43 Verksamhetsplan och budget 2016 (KN/2015:26)

Transkript

1 SOLNA STAD PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (2) (KN/2015:26) Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade i juni 2015 om förutsättningarna för verksamhetsplan och budget Utgångspunkten för styrsystemet är en sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige anger inriktning och ekonomiska ramar för styrelse och nämnder. Tvärsektoriella frågor; likabehandling och internationellt arbete är integrerade i stadens styrsystem. Nämndernas arbete med dessa ska harmonisera med stadens målområden, bidra till visionen och vara en del av den sammanhållna och levande staden samt stadens kvalitetsutvecklingsarbete. Med kommunfullmäktiges inriktning som bas, skall nämnderna precisera och fastställa en verksamhetsplan och budget utifrån föreslagna ekonomiska ramar. I detta arbete ska hänsyn tas till viktiga förändringar i omvärlden såsom ändringar i lagstiftningen och förändringar i befolkningsstrukturen. Nämnderna ska också till sin budget och verksamhetsplan besluta om åtagande med efterföljande kvalitetsdeklarationer, internkontrollplan och konkurrensplan för verksamheten. föreslår att nämndmålen minskas till två genom att inkludera målet Andelen Solnabor som slutfört sina studier inom vuxenutbildningen med godkänt betyg ska ligga på en hög nivå som ett delområde i det första nämndmålet: ska säkerställa stöd så att Solnaborna kan ta tillvara egna resurser med målet att uppnå egen försörjning och motverka långvarigt bidragsberoende. Vuxenutbildning leder, precis som arbetsmarknadsinsatser inom ramen för Solnamodellen, till egen försörjning. I stadens budget för 2016 föreslås att blir kompenserad för befolkningsförändring. Kompensationen avser att täcka de rörliga kostnader som tillkommer inom den obligatoriska vuxenutbildningen på grund av en ökad befolkning. s ram för löpande driftskostnader för 2016 är 38,1 mkr. Ram för investeringar 2016 uppgår till 100 tkr. Röstförklaring Bernt Johansson anmäler för (S), Atilla Yavuz anmäler för (V) och Margareta Randwall anmäler för (MP) att de inte delat i beslutet i enlighet med bilaga 1 till protokollet. Beslut fastställer förvaltningens förslag till verksamhetsplan och budget för 2016 med inriktning för inklusive mĺl, ekonomiska ramar, uppdrag, internkontrollplan och konkurrensplan. Signatur

2 SOLNA STAD PROTOKOLLSUTDRAG SID 2 (2) Noteras till protokollet att (S), (V) och (MP) inte deltar i beslutet. Signatur

3 I!)IIJllpodlet de gröna 21 oktober Ärende 7. Verksamhetsplan och budget Röstförklaring Vi deltar inte i beslutet om kompetensnämnden verksamhetsplan och intern budget för 2016 utan inkommer till kommunfullmäktige i november med egna budgetförslag. Bernt Johansson (i 7};i'"

4 SOLNA STAD Kompetensförvaltningen SID l (2) FÖRHANDLINGSPROTOKOLL MBL 11 Ärende: s verksamhetsplan och budget tör med inriktning tör Datum: Plats: Parter: Solna stadshus Solna stad Kompetensförvaltningen Kommunal LR Lärarförbundet Vision Närvarande: Asa Bergström KPF Susanna Sjögren LR Marika Linhagen Vision l Arbetsgivaren har kallat till förhandling gällande förslag till verksamhetsplan och budget för Arbetsgivaren redovisar ärendet utifrån bilagt underlag. 3 De fackliga organisationerna tar del.. ~ /' Kc yy1 h U" CV\. Vision och Lärarnas Riksförbund ifrågasätter att den generella ramhöjningen på l procent till Kompetensförvaltningen räcker för att täcka de lönekostnadsökningar som följer av fackliga avtal. 5 Förhandlingen avslutas. Vid protokollet Asa Bergström

5 2 (2) Ärende: s verksamhetsplan och budget för 2016 med inriktning för För So~,a stad För Kommunal ". O1nl 1Jf44J1~ Asa Bergström FörLR fl. j~~~ t{e:" Susanna Sjögren För Lärarförbundet gm ~~s;::=-./ Susanna Sjögren För Vision Marika Lindhagen

6 SOLNA STAD Kompetensförvaltningen SID 1 (2) KN/2015:26 TJÄNSTESKRIVELSE Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade i juni 2015 om förutsättningarna för verksamhetsplan och budget Utgångspunkten för styrsystemet är en sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige anger inriktning och ekonomiska ramar för styrelse och nämnder. Tvärsektoriella frågor; likabehandling och internationellt arbete är integrerade i stadens styrsystem. Nämndernas arbete med dessa ska harmonisera med stadens målområden, bidra till visionen och vara en del av den sammanhållna och levande staden samt stadens kvalitetsutvecklingsarbete. Med kommunfullmäktiges inriktning som bas, skall nämnderna precisera och fastställa en verksamhetsplan och budget utifrån föreslagna ekonomiska ramar. I detta arbete ska hänsyn tas till viktiga förändringar i omvärlden såsom ändringar i lagstiftningen och förändringar i befolkningsstrukturen. Nämnderna ska också till sin budget och verksamhetsplan besluta om åtagande med efterföljande kvalitetsdeklarationer, internkontrollplan och konkurrensplan för verksamheten. föreslår att nämndmålen minskas till två genom att inkludera målet Andelen Solnabor som slutfört sina studier inom vuxenutbildningen med godkänt betyg ska ligga på en hög nivå som ett delområde i det första nämndmålet: ska säkerställa stöd så att Solnaborna kan ta tillvara egna resurser med målet att uppnå egen försörjning och motverka långvarigt bidragsberoende. Vuxenutbildning leder, precis som arbetsmarknadsinsatser inom ramen för Solnamodellen, till egen försörjning. I stadens budget för 2016 föreslås att blir kompenserad för befolkningsförändring. Kompensationen avser att täcka de rörliga kostnader som tillkommer inom den obligatoriska vuxenutbildningen på grund av en ökad befolkning. s ram för löpande driftskostnader för 2016 är 38,1 mkr. Ram för investeringar 2016 uppgår till 100 tkr.

7 2 (2) Förslag till beslut fastställer förvaltningens förslag till verksamhetsplan och budget för 2016 med inriktning för inklusive mål, ekonomiska ramar, uppdrag, internkontrollplan och konkurrensplan. Åsa Bergström Förvaltningschef Miriam Amanou verksamhetscontroller

8 med inriktning för VER 2 Arbete Utbildning Integration

9 Innehållsförteckning KOMPETENSNÄMNDEN I KORTHET... 2 VISION, VERKSAMHETSIDÉ, VÄRDEGRUND, MÅL OCH ORGANISATION... 2 SOLNAMODELLEN ETT SAMARBETE MED FOKUS PÅ EGEN FÖRSÖRJNING... 3 SOLNA STADS STYRSYSTEM... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETSPLAN... 6 ARBETSMARKNADENS UTVECKLING KONJUNKTUR, BEFOLKNINGSTILLVÄXT OCH OMVÄRLD... 7 STATLIGA SATSNINGAR, UTREDNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR I LAGAR OCH FÖRORDNINGAR... 7 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH POLITISKA PRIORITERINGAR... 9 FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN SOM PÅVERKAR EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 9 MÅL OCH UPPDRAG VERKSAMHETSUTVECKLING KVALITETSARBETE METODER FÖR OMVÄRLDSBEVAKNING INKLUSIVE INTERNATIONELLT ARBETE LIKABEHANDLING INTERNKONTROLLPLAN KONKURRENSPLAN KOMMUNIKATION PERSONAL VERKSAMHETSPLAN NEDBRUTET PER VERKSAMHETSOMRÅDE FÖRVALTNINGSCHEF, STAB OCH NÄRINGSLIVSENHET ARBETSMARKNADSAVDELNINGEN SOLNA VUXENUTBILDNING Bilaga 1: Bilaga 2:

10 i korthet Vision, verksamhetsidé, värdegrund, mål och organisation Vision Solna ska vara en sammanhållen och levande stad, som växer och utvecklas hållbart för alla Solnabor. Staden kännetecknas av trygghet och öppenhet, där allas potential tas tillvara. Vi erbjuder kunskap, kreativitet och upplevelser som ökar regionens attraktionskraft. Verksamhetsidé rustar solnabor för jobb genom att erbjuda vuxenutbildning, yrkesvägledning, coachning och jobbmatchning till arbetsföra solnabor som är eller riskerar att bli arbetslösa. Särskilt fokus läggs på personer som har försörjningsstöd, har kort utbildningsbakgrund, är mellan år eller är utrikes födda. Nämnden ansvarar också för stadens sommarjobbsprojekt samt samordnar och erbjuder praktiskt bosättningsstöd till nyanlända. minskar arbetslösheten, höjer utbildningsnivån, förbättrar integrationen samt minskar utanförskap och arbetslöshetsrelaterade kostnader för staden och samhället i stort. förbättrar också förutsättningarna för växande företag i Solna genom att tillgodose företagens behov av kompetensförsörjning på kort och lång sikt. Fler företag som anställer är inte ett självändamål utan ett effektivt sätt att höja välståndet genom att fler får möjlighet till egen försörjning genom en mer inkluderande arbetsmarknad. Värdegrund arbetar utifrån en värdegrund där alla människor ses som en tillgång och resurs för samhället och interagerar i jämlikhet, samförstånd och respekt mellan människor. Solna skall vara en stad där människor tar eget ansvar och ges goda möjligheter att uppnå egen försörjning. Varje medborgares kompetens, vilja och förmåga ska tillvaratas. s förhållningssätt är att alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder ska bemötas väl och likvärdigt och ges samma möjlighet till utbildning och arbete. är en serviceorganisation som finns till för medborgaren där verksamheternas samverkan syftar till ett helhetstänkande med tydligt medborgar- och kundfokus. Organisation Kompetensförvaltningen består av en arbetsmarknadsavdelning, en avdelning för vuxenutbildning, etablering en näringslivsenhet samt en stab. Förvaltningen är lokaliserad i stadshuset. Näringslivsenheten ansvarar för stadens strategiska näringslivsarbete samt fungerar som övergripande företagslots genom att ansvara för samordning av stadens operativa näringslivsarbete. Enheten rapporterar via förvaltningschefen till kommunstyrelsen. 2

11 Solnamodellen ett samarbete med fokus på egen försörjning s systematiska arbete med att få solnabor att gå från bidrag till egen försörjning via arbete eller studier sammanfattas som Solnamodellen. Modellen grundar sig i ett individanpassat arbetssätt, god omvärldsbevakning samt goda relationer med arbetsgivare, samarbetspartners och utbildningsleverantörer. Arbetsmarknadsavdelningen arbetar med solnabor (deltagare) som remitterats via socialförvaltningen eller Arbetsförmedlingen (af). Avdelningen ansvarar också för stadens sommarjobbsprojekt. Solnabor som vill studera (elever) kommunal vuxenutbildning (komvux), särskild utbildning för vuxna (särvux)eller utbildning i svenska för invandrare (sfi) söker direkt till Solna vuxenutbildning och antas efter stadens antagningsregler. Sedan 2008 genomförs all vuxenutbildning i Solna på entreprenad. För att kunna erbjuda ett lättillgängligt, flexibelt och brett utbud av kvalitativa utbildningar samarbetar Solna med andra kommuner i Stockholms län. Solna stads näringslivsarbete fungerar som en dörröppnare för nya samarbeten mellan förvaltningen och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor. Framgångsfaktorer Coachning - Individuella samtal med deltagaren skapar förtroende och ökar deltagarens anställningsbarhet genom stärkt självkänsla, självförtroende och motivation. Studie- och yrkesvägledning - Kvalificerad vägledning underlättar för deltagare och blivande elever att fatta beslut om framtida studie- eller yrkesval. Företagskontakter Täta och goda kontakter med arbetsgivare leder till att deltagaren kan komma in tidigt i rekryteringsprocesser samt erbjudas praktik- och lärlingsplatser. Matchning Djup kunskap om deltagarens och arbetsgivares behov ökar möjligheten att matcha rätt arbetsgivare med rätt deltagare vad gäller arbete, praktik och utbildning. Utbildning Ett brett och flexibelt utbud av individanpassad utbildning leder till en ökad anställningsbarhet för deltagare och elever samt förbättrad integration. Etableringsinsatser Vissa nyanlända invandrare som omfattas av etableringslagen (2010:197) erbjuds bostad, sfi och samhällsorientering (so). Detta bidrar till att den nyanlände får en snabbare etablering på arbetsmarknaden och i samhället. 3

12 Samarbetspartners är beroende av goda relationer och bra samarbete med arbetsgivare, utbildningsleverantörer och andra offentliga aktörer för att leverera arbetsmarknadsinsatser och vuxenutbildning av hög kvalitet till Solnaborna. Några exempel på samarbetspartners är: Offentlig sektor Solna stad samarbetar med socialförvaltningen med syfte att få försörjningsstödstagare att uppnå egen försörjning via arbete eller studier. Nämnden samverkar med barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret för ungdomar mellan år. Syftet är att stödja de ungdomar som varken studerar, arbetar eller har försörjningsstöd. Nämnden har också byggt upp ett bra samarbete med andra förvaltningar inom stadens sommarjobbsprojekt. samarbetar med socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen vid bosättning av nyanlända i Solna. Kommuner Med syfte att skapa en gemensam utbildningsregion för vuxna i Stockholms län samarbetar nämnden med andra kommuner. upphandlar i samarbete med andra kommuner komvux på grundläggande och gymnasial nivå sfi so Nämnden samverkar med andra kommuner inom fördjupad tillsyn inom vuxenutbildningen sfx (sfi inom ett specifikt yrkesområde) nyanlända invandrare särskild utbildning för vuxna sommarentreprenörer (sommarjobb för ungdomar) Statliga aktörer Tillsammans med af arbetar nämnden för att minska arbetslösheten i Solna. Ungdomar inom programmet jobbgarantin för unga erbjuds, i mån av ledig kapacitet, plats i Solnamodellen. Det samma gäller deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin. Tillsammans med af arbetar nämnden också för ökad integration genom att stå för insatserna sfi, so och praktiskt stöd vid bosättning för de nyanlända invandrare som omfattas av etableringslagen. Arbetsgivare samarbetar med arbetsgivare i och utanför Solna med primärt syfte att erhålla praktikplatser, sommarjobb och rekryteringsuppdrag. Upphandlade leverantörer har i dag 22 upphandlade utbildningsleverantörer leverantörer för komvux, 5 för sfi, 6 för so och 1 för etablering. 4

13 Solna stads styrsystem Styrningen i Solna stad utgår från ett system för samlad ekonomi- och verksamhetsstyrning samt vid varje tidpunkt gällande lagstiftning, föreskrifter och nationella mål för den kommunala verksamheten. Utgångspunkten för styrsystemet är en sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige anger inriktning och ekonomiska ramar för styrelse och nämnder. Tvärsektoriella frågor; likabehandling och internationellt arbete är integrerade i stadens styrsystem. Nämndernas arbete med dessa ska harmonisera med stadens målområden, bidra till visionen och vara en del av den sammanhållna och levande staden samt stadens kvalitetsutvecklingsarbete. Med kommunfullmäktiges inriktning som bas, skall nämnderna precisera och fastställa en verksamhetsplan och budget utifrån föreslagna ekonomiska ramar. I detta arbete ska hänsyn tas till viktiga förändringar i omvärlden såsom ändringar i lagstiftningen och förändringar i befolkningsstrukturen. Nämnderna ska också till sin budget och verksamhetsplan besluta om åtagande med efterföljande kvalitetsdeklarationer, internkontrollplan och konkurrensplan för verksamheten. I arbetet att precisera verksamhetsplanen skall nämndmålen brytas ner till individuella mål för varje medarbetare. De individuella målen tydliggör medarbetarens ansvar och befogenhet i det gemensamma arbetet med att uppnå nämndens och stadens mål. Nämnderna ansvarar för att verksamhetens mål, kvalitet och ekonomiska resultat följs upp och utvärderas regelbundet. Uppföljning sker tre gånger om året och redovisas i delårsrapporter och i årsredovisningen. För kompetensnämndens del har arbetet med verksamhetsplan och budget drivits av förvaltningens olika avdelningar. Utifrån beslutad verksamhetsplan och budget kommer avdelningarna att fördjupa verksamhetsplanen bland annat genom att bryta ner målen till aktiviteter och serviceåtaganden. 5

14 Förutsättningar för verksamhetsplan Arbetsmarknadens utveckling Sysselsättningstillväxt och utvecklingen av efterfrågan på arbetskraft Konjunkturinstitutet bedömer att svensk ekonomi kommer att visa goda tillväxtsiffror de närmaste åren. BNP kommer att växa med cirka tre procent under I takt med att konjunkturen stärks väntas en successivt förstärkt jobbtillväxt, varvid sysselsättningen totalt sett i riket växer något mer under 2016 än under 2015 enligt af:s arbetsmarknadsprognos. Sammantaget väntas de tre storstadslänen svara för drygt 70 procent av jobbtillväxten vilket är betydligt mer än deras andel av befolkningen i yrkesaktiv ålder (16-64 år). Stockholms län ensamt svarar för över 40 procent av sysselsättningsökningen. Även om det från arbetsgivare rapporteras om svårigheter att finna arbetskraft inom vissa yrken och kompetenser ökar sysselsättningen i Stockholms län utan några nämnvärda störningar. Inflyttningen leder till att tillgången till arbetskraft blir över lag god. Förväntningarna på framtiden har ökat bland både offentliga och privata arbetsgivare och antalet varsel fortsätter att minska enligt af:s konjunkturindikator. Brist på arbetskraft förväntas bli mest framträdande inom följande yrkesområden: Yrken inom hälso- och sjukvård Yrken inom teknik och data Yrken inom bygg- och anläggningsarbete Vissa läraryrken Befolkningstillväxt och förändringar i utbudet av arbetskraft Under åren kommer Solnas befolkning att öka med cirka tre procent per år till drygt invånare. Ökningen sker i alla åldersklasser, men framför allt i förskole- och skolåldrar och vuxna i yngre yrkesverksamma åldrar. Målgruppen vuxna i yngre verksamma åldrar (20-44 år) förväntas öka med fem procent. En del av befolkningstillväxten beror på en ökad migration till Sverige. Arbetslöshet, matchningsproblem samt fortsatta svårigheter för vissa grupper Trots sysselsättningstillväxt leder en stor inflyttning till en svag minskning av arbetslösheten i Stockholms län. I slutet på 2016 förväntas länet ha en arbetslöshet på 5,7 procent jämfört med 6,0 procent Även om arbetslösheten är en av de lägsta i landet kommer matchningen av arbetslösa till jobb vara en fortsatt stor utmaning. Hela 72 procent av de inskrivna arbetssökande hos af har en svagare ställning på arbetsmarknaden. Särskilt utsatta grupper är: Arbetslösa med endast förgymnasial utbildning, särskilt unga Arbetslösa födda utanför Europa Arbetslösa med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa i åldrarna år 6

15 Konjunktur, befolkningstillväxt och omvärld Effekt på arbetsmarknadsinsatser Även om Solna har en låg arbetslöshet jämfört med andra kommuner är det fortsatt svårt för vissa grupper att få ett fäste på arbetsmarknaden. Behovet av sommarjobb samt målgruppsanpassade och individuellt skräddarsydda arbetsmarknadsinsatser kommer att kvarstå. Effekt på vuxenutbildning Enligt skollagen ska kommuner erbjuda medborgare en utbildningsplats inom utbildningsformer som medborgare har rätt till. Detta gäller komvux på grundläggande nivå, särvux på grundläggande nivå och sfi. Även behörighetsgivande studier på komvux på gymnasial nivå är en rättighet för medborgare som har en examen från ett yrkesprogram i gymnasieskolan men inte uppnått grundläggande behörighet till högskolestudier. Sedan 2008 har Solnabornas efterfrågan på grundläggande komvux och sfi ökat med procent per år. Denna ökning är i linje med hur efterfrågan har utvecklats i Sverige som helhet. Den ökade efterfrågan är effekten av befolkningstillväxt, utbildningsreformer samt konjunkturläge och dess påverkan på arbetsmarknaden. Med fortsatt befolkningstillväxt och ökad immigration, ökade kompetenskrav från arbetsgivare och matchningsproblem på arbetsmarknaden förväntar vi oss en fortsatt ökad efterfrågan på vuxenutbildning från Solnaborna de kommande åren. Vuxenutbildning inom vissa bristyrken är ett viktigt, och ibland det enda verktyget, för att säkerställa kompetensförsörjning samt tillgodose arbetsgivares behov av utbildad arbetskraft. Effekt på etablering Migrationsverkets tidigare prognos för 2016 på till personer förväntas bli justerad uppåt då antalet människor som söker asyl i Sverige har ökat dramatiskt. Förklaringen är pågående konflikter och den svåra flyktingsituationen i världen. Enligt FN befinner sig nära 60 miljoner människor på flykt, det högsta antalet sedan andra världskriget. Alla Sveriges kommuner förväntas solidariskt ta emot ett ökat antal nyanlända på anvisning från af och Migrationsverket samt erbjuda bostad, praktiskt stöd, sfi och so. Detta för att ge de nyanlända en bra start på sitt nya liv i Sverige samt förhindra att de blir kvar på anläggningsboenden under lång tid efter att de fått uppehållstillstånd. Solna tecknade en överenskommelse 2014 på 11 nyanlända personer. Det kommer enligt förslag öka till 50 personer årligen. Statliga satsningar, utredningar och förändringar i lagar och förordningar Ett antal satsningar som syftar till att stärka särskilda gruppers ställning på arbetsmarknaden på kort och lång sikt har aviserats. Nedan beskrivs några av de satsningar och förslag till lagförändringar som kan komma att påverka vissa Solnabors etablering på arbetsmarknaden och därmed också nämndens verksamhet. Rätt till komvux för grundläggande och särskild behörighet I takt med att andelen jobb som enbart kräver kort tidigare utbildning minskar kraftigt blir utbildning allt viktigare. Att ha en gymnasieutbildning är avgörande för att varaktigt kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Det finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och sysselsättning där kvinnor och män utan en fullgjord gymnasieutbildning är arbetslösa i högre utsträckning än personer med gymnasial eller högre utbildning. 7

16 Det finns förslag att från och med 2017 ge alla vuxna rätt till komvux för behörighet till olika eftergymnasiala utbildningsformer. För att ge kommunerna bättre förutsättningar att anpassa och dimensionera sin vuxenutbildning utifrån den nya rättigheten föreslår regeringen en satsning på fler utbildningsplatser inom allmänna ämnen i komvux under Yrkesvux viktigt för jobb och omställning Statsbidragssatsningen Yrkesvux syftar till att motverka brist på arbetskraft med yrkesutbildning och att nå de grupper som saknar gymnasieutbildning eller har en gymnasial yrkesutbildning som behöver kompletteras. Yrkesvux har därför kommit att bli en viktig komponent för arbetslivets kompetensförsörjning och utbildar till många yrken där det råder brist på arbetskraft. Yrkesvux kan bidra till att förbättra matchningen mellan arbetssökande och arbetsgivare samt fungera som en omställningsutbildning för många individer. Yrkesvux kan också bidra till att stärka kompetensen bland arbetslösa och därmed förbättra deras förutsättningar att få ett arbete. Regeringen föreslår att 217,5 miljoner kronor, motsvarande nya helårsplatser inom yrkesvux, avsätts för yrkesvux för 2016 och beräknar 250 miljoner kronor motsvarande helårsplatser fr.o.m Ökad individanpassning en effektivare sfi och vuxenutbildning En förbättrad språkutbildning för invandrare och en vuxenutbildning, bättre anpassad till utrikes föddas och korttidsutbildades behov, bidrar till att öka människors möjligheter att genomföra och klara sina studier med goda resultat, få ett arbete och etablera sig i det svenska samhället. I januari 2016 upphör sfi som egen skolform och blir en del av komvux. För att stimulera utbyggnad av utbildning där kurser i sfi och svenska som andraspråk kombineras med en yrkesutbildning avser regeringen att reservera delar av satsningen på yrkesvux för elever inom sfi och svenska som andraspråk inom komvux på grundläggande nivå. Kombinationer av arbete och utbildning ungdomskontrakt och traineejobb Inom arbetsmarknadspolitiken återfinns satsningar som kombinerar utbildning med arbete och praktik. Utbildningskontraktet syftar till att arbetslösa ungdomar i åldern år ska påbörja eller återgå till studier med målsättningen att fullfölja en gymnasieutbildning inom komvux eller på folkhögskola. Regeringen föreslår att medel avsätts för 2016 för statsbidrag motsvarande utbildningsplatser inom komvux inom ramen för utbildningskontraktet. Traineejobb införs inom välfärdssektorn och bristyrkesområden. Målgruppen är arbetslösa ungdomar i åldern år som har en gymnasieexamen eller motsvarande kunskaper. I traineejobben ska anställning kombineras med en yrkesutbildning inom området för anställningen. Regeringen föreslår att 168,7 miljoner kronor, motsvarande utbildningsplatser, avsätts för traineejobb för Satsning på ökad kompetens för lärare inom sfi och svenska som andraspråk En bra språkundervisning förbättrar möjligheten för utrikes födda att etablera sig i det svenska samhället. Antalet lärare som är behöriga att undervisa inom sfi och svenska som andraspråk har inte ökat i samma takt som antalet elever som deltar i utbildningen. Därför vill regeringen motivera och stimulera fler att vilja bli lärare, och även att fördjupa sin kompetens, inom sfi och svenska som andraspråk på grundläggande och gymnasial nivå i komvux Satsningen ska även omfatta en satsning på alfabetisering. Regeringen föreslår att 100 miljoner kronor avsätts för 2016 och beräknar motsvarande belopp per år fr.o.m för de ovan nämnda insatserna. 8

17 Ekonomiska förutsättningar och politiska prioriteringar I Solna stads budget 2016 föreslås att nämnderna får en årlig generell uppräkning av ramarna på 1,0 procent för åren som kompensation för löne- och prisutveckling. Staden har även årligen fastställt volymberäknade ramar för barnomsorg, skola, vård och omsorg och vuxenutbildning som tar hänsyn till demografiska förändringar sänks internräntan från 3,2 till 2,5 procent vilket har en positiv effekt på förvaltningens kostnader. Ram för investeringar 2016 uppgår till 100 tkr. s ekonomiska ram 2015 (tkr) Sänkt internränta Engångskompensation volymökning vuxenutbildningen Volymberäknad ram inklusive generell uppräkning Ny ekonomisk ram 2016 Driftsbudget Belopp i tkr Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Lokalkostnad Kapitalkostnad Övriga driftkostnader Summa kostnader Statsbidrag Övriga intäkter Summa intäkter Nettokostnader Förändringar i omvärlden som påverkar ekonomiska förutsättningar Volymkompensation för ökad befolkning De senaste åren har efterfrågan på vuxenutbildning ökat. Ökningen är effekten av en ökad efterfrågan driven av befolkningstillväxt, utbildningsreformer samt konjunkturläge och dess påverkan på arbetsmarknaden. I stadens budget för 2016 föreslås att blir kompenserad för befolkningsförändring. Kompensationen avser att täcka de i första hand rörliga kostnader som tillkommer inom den obligatoriska vuxenutbildningen på grund av en ökad befolkning. Ytterligare satsning 2016 för att möta efterfrågan på vuxenutbildning och sfi För att ytterligare möta den ökade efterfrågan på vuxenutbildning föreslås ett extra tillskott på 3 mkr under Troligen mer statsbidrag till Solna kommer att söka och förhoppningsvis också erhålla statsbidrag för Beslut fattas och kommuniceras till Solna stad i slutet på november 2015 enligt information från 9

18 Skolverket. Kompetensförvaltningen kommer att bevaka utvecklingen gällande statsbidrag noggrant samt löpande anpassa antagningen till gymnasial yrkesutbildning för vuxna därefter. Mål och uppdrag Solna stads fyra övergripande mål är: Solna stads verksamheter ska hålla god kvalitet och hushålla med stadens resurser. Solna stad ska vara en stad som kännetecknas av mångfald, kreativitet och upplevelser. Solna ska vara en attraktiv och trygg stad att leva och verka i. Solna ska växa ihop och utvecklas på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. s mål ska bidra till att stadens övergripande mål uppfylls. s mål för 2016 är: ska säkerställa stöd så att Solnaborna kan ta tillvara egna resurser med målet att uppnå egen försörjning och motverka långvarigt bidragsberoende Andelen Solnabor som slutfört sina studier inom vuxenutbildningen med godkänt betyg ska ligga på en hög nivå ska säkerställa att nyanlända ges goda förutsättningar för att starta sitt nya liv i Solna föreslår att nämndmålen minskas till två genom att inkludera målet Andelen Solnabor som slutfört sina studier inom vuxenutbildningen med godkänt betyg ska ligga på en hög nivå som ett delområde i det första nämndmålet: ska säkerställa stöd så att Solnaborna kan ta tillvara egna resurser med målet att uppnå egen försörjning och motverka långvarigt bidragsberoende. Vuxenutbildning leder, precis som arbetsmarknadsinsatser inom ramen för Solnamodellen, till egen försörjning. Det tar kanske bara lite längre tid. s verksamhetsplan kommer att kompletteras med ett system för uppföljning. Systemet preciseras i Solna stads verksamhetsplan samt beslutas av kommunfullmäktige i november. Huvudinriktningen är att de övergripande målen och nämndmålen kommer att följas upp genom en kombination av kvantitativa mätetal och kvalitativa beskrivningar. Det beslutade uppföljningssystemet kommer sedan att införas i s reviderade verksamhetsplan samt beslutas av i december eller januari. Verksamhetsutveckling Kvalitetsarbete Kompetensförvaltningens kvalitetsarbete utgår ifrån de krav som ställs i lagar och förordningar. Verksamheten, oavsett om den är upphandlad eller sker i egen regi, styrs genom systematisk uppföljning av mål och mätetal som på olika sätt beskriver strukturkapital, processkvalitet och prestation. Detta kompletteras med brukarundersökningar som mäter upplevd kvalitet. Avvikelser inom verksamhet som drivs i egen regi diskuteras kontinuerligt i förvaltningen. Avvikelser som sker i en upphandlad verksamhet diskuteras med leverantören. För att skapa ett diskussionsforum för förbättringsarbete genomförs löpande dialogmöten med leverantörer. Ett leverantörsavtal kan avslutas om leverantören efter en begäran på åtgärdsplan inte åtgärdar kvalitetsbristerna. 10

19 Systemet för leverantörsuppföljning och kvalitetssäkring inom vuxenutbildning För vuxenutbildning sker uppföljningen i samarbete med andra kommuner i länet enligt det gemensamma systemet för kvalitetssäkring. Systemet innehåller följande obligatoriska aktiviteter: Avtalsuppföljning Tillsynsbesök på skolor hos olika utbildningsentreprenörer Utvärdering av leverantörernas skolor i form av fördjupad tillsyn Brukarundersökning med alla elever Resultatuppföljning ekonomi, struktur, process, prestation Uppföljning av leverantörer som har kvalitetsbrister i form av åtgärdsplaner Särskilda förvaltningsövergripande satsningar under året Service till medborgare och företagare - fortsätt att utveckla tillgänglighet och bemötande via kanalen kontaktcenter. Se över och utveckla nämndens erbjudande och organisation för att leverera service till unga år. Se över och utveckla nämndens erbjudande och organisation för att leverera service till nyanlända och utrikesfödda solnabor. Metoder för omvärldsbevakning inklusive internationellt arbete För att omvärldsbevaka och utveckla verksamheten jämförs arbetsmetoder och resultat med andra kommuner på lokala, regionala, nationella likväl som på internationella arenor. Personalen diskuterar regelbundet verksamhetens olika delar på personalmöten, i förvaltningsnätverk och på planeringsdagar. Omvärldsbevakning och erfarenhetsutbyte sker också i ett antal stadsövergripande nätverk samt i arbetsgrupper i olika regionala samarbetsprojekt. Likabehandling agerar utifrån en gemensam värdegrund och förhållningssätt. I arbetet med att stödja människor på vägen ut till arbete eller utbildning strävar nämnden efter att varje individ ska få samma möjligheter, ett gott bemötande och en god service. För att identifiera och åtgärda eventuella avsteg från ovan ambition redovisar och analyserar nämnden verksamheten utifrån mätetal uppdelat på kvinnor och män samt genomför uppföljning med deltagare och elever inom verksamheten. följer även upp att utbildningsleverantörerna har en likabehandlingsplan för sin verksamhet och att den förnyas årligen i samverkan med eleverna. Internkontrollplan En god intern kontroll bidrar till att verksamheten bedrivs effektivt och säkert, med medborgarna i fokus. Syftet är att säkra en effektiv förvaltning med bra rutiner och att undvika allvarliga fel. I praktiken handlar det om att ha ordning och reda. Syftet med internkontrollen är bl.a. att trygga tillgångar, säkerställa att lagar efterlevs, minimera risker, säkra att resurser används enligt tagna beslut, säkra en rättvisande redovisning och att skydda verksamheten från oberättigade misstankar. Internkontrollplan för har upprättats, se internkontrollplan i Bilaga 2. 11

20 Konkurrensplan I samband med planeringsarbetet har en genomgång gjorts av alla avtal som kompetensförvaltningen ansvarar för. I bilaga 1 Konkurrensplan finns en sammanställning av befintliga avtal, nya upphandlingsbehov och avrop där beloppsnivåerna är sådana att nämnden ska fatta beslut om förfrågningsunderlag och tilldelning. Konkurensplanen för har upprättats, se Bilaga 1. Kommunikation Förvaltningen kommer att fortsätta att arbeta efter stadens gemensamma anvisning för planerad kommunikation samt kommunikationspolicy. Kommunikationsarbetet ska enligt dessa bygga på viktiga händelser inom förvaltningens verksamhetsområde, såväl nya som årligen återkommande händelser samt vara brett och varierat, baserat på händelse, budskap och målgrupp. Kommunikationsinsatserna ska fokusera på de mest angelägna frågorna för förvaltningen enligt verksamhetsplan 2016 men det ska även finnas beredskap för att kommunicera kring frågor som uppkommer under året Personal Antalet tillsvidareanställda på kompetensförvaltningen är 18. Könsfördelningen är 4 män och 14 kvinnor. Sjukfrånvaron på förvaltningen för perioden december 2014 juli 2015 var 0,6 procent vilket är lägre än tidigare år och lägst inom Solna stad. Vid särskilda behov anlitar förvaltningen projektanställd personal samt konsulter för att hantera kompetens- och resursbehov utifrån stadens utveckling och tillväxt. Under 2016 är det främst följande händelser som kan kräva resursförstärkning: Upphandling och implementering av nya leverantörsavtal inom komvux, sfi och so Höjd ambitionsnivå inom sommarjobbsprojektet. Ökat antal nyanlända som har behov av praktiskt bosättningsstöd Kompetensförvaltningen arbetar för att vara en viktig, meningsfull och attraktiv arbetsgivare inom välfärdssektorn - en arbetsgivare med uppdrag att ge Solnas medborgare god service inom förvaltningens olika verksamhetsområden. En framgångsfaktor för att förverkliga stadens vision och uppfylla målen är att ha motiverade medarbetare som både vill och kan ta såväl ansvar som att skapa goda resultat. Utvecklingssamtalet är fortsatt ett viktigt verktyg för att både följa upp och identifiera individuella kompetensutvecklingsbehov Förvaltningen kommer att fortsätta att satsa på kompetenshöjande aktiviteter t.ex. utbildning och handledning, inom för förvaltningen strategiskt viktiga kompetensområden som coachning/samtalsmetodik, entreprenadstyrning och projektledning. Utöver dessa planeras följande förvaltningsövergripande kompetensutvecklingsaktiviteter genomföras under 2016 och 2017: Utveckla medarbetarnas verktygslåda genom att fortsätta satsningen på positiv psykologi och uppskattande förhållningssätt som påbörjades under Kartlägga och vid behov erbjuda kompetensutveckling i engelska som arbetsspråk i samband med att antalet nyanlända ökar och förändringar inom vuxenutbildningen införs. Utveckla medarbetarnas verktygslåda att samverka över organisationsgränser och etablera hållbara partnerskap med interna eller externa aktörer för att bidra till att lösa Solna stads utmaningar. 12

21 Verksamhetsplan nedbrutet per verksamhetsområde Förvaltningschef, stab och näringslivsenhet Kompetensförvaltningen leds av en förvaltningschef. Förvaltningschefen har ett övergripande ansvar för förvaltningens verksamhet, resultat och utveckling, samt för att nämndens beslut verkställs och följs upp. Förvaltningschefen har också, på uppdrag av kommunstyrelsen, ett övergripande ansvar för stadens strategiska näringslivsarbete. Stabens huvuduppgift är samordning, ekonomistyrning, administration, kommunikation och projektledning. Näringslivsenheten ansvarar för att samordna stadens operativa näringslivsarbete samt fungerar som övergripande företagslots. Förbättringar i företagsklimatet förbättrar integrationen samt minskar utanförskap och arbetslöshetsrelaterade kostnader för Solna stad och samhället i stort. Näringslivsenhetens resurser används också för att koppla samman stadens övergripande näringslivsarbete med nämndens kärnverksamhet, arbetsmarknadsinsatser och vuxenutbildning, samt för att initiera och projektleda samarbetsprojekt. Budget (tkr) Stab (inkl. sommarjobbprojekt) Intäkter Kostnader Nettokostnader 7 659* * Alla gemensamma förvaltningskostnader har efter flytten till Stadshuset överförts på staben. Prioriterade aktiviteter och utvecklingsprojekt på förvaltningen Kommunikation Staben kommer fortsätta arbeta tillsammans med övriga förvaltningar och stadens kommunikationsavdelning för att implementera stadsgemensamma arbetsprocesser för kommunikationsarbetet. I samarbete med förvaltningens operativa kontaktperson till kontaktcenter ska förvaltningens kommunikatör fortsätta att utveckla förvaltningens information till medborgare och företagare. Med syfte att agera dörröppnare för näringslivskontakter som bl.a. kan bidra till måluppfyllelse i vissa av förvaltningens uppdrag skall staben säkerställa att stadens företagarkanaler används aktivt. Projekt tillsammans med näringslivet i samhällsutvecklande syfte Stadens övergripande näringslivsarbete syftar bland annat till att skapa relationer med näringslivet Inom ramen för stadens näringslivsarbete, fortsätta utveckla befintliga och nya och befintliga arenor för utvecklingsdialogen med näringslivet samt säkerställa att dessa kommer förvaltningen till godo. 13

22 Arbetsmarknadsavdelningen Arbetsmarknadsavdelningen (Ama) består av en avdelningschef, fyra arbetsmarknadshandläggare och en kontorsassistent. Ansvarsområde och målgrupp Kompetensförvaltningens systematiska arbete med att få Solnabor att gå från bidrag till egen försörjning via arbete eller studier sammanfattas med Solnamodellen. Modellen grundar sig i ett individanpassat arbetssätt, god omvärldsbevakning samt goda relationer med arbetsgivare, samarbetspartners och utbildningsleverantörer. Målet är att alla arbetssökande utan för stora arbetshinder, ska ta sig in på arbetsmarknaden eller en utbildning. Amas tjänster riktar sig till Solnabor som har försörjningsstöd eller deltar i af:s arbetsmarknadspolitiska program. Budget (tkr) Ama Intäkter Kostnader Nettokostnader * * Alla gemensamma förvaltningskostnader har efter flytten till Stadshuset överförts på Staben. Prioriterade aktiviteter och utvecklingsprojekt Nya stadsdelar och Arenastaden Under de närmaste åren kommer Solna stad att utvecklas och bygga flera nya stadsdelar, samt att utveckla de redan befintliga. Antalet arbetstillfällen kommer att öka och behovet av arbetskraft kommer att vara stort en lång tid framöver. I Arenastaden finns Mall of Scandinavia där många arbeten inom butik, restaurang och service kommer att finnas. Många stora företag väljer att etablera sig i Arenastaden, vilket medför att antalet arbeten i stadsdelen kommer vara stort. Ama kommer aktivt att bevaka och följa utvecklingen, samt strategiskt skapa företagskontakter som kan leda till arbetstillfällen och praktik för arbetssökande. Ungdomsarbetet år Tillsammans med Arbetsförmedlingen arbetar Ama med att minska ungdomsarbetslösheten i Solna. Antalet ungdomar som har mycket liten eller ingen erfarenhet alls från arbetslivet ökar. Framöver ser vi ett större behov än tidigare av att ge ungdomarna möjlighet att genom praktik få arbetslivserfarenhet. Vikten av ett slutbetyg från gymnasieskolan är nödvändigt för ett inträde på arbetsmarknaden. De ungdomar som saknar gymnasiebetyg fortsätter vi därför att uppmuntra till studier. I Regeringens satsning för ungdomar mellan år finns möjligheten till utbildningskontrakt som kommer att ge fler chansen att slutföra sin gymnasieutbildning. Traineejobb, som vänder sig till samma åldersgrupp, möjliggörs för de som redan har slutbetyg från gymnasiet och är arbetslösa, att utbilda sig inom ett bristyrke. Ett antal platser för traineejobb inom välfärdssektorn kommer att behöva upparbetas under Även platser för praktik och arbete gällande utbildningskontrakt kommer att behövas. Sommarjobb för gymnasieungdomar Antalet sommarjobb att söka har minskat över tid och ungdomar har ofta liten eller ingen erfarenhet av att arbeta eller hur man söker arbete när de gått ut gymnasiet. Det är viktigt att ungdomar tidigt kommer i kontakt med arbetslivet, för att få en inblick och för att skaffa sig viktig arbetslivserfarenhet. De kontakter ungdomarna då får, kan i bästa fall leda vidare till andra jobb i framtiden. Syftet med sommarjobben genom Solna stad är att rusta ungdomarna inför 14

23 inträdet på arbetsmarknaden. År 2015 erbjöd Solna stad 327 ungdomar arbeten i nio olika branscher både i offentlig sektor och i det privata näringslivet. Med samma budget som år 2015 är målet för 2016 att ytterligare öka antalet och bredda utbudet av sommarjobbsplatser genom att få in ännu fler medfinansiärer. Även i fortsättningen kommer alla Solnas ungdomar erbjudas seminarier om hur man gör för att söka sommarjobb. Lågutbildade En grupp som har svårigheter på arbetsmarknaden är de som saknar slutbetyg från grundskolan och gymnasiet. Deltagare i Solnamodellen som uppbär försörjningsstöd och saknar slutbetyg från grundskolan ska ges möjlighet att studera med försörjningsstöd till dess att de kan gå vidare i det ordinarie utbildningssystemet. De nya arbetsmarknadspolitiska programmen ger ungdomar mellan år en ny möjlighet att skaffa sig en gymnasieexamen inom ramen för ett utbildningskontrakt. Där kan personen studera på halvtid och arbeta eller praktisera på den andra halvtiden. Nya grupper Ama kommer att i samarbete med socialförvaltningen mer strukturerat arbeta med personer från två nya målgrupper. Det är personer som efter två år avslutar en offentligt skyddad anställning (OSA) och behöver ytterligare stöd för att komma ut på den ordinarie arbetsmarknaden och det är personer från socialförvaltningens rehabgrupp. Personer från rehabgruppen har en komplex problematik och ofta långvarigt försörjningsstöd. Målsättningen är att tillsammans med socialsekreterare klarlägga arbetsförmågan för att kunna hitta ett arbete, lämplig sysselsättning eller annan åtgärd. CSR-arbete För personer som står längre från arbetsmarknaden är det viktigt att hitta företag som tar ett socialt ansvar i lokalsamhället. Företagen bör kunna erbjuda praktikplatser med en arbetsledare som ger extra stöd till dessa personer som ofta varit arbetslösa under en lång tid. Personerna får då en möjlighet att utveckla sin kompetens i sin egen takt och utifrån sin egen förmåga och har då större möjligheter till en anställning i framtiden. Solna stad delar varje år ut ett CSR-pris (Corporate Social Responsibility) till ett företag som har visat att de tar ett extra socialt ansvar i lokalsamhället. Utmärkelsen delas ut varje höst i samband med en av de frukostbrickor som Solna stad anordnar. Det kommunala aktivitetsansvaret Ama ska medverka till att det kommunala aktivitetsansvaret för ungdomar mellan år i Solna stad fungerar på ett tillfredsställande sätt och hjälper de som varken studerar, arbetar eller har försörjningsstöd. I Amas del ingår, att i de fall då det finns ett behov av praktikplatser, hjälpa till att ordna dessa. Syftet med detta är att ge ungdomarna möjlighet att utvecklas, få en inblick i arbetslivet och därmed skaffa sig viktig arbetslivserfarenhet. Efter praktikperioden är förhoppningen att ungdomen är beredd att återuppta sina studier igen, i någon form. Det är barn- och utbildningsförvaltningen som är huvudansvarig för det kommunala aktivitetsansvaret. Övriga förvaltningar som ingår i samarbetet och som bidrar med både kompetens och resurser är kompetensförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen och socialförvaltningen. 15

24 Solna vuxenutbildning Avdelningen för vuxenutbildning och etablering består av tre studie- och yrkesvägledare, en utbildningsledare för sfi och etablering, utbildningsadministratör, administrativ samordnare och rektor för vuxenutbildningen. Ansvarsområde Avdelningen ansvarar för stadens vuxenutbildning och etableringsuppdraget. Stadens vuxenutbildning omfattar komvux inklusive sfi och särvux. All vuxenutbildning i Solna utförs på entreprenad. Staden är huvudman och avdelningen ansvarar för beställning och uppföljning av de upphandlade utbildningsleverantörerna. Avdelningen ansvarar och ser till att det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs hos utbildningsanordnarna i enlighet med gällande styrdokument. Avdelningen handlägger antagning till utbildningen med tillhörande administration, betygshantering samt erbjuder en kvalificerad studie- och yrkesvägledning. Avdelningen ansvarar för uppsökande verksamhet i syfte att ge Solnabor information om möjligheter till vuxenutbildning samt om stöd för sökande med funktionsnedsättning för att möjliggöra studier. Avdelningen samarbetar med stadens kontaktcenter för att säkerställa en bra service och ger information till Solnaborna. Avdelningens ansvar för etableringsuppdraget innefattar so och sfi för nyanlända invandrare samt bosättning av vissa nyanlända. Budget Vuxenutbildning Intäkter Kostnader Nettokostnader 2016** *** * * Alla gemensamma förvaltningskostnader har efter flytten till Stadshuset överförts på Staben. ** Vuxenutbildningen har från och med 2016 erhållit volymbaserade ramar. 2016, 1,5 Mkr samt en ökad ramhöjning med 3Mkr *** Statsbidragen för 2016 är ännu inte klara och det råder stor osäkerhet om hur mycket vi kommer att få. Prioriterade aktiviteter och utvecklingsprojekt Implementera individuella studieplaner med stöd av Alvis Enligt den nya regleringen ska hemkommunen ansvara för den individuella studieplanen inom komvux och särvux. Hemkommunen ska ansvara för den individuella studieplanen och avdelningen ska därför samordna innehållet i studieplanen och se till att den ger en sammanhållen bild av elevens studiesituation. Individuella studieplaner kommer att införas i verksamhetssystemet Alvis som är gemensamt för Solna och utbildningsanordnaren. Detta gör att en individuell studieplan följer eleven under hela studietiden oavsett vilka utbildningsanordnare eleven väljer. 16

25 Att vidareutveckla samarbetsrutiner med kontaktcenter Under ett kalenderår får Solna Vuxenutbildning ca 3500 besök. I och med införandet av ett kontaktcenter skapas förutsättningar för att tillgodose det ökade behovet av en kvalificerad studie- och yrkesvägledning. Det krävs dock att en ny ansvar- och rollfördelning mellan avdelningen och kontaktcenter implementeras vad gäller information, upplysning samt studieoch yrkesvägledning. Regionalt samarbete och implementering av nya leverantörsavtal för komvux Nya leverantörsavtal kommer enligt plan att implementera från och med den 1 januari Solna kommer att samarbeta med åtta andra kommuner (Järfälla, Sollentuna, Upplands Väsby, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Danderyd och Österåker) för att implementera och kontinuerligt följa upp de nya avtalen. Upphandling av sfi och implementering av nya leverantörsavtal Nuvarande avtal för sfi varar fram till och med den sista juni Under 2015 pågår arbete med att genomföra en ny upphandling av sfi i regional samverkan med sju andra kommuner (Sollentuna, Upplands Väsby, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Danderyd och Österåker). De nya avtalen är planerade att implementeras från och med den 1 juli Bevaka och utreda effekter på verksamheten av möjliga reformer inom vuxenutbildning och etablering En mängd reformer har aviserats och kan komma att bli verklighet under året. Avdelningen för vuxenutbildning kommer att bevaka utvecklingen med syfte att identifiera och analysera förväntade effekter på verksamheten samt för att planera och införa de eventuella förändringar som krävs. Implementera ny överenskommelse om bosättning av vissa nyanlända invandrare Enligt förslag kommer antalet nyanlända som omfattas av Etableringslagen och där kommunen har ansvar för bosättningen att öka till 50 personer årligen. Det praktiska stödet vid bosättning som tillhandahålls av Elvira kunskapsutveckling genom tidigare upphandling kan skalas upp, men övrig logistik och samarbete med bostadsföretag, arbetsförmedlingens bosättningsfunktion, migrationsverket m.fl. behöver ses över när antalet ökar så markant. 17

26 Bilaga 1: 18

27 Bilaga 2: Internkontroll utgör en del i kvalitetsarbetet. Genom kontroller ska säkerhet i system och rutiner samt rättvisade räkenskaper uppnås. Internkontrollplanen nedan visar de processer och rutiner som vi under året kommer att utveckla. Kontrollprocesserna ska prioritera områden där det föreligger hög risk att det uppstår fel och brister. Riskbedömningen går ut på att identifiera och bedöma de risker eller hot som nämnd eller styrelse ställs inför för att uppnå och förverkliga sina mål. Riskindex över sju anses som hög risk Sannolikhet: 1. Osannolik. risken är praktiskt taget obefintlig att fel ska uppstå 2. Mindre sannolik: risken är mycket liten att fel ska uppstå 3. Möjlig: det finns risk att fel sak uppstå 4. Sannolik: det är mycket troligt att fel ska uppstå Konsekvens: 1. Försumbar: är obetydlig för de olika intressenterna och verksamheten (staden) 2. Lindrig: uppfattas som liten av såväl intressenter som verksamheten (staden) 3. Kännbar: uppfattas som besvärande för intressenter och verksamheten (staden) 4. Allvarlig: Är så stor att fel helt enkelt inte får inträffa 19