5 Kompetensnämnden 2013

Transkript

1 5 2013

2

3

4

5

6 Kompetensförvaltningen FÖRHANDLINGSPROTOKOLL MBL 11 Datum: Plats: Solna stadshus Ärende: Budget 2013 Parter: Solna stad Kompetensförvaltningen Kommunal LR Lärarförbundet Närvarande: Stadsledningsförvaltningen Åsa Bergström Kommunal: Riitta Salokangas-Davidsson LR Susanna Sjögren Lärarförbundet Sam Olzon 1 Arbetsgivaren har kallat till förhandling med anledning av förslag till verksamhetsplan och budget för Arbetsgivaren redovisar ärendet utifrån utskickat underlag. 3 Arbetstagarparten yrkar följande: Att arbetsgivaren gör en riskbedömning av besparingsförslaget i budgeten. Svar: Riskbedömning utifrån förslagen i budget 2013 Planerade förslag Budget 2013 utgår ifrån fyra huvudsakliga principer;

7 Kompetensförvaltningen Utöver satsningarna i form av uppräkningar av generella ramar och volymramar görs politiska prioriteringar. En generell uppräkning av nämndens ekonomiska ram på 1,0 procent som kompensation för löne- och prisutveckling. Staden har fastställt volymberäknade ramar för barnomsorg, skola, vård och omsorg som tar hänsyn till demografiska förändringar. Volymberäknade ramar för skola inkluderar inte vuxenutbildning. Nämnderna får lägre kostnader år 2013 p.g.a. dels sänkt internränta till 2,9 procent, dels lägre arbetsgivaravgift för ungdomar. Ramarna dras med anledning av detta ner i motsvarande grad. För 2013 föreslås en riktad satsning på 21 mkr för att rusta Solna inom målområdena trygghet och lärande för solnabornas bästa och levande stad. Denna satsning finansieras genom en omprioritering av resurser från ett antal nämnder till stadsbyggnadsnämnden. För innebär det en besparing på 2 MSEK. Den riktade besparingen belastar s olika verksamheter på följande sätt: 10% av besparingen belastar staben 10% av besparingen belastar arbetsmarknadsavdelningen 80% av besparingen belastar avdelningen för vuxenutbildning (var av 40% minskade personalkostnader, 40% minskade IT-konsultkostnader, 20% minskade marknadsföringskostnader) Nytt IT-stödsystem möjliggör besparing av konsulttjänster. Det regionala vuxenutbildningssamarbetet möjliggör minskade marknadsföringskostnader. Minskade administrativa arbetsuppgifter som en följd av det regionala samarbetet samt ändrade interna rutiner för interkommunala ersättningar etc möjliggör alternativet att inte ersätta en tjänst när en person går i pension våren Samtidigt med minskningen av administrativ personal på vuxenutbildningsavdelningen sker en resursförstärkning i och med att det nya integrationsuppdragets personal och resurser tillförs avdelningen. Besparingen på Ama kompenseras delvis av ökade intäkter från externa uppdrag. Riskbedömning Kompetensförvaltningen bedömer att besparingen går att genomföra enligt förslag förutsatt att det regionala vuxenutbildningssamarbetet utvecklas enligt plan. Handlingsplan utifrån riskbedömningen 1. Bevaka och analysera utvecklingen av det regionala vuxenutbildningssamarbetet under 2013.

8 Kompetensförvaltningen 2. Den utvecklade och integrerade verksamhets- och ekonomistyrning ökar möjligheterna att upptäcka och rätta till eventuella differenser mellan resurstilldelning och uppsatta mål och åtaganden per verksamhetsområde. 3. Kontinuerliga uppföljningar under 2013 i form av månadsrapporter, budgetuppföljningar och delårsrapporter. Vid protokollet Åsa Bergström För Solna stad För Kommunal Åsa Bergström Riitta Salokangas-Davidsson För LR För Lärarförbundet Susanna Sjögren Sam Olzon

9 Kompetensförvaltningen SID 1 (2) Verksamhetsplan och budget 2013 Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade i juni 2012 om förutsättningarna för budget Utgångspunkten för budget 2013 är en sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige anger prioriterade målområden, inriktningsmål och ekonomiska ramar för nämnderna. De fyra prioriterade målområdena är Solna i utveckling, levande stad, trygghet och lärande för solnabornas bästa samt god ekonomisk hushållning. Till dessa målområden har kopplats inriktningsmål. Inriktningsmålen anger den inriktning som staden ska sträva efter att uppnå och har sin utgångspunkt i visionen om det levande och trygga Solna, som förenar hållbar utveckling med en god ekonomisk hushållning för att trygga framtidens välfärd. Enligt stadens budgetprocess skall nämnderna utarbeta verksamhetsbudgetar och målsättningar utifrån kommunstyrelsens inriktning och ramar. I junibeslutet uppdrog därför kommunstyrelsen åt nämnder att utarbeta verksamhetsbudget anpassad till föreslagna ramar för driftbudgeten och förslag till anslag för investeringar, samt att nämnder utifrån inriktningsmålen, utarbetar nämndspecifika mål. Solna stads verksamhetsplan och budget för 2013 innebär ändrade effektmål, minskad budgetram och nya uppdrag för kompetensnämnden. I kompetensnämndens verksamhetsplan och budget redovisas de övergripande målen/uppdragen, de prioriterade frågorna för nämnden och förvaltningen, samt görs en övergripande redovisning av hur budgetramen fördelas mellan olika verksamheter. Under 2013 styrs s verksamhet med hjälp av sex effektmål och sex nämndmål. Målen följs upp av nyckeltal som beskriver effekt, resultat, verksamhetens omfattning (volym), kostnadseffektivitet, kvalitet och arbetsmarknadens utveckling. s ram för löpande driftskostnader för 2013 är 29,4 mkr. Ram för investeringar 2013 uppgår till 100 tkr. Solnas stads verksamhetsplan och budget för 2013 samt stadens minskade uppdrag vad gäller nyanlända flyktingar leder till behov av en anpassad organisation för förvaltningen. Från och med 1 januari 2013 kommer förvaltningen bestå av två avdelningar, arbetsmarknad och vuxenutbildning. Integrationsuppdraget kommer att ingå i verksamheten för vuxenutbildning. SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationsnummer Solna Telefon Besöksadress Stadshusgången 2 Fax

10 Kompetensförvaltningen SID 2 (2) Beslut godkänner kompetensnämndens budget och verksamhetsplan för 2013 med inriktning för , enligt förvaltningens förslag. Åsa Bergström Tommy Persson Roland Hagberg

11 Verksamhetsplan och budget 2013 med inriktning för Arbete Utbildning Integration

12 Innehållsförteckning KOMPETENSNÄMNDEN I KORTHET... 2 VISION, VERKSAMHETSIDÉ, VÄRDEGRUND, OCH ORGANISATION... 2 SOLNAMODELLEN ETT SAMARBETE MED FOKUS PÅ ARBETE... 3 SOLNA STADS STYRSYSTEM... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETSPLAN KONJUNKTUR, BEFOLKNINGSTILLVÄXT OCH ARBETSMARKNAD... 6 STATLIGA SATSNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR I LAGAR OCH FÖRORDNINGAR... 7 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH POLITISKA PRIORITERINGAR... 8 NÄMNDENS MÅL OCH UPPDRAG UTIFRÅN SOLNA STADS VISION... 9 MÅLOMRÅDE SOLNA I UTVECKLING... 9 MÅLOMRÅDE TRYGGHET OCH LÄRANDE FÖR SOLNABORNAS BÄSTA MÅLOMRÅDE GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING NÄMNDENS KVALITETSARBETE UTIFRÅN SOLNA STADS VISION KVALITETSDEKLARATIONER OCH SYNPUNKTSHANTERING ENTREPRENADSTYRNING METODER FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING INKLUSIVE INTERNATIONELLT ARBETE LIKABEHANDLING VERKSAMHETSPLAN NEDBRUTET PER VERKSAMHETSOMRÅDE FÖRVALTNINGSCHEF OCH STAB ARBETSMARKNADSAVDELNINGEN SOLNA VUXENUTBILDNING BILAGOR BILAGA 1 NY ORGANISATION BILAGA 2 NYCKELTALSINFORMATION BILAGA 3 KONKURRENSPLAN BILAGA 4 INTERNKONTROLLPLAN

13 i korthet Vision, verksamhetsidé, värdegrund, och organisation Vision Solna ska vara en levande och trygg stad, som förenar hållbar utveckling med en god ekonomisk hushållning för att trygga framtidens välfärd. Verksamhetsidé rustar Solnabor för jobb genom att erbjuda vuxenutbildning, personlig coachning och jobbmatchning till arbetsföra Solnabor som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. Särskilt fokus läggs på personer som har försörjningsstöd, är lågutbildade, är mellan år eller är utrikes födda. s resultat ökar sysselsättningen, höjer utbildningsnivån, förbättrar integrationen samt minskar utanförskap och arbetslöshetsrelaterade kostnader för Solna stad och samhället i stort. förbättrar också förutsättningarna för växande företag i Solna genom att tillgodose företagens behov av kompetensförsörjning på kort och lång sikt. Fler företag som anställer är inte ett självändamål utan ett effektivt sätt att höja välståndet genom att fler får möjlighet till egen försörjning genom en mer inkluderande arbetsmarknad. Värdegrund arbetar utifrån en värdegrund där alla människor ses som en tillgång och resurs för samhället och interagerar i jämlikhet, samförstånd och respekt mellan människor. Solna skall vara en stad där människor tar eget ansvar och ges goda möjligheter att uppnå egen försörjning. Varje medborgares kompetens, vilja och förmåga ska tillvaratas. s förhållningssätt är att Alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder ska bemötas väl och likvärdigt och ges samma möjlighet till utbildning och arbete. är en serviceorganisation som finns till för medborgaren där verksamheternas samverkan syftar till ett helhetstänkande med tydligt kundfokus. Organisation Kompetensförvaltningen verkställer nämndens beslut. Kompetensförvaltningen består av en arbetsmarknadsavdelning, en avdelning för vuxenutbildning och en stab. Den verksamhet som kvarstår efter att integrationsenheten har anpassats till det minskade kommunala uppdraget som följd av etableringsreformen 2010, ingår från och med januari 2013 i vuxenutbildningens verksamhet. (Bilaga 1: Ny organisation 2013) Staben är lokaliserad i stadshuset och övriga verksamheter sitter tillsammans i gemensamma lokaler på Sunnan i Hagalund. 2

14 Solnamodellen ett samarbete med fokus på arbete s systematiska arbete med att få Solnabor att gå från bidrag till egen försörjning via arbete eller studier sammanfattas som Solnamodellen. Modellen grundar sig i ett individanpassat arbetssätt, god omvärldsbevakning samt goda relationer med arbetsgivare, samarbetspartners och utbildningsleverantörer. Arbetsmarknadsavdelningen arbetar med Solnabor (deltagare) som remitterats via Solna stads socialförvaltning eller Arbetsförmedlingen (AF). Solnabor som vill studera (elever) söker direkt till Solna vuxenutbildning och antas efter stadens antagningsregler. (Bilaga 4: Konkurrensplan) Sedan 2008 genomförs all vuxenutbildning i Solna på entreprenad. För att kunna erbjuda ett lättillgängligt, flexibelt och brett utbud av kvalitativa utbildningar samarbetar Solna med andra kommuner i Stockholms län. Solna stads näringslivsarbete fungerar som en dörröppnare för nya samarbeten mellan förvaltningen och privata arbetsgivare. Bild: Solnamodellen s systematiska arbete tillsammans med partners för att rusta arbetslösa Solnabor samt stödja dem att gå från bidrag till egen försörjning via arbete och studier. Färgade fält är aktiviteter som utförs av kompetensförvaltningen. Framgångsfaktorer Coachning - Individuella samtal med deltagaren skapar förtroende och ökar deltagarens anställningsbarhet genom stärkt självkänsla, självförtroende och motivation. Matchning Djup kunskap om deltagarens och arbetsgivares behov ökar möjligheten att matcha rätt arbetsgivare med rätt deltagare vad gäller arbete, praktik och utbildning. Företagskontakter Täta och goda kontakter med arbetsgivare leder till att deltagaren kan komma in tidigt i rekryteringsprocesser samt erbjudas relevanta praktik- och lärlingsplatser. Utbildning Kvalificerad studievägledning samt ett brett och flexibelt utbud av individanpassad utbildning leder till en ökad anställningsbarhet för deltagare och elever samt förbättrad integration. 3

15 Samarbetspartners är beroende av goda relationer och bra samarbete med arbetsgivare, utbildningsleverantörer och andra offentliga aktörer för att leverera arbetsmarknadsinsatser och vuxenutbildning av hög kvalitet till Solnaborna. Några exempel på samarbetspartners är: Offentlig sektor: Solna stad samarbetar med socialförvaltningen med syfte att få försörjningsstödstagare att uppnå egen försörjning via arbete eller studier. Nämnden samverkar med barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen inom ramen för det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar mellan år. Syftet är att stödja de ungdomar som varken studerar, arbetar eller har försörjningsstöd. Kommuner Med syfte att skapa en gemensam vuxenutbildningsregion i Stockholms län samarbetar nämnden med andra kommuner. samarbetar och upphandlar grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning tillsammans med nio kommuner. utbildning i svenska för invandrare (SFI) tillsammans med sju kommuner. I projekt Koordination Norrort samarbetar nämnden med 15 kommuner. Projektet syftar till att stärka samverkan i mottagandet av nyanlända flyktingar, optimera användningen av befintliga resurser samt identifiera behov av förändringar och förbättringar. Samhällsorientering för målgruppen nyanlända flyktingar har gjorts tillsammans med samtliga kommuner i Stockholms län utom en. Statliga aktörer Tillsammans med AF arbetar nämnden för att minska ungdomsarbetslösheten i Solna. Ungdomar inom programmet jobbgarantin för unga erbjuds, i mån av ledig kapacitet, plats i Solnamodellen. Tillsammans med AF arbetar nämnden också för ökad integration genom att stå för de viktiga insatserna SFI och samhällsorientering för de nyanlända invandrare som omfattas av etableringslagen. Arbetsgivare samarbetar med arbetsgivare i och utanför Solna. Alla arbetsgivare är viktiga men ett samarbete som är extra viktigt under 2013 är samarbetet med arbetsgivare inom besöksnäring och handel i Arenastaden. Utbildningsleverantörer: har i dag 25 stycken upphandlade entreprenörer för vuxenutbildning, 8 stycken entreprenörer för SFI och 3 entreprenörer för samhällsorientering. Nämnden köper även grundläggande och gymnasial särvuxenutbildning av Lärvux i Stockholms stad. Mer information om leverantörerna och avtalsperioden finns att hitta i Bilaga 3: Konkurrensplan. 4

16 Solna stads styrsystem Styrningen i Solna stad utgår från ett system för samlad ekonomi- och verksamhetsstyrning samt vid varje tidpunkt gällande lagstiftning, föreskrifter och nationella mål för den kommunala verksamheten. Utgångspunkten för styrsystemet är en sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige anger prioriterade målområden, inriktningsmål, effektmål, verksamhetsanknutna uppdrag och ekonomiska ramar för nämnderna. Utifrån inriktningsmål och Solna stads kvalitetspolicy ska nämnder utarbeta generella åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer, som tydligt beskriver vilken service medborgaren kan förvänta sig av staden. Då närmare hälften av stadens verksamhet sker på entreprenad är det viktigt att löpande se över och utveckla styrningen och uppföljningen av verksamheter som bedrivs på entreprenad. Tvärsektoriella frågor; likabehandling och internationellt arbete är integrerade i stadens styrsystem. Nämndernas arbete med dessa ska harmonisera med målarbetet, bidra till visionen om det levande och trygga Solna samt vara en del av stadens kvalitetsutvecklingsarbete. Nämnderna ansvarar för att verksamhetens mål, uppdrag, omfattning, kvalitet och ekonomiska resultat följs och utvärderas regelbundet. Uppföljning sker tre gånger om året och redovisas i delårsrapporter och i årsredovisningen. Nämnderna ska, med utgångspunkt från mål och uppdrag precisera och fastställa en verksamhetsplan och budget utifrån föreslagna ekonomiska ramar. I detta arbete ska hänsyn tas till viktiga förändringar i omvärlden såsom ändringar i lagstiftningen och förändringar i befolkningsstrukturen. Solna stads styr- och uppföljningssystem 5

17 Förutsättningar för verksamhetsplan 2013 Konjunktur, befolkningstillväxt och arbetsmarknad Konjunktur och efterfrågan på arbetskraft Enligt AF har den svenska arbetsmarknaden hittills klarat sig bra med tanke på den mycket turbulenta ekonomiska utvecklingen i euroområdet. Visserligen är arbetsmarknaden inne i en period av dämpning, men ännu så länge är det inte fråga om någon markant nedgång. Vad gäller arbetsmarknaden i Stockholms län råder det en avvaktande stämning men arbetsgivarna i länet ser positivt på framtiden. Både efterfrågan på varor och tjänster och sysselsättningen kommer att fortsätta öka under 2013, om än svagt. Arbetslösheten ligger kvar på en låg nivå jämfört med riket och minskar under andra halvan av Befolkningstillväxt och förändringar i utbudet av arbetskraft Den relativt snabba befolkningsökningen i Solna väntas fortsätta de kommande åren enligt stadens prognoser. Befolkningen väntas öka i stort sett i alla åldersklasser, men framför allt i förskole- och skolåldrar och vuxna i yngre yrkesverksamma åldrar. Samtidigt gör tilltagande konflikter i världen att Migrationsverket har behövt revidera sin prognos över flyktingströmmar till Sverige för de kommande åren. En markant ökning av flyktingströmmarna väntas under 2013 enligt Migrationsverkets senaste prognos (juli 2012). Nittio procent av de nyanlända väntas vara vuxna i arbetsför ålder. Även om utbudet av arbetskraft ökar kommer det inom vissa yrken råda en ökad brist på arbetskraft. Pensionsavgångar och en för låg utbildningsdimensionering inom flera utbildningar medför att det finns en brist på utbildade inom vissa yrken även om efterfrågan på arbetskraft är oförändrad. Inom framför allt följande yrkesområden väntas bristen kvarstå: Yrken inom teknik och data Vissa yrken inom byggnadsarbete samt inom anläggningsverksamhet Vissa kvalificerade yrken inom industrin Högskoleyrken inom hälso- och sjukvård Vissa läraryrken Ökade svårigheter för vissa grupper att snabbt finna arbete Trots den allmänt positiva utvecklingen av arbetsmarknaden blir situationen allt svårare för ett antal grupper som redan idag har en svagare ställning på arbetsmarknaden. Med ett ökat utbud av arbetskraft kommer konkurrensen om jobben hårdna och för många kommer det att ta längre tid än tidigare att finna ett arbete. Särskilt utsatta grupper är enligt AF: Personer med högst förgymnasial utbildning Ungdomar och särskilt de med bristfällig utbildning Utrikes födda, särskilt födda utom Europa Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa personer år 6

18 Statliga satsningar och förändringar i lagar och förordningar Regeringen har under året samt i budgetpropositionen för 2013 aviserat ett antal satsningar som syftar till att stärka särskilda gruppers ställning på arbetsmarknaden. Nedan beskrivs några av de satsningar och förslag till lagförändringar som kan komma att påverka vissa Solnabors etablering på arbetsmarknaden och därmed också kompetensnämndens verksamhet. Utrikes födda Utökad målgrupp för samhällsorientering Eftersom behovet av samhällsorientering inte bara finns för de personer som omfattas av etableringslagen föreslås att målgruppen för samhällsorientering utökas till nyanlända invandrare som har beviljats uppehållstillstånd som anhörig till en person som har rätt att vistas i Sverige. Förslaget föreslås träda i kraft 1 maj 2013 och kommer innebära en ökad efterfråga på samhällsorientering. Höjd kvalitet i SFI Kunskaper i det svenska språket är en viktig förutsättning för individens möjligheter att få ett arbete och bli delaktigt i samhället. Ytterligare insatser krävs för att höja kvaliteten i SFI och därför föreslås ett statsbidrag till de huvudmän som genomför insatser för ökad kvalitet och individanpassning av SFI. Insatserna kan t.ex. handla om fler undervisningstimmar per dag eller ökad möjlighet att kombinera SFI med arbete, praktik eller annan utbildning. Förstärkta statliga arbetsförberedande insatser För att öka möjligheterna för nyanlända flyktingar att få ett arbete förstärks de arbetsförberedande insatserna i etableringsreformen. Ett praktiskt basår för nyanlända personer som är över 30 år och har högst nio års utbildning ska införas. Basåret ska bestå av arbetsträning som kan kombineras med svenskundervisning och utbildning. Samtidigt avsätts pengar för praktikplatser. Praktiken är tänkt att vara sex månader och syftar till att ge den nyanlände både arbetslivserfarenhet och de kontakter som behövs för att få det första jobbet i landet. Fortsatt statligt stöd efter etableringsperioden För att öka möjligheterna till arbete för de nyanlända invandrare, som efter etableringsreformens två år inte har fått arbete, aviserar regeringen en kommande förordningsändring som säkerställer att dessa kommer att skrivas in i statliga arbetsmarknadsprogram, jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för unga. Ungdomar Fler utbildningsplatser inom yrkesvux och lärlingsvux (ungdomspaketet) För att både stärka ungdomars kompetens inför framtiden och möta en ökad efterfrågan på utbildning föreslår regeringen en ökning av antalet utbildningsplatser på yrkesvux, lärlingsvux, yrkeshögskolan, folkhögskolan samt universitet och högskolor. Regeringen föreslår också ökade resurser till lärlingsutbildningen inom både gymnasiet och komvux med syfte att höja kvaliteten, öka genomströmningen och minska avhoppen. Underlätta ungas kontakter med arbetsgivare För att underlätta arbetsgivarkontakter föreslås arbetsmarknadspolitiska åtgärder som t.ex. förstärkning av nystartsjobben, ökat förmedlarstöd och studiemotiverande insatser. Anordnarbidraget till skolor och arbetsgivare som erbjuder lärlingsplatser föreslås bli permanent och den del som tillfaller arbetsgivaren fördubblas från kr per år till kr per år. 7

19 Ekonomiska förutsättningar och politiska prioriteringar I Solna stads budget 2013 föreslås att nämnderna får en årlig generell uppräkning av ramarna på 1,0 procent åren som kompensation för löne- och prisutveckling. Staden har även årligen fastställt volymberäknade ramar för barnomsorg, skola, vård och omsorg som tar hänsyn till demografiska förändringar. Volymberäknade ramar för skola inkluderar inte vuxenutbildning. Nämnderna får lägre kostnader år 2013 p.g.a. dels sänkt internränta till 2,9 procent, dels lägre arbetsgivaravgift för ungdomar. Ramarna dras med anledning av detta ner i motsvarande grad. Utöver satsningarna i form av uppräkningar av generella ramar och volymramar görs politiska prioriteringar. För 2013 föreslås en riktad satsning på 21 mkr för att rusta Solna inom målområdena trygghet och lärande för solnabornas bästa och levande stad. Denna satsning finansieras genom en omprioritering av resurser från ett antal nämnder till stadsbyggnadsnämnden. ska frigöra 2 mkr genom att anpassa integrationsenhetens verksamhet till det förändrade uppdraget från staten och åstadkomma samverkansvinster med arbetsmarknadsavdelningens verksamhet. s ekonomiska ram 2012 (tkr) Generell kompensation 311 Avgår sänkt arbetsgivaravgift för ungdomar -21 Avgår sänkt internränta -2 Avgår riktad besparing Ny ekonomisk ram Ram för investeringar 2013 uppgår till 100 tkr. 8

20 Nämndens mål och uppdrag utifrån Solna stads vision I Solna stads verksamhetsplan och budget för 2013 läggs ett antal prioriterade målområden, inriktningsmål, effektmål och uppdrag fast för Solna stad. De prioriterade målområdena och inriktningsmålen utgår från Solna stads vision: Solna ska vara en levande och trygg stad, som förenar hållbar utveckling med en god ekonomisk hushållning för att trygga framtidens välfärd. Visionen har preciserats i fyra målområden; Solna i utveckling, levande stad, trygghet och lärande för solnabornas bästa och god ekonomisk hushållning, samt i fem stadsövergripande inriktningsmål. Därutöver har vissa särskilda uppdrag kopplats till målområdena och inriktningsmålen. Dessa uppdrag åläggs nämnder och ska styra mot att uppfylla de stadsövergripande inriktningsmålen. Uppdragen ska utföras inom ramen för budgetramar. I följande avsnitt presenteras Solna stads målområden, inriktningsmål och effektmål. Dessa tillsammans med kompletterande nämndmål styr s verksamhet Målen följs upp av ett antal nyckeltal som beskriver effekt, resultat, verksamhetens omfattning (volym), kostnadseffektivitet, kvalitet och arbetsmarknadens utveckling. Målområde Solna i utveckling Solna ska vara en stad i utveckling, som skapar förutsättningar för att möta den stora efterfrågan som finns på att bo, leva och verka i staden. Staden ska erbjuda en attraktiv miljö, som kännetecknas av mångfald och tolerans, och som gör att boende och besökare trivs. Solna ska också erbjuda ett bra företagsklimat, som ger företag goda förutsättningar att starta, etableras och växa. Solna ska vara en aktiv aktör i den växande Stockholmsregionen, som tar vara på möjligheterna att skapa förutsättningar för nya jobb, tillväxt och välfärd. Inriktningsmål Solna ska vara en attraktiv stad, som ger goda förutsättningar för ett växande antal boende, företag och besökare. Inriktningsmålet mäts utifrån ett effektmål. Detta följs upp av ett nyckeltal (kvalitet). Effektmål Medborgarnas nöjdhet med att bo och leva i Solna ska öka till minst nöjdhetsindex 72 i medborgarundersökningen år (År 2010 NRI 69). Nyckeltal Nyckeltal (kvalitet) Medborgarnas nöjdhet vad gäller tillgången till övriga utbildningar inom rimligt avstånd. (Folkhögskola, Kvalificerad Yrkesutbildning, Komvux etc.) 9

21 Målområde Trygghet och lärande för solnabornas bästa. Solna ska vara en stad som ger solnaborna möjlighet att forma sina liv efter egna förutsättningar och delta i samhällslivet. Solnaborna ska kunna trygga sin försörjning genom eget arbete. Den omsorg som Solna stad finansierar ska finnas som ett naturligt stöd för solnabor, som behöver den under olika skeden i livet. Förskolor och skolor i Solna ska ge barn och ungdomar kunskaper och erfarenheter, som rustar dem för livet och ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. Kunskap och lärande ska uppmuntras och värderas högt. Inriktningsmål 1 Solna stads omsorg ska finnas som ett naturligt stöd för solnabor som behöver den under olika skeden i livet. Inriktningsmålet mäts utifrån ett effektmål och ett nämndmål. Dessa följs upp med hjälp av nyckeltal som beskriver effekt, resultat, verksamhetens omfattning (volym) och arbetsmarknadens utveckling. Effektmål Andelen Solnabor med egen försörjning ska fortsätta ligga på en högre nivå jämfört med genomsnittet i Stockholms län och riket. Nämndmål Minst 65 procent av deltagare som har genomgått Solnamodellen under året ska uppbära egen försörjning. Nyckeltal Nyckeltal (effekt) Antalet sysselsatta i åldern år, som andel av den totala befolkningen i samma åldersgrupp Nyckeltal (resultat) Andelen deltagare i Solnamodellen som gått vidare till arbete eller utbildning Andelen av Solnamodellens deltagare som gick till egen försörjning 2012 som har återkommit till verksamheten under 2013 Antal månader i Solnamodellen i genomsnitt, per deltagare innan egen försörjning Nyckeltal (volym) Antal deltagare i Solnamodellen Antal deltagare som fullföljt Solnamodellen Antal kontakter med arbetsgivare Antal jobbuppdrag från arbetsgivare Antal nyttjade praktikplatser Antal elever som studerar gymnasial yrkesutbildning Nyckeltal (arbetsmarknad) Antalet arbetslösa solnabor som andel utav arbetskraften år 10

22 Inriktningsmål 2 Förskolor och skolor i Solna ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskaper och erfarenheter, som rustar dem för livet och ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. Inriktningsmålet mäts utifrån ett effektmål och tre nämndmål. Dessa följs upp med hjälp av nyckeltal som beskriver effekt, resultat, verksamhetens omfattning (volym) och utbildningsnivå. Nyckeltal som beskriver effekt baseras på Skolverkets officiella statistik för läsåret 2012/13. Detta säkerställer att verkligt utfall för perioden redovisas samt att det går att jämföra utfallet med andra kommuner i länet och riket. Nyckeltalen som beskriver resultat och volym baseras på kompetensnämndens verksamhetssystem Procapita och redovisar prognostiserat utfall löpande under året. Resultatmåtten används för att följa upp och möjliggöra en kontinuerlig dialog kring kvalitet och förbättringsarbete med leverantörerna. Effektmål 1 Andelen Solnabor som antas och slutför sina studier inom någon av vuxenutbildningens utbildningsformer ska nå högre studieresultat jämfört med genomsnittet i Stockholms län och riket. Nämndmål Minst 80 procent av eleverna inom vuxenutbildningen uppnår målen utifrån sin studieplan med lägst betyget godkänt (E). Minst 75 procent av eleverna inom SFI uppnår målen utifrån sin studieplan med lägst betyget godkänt (E). Minst 60 procent av de elever inom SFI som omfattas av etableringslagen uppnår målen utifrån sin studieplan med lägst betyget godkänt (E) inom 2 år. Nyckeltal Nyckeltal (effekt) Andelen elever inom samtliga av vuxenutbildningens utbildningsformer som når godkända betyg (E) i enlighet med sin studieplan. (Läsår 2012/ 2013) Nyckeltal (resultat) Andelen elever på grundläggande nivå som når godkända betyg (E) utifrån sin studieplan Andelen elever inom gymnasial nivå som når godkända betyg (E) utifrån sin studieplan Andelen elever inom SFI som uppnår godkända betyg (E) utifrån sin studieplan Andelen SFI elever som omfattas av etableringslagen som uppnår godkända betyg (E) utifrån sin studieplan 1 Under förutsättning att förslag till förändrat effekt målgodtas av kommunfullmäktige 26 november. 11

23 Nyckeltal (volym) Antal elever/helårsstuderanden inom vuxenutbildningen Antal elever/helårsstudieplatser för yrkesvux med riktat statsanslag år 2013 Antal Solnabor som antagits till vuxenutbildningens olika utbildningsformer Antal Solnabor som ej antagits till vuxenutbildningens olika utbildningsformer Antal Solnabor som överklagat beskedet om att inte få möjlighet att studera inom vuxenutbildningen Nyckeltal (utbildningsnivå) Andel Solnabor som saknar gymnasial utbildning i förhållande till riket och Stockholms län Andel Solnabor som har en eftergymnasial utbildning i förhållande till riket och Stockholms län Uppdrag och socialnämnden får i uppdrag att i samråd med kommunstyrelsen utreda ansvar och roller i staden inom arbetsmarknadsarbetet. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samråd med kompetensnämnden ta fram en strategi för stadens inriktning avseende regionaliseringen av vuxenutbildningen. Målområde God ekonomisk hushållning Solna ska vara en stad med en långsiktigt hållbar ekonomi. Staden ska ta ansvar för framtidens välfärd genom att balansera kostnader för dagens verksamheter och behovet av att göra avsättningar för kommande investeringar. Alla verksamheter som Solna stad finansierar ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiva. Det ställer krav på styrning och uppföljning av sambandet mellan resurser, prestationer, resultat och effekter i verksamheterna. Det ställer också krav på ständig prioritering, effektivisering och förnyelse av verksamheterna. Inriktningsmål Alla verksamheter som Solna stad finansierar ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiva. Inriktningsmålet mäts utifrån tre effektmål och två nämndmål. Dessa följs upp med hjälp av nyckeltal som beskriver kostnadseffektivitet, kvalitet och medarbetarengagemang. Nyckeltalet som mäter kostnadseffektivitet baseras på resultatet för kalenderår med ett års eftersläpning utifrån officiell statistik från databasen Kolada. Effektmål Solna stad ska vara en av Sveriges tre mest kostnadseffektiva kommuner. Medborgarnas nöjdhet med Solna stads verksamheter ska öka till minst nöjdhetsindex 60 i medborgarundersökning år Solna stads medarbetares engagemang ska minst vara index 65 i undersökningen Hållbart Medarbetar Engagemang, HME. 12

24 Nämndmål Minst 80 procent av alla elever inom vuxenutbildningen ska vara nöjda med sin utbildning. Minst 80 procent av deltagarna i Solnamodellen ska vara nöjda med sin arbetsmarknadsinsats. Nyckeltal Nyckeltal (kostnadseffektivitet och kostnadsutveckling) Kostnad för grundläggande vuxenutbildning, kr per kommuninnevånare Kostnad för gymnasial vuxenutbildning, kr per kommuninnevånare Kostnad SFI, kr per kommuninnevånare Kostnad för heltidsstuderande inom kommunal vuxenutbildning, kr Kostnad för deltagare i Solnamodellen, kr Minskade försörjningsstödskostnader som resultat av arbetsmarknadsinsatser Nyckeltal (kvalitet - brukarnas nöjdhet) Andelen elever som är nöjda med sin vuxenutbildning Andelen deltagare i Solnamodellen som är nöjda med sin arbetsmarknadsinsats Nyckeltal (kvalitet - leverantör) Andelen lärare i vuxenutbildningen (leverantörer) som har pedagogisk högskoleutbildning Antal åtgärdsplaner angående kvalitetsbrister hos Solna vuxenutbildnings upphandlade enskilda skolor Nyckeltal (kvalitet - medarbetarengagemang) s medarbetares motivation till sitt arbete s medarbetares förhållande till sin chefs ledarskap s medarbetares kunskap och delaktighet i sin verksamhets styrning s s sjukfrånvaro i procent av tillgänglig tid i förhållande till genomsnittet i Stockholms län 13

25 Nämndens kvalitetsarbete utifrån Solna stads vision Utifrån Solna stads inriktningsmål och kvalitetspolicy ska nämnder utarbeta generella åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer, som tydligt beskriver vilken service medborgaren kan förvänta sig av staden. Då närmare hälften av stadens verksamhet sker på entreprenad är det viktigt att löpande se över och utveckla styrningen och uppföljningen av verksamheter som bedrivs på entreprenad. Tvärsektoriella frågor; likabehandling och internationellt arbete är integrerade i stadens styrsystem. Nämndernas arbete med dessa ska harmonisera med målarbetet, bidra till visionen om det levande och trygga Solna samt vara en del av stadens kvalitetsutvecklingsarbete. I följande avsnitt beskrivs nämndens kvalitets- och verksamhetsutvecklingsarbete. Kvalitetsdeklarationer och synpunktshantering Nämndens löften till medborgaren inom målområdet Trygghet och Lärande beskrivs i kvalitetsdeklaration Insatser för arbetssökande. Nya kvalitetsdeklarationer inom målområdet kommer att utarbetas under året. Solna vuxenutbildning kommer bland annat att utarbeta kvalitetsdeklarationer för verksamheten utifrån den nya skollagen och stadens uppdrag gällande nyanlända flyktingar som omfattas av etableringslagen. Förvaltningen kommer under året utveckla arbetet med systematisk synpunktshantering genom att bland annat integrera uppföljningen i styrsystemet. Entreprenadstyrning Utbildningsleverantörer styrs genom upphandlingsavtal och genom lag och förordning. Till detta tillkommer stadens avtalsuppföljning och kvalitetssäkring som skapar underlag för omedelbara och framåtsyftande åtgärder. Entreprenadstyrning och avtalsuppföljningen samt kvalitetssäkring genomförs i samarbete med andra samarbetskommuner i länet. Följande aktiviteter genomförs under ett kalenderår: Avtalsuppföljning Tillsynsbesök på plats hos respektive entreprenadskola Brukarundersökning med alla vuxenelever Resultatuppföljning Utvärdering av entreprenörskolor i form av fördjupad tillsyn Uppföljning av entreprenörer som har kvalitetsbrister i from av åtgärdsplaner Kontroll av att entreprenörerna följer lag- och förordning Volym- och ekonomisk uppföljning Särskilt fokus på uppföljning och utvärdering av SFI-elever som omfattas av etableringslagen 14

26 Metoder för verksamhetsutveckling inklusive internationellt arbete För att förbättra och utveckla kvalitén i verksamheten jämförs metoder och resultat med andra kommuner. Personalen diskuterar regelbundet verksamhetens olika delar på personalmöten och planeringsdagar. Förvaltningen deltar också i ett antal stadsövergripande nätverk och i arbetsgrupper i olika regionala samarbetsprojekt. Omvärldsbevakning och metodutveckling sker på lokala, regionala, nationella likväl som på internationella arenor. Under 2013 deltar förvaltningen i Stockholm stads ESF projekt TransNet. TransNet är ett kompetenshöjande projekt för tjänstemän i ett antal europeiska städer som utöver fokus på de målgrupper som står längst från arbetsmarknaden skall fokusera på fyra gemensamma frågeställningar: samarbete med arbetsgivare, språk och integration, samverkan mellan aktörer samt aspirantens motivation. Syftet är att genom studiebesök hos de deltagande städerna ta del av andras erfarenheter och kunskaper för att utveckla den egna verksamheten. Utöver omvärldsbevakning och benchmarking satsar förvaltningen på kompetenshöjande aktiviteter t.ex. utbildning och handledning, inom strategiskt viktiga kompetensområden: Coachning och samtalsmetodik Upphandling och entreprenadstyrning Koncept- och kvalitetsutveckling Projektledning Likabehandling agerar utifrån en gemensam värdegrund och förhållningssätt. I arbetet med att stödja människor på vägen ut till arbete eller utbildning strävar förvaltningen efter att varje individ ska få samma möjligheter, ett gott bemötande och en god service. För att identifiera och åtgärda eventuella avsteg från ovan ambition redovisar och analyserar nämnden verksamheten utifrån nyckeltal uppdelat på kvinnor och män samt genomför uppföljning med deltagare och elever inom verksamheten. följer även upp att utbildningsleverantörerna har en likabehandlingsplan för sin verksamhet. 15

27 Verksamhetsplan nedbrutet per verksamhetsområde Förvaltningschef och stab Ansvarsområde och målgrupp Kompetensförvaltningen leds av en förvaltningschef. Förvaltningschefen har ett övergripande ansvar för förvaltningens verksamhet, resultat och utveckling, samt för att nämndens beslut verkställs och följs upp. Till stöd har förvaltningschefen en stab bestående av tre personer. Stabens huvuduppgift är samordning, ekonomistyrning, kommunikation, projektledning samt förvaltningens och nämndens administration. Staben arbetar med förvaltningsöverskridande frågor och skall utgöra ett stöd för förvaltningens verksamheter. Från och med 1 januari 2013 kommer övergripande integrationsfrågor föras över från kompetensnämnden till kommunstyrelsen. I och med detta kommer rollen integrationsstrateg att försvinna från staben. Utöver förvaltningschefsrollen har också förvaltningschefen, på uppdrag av kommunstyrelsen, ett övergripande ansvar för stadens näringslivsarbete. Stadens övergripande näringslivsarbete syftar bland annat till att skapa relationer med näringslivet i Solna så att staden med hjälp av näringslivet kan utveckla Solna i linje med visionen för staden. Delar av stabens resurser används för att koppla samman stadens övergripande näringslivsarbete med nämndens kärnverksamhet, arbetsmarknadsinsatser och vuxenutbildning, samt för att initiera och projektleda samarbetsprojekt. Mål Stabens arbete ska stödja nämndens verksamheter så att nämndens effektmål och nämndmål uppnås. Budget (tkr) Stab Intäkter 0 0 Kostnader Nettokostnader Uppdrag och socialnämnden får i uppdrag att i samråd med kommunstyrelsen utreda ansvar och roller i staden inom arbetsmarknadsarbetet. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samråd med kompetensnämnden ta fram en strategi för stadens inriktning avseende regionaliseringen av vuxenutbildningen. 16

28 Prioriterade aktiviteter och utvecklingsprojekt på staben Kommunikation Staben kommer under året utveckla befintliga samt ta fram nya kommunikationskanaler för att förbättra den interna och externa kommunikationen på förvaltningen. Med syfte att förbättra internkommunikationen skall staben i samarbete med stadsledningsförvaltningen ta fram och implementera ett nytt intranät. Med syfte att förbättra internkommunikationen samt säkra ett mer effektivt arbete vad gäller hantering av näringslivsrelationer skall ett ändamålsenligt itstöd system implementeras. Med syfte att förbereda för ett utvecklingsarbete av förvaltningens externa web ska en förstudie göras för att kartlägga utvecklingsbehov och förutsättningar för ett förändringsarbete. Ekonomistyrning Med syfte att säkerställa kompetens och effektivitet ska en översyn och nödvändiga förändringar göras av förvaltningens organisation för ekonomistyrning och administrativa stödtjänster. Projekt tillsammans med näringslivet i samhällsutvecklande syfte Stadens övergripande näringslivsarbete syftar bland annat till att skapa relationer med näringslivet i Solna så att staden med hjälp av näringslivet kan utveckla Solna i linje med visionen för staden. Med syfte att få fler företag i Solna att engagera sig i den lokala samhällsutvecklingen ska staben fortsätta att utveckla nätverk och mötesplatser där staden och näringslivet kan mötas för att byta kunskaper om och erfarenheter av lokalt CSR arbete (Corporate Social Responsibility) 17

29 Arbetsmarknadsavdelningen Arbetsmarknadsavdelningen (Ama) består av en avdelningschef och fyra handläggare/ näringslivssamordnare. Ansvarsområde och målgrupp Kompetensförvaltningens systematiska arbete med att få Solnabor att gå från bidrag till egen försörjning via arbete eller studier sammanfattas med Solnamodellen. Modellen grundar sig i ett individanpassat arbetssätt, god omvärldsbevakning samt goda relationer med arbetsgivare, samarbetspartners och utbildningsleverantörer. Målet är att alla arbetssökande utan för stora arbetshinder, ska ta sig in på arbetsmarknaden eller en utbildning. Amas tjänster riktar sig till Solnabor som har försörjningsstöd eller deltar i AFs arbetsmarknadspolitiska program. Budget (tkr) Ama Intäkter Kostnader Nettokostnader Mål Andelen solnabor med egen försörjning ska fortsätta ligga på en högre nivå jämfört med genomsnittet i Stockholms län och riket. Minst 65 procent av deltagarna som har genomgått Solnamodellen under året ska uppbära egen försörjning. Minst 80 procent av deltagarna i Solnamodellen ska vara nöjda med sin arbetsmarknadsinsats. s medarbetares engagemang ska minst vara index 65 i undersökningen Hållbart Medarbetar Engagemang, HME. Prioriterade aktiviteter och utvecklingsprojekt Lågutbildade Den grupp som har svårigheter på arbetsmarknaden är de som inte har grundläggande teoretiska kunskaper. Deltagare i Solnamodellen som saknar detta eller behöver komplettera ska ges möjlighet att studera med fortsatt försörjningsstöd till dess att de kan gå vidare i det ordinarie utbildningssystemet. Ungdomsarbetet år Tillsammans med Arbetsförmedlingen arbetar Ama med att minska ungdomsarbetslösheten i Solna. Antalet ungdomar som har mycket liten eller ingen erfarenhet alls från arbetslivet ökar och därför ökar behoven av praktikplatser med syfte att ge arbetslivserfarenhet.. Samarbetet med företag som kan erbjuda praktikplatser bör därför utökas. Vikten av ett slutbetyg från gymnasieskolan är nödvändigt för ett inträde på arbetsmarknaden. De ungdomar som saknar gymnasiebetyg uppmuntras till studier. 18

30 Umbrella Ama medverkar till att det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar mellan år i Solna stad fungerar på ett tillfredsställande sätt och hjälper de som varken studerar, arbetar eller har försörjningsstöd. Projektet Umbrella blev en permanent del av Solna stads verksamhet från och med I Amas del ingår, att i de fall då det finns ett behov av praktikplatser, hjälpa till att ordna dessa. Syftet med detta är att ge ungdomarna möjlighet att utvecklas, få en inblick i arbetslivet och därmed skaffa sig viktig arbetslivserfarenhet. Övriga förvaltningar som ingår i samarbetet är Barn- och Utbildningsförvaltningen, Socialförvaltningen och Kultur- och Fritidsförvaltningen som var och en bidrar med både kompetens och resurser. Arenastaden Kompetensförvaltningen har under våren inlett ett samarbete med Friends Arena, som kommer att öppna i oktober De har haft en stor rekrytering där Ama aktivt har medverkat genom att sprida information till Solnamodellens deltagare samt till gymnasie- och högskolor belägna i Solna. Arenastaden kommer att bli ett område med många arbetsplatser, där behovet av arbetskraft kommer att vara stort. Under 2013 öppnar Quality Hotel Arena ett hotell i anslutning till Arenan. Samtidigt kommer många olika företag dit vartefter området byggs ut kommer ett köpcentrum stå klart i området. Kompetensförvaltningen ser ett långsiktigt rekryteringsbehov i Arenastaden där Ama även fortsättningsvis kommer att vara en del i det arbetet. CSR - pris Solna stad delar varje år ut ett CSR-pris (Corporate Social Responsibility) till ett företag som har visat att de tar ett socialt ansvar i lokalsamhället. Utmärkelsen delas ut varje höst i samband med en av de frukostbrickor som Solna stad anordnar. Utveckla samarbetet med Arbetsförmedlingen kring gruppen utrikesfödda Nyanlända flyktingars etablering på arbetsmarknaden har länge varit en viktig fråga för Solna stad. I och med etableringsreformen ansvarar AF för arbetsmarknadsetableringen. De nyanlända som efter etableringsreformens två år inte har fått arbete kommer från och med 1 jan 2013 erbjudas plats på jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för unga. Detta kan öppna upp för tätare samarbete mellan kompetensförvaltningen och AF kring gruppen utrikesfödda. Ama kommer att undersöka denna möjlighet vidare. 19

31 Solna vuxenutbildning Avdelningen för vuxenutbildning består av en avdelningschef, ett kansli och ett vägledningscentrum. Ansvarsområde & målgrupp Avdelningen ansvarar för information om stadens vuxenutbildning, studie- och yrkesvägledning samt stöd för sökande med funktionsnedsättning i syfte att möjliggöra studier. All vuxenutbildning i Solna sker på entreprenad. Staden är dock huvudman och avdelningen ansvarar för beställning och uppföljning samt relationerna med de upphandlade entreprenörerna. Sedan 1 januari 2013 ingår ansvaret för att ta emot vissa grupper av utrikesfödda Solnabor som omfattas av etableringslagen i avdelningen för vuxenutbildning. Ansvaret innebär logistik, samordning och uppföljning av de nyanlända flyktingar som tagits emot efter 1 december De som omfattas av etableringslagen och har sin introduktion genom arbetsförmedlingen ska erbjudas SFI och samhällsorientering genom stadens försorg. Mål Andelen Solnabor som antas och slutför sina studier inom någon av vuxenutbildningens utbildningsformer ska nå högre studieresultat jämfört med genomsnittet i Stockholms län och riket. Minst 80 procent av eleverna inom vuxenutbildningen uppnår målen utifrån sin studieplan med lägst betyget godkänt (E). Minst 75 procent av eleverna inom SFI uppnår målen utifrån sin studieplan med lägst betyget godkänt (E). Minst 60 procent av de elever inom SFI som omfattas av etableringslagen uppnår målen utifrån sin studieplan med lägst betyget godkänt (E) inom 2 år. Minst 80 procent av alla elever inom vuxenutbildningen ska vara nöjda med sin utbildning. s medarbetares engagemang ska minst vara index 65 i undersökningen Hållbart Medarbetar Engagemang, HME. Budget Vuxenutbildning Intäkter Kostnader Nettokostnader

32 Prioriterade aktiviteter och utvecklingsprojekt Utvecklingsprojekt för SFI och etablering Söktrycket på SFI ökar kontinuerligt och förväntas öka än mer kommande år beroende på ökande flyktingströmmar och ökande total immigration. För att möta detta behöver SFI utvecklas och kvalitetssäkras. Utvecklingsprojektet ska i första hand fokusera på metoder som höjer kvaliteten och genomströmningen i utbildningen. Formen för de individuella studieplanerna behöver utvecklas och graden av tolkanvändning utredas. Utbildning bör anpassas för att möta den ökande gruppen av personer som omfattas av etableringslagen. Lärandet behöver bli mer effektivt och flexibelt, särskilt för kortutbildade. Kommunikationsstruktur och individuell studieplanering Avdelningen hanterar ansökningar som innehåller ca 7,000 kurser per år med ett stort antal kontakter med sökande och elever. Vägledningsarbetet saknar en effektiv gemensam struktur för det inre arbetet. Syftet med utvecklingsarbetet är att: säkerställa kvaliteten i dokumentation, skapa en gemensam minnes och erfarenhetsbank för handläggarna, utveckla en logglista över inkommande samtal och frågor, anpassa vägledningen utifrån nya styrdokument vad gäller individuell vägledning. IT-stöd Avdelningens IT-stöd är åldersstiget och sammansatt med moduler från flera olika leverantörer. Under en längre tid har vi försökt lappa ihop IT-stödet för att uppnå en effektiv administrativ stödprocess. Denna strategi har hela tiden varit en tillfällig lösning. Det är därför önskvärt att ersätta den befintliga stödstrukturen med ett nytt modernt system. Syftet med det här utvecklingsprojektet är att utveckla en strategi för hur ett byta av IT-stöd ska gå till. Detta ur både lokala och regionala hänsynstaganden. Regionalt samarbete Avdelningen kommer att aktivt delta i Kommunförbudets Stockolms läns (KSL) ambitioner att skapa förutsättningar för en regionalt samordnad vuxenutbildning. Detta inkluderar även de två kluster av kommuner som vi idag har ett nära samarbete med. Det rör bland annat arbetet med de gemensamma skolorna/anordnarna och det gemensamma arbetet med att bedriva avtals- och kvalitetsuppföljning. Syftet med utvecklingsarbetet är att utveckla och öka samarbetet i de befintliga kommunklustren men att även finnas med i KSL:s regionala arbete för att hitta ytterligare områden för samarbete och gemensam utveckling. 21

33 Bilagor Bilaga 1 Ny organisation 2013 Solnas stads verksamhetsplan och budget för 2013 samt stadens minskade uppdrag vad gäller nyanlända flyktingar leder till behov av en anpassad organisation för förvaltningen. Konsekvenser av minskat statligt uppdrag och statsbidrag för flyktingmottagning Etableringsreformen 1 december 2010 innebar en förändrad ansvars- och rollfördelning vad gäller flyktingmottagning. För kommuners del innebar det att ansvaret för samordning och arbetsmarknadsetablering samt tillhörande statliga ersättning flyttades över till AF. Kvar på kommunen stannande ansvaret och statsbidraget att tillhandahålla samhällsorientering och SFI. Trots det ändrade uppdraget har nämnden kunna behålla integrationsenheten intakt under 2011 och 2012 eftersom det gamla uppdraget med tillhörande statsbidrag upphör först vid årsskiftet 2012/2013. Ledig kapacitet har använts för att driva och genomföra projektet Heltidsinsatser för försörjningsstödstagare som läser SFI. Projektet avslutas december Det nya uppdraget och nivån på den statliga ersättningen innebär att integrationsenhetens verksamhet måste minskas med två anställda från och med 1 jan För att få en effektiv organisation och erhålla samverkansvinster med vuxenutbildningens ansvar för att tillhandahålla SFI kommer det som kvarstår av integrationsenheten att ingå i avdelningen för vuxenutbildning. Konsekvenser av ändrat ansvar för integrationsfrågor i Solna stad Sedan 2011 har Solna stad en Likabehandlingskommitté som främjar och samordnar stadens likabehandlingsarbete. Solna stads likabehandlingsarbete inkluderar integration utifrån både ett arbetsgivar- och ett medborgarperspektiv samt är integrerat i stadens styrsystem. Från och med 1 januari 2013 kommer ansvaret för övergripande integrationsfrågor föras över från kompetensnämnden till kommunstyrelsen. Rollen integrationsstrateg försvinner därmed från staben. s nya organisation 2013 Integration är en fortsatt viktig fråga för kompetensnämnden Trots organisatoriska förändringar kommer integration vara en fortsatt viktig fråga för. Solnamodellens vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser är viktiga verktyg för att få fler utrikes födda i arbete vilket resulterar till förbättrad integration i Solna. 22