Att kartlägga våld och föra våld på tal

Transkript

1 Att kartlägga våld och föra våld på tal Utvecklingschef Minna Piispa, Institutet för hälsa och välfärd Vasa

2 1. Användning av verktyget för systematisk kartläggning 2. ABCD för att ingripa i våld i nära relationer 3. Hur tar man verktyget i bruk?

3 1. Användning av verktyget för systematisk kartläggning 2. ABCD för att ingripa i våld i nära relationer 3. Hur tar man verktyget i bruk?

4 Det bästa sättet att förebygga våld är att tala om våld Det man inte talar om existerar inte. Skam, hemlighetsmakeri och rädsla förhindrar ofta både offret och förövaren att ta upp frågor om våld. Tala om våld som våld. Våld är inte familjegräl eller kommunikationsproblem. Att kalla våld för våld hjälper barn som levt i ett våldsamt hem att förhindra att beteendet sprider sig till följande generation. Att tala om våld hjälper involverade att hantera erfarenheter av våld. Det hjälper dem att inse vem som ansvarar för våldet, dvs. förövaren. Barn upplever ofta att de är skyldiga till våldet i hemmet

5 Systematisk kartläggning av våld i nära relationer THL rekommenderar systematisk kartläggning av våld i nära relationer samt användning av screening- och kartläggningsblanketten i alla social- och hälsovårdstjänster som en del av kartläggningen av alla klienters utgångssituation

6 Varför ska alla tillfrågas? Våld är ett folkhälsoproblem. Våld resulterar i hälsomässiga och sociala problem. Konsekvenserna av våld kan vara mycket långvariga och allvarliga, rentav livshotande. Våld syns ofta inte utåt, åtminstone inte våld i hemmet och i nära relationer. Mindre skuldbeläggande om alla tillfrågas. Riskgrupper som i synnerhet borde få frågan är gravida och mammor med nyfödda barn samt personer med mentala problem och missbruksproblem

7 Nyttan med systematisk kartläggning Inleder en process som stärker offrets säkerhet. Sprider information om våldets utbredning och tjänster som kan anlitas. Klienter bemöts opartiskt. Rutiner och expertis utvecklas. Stödet och vården blir mer övergripande. Ett verktyg för identifiering av våld, när tecknen inte är uppenbara och klienten själv inte kan be om hjälp

8 Att inte identifiera våld är en riskfaktor med tanke på både en framgångsrik vård och offrets säkerhet

9 VARFÖR KARTLÄGGNING AV VÅLD anställdas motiveringar (Virkki etc. 2011) Främjande av hälsan. Man förstår hur våld påverkar hälsan. Rätt och rentav skyldighet att ingripa i våld. Inledning av processen. Att inleda en process som ifrågasätter våldet och ger en signal om att någon bryr sig är redan i sig meningsfullt och viktigt

10 VARFÖR INGRIPER MAN INTE I VÅLD anställdas motiveringar (Virkki etc. 2011) Medicinskt perspektiv, betraktas inte som ett medicinskt problem. Verksamhet som inte ingår i ens professionella roll eller arbetsbeskrivning. Praktiskt perspektiv, inga fungerande rutiner, vad göra om det kommer fram Individualistiskt perspektiv, parterna ska själva lösa problemen med våld i nära relationer. Psykologiskt perspektiv, att ingripa leder till mer skada än nytta

11 Systematisk kartläggning av våld är en rättighet och skyldighet som förebygger våld, främjar hälsan och är en intervention som siktar på att avbryta våldsspiralen

12 Blankettens avsnitt 1. Screeningfrågor 2. Kartläggningsfrågor 3. Utvärdering 4. Åtgärder

13 1. Screeningfrågor Om patienten svarar JA på screeningfrågan 2 eller 3 ska du ställa kartläggningsfrågorna enligt blanketten. Efter kartläggningen ska du göra en preliminär bedömning av behovet av hjälp/vård med hjälp av blanketten för bedömning av behovet av vård på grund av våld i nära relationer (blankettens andra sida)

14 2. Kartläggningsfrågor

15 3. Utvärdering

16 4. Åtgärder

17 Allmänna anvisningar: ifyllning av blanketten Personuppgifterna ifylls i respektive verksamhetsenhet i tillämpliga delar. Frågorna om våld ställs alltid på tumanhand med klienten. Det är inte tryggt att ställa frågor om våld i närvaro av våldsförövaren eller en förövaren närstående person, eller andra klienter. Ge aldrig blanketten till klienten att själv fylla i eller att ta med hem

18 Exempel på diskussionsinledning: Vi brukar diskutera familjens och parförhållandets trygghet och våld i nära relationer med alla. Vi använder en blankett med färdiga frågor som jag nu vill ställa till dig. Vi ställer de här frågorna till alla, eftersom våld i nära relationer enligt vår erfarenhet är allmänt utbrett och vi vill erbjuda hjälp

19 Registrering av information Dokumentera resultatet av kartläggningen med blanketten för screening och kartläggning av närståendevåld och vidtagna åtgärder enligt den praxis som används på din enhet. Förvara den ifyllda screening- och kartläggningsblanketten enligt enhetens anvisningar. Det är viktigt att registrera uppgifterna, eftersom klienten kan behöva dem senare till exempel i ett brottmål eller för att trygga barnets ställning

20 1. Användning av verktyget för systematisk kartläggning 2. ABCD för att ingripa i våld i nära relationer 3. Hur tar man verktyget i bruk?

21 ABCD för att ingripa i våld i nära relationer Fråga och lyssna Känn till och agera A. Ställ direkta frågor om våld och berätta varför du ställer dem. B. Lyssna empatiskt och ge information. C. Sörj för säkerheten och vidta andra akuta åtgärder. D. Planera fortsatta åtgärder, vägled och följ upp. Fråga alla Lyssna och ge information Sörj för säkerheten Planera fortsatta åtgärder

22 A. Fråga alla om våld i nära relationer Det första steget går ut på att kartlägga klientens erfarenheter av våld. Fråga alltid alla om våld även då det inte ingår i tjänsten eller är den egentliga orsaken till besöket. Sörj för integriteten, skapa en trygg och tillitsfull miljö och samtycke som bygger på kunskap. Fråga alla

23 Tillitsfull miljö Berätta att kartläggningen utgör en del av omsorgsfull insamling av preliminära uppgifter och att syftet är att garantera klienten en god vård och hjälp. Berätta att våld i nära relationer skadar klientens och barnens välbefinnande, hälsa och trygghet

24 B. Lyssna och ge information Lyssna med empati. Ge information om hur utbrett våld i nära relationer är, dess former, eventuella konsekvenser och relaterade tjänster. Erbjud flera möjligheter att återvända till frågan. Fråga alla Lyssna och ge information

25 Det kan hända att ärendet tas upp för första gången Skam, skuldkänslor och rädsla Traumatisering, chockreaktioner Självkänsla och trygghetskänsla Välbefinnande och livskontroll Resurser och handlingsförmåga Tidigare erfarenheter av att diskutera ärendet

26 För att offret ska känna att hon eller han blir hörd och förstådd, får offret inte skuldbeläggas eller misstänkliggöras. Kom ihåg att det inte finns några godtagbara orsaker till våld i nära relationer

27 C. Akuta åtgärder som ska vidtas genast När våldet har identifierats är följande steg att bedöma hur farlig situationen är för offret och barnen. 1. Säkerhetsrisk? 2. Läkare? 3. Barnskyddsanmälan? 4. Brottsanmälan? 5. Ny tid? Fråga alla Lyssna och ge information Sörj för säkerheten

28 Säkerhetsrisk? SÄKERHETSRISK? Sörj ALLTID för klientens säkerhet i akuta våldssituationer. Utför en riskbedömning av våldet och upprätta en skyddsplan. Red ut om klienten tryggt kan återvända hem, och ordna vid behov plats på ett skyddshem. Sörj också för de andra familjemedlemmarnas, i synnerhet barnens akuta skydds- och hjälpbehov

29 Läkare? Om det handlar om akut fysiskt eller sexuellt våld ska du hänvisa klienten till läkare. Om offret berättar om skador på grund av våld, ska du se till att offret besöker läkare så att skadorna blir omsorgsfullt dokumenterade. Se också till att en gravid klient vid behöv besöker en moderskapspoliklinik. Det finns färdiga blanketter och material för dokumentation av skador. Användning av dem främjar klientens rättsskydd

30 Barnskyddsanmälan? Om en klient berättar om våld som pågår i ett hem med minderåriga barn ska du också öppet berätta om din skyldighet att som myndighet göra barnskyddsanmälan. Om klienten är gravid ska du beakta föregripande barnskyddsanmälan. Ny barnskyddsanmälan ska göras för varje nytt fall. Uppmuntra klienten att förstå att barnskyddsanmälan är en möjlighet till stöd och hjälp och inte ett hot

31 Brottsanmälan? Berätta också att våld i nära relationer är ett brott, uppmuntra klienten att göra brottsanmälan eller be att få klientens samtycke till det. Berätta att polisanmälan och till exempel ansökan om besöksförbud ibland kan vara det enda sättet att säkerställa klientens säkerhet. Berätta också att polisanmälan inte är en förutsättning för att få annan hjälp. Brottsofferjouren (RIKU) ger hjälp och råd om brottsprocesser, även anonymt. Inta en starkt negativ attityd mot våld, men fördöm inte förövaren eftersom han eller hon fortfarande kan vara allra kärast för offret

32 Ny tid? Om klienten inte är beredd att ta emot hjälp just då eller om det känns svårt ska du sänka tröskeln för att söka hjälp på nytt. Ge kontaktuppgifter till olika hjälpande instanser och ytterligare information om våld i nära relationer och dess konsekvenser. Boka ny tid åt klienten eller försök hänvisa klienten till adekvat hjälp

33 D. Planera fortsatta åtgärder En övergripande plan görs upp med klienten, och den utgår från en utredning om den vård och hjälp som offret och familjen behöver. Avtala om den instans som ansvarar för servicehelheten. Eventuell hänvisning annanstans ska göras med stöd. Uppföljning! Fråga alla Lyssna och ge information Sörj för säkerheten Planera fortsatta åtgärder

34 Verktyg för ingripande i våld i nära relationer 1) Screening- och kartläggningsblanketten för våld i nära relationer hjälper att identifiera åtgärder som behövs i planen. Screening- och kartläggningsblankett för våld i nära relationer 2) Skyddsplanen hjälper klienten att reflektera över sin säkerhet, förbättra den och agera rätt i nödsituationer. Säkerhetsplan 3) Bedömning av risk för grovt våld (MARAK) är avsedd för identifiering av offer för grovt våld i nära relationer. Blankett för MARAKriskbedömning och ytterligare information om verksamhetsmodellen 4) Registreringsverktyg Blankett för misshandel och kroppskarta (PAKE) Akut hjälp för våldtäktsoffer (RAP-mappen)

35 1. Användning av verktyget för systematisk kartläggning 2. ABCD för att ingripa i våld i nära relationer 3. Hur tar man verktyget i bruk?

36 Hur införa fungerande rutiner? 1. Sektorns ledning ska fatta beslut om praxis så här gör vi. 2. Personalutbildning i fenomenet och rutiner för att ta upp våld till diskussion. 3. En vårdstig bör införas eller skapas. Hur ska vi agera, vem gör vad etc?

37 Hur ingriper jag i våld i nära relationer? Missbrukar- och mentalvård som exempel Guide för experter inom socialoch hälsovården Information om våld i nära relationer samt kopplingen mellan missbruk och mentala problem och våld. Konkreta verktyg för arbetet med klienter. Hjälp med att införa verksamhetsmodellen och utveckla tjänsterna AVSNITT 1 INFORMATION OM TEMAN AVSNITT 2 ANVISNINGAR FÖR ARBETET MED KLIENTER AVSNITT 3 UTVECKLINGSSTÖD

38 Ytterligare information