Sammanträdesdatum. Ingrid Nilsson, sekreterare

Transkript

1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Blad 1 (43) Plats och tid Sammanträdesrum Almen, kommunkontoret, Strömsund, kl Beslutande Gudrun Hansson (s), ordförande Susanne Hansson (s) Lennart Oscarsson (s) Roger Kristofersson (s) Ingrid Nilsson (s) Anette Bergqvist (s) Gert Norman (v) Jan-Olof Andersson (m) Hans Wessén (m) Karin Stierna (c) Göran Espmark (c) Ragnar Lif (c) Göran Edman (rd) Ulf Sjölén (s), tjg ersättare Kerstin Sjöberg (v), tjg ersättare Övriga Ingrid Nilsson, sekreterare närvarande Anders Andersson, kommunchef, 208, 210, , Anneli Svensson, kommunledningsförvaltningen, 210, 213 Britt-Inger Mohlin-Grahn, kommunledningsförvaltningen, 213 Tomas Hedin, miljö- och byggavdelningen, 228 Daniel Perfect, Strömsunds Utvecklingsbolag AB, 229 Jörgen Pettersson, teknik- och serviceförvaltningen, 229 Roger Eriksson, teknik- och serviceförvaltningen, 229 Utses att justera Jan-Olof Andersson Justeringens Kommunkansliet, Strömsund, plats och tid Underskrifter Sekreterare... Paragrafer Ingrid Nilsson Ordförande... Gudrun Hansson Organ Justerare... Jan-Olof Andersson ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Datum då anslag sätts upp Datum då anslag tas ned Förvaringsplats Kommunkansliet, Strömsund Underskrift... Ingrid Nilsson

2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen Information om verksamheten på hembygdsgården, Strömsund Christer Birgersson och Lars Edin, Ströms Hembygdsförening, visar runt på hembygdsgården i Strömsund. Ledamöterna får information om sommarens aktiviteter. Hembygdsgården har haft besökare från 26 olika nationer. Justering (sign)

3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen Justering (sign) 203 Dnr Närvård Frostviken Nu kända kostnadsökningar, inkluderande Levinsgården, medför en nettokostnadsökning för år 2012 jämfört med år 2011 med 3,9 miljoner kronor. Verksamhetsflytten från Uddebo till Levinsgården beräknas medföra samordningsvinster med 1 miljon kronor. Kvar finns ändå kostnadsökningar utöver preliminär budgetram med 2,9 miljoner kronor. Närvårdsnämnden har den 19 maj 2011, 19, beslutat att hos kommunfullmäktige äska en förstärkt budgetram med 2,9 miljoner kronor för år Kommunfullmäktige beslutade den 16 juni 2011, 73, följande: 1 Viss förändring finns i budgetförslaget för Ytterligare medel finns ej att tillgå för närvarande. 2 Kommunstyrelsens arbetsutskott får i uppdrag att bjuda in närvårdsnämnden till en dialog kring framtida verksamhet. Vid arbetsutskottets sammanträde informerar närdvårdschefen om kostnadsökningarna, bl.a. höga kostnader för SoL-ärenden och ambulansverksamheten. Samarbetsavtalet med landstinget ska omförhandlas i höst. Beredning Arbetsutskottet 153/2011 Kommunstyrelsens beslut 1 Kommunchefen får i uppdrag att omförhandla samarbetsavtalet med landstinget. Fokus ska läggas på kostnaderna för ambulansverksamheten. 2 Närvårdschefen får i uppdrag att påskynda utredningen om LSSärende.

4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen forts. Beslutsexpediering Kommunchefen Närvårdschefen Justering (sign)

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen Dnr Ansökan om certifiering av hälsocentral enligt Hälsovalet Närvård Frostviken Den 1 januari 2010 infördes Hälsoval Jämtlands län - ett nytt valfrihetssystem i primärvården. Syftet med systemet är att öka patienternas valfrihet och underlätta för nya vårdgivare att etablera sig i primärvården med offentlig ersättning. De vårdgivare som vill ingå i Hälsoval Jämtlands län måste först ansöka om ett godkännande. Ansökan om godkännande kan lämnas in när som helst. För att bli godkänd måste vårdgivaren uppfylla de krav och villkor som Jämtlands läns landsting ställer. Beredning Arbetsutskottet 154/2011 Kommunstyrelsens beslut Kommunen avvaktar med ansökan till dess att nytt samarbetsavtal är klart. Beslutsexpediering Närvård Frostviken Justering (sign)

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen Dnr Svar på motion om vattenkraftverk i Strömsunds kommun Mikael Säbom och Peter Dahlstedt, Sverigedemokraterna, har i en motion den 27 april 2011 önskat en redovisning av samtliga vattenkraftverk som finns i kommunen. Då med avseende på skick, brukbarhet och möjlig kapacitet. De föreslår att man ska göra en jämförelse med vindkraften när det gäller initialkostnader och att man eventuellt ska satsa på vatten som redan finns, i stället för vindkraft. Förslag till motionssvar har upprättats av kommunstyrelsens ordförande. Beredning Arbetsutskottet 155/2011 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Motionen besvaras enligt bilaga. Justering (sign)

7

8 FÖRSLAG TILL MOTIONSSVAR Svar på motion om vattenkraftverk i Strömsunds kommun Mikael Säbom och Peter Dahlstedt, Sverigedemokraterna, har i en motion den 27 april 2011 önskat en redovisning av samtliga vattenkraftverk som finns i kommunen. Då med avseende på skick, brukbarhet och möjlig kapacitet. De föreslår att man ska göra en jämförelse med vindkraften när det gäller initialkostnader och att man eventuellt ska satsa på vatten som redan finns, i stället för vindkraft. Strömsunds kommun äger inget vattenkraftverk och har inget tillsynsansvar för dessa anläggningar. De av motionärerna efterfrågade uppgifterna finns därför inte inom kommunen på annat sätt än t.ex. via Internet. Det är därför rimligen inte kommunfullmäktiges uppgift att besvara dessa frågor om vattenkraftverk i kommunen (se kommunallagen, 2 kap). Uppgifter som hämtats från Google, Internet, bifogas ändå. För ytterligare upplysningar bör Ångermanälvens Vattenregleringsföretag, ÅVF, telefon , kunna stå till tjänst. Motionen får därmed anses besvarad.

9 Anläggningar i Strömsunds kommun Namn Ägare Vattendrag Effekt Normalprod. Fallhöjd Bergvattnet Statkraft Sverige AB Fjällsjöälven 21 MW 93 GWh 76 m Blåsjön Blåsjön Kraft AB (E.On Sverige, Fortum Faxälven 60 MW 201 GWh 90 m Generation AB) Bodum E.ON Vattenkraft Sverige AB Fjällsjöälven 12 MW 49 GWh 6,5 m Borgforsen E.ON Vattenkraft Sverige AB Fjällsjöälven 26 MW 126 GWh 15,4 m Bågede Holmen Kraft AB Faxälven 13,4 70,809 GWh 8,8 m MW Fjällsjö E.ON Vattenkraft Sverige AB Fjällsjöälven 12 MW 62 GWh 7 m Gäddede Gäddede Kraft AB (Statkraft Sverige AB och Faxälven 22 MW 72 GWh 15,7 m Holmen Kraft AB) Hoting Statkraft Sverige AB Fjällsjöälven 13 MW 62 GWh 15 m Junsterforsen Holmen Kraft AB Faxälven 30 MW 115 GWh 34 m Klingerforsen Statkraft Sverige AB Fjällsjöälven 6 MW 20 GWh 22 m Korsselbränna Statkraft Sverige AB Fjällsjöälven GWh 112 m MW Linnvasselv Brännälven Kraft AB (E.ON Sverige, Fortum Generation AB, Holmen Kraft AB) Faxälven 71 MW 200 GWh 108 m Lövhöjden Jämtkraft AB Foskvattsån 7,4 MW 19 GWh 99 m Lövön E.ON Vattenkraft Sverige AB Faxälven 36 MW 140 GWh 14 m Sil E.ON Vattenkraft Sverige AB Fjällsjöälven 12 MW 60 GWh 7 m Sippmikk Holmen Kraft AB, Fortum Generation AB, E.ON Sverige Faxälven 3,5 MW Sågbäcken Privatperson Sikåsån 0,03 MW 15 GWh 154 m 0,11 GWh Tåsjö Statkraft Sverige AB Fjällsjöälven 13 MW 54 GWh 14 m Ålviken Jämtkraft AB Foskvattsån 5,6 MW 16 GWh 75 m Summa: MW, 1803 GWh.

10 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen Dnr Svar på medborgarförslag om ett GMO-fritt Jämtland och Härjedalen inga genetiskt modifierade grödor Pieter Fürst och Moa Cromberger, Strömsund, har kommit in med ett medborgarförslag i ärendet. Förslag till svar har upprättats av kommunstyrelsens ordförande. Beredning Arbetsutskottet 156/2011 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Medborgarförslaget besvaras enligt bilaga. Justering (sign)

11

12

13

14

15 FÖRSLAG TILL SVAR (3) Svar på medborgarförslag om GMO Genmodifierade organismer Den 5 oktober 2010 inkom ett medborgarförslag från Pieter Fürst och Moa Cromberger, Vattudalens Naturskyddsförening, om att: 1. Strömsunds kommun ställer sig bakom kravet att utropa Strömsunds kommun och Jämtlands län till en GMO-fri zon med följande mål: a. Ett Jämtlands län där inga genetiskt modifierade grödor odlas vare sig på åkrarna, i trädgårdslanden, i skogen eller i fältförsök. b. Ett län där ingen mat produceras med hjälp av genetiskt modifierade grödor och där ingen genmodifierad mat återfinns i våra butiker. 2. Strömsunds kommun tar beslut om att i sina upphandlingsregler kräva att de livsmedel som ska köpas in inte ska bygga på genetiskt modifierade grödor. 3. Strömsunds kommun skriver in en målsättning att inom kommunens gränser ska inga kommersiella odlingar eller fältförsök med GMO förekomma. Jordbruksverket definierar en GMO, genetiskt modifierad organism, som en organism, med undantag för människor, i vilken det genetiska materialet har ändrats på ett sätt som inte sker naturligt genom parning eller naturlig rekombination. All verksamhet med genetiskt modifierade organismer i Sverige är reglerad och ansvaret är uppdelat mellan flera myndigheter. Jordbruksverket har ansvar för landlevande genetiskt modifierade växter och djur samt användning av GMO som foder. GMO i EU, Sverige och Jämtlands län Inom EU odlas mindre än 1 promille av all GMO i världen vilket delvis kan förklaras av att EU har världens strängaste regler kring GMO-användning. Men det beror också på att efterfrågan från både jordbrukare och konsumenter är liten. I Sverige har tidigare ingen kommersiell GMO-odling skett, främst pga att godkända sorter inte klarar vårt klimat. Men från 2010 odlas potatisen Amflora på några ställen i Västsverige och i Norrbotten. Amflora är en

16 FÖRSLAG TILL SVAR (3) stärkelsepotatis framtagen för industrin, till exempel till papperstillverkning och inte avsett till livsmedel eller foder. Inom Europa har bland annat Polen och Schweiz helt förbjudit GMOodlingar, medan andra länder förbjudit vissa sorter. Österrike har till exempel förbjudit just potatissorten Amflora. Ett stort antal regioner och kommuner, främst inom Frankrike, Österrike, Italien och Grekland har utropat sig som GMO-fria zoner. Jämtlands län har sen 2006 följande mål i sina miljömål: Ingen odling eller utsättning av genmodifierade organismer (GMO) ska ske i länet, vare sig för kommersiell användning eller i forskningssyfte. (Jämtland ses därför som en GMO-fri zon). Jämtlands läns landsting och kommunerna i Östersund, Åre och Krokom har beslutat om GMO-fri zon. Det måste dock poängteras att det är Jordbruksverket m.fl. myndigheter som har ansvaret då det gäller punkterna 1 och 3 enligt medborgarförslaget. Kommunen kan inte förbjuda lantbrukare eller andra att odla GMOgröda eller utfodra djur med GMO-foder. Däremot kan kommunen besluta om att all verksamhet på kommunägd mark ska vara GMO-fri även den utarrenderade marken. Livsmedel och upphandling Av alla portioner som konsumeras inom Strömsunds kommuns geografiska område är det cirka 5 % som produceras av Strömsunds kommun. Livsmedlet till dessa 5 % upphandlas med stöd av LOU. För resterande 95 % står konsumenten själv för valet av produkt. Vid den senaste livsmedelsupphandlingen, som skedde i samarbete med länets kommuner fanns det i kravspecifikationen följande skrivning: Krav De produkter som levereras ska inte innehålla rester av GMO i märkningspliktig mängd. Intygas EU-lagstiftningen ställer hårda krav på märkning av genmodifierade organismer, GMO. Syftet är att man som konsument, genom tydlig märkning, ska ha möjlighet att göra ett medvetet val mellan genetiskt modifierade produkter och konventionella produkter.

17 FÖRSLAG TILL SVAR (3) Alla produkter som består av, innehåller eller har framställts av GMO ska märkas. På en produkt kan det till exempel stå framställd av genetiskt modifierad soja. Även livsmedel som är framställda av GMO men som genom olika processer inte längre innehåller något DNA från en GMO ska märkas, till exempel tomatpuré, majsstärkelse och rapsolja. Däremot behöver inte mjölk, kött och ägg som kommer från djur som ätit GMO-foder märkas. Inte heller produkter som inte innehåller levande GMO, till exempel bommullstyg, behöver märkas. Livsmedel och foder som oavsiktligt blandats med GMO, till exempel vid användning av gemensam kvarn, behöver inte märkas om inblandningen är mindre än 0,9 % och GMO-produkten är godkänd i EU. Fram till 2006 utfodrades inga djur i Sverige med GMO-foder eftersom branscherna själva frivilligt kommit överens om det. Mejeri-, ägg- och fågelbranscherna tillåter fortfarande inga GMO-foder. Inom köttbranschen är det tillåtet även om en ytterst liten andel utfodrar med GMO-foder. Bönderna är helt enkelt inte intresserade. SCAN har dessutom från den 1 maj i år återtagit kravet på GMO-fri utfodring. Som svar på förslagets punkt 2 framgår det ovan att kommunen i det styrande dokumentet, förfrågningsunderlaget, infört kraven på GMO-frihet. 1. Medborgarförslagets punkt 1 bifalls genom att Strömsunds kommun principiellt och symboliskt ställer sig bakom målet att kommunen och länet ska vara en GMO- fri zon. 2. Förslagets punkt 2 besvaras eftersom Strömsunds kommun redan infört kravet i livsmedelsupphandlingen. 3. Punkt 3 bifalls delvis genom att all verksamhet på kommunens markägd eller arrenderad ska vara GMO- fria. Övrig verksamhet äger Jordbruksverket m.fl. myndigheter rätten att reglera. Medborgarförslaget får därmed anses besvarat.

18 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen Dnr Yttrande över revisionsrapporten Intern kontroll och attester Kommunens revisorer har gett Komrev i uppdrag att genomföra en granskning avseende intern kontroll. I en revisionsrapport daterad april 2011 har Komrev redovisat granskningen. Revisorerna anhåller om yttrande senast den 25 augusti 2011 med angivande av de åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtas med anledning av rapporten. Chefen för kommunledningsförvaltningen har den 8 augusti 2011 lämnat förslag till yttrande enligt följande: Strömsunds kommun saknar i dag reglemente för intern kontroll. Kommunchefen har upprättat förslag till reglemente, att fastställas i kommunstyrelsen den 23 augusti Synpunkter från Komrev/PwC har beaktats. Attestreglemente från den 16 september 2009 beskrivs av Komrev/PwC som ändamålsenligt. Rutiner för både manuella och elektroniska attester kommer att vidareutvecklas under hösten. Beredning Arbetsutskottet 157/2011 Kommunstyrelsens beslut Yttrande avges i enlighet med förslag från chefen för kommunledningsförvaltningen. Beslutsexpediering Komrev Kommunrevisionen Chefen för kommunledningsförvaltningen Justering (sign)

19 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen Dnr Reglemente för internkontroll I det nu pågående arbetet med ett system för ledning och uppföljning beskrivs sammanhangen mellan internkontrollen och övrig uppföljning. Revisionsrapporten Intern kontroll och attester april 2011 anger bl.a. följande 4 Granskningsresultat 4.1 Intern kontroll Kommunen har inte fastställt något internkontrollreglemente. Nämnderna har inte fastställt några internkontrollplaner. Kommunstyrelsens arbetsutskott har tagit upp en särskild punkt om internkontrollreglemente på sin dagordning den 11 april 2011, något förslag har inte lämnats Revisionell bedömning Kommunstyrelsen rekommenderas snarast fastställa ett internkontrollreglemente och att uppdra till samtliga nämnder att årligen upprätta internkontrollplaner. Planerna bör upprättas utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, där kontrollerna fokuseras på rutiner och processer som bedöms som särskilt riskfyllda och där konsekvenserna av ev. felaktigheter bedöms få stora konsekvenser. Kontrollpunkterna, som bör variera år från år, kan t.ex. avse viktiga rutiner och processer såsom faktureringsrutiner, intäktsredovisning, kontanthantering, beställnings- och betalningsrutiner, avstämningsrutiner, avtalsvillkor m.m. Kommunchefen har upprättat förslag till reglemente. Beredning Arbetsutskottet 158/2011 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Reglemente för internkontroll antas. Bilaga Justering (sign)

20 1 (5) Reglemente för internkontroll 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen och nämnderna upprätthåller en tillfredsställande intern kontroll, d v s de ska med rimlig grad av säkerhet säkerställa att följande mål uppnås: Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer m.m. Tillämpning Begreppet rimlig grad av säkerhet innebär att kommunstyrelsen och nämnderna vid utformningen av rutiner ska göra en avvägning mellan kontrollkostnad och kontrollnytta. Vid bedömning av kontrollnytta ska inte endast ekonomiska faktorer vägas in, utan även vikten av att upprätthålla förtroendet för verksamheten hos olika intressenter. Målet ändamålsenligt och kostnadseffektiv verksamhet innebär bl.a. att ha kontroll över ekonomi, prestationer och kvalitet samt att säkerställa att fattade beslut verkställs och följs upp i förhållande till fastställd verksamhetsidé och mål. Målet tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten innebär att kommunstyrelsen och nämnderna samt de verksamhetsansvariga ska ha tillgång till rättvisande räkenskaper. Därutöver ingår en ändamålsenlig och tillförlitlig redovisning av verksamhetens prestationer avseende kvantitet och kvalitet samt övrig relevant information om verksamheten och dess resursanvändning. Målet efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer m.m. innefattar lagstiftning såväl som kommunens interna regelverk samt ingångna avtal med olika parter. Organisation av intern kontroll 2 Styrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en god intern kontroll. I detta ligger ett ansvar för att en intern kontrollorganisation upprättas inom kommunen samt tillse att denna utvecklas utifrån kommunens kontrollbehov. Därvid ska förvaltningsövergripande anvisningar och regler upprättas.

21 2 (5) Tillämpning Styrelsen har enligt KL 6:1 och 6:3 ansvar för att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter samt att ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Denna uppsikt innebär en rätt att göra påpekanden, lämna råd och anvisningar samt, om det är nödvändigt, lämna förslag till fullmäktige om förändringar. 3 Kommunstyrelsen och nämnderna Kommunstyrelsen och nämnderna har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. Kommunstyrelsen och nämnderna har då att tillse att: En organisation upprättas för den interna kontrollen Regler och anvisningar antas för den interna kontrollen Tillämpning Nämndernas ansvar för den interna kontrollen anges i KL 6:7. Det är alltid kommunstyrelsen och nämnderna som har det yttersta ansvaret för att utforma en god intern kontroll. I detta ansvar ligger att utifrån principerna för den interna kontrollen i kommunen vid behov utfärda regler och anvisningar för den egna interna kontrollens organisation, utformning och funktion. Det är viktigt att detta dokumenteras och antas av kommunstyrelsen eller nämnderna. Kommunstyrelsen och nämnderna ska minst ha en fastställd rutin för: Hur planering och rapportering av internkontrollarbetet ska gå till Introduktion av nyanställda om vad intern kontroll innebär 4 Förvaltningschefen Inom kommunstyrelsens verksamhetsområde ansvarar förvaltningschef eller motsvarande för att konkreta regler och anvisningar är utformade så att en god intern kontroll kan upprätthållas. I detta ansvar ligger att vederbörande ska leda arbetet med att åstadkomma och upprätthålla en god intern kontroll. Reglerna ska antas av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Förvaltningschefen är skyldig att löpande rapportera till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige om hur den interna kontrollen fungerar.

22 3 (5) Tillämpning Förvaltningschefen svarar för att minst årligen skriftligt rapportera till kommunstyrelsen och ge en samlad bedömning om hur den interna kontrollen fungerar. Allvarligare brott mot den interna kontrollen rapporteras omedelbart till kommunstyrelsen. 5 Verksamhetsansvariga De verksamhetsansvariga cheferna på olika nivåer i organisationen är skyldiga att följa antagna regler och anvisningar om intern kontroll samt ska informera övriga anställda om reglernas och anvisningarnas innebörd. Vidare har de att verka för att de anställda arbetar mot uppställda mål och att de arbetsmetoder som används bidrar till en god intern kontroll. Brister i den interna kontrollen ska omedelbart rapporteras till närmast överordnad eller den som kommunstyrelsen och nämnderna utsett. Tillämpning Avsikten med den interna kontrollen är att eventuella tveksamheter eller direkta felaktigheter ska kunna undanröjas eller stoppas. Syftet med den omedelbara rapporteringen är att man inom förvaltningen omgående ska kunna vidta åtgärder för att komma tillrätta med de fel och brister som har uppmärksammats. Fel eller brister som noteras ska omedelbart bli föremål för utredning och dokumenteras. 6 Övriga anställda Övriga anställda är skyldiga att följa antagna regler och anvisningar i sin arbetsutövning. Brister i den interna kontrollen ska omedelbart rapporteras till närmast överordnad eller den som kommunstyrelsen och nämnderna utsett. Uppföljning av intern kontroll 7 Styrning och uppföljning av intern kontroll Kommunstyrelsen och nämnderna har en skyldighet att styra och löpande följa upp det interna kontrollsystemet inom sitt verksamhetsområde. Kommunstyrelsen och nämnderna ska som grund för sin styrning genomföra riskbedömningar för sin verksamhet. Tillämpning Kommunstyrelsen och nämnderna ska inom sin organisation tydliggöra ansvaret för den interna kontrollen och innebörden av denna. Kommunstyrelsen och nämnderna ska också planera och prioritera arbetet med ut-

