3. STADSBYGGNADSIDÉ - en levande stadsdel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "3. STADSBYGGNADSIDÉ - en levande stadsdel"

Transkript

1 3. STADSBYGGNADSIDÉ - en levande stadsdel Identitet, intensitet, intresse Utgångspunkter är att minnet av en intressant stadsdel tar sin utgångspunkt i grundbegreppen identitet och intensitet genom: Historiska och kulturella sammanhang och händelser. Unika byggnader och stadsrum. Mängden personer, händelser och upplevelser på en begränsad yta och inom ett visst tidsrum. Mångfald ska kunna utvecklas socialt såväl som kulturellt och stimuleras av de fysiska omgivningarna. Valmöjligheter ska hållas öppna vad gäller boende och boendeformer, arbetsplatser, institutioner, restau- ranger, butiker och upplevelser med aktivitetsutbud under dygnet. Flöden kanaliseras enkelt och med god orienterbarhet. Stadsdelens framtida roll Brunnshög skall tjäna som katalysator för vitaliseringen av Nordöstra Lund och som en stark positiv signal för framtidstron i staden och därmed bilden av Lund i sin helhet. Det är en plats där idéer realiseras och affärer kapitaliseras. Brunnshög blir en arena där det är lönsamt att etablera sig - from brains to business. Översikt nordöstra Lund med Brunnshögsområdet Odarslöv Ladugårdsmarken Norra Fäladen BRUNNSHÖG Ideon Kungsmarken Östra Torn 10 Lund C

2 Genom verksamheter med internationell inriktning, och genom attraktiva gästbostäder i området kommer Brunnshög att placera sig på den internationella kartan. Redan idag finns Ericsson i området och planeringen för MAX IV pågår. Brunnshög blir inte bara en naturlig del av staden Lund utan ett känt mål för människorna i regionen som en plats för stimulerande arbete, trivsamt och attraktivt boende och inte minst för givande och spännande upplevelser. Hela arkitekturen speglar kreativitet och andas modernt tänkande. Detta är Lunds moderna stadsdel. Små företag samexisterar vägg i vägg med stora. Målet är kvarterskänsla och småskalighet i kombination och i kontrast till stora anläggningar. Lunchrestauranger, torg och gator förenar separata delar. Attraktiva platser ger tillfällen att mötas. Istället för att stanna inne på kontoret i pauser/luncher och efter jobbet lockar service och yttre miljö till att gå ut. Bebyggelsens omfattning Brunnshög utgörs av två delar med olika karaktär, dels centrala och östra Brunnshög öster om Odarslövsvägen fram till Utmarksvägen med en stadsmässig småskalig uppbyggnad och en blandning av bostäder, service och arbetsplatser, dels området längs autostradan som planeras som ett mer renodlat arbetsplatsområde med karaktär av byggnader inplacerade i landskap. I centrala och östra Brunnshög bedöms kunna byggas ca m 2 våningsyta för kontor inkl butiker etc samt ca bostäder, varav en hel del studentoch forskarbostäder. I väster mot autostradan bedöms också ca m 2 våningsyta för blandande verksamheter kunna byggas. Söder om Solbjersvägen finns utrymme för ca m 2 våningsyta för kontor, hotell, konferens, butiker mm samt ca 500 bostäder, övervägande studentbostäder och motsvarande. Därutöver har avsatts utrymme för minst m 2 i skolbyggnader och byggnader för kultur/fritid samt m 2 för kommersiell service. En grön stadsdel Kungsmarken är en unik resurs som utgör en betydelsefull del av områdets attraktivitet och identitet. För boende och arbetande i Brunnshög kommer Kungsmarken att vara en värdefull tillgång. Planeringen av Brunnshög ska också öppna för en naturlig kontakt från övriga staden ut till Kungsmarken och göra detta naturområde mer tillgängligt. I kontakten med Kungsmarken kan det på sikt skapas en Green Front med exklusiva kvaliteter. Green front (se närmare beskrivning i kapitel 9 samt i bilaga 4) är ett av ledorden för utbyggnadsplanerna i nordöstra Lund. Begreppet tar fasta på det gröna intryck tätortsranden i en framtid ska ge, omlandets gröna volymer samt förbindande grönstråk mellan tätortsrand och grönvolymerna ute i landskapet. Innanför tätortsranden ska grönstrukturen löpa vidare i tydliga parkrum och trädplanterade gaturum. Även på kvartersmark kommer det gröna att ges hög prioritet. Det sammanhållande temat är stadsmässig bebyggelse med tydlig park- och grönstruktur. En utveckling av Kungsmarkens i dess nya roll krävs för att möta förväntningar på rekreation, naturupplevelse, sport m m. Mellan Kungsmarken och Brunnshög säkras, utvecklas och nyskapas gröna stråk med attraktiva strövvägar. 11

3 4. STRUKTUR OCH INNEHÅLL Brunnshög karaktäriseras av två nord-sydliga huvudstråk ett långsträckt centralt gångtorg (den sk Ramblan i Whites förstudie) och en huvudesplanad, här kallad Stora esplanaden, där även bilar och kollektivtrafik finns. Båda sträcker sig norrut med gemensam utgångspunkt i Brunnshögs centrumhållplats och Solbjersvägen. Dessutom finns ett nord-sydligt parkstråk med varierat innehåll och gestaltning i områdets östligare del. I detta parkstråk finns redan en förplanterad vegetation. Skelett och mosaik Stadsdelens inre byggs upp av ett skelett, som utgörs av en hierarki av esplanad, lokalgator och gågator/ kvartersgator. Härtill kommer det centrala gångtorget och parker. Hög tillgänglighet även med bil eftersträvas, vilket innebär att bilar i princip tillåts överallt, men anpassade till fotgängarnas och trafiksäkerhetens villkor. Skelettet kvarter, gator och parker motsvaras av mjukdelar kvarterens innehåll i form av bygg- Stråk som sammanbinder nordöstra Lund nader med innehåll och närmiljö. Skelettet förutsätts vara en långsiktigt hållbar struktur, där mjukdelarna, kvarterens innehåll, kan anpassas till respektive tidsetapps förutsättningar och önskemål. I Brunnshög öster om Odarslövsvägen är gestaltningen förändrad i förhållande till antagen fördjupning från 1999 och tänkt att utföras som en småskalig kvartersstruktur med en blandning av arbetsplatser, service och bostäder. Syftet är att anknyta till en mänsklig skala och skapa en attraktiv miljö att vistas i som även har en stark positiv identitet. Bostäder dominerar kring gångtorget och kring parkstråket i öster. Verksamheter dominerar i områdets västra och norra del längs Odarslövsvägen samt i söder och längs Stora esplanaden, dvs längs de mer trafikerade större gatorna. Mellan Odarslövsvägen och autostradan, med bl a MAX IV, avses liksom i tidigare planering mera storskaliga verksamheter lokaliseras i ett landskap med parkkaraktär, som ger en positiv och intresseväckande vy från autostradan och omgivande landskap. Det långsiktigt hållbara skelettet 12

4 High Points I området planeras några High Points, som ska bidra till områdets identitet och attraktivitet. Några sådana platser är Högsta Punkten i Brunnshögs södra del och kvarteret i norra fonden av centrala gångtorget, samt platsen framför MAX IV och passagen under Autostradan. Målet är att området ska komma att innehålla även andra attraktiva funktioner; anknytande nyckelord kan vara Nätverk, Mötesplatser, Trivsel, överraskande mixar sk Crossover mm. High Points Schematisk markanvändning Service centralt I anslutning till centrala gångstråket samt längs Stora esplanaden föreslås att kommersiell småskalig service i form av butiker, serveringar, hårvård etc ska ges etableringsförutsättningar genom att bottenvåningarna är förberedda för sådan lokalisering. I mellersta delen av centrala gångtorget föreslås även läge för livsmedelshall. Alternativt läge är söder om Solbjersvägen i kvarteret Högsta Punkten. På sikt kan även livsmedelshandel etableras vid torgbildningen i norra delen där Stora Esplanaden möter Odarslövsvägen. Även längs gatorna kan mindre serviceetableringar ske. Speciellt sådan service, där biltillgänglighet har hög prioritet, t ex kontorsservice. Handel och service 13

5 Skolor och förskolor Skolor och förskolor är viktiga för områdets attraktionskraft. Ett öst-västligt stråk med parkytor och skoltomter har placerats centralt genom Brunnshög. Tanken är att parkerna kan vara en tillgång för skolorna. Dispositionen av marken, som anvisas för skolor, bör användas så, att den tillför Brunnshög mervärde. Plats för förskolor kommer även att behövas på ytterligare platser i anslutning till bostadstäta delar av området. Dessa föreslås integreras i bostadskvarteren som s k lägenhetsdagis. Samlingsplats för kultur och fysisk aktivitet Kvarteret norr om gångtorget är tänkt att nyttjas för kultur-, hälso- och idrottsaktiviteter. Det kan vara ett bibliotek och hörsal kombinerade med idrottshall samt motionslokaler, kanske badmöjligheter. Byggnaden kan ges karaktären av ett orangeri med grönskande växter året runt i ett hus som lyser när det är vintermörker. Andra tider speglar den sig i parkdammen utanför. Utomhusrekreation tillgodoses I området ska även olika utomhus rekreationsbehov kunna tillgodoses allt från den korta pausen i arbetet eller promenaden vid bostaden till olika fritidsaktiviteter. Detta ställer krav på attraktioner inom området och i omgivningarna, där Kungsmarken i öster och planerade friområden väster om autostradan utgör viktiga utvecklingsbara tillgångar. Det handlar om möjligheter till sport och motion, mötes- och lekplatser, utblickar, vattenspel samt platser för ro och vila. Hög tillgänglighet för alla trafi kslag Hela området har hög tillgänglighet för gående, cyklande, resande med kollektivtrafik och bilister. Ett gcnät som är lättorienterat och tryggt även under mörka delar på dygnet respektive året eftersträvas. Den viktiga förbindelsen via Sölvegatan mot stadens centrala delar kräver särskild omsorg. Utbyggnaden av service, arbetsplatser och attraktioner i Brunnshög förväntas attrahera många människor från närliggande områden såsom Norra Fäladen och Östra Torn. Detta ställer krav på goda, trygga Skolor, allmänna byggnader Friområden, grönytor, parker 14

6 och trivsamma gång- och cykelförbindelser även i dessa riktningar. Busstrafiken på den regionalt viktiga Lundalänken utvecklas med en linjegren norrut till MAX IV. Den ska om så önskas i en framtid kunna förlängas ut mot Odarslöv. Möjlighet skapas även för en lokalbusslinje till Norra Fäladen och Stångby. Standarden för busstråket mot Odarslöv ska vara sådan att konvertering till spårvagn/lightrail enligt Lundalänkens koncept ska vara möjlig. Parkering är tänkt som en mosaik av lösningar och den anordnas i första hand på egen tomt och i samlade p-anläggningar. För besökande föreslås möjligheten till korttidsuppställning i alléerna längs gatorna nära entréer och service. I kvarter där en attraktiv utemiljö i direkt anknytning till arbete och bostad prioriteras får parkeringen lösas i garage under mark. Samordnad parkering för arbetande och boende i området föreslås lösas i tre eller flera P-anläggningar för att täcka det samlade parkeringsbehovet och möta variationer över tiden. P-anläggningen vid Odarslövsvägen kan kombineras med en bilserviceanläggning. Mer exakta lösningar får prövas vidare i fortsatt planarbete. Biltrafiken till området kommer succesivt att öka från dagens mängder. Bedömningen är att fordonstrafiken till och från Brunnshög ökar från dagens nivå Fördelning av nytillkommande biltrafik med ca fordon/dygn när hela området har byggts ut. Detta kan innebära krav på åtgärder i framtiden, speciellt avseende tillfarterna via autostradan och väg 16 (Norra ringen) samt Sölvegatan. Även i befintlig cirkulationsplats Solbjersvägen - Stora esplanaden föreslås utrymme för en utvidgning vid ökad trafikbelastning. Ett generellt mål för Brunns- Viktigare gång- och cykelvägar Gatuhierarki 15

7 hög när det gäller framtida bilanvändning och bilparkering är att verka för en begränsning i förhållande till enkla framskrivningar av dagens situation. Behovet är stort av insatser och åtgärder som kan leda till att bilresebehovet minskas och att andra miljövänliga färdmedel väljs. Frågan tas upp i den separata bilagan Hållbar stadsutveckling. Ett sk Klimp-projekt inom kommunen, Bilsnål samhällsplanering, bearbetar också denna frågeställning. Brunnshög kopplas till kommunens befintliga försörjningssystem. Särskild uppmärksamhet i det fortsatta planarbetet behöver riktas mot fjärrvärmeanslutningen och kollektivtrafiken. Även gemensamma lösningar för sophantering och återvinning såsom sopsug och returstationer bör studeras. Dagvattenhanteringen har översiktligt analyserats, se nedan. Omhändertagandet av dagvatten syftar till att erhålla samma flöden ut från området som innan detta exploaterats. Krav på att dagvattenflöden kan bromsas och magasineras tillfälligt är därför nödvändiga. Den ändrade målsättningen att åstadkomma en mer stadsmässig bebyggelse än som förutsattes i fördjupningen av översiktsplanen från 1999 ökar behovet att studera dagvattenhanteringen. Även om kommunens föreslagna dagvattenpolicy som innebär fördröjningsåtgärder på all tomtmark följs så krävs kraftfulla anordningar på allmän mark. En översiktlig analys visar att balans kan säkras om en större mängd dagvatten leds österut till ett system av fördröjningsdammar mot Kungsmarken som slutligen mynnar med godtagbara flöden i Sularpsbäcken. (se vidare i bilaga) Områdets tekniska försörjning En stadsdel som är en del av staden Sölvegatan är den viktiga länken in mot stadens centrum. Whites förstudie redovisar möjligheter att vitalisera detta stråk. Utredning och planering sker i annan ordning för att åstadkomma en ökad kvalitet och attraktivitet. Ett exempel härpå är LUND HOT SPOTS, som presenterats i januari 2006 (se även kapitel 9). Autostradan utgör en betydande barriär mellan Brunnshög och staden. Korsningarna med autostradan - befintliga och nya - behöver ägnas särskild om- Avrinningsområden för dagvatten Brunnshög i samverkan med staden Lund 16

8 sorg för att överbrygga barriärkänslan. Speciellt gäller detta Sölvegatans passage under autostradan som är strategiskt viktig en god och stark knytning mellan den befintliga staden, LTH, Ideon och Brunnshög. För Brunnshögs utveckling är det betydelsefullt att entrén till området via Sölvegatsstråket utformas till en intressant och tilltalande väg in i området såväl med bil som för cyklister och gående. Idag passerar Lundalänken såväl Högsta Punkten som Brunnshögs centrumhållplats i södra delen av det centrala gångtorget och anknyter till Stora esplanaden. En framtida möjlighet öppnas här, t ex när Lundalänken konverteras till spårburen trafik. Nämligen att gestalta ett sammanbindande stråk Sölvegatan - från Biskopsgatan i stadskärnan till MAX IV i Brunnshög som en sammanhängande trädkantad esplanad med buss/ spårstråk i mitten. Denna idés möjligheter har ännu inte utretts. Framtida möjlighet att göra Sölvegatan-Lundalänken upp till MAX IV till ett sammanhängande grönt esplanad-stråk där buss/ spårvagn går fram. Sektion huvudesplanad 17

9 5. KARAKTÄR OCH KVALITET Centrala och östra Brunnshög Ett stadsmässigt anslag med gator och kvarter Stadsmiljön byggs upp gator av olika dignitet, som omger kvarter, där husen väster om det nord-sydliga parkstråket ligger direkt i gatuliv. Öster om parkstråket kan en grönare gatumiljö åstadkommas genom att byggnaderna har förgårdsmark. Även här är gatorna mötes- och vistelseplatsen. En trygg, upplevelserik och tilltalande miljö eftersträvas. Detta ställer krav på bl a byggnadernas gestaltning, markbehandling, materialval, grönska och bebyggelsens och de offentliga rummens skala. Kvarterens storlek medverkar till en måttfull skala som bjuder på variation i den gåendes upplevelser. Sidan på ett kvarter bör därför inte överstiga ca 60 meter. Varje kvarter ges en individuell utformning. Om större etableringar krävs än som ryms inom ett kvarter anordnas förbindelser över eller under kvartersgata. Gatuhierarki I anslutning till gator och platser, där människorna rör sig och skalan i relation till dem är viktig, är bebyggelsen i de centrala delarna 4-6 våningar hög. I exponerade lägen, och där byggnaderna inte befinner sig i direkt kontakt med lokalgata kan högre hus utgöra spännande tillskott. Byggnaderna bör förmedla omsorg och kvalitet i detaljutformning och i val av material och kulör. Utgångspunkten bör vara den mänskliga skalan. Bebyggelsemiljön ska inbjuda till att röra sig i till fots och vistas i. Färg och material är stenstadens med putsade eller murade fasader. Trä och skivmaterial bör endast förekomma i undantag som fasadkomplement. Bostäder och arbetsplatser utformas med målet att ge högt bruksvärde med god estetik genom fönsterutformning, vackra balkonger, lägenheter med takterrasser, inbjudande entréer, utsmyckade gårdar etc. Gator, torg och parker inbjuder att vistas i Serviceutbudet ska vara tillgängligt för alla i området eller staden. Utgångspunkten är att skapa en närmiljö, som inbjuder till att vistas i vid pauser i arbetet och på fritid såväl i de offentliga rummen som inne i kvarteren. Miljön är behaglig och trivsam med en mänsklig skala. Serveringar, butiker och annan service såsom receptioner, verksamhetsinformation, företagshälsa, motionsanläggningar etc lokaliseras mot gata, torg och park och betjänar inte bara den egna verksamheten utan vänder sig utåt som ett medel att skapa liv och rörelse och ge människorna anledning Illustration med längsparkering 18

10 att lämna sin bostad eller arbetsplats för måltider, inköp och avkoppling. Detta kan åstadkommas genom levande bottenvåningar i första hand kring centrala gångstråket och den Stora esplanadens gatuhörn.. För att bottenvåningarna ska kunna innehålla butiker, serveringar och annan service krävs högre takhöjd än normalt. I den östra delen, där bostadshus lämpliga för barnfamiljer dominerar, anpassas bebyggelsen mot den befintliga längs Utmarksvägen och ges en höjdskala mestadels mellan 2 och 4 våningar. Byggnader, som upplevs utifrån, dvs från trafikleder, autostrada etc ägnas särskild omsorg. De bör vara intressanta som individer och ha en hög gestaltningskvalitet. De får gärna ha ett visuellt annonsvärde. Den horisontella skalan bör vara måttlig och ge uttryck för en mångsidig stadsdel och signalera att området innehåller mer än bara verksamheter och kontor. Biltrafik och bilparkering Bilar tillåts i alla gator, men på sådant sätt att gående kan känna sig säkra och har företräde där gångpassager behövs. Gatorna föreslås få olika utformning i ett hierarkiskt system beroende på trafikuppgiften och för att det tydligare ska framgå att området har delar med olika karaktär. Generellt mål när det gäller bilanvändning och bilparkering är en begränsning i förhållande till dagens situation. Uppställning för bilar i inledande etapper bör därför utformas med tanke på att en annan lokaloch markanvändning kan bli aktuell i framtiden. För att ge besökare och kunder god tillgänglighet till service föreslås att viss besöksparkering erbjuds längs gatorna, se idéskisser med p-platser i alléer. Parkering för de som arbetar i området planeras ske i minst tre gemensamma P-anläggningar, vilka preliminärt lokaliserats i programmet. Dessa kan även tänkas utnyttjas av boende i omkringliggande kvarter. Markparkering i kvarteren bör undvikas. För att ändå kunna erbjuda god tillgänglighet till parkeringsplatser föreslås att parkering under mark anordnas. Nerfarter och överbyggnad av parkeringsgarage anordnas på sådant sätt att målen för närmiljön inte äventyras. Detaljerna i miljön är viktiga Omsorg och variation i beläggningar och materialval är viktig. Tydlig definition av olika ytors användning eftersträvas genom val av material och struktur. Beläggningar av natursten dominerar. Det är viktigt att högt ställda krav på utformning av ytskikt, skyltar, belysningsstolpar och möblering av gaturum förenas Sektion huvudesplanad Sektion kvartersgata Sektion huvudgata Sektion gata 19

11 med hänsyn till rörelsehindrades behov. Orienterbarheten underlättas av att gatuhierarkin understryks av gatornas varierade gestaltning. Alléträd väljs utifrån gaturummens mått. Genom val av olika trädslag i gatorna kan orienterbarheten förstärkas. Planskilda korsningar med omgivande trafikleder bör utformas som broar för gående och cyklister. Tunnlar undviks. Inom centrala Brunnshög utformas korsningar mellan gående och bilar i plan. Detta ställer krav på trafiksäker utformning utan avkall på attraktiv utformning av de offentliga rummen. Platser och torg ges en stadsmässig karaktär, som inbjuder till vistelse och möten. Ytmaterial, gatumöblering, belysning och vegetation ska hålla hög kvalitet som ger platsen en positiv identitet. Parker och grönytor Inom centrala Brunnshög utformas grönytorna som parker i stad funktionsparker med tydlig egen karaktär. I begreppet funktionspark ligger att parken kan innehålla serveringar, lekmöjligheter, plats för avkoppling. Det får gärna finnas miniparker och platser t ex vid entréer eller korsningar utöver dem, som visas i ramprogrammet. Parkstråken består av en kedja av parker, där parkerna ges olika identitet, karaktär och funktion Vattenspeglar utgör ett speciellt och rogivande inslag. De gröna stråken som leder genom Brunnshög betonas så att de är lätta att följa genom området. I östra delen utgör det förplanterade parkstråket en grön lunga som tidigt kan tas i anspråk (se vidare i bilaga 4). Dagvatten en tillgång Omhändertagandet av dagvatten och vattenytor kräver särskild omsorg i Brunnshög dels på grund av topografin och kapaciteten i omgivande dagvattensystem, dels på grund av kravet på hög kvalitet i gestaltningen av närmiljön. I områdets yttre delar föreslås naturlika eller parkbetonade fördröjningsdammar. I stadsmiljön krävs också utrymme för att fördröja vattenflödena. Här bör dessa utformas på ett sätt som är anpassat till den stadsmässiga miljön i övrigt och utnyttjas för att berika närmiljön. Områdets topografi innebär att det uppstår nivåskillnader, som måste ägnas särskild omsorg i de centrala delarna. Terrasseringar och trappor kan utgöra ett positivt inslag, som givetvis måste kompletteras med acceptabla lösningar för rörelsehindrade (se vidare bilaga 3). Möjlighet till tillfälliga verksamheter Det vore värdefullt för stadslivet och mångfalden om mark, som är avsedd för bebyggelse, men ännu inte tagits i anspråk, kan upplåtas för tillfälliga verksamheter. Ett villkor är då att sådana etableringar sker i kontrollerade former och uppfattas som ett positivt tillskott i stadsdelen. De utgör också en möjlighet att undvika händelsefattiga avsnitt i stadsmiljön i avvaktan på kommande utbyggnadsetapper. Även andra tillfälliga arrangemang såsom utställningstält, cirkus och tivoli kan här beredas plats. Centrala gångtorget 20

12 Området mellan Autostradan och Odarslövsvägen Fördröjningsdammar Institutioner och stora byggnader I denna del av Brunnshög kommer MAX IV (och längre österut i Odarslöv eventuellt ESS) att lokaliseras. I zonens södra del finns i dag Ericssons komplex som annonserar sig med originell utformning. I zonen väntas alltså stora anläggningar som inte bedöms möjliga att infoga i en småskalig miljö. Här kommer därför byggnaderna att framstå som solitärer i landskapet. Detta ställer krav på byggnadernas individuella gestaltning och att de upplevs som tillgångar och ger uttryck för och annonserar sitt innehåll mot omgivande vägnät och landskap. De ytor som omger byggnaderna kräver också särskild omsorg med hänsyn till den stora skalan och samspelet med byggnaderna och eventuella synliga tekniska anläggningar. Exponeringen i det öppna landskapet kräver omsorgsfulla studier för att åstadkomma en god arkitektonisk helhet i samspel med omgivande jordbruksbygd. Vid gestaltningen av denna zon måste hänsyn tas till hur området upplevs på håll och från autostradan, men också till närmiljön för de människor som arbetar och rör sig i området. Särskilt viktigt är att man enkelt kan röra sig i en trivsam miljö mellan arbetsplatserna här och serviceutbudet och bostäderna i centrala Brunnshög. Lätt igenkännbara stråk bör leda tydligt och bekvämt in till centrala Brunnshög. Dagvattenflöden och dammar utnyttjas som ett positivt inslag i grönytorna här. 21

13 6. GENOMFÖRANDET Kvartersvis utbyggnad Utbyggnaden avses ske i ett flertal mindre etapper, i princip kvartersvis. Genom att kvartersstrukturen skelettet - läggs fast med gatunätet och allmänna platser och parker erhålls en långsiktig struktur i området. Inom detta skelett kan kvarterens innehåll variera med nytillkomna förutsättningar. Det är dock viktigt att den måttliga skalan hålls. Ramprogrammet kommer att ligga till grund för områdets hela utbyggnad. Programmet med kvalitetsprogrammet kommer att hållas levande och justeras och kompletteras efter hand som erfarenheter från det som byggts kan dras och nya förutsättningar inträffar. Ramprogrammet avses vara en garanti för att en helhetssyn för områdets utveckling kan hållas. Genom att helheten hålls samman i ramprogrammet kan etappernas storlek vara begränsade, vilket gynnar variation i gestaltning och måttfull skala. Detaljplanerna kan utarbetas för varje etapp, där ramprogrammet fungerar som planprogram. Varje utbyggnadsetapp bestäms till storlek, läge Etappindelning och innehåll och binds upp i avtal mellan kommunen och respektive intressent. Krav beträffande gestaltning, skala, kvalitet och miljö bestäms och avtalas med ramprogrammet och tillhörande programhandlingar som underlag. Detaljplan utarbetas för varje etapp med separata avtal varvid ramprogrammet utgör grund. Det färdiga resultatet av varje etapp utvärderas och erfarenheter dras inför efterföljande etapper. I utvärderingen vägs också in hur respektive intressent kommit att fullfölja intentionerna i avtalet och om kommande avtal kan behöva justeras. Gjorda utvärderingar efter de första etapperna kan vidare medföra att ramprogrammet behöver utvecklas, t ex avseende den helhetssyn som är angelägen att vidmakthålla. Kvalitetsprogram Ett kvalitetsprogram kommer att utvecklas som ska sörja för att en hög kvalitetsnivå uppnås i det nya Brunnshögsområdet och beskriva hur detta mål ska uppnås. Kvalitetsprogrammet är också avsett att utgöra underlag, dels vid upprättande av avtal med de intressenter som ska medverka till att förverkliga stadsdelen, dels vid upprättande av de etappvisa detaljplanerna. Kvalitetsprogrammet ska också tjäna som riktlinje för berörda kommunala förvaltningar. Kvalitetsprogrammet kommer att utvecklas dels för skelettet, dels kvartersvis efter hand som förutsättningar och erfarenheter tillkommer. Varje nytt kvarter följs upp Kvalitetskraven för den nya bebyggelsen och de offentliga rummen kommer att följas upp efter varje etapp. Kvalitetsprogrammet utvecklas på detta sätt inför kommande etapper. Det kvalitativa resultatet av uppförda etapper kan tillsammans med andra behov och avväganden få betydelse för samverkansavtal med intressenter i påföljande etapper. 22

14 Upplåtelse av mark, avtal m m Avtal finns idag mellan Lunds kommun och 5 intressenter om samverkan vid utbyggnaden av Brunnshög. Avtalen innebär att mark har anvisats preliminärt. Markupplåtelserna avses följa etappindelningen och tilldelningen av mark görs beroende av i vilken mån kvalitetskraven uppfyllts i tidigare etapper. Syftet är att upprätthålla kvalitetsintentionerna. Fler byggherrar förhandlar eller önskar förhandla om medverkan. Avgörande för att kvalitetskrav och samordning av kvalitetsmålen för Brunnshög - och därmed områdets slutliga attraktionskraft - ska uppnås är att samtliga aktörer, intressenter såväl som institutioner och kommunens medverkande arbetar med samma ambitionsnivå och i samverkan. Ansvaret är gemensamt. Bostäder, service, arbetsplatser, offentliga rum, anläggningar, infrastruktur och parkeringar måste utföras och lokaliseras samordnat. Detaljerna och helheten kräver lika stor omsorg. Intressenterna har ansvaret för att bostäderna och arbetsplatserna har god kvalitet och att bebyggelsens gestaltning svarar till uppsatta mål. Intressenterna och kommunen ansvarar gemensamt för att god service finns i området. Det är viktigt att all service, som kan utnyttjas gemensamt och skapa alternativ och mångfald i områdets centrala del förläggs hit och inte förläggs, spritt över området, där den endast är tillgänglig för egna anställda och inte bidrar till områdets gemensamma behov och attraktivitet. De offentliga rummen har avgörande betydelse för att Brunnshög ska upplevas positivt. Här har kommunen en huvudroll. Men en samverkan med exploatörerna är nödvändig, då kvartersgator, platser, gårdar och byggnader kommer att uppfattas som gemensamma av människorna i området. Parkering i området är viktig att lösa på sådant sätt, som anges i kvalitetsmålen. Detta kräver olika former av samverkan mellan fastighetsägare, hyresgäster kommunen och P-bolag. Kommunen kan behöva medverka genom sitt eget P-bolag för att åstadkomma långsiktigt bra lösningar. Projektering och samordning En helhetssyn på allmänna platser är viktig. Här ligger ansvaret i projekteringsfasen till stor del på kommunen. Men också exploatörernas insatser har stor betydelse för ett gott slutresultat då de bl a står för väggarna kring platserna. Ett lämpligt förfarande kan vara att för varje detaljplaneetapp bilda en samordningsgrupp med representanter för intressenter och ansvariga kommunala organ som medverkar vid utformningen av allmänna platser och vid bygglovshanteringen av intilliggande exploateringar. Intressenter och byggrätter För MAX IV kommer ett större markområde att upplåtas till Lunds Universitet. Vidare har preliminära avtal upprättats med intressenterna Skanska Öresund AB, IKANO Fastighets AB, NCC Property Developement, Fastighets AB Briggen och Vasakronan AB Region Syd. Även PEAB Sverige AB, LKF, AF-bostäder och OKQ8 har anmält intresse att delta i utbyggnaden. Det finns också några mindre aktörer bl a La Strada. Kommunen är naturligtvis, genom sina förvaltningar och bolag, en viktig och aktiv intressent. Briggen har i gällande detaljplan betydande outnyttjade byggrätter väster om Odarslövsvägen. Vasakronan har i gällande detaljplan begränsade outnyttjade byggrätter och ansöker om en större utökning söder om Solbjersvägen. Ikano och Skanska ansöker om detaljplan för nya byggrätter (bostäder, kontor och handel) omedelbart norr om Solbjersvägen intill det centrala gångtorget. NCC förbereder motsvarande ansökan öster om Stora esplanaden. (Uppgifterna gäller i mars 2006). 23

15 Tidplan Stadsbyggnadskontoret

16 7. KONSEKVENSBESKRIVNING Detta ramprograms innehåll bedöms medföra följande konsekvenser jämfört med gällande av kommunfullmäktige antagna Fördjupningen av översiktsplanen för Brunnshög. 1. Kommentarer till de politiska tilläggsbesluten vid antagandet a. Bostadskvarteret i sydväst är planlagt och blir helt färdigställt under 2006 med över 200 bostäder. b. Intentionerna i LundaMaTs har varit vägledande i programarbetet bl a har barriäreffekterna i förbindelsen med Norra Fäladen begränsats genom planering och utformning av anslutningarna till de två befintliga planskilda gc-stråken samt en framtida bil/bussförbindelse. I hela centrala och östra området begränsas hastigheten till 30 km/t och gatuövergångar säkras för låg hastighet. Innan genomförandet av bebyggelsen kommer olika trafikdämpande åtgärder för minskad bilanvändning i /till /från Brunnshög att ha analyserats och åtgärder förslagits. c. Lundalänkens hållplats i Brunnshögs centrum har utgjort ett viktigt nav och utgångspunkt för det centrala gång/ cykelstråket vilkets gena och öppna utformning ger god orienterbarhet. Denna för Brunnshögs karaktär viktiga miljö avses i det fortsatta planarbetet utvecklas ytterligare så att stråket blir inbjudande och attraktivt. d. I ramprogrammet läggs fast inriktningen att markparkering ska minimeras med ett förtydligande att parkering på kvartersmark endast undantagsvis bör anordnas. Besöksparkering (korttidsuppställning) föreslås kunna anordnas längs flertalet lokalgator. 2. Den förplantering som redan anlagts i östra delen utgör en integrerad parkresurs i förslaget. 3. Ett kvalitetsprogram för bebyggelsegestaltning och ett miljöprogram innehållande bl a kretsloppsanpassning ska utarbetas. Underlag finns framtaget och intentionerna framgår av programtexten. Den gällande fördjupningen av översiktsplanen innebär att området primärt ska utnyttjas för kunskapsorienterad verksamhet. Detta har i ramprogrammet modifierats på så sätt att verksamheterna fortfarande utgör huvudanvändning men att ca 1/3 av våningsytan utnyttjas för bostäder och ca m2 avsätts för handel/ service. Även skoltomter inordnas för F-9 skola och förskolor. Genom en delvis mer tät och stadsmässig bebyggelse bedöms området att kunna inrymma ca m2 våningsyta totalt. Mer än m2 är avsedda för olika slags verksamheter varav merparten förutsätts bli kunskapsorienterade. Science Park-tanken har därmed utvecklas till att bli en mer komplett stadsdel med möjligheter till en rikt varierad miljö. Området bedöms ge plats för sysselsatta vilket är betydligt mer än vad som den antagna Föpl angav. Därtill kommer ca 6000 boende. Intentionerna med Lundalänken som spårbundet trafikstråk på sikt bibehålls och kan utvecklas med en linjegren mot nordost och Odarslöv när behovet vuxit sig tillräckligt stort. Utrymme för buss/ spårbana föreslås i Stora esplanaden. Stadsbyggnadsprincipen med relativt stora fritt liggande byggnader i parkmiljö har förändrats till förmån för en mer stadslik kvarterskaraktär i centrala delen av Brunnshög. Det centrala nordsydliga parkstråket har utvecklats till ett stråk som omväxlande utgörs av gångytor, torgplatser och stadspark med en eller flera vattenspeglar. Motivet är att ge möjlighet till ett gatuliv/ folkliv. Här föreslås även de mer tätbyggda bostadskvarteren ligga. Bebyggelsens höjdskala föreslås att genomgående bli 4-6 våningar med inslag av 2-4 våningsbebyggelse såväl som enstaka högre byggnader i strategiska lägen. I de östra delarna föreslås mestadels 2-4 vån bebyggelse där bostadshus dominerar. 25

17 Högsta punkten avses även fortsättningsvis bli utnyttjad för ett större byggnadsverk som ska bära områdets starka symbolvärden. Program för en internationell arkitekttävling förbereds. Dagvatten avses hanteras med höga ambitioner enligt samma huvudprinciper som i gällande Föpl. Den tätare bebyggelsestrukturen i den centrala delen medför på sikt att en större mängd vatten får fördröjas i dammsystem öster om Utmarksvägen med utflöde i Sularpsbäcken och Glomsjön. I övrigt leds dagvattnet efter fördröjning mot befintliga kommunala ledningssystem väster och söder om området. VA-systemen i övrigt har samma lösning som tidigare. Energiförsörjningen baseras på fjärrvärme och el. Genom MAX IV:s tillkomst öppnas även möjligheter för att pröva ny energiåtervinningsteknik. Etapputbyggnaden är tänkt att ske i huvudsak på samma sätt som tidigare, dvs med start i söder på ömse sidor om Solbjersvägen. De sista etapperna är belägna i den nordöstra delen, vilket innebär att det större dagvattensystemet mot öster inte behöver byggas ut förrän i sent skede. MAX IV ingår inte i etapputbyggnaden utan kan byggas separat. Gestaltningsprogram enligt gällande Föpl kommer att utvecklas med oförminskad ambition. Grönstrukturen föreslås bli delvis förändrad. I den centrala delen föreslås mera urbana och stadsmässiga parkmiljöer samt trädplanterade gator, medan grönstrukturen bibehålls väster om Odarslövsvägen samt i den östra delen där redan utförd förplantering integreras i programförslaget. Kontakten med Kungsmarken föreslås förstärkas. Detta ska utgöra Lunds Greenfront och på sikt kunna bli ett stort rekreationsområde för alla Lundabor. Ytterligare studier krävs för att nå detta mål. Den planlagda marken för bebyggelse utökas genom att MAX IV tillkommer. Detta behandlas i ett separat planprogram för denna anläggning. Trafiksystemets huvuduppläggning har jämfört med gällande fördjupning av översiksplanen delvis förändrats. Odarslövsvägen bibehåller sin roll som genomfartsgata mot Odarslöv. Den centralt belägna Stora esplanaden blir ny huvudgata för kollektivtrafiken samt flertalet av de tillkommande bostadskvarteren. Genomfartstrafiken begränsas bl a genom att flera gatukorsningar görs säkra för korsande gång/cykeltrafik. Förbindelsegatan mot Norra Fäladen i nordväst ges en ny anslutningspunkt där Stora esplanaden mynnar i Odarslövsvägen. Vid denna gatukorsning kan stadsbussarna behöva ha vändmöjlighet när MAX IV är taget i drift. Trafikalstringen kommer att öka lokalt och sannolikt även i den västra infarten till Brunnshög. Här krävs ytterligare beräkningar för att analysera effekterna. Det stora inslaget av boende förväntas medföra en godare balans i trafikströmmarna. På sikt avses biltrafikökningen att motverkas genom en ambitiös planering för en bilsnål stadsdel. Med Lundalänken som en högvärdig kollektivtrafiksatsning med tät trafik till Lund C finns goda förutsättningar att ändra beteendet hos arbetspendlande och därmed sänka parkeringsbehovet ner mot stadskärnans nivå. Spridning av trafikbuller från Odarslövsvägen resp Solbjersvägen kommer att motverkas genom att skärmande verksamhetsbebyggelse förläggs ut mot dessa gator. Den centrala esplanaden föreslås utformad som en 30/50 -gata och därigenom få en dämpad trafikrytm. Därmed kan i de inre delarna av Brunnshög mycket tysta och attraktiva boendemiljöer skapas. Särskilda bullerstudier kommer att genomföras som underlag till resp detaljplan. 26

18 8. MILJÖBEDÖMNING Bestämmelser om miljöbedömning av planer och program infördes i plan- och bygglagen (PBL) den 21 juli Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen, så att en hållbar utveckling främjas. Bestämmelserna i PBL om upprättande av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ändrades dessutom den 1 maj Lagstiftningen föreskriver att detaljplaner ska miljöbedömas och MKB upprättas, om man vid en behovsbedömning kommer fram till att genomförandet av planen kan leda till en betydande miljöpåverkan. Boverket arbetar för närvarande med en handbok om hur processen ska gå till och Naturvårdsverket reviderar sina allmänna råd beträffande miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap miljöbalken. Ingen betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontoret bedömer med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att programförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap miljöbalken och i 5 kap 18 plan- och bygglagen. Miljöbedömning av MAX IV ingår inte i detta ramprogram utan görs i särskild ordning. Behov av miljöbedömning Enligt 5 kap 18 PBL ska de bestämmelser om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer och program som finns i 6 kap och 22 miljöbalken tillämpas, om detaljplanens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. En behovsbedömning ska göras enligt bilaga 4 i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. Detaljplaner som medger att området tas i anspråk för vissa verksamheter, vilka anges i PBL 5 kap 18, omfattas av krav på MKB enligt föreskrifterna i 6 kap miljöbalken, 6 och 7, s k projekt-mkb. En behovsbedömning ska göras enligt bilaga 2 i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. Platsens och förslagets egenskaper Området har ett exponerat läge i ett öppet landskap där den framtida bebyggelsen får stor betydelse för stadsbilden och entrén till Lund. Inom och i anslutning till området finns ett mindre antal bostäder och verksamheter. Utbyggnaden berör ca 100 ha varav ca 80 ha utgör värdefull åkermark (10+). I arkeologiska utredningar har ett antal fornlämningsområden konstaterats inom området. I öster angränsande område är av riksintresse för naturvård. Ramprogrammet behandlar Brunnshögsområdet som en komplett stadsdel med möjligheter till en varierad stadsmässig miljö. En tredjedel av stadsdelen avses utnyttjas för bostäder. I stadsdelen ska finnas plats för även för skola och handel. Resterande kvarter används för verksamheter, i huvudsak kunskapsorienterade företag med liten eller ingen omgivningspåverkan. Ramprogrammets syfte är att, tillsammans med gällande fördjupning av översiktsplanen för Brunnshögsområdet, ligga till grund för kommande detaljplaner för respektive kvarter eller delområde. Tillsammans med det särskilda miljöprogrammet Hållbar stadsutveckling har ramprogrammet stor betydelse för att främja en hållbar utveckling. Utbyggnaden av Brunnshögsområdet i enlighet med ramprogrammets intentioner medför en kursändring i förhållande till tidigare planering. En varierad stadsdel med verksamheter, boende, service, utbildning och rekreation ska utvecklas. Detta ger förutsättningar för minskat bilberoende, större trygghet i stadsdelen, bättre serviceutbud för boende och verksamma samt ett effektivare markutnyttjande. Den nya inriktningen är ett led i strävan mot en hållbar utveckling i Lunds kommun. 27

19 Genomförandets tänkbara effekter Ramprogrammet berör inte Natura-2000-område. Föreslagen bebyggelse är inte tillståndspliktig enligt miljöbalken. Det är således inte fråga om markanvändning som av samhället klassificeras som risk, men åtföljande krav på miljöprövning. Ianspråktagande av åkermark är en följd av planläggningen. Marken är även i tidigare planering avsatt för exploatering, varför någon betydande negativ påverkan på jordbruksintresset inte kan förutses. I övrigt har inte identifierats risker för betydande miljöpåverkan. Motiverat ställningstagande Inga av de enskilda aspekterna bedöms i nuläget medföra en betydande miljöpåverkan. Inte heller vid en samlad bedömning förutses ramprogrammets genomförande leda till en sådan påverkan. I kommande detaljplaner behöver därför inte göras en formell miljöbedömning enligt reglerna i miljöbalken. Behovet av miljöhänsyn vid genomförandet av detaljplanerna kommer således inte att belysas i en separat MKB utan i respektive planbeskrivning. I det fortsatta planarbetet ska dock i respektive detaljplan en behovsbedömning redovisas, för att säkerställa att bedömningen är aktuell vid respektive detaljplans upprättande. 28

20 9. RAMPROGRAMMET OCH STADENS UTVECKLING I STORT Whites förstudie 2005 I kapitel 1 refereras kortfattat till Förstudie för Brunnshög , utförd av White arkitekter på uppdrag av intressentgruppen för Brunnshög och Stadsbyggnadskontoret. Intressentgruppen består av Lunds kommun samt de fem fastighetsbolag (Vasakronan, Ikano,Briggen, Skanska och NCC) som tecknat samarbetsavtal med kommunen för att i samverkan utveckla Brunnshögsområdet. Avtalen baseras på markoptioner för respektive företag och gäller fram till utgången av Arbetet leds av en politisk styrgrupp utsedd av kommunstyrelsen, Brunnshögsgruppen, som under våren 2006 har utarbetat informationsmaterialet Lund NE. Det var i intressentgruppen som behovet av en nyorientering växte fram hösten 2004 efter ett inspel av Henrik Haremst på White arkitekter. Tankarna utvecklades i samarbete med Stadsbyggnadskontoret till ett uppdrag att utarbeta den förstudie som nämnts ovan. Förstudien lyfter fram en översiktlig men samtidigt grundläggande analys av stadens utveckling via Brunnshög vidare åt nordost ut mot Odarslöv ett perspektiv som inte har stöd i gällande översiktsplan Öpl-98, men å andra sidan inte heller står i uppenbar konflikt med densamma. Förstudien tar upp ett tänkbart scenario (Vision Lund 2040) som innefattar en eventuell och inte preciserad placering av en ESS-anläggning, ett utvecklat spårsystem för lätt spårtrafik med anslutning till Lundalänken samt, inte minst den kvalitet som det öppna landskapet och området kring Kungsmarken utgör för en mera omfattande stadsutveckling åt nordost. Det bör understrykas att visionen inte är beroende av att ESS-anläggningen genomförs. Förstudien överlämnades av Brunnshögsgruppen till Byggnadsnämnden för vidare handläggning, varefter Stadsbyggnadskontoret fick i uppdrag att ta fram det nu föreliggande ramprogrammet för Brunnshög. Lund Science Village Inom Stadsbyggnadskontoret har parallellt med förstudien förts en diskussion om behovet av ett strategiskt förhållningssätt till stadens utveckling i stort. Viktiga förutsättningar för detta blev fullmäktiges antagande av Värna och Vinna Staden som en fördjupning av Öpl-98 hösten 2005 men också beslutet att Lund ska kandidera som europeisk kulturhuvudstad Frågorna om hållbar stadsutveckling har samtidigt kommit alltmer i fokus, inte bara ur ekologisk synpunkt utan också ur social och ekonomisk. Vad gäller den ekonomiska aspekten och Lunds ansvar för att bidraga till den regionala tillväxten har kontoret under flera år försökt rikta kommunledningens uppmärksamhet mot den förändrade konkurrenssituation som råder i Öresundsregionen till följd av de mycket omfattande satsningarna i Malmö och Köpenhamn i grunden politiskt framdrivna projekt för att stimulera privata följdinvesteringar i attraktiva lägen. Modellen är klassisk och mycket framgångsrik - men tillämpas inte i någon mera utvecklad form i Lund jämfört med konkurrenterna Malmö och Köpenhamn. I ett försök att sammanfatta dessa planeringsförutsättningar och samtidigt lägga fram ett underlag för fortsatta politiska diskussioner om stadens fortsatta utveckling, har Stadsbyggnadskontoret utarbetat rap- Sölvegatan med framtida spårtrafik under Autostradan (Förstudie White 2005) 29

21 porten Lund Science Village en stadsbyggnadsvision. Det handlar inte om något nytt geografiskt begrepp, utan om en problematiserad kontext i vilken Brunnshög ingår som en central del men där man samtidigt också måste förhålla sig till en rad andra viktiga frågor som bestämmer stadens framtida utveckling. Rapporten innehåller tre kapitel och en sammanfattning. Kap. 1 Lund på tröskeln till en ny tid Tar upp tanken att Lund måste avsluta 1900-talets koncentriska och funktionalistiska stadsutveckling för att skapa Det Nya Lund i nordost, med Brunnshög som en stadsdel med blandat innehåll, skapad för konkurrenskraft och långsiktig hållbarhet. Kap. 2 Brunnshög förändrade planeringsförutsättningar Ger en historik och en genomlysning av de förändrade planeringsförutsättningarna. Pekar på vikten av en medveten koppling till Kulturhuvudstadsarbetet. Redovisar Brunnshögsgruppens marknadsföringsinsatser våren 2006 (Lund NE) samt hur Byggnadsnämnden måste utarbeta underlag för och ta ansvar för de mera regelstyrda processer som ska bära fram den faktiska stadsutveckling som Lund måste hantera framöver för att kunna hävda sin regionala position. Kap. 3 Lund Science Village en stadsbyggnadsvision Innehåller förslag till bärande idéer och begrepp samt en sammanställning i matrisform över visionens olika geografiska delar och idémässiga innehåll. - Lund Crossover ett internationellt och kosmopolitiskt förhållningssätