IT-ramverk för hälso- och sjukvården inom Stockholms läns landsting.

Transkript

1 Landstingsstyrelsens förvaltning Sida 1 av 12 IT-ramverk för hälso- och sjukvården inom Stockholms läns landsting. 1 Sammanfattning Det råder en samstämmig uppfattning om att hälso- och sjukvårdens tillgänglighet, kvalitet och kostnadseffektivitet kan förbättras genom ett bättre utnyttjande av de möjligheter som erbjuds genom modern informations- och kommunikationsteknik. Primära effektmål är att öka patientsäkerheten, minska antalet felbehandlingar och minska resursslöseriet. Föreliggande underlag till IT-strategiskt ramverk innebär ett viktigt vägval. Tidigare isolerade IT I -öar med sinsemellan olika systemlösningar ersätts av en sammanhållen IT-miljö, där patienter och utförare av vården ges möjlighet att basera sina ställningstaganden till vård och terapi på att de, genom en sammanhållen vårddokumentation, alltid har möjlighet till snabb och enkel tillgång till aktuell information för vårdkedjans alla skeden. Genom att utgå från den enskilde patientens behov, och inte som tidigare de enskilda vårdenheternas, skapas förutsättningar för bättre och effektivare processer, och för utveckling av vårdens kvalitet, tillgänglighet, struktur, organisation och arbetsformer. Strategin är utformad för att kunna användas på ett konkurrensneutralt sätt av alla vårdgivare som utför vård på landstingets uppdrag, oavsett huvudmannaform. I vårdavtalen regleras hur vårdgivarna kan använda den gemensamma infrastrukturen och vilka villkor som skall gälla för att en för patienten sammanhållen vårddokumentation skall kunna hållas aktuell, tillgänglig och kvalitetssäkrad. Strategin utgår från omsorg om patienters och vårdgivares integritet. Åtkomstkontroll, sekretess och integritet stöds av kraftfulla och moderna tekniska säkerhetslösningar. Målsättningen är att alla patienter (och alla vårdgivare) skall kunna känna sig tryggt förvissade om att vården bedrivs baserat på kvalitetssäkrad och heltäckande vårdinformation som är enkelt tillgänglig för alla som aktivt deltar i vården. Säkerhetslösningarna skapar förutsättningar för att det är patienten själv, som genom aktivt samtycke, beslutar om vem eller vilka som har tillgång till vårdinformationen. För vårdgivarna skall gälla att de skall kunna känna sig trygga i sin yrkesroll genom om att de vid behov kan få tillgång till all den patientinformation som behövs för att fatta kvalificerade beslut om vård och terapi, samt att de har snabb och enkel åtkomst till de kunskapskällor och beslutsstödssystem som successivt kommer att bli tillgängliga för att ytterligare öka kvalitén i vården. För forskning och utveckling skapar den sammanhållna vårdinformationen nya och helt unika möjligheter för att följa upp vårdens innehåll, resultat och processer, både ur kortsiktigt och långsiktigt perspektiv. Dessa möjligheter kommer naturligtvis att vara tillgängliga också för vårdens producenter och beställare.

2 Landstingsstyrelsens förvaltning Sida 2 av 12 Den föreslagna strategin innebär att utvecklingen kommer att kunna ske i förhållandevis små steg, och att befintliga system inte nödvändigtvis behöver bytas ut, utan på olika sätt kommer att kunna integreras och leva vidare i den nya miljön. Viktiga nya tillämpningsområden som kommer att prioriteras utöver den sammanhållna vårddokumentationen är sammanhållen information om patientens aktuella läkemedelsförskrivning (gemensam läkemedelslista), beställnings- och svarshanteringssystem, boknings- och tidsbeställningssystem, system för kassa- och avgiftshantering med integrerad hantering av högkostnadsskydd samt successiv utveckling av evidensbaserade beslutsstödssystem. I takt med att landstingets patientportal Vårdguiden inför de interaktiva funktioner som nu testas, kommer det att finnas möjligheter för patienten själv att på ett säkert sätt föra en egen hälsojournal, som kan göras tillgänglig för doktorn vid läkarbesök. Landstingets kommande behörighetskontrolltjänster kommer att innebära att den enskilde medborgaren själv, t ex genom Vårdguiden, kommer att kunna styra vilka förutsättningar som skall gälla för åtkomst till vårdinformation i olika vårdsituationer, hur vårdinformationen skall hanteras i biobankssammanhang och ange sitt ställningstagande i organdonationsfrågan. Landstinget kommer dessutom att kunna komma överens med andra vårdhuvudmän, t ex inom kommunal vård och omsorg om att kommunicera vårddokumentation genom att använda landstingets system på ett säkert och integritetsskyddat sätt, vilket stärker förutsättningarna för kvalitet och effektivitet i det gränsöverskridande samarbetet. Genom att det kommer att finnas ett enhetligt gränssnitt mot all vårddokumentation skapas bättre förutsättningar för samarbete med vårdgivare inom andra regioner och inom EU, vilket stöder t ex den nationella vårdgarantin. 2 Bakgrund Det råder en samstämmig uppfattning om att hälso- och sjukvårdens tillgänglighet, kvalitet och kostnadseffektivitet kan förbättras genom ett bättre utnyttjande av de möjligheter som erbjuds genom modern informations- och kommunikationsteknik. I detta dokument redovisas några sådana referenser, inledningsvis med några av Landstingsförbundets formuleringar. Även patienternas ökade förväntningar och krav på vården innebär ökade vårdbehov, något som i praktiken går hand i hand med de medicinska landvinningarna. Kostnadsökningarna av nya teknologier måste givetvis vägas mot nyttan... Utvecklingen i Sverige under 1990-talet har präglats av att allt fler behandlingar gjordes som öppenvård. Det gällde också behandlingar som tidigare krävt lång vårdtid vid sjukhus. Allt talar för att nya medicinska metoder kommer att förstärka denna utveckling. Det kan bli möjligt att vid högspecialiserade centra koncentreras diagnostik och behandling som kräver dyra investeringar. Men sådana centra kan också ge distanskonsultationer och ha beredskap för distanskirurgi och annan behandling. Den lokala sjukvården med primärvård och mindre sjukhus har sin verksamhetsmässiga tyngdpunkt i allmänmedicin, invärtesmedicin och geriatrik samt dagkirurgi. Familjeläkarna stödjer de allt aktivare och bättre informerade patienterna. En sådan decentraliserad lokal sjukvård kan bestå av små enheter, men stå för en stor del av såväl den akuta som planerade vården. Detta förutsätter modern informations- och kommunikationsteknologi. Nya metoder utvecklas för att föra över information och kommunicera mellan olika delar av hälso- och sjukvården. Men även kommunikation och

3 Landstingsstyrelsens förvaltning Sida 3 av 12 information med allmänheten/patienterna kommer att utvecklas med nya tekniker. Det kan gälla alltifrån att komma i kontakt med vården till information, rådgivning och utbildning om hälsa och vård 1. Landstingsförbundet har också i en skrivelse till Socialdepartementet i september 2002 pekat på viktiga förutsättningar för de regelsystem som gäller för dokumentation och överföring av uppgifter om patienter för att göra detta möjligt. de regelsystem som gäller för dokumentation och överföring av uppgifter om patienter inom hälso- och sjukvården skall harmoniseras så att oavsett om vården bedrivs i offentlig eller privat regi patientdokumentationen kan följa patienten genom hela vårdprocessen, all hälso- och sjukvårdspersonal i princip kan dokumentera i samma patientjournal och uppgifter som behövs i vårdsyfte skall kunna lämnas mellan verksamheter inom hälso- och sjukvården. Samma grundsyn som framförts från Landstingsförbundets sida ligger till grund för detta förslag till strategiskt ramverk för utveckling av hälso- och sjukvården inom Stockholms läns landsting. 3 Förutsättningar Stockholmsmodellen och åtföljande strukturell utveckling av vården inom Stockholms läns landsting har lett till att länets invånare erbjuds en hälso- och sjukvård som står i paritet med, eller är bättre än, vad som finns i andra delar av landet. Utvecklingen under de närmaste tio åren kommer att innebära ökade behov av vård och omsorg, inte minst för de äldre. Samtidigt finns det flera omständigheter som begränsar möjligheterna att tillskjuta resurser i motsvarande mån. Det innebär ytterligare skärpta krav på att tillgängliga resurser utnyttjas effektivt. Flera förhållanden som berör såväl vårdens innehåll som dess organisation talar för att resurserna för vård och omsorg kan användas effektivare. Bland orsakerna till effektivitetsbristerna framhålls kortsiktighet, föråldrad vårdstruktur, bristande patient- /klientperspektiv, bristande samverkan, bristande utnyttjande av tillgänglig kunskap, oklar rollfördelning, delad finansiering och felaktiga incitament. I framtiden bör det vara möjligt att genom delvis annan prioritering få ut mer och bättre vård och omsorg för pengarna och samtidigt en utformning av produktionen som bättre avspeglar behoven. Detta förutsätter att hela kedjan från behov hos individen till resultat av insatserna fungerar väl. Under senare år har det i Sverige och i övriga västvärlden kommit fram flera rapporter som visar att flera brister i kvalitet och tillgänglighet är relaterade till att man i vården inte utnyttjar de möjligheter effektiv användning av modern informationsteknik kan skapa. Utöver analyser som gjorts av Socialstyrelsen, SBU, Carelink och enskilda landsting finns det också flera internationella rapporter och initiativ som visar på hur den moderna informationstekniken kan bidra till att effektivisera och utveckla vård och omsorg och för att reducera rådande kvalitetsbrister. 1 Från ett seminarium tisdagen den 18 februari, 2003, som presenterade en ny rapport om den medicinska utvecklingens betydelse för framtidens sjukvård. en bygger på en genomgång och analys av tillgängliga studier från Sverige, Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Kanada samt från EU.

4 Landstingsstyrelsens förvaltning Sida 4 av 12 I England driver National Health Services NHS - Information for Health -initativet för att man är övertygad om att offensiv användning av informationstekniken är nödvändigt för utveckling av kvalitet och effektivitet i vård och omsorg. Fokuserade insatsområden är; 1. En över hela livstiden sammanhållen elektronisk patientjournal 2. Ständig och omedelbar tillgång till aktuell patientinformation och effektivt beslutsstöd för val av rätt behandling varhelst patienten möter en vårdgivare 3. Väl fungerande vårdkedjor där patienten upplever att all relevant information, kunskap och resurser alltid är tillgängliga för alla de vårdgivare som deltar i behandlingen 4. Väl fungerande kontaktytor för allmänheten, där man snabbt och enkelt kan få kontakt med rätt instans för information om sjukdomar och egenvård samt hjälp att kontakta enskilda vårdgivare eller vårdinrättningar 5. Att skapa underlag för effektiv planering och uppföljning av vården I rapporten To Err Is Human: Building a Safer Health System 2 redovisar US Institute of Medicine (IOM) att direkta medicinskt felaktiga beslut är vanligt förekommande och pekar på de kvalitetsbristkostnader som uppstår på grund av att relevant information och kunskap inte finns enkelt tillgänglig i vården där och när den behövs. Effektivare användning av informationsteknik anses kunna avsevärt reducera riskerna samt bidra till effektivare beslut och lägre kostnader. Liknande svenska erfarenheter redovisas i Socialstyrelsens rapport Patientsäkerhetsaspekter i HSAN:s ärenden, En uppföljningsrapport från IOM, Crossing the Quality Chasm: A New Health System for the 21st Century 3, visar på ytterligare områden i vården där informationsteknik kan bidra till bättre kvalitet och effektivitet. Några viktiga punkter är; a) Vårdrelationer skall drivas med kontinuitet b) Vården skall anpassas efter individens behov och förutsättningar c) Patientens behov skall vara styrande d) Alla vårdkedjans intressenter skall ha snabb och enkel tillgång till relevant information (inkl patienten själv) e) Vården skall baseras på evidensbaserat kunskapsstöd f) Säkerhet och kvalitet sätts i centrum 4 Strategiska vägval Strategin bakom ramverket baseras på ett patientorienterat synsätt där vårddokumentationen förvaltas av landstinget enligt de lagar och andra regelverk som gäller för vård- och patientinformation. I förvaltningsansvaret ligger att hålla relevant vård- och patientinformation snabbt, enkelt och säkert tillgänglig för alla vårdkedjans aktörer och patienten själv. 2 To Err Is Human: Building a Safer Health System, US Institute of Medicine, National Academy Press, Crossing the Auality Chasm: A New Health System for the 21st Century. US Institute of Medicine, National Academy Press, 2001.

5 Landstingsstyrelsens förvaltning Sida 5 av 12 Den viktigaste kvalitetsförbättringen är att vårdgivare och patienter vid behov alltid kommer att kunna få tillgång till information och kunskapskällor som underlag för bästa möjliga beslut om vård och behandling. Det innebär inte bara bättre underlag för medicinska beslut utan skapar också förutsättningar för effektivare kliniska processer och vårdlogistik, genom att relevant information finns enkelt tillgänglig när vårdgivare och patient möts, och att det finns teknikstöd för effektivare konsultationsformer (inkl. bokning, remiss- och svarshantering och distanskonsultation (telemedicin)). En central funktion i detta sammanhang är införandet av ett sammanhållet ramverk för ordinationsstödssystem, där läkare och andra vårdgivare löpande dokumenterar sina beslut om terapi och undersökningar på ett sådant sätt, att de genom att de är en integrerad del av den gemensamma vårddokumentationen, omedelbart blir tillgängliga för alla andra vårdgivare som deltar i vården av den aktuelle patienten. Ordinationsstödsystemen kommer inom kort att kompletteras med stöd för evidensbaserat medicinskt beslutsfattande och interaktivt kunskapsstöd. Förekomsten av en samlad heltäckande regional vårdinformationstjänst, med identifierbar information för den operativa vården och avidentifierad information för uppföljning och FoU, skapar helt nya förutsättningar för både utveckling av hälso- och sjukvården som för klinisk och medicinsk forskning och utveckling. Detta skapar förutsättningar för utveckling av hälsooch sjukvården som sådan, men också förutsättningar för utveckling och etablering av medicinska och medicintekniska industriella och institutionella organisationer för forskning och utveckling inom regionen. Landstinget kan, genom att det är landstinget som förvaltar och kontrollerar de regionala medicinska databaserna, aktivt påverka denna utveckling På samma sätt kommer landstinget att kunna positionera sig i det internationella FoU-arbetet, inklusive EU och andra fora, och bli en attraktiv samarbetspartner till industriella utvecklingsprojekt med medicinsk anknytning. Landstinget kan genom sin ackumulerade kunskap, och tillgången till konkurrenskraftiga databaser, erbjuda nationella och internationella utvecklingskonsortier konkurrensfördelar i förhållande till andra miljöer. Landstinget bör snarast formulera en strategi för hur man skall hantera dessa frågor och vilka strategiska allianser som kan vara lämpliga för att stärka landstinget i dessa sammanhang. 5 Det IT-tekniska ramverket Det råder en bred uppslutning bakom uppfattningen att modern informationsteknik kan tillföra vård och omsorg stora värden. I det analysarbete, som landstingsdirektören drev under våren 2002 i samarbete med förvaltningscheferna för Produktionsstyrelsens stab och HSNstaben, har förekomsten av en livslång sammanhållen patientjournal bedömts vara den enskilda komponent som tillför vården störst värden. För att åstadkomma detta krävs ett ramverk, en arkitektur, för hur vårddokumentationen lagras och hanteras i en sammanhållen vårddokumentationstjänst som beskriver hur olika journalsystem och andra medicinska stödsystem skall kunna utväxla medicinsk information med varandra och för kommunikation mellan vårdgivare, patienter och administrativa vårdaktörer. Genom denna arkitektur skall både patientdata för användning i det operativa vårdarbetet och anonymiserad eller avidentifierad patientinformation för uppföljning och FoU kunna hanteras på ett säkert sätt.

6 Landstingsstyrelsens förvaltning Sida 6 av 12 Flera aktuella vårddokumentationsrevisioner visar att det inte finns något enskilt datajournalssystem som ger avsevärt bättre vårddokumentationskvalitet än andra och därmed skulle kunna väljas som normerande för landstinget. Det fortsatta arbetet bör därför baseras på den Europeiska HISA-standarden (CEN/TC251 ENV Health Care Information System Architecture). En viktig faktor bakom detta val är att Region Skåne och sjukhusen i Köpenhamnsregionen (H:S) redan gjort samma strategiska vägval, och kunnat visa att den håller också för nordiska förhållanden. Arkitekturen medför två viktiga fördelar; 1. Alla auktoriserade parter som deltar i vård och behandling av en enskild patient vet alltid var man snabbt, säkert och enkelt kan finna aktuell information om patienten och de medicinska och kliniska förutsättningarna för vård och behandling. Det innebär t ex att det kommer att finnas en översikt över alla vårdtillfällen och alla vårdaktörer som är inblandade i en viss patients vård. 2. Genom den normerande arkitekturen skapas underlag för de regelverk som krävs för att olika lokala system skall kunna kommunicera med varandra och utbyta information på ett sätt som kan förstås av både sändare och mottagare (Förekomsten av en normerande arkitektur öppnar också för ett enklare införande av nya typer av medicinska informationsbärare som t ex smarta kort). Genom att landstinget som vårdhuvudman tar ansvaret för att upprätthålla den gemensamma vårddokumentationen (med mycket höga krav på säkerhet och tillgänglighet) skapas också ett tydligt och effektivt ramverk för både vårdens egen och IT-industrins system- och tjänsteutveckling. Vid upphandling av landstingets HISA-baserade vårdinformationstjänst skall stor vikt läggas vid produktens och leverantörens referenser och erfarenheter från tidigare installationer av samma slag. Egenskaper som snabba svarstider, stabilitet, resurssnålhet och flexibilitet skall prioriteras. Produkt och förvaltningsmodell skall vara väl dokumenterade. Vårdinformationstjänsten skall vara enkelt tillgänglig från befintliga IT-system och teknikmiljöer samt inte vara beroende av någon enskild applikationsutvecklingsplattform. Ett viktigt strategiskt vägval för vårdens producenter blir att ta ställning till hur man på ett optimalt sätt skall integrera sin egen lokala miljö till den gemensamma vårdinformationstjänsten. Man kommer också att få ta ställning till om man måste utveckla nya system i egen regi, om man skall utveckla sina verksamhetsstödjande system tillsammans med andra vårdproducenter eller om man skall förlita sig till ett sannolikt växande utbud av nya industriellt utvecklade system och tjänster. Vi förväntar oss att det senare alternativet kommer att bli allt vanligare eftersom den nya strategin innebär att vi tillsammans med de andra sjukhushuvudmän som använder samma arkitektur skapar en tydlig och långsiktig utvecklingsplattform. Den gemensamma vårddokumentationsplattformen innebär också att användningen kommer att ske på konkurrensneutrala villkor och att landstinget kommer att kunna erbjuda även de

7 Landstingsstyrelsens förvaltning Sida 7 av 12 små och enskilda vårdproducenterna ett effektivt och prismässigt konkurrenskraftigt IT-stöd för sina verksamheter. 6 Informationssäkerhet och tillgänglighet i fokus En nödvändig förutsättning för att det nya ramverket skall kunna leda till de effekter som avses, är att den sammanhållna vårdinformationstjänsten kan hanteras på ett säkerhets- och integritetsmässigt tillfredsställande sätt. Det innebär att patienter, vårdgivare, allmänhet, politiker och tjänstemän måste kunna känna ett fullständigt förtroende för att vårdinformationen alltid behandlas med hänsyn till de integritets- och åtkomstregelverk som gäller för hälso- och sjukvården. Det måste också finnas regler och systemstöd för hantering av aktivt patientmedgivande som tydligt beskriver hur patientrelaterad vårdinformation i det individuella fallet får användas. För att säkerställa detta kommer en av de inledande viktigaste satsningarna vara att bygga upp en kraftfull miljö för behörighets- och informationsåtkomstadministrativa tjänster. En viktig förutsättning för att detta skall vara möjligt är den PKI-utveckling som landstinget redan påbörjat. Genom säkerhetssystemen och de behörighetsadminstrativa tjänsterna skapas också förutsättningar för en förenklad och snabbare åtkomst till IT-systemen genom inloggningsförfarande med så kallad single-sign-on-funktionalitet, dvs. det skall räcka med en inloggning även om man använder flera system. De lokala förutsättningarna för detta anges i den informationssäkerhetspolicy som tagits fram av informationssäkerhetschefen och nu fastställts av Landstingsfullmäktige. 7 Effekter av det nya ramverket Analysprojektet och uppdragsdirektiven för det fortsatta informations- och förankringsarbetet har utgått från en modell som sätter informationsarkitektur, informationssäkerhet och utveckling av ett kraftfullt användargränssnitt i centrum vid utvecklingen av det nya IT-stödet. Den föreslagna strategin innebär inte krav på att alla verksamheter skall, eller i många fall ens behöver, byta ut sina befintliga applikationer. Ramverket innehåller en gemensam informationslagringsarkitektur, baserad på öppna och beprövade middlewaretjänster för användning av den gemensamma vårdinformationen, en gemensam informationssäkerhetsarkitektur med behörighetsadministrativa tjänster samt en modell för hur en SLL vårdportal skall kunna utgöra basen för framtidens vårdapplikationer och för att stödja integration/migrering av befintliga applikationer. Det är viktigt att notera att den gemensamma informationsarkitekturen inte innebär att all vårdinformation skall eller måste samlas i en och samma centrala vårddatabas. De tjänstekomponenter (middlewareprodukter) som testats stöder båda en stark decentralisering av datalagringen inom ramen för en gemensam arkitektur. Ramverkets utformning medför dessutom att strategigenomförandet inte är beroende av att alla vårdgivare ansluter sig eller byter ut alla sina system vid ett och samma tillfälle. Rent

8 Landstingsstyrelsens förvaltning Sida 8 av 12 teoretisk kan anslutningen sträckas ut över en mycket lång tidsperiod. Men fram till dess att alla är anslutna kommer naturligtvis fördelarna med en gemensam livslång journal för länets alla invånare inte att få full effekt. För de som ansluter sig till det nya ramverket gäller att de omgående får minst samma kvalitet på sin egen vårdinformationshantering som tidigare, och dessutom tillgång till de nya tjänster som snabbt kommer att växa fram som t.ex. gemensam läkemedelslista, elektronisk recepthantering, beställnings- och svarsrutiner, integrerad avvikelserapportering, automatiserad rapportering till kvalitetsregister och automatiserad hantering av högkostnadsskydd mm. Rent tekniskt innebär det nya ramverket att det tillskapas den hård- och mjukvara som krävs för att etablera, drifthålla och förvalta en IT-teknisk miljö för den gemensamma informationsarkitekturen enligt HISA-modellen. erforderliga rutiner, anvisningar och systemlösningar för etablering och användning av de nya tjänsterna för identifiering, autentisering, behörighetstilldelning, hantering av patientsamtycke samt för loggning och uppföljning av all vårddataåtkomst. Informationssäkerhetslösningen kommer att utgå från den modell för PKI-infrastruktur som tagits fram inom landstinget. De behörighetsadministrativa tjänsterna kommer att tillåta så kallad single-sign-on för applikationer som integreras genom den nya portaltekniken (se nedan) men skall också kunna användas från befintliga applikationer för att förenkla behörighetsadministrationen. Förekomsten av ett kraftfullt och allmänt accepterat behörighetsadministrativt system är en nödvändig förutsättning för införandet av en gemensam informationsarkitektur med en sammanhållen livslång vårddokumentationstjänst för alla länets invånare. en ny portalinfrastuktur för en SLL Klinisk Portal att tillskapas i form av teknikstöd och andra ramverk för samordnade kliniska, administrativa och patientkommunikativa gränssnitt från befintliga och nya tjänster och applikationer. Förutom ett gemensamt gränssnitt, och single-sign-on-funktionalitet, kommer portalen också att erbjuda integrerad åtkomst till (och uppdatering av) information i den gemensamma vårddatabasen. Utöver dessa tre basala komponenter i det nya ramverket kommer också den elektroniska katalogen, landstingets kodservrar och den nya PU-tjänsten att ha viktiga roller vid utveckling och integration av befintliga eller nya applikationer och stödtjänster för den nya miljön. 8 Ansvarsfördelning och IT-organisation Det yttersta ansvaret för användning och finansiering av den egna IT-användningen ligger hos respektive verksamhetsansvarig chef. Motivet för detta är att skapa lokala incitament för att väga IT-kostnaderna mot verksamhetsnytta. De IT-system som är gemensamma för hela SLL, eller som används för central planering och uppföljning, hanteras och budgeteras genom Landstingskontorets IT-avdelning, som också svarar för den landstingsgemensamma informationsteknik- och kommunikationsinfrastrukturen.

9 Landstingsstyrelsens förvaltning Sida 9 av 12 i koncernledningen ansvarar för att den totala IT-användningen samordnas på ett för helheten kostnadseffektivt sätt. Respektive verksamhetsledning har ett eget ansvar för en rationell verksamhetsutveckling. Denna verksamhetsutveckling kan i vissa sammanhang behöva bedrivas med verksamhetsövergripande utgångspunkter. Inom ramen för de beslut landstingsstyrelsen angivet åligger det därför landstingsdirektörens Styrgrupp för IT-samordning att utifrån ett samlat verksamhetsperspektiv prioritera, godkänna och följa upp de förslag till gemensam IT-utveckling mm, som presenteras av landstingets förvaltningar och bolag eller av landstingskontorets IT-avdelning. För beredning av ärenden till IT-styrgruppen finns dels ordinarie samordningsorgan för gemensam verksamhetsutveckling (SPESAK, OMSAK, ) dels en särskild beredningsgrupp som leds av. I beredningsgruppen finns också företrädare för de privatägda vårdproducenterna. Landstingskontorets IT-avdelning svarar för löpande samordning av den landstingsgemensamma IT-utvecklingen och drift och förvaltning av gemensamma system. Utvecklingen skall i största möjliga utsträckning drivas i samarbete mellan IT-avdelningen och de lokala förvaltningarnas/bolagens och de privata vårdleverantörernas IT-avdelningar. Det är en målsättning att landstingets försörjning av informationssystem och informationsoch kommunikationsteknik skall ske genom produkter och tjänster från marknadens kommersiella aktörer och där så kan ske i samarbete med andra sjukvårdshuvudmän. Saknas konkurrenskraftiga kommersiella alternativ, och utvecklingen drivas av landstinget självt, eller i samarbete med andra landsting, skall alternativet öppen källkod övervägas. Öppen källkod, eller Open Source, innebär att källkoden för system och tjänster är allmänt tillgänglig och fritt vår användas av andra till ingen eller mycket begränsad kostnad. 9 Plan för införande av det nya ramverket Den föreslagna strategin innebär att landstinget kommer att kunna dra nytta av erfarenheter från andra hälso- och sjukvårdsorganisationer som redan testat och använder samma produkter och teknik. En annan fördel är att landstingets nya kommunikationsnät redan är dimensionerat för att kunna hantera dessa applikationer och tjänster. För att skapa planeringstrygghet inför det förestående utvecklings- och förändringsarbetet kommer förslag att presenteras under kvartal tre 2003 om det strategiska valet av en HISAbaserad gemensam vårddokumentationsstruktur som grund för vårdens framtida IT-stöd. Baserat på de omfattande analyser och praktiska tester som gjorts avses det nya ramverket vara tillgängligt i en stabil produktionsmiljö som är tillgänglig för alla från senast 1/ Test- och demonstrationsmiljöer finns redan på plats, och förberedelser har gjorts för att utvecklingsansvariga, projektdeltagare och IT-tekniker under hösten skall kunna utbildas i hur ramverket används.

10 Landstingsstyrelsens förvaltning Sida 10 av 12 Under 2004 kommer befintliga och nya applikationer successivt att anslutas till det nya ramverket, och till 2005 skall det vara obligatoriskt för alla vårdgivare att löpande tillse att de obligatoriska delarna av vårddokumentationen är tillgänglig för gränsöverskridande vårdkedjesamarbete. Detta är möjligt genom att val av en strategi som innebär att befintliga vårdapplikationer inte nödvändigtvis behöver bytas ut, utan med hjälp av olika verktyg som ingår i ramverket kommer att kunna fortleva som integrerade komponenter i den nya miljön. Förändringsarbete av den omfattning som den nya strategin innebär kräver stora insatser för information till och dialog med användarna. Dels för att få in synpunkter på hur den nya miljön skall användas och anpassas till förutsättningarna inom landstinget, dels för att bygga upp förtroende för att förändringarna verkligen kommer att leda till de förbättringar som förespeglats. 10 Kostnader och möjliga effekter Förutsättningar Stockholms läns landsting har i dag en nationellt och internationellt sett hög IT-mognad och nivå av IT-användning. Den tekniska IT- och kommunikationsinfrastrukturen är modern och väl utbyggd. En ny generation av landstingets kommunikationsnät SLLnet har just upphandlats och driftsatts. Vårdguiden har nått en mycket stark position som stockholmssjukvårdens internetkanal till patienter och allmänheten. Utvecklingen av landstingets IT-miljö för hälso- och sjukvården sker inte på grund av att det saknas IT-infrastruktur eller IT-system. Problemet är att många av de befintliga systemen i många fall utvecklats utifrån de enskilda verksamheternas behov, och inte för att stödja en modell där vårdens samlade resurser används för att möjliggöra så effektiva vårdprocesser som möjligt och stödja gränsöverskridande samarbete i vårdkedjorna. De totala kostnaderna för IT inom vården (landstingets egna och privata producenter) har uppskattats till 1,5 miljarder kr år 2001, dvs. ca 4,7 % av den totala vårdbudgeten. Dessa siffror ligger för hälso- och sjukvården säkert i den övre kvartilen, men är inte uppseendeväckande om man ser landstinget som det moderna kunskapsföretag det är. Målsättningen är att IT-kostnaderna långsiktigt skall kunna hållas på denna nivå, men även om den nya arkitekturen betecknas som resurssnål, så kommer anpassning och utveckling av nya system och tjänster att innebära behov av kortsiktiga investeringsmedel. har uppskattat de totala omstruktureringskostnaderna till ca 200 MSEK under en två till treårsperiod. Effektmål i vården Den basala målsättningen med IT-strategin och det nya ramverket är att bidra till utvecklingen av vårdens tillgänglighet, kvalitet och kostnadseffektivitet. Kända och realiserbara effekter

11 Landstingsstyrelsens förvaltning Sida 11 av 12 finns inom områden som interaktivt datorstöd för beslut om och registrering av ordinationer och beställningar, där området läkemedelsordination och förskrivning (med gemensam läkemedelslista och elektronisk recepthantering) anses ge den största kvalitetsökningen och reducera kvalitetsbristkostnader genom t.ex. feldoseringar och läkemedelsinteraktioner. att skapa förutsättningar för patienten tar i större utsträckning ansvar för egen hälsa och deltar aktivt i vården genom t.ex. nya tjänster kopplade till Vårdguiden att stödja riktade utvecklingsinsatser för effektivisering av hanteringen av de stora och resurskrävande sjukdomsgrupperna att skapa möjligheter till tids- och kvalitetsvinster i vårdens processer och flöden genom att IT-stödet gör att information finns snabbt, enkelt och omedelbart tillgänglig och beslutsprocesserna blir snabbare. Gäller både ur patientperspektivet (vårdkedjan löper enklare och snabbare) men också ur vårdgivarperspektivet (terapi kan sättas in snabbare och vårdtiderna i slutenvård förkortas) att använda IT-ramverket för telemedicin och ehealth (Web-baserade interaktiva lösningar för medborgardeltagande i vården, t.ex. Vårdguiden) att införa evidensbaserade beslutsstödssystem att skapa förutsättningar för klinisk och medicinsk data mining, dvs. genom att söka kunskap i de medicinska (avidentifierade) databaserna att effektivisera vårdens processer genom att information kan återanvändas. Vårdarbetet belastas i dag av alltför mycket onödiga administrativa uppgifter. Detta gäller inte minst ersättningssystemens beskrivningssystem. Vårdinformationen skall fångas vid källan och sedan vara tillgänglig för alla behöriga användare. Därigenom kan också dubbeldokumentation undvikas där flera vårdaktörer idag skriver i princip samma sak. Vid administrativ rapportering, rapportering för fakturering, redovisning och uppföljning och rapportering till kvalitetsregister mm skall det inte krävas återinmatning av alla uppgifter, utan man skall bara behöva komplettera den information som är specifik för den aktuella situationen (och informationen blir sedan automatiskt tillgänglig i den gemensamma databasen för uppföljning och annan återanvändning). Ett annat sätt att beskriva målsättning med IT-strategin och införande av det nya ramverket är att patient, allmänhet och vårdgivare inför beslut om hälso- och sjukvårdsfrågor skall kunna fatta dessa med trygg förvissning om att man haft tillgång till all befintlig relevant vårdinformation samt annan information och kunskapskällor om vård och hälsa.

12 Landstingsstyrelsens förvaltning Sida 12 av 12 Ett kalkylexempel Den primära drivkraften bakom den nya IT-strategin är att skapa förutsättningar för landstinget att leva upp till sitt ansvar som sjukvårdshuvudman. Det innebär bl a att reducera kvalitetsbrister i vården och stödja ett effektivt sätt att bedriva vård. Även om erfarenheterna pekar på att det varit svårt att i praktiken frigöra de resurser och medel som friställts vid införande av nya datasystem, är det viktigt att få en uppfattning av vilka effekter avses och volymer som är påverkbara. Flera källor har uppskattat vårdens totala kvalitetsbristkostnader till ca 30 % av omslutningen. Exempel på sådana kvalitetsbrister är: Dubbel- och merarbete på grund av att befintlig information inte finns tillgänglig där och när den behövs Överförskrivning av läkemedel på grund av att kunskap om tidigare förskrivningar saknas Förskrivning av läkemedel som leder till interaktion med andra läkemedel Ordinationer av undersökningar och laboratorieprover som redan utförts/beställts av annan vårdgivare Åtminstone 50 % av dessa kvalitetsbristkostnader kan på sikt elimineras genom effektivare organisation och processer och rätt användning av IT. Antag att 20 % av dessa kostnader kan påverkas på kort sikt. Utgående från hälso- och sjukvårdens omslutning, ca 35 miljarder, så skulle det innebära en kortsiktig potential på att friställa ca 1 miljard kronor/år. Enbart införande av nytt IT-stöd leder inte till dessa effekter. Det är först när vårdens struktur, organisation, arbetssätt och processer utvecklats med hjälp av IT-stödet som effekterna kan realiseras. Kostnaderna för utveckling och anpassning av verksamheten överstiger vida kostnaderna för utveckling av det nya IT-stödet. 1 I detta dokument har förkortningen IT använts som samlingsbegrepp för informationssystem och informationsoch kommunikationsteknik. Det innebär att strategin också omfattar fast och mobil tele - och datakommunikation.