SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Transkript

1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott Blad 1 (40) Plats och tid Björken, kommunkontoret i Strömsund, klockan Beslutande Gudrun Hansson (s), ordförande Susanne Hansson (s) Lennart Oscarsson (s) Jan-Olof Andersson (m) Karin Stierna (c) Övriga närvarande Lena Haglund, sekreterare Anneli Svensson, kommunledningsförvaltningen Barbro Blom, Närvård Frostviken, Jörgen Pettersson, teknik- och serviceförvaltningen, 162, Ann-Helen Engström, teknik- och serviceförvaltningen, 169 Karin Holmqvist, framtid- och utvecklingsförvaltningen, 159 Utses att justera Jan-Olof Andersson Justeringens Kommunkontoret, Strömsund, plats och tid Underskrifter Sekreterare... Paragrafer Lena Haglund Organ Ordförande... Gudrun Hansson Justerare... Jan-Olof Andersson Sammanträdesdatum ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunstyrelsens arbetsutskott Datum då anslag Datum då anslag sätts upp tas ned Förvaringsplats för protokollet Kommunkansliet, Strömsund Underskrift... Lena Haglund

2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Närvård Frostviken Nu kända kostnadsökningar, inkluderande Levinsgården, medför en nettokostnadsökning för år 2012 jämfört med år 2011 med 3,9 miljoner kronor. Verksamhetsflytten från Uddebo till Levinsgården beräknas medföra samordningsvinster med 1 miljon kronor. Kvar finns ändå kostnadsökningar utöver preliminär budgetram med 2,9 miljoner kronor. Närvårdsnämnden har den 19 maj 2011, 19, beslutat att hos kommunfullmäktige äska en förstärkt budgetram med 2,9 miljoner kronor för år Kommunfullmäktige beslutade den 16 juni 2011, 73, följande: 1 Viss förändring finns i budgetförslaget för Ytterligare medel finns ej att tillgå för närvarande. 2 Kommunstyrelsens arbetsutskott får i uppdrag att bjuda in närvårdsnämnden till en dialog kring framtida verksamhet. Vid arbetsutskottets sammanträde informerar närdvårdschefen om kostnadsökningarna, bl.a. höga kostnader för SoL-ärenden och ambulansverksamheten. Samarbetsavtalet med landstinget ska omförhandlas i höst. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1 Kommunchefen får i uppdrag att omförhandla samarbetsavtalet med landstinget. Fokus ska läggas på kostnaderna för ambulansverksamheten. 2 Närvårdschefen får i uppdrag att påskynda utredningen om LSSärende. Justering (sign)

3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Ansökan om certifiering av hälsocentral enligt Hälsovalet Närvård Frostviken Den 1 januari 2010 infördes Hälsoval Jämtlands län - ett nytt valfrihetssystem i primärvården. Syftet med systemet är att öka patienternas valfrihet och underlätta för nya vårdgivare att etablera sig i primärvården med offentlig ersättning. De vårdgivare som vill ingå i Hälsoval Jämtlands län måste först ansöka om ett godkännande. Ansökan om godkännande kan lämnas in när som helst. För att bli godkänd måste vårdgivaren uppfylla de krav och villkor som Jämtlands läns landsting ställer Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunen avvaktar med ansökan till dess att nytt samarbetsavtal är klart. Justering (sign)

4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Svar på motion om vattenkraftverk i Strömsunds kommun Mikael Säbom och Peter Dahlstedt, Sverigedemokraterna, har i en motion den 27 april 2011 önskat en redovisning av samtliga vattenkraftverk som finns i kommunen. Då med avseende på skick, brukbarhet och möjlig kapacitet. De föreslår att man ska göra en jämförelse med vindkraften när det gäller initialkostnader och att man eventuellt ska satsa på vatten som redan finns, i stället för vindkraft. Förslag till motionssvar har upprättats av kommunstyrelsens ordförande. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar Motionen besvaras enligt bilaga. Justering (sign)

5

6 FÖRSLAG TILL MOTIONSSVAR Svar på motion om vattenkraftverk i Strömsunds kommun Mikael Säbom och Peter Dahlstedt, Sverigedemokraterna, har i en motion den 27 april 2011 önskat en redovisning av samtliga vattenkraftverk som finns i kommunen. Då med avseende på skick, brukbarhet och möjlig kapacitet. De föreslår att man ska göra en jämförelse med vindkraften när det gäller initialkostnader och att man eventuellt ska satsa på vatten som redan finns, i stället för vindkraft. Strömsunds kommun äger inget vattenkraftverk och har inget tillsynsansvar för dessa anläggningar. De av motionärerna efterfrågade uppgifterna finns därför inte inom kommunen på annat sätt än t.ex. via Internet. Det är därför rimligen inte kommunfullmäktiges uppgift att besvara dessa frågor om vattenkraftverk i kommunen (se kommunallagen, 2 kap). Uppgifter som hämtats från Google, Internet, bifogas ändå. För ytterligare upplysningar bör Ångermanälvens Vattenregleringsföretag, ÅVF, telefon , kunna stå till tjänst. Motionen får därmed anses besvarad.

7 Anläggningar i Strömsunds kommun Namn Ägare Vattendrag Effekt Normalprod. Fallhöjd Bergvattnet Statkraft Sverige AB Fjällsjöälven 21 MW 93 GWh 76 m Blåsjön Blåsjön Kraft AB (E.On Sverige, Fortum Faxälven 60 MW 201 GWh 90 m Generation AB) Bodum E.ON Vattenkraft Sverige AB Fjällsjöälven 12 MW 49 GWh 6,5 m Borgforsen E.ON Vattenkraft Sverige AB Fjällsjöälven 26 MW 126 GWh 15,4 m Bågede Holmen Kraft AB Faxälven 13,4 70,809 GWh 8,8 m MW Fjällsjö E.ON Vattenkraft Sverige AB Fjällsjöälven 12 MW 62 GWh 7 m Gäddede Gäddede Kraft AB (Statkraft Sverige AB och Faxälven 22 MW 72 GWh 15,7 m Holmen Kraft AB) Hoting Statkraft Sverige AB Fjällsjöälven 13 MW 62 GWh 15 m Junsterforsen Holmen Kraft AB Faxälven 30 MW 115 GWh 34 m Klingerforsen Statkraft Sverige AB Fjällsjöälven 6 MW 20 GWh 22 m Korsselbränna Statkraft Sverige AB Fjällsjöälven GWh 112 m MW Linnvasselv Brännälven Kraft AB (E.ON Sverige, Fortum Generation AB, Holmen Kraft AB) Faxälven 71 MW 200 GWh 108 m Lövhöjden Jämtkraft AB Foskvattsån 7,4 MW 19 GWh 99 m Lövön E.ON Vattenkraft Sverige AB Faxälven 36 MW 140 GWh 14 m Sil E.ON Vattenkraft Sverige AB Fjällsjöälven 12 MW 60 GWh 7 m Sippmikk Holmen Kraft AB, Fortum Generation AB, E.ON Sverige Faxälven 3,5 MW Sågbäcken Privatperson Sikåsån 0,03 MW 15 GWh 154 m 0,11 GWh Tåsjö Statkraft Sverige AB Fjällsjöälven 13 MW 54 GWh 14 m Ålviken Jämtkraft AB Foskvattsån 5,6 MW 16 GWh 75 m Summa: MW, 1803 GWh.

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Svar på medborgarförslag om ett GMO-fritt Jämtland och Härjedalen inga genetiskt modifierade grödor Pieter Fürst och Moa Cromberger, Strömsund, har kommit in med ett medborgarförslag i ärendet. Förslag till svar har upprättats av kommunstyrelsens ordförande. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar Medborgarförslaget besvaras enligt bilaga. Justering (sign)

9

10

11

12

13 FÖRSLAG TILL SVAR (3) Svar på medborgarförslag om GMO Genmodifierade organismer Den 5 oktober 2010 inkom ett medborgarförslag från Pieter Fürst och Moa Cromberger, Vattudalens Naturskyddsförening, om att: 1. Strömsunds kommun ställer sig bakom kravet att utropa Strömsunds kommun och Jämtlands län till en GMO-fri zon med följande mål: a. Ett Jämtlands län där inga genetiskt modifierade grödor odlas vare sig på åkrarna, i trädgårdslanden, i skogen eller i fältförsök. b. Ett län där ingen mat produceras med hjälp av genetiskt modifierade grödor och där ingen genmodifierad mat återfinns i våra butiker. 2. Strömsunds kommun tar beslut om att i sina upphandlingsregler kräva att de livsmedel som ska köpas in inte ska bygga på genetiskt modifierade grödor. 3. Strömsunds kommun skriver in en målsättning att inom kommunens gränser ska inga kommersiella odlingar eller fältförsök med GMO förekomma. Jordbruksverket definierar en GMO, genetiskt modifierad organism, som en organism, med undantag för människor, i vilken det genetiska materialet har ändrats på ett sätt som inte sker naturligt genom parning eller naturlig rekombination. All verksamhet med genetiskt modifierade organismer i Sverige är reglerad och ansvaret är uppdelat mellan flera myndigheter. Jordbruksverket har ansvar för landlevande genetiskt modifierade växter och djur samt användning av GMO som foder. GMO i EU, Sverige och Jämtlands län Inom EU odlas mindre än 1 promille av all GMO i världen vilket delvis kan förklaras av att EU har världens strängaste regler kring GMO-användning. Men det beror också på att efterfrågan från både jordbrukare och konsumenter är liten. I Sverige har tidigare ingen kommersiell GMO-odling skett, främst pga att godkända sorter inte klarar vårt klimat. Men från 2010 odlas potatisen Amflora på några ställen i Västsverige och i Norrbotten. Amflora är en

14 FÖRSLAG TILL SVAR (3) stärkelsepotatis framtagen för industrin, till exempel till papperstillverkning och inte avsett till livsmedel eller foder. Inom Europa har bland annat Polen och Schweiz helt förbjudit GMOodlingar, medan andra länder förbjudit vissa sorter. Österrike har till exempel förbjudit just potatissorten Amflora. Ett stort antal regioner och kommuner, främst inom Frankrike, Österrike, Italien och Grekland har utropat sig som GMO-fria zoner. Jämtlands län har sen 2006 följande mål i sina miljömål: Ingen odling eller utsättning av genmodifierade organismer (GMO) ska ske i länet, vare sig för kommersiell användning eller i forskningssyfte. (Jämtland ses därför som en GMO-fri zon). Jämtlands läns landsting och kommunerna i Östersund, Åre och Krokom har beslutat om GMO-fri zon. Det måste dock poängteras att det är Jordbruksverket m.fl. myndigheter som har ansvaret då det gäller punkterna 1 och 3 enligt medborgarförslaget. Kommunen kan inte förbjuda lantbrukare eller andra att odla GMOgröda eller utfodra djur med GMO-foder. Däremot kan kommunen besluta om att all verksamhet på kommunägd mark ska vara GMO-fri även den utarrenderade marken. Livsmedel och upphandling Av alla portioner som konsumeras inom Strömsunds kommuns geografiska område är det cirka 5 % som produceras av Strömsunds kommun. Livsmedlet till dessa 5 % upphandlas med stöd av LOU. För resterande 95 % står konsumenten själv för valet av produkt. Vid den senaste livsmedelsupphandlingen, som skedde i samarbete med länets kommuner fanns det i kravspecifikationen följande skrivning: Krav De produkter som levereras ska inte innehålla rester av GMO i märkningspliktig mängd. Intygas EU-lagstiftningen ställer hårda krav på märkning av genmodifierade organismer, GMO. Syftet är att man som konsument, genom tydlig märkning, ska ha möjlighet att göra ett medvetet val mellan genetiskt modifierade produkter och konventionella produkter.

15 FÖRSLAG TILL SVAR (3) Alla produkter som består av, innehåller eller har framställts av GMO ska märkas. På en produkt kan det till exempel stå framställd av genetiskt modifierad soja. Även livsmedel som är framställda av GMO men som genom olika processer inte längre innehåller något DNA från en GMO ska märkas, till exempel tomatpuré, majsstärkelse och rapsolja. Däremot behöver inte mjölk, kött och ägg som kommer från djur som ätit GMO-foder märkas. Inte heller produkter som inte innehåller levande GMO, till exempel bommullstyg, behöver märkas. Livsmedel och foder som oavsiktligt blandats med GMO, till exempel vid användning av gemensam kvarn, behöver inte märkas om inblandningen är mindre än 0,9 % och GMO-produkten är godkänd i EU. Fram till 2006 utfodrades inga djur i Sverige med GMO-foder eftersom branscherna själva frivilligt kommit överens om det. Mejeri-, ägg- och fågelbranscherna tillåter fortfarande inga GMO-foder. Inom köttbranschen är det tillåtet även om en ytterst liten andel utfodrar med GMO-foder. Bönderna är helt enkelt inte intresserade. SCAN har dessutom från den 1 maj i år återtagit kravet på GMO-fri utfodring. Som svar på förslagets punkt 2 framgår det ovan att kommunen i det styrande dokumentet, förfrågningsunderlaget, infört kraven på GMO-frihet. 1. Medborgarförslagets punkt 1 bifalls genom att Strömsunds kommun principiellt och symboliskt ställer sig bakom målet att kommunen och länet ska vara en GMO- fri zon. 2. Förslagets punkt 2 besvaras eftersom Strömsunds kommun redan infört kravet i livsmedelsupphandlingen. 3. Punkt 3 bifalls delvis genom att all verksamhet på kommunens markägd eller arrenderad ska vara GMO- fria. Övrig verksamhet äger Jordbruksverket m.fl. myndigheter rätten att reglera. Medborgarförslaget får därmed anses besvarat.

16 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Yttrande över revisionsrapporten Intern kontroll och attester Kommunens revisorer har gett Komrev i uppdrag att genomföra en granskning avseende intern kontroll. I en revisionsrapport daterad april 2011 har Komrev redovisat granskningen. Revisorerna anhåller om yttrande senast den 25 augusti 2011 med angivande av de åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtas med anledning av rapporten. Chefen för kommunledningsförvaltningen har den 8 augusti 2011 lämnat förslag till yttrande enligt följande: Strömsunds kommun saknar i dag reglemente för intern kontroll. Kommunchefen har upprättat förslag till reglemente, att fastställas i kommunstyrelsen den 23 augusti Synpunkter från Komrev/PwC har beaktats. Attestreglemente från den 16 september 2009 beskrivs av Komrev/PwC som ändamålsenligt. Rutiner för både manuella och elektroniska attester kommer att vidareutvecklas under hösten. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Yttrande avges i enlighet med förslag från chefen för kommunledningsförvaltningen. Justering (sign)

17 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Reglemente för internkontroll I det nu pågående arbetet med ett system för ledning och uppföljning beskrivs sammanhangen mellan internkontrollen och övrig uppföljning. Revisionsrapporten Intern kontroll och attester april 2011 anger bl.a. följande 4 Granskningsresultat 4.1 Intern kontroll Kommunen har inte fastställt något internkontrollreglemente. Nämnderna har inte fastställt några internkontrollplaner. Kommunstyrelsens arbetsutskott har tagit upp en särskild punkt om internkontrollreglemente på sin dagordning den 11 april 2011, något förslag har inte lämnats Revisionell bedömning Kommunstyrelsen rekommenderas snarast fastställa ett internkontrollreglemente och att uppdra till samtliga nämnder att årligen upprätta internkontrollplaner. Planerna bör upprättas utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, där kontrollerna fokuseras på rutiner och processer som bedöms som särskilt riskfyllda och där konsekvenserna av ev. felaktigheter bedöms få stora konsekvenser. Kontrollpunkterna, som bör variera år från år, kan t.ex. avse viktiga rutiner och processer såsom faktureringsrutiner, intäktsredovisning, kontanthantering, beställnings- och betalningsrutiner, avstämningsrutiner, avtalsvillkor m.m. Kommunchefen har upprättat förslag till reglemente. Arbetstutskottets förslag kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut Reglemente för internkontroll antas. Bilaga Justering (sign)

18 1 (5) Reglemente för internkontroll 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen och nämnderna upprätthåller en tillfredsställande intern kontroll, d v s de ska med rimlig grad av säkerhet säkerställa att följande mål uppnås: Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer m.m. Tillämpning Begreppet rimlig grad av säkerhet innebär att kommunstyrelsen och nämnderna vid utformningen av rutiner ska göra en avvägning mellan kontrollkostnad och kontrollnytta. Vid bedömning av kontrollnytta ska inte endast ekonomiska faktorer vägas in, utan även vikten av att upprätthålla förtroendet för verksamheten hos olika intressenter. Målet ändamålsenligt och kostnadseffektiv verksamhet innebär bl.a. att ha kontroll över ekonomi, prestationer och kvalitet samt att säkerställa att fattade beslut verkställs och följs upp i förhållande till fastställd verksamhetsidé och mål. Målet tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten innebär att kommunstyrelsen och nämnderna samt de verksamhetsansvariga ska ha tillgång till rättvisande räkenskaper. Därutöver ingår en ändamålsenlig och tillförlitlig redovisning av verksamhetens prestationer avseende kvantitet och kvalitet samt övrig relevant information om verksamheten och dess resursanvändning. Målet efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer m.m. innefattar lagstiftning såväl som kommunens interna regelverk samt ingångna avtal med olika parter. Organisation av intern kontroll 2 Styrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en god intern kontroll. I detta ligger ett ansvar för att en intern kontrollorganisation upprättas inom kommunen samt tillse att denna utvecklas utifrån kommunens kontrollbehov. Därvid ska förvaltningsövergripande anvisningar och regler upprättas.

19 2 (5) Tillämpning Styrelsen har enligt KL 6:1 och 6:3 ansvar för att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter samt att ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Denna uppsikt innebär en rätt att göra påpekanden, lämna råd och anvisningar samt, om det är nödvändigt, lämna förslag till fullmäktige om förändringar. 3 Kommunstyrelsen och nämnderna Kommunstyrelsen och nämnderna har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. Kommunstyrelsen och nämnderna har då att tillse att: En organisation upprättas för den interna kontrollen Regler och anvisningar antas för den interna kontrollen Tillämpning Nämndernas ansvar för den interna kontrollen anges i KL 6:7. Det är alltid kommunstyrelsen och nämnderna som har det yttersta ansvaret för att utforma en god intern kontroll. I detta ansvar ligger att utifrån principerna för den interna kontrollen i kommunen vid behov utfärda regler och anvisningar för den egna interna kontrollens organisation, utformning och funktion. Det är viktigt att detta dokumenteras och antas av kommunstyrelsen eller nämnderna. Kommunstyrelsen och nämnderna ska minst ha en fastställd rutin för: Hur planering och rapportering av internkontrollarbetet ska gå till Introduktion av nyanställda om vad intern kontroll innebär 4 Förvaltningschefen Inom kommunstyrelsens verksamhetsområde ansvarar förvaltningschef eller motsvarande för att konkreta regler och anvisningar är utformade så att en god intern kontroll kan upprätthållas. I detta ansvar ligger att vederbörande ska leda arbetet med att åstadkomma och upprätthålla en god intern kontroll. Reglerna ska antas av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Förvaltningschefen är skyldig att löpande rapportera till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige om hur den interna kontrollen fungerar.

20 3 (5) Tillämpning Förvaltningschefen svarar för att minst årligen skriftligt rapportera till kommunstyrelsen och ge en samlad bedömning om hur den interna kontrollen fungerar. Allvarligare brott mot den interna kontrollen rapporteras omedelbart till kommunstyrelsen. 5 Verksamhetsansvariga De verksamhetsansvariga cheferna på olika nivåer i organisationen är skyldiga att följa antagna regler och anvisningar om intern kontroll samt ska informera övriga anställda om reglernas och anvisningarnas innebörd. Vidare har de att verka för att de anställda arbetar mot uppställda mål och att de arbetsmetoder som används bidrar till en god intern kontroll. Brister i den interna kontrollen ska omedelbart rapporteras till närmast överordnad eller den som kommunstyrelsen och nämnderna utsett. Tillämpning Avsikten med den interna kontrollen är att eventuella tveksamheter eller direkta felaktigheter ska kunna undanröjas eller stoppas. Syftet med den omedelbara rapporteringen är att man inom förvaltningen omgående ska kunna vidta åtgärder för att komma tillrätta med de fel och brister som har uppmärksammats. Fel eller brister som noteras ska omedelbart bli föremål för utredning och dokumenteras. 6 Övriga anställda Övriga anställda är skyldiga att följa antagna regler och anvisningar i sin arbetsutövning. Brister i den interna kontrollen ska omedelbart rapporteras till närmast överordnad eller den som kommunstyrelsen och nämnderna utsett. Uppföljning av intern kontroll 7 Styrning och uppföljning av intern kontroll Kommunstyrelsen och nämnderna har en skyldighet att styra och löpande följa upp det interna kontrollsystemet inom sitt verksamhetsområde. Kommunstyrelsen och nämnderna ska som grund för sin styrning genomföra riskbedömningar för sin verksamhet. Tillämpning Kommunstyrelsen och nämnderna ska inom sin organisation tydliggöra ansvaret för den interna kontrollen och innebörden av denna. Kommunstyrelsen och nämnderna ska också planera och prioritera arbetet med ut-

21 4 (5) veckling av rutiner för att stärka den interna kontrollen. Som grund för planering, prioritering och uppföljning av internkontrollarbetet ska en risk- och väsentlighetsanalys göras 8 Intern kontrollplan Kommunstyrelsen och nämnderna ska varje år anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen. Tillämpning Intern kontrollplan för innevarande år ska antas senast under januari månad. Interna kontrollplanen ska minst innehålla: Vilka rutiner samt vilka kontrollmoment som ska följas upp Omfattningen på uppföljningen (frekvensen) Vem som ansvarar för att utföra uppföljningen Till vem uppföljningen ska rapporteras När rapportering ska ske Genomförd riskbedömning 9 Uppföljning av intern kontrollplan Resultatet av uppföljningen av den interna kontrollen ska, med utgångspunkt från antagen plan, rapporteras till kommunstyrelsen eller nämnderna i den omfattning som fastställts i interna kontrollplanen. Tillämpning Genomförd uppföljning rapporteras till kommunstyrelsen eller nämnderna oavsett utfall. Vid upptäckta brister lämnas också förslag på åtgärder för att förbättra processen. 10 Förvaltningschefernas och nämndernas rapportskyldighet Förvaltningscheferna och nämnderna ska senast i samband med årsredovisningens upprättande rapportera resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen inom kommunstyrelsens och nämndernas verksamhetsområde till kommunstyrelsen. Tillämpning Kommunstyrelsen, eller den kommunstyrelsen utser, fastställer senast vid utfärdande av bokslutsanvisningarna när rapport senast ska avlämnas. Rapporten ska innehålla omfattning av utförd uppföljning, utfallet och eventuellt vidtagna åtgärder. Rapporten ska också vid behov innehålla förslag för förbättring av kommungemensamma rutiner.

22 5 (5) Allvarligare brott mot eller brister i den interna kontrollen ska omedelbart rapporteras till kommunstyrelsen. 11 Kommunstyrelsens skyldigheter Kommunstyrelsen ska med utgångspunkt från förvaltningschefernas och nämndernas uppföljningsrapporter utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll och i de fall förbättringar behövs föranstalta om sådana. Kommunstyrelsen ska även informera sig om hur den interna kontrollen fungerar i de kommunala bolagen. Tillämpning Allvarligare brott mot eller brister i den interna kontrollen ska omedelbart rapporteras till kommunfullmäktige.

23 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott Justering (sign) 159 Dnr Arbetskraftskoordinator Åter i arbete Kommunstyrelsen beslutade den 21 juni 2011, 185, att framtids- och utvecklingsförvaltningen skulle undersöka möjligheterna att använda avsatta medel för arbetskraftskoordinatorfunktionen som medfinansiering i ett projekt. Europeiska socialfonden genomför för närvarande en ansökningsomgång inom Programområde 2, ökat arbetskraftsutbud, med senaste ansökningsdatum den 15 september Det övergripande syftet med ansökningsomgången är att underlätta för kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma in och få fotfäste på arbetsmarknaden samt öka deras möjligheter att arbeta utifrån sina egna förutsättningar. Syftet med det arbete som arbetskraftskoordinatorn ska genomföra stämmer således väl överens med det övergripande syftet i den aktuella ansökningsomgången. Projekt kan starta från den 1 februari 2012 och pågå som längst i 26 månader. Beslut om vilka projekt som erhåller medel från Europeiska socialfonden kommer att lämnas i december Framtids- och utvecklingsförvaltningen föreslår i en skrivelse den 26 juli 2011 att Framtids- och utvecklingsförvaltningen får i uppdrag att lämna in en ansökan till Europeiska socialfonden senast den 15 september Kommunens kontantinsats i projektansökan är ca kronor per år, under perioden Rekryteringen av arbetskraftskoordinator tidsanpassas med hänsyn till projektansökan. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1 Framtids- och utvecklingsförvaltningen får i uppdrag att lämna in en ansökan till Europeiska socialfonden senast den 15 september Kommunens kontantinsats i projektansökan är ca kronor per år, under perioden

24 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott forts. 3 Rekryteringen av arbetskraftskoordinator tidsanpassas med hänsyn till projektansökan. 4 Tidigare anvisade medel 2011, kronor, används till förberedelsearbete. Justering (sign)

25 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott Justering (sign) 160 Dnr Tydligt medlemsansvar Kommuninvest ekonomisk förening har vid den ordinarie stämman den 7 april 2011 beslutat att medlemmarna ska ingå dels ett förtydligat regressavtal som ersätter nuvarande regressavtal, dels ett avtal om medlemmarnas ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat. Syftet med dessa avtal är att tydliggöra medlemmarnas ansvar för Kommuninvests åtaganden. Ändringarna innebär inte något utökat medlemsansvar, då den solidariska borgen, som redan i dag innebär ett totalansvar för verksamheten, inte ändras. Kommunledningsförvaltningen/ekonomi har föreslagit kommunfullmäktige: att med Kommuninvest ekonomisk förening och medlemmarna i föreningen samt Kommuninvest i Sverige AB ingå nytt regressavtal, att regressavtalet ska ersätta nuvarande regressavtal, benämnt Avtal, daterat med början den 7 maj 1993, att med Kommuninvest i Sverige AB ingå avtal gällande kommunens ansvar för Kommuninvest i Sverige AB:s motpartsexponeringar avseende derivat, att bemyndiga kommunstyrelsens ordförande och kommunchef i förening att underteckna ovan angivna avtal för kommunens räkning. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar 1 Nytt regressavtal ingås med Kommuninvest ekonomisk förening och medlemmarna i föreningen samt Kommuninvest i Sverige AB. 2 Regressavtalet ska ersätta nuvarande regressavtal, benämnt Avtal, daterat med början den 7 maj Kommunen ingår avtal med Kommuninvest i Sverige AB gällande kommunens ansvar för Kommuninvest i Sverige AB:s motpartsexponeringar avseende derivat.

26 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott forts. 4 Kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen i förening bemyndigas att underteckna ovan angivna avtal för kommunens räkning. Justering (sign)

27 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Resultat- och balansräkning för Stiftelsen efter Näsvikens Ångsåg 2010 Balansräkningen per den 31 december 2010 omsluter ,18 kronor. Redovisat underskott uppgår till 1 905,35 kronor. Av revisionsberättelsen framgår att revisorerna tillstyrker att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för 2010 års förvaltning. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar Resultat- och balansräkningen för 2010 godkänns. Justering (sign)

28 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Kommunens bilregler Revisorerna har gett Komrev i uppdrag att genomföra en granskning avseende kommunens bilregler. Kommunen har den 4 april 2011 fått en rapport från Komrev för kännedom. Följande revisionella bedömning framgår av rapporten: Kommunen följer gällande bestämmelser avseende bilersättningsavtal BIA. Kostnader för egen bil har minskat sedan 2008 enligt kommunens uppföljning, vilket är positivt. Vi menar dock att det bör utarbetas skriftliga riktlinjer/policys för när alternativen egen bil eller leasingbil ska användas. Riktlinjerna bör innehålla uppmaningar om samåkning i de fall detta är möjligt. Teknik- och serviceförvaltningen har fått i uppdrag att utforma förslag till åtgärder och svar på revisionsrapporten. Förvaltningen redovisar detta i ett yttrande den 10 juni Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Yttrande avges i enlighet med teknik- och serviceförvaltningens förslag. Bilaga Justering (sign)

29 YTTRANDE 1 (2) KOMMUNENS BILREGLER Revisionsrapport Revisorerna har gett Komrev i uppdrag att genomföra en granskning avseende kommunens bilregler. Kommunen har den 4 april 2011 fått en rapport från Komrev för kännedom. Följande revisionella bedömning framgår av rapporten: Kommunen följer gällande bestämmelser avseende bilersättningsavtal BIA. Kostnader för egen bil har minskat sedan 2008 enligt kommunens uppföljning vilket är positivt. Vi menar dock att det bör utarbetas skriftliga riktlinjer/policys för när alternativen egen bil eller leasingbil ska användas. Riktlinjerna bör innehålla uppmaningar om samåkning i de fall detta är möjligt. Teknik- och serviceförvaltningen (TSF) har fått i uppdrag att utforma förslag till åtgärder och svar på revisionsrapporten. I rapporten står det att det bör utarbetas riktlinjer/policys för när alternativen egen bil eller leasingbil ska användas. Vi utgår ifrån att det är korttidsförhyrd bil man avser och inte leasingbil eller av kommunen ägd bil. I en jämförelse mellan år 2008 och 2010 har de sammanlagda kostnaderna för tjänsteresor med egen bil och korttidshyrd bil minskat. Kostnaden för egen bil har minskat och kostnaden för hyrbil har ökat men totalt sett är kostnaden lägre. Till detta ska läggas tidsbesparing vad gäller utanordnande av reseersättningar och miljöbesparing avseende utsläpp tack vare att nya bränslesnåla fordon används. Hänsyn ska tas till att hyrbil ger större möjligheter till samåkning då resorna bokas via kommunens reception. Hyrbil innebär även att kommunen säkerställer att den anställde kör bilar med hög säkerhet och med bästa möjliga försäkringsskydd. När det gäller eventuella krav att den anställde ska använda egen bil vid kortare sträckor måste ett bilavtal skrivas med den anställde. Det förutsätter även att den anställde alltid har tillgång till egen bil. Januari-maj 2011 hade ca 140 olika personer hyrt bil varav ca 30 st av dessa har bilavtal, dvs ca 20 %. Detta innebär att nuvarande tecknade bilavtal inte på långa vägar täcker de som faktiskt hyr bil.

30 YTTRANDE 2 (2) I princip innebär detta att vi har följande alternativ för bilresa: 1. Av kommunen ägd eller leasad bil vilka finns ute i verksamheterna. 2. Korttidsförhyrd bil vilken bokas via receptionen. 3. Anställd med bilavtal som i princip innebär att den anställde ska köra egen bil i tjänsten. 4. Anställd som vid vissa tillfällen, på eget initiativ, nyttjar egen bil för resor i tjänsten. TSF anser därför att det generellt ska bokas bil via kommunens reception och att hyrbil ska användas även vid kortare resor som är planerade enligt punkt 2 ovan. Receptionen får då en överblick över eventuella samåkningsmöjligheter och vi säkerställer miljö, trafiksäkerhet och försäkringsskydd. Det är även möjligt att använda samma hyrbil till två resor samma dag (fm och em), dagshyran fördelas då på två resor. TSF ser det som svårt att ställa krav på att samtliga som behöver resa i tjänsten ska använda egen bil vid kortare resor med hänsyn till att alla anställda inte har tillgång till egen bil. Anställd kan dock på eget initiativ vid vissa tillfällen nyttja egen bil för resor i tjänsten enligt punkt 3 ovan Tabell över bilersättning Sträcka (dagsresa) Hyrbil (inkl halv moms och bränsle) Egen bil, 3,25 kr/km (inkl PO och bränsle) 10 km 216 kr 32,5 kr 50 km 338 kr 162,5 kr 100 km 490 kr 325,0 kr 150 km 590 kr 487,5 kr 200 km 630 kr 650,0 kr 250 km 670 kr 812,5 kr 300 km 710 kr 975,0 kr

31 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Yttrande över betänkande SOU 2011:39 Likvärdiga förutsättningar Översyn av den kommunala utjämningen Finansdepartementet har skickat rubricerat betänkande på remiss till bl.a. Strömsunds kommun för yttrande senast den 15 september Förslag till yttrande har upprättats av kommunledningsförvaltningen/ekonomi. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Yttrande avges i enlighet med förslag från kommunledningsförvaltningen/ekonomi. Bilaga Justering (sign)

32 YTTRANDE 1 (3) Betänkandet Likvärda förutsättningar Översyn av den kommunala utjämningen (SOU2011:39) Sammanfattning Strömsunds kommun ser positivt på att utredningen kommer fram till att inkomstutjämningen inte är tillväxthämmande och att denna är en förutsättning för att svagare regioner ska kunna erbjuda kommuninnevånarna grundläggande kommunal service som annars inte hade varit möjlig. Vad gäller det minskade tillägget för bebyggelsestruktur så kan inte Strömsunds kommun, utifrån kommunens storlek och befolkning, se att kommunens bebyggelsestruktur skulle vara mer gynnsam nu än tidigare fördelningssystem visat, även om de använda parametrarna är de samma som i övriga delar av landet. Kommunen ställer sig också frågande till varför inte förskole- och barnomsorgsverksamheten införlivats i beräkningen av merkostnader för gles bebyggelsestruktur. Befolkningsminskningens konsekvenser bör ses i ett vidare perspektiv. All verksamhet måste ständigt anpassas till en krympande befolkning vilket för med sig kringkostnader, mer än bara konsekvensen av ett minskat skatteunderlag. Sänkningen av strukturbidraget ses som direkt diskriminerande mot de glesbefolkade delarna av landet. Strukturproblematiken kommer alltid att finnas och bör bättre kompenseras i utjämningssystemet. Strömsunds kommun ser gärna att modellen för beräkning av bidrag för att minska strukturproblematiken vidareutvecklas. Strömsunds kommun vill också lyfta fram koppling mot övrig strukturpolitik. Utjämningssystemet har från tid till annan innehållit inslag av regionalpolitisk karaktär. Oavsett om systemet innehåller detta eller inte måste det finnas en koppling och en helhetssyn på den statligt förda politiken. Statlig verksamhet får inte leva sitt eget liv och till exempel kraftigt minska sin närvaro utanför storstäderna på ett sätt som motverkar utjämningspolitikens syften, d v s goda förutsättningar för kommuner i hela landet att tillhandahålla god välfärd för hela befolkningen.

33 YTTRANDE 2 (3) Befolkningsminskningen kostar! Befolkningsminskningen bör, som nämndes ovan, ses i ett vidare perspektiv. Exempelvis nämner utredningen att delmodellen för kompensation av kraftig befolkningsökning respektive befolkningsminskning bör behållas men med en utökning såtillvida att kommuner som växer kraftigt även ska kompenseras för vissa merkostnader. Därför anser Strömsunds kommun att glesbygdskommuner i högre grad på motsvarande sätt bör kunna kompenseras för andra anpassnings-/avvecklingskostnader till följd av strukturella förändringar. Lokalanpassningar Strömsunds kommun bedömer inte att det bidrag som erhålls förslår särskilt långt för att anpassa överdimensionerade lokaler, ombyggnationer samt underhåll eller rivning av t.ex. hel eller del av skola/annan verksamhetslokal. Det är ofta svårt att hitta köpare av verksamhetsspecifika lokaler i icke expansiva regioner. I de fall köpare finns så leder det ofta till kostnader för nedskrivningar eller reaförluster. Förekomsten av centralt belägna fastigheter som är allvarligt misskötta och kraftigt förfular samhällsbilden och inte heller uppfyller lagstiftningens krav, är ett nytt problem som har ökat i Strömsunds kommun. Exempelvis så har kommunen under 2011 fått överta en övergiven fastighet utan ägare som blivit en fara för allmänheten med övertagande- och rivningskostnader som följd. Pensionskostnaden Pensionskostnaden är också ett problemområde för kommuner i glesbygdsområden där allt färre ska betala de årligt ökande pensionsutbetalningarna. Strömsunds kommun som har en av landet största pensionsskulder drabbas av stora undanträngningseffekter med mindre resurser till kärnverksamheten som följd. Vi skulle helst se att pensionskostnaderna beaktas separat i ett utjämningssystem. Vatten och avlopp Det finns stor anledning att införa ersättning för vatten och avlopp i utjämningssystemet. Ledningsnäten är åldersstigna och återigen ska en krympande befolkning stå för kommande reinvesteringar. Kommunens skyldighet att tillhandahålla vatten och avlopp kvarstår men investeringsoch befolkningsproblematiken leder till en allt högre taxa där full avgiftsfinansiering på sikt inte är realistisk.

34 YTTRANDE 3 (3) Kollektivtrafiken Jämtlands län består som helhet av glesbygdskommuner med undantag av Östersund. Länet har drabbats av kostnadsökningar samtidigt som allt färre ska dela på kostnaden. I Strömsunds kommun har utbudet av kollektivtrafik över tid försämrats för invånarna såväl vad gäller linjeutbud som turtäthet. Utan väl fungerande kollektivtrafik försämras möjligheten till skapande av arbetsmarknadsregioner. Här bör också uppmärksammas statliga aktörers inverkan. Exempelvis minskar kostnadstäckningen om t.ex. statliga aktörer i högre grad använder transporter i egen regi i stället för att nyttja kollektivtrafik för sin distribution (t.ex. Posten).

35 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Yttrande över ansökan om tillstånd till allmän kameraövervakning Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Umeå, har hos Länsstyrelsen i Jämtlands län ansökt om tillstånd att använda övervakningskamera vid kungsörnsåtel. Länsstyrelsen har den 22 juli 2011 berett Strömsunds kommun tillfälle att yttra sig över ansökan. Utredningschefen vid kommunledningsförvaltningen/kansli föreslår i ett yttrande den 29 juli 2011 att ansökan tillstyrks om den genomförs enligt ansökan och enligt de villkor Naturvårdsverket uppställt i sitt beslut den 3 juni Arbetsutskottets beslut Strömsunds kommun har inget att erinra mot att tillstånd beviljas. Beslutsexp Länsstyrelsen Justering (sign)

36 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Bidrag till uttagsautomat i Backe Utvecklingsgruppen Fjällsjö Framtid anhåller i en skrivelse den 27 juli 2011 om kronor i bidrag till en uttagsautomat i Backe I en enkät som gjorts i anslutning till utredningen om Lokal servicestrategi försöksort Backe hamnade bankomat/uttagsautomat högt på listan som exempel på vad som saknas i Backe. Fjällsjö Framtid arbetar nu med frågan för att försöka få en uttagsautomat till Backe. Kostnaden beräknas uppgå till kronor. Post- och telestyrelsen, PTS, har regeringens uppdrag att undersöka tillgången till grundläggande betaltjänster och ge stöd för detta. Förslag till finansiering har upprättats enligt följande: PTS Strömsunds kommun Fjällsjö Framtid Totalt kr kr kr kr Arbetsutskottets beslut Kommunchefen får i uppdrag att komplettera ärendet till kommunstyrelsens sammanträde den 23 augusti. Beslutsexp Kommunchefen Justering (sign)

37 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Ändring av detaljplan för fastigheterna Strömsund Minken 6, 7, 8, 9 och 10 i Strömsunds samhälle Miljö- och byggavdelningen har upprättat förslag till detaljplan för fastigheterna Strömsund Minken 6, 7, 8, 9 och 10 i Strömsunds samhälle. Syftet med planen är att utöka byggrätten på varje fastighet genom att minska prickmarken (mark som inte får bebyggas) på tomterna. Planförslaget är nu ute på samråd för eventuella synpunkter eller erinringar. Arbetsutskottets beslut Utskottet har ingen erinran mot planförslaget. Beslutsexp Miljö- och byggavdelningen Justering (sign)

38 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Försäljning av fastigheten Strömsund Ströms-Näset 1:66 Markus Svanström och Helen Englund, Strömsund, har i en skrivelse den 19 april 2011 uttryckt önskemål om att få förvärva fastigheten Strömsund Ströms-Näset 1:66, märkt 1 på karta. De äger själva grannfastigheten Ströms-Näset 1:65, märkt 2. De har för avsikt att bygga ett garage på fastigheten. Fastigheterna ligger inom detaljplan för boendeändamål. Fastigheten har inget bokfört värde och taxeringsvärdet är 0 kronor. Fastigheternas areal är kvm. På fastigheten finns i dag en lekpark som inte är godkänd med dagens standard. Om lekparken skall vara kvar på fastigheten måste lekutrustningen bytas ut. Det här är den enda lekparken som finns på Näsviken, bortsett från den som är belägen på campingen. Anser kommunstyrelsen att det ska finnas en lekpark i bostadsområdet på Näsviken bör den även fortsättningsvis vara placerad där den i dag är belägen. Det kan vara svårt att hitta en ny plats för en lekpark på egen mark då kommunen inte har något större markinnehav som kan anses vara lämpligt för ändamålet. Svanström och Englund är beredda att köpa fastigheten för en köpeskilling om kronor (12,24 kronor/kvm) samt svara för erforderliga förrättnings- och lagfartskostnader. Vid en eventuell försäljning bör fastigheten säljas för en köpeskilling om kronor baserat på de priser som börjar gälla fr.o.m. den 1 augusti Yrkanden * Karin Stierna (c) yrkar att fastigheten Strömsund Ströms-Näset 1:66 säljs till Markus Svanström och Helen Englund för en köpeskilling om kronor. * Susanne Hansson (s) yrkar att kommunen avvaktar med försäljning tills en översyn av alla lekparker har gjorts. Justering (sign)

39 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott forts. Proposition Ordföranden ställer proposition på Karin Stiernas yrkande och Susanne Hanssons yrkande och finner bifall till Hanssons yrkande. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunen avvaktar med försäljning tills en översyn av alla lekparker har gjorts. Reservationer Karin Stierna (c) och Jan-Olof Andersson (m) reserverar sig mot beslutet till förmån för Stiernas yrkande. Justering (sign)

40 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Försäljning av del av fastigheten Strömsund Risselås 2:88 Yngve Allberg, Strömsund, har uttryckt önskemål om att få förvärva ca 4,5 ha av fastigheten Strömsund Risselås 2:88, märkt 1 på karta. Allberg äger själv grannfastighen Risselås 2:92, märkt 2 på karta och har för avsikt att nyttja området som betesmark. Hela fastigheten Risselås 2:88 är på 187 ha och består övervägande av skogsmark och ligger i kommunens skogsbruksplan. Den del som Allberg har för avsikt att förvärva består mestadels av inägomark och är delvis utarrenderad. Detta innebär att Allberg kommer att överta kommunens åtagande som upplåtare. Det finns ingen detaljplan upprättad för fastigheten. Allberg är beredd att köpa ca 4,5 ha av fastigheten för en köpeskilling om kronor (0,89 kronor/kvm) samt att Allberg svarar för lagfarts- och erforderliga förrättningskostnader. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1 Yngve Allberg erbjuds att köpa ca 4,5 ha av fastigheten Strömsund Risselås 2:88 för en köpeskilling om 4 kr/kvm enligt nya riktlinjer för markförsäljning. 2 Vid en försäljning svarar köparen för erforderliga förrättnings- och lagfartskostnader. Justering (sign)

41 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Extra bidrag till föreningar som sökt driftbidrag till samlingslokaler Kommunstyrelsen beslutade den 24 maj 2011, 154, att undanta kronor av budgeterade kronor för extra bidrag. Teknik och serviceförvaltningen har redovisat förslag till fördelning. Kriterier för fördelningen är: Endast bidrag ges till åtgärder som leder till minskade driftkostnader Inget bidrag till redan utförda åtgärder Inget bidrag till åtgärder som beviljats bygdemedel Inget bidrag till ej specificerade åtgärder/kostnader Bidragen har fördelats procentuellt utifrån ansökta bidrag och budget. Redovisning av kostnader för vidtagna åtgärder som kommunen beviljat bidrag till ska ske i samband med ansökan om driftbidrag Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Bidrag beviljas enligt teknik- och serviceförvaltningens förslag. Bilaga Justering (sign)

42 DRIFTBIDRAG ANSÖKAN OM EXTRA BIDRAG FÖRENINGENS NAMN Åtgärd Energibesp Ekonomiskt Anmärkning Förslag åtgärder tillskott Byggnadsföreningen Jormstugan Täcka skulder Fått bygdemedel kr upprustn av bystuga Avslag Byggnadsföreningen SAGA, Gäddede Allmänt bidrag Avslag Frostvikens Byastuga Omb ventilation för värmeåterv Fått bygdemedel kr för borrning brunn Grenås Bygdegårdsförening Allmänt bidrag X Ingen summa Avslag Grundsjö Byaförening Kallställning av lokal under vinter Ingen kostnad Avslag Görviks Bygdegårdsförening Utvändig målning Avslag Hammerdals Byggnadsförening Fjärrvärme X Ingen summa, kommer inte att göras under 2011 Jansjö Bystuga NY Byte radiatorer+luftvärmepump Fått bygdemedel kr upprustn kök Kakuåsens Bygdegårdsförening Ev byte av element X Ingen summa Avslag Kilens och Helgeåkilens byaförening Nytt tak Avslag Kvarnbergsvattnets bygdeförening Luftvärmepump Lidsjöbergs Bygdegårdsförening Luftvärmepump Fått bygdemedel för värmepump och varmvattenber Lorås Bygdegårdsförening Redan inst luftvärmepump Avslag Lövberga Byalag Allmänt bidrag Avslag Rörströms Hembygdsförening Luftvärmepump Fått bygdemedel kr för upprustn brygga Siljsönäs Bygdegårdsförening Allmänt bidrag Avslag Sikås Byförening Åtgärder värmeanl+isolering Sökt bidrag Boverket 30 % från kommunen Stora Blåsjöns Folketshusförening Allmänt bidrag elkostnader X Ingen summa Avslag Avslag Avslag

43 FÖRENINGENS NAMN Åtgärd Energibesp Ekonomiskt Anmärkning Förslag åtgärder tillskott Öhns Byalag NY Infiltrationsanläggning Avslag Östra Havsnäs Byförening Luftvärmepump Övre Flåsjöbygdens Bygdegårdsfören Luftvärmepump SUMMA

44 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Underhållsplaner för gator, vägar, markområden samt byggnader Göran Edman, Rättvis Demokrati, har kommit in med ett intitiativärende daterat den 20 maj Han menar att underhåll vad gäller gator, vägar, markområden samt byggnader under många år har varit eftersatt i hela Strömsunds kommun och att det nu är dags för praktisk handling. Därför bör det omedelbart tas fram underhållsplaner inom nämnda områden och kostnadskalkyler för åtgärder. Han vill att personal ska frigöras som snarast får i uppdrag att ta fram underhållsplaner och kostnadskalkyler. Kommunstyrelsen beslutade den 24 maj 2011, 177, att överlämna ärendet till arbetsutskottet för beredning. Teknik- och serviceförvaltningen har den 5 augusti 2011 lämnat yttrande. Bilaga Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Initiativärendet avslås med hänvisning till att planarbeten pågår inom alla områden. Justering (sign)

45 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Dagvattenkulvert under Brogatan, Gäddede Bakgrund Strömsunds kommun har en dagvattenkulvert i Gäddede som korsar Brogatan, som med åren har skjutit upp på grund av tjälen. Detta orsakar nu problem för trafik som från Storgatan/Norgevägen ska svänga in på Brogatan. Förslag till åtgärd Nuvarande dagvattenkulvert byts ut mot en ny kulvert med en mindre dimension. Den nya kulverten isoleras med hjälp av markisolering för att förhindra tjälförskjutningar av kulvert. Tidplan Teknik- och serviceförvaltningens förslag till tidplan är att arbetet i sin helhet är utfört senast den 30 september Förutsättningar för åtgärd Dagvattenhanteringen i Strömsunds kommun är ej taxefinansierad utan finansieras via skattekollektivet. Omfattningen av problemet med dagvattenkulverten var inte känt i budgetarbetet för 2011 och därför ryms inte föreslagen åtgärd inom befintlig dagvattenbudget. Teknik- och serviceförvaltningen anhåller därför om anslag för denna åtgärd enligt följande kostnadskalkyl: Materialkostnad rör med tillbehör :- Materialkostnad markisolering :- Arbetskostnad :- Totalt :- Justering (sign)

46 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott forts. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar 1 Teknik- och serviceförvaltningen erhåller kronor i anslag. 2 Medel anvisas ur kommunfullmäktiges anslag för oförutsedda behov. Justering (sign)

47 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Bidrag till avloppsanläggningar i Hallviken Hallvikens VA-anläggningar Ek-förening anhåller i en skrivelse inkommen den 8 juli 2011 om bidrag med kronor för att anlägga tre avloppsreningsanläggningar i Hallviken. Orsaken till åtgärderna är att miljö- och byggnämnden anser att nuvarande avloppsrening inte uppfyller de krav som i dag gäller för de anslutna fastigheterna. Teknik- och serviceförvaltningen har den 3 augusti 2011 lämnat följande yttrande: Med anledning av krav som ställts på Hallvikens VA-anläggningars Ek-förening har föreningen anhållit om bidrag från kommunen som del av finansiering för de åtgärder som krävs. Tidigare fanns ett bidrag till enskilda VA-anläggningar att ansöka om hos kommunen, vilket administrerades av dåvarande tekniska avdelningen. I samband med att beslut togs om att kommunens VA-verksamhet skulle bli intäktsfinansierad i sin helhet togs också beslut om att detta bidrag skulle upphöra. Därför finns i dagsläget inget bidrag att ansöka om hos kommunen. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Ansökan om bidrag avslås. Justering (sign)