23 4 (5) veckling av rutiner för att stärka den interna kontrollen. Som grund för planering, prioritering och uppföljning av internkontrollarbetet ska en risk- och väsentlighetsanalys göras 8 Intern kontrollplan Kommunstyrelsen och nämnderna ska varje år anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen. Tillämpning Intern kontrollplan för innevarande år ska antas senast under januari månad. Interna kontrollplanen ska minst innehålla: Vilka rutiner samt vilka kontrollmoment som ska följas upp Omfattningen på uppföljningen (frekvensen) Vem som ansvarar för att utföra uppföljningen Till vem uppföljningen ska rapporteras När rapportering ska ske Genomförd riskbedömning 9 Uppföljning av intern kontrollplan Resultatet av uppföljningen av den interna kontrollen ska, med utgångspunkt från antagen plan, rapporteras till kommunstyrelsen eller nämnderna i den omfattning som fastställts i interna kontrollplanen. Tillämpning Genomförd uppföljning rapporteras till kommunstyrelsen eller nämnderna oavsett utfall. Vid upptäckta brister lämnas också förslag på åtgärder för att förbättra processen. 10 Förvaltningschefernas och nämndernas rapportskyldighet Förvaltningscheferna och nämnderna ska senast i samband med årsredovisningens upprättande rapportera resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen inom kommunstyrelsens och nämndernas verksamhetsområde till kommunstyrelsen. Tillämpning Kommunstyrelsen, eller den kommunstyrelsen utser, fastställer senast vid utfärdande av bokslutsanvisningarna när rapport senast ska avlämnas. Rapporten ska innehålla omfattning av utförd uppföljning, utfallet och eventuellt vidtagna åtgärder. Rapporten ska också vid behov innehålla förslag för förbättring av kommungemensamma rutiner.

24 5 (5) Allvarligare brott mot eller brister i den interna kontrollen ska omedelbart rapporteras till kommunstyrelsen. 11 Kommunstyrelsens skyldigheter Kommunstyrelsen ska med utgångspunkt från förvaltningschefernas och nämndernas uppföljningsrapporter utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll och i de fall förbättringar behövs föranstalta om sådana. Kommunstyrelsen ska även informera sig om hur den interna kontrollen fungerar i de kommunala bolagen. Tillämpning Allvarligare brott mot eller brister i den interna kontrollen ska omedelbart rapporteras till kommunfullmäktige.

25 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen Dnr Arbetskraftskoordinator Åter i arbete Kommunstyrelsen beslutade den 21 juni 2011, 185, att framtids- och utvecklingsförvaltningen skulle undersöka möjligheterna att använda avsatta medel för arbetskraftskoordinatorfunktionen som medfinansiering i ett projekt. Europeiska socialfonden genomför för närvarande en ansökningsomgång inom Programområde 2, ökat arbetskraftsutbud, med senaste ansökningsdatum den 15 september Det övergripande syftet med ansökningsomgången är att underlätta för kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma in och få fotfäste på arbetsmarknaden samt öka deras möjligheter att arbeta utifrån sina egna förutsättningar. Syftet med det arbete som arbetskraftskoordinatorn ska genomföra stämmer således väl överens med det övergripande syftet i den aktuella ansökningsomgången. Projekt kan starta från den 1 februari 2012 och pågå som längst i 26 månader. Beslut om vilka projekt som erhåller medel från Europeiska socialfonden kommer att lämnas i december Framtids- och utvecklingsförvaltningen föreslår i en skrivelse den 26 juli 2011 att Framtids- och utvecklingsförvaltningen får i uppdrag att lämna in en ansökan till Europeiska socialfonden senast den 15 september Kommunens kontantinsats i projektansökan är ca kronor per år, under perioden Rekryteringen av arbetskraftskoordinator tidsanpassas med hänsyn till projektansökan. Beredning Arbetsutskottet 159/2011 Justering (sign)

26 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen forts. Yrkande Göran Edman (rd) yrkar avslag på arbetsutskottets förslag. Proposition Ordföranden ställer proposition på arbetsutskottets förslag och Göran Edmans yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag. Kommunstyrelsens beslut 1 Framtids- och utvecklingsförvaltningen får i uppdrag att lämna in en ansökan till Europeiska socialfonden senast den 15 september Kommunens kontantinsats i projektansökan är ca kronor per år, under perioden Rekryteringen av arbetskraftskoordinator tidsanpassas med hänsyn till projektansökan. 4 Tidigare anvisade medel 2011, kronor, används till förberedelsearbete. Reservation Göran Edman (rd) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Beslutsexpediering Framtids- och utvecklingsförvaltningen Kommunchefen Justering (sign)

27 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen Dnr Tydligt medlemsansvar Kommuninvest ekonomisk förening har vid den ordinarie stämman den 7 april 2011 beslutat att medlemmarna ska ingå dels ett förtydligat regressavtal som ersätter nuvarande regressavtal, dels ett avtal om medlemmarnas ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat. Syftet med dessa avtal är att tydliggöra medlemmarnas ansvar för Kommuninvests åtaganden. Ändringarna innebär inte något utökat medlemsansvar, då den solidariska borgen, som redan i dag innebär ett totalansvar för verksamheten, inte ändras. Kommunledningsförvaltningen/ekonomi har föreslagit kommunfullmäktige: att med Kommuninvest ekonomisk förening och medlemmarna i föreningen samt Kommuninvest i Sverige AB ingå nytt regressavtal, att regressavtalet ska ersätta nuvarande regressavtal, benämnt Avtal, daterat med början den 7 maj 1993, att med Kommuninvest i Sverige AB ingå avtal gällande kommunens ansvar för Kommuninvest i Sverige AB:s motpartsexponeringar avseende derivat, att bemyndiga kommunstyrelsens ordförande och kommunchef i förening att underteckna ovan angivna avtal för kommunens räkning. Beredning Arbetsutskottet 160/2011 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1 Nytt regressavtal ingås med Kommuninvest ekonomisk förening och medlemmarna i föreningen samt Kommuninvest i Sverige AB. 2 Regressavtalet ska ersätta nuvarande regressavtal, benämnt Avtal, daterat med början den 7 maj Justering (sign)

28 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen forts. 3 Kommunen ingår avtal med Kommuninvest i Sverige AB gällande kommunens ansvar för Kommuninvest i Sverige AB:s motpartsexponeringar avseende derivat. 4 Kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen i förening bemyndigas att underteckna ovan angivna avtal för kommunens räkning. Justering (sign)

29 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen Dnr Resultat- och balansräkning för Stiftelsen efter Näsvikens Ångsåg 2010 Balansräkningen per den 31 december 2010 omsluter ,18 kronor. Redovisat underskott uppgår till 1 905,35 kronor. Av revisionsberättelsen framgår att revisorerna tillstyrker att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för 2010 års förvaltning. Beredning Arbetsutskottet 161/2011 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Resultat- och balansräkningen för 2010 godkänns. Justering (sign)

30 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen Dnr Kommunens bilregler Revisorerna har gett Komrev i uppdrag att genomföra en granskning avseende kommunens bilregler. Kommunen har den 4 april 2011 fått en rapport från Komrev för kännedom. Följande revisionella bedömning framgår av rapporten: Kommunen följer gällande bestämmelser avseende bilersättningsavtal BIA. Kostnader för egen bil har minskat sedan 2008 enligt kommunens uppföljning, vilket är positivt. Vi menar dock att det bör utarbetas skriftliga riktlinjer/policys för när alternativen egen bil eller leasingbil ska användas. Riktlinjerna bör innehålla uppmaningar om samåkning i de fall detta är möjligt. Teknik- och serviceförvaltningen har fått i uppdrag att utforma förslag till åtgärder och svar på revisionsrapporten. Förvaltningen redovisar detta i ett yttrande den 10 juni Beredning Arbetsutskottet 162/2011 Kommunstyrelsens beslut Yttrande avges i enlighet med teknik- och serviceförvaltningens förslag. Bilaga Beslutsexpediering Komrev Kommunrevisionen Nämnder Förvaltningar/avdelningar Justering (sign)