PARGAS STADS HANDLINGSMODELL FÖR INGRIPANDE I OCH HANTERING AV VÅLD I PAR- OCH NÄRRELATIONER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PARGAS STADS HANDLINGSMODELL FÖR INGRIPANDE I OCH HANTERING AV VÅLD I PAR- OCH NÄRRELATIONER"

Transkript

1 PARGAS STADS HANDLINGSMODELL FÖR INGRIPANDE I OCH HANTERING AV VÅLD I PAR- OCH NÄRRELATIONER 1

2 PARGAS STADS HANDLINGSMODELL FÖR INGRIPANDE I OCH HANTERING AV VÅLD I PAR- OCH NÄRRELATIONER Koordinerings- och samarbetsgruppen för förebyggande av våld i par- och närrelationer i Väståbolands stad

3 INNEHÅLL 1. INLEDNING 6 2. VAD ÄR FAMILJEVÅLD? 8 Allmänt 8 Fysiskt våld 9 Psykiskt våld 9 Sexuellt våld 9 Ekonomiskt våld 9 Religiöst våld 9 Kemiskt våld 9 3. VÅLD ÄR ETT BROTT 14 Polisen 14 Barnskyddslagen 15 Strafflagen om misshandel 16 Strafflagen om sexualbrott 17 Medling i brottsfall 17 Besöksförbud 18 Skyddshem FÖREKOMSTEN AV VÅLD MOT KVINNOR VÅLDETS KONSEKVENSER 21 Förövaren 21 Mot barn 22 Sexuella övergrepp mot barn 22 Mot kvinnor 24 Mot män 25 Mot handikappade 26 Mot åldringar 27 Mot sexuella minoriteter 29 Traumatisering ATT TA TILL TALS VÅLD 31 Checklista 31 När du samtalar med någon som eventuellt har utsatts för våld 32 När du samtalar med någon som eventuellt har betett sig våldsamt 32 Hur skall jag hjälpa? 32 Vad lönar det sig inte att göra? 33 3

4 7. TYSTNADSPLIKT 34 Klient- och patientuppgifter samt sekretess 34 Hälso- och sjukvårdspersonalen 35 Undervisningspersonalen 35 Polisen 35 De församlingsanställda 36 Anmälningsskyldighet enligt 25 i barnskyddslagen (417/2007) SPECIFIKA HANDLINGSMODELLER FÖR DE OLIKA ENHETERNA 38 Hälsostationernas mottagningar 38 Mödra- och barnrådgivningen 39 Bäddavdelningen 40 Malmkulla 41 Tandvården 42 Skolhälsovården 43 Barndagvården 44 Skolan 45 Socialvården, äldreomsorgen och handikappservicen 46 Barnskyddet 47 Missbruket 48 Familjerådgivningen 49 Polisen 50 Församlingen 51 Röda Korset 52 Folkhälsan STATISTIK, DOKUMENTATION OCH UTVECKLINGSÅTGÄRDER 54 Dokumentation 55 Planens uppdatering 55 Utvecklingsåtgärder 55 Situationen i Väståboland 56 Terapi 57 4

5 10. BILAGOR Olika former av våld Att känna igen tecken på att våld förekommer Den subjektiva orons zoner Hur använda tolk Invandrarkvinnor och våld Broschyr till klienten Direkta frågor när du misstänker våld i familjen och i närrelationer Säkerhetsplan Blankett för kartläggning av våld Barnskyddsanmälan Blankett för intervju med barn Att ta upp våld med den som utövar våld Blankett för samtycke - patientens sekretessbelagda uppgifter Blankett för samtycke - klientens sekretessbelagda uppgifter Baserar sig ditt förhållande på jämlikhet? Våldets hus ett tryggt hem Modellexempel Sekretessbestämmelser enligt Lag om klientens ställning och rättigheter 84 inom socialvården / Viktiga lokala telefonnummer Viktiga riksomfattande telefonnummer Information och diskussion på webben 95 Referenser 96 Koordinerings- och samarbetsgruppen för förebyggande av våld i par- och närrelationer består av representanter för Väståbolands stad och dess intressentgrupper Gun Andersson, Folkhälsan Leif Blom, socialserviceenheten t.o.m Susanna Blåberg, dagvårdsenheten Carola Christiernin-Eklund, ansvarig för planen, familjeenheten Aimo Ellilä, Åbolands missbrukskoordinator (Päivi Viisainen t. o. m ) Kaisu Karlsson, utbildningsenheten Kimmo Läntinen, polisen Inkeri Mäkinen, Åbolands familjerådgivning Micaela Nyström, familjeenheten Ann-Helen Saarinen, hälsovårdsenheten Patrik Sundell, församlingen Mikaela Sundman, Finlands Röda Kors 5

6 FÖREBYGGANDE AV VÅLD I NÄRA RELATIONER OCH INOM FAMILJEN HANDLINGSPROGRAM FÖR VÄSTÅBOLANDS STAD 1. INLEDNING IDENTIFIERA - SKYDDA - HANDLA I våldsförebyggande arbete bör man hålla huvudet kallt och hjärtat varmt. Arbetets ledande princip är att förbättra klientens välmående. Det finns forskning som obestridligt visar att våldet utgör ett av våra största folkhälsoproblem. Finland ligger väldigt dåligt till i den europeiska statistiken över våld mot kvinnor. Av finländska kvinnor blir årligen över utsatta för någon form av våld i sina närrelationer. Nittio procent av våldet i nära relationer riktas mot kvinnor och cirka tio procent mot män. Även kvinnan kan vara den våldsamma i familjen. Ytterligare en utsatt grupp är äldre personer som får besök av våldsamma barn eller släktingar. Insatser mot våld i nära relationer och inom familjer avser förebyggande tjänster som utgör en del av ett fungerande serviceutbud, olika åtgärder som riktas mot riskfaktorer för våldsamt beteende samt förbättrade möjligheter till vård för både våldsoffer och förövare. Våld i nära relationer och inom familjen orsakar skam- och skuldkänslor samt rädsla. Våldet har en tendens att upprepas och bli grövre med tiden och det förekommer i alla socialgrupper och kulturer. Ofta försöker man dölja att familjevåld förekommer och därför måste personalen få utbildning och stöd för att lära sig att identifiera våldet. Kommuninvånarna känner i allmänhet väl till var frågor som gäller småbarn sköts. På samma sätt borde det vara allmänt känt var man söker hjälp mot våld. Denna plan skall ge arbetstagarna vägledning för att känna igen våld och hot. Var och en måste veta var offren kan söka hjälp och var långvarigt stöd finns att få. Alla som stöter på närståendevåld i sitt arbete bör ha: Grunder för att känna igen våldet Grunder för att möta offer och förövare Tillräcklig kunskap för att vid behov hänvisa de hjälpbehövande till rätt ställe för vård Det kan vara både ångestfyllt och skrämmande för en arbetstagare att ställa frågor som berör våldsbeteende. Skolning som leder till bättre kunskaper samt möjlighet att kunna få arbetshandledning är något som måste finnas att tillgå för att arbetet mot våld, genom en mångprofessionell verksamhet, skall ge resultat! Genom ett bra samarbete mellan olika aktörer, där man följer handlingsplanens principer, skyfflar man inte över ansvaret på någon annan. Vad gör 6

7 man t.ex. på dagiset eller i skolan om man misstänker att familjevåld förekommer? Vad gör hälsovårdaren på hälsovårdscentralen då hon ser tydliga tecken på våld? Ganska allmänt anses att våld som förekommer inom familjen och i närrelationer är en privat angelägenhet som man inte kan blanda sig i. Men i själva verket borde attityden bli så sträng att vi inte kan tolerera våld. Man måste göra klart för familjer att man inte godkänner att barn skall växa upp i en atmosfär där det förekommer hot och våld. Det borde bli allt mera acceptabelt att söka hjälp och på så vis komma ifrån den ohållbara situation som våldet medför. Såväl fysiskt som psykiskt är det både tärande och illa för barn att leva under en ständig rädsla och ett hot om att någonting våldsamt kan ske. Våldsspiralen borde möjligast fort avbrytas eftersom det finns en risk för att de negativa beteendemodellerna går i arv till följande generationer. GE KLIENTEN HOPP OCH TILLIT - DU LÄMNAS INTE ENSAM - DET FINNS EN LÖSNING Våld kostar Ett effektivt arbete mot våld är ekonomiskt lönsamt och sparar mycket pengar. Enligt statistikcentralen är kostnaderna orsakade av våld per år inom social- och hälsovården ca 21,5 miljoner euro och inom den juridiska sektorn 26,5 miljoner euro på riksnivå. Våld i parrelationer orsakar även indirekta kostnader bl.a. genom förlorat liv, försämrat välmående, långa terapier och frånvaro från arbetet. Handlingsprogrammet har som uppgift Att förebygga våld i närrelationer och inom familjen samt att förbättra det riksomfattande nätverket av bas- och specialtjänster för våldsoffer och förövare Att satsa på tidigt ingripande i problem, i synnerhet för att hjälpa barn och unga som ser och upplever våld Att stärka den yrkesmässiga kompetens som behövs för våldsförebyggande arbete och för hantering av svåra situationer I denna handlingsplan finns anvisningar för daghemspersonal, för anställda i skolor, för socialarbetare, hälsovårdare med flera som konfronteras med våld i sitt arbete. I planen finns exempel på hur man kan kartlägga och motarbeta våldet. De huvudsakliga målen för handlingsprogrammet Att uppgöra egna konkreta verksamhetsmodeller för Väståbolands stad Att hitta arbetsmetoder för att känna igen våldshandlingar och för att veta hur man skall ingripa Att bekanta sig med arbetsbilden inom olika sektorer och kompetensområden och på så sätt bl.a. förbättra vårdkedjan Ansvarsflykt Ansvarsflykt är ett allmänt sätt att effektivt förhindra utvecklandet av service för våldets offer och för dem som utför våld. Man vill att någon annan tar ansvar för problemet. Svårigheterna och orsakerna finns någon annanstans. Problemet finns utanför en själv och man är ovillig att fundera över vad man själv eller ens sektor kan göra för att lösa det. 7

8 Ensamhet och kraftlöshet och en rädsla från arbetstagarens sida att själv vara tvungen att klara av situationen från början till slut inger farhågor. Ett koordinerat multiprofessionellt samarbete förutsätter att alla sektorer har tydliga egna handlingsplaner. På så vis kan man förhindra överbelastning av en enda sektor. Det behövs fortbildning och handledning för att förhindra utmattning. Arbetstagarna måste ha möjlighet att bearbeta uppkomna situationer efteråt. De handlingsplaner som redan finns i Väståbolands stad borde vidareutvecklas så att förebyggande av våld i par- och närrelationer fås med i så många planer som möjligt. 2. VAD ÄR FAMILJEVÅLD? Våld förekommer i alla socialgrupper och kulturer. Vem som helst kan falla offer för våld. Förövaren kan vara make eller maka, tidigare partner, barn, annan familjemedlem, släkting eller bekant. Det vanligast förekommande våldet i par- och närrelationer är det våld som män utövar mot kvinnor, mot den egna partnern. Våldsplatsen är ofta i förövarens och offrets gemensamma hem. När det gäller familjevåldet är det vanligen inte fråga om en engångshändelse utan det handlar om en långvarig och fortlöpande process där situationen hela tiden förvärras. Skeendet är förknippat med skam, hemlighetsmakeri och tystnad. Våld avser att en individ eller en grupp indirekt eller direkt använder fysiska, psykiska eller moraliska krafttag mot en person, mot en grupp mänskor eller mot deras egendom för att få makt över dem. Avsikten med att använda våld är att utöva kontroll och makt. Allmänt Med familjevåld avses i vid bemärkelse våld som sker inom familjen eller i andra släkt- och bekantskapsförhållanden. Vanligast är våld i parförhållanden, men det förekommer också mellan barn och föräldrar. Våld definieras som ett sätt att utöva kontroll över en annan människas vilja, behov och önskemål genom verbala eller icke-verbala handlingar, vilka kränker människans fysiska, psykiska och sociala bestämmanderätt. Våld är ett beteende med hjälp av vilket utövaren väcker känslor av rädsla och hot och uppnår på så sätt makt över en annan människas liv. Det handlar också om kontroll över en närståendes känslor, tankar och handlingar. Makt och kontroll kan uppnås och upprätthållas med psykiskt, andligt, fysiskt, sexuellt och ekonomiskt våld samt med tanken om rätten att äga och begränsa en annan människas liv. Olika former av familjevåld Olika former av familjevåld är bl.a. fysiskt, psykiskt, sexuellt samt ekonomiskt våld. Andra former av våld är exempelvis religiöst och kemiskt våld, försummande av vårdnad och tillsyn samt diskriminering. Våld kan också vara dolt i form av en hotfull stämning eller en rädsla för att våldet kan bryta ut när som helst. I familjer där våld har förekommit också bara en gång finns alltid en benägenhet för våld närvarande. Att det finns ett hot om våld medför rädsla hos familjemedlemmarna och förändrar deras beteende. Familjemedlemmarna vågar inte föra fram sina egna åsikter eftersom de är rädda för att detta skall utlösa en våldssituation. En bra beskrivning på dolt våld är en situation där familjemedlemmarna så att säga går på ett minfält, de vet aldrig när det exploderar. 8

9 Fysiskt våld Fysiskt våld är den form av våld som det är lättast att identifiera. Det kan utövas på många olika sätt genom slag, sparkar eller struptag samt med olika tvingande åtgärder och frihetsberövande. Psykiskt våld Psykiskt våld är den vanligaste formen av våld. Det kan vara verbalt eller icke-verbalt. Olika former av psykiskt våld är att kuva, förödmjuka, förakta, skrämma, ropa, svära, utöva påtryckning, håna, kalla någon vid öknamn, hota, kontrollera, ringakta, trakassera och anklaga. Med kontroll avses inte enskilda händelser, utan upprepade strävanden att kontrollera och begränsa en annan människas liv. Ett hotfullt och skrämmande uppförande har på samma sätt som fysiskt våld en skrämmande, hotande och ångestfylld inverkan. Ofta börjar ett våldsbenäget beteende verbalt och utvecklas senare till fysiskt våld. Sexuellt våld Den vanligaste formen av sexuellt våld som tas upp är våldtäkt. Sexuellt våld är också att tvinga någon till sexuellt umgänge eller till andra sexuella aktiviteter mot en persons vilja. Sexuellt våld är dessutom misshandel som riktas mot könsorgan samt att använda verbala uttryck för att förnedra, håna och kalla någon för hora samt att kritisera någons kropp. Ekonomiskt våld Ekonomiskt våld är en form av underkuvning och maktutövande. Fastän kvinnor idag har möjlighet att vara ekonomiskt oberoende och självständiga har denna form av underkuvning inte försvunnit. Ekonomiskt våld tar sig sådana uttryck som utpressning, vilseledande, förskingring samt kontroll av offrets användning av pengar. Till den ekonomiska kontrollen ansluter sig också ofta krav på noggranna redogörelser för hur pengarna har använts, offret skall förklara sig eller visa upp kvitton och kontoutdrag. Religiöst våld Religiöst våld är att tvinga eller förbjuda sin partner att höra till något trossamfund. Våld är även att förakta eller underskatta en nära anhörigs religiösa övertygelse och verksamhet. Kemiskt våld Kemiskt våld är att förneka en anhörigs behov av läkemedel eller att tvinga någon person att ta sömnmedel eller lugnande och drogande läkemedel. En form av kemiskt våld anses också vara att tvinga någon att dricka alkohol i syfte att personen skall somna. Kemiskt våld riktas speciellt mot små barn och åldringar. Källa: Olika former av familjevåld, Vasas handlingsmodell för ingripande och hantering av våld inom familjen och i närrelationer,

10 10

11 11

12 12

13 Källa: Diagram Pense E & Paymar M. Education Groups For men Who batter. The Duluth Model. Springer Publishing Company. New York Suom. Sirkka Perttu Se även bilaga 1 och bilaga 2 13

14 3. VÅLD ÄR ETT BROTT De vanligaste juridiska frågorna i anslutning till familjevåld är: skilsmässa och avslutande av samlevnad besöksförbud barns vård- och umgängesrätt samt underhåll misshandels- och sexualbrott delning av egendom barnkidnappning och internationella ärenden barnskydd I en domstolsprocess står den åtalade, inte offret, i centrum. I domslut som gäller våldsbrott inom familjen verkar mången gång gärningen och det straff som utdöms inte stå i rimlig proportion till varandra. Domstolarna har haft en benägenhet att som påföljd utdöma det lindrigaste straff som kan ges. Man borde mera ta hänsyn till offrets rätt att få upprättelse för lidandet personen utsatts för. Villkorligt fängelse och samhällstjänst är vanliga påföljder som påverkar den dömda förövarens dagliga liv så lite som möjligt. Samhället har inte tillräckligt visat sitt fördömande gentemot familjevåldet utan i alltför hög grad varit förlåtande och förstående. Den drabbade, offret, får eventuellt ett visst ekonomiskt skadestånd. För övrigt gäller det att klara sig och försöka leva vidare. Aktuell forskning visar att domstolarna i Finland alldeles för lite beaktar familjevåld vid vårdnadstvister. De gånger våldet inte har polisanmälts pekar man ofta på att det inte finns tillräckliga bevis. Även i andra fall förbigår man händelserna i alltför stor utsträckning. Källa: Doktorand Teija Hautanen, Väkivalta ja huoltoriidat, Tampereen yliopisto, 2010 Polisen Polisen uppmanar alla som blivit utsatta för våld inom familjen att lyfta fram det som hänt genom att göra polisanmälan eller anmälan till en myndighet. Man skall inte underkasta sig våldet! Ett effektivt ingripande förutsätter ökat samarbete mellan polisen och social- och hälsovårdsmyndigheterna. Ett av polisens viktigaste mål är att bryta våldsspiralen i ett så tidigt skede som möjligt. Särskilt vid hembesök, kopplade till familjevåld, möter polisen behovet av barnskydd. Polisens och socialväsendets gemensamma åtgärder stöder familjer i problemsituationer där våld ingår. Ett snabbt ingripande är både effektivt och ekonomiskt. I akuta fall kan polisen snabbt utfärda besöksförbud som också kan gälla familjen internt. Det är med tanke på kommande bevisföring viktigt att göra polisanmälan vid alla våldsbrott. En noggrann registrering samt en väl gjord förundersökning är viktiga komponenter i arbetet mot våld. 14

15 Barnskyddslagen Barn är en person som är 0 18 år (ung år). Enligt barnskyddslagen har barn rätt till en trygg och stimulerande uppväxtmiljö och en harmonisk och mångsidig utveckling samt rätt till särskilt skydd. Barn som far illa är ett samlingsbegrepp som brukar användas för barn som utsätts för olika former av brist på omsorg i familjen. Det kan gälla fysisk eller psykisk misshandel, det kan handla om sexuella övergrepp, bristande omsorg eller vanvård. Man betonar den psykosociala miljön och att missförhållandena i närmiljön gör att barnen inte får sina grundläggande behov tillgodosedda. Begreppet barn som far illa är därför relevant att använda även om sådana barn som växer upp i familjer där det förekommer våld i parrelationen. Kvinnomisshandel och barnmisshandel måste relateras till varandra då det finns barn i familjen, och kan inte diskuteras var för sig. Våld i en barnfamilj utgör alltid en stor risk för barnets uppväxt och utveckling. Medmänniskan har möjlighet att göra en anmälan om hon känner till försummelse eller misshandel av barn. Skyldigheten att göra barnskyddsanmälan har i den nuvarande barnskyddslagen (Barnskyddslagen 417/2007) föreskrivits en större grupp av personer som arbetar med barn och deras familjer jämfört med tidigare. Anmälningsskyldighet enligt Barnskyddslagen 25 De som är anställda eller innehar ett förtroendeuppdrag inom social- och hälsovården, undervisningsväsendet, polisväsendet, en församling eller något annat religiöst samfund är skyldiga att utan dröjsmål, och utan hinder av sekretessbestämmelserna, göra en anmälan till det organ som ansvarar för socialvården i kommunen, om de i sin uppgift fått kännedom om ett barn för vars del behovet av vård och omsorg, omständigheter som äventyrar barnets utveckling eller barnets eget beteende kräver att behovet av barnskydd utreds. Anmälningsskyldigheten gäller anställda och förtroendevalda inom social- och hälsovården undervisningsväsendet ungdomsväsendet polisväsendet en församling eller något annat religiöst samfund en annan producent av social- och hälsovårdsservice, utbildningsanordnare en enhet som bedriver mottagningsverksamhet för asylsökande enheter för nödcentralverksamhet en enhet som bedriver morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever andra personer har inte skyldighet men nog rättighet att anmäla 15

16 De anmälningsskyldiga skall utan dröjsmål, och utan hinder av sekretessbestämmelserna, göra en anmälan till det organ som ansvarar för socialvården i kommunen om de i sin uppgift fått vetskap om ett barn som är i behov av vård och omsorg i omständigheter som äventyrar barnets utveckling vars eget beteende äventyrar barnets utveckling En barnskyddsanmälan görs muntligt eller skriftligt. Det är inget hinder att göra anmälan trots motstånd från barnet eller föräldrarna. Klienten informeras om att det kommer att göras en anmälan. En anmälningsskyldig person gör alltid anmälan i eget namn. Personer som inte enligt lagen är anmälningsskyldiga, men som har rätt att göra anmälan, kan om de så önskar vara anonyma. Myndigheterna bör alltid få veta vem anmälaren är. Anmälarens namn blir ändå inte automatiskt sekretessbelagt och därför bör anmälaren informeras om att så är fallet. I lagen föreskrivs även nya anmälningsskyldigheter för kommunens socialmyndigheter. Vid byte av hemort skall det organ som svarar för socialvården i den gamla hemkommunen meddela barnets nya boningskommun om ett barn som är klient inom barnskyddet. Barnskyddsmyndigheterna skall dessutom göra anmälan till polisen om det finns grundad anledning att misstänka att ett barn i sin uppväxtmiljö utsatts för vissa slag av brott. Strafflagen om misshandel Den reviderade strafflagen trädde i kraft I den slutade man dela upp brott i sådana som inträffar på enskild plats och på offentlig plats. Tack vare revideringen är misshandel som sker på enskild plats även ett brott som lyder under allmänt åtal. Med lagstiftningens revidering ville man signalera att våld i familjen inte endast är familjens interna sak, utan att det är samhällets skyldighet att ingripa. Avsikten med lagen är att man förhåller sig lika allvarligt till våld i hemmet som till andra våldsbrott och att samma straffrättsliga följder skall tillämpas. I lagen indelas misshandel i tre olika grupper lindrig misshandel misshandel grov misshandel Graden av misshandel bedöms utgående från de fysiska skadorna, det sätt som brottet har begåtts på samt det psykiska lidande som det har förorsakat. Lindrig misshandel är ett målsägandebrott, vilket innebär att målsägande själv skall göra en polisanmälan och kräva straff åt utövaren av brottet. I annat fall undersöker polisen inte fallet. Undantag är misshandel av ett offer som är under 15 år som är ett brott som alltid lyder under allmänt åtal. Misshandel och grov misshandel är också sådana brott som lyder under allmänt åtal och som polisen undersöker och åklagaren väcker åtal för fastän målsägande inte skulle kräva straff för dem (Strafflagen 39/1889). är brottsligt 16

17 Strafflagen om sexualbrott Revideringen i Strafflagen gällande sexualbrott trädde i kraft år 1999 (Strafflagen 39/ kap.) Efter revideringen indelas sexualbrott i tre grupper tvingande till samlag våldtäkt grov våldtäkt Av dessa är våldtäkt och grov våldtäkt brott som lyder under allmänt åtal. Tvingande till samlag är ett målsägandebrott. Den som utsatts för våldet måste själv göra en polisanmälan och kräva straff åt den misstänkta. Våldtäkt som sker i ett äktenskap kriminaliserades i Finland år Syftet med lagens revideringen var att även kvinnan har en sexuell självbestämmanderätt i äktenskapet och att äktenskapet inte ger mannen större rättigheter till kvinnans sexualitet. Våldtäkt som sker i ett äktenskap är en lika straffbar gärning som andra sexuella brott. Medling i brottsfall Lagen om medling i brott och i vissa tvister möjliggör medling även i fall som ansluter sig till våld inom familjen och i närrelationer. I lagens 3 kapitel 13.2 fastställs att endast polis- eller åklagarmyndighet får ta initiativ till medling. Källa: Våld i par- och närrelationer Kunskapsunderlag och handlingsplan för kommunerna i Raseborgs härad, 2008 Källa: Nya barnskyddslagen Lagens innehåll och tillämpning, Anne Holländer Misshandel är kriminaliserad oberoende av förövarens och våldsoffrets förhållande. Från och med år 1995 har all misshandel som är allvarligare än lindrig hört under allmänt åtal oberoende av var misshandelsbrottet har skett. Alla våldsbrott borde bli föremål för allmänt åtal. På förslag är att det borde utdömas strängare straff för misshandel i nära relationer, även då misshandeln betecknas som lindrig. Det borde bli självklart att misshandel i nära relationer alltid måste tas upp till behandling utan att offret själv anmäler. Idag måste offret själv vara målsägande och göra polisanmälan. I Sverige talas om kvinnofridsbrott. Finland borde ta modell av Sverige, där man har kommit mycket längre i en mindre accepterande och strängare syn på att våld i nära relationer inte skall accepteras. Det ger signaler som visar att samhället bryr sig om det som sker. Amnesty International i Finland Amnesty kräver att misshandel och sexualbrott samt våld i närrelationer eller mot barn måste behandlas som våld i alla andra sammanhang och inte får bli föremål för förlikning. Att ta ansvar En våldsam människa, med en egen svår uppväxt, kan ibland snarare ses som ett offer än som en förövare. Då behandlas den våldsamma personen inte som en fullvärdig människa som skall ta ansvar 17

18 för sina handlingar. Hela denna offermentalitet leder till att individer tar allt mindre ansvar och i stället känner sig kränkta. Det är något väsentligt i vår samtidskultur att när någon ställer en person till svars för ett fel han eller hon har begått, känner sig den felande genast kränkt. (Fri formulering av tankar i etikforskaren Ann Heberleins bok Det var inte mitt fel om konsten att ta ansvar, Ica bokförlag 2009) Besöksförbud Syftet med lagen om besöksförbud är att förebygga brott och förbättra möjligheterna att ingripa i allvarliga trakasserier. Ett besöksförbud innebär att man för att skydda en persons liv, hälsa, frihet eller frid kan förbjuda någon annan att ta kontakt med denna person. Det är möjligt att ansöka om besöksförbud vid tingsrätten antingen i grundform eller som utökat besöksförbud. I grundform betyder besöksförbudet att den person som tilldömts besöksförbud inte får träffa, ta kontakt med eller försöka kontakta, följa eller hålla uppsikt över den person som skyddas av besöksförbud. Utökat besöksförbud innebär att det också är förbjudet att vistas i närheten av den skyddade personens hem eller arbetsplats. Tillfälligt besöksförbud kan utfärdas av polismyndighet i sådana fall där det förutsätts att förbudet meddelas omedelbart. Besöksförbud kan begäras av vem som helst som av grundad anledning känner sig antingen hotad eller trakasserad. Även åklagar-, polis- eller sociala myndigheter kan ansöka om att ett besöksförbud utfärdas ifall den hotade personen inte själv vågar eller kan göra det. Besöksförbud söks antingen skriftligt eller muntligt hos polisen eller direkt hos tingsrätten. Noggrannare uppgifter samt anvisningsblanketter finns på internetadressen Besöksförbud antecknas i polisens personregister och polisen övervakar att förbudet följs. Straffet för brott mot besöksförbudet är böter eller fängelse. I några få fall har besöksförbud även använts som skydd mot bortförande av barn. Gör alltid en polisanmälan om det inträffar överträdelser mot besöksförbudet! Uppdaterad lagstiftning finns på adresserna och För att bryta våldet i nära relationer utdelas årligen c besöksförbud i Finland. Ungefär lika många gånger registrerar polisen årligen brott mot förbudet. Det planeras ett gemensamt register över besöksförbuden inom EU. Samtidigt skulle man förenhetliga praxisen kring när förbuden skall utfärdas. Besöksförbuden har en viktig funktion och är till hjälp mången gång. Samtidigt förminskar förbudet förövarens maktposition och bild av sig själv och kan på så sätt öka raseriet. För att bryta våldsspiralen borde man därför även fokusera på hur samhället kan hjälpa förövaren att hantera sina aggressioner. 18

19 Skyddshem Konflikterna i nära relationer har blivit allt våldsammare och det leder till att i första hand kvinnor med små barn söker skydd. Också män söker skydd mot våldsamma kvinnor. Omkring 10 % av klienterna är män. Män drar sig för att söka hjälp på skyddshem, och våldet som de utsätts för förringas ofta. Barnens situation måste alltid stå i centrum. Målet är en familj där barnen kan leva utan att ständigt vara rädda eller utsättas för våldsamheter från de vuxnas sida. Merparten av dem som kommer till skyddshemmen har blivit utsatta för våld i flera år, och våldet har bara blivit grövre. I något skede är måttet rågat och man inser att barnen ser det hemska hela tiden. Män som upplever hot om våld har precis lika stora skäl som kvinnor att söka sig till ett skyddshem om de vill skydda sina barn eller sig själva för våld. Varje år söker män hjälp på skyddshem. Största delen av dem kommer med barnen, men ibland kommer mannen ensam. Den stora mängden vapen som finns i många finländska hem förorsakar farhågor och otrygghet. Ett annat problem är den stora mängden psykmedicin som allt oftare skrivs ut till allt yngre personer eftersom resursbristen inom vården är stor. Man är tvungen att vårda klienterna så snabbt att man inte hinner följa med situationen på lite längre sikt eller ta del av vårdresultaten. Våld går även i arv. Ofta visar det sig att förövaren tagit modell av föräldrarna. Barn skall inte behöva bevittna våld hemma oberoende om det är pappan eller mamman som är våldsam. Skyddshemmet ger i första hand fysiskt skydd i en akut kris. De flesta hjälpbehövande stannar 3 4 dygn. Omkring 15 procent kommer fler än en gång. På skyddshemmet får barnen stöd och offret får hjälp att kunna bryta sig loss från den våldsamma relationen. Skyddshemmet i Åbo ger ingen egentlig eftervård men samarbetar med familjekriscentret Pilari och även med Jussiprojektet som riktar in sig på våldsamma män. Pilari och Jussienheten finns i familjehuset Heideken i Åbo. Ett stort problem är att väldigt få av de personer som utsatts för våld gör polisanmälan. Det blir en alltför hög tröskel för en tillintetgjord människa. Skam, rädsla för repressalier, hopplöshet och depression gör det svårt. Skyddshemmet anmäler inte våldet utan kan endast försöka stödja offret att göra en polisanmälan. Källa ÅU , HBL FNB 19

20 4. FÖREKOMSTEN AV VÅLD MOT KVINNOR Vilken kvinna som helst oavsett ålder, kultur, etniskt ursprung, religion, livsstil, utbildning eller ekonomisk och samhällelig ställning kan bli utsatt för våld. Det finns inget typiskt våldsoffer. I en nära relation löper kvinnor den största risken för våld. Enligt undersökningar är dock kvinnor mest rädda för våldshandlingar från någon främmande mans sida. Detta trots att de flesta fall av misshandel, våldtäkt och annat våld mot kvinnor de facto sker i hemmet. Kvinnor får också mest skador av det våld som sker i nära relationer. Våldet i närrelationer är ett allvarligt samhälleligt problem med långtgående verkningar på hälsa och livskvalitet, speciellt för kvinnor och för deras barn. Undersökningen Usko, toivo, hakkaus, som utfördes år 1997, visar att det i Finland är vanligt att kvinnor blir utsatta för våld i parförhållandet eller i andra närrelationer. Våldet är ofta fysisk misshandel. Det kan hjälpa kvinnan om hon får stöd att förstå att våldet inte beror på henne eller på hennes egenskaper. (Markku Heiskanen & Minna Piispa 1998) 40 % av alla 15 år fyllda kvinnor har någon gång blivit utsatta för fysiskt eller sexuellt våld eller hot om detta. 52 % av alla kvinnor har blivit utsatta för sexuella trakasserier och ofredade efter att de fyllt 15 år. Av alla flickor under 15 år har 29 % utsatts för våld, sexuellt hotfullt beteende eller tvång till sexuellt umgänge. 50 % av alla kvinnor har blivit utsatta för våld eller hot från sin nuvarande eller tidigare man eller sambo. Av de män som använde sig av våld under förhållandet fortsatte 36 % med våld efter skilsmässan. 22 % av de kvinnor som lever i ett parförhållande har utsatts för fysiskt eller sexuellt våld eller hot om våld av sin man eller sambo. Under ett år blir kvinnor utsatta för våld i parförhållandet och av dessa blir utsatta för fysiskt våld. Varje dag blir sammanlagt 306 kvinnor i åldern 18 till 74 år utsatta för fysiskt eller sexuellt våld eller hot om våld i sina parförhållanden. Av dem blir 246 utsatta för fysisk misshandel i sina parförhållanden varje dag. I Finland blir en kvinna misshandlad av sin man eller sambo var sjätte minut. Varannan vecka dör en kvinna i Finland som följd av våld i närrelationen. Källa: Ta steget till nya möjligheter. Handbok för kvinnor som blivit utsatta för våld Sirkka Perttu, Päivi Mononen-Mikkilä, Riikka Rauhala, Päivi Särkkälä,

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan Stöd för barn som upplevt våld inom familjen Familjehörnan & Folkhälsan Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att

Läs mer

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge ASI fördjupningsdag Familj och umgänge Dagordning 9.00-9.30 Inledning 9.30-10.00 Fika 10.00-10.45 Frågorna i Familj och Umgänge 10.45-10.50 Bensträckare 10.50-11.30 Övning 11.30-12.00 Sammanfattning och

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Juridik i eftermiddagsverksamhet del 2: Offentlighet och sekretess

Juridik i eftermiddagsverksamhet del 2: Offentlighet och sekretess Juridik i eftermiddagsverksamhet del 2: Offentlighet och sekretess Möte för personal inom eftermiddagsverksamheten i Helsingfors 22.11.2006 Henrik Hägglund Svenska social- och kommunalhögskolan Offentlighetslagen:

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till HANDLEDNING I skuggan av våldet är en film om barns utsatthet i familjer där våld förekommer. En film om barn som växer upp i ett hem där mamman utsätts för våld av pappan, om en grupp barn som ofta glöms

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER Riktlinjer våld i nära relationer Våld i nära relationer är en bred och värdeneutral samlingsbenämning för allt våld som sker mellan personer som står varandra nära. Syftet med riktlinjerna

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

DOLDA RÖSTER - våld mot äldre. Guide om trygghet för äldre

DOLDA RÖSTER - våld mot äldre. Guide om trygghet för äldre DOLDA RÖSTER - våld mot äldre Guide om trygghet för äldre Guiden har finansierats av brottsbekämpningsdelegationen vid justitieministeriet, www.rikoksentorjunta.fi Helsingfors 2008 2 Innehåll Inledning

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Ett informationsmaterial från Roks Vi har upplevt att äldre kvinnor dragit sig för att söka hjälp när de utsatts för våld av sin man. De har

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld!

Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld! Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld! Tryckt på papper Reprint Deluxe som har tilldelats EU:s miljömärke rek.nr. DK/11/1. Fostraren är barnets förebild Får man lugga en arbetskamrat eller sin partner

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel Denna handledning är tänkt som ett hjälpmedel för dig som förbereder visning av En fyrkantig himmel. Om filmen ska visas för ungdomar behöver man förbereda

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT HOT OCH VÅLD FÖRSKOLEVERKSAMHET, SKOLBARNOMSORGEN SAMT GRUND- OCH SÄRSKOLA

HANDLINGSPLAN MOT HOT OCH VÅLD FÖRSKOLEVERKSAMHET, SKOLBARNOMSORGEN SAMT GRUND- OCH SÄRSKOLA NORDANSTIGS KOMMUN Utbildnings- och kulturförvaltningen Oktober 2008 HANDLINGSPLAN MOT HOT OCH VÅLD FÖRSKOLEVERKSAMHET, SKOLBARNOMSORGEN SAMT GRUND- OCH SÄRSKOLA Mål Policy Alla, oberoende av ålder, kön

Läs mer

Vad är diskriminering?

Vad är diskriminering? LIKABEHANDLING I KUNDBETJÄNING - vad är det? - hur undviker jag att diskriminera? En restaurang skall betjäna sina kunder lika och särskilt valet av kunder skall vara sådant att ingen diskrimineras. Syftet

Läs mer

POLICY OCH HANDLINGSPLAN MOT TRAKASSERIER. HSB Skåne

POLICY OCH HANDLINGSPLAN MOT TRAKASSERIER. HSB Skåne POLICY OCH HANDLINGSPLAN MOT TRAKASSERIER HSB Skåne 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Mål 3 2 Policy 3 3 Definition och exempel 3 4 Om du utsätts 5 5 Om du får kännedom 6 6 Handlingsplan för arbetsgivaren 6 7

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE:

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE: 1 Härnösands gymnasium HANDLINGSPLAN MOT DROGER Upprättad februari 2009 i samverkan mellan skola, polis och socialtjänst. Revideras vartannat år eller vid behov. Skolan ansvarar för att initiera revideringen.

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Diskriminering, trakasserier och kränkningar 1. Bakgrund Vid UFL tolereras inte någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkningar.

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten

Att anmäla till socialtjänsten sida 1 2011-12-08 Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL sida 2 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten...3 Anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 Kap

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

VÅLD MOT BARN VÅLD MOT BARN

VÅLD MOT BARN VÅLD MOT BARN VÅLD MOT BARN VÅLD MOT BARN VÅLD MOT BARN & PARTNERVÅLD Vägledning Det här är en allmän inledning till de båda avsnitten Våld mot barn och Partnervåld. De är viktiga teman som kan uppfattas som provokativa.

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 3 Målsättning 4 Vad innehåller lagen? 4 Förbud mot annan kränkande behandling

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Hur kan man i skolan upptäcka ungdomar som utsatts för sexuella övergrepp? Stockholm 13 01 30

Hur kan man i skolan upptäcka ungdomar som utsatts för sexuella övergrepp? Stockholm 13 01 30 Hur kan man i skolan upptäcka ungdomar som utsatts för sexuella övergrepp? Stockholm 13 01 30 Bakgrund Innehåll Definition, förekomst, följder Fallbeskrivningar (fiktiva) Hur kan man upptäcka utsatta?

Läs mer

Villig av Christina Wahldén

Villig av Christina Wahldén 1 Villig av Christina Wahldén Som ett slutord till boken skriver Christina Wahldén så här: "Min första bok Kort kjol kom ut för sexton år sedan. Den är fortfarande den av mina böcker som är mest utlånad,

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Handlingsplan socialtjänstlagen. Förskolan/Skolan LÄR

Handlingsplan socialtjänstlagen. Förskolan/Skolan LÄR Handlingsplan socialtjänstlagen Förskolan/Skolan LÄR Läsåret 2010-2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 2 Vad säger lagen om anmälningsplikt? 3 Vad innebär detta i praktiken? 3 Anmälan

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

Professionellt bemötande av aggressivt beteende. Juridiska och etiska grunder

Professionellt bemötande av aggressivt beteende. Juridiska och etiska grunder Professionellt bemötande av aggressivt beteende Juridiska och etiska grunder När riskerar man som arbetstagare att utsättas för våld eller hot om våld? Handhar värden Makt eller myndighet Möter människor

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Förskolans ledning tar avstånd till alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Det viktigaste arbetet mot mobbing, trakasserier,

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer

Läs mer

Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006

Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006 Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006 Borlänge Kommun Godkänd av Personalutskottet 2006-03-21 Att bli utsatt för sexuella trakasserier... 1 - Trakasserier grundade på kön... 1 - Trakasserier av sexuell

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

MEDLEMSFÖRSLAG. Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer. Nordiska rådet

MEDLEMSFÖRSLAG. Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer. Nordiska rådet MEDLEMSFÖRSLAG Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer i hela Norden Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och det förekommer i alla nordiska länder. Det vanligaste

Läs mer

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun.

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn BemötAnde Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. Innehållsförteckning

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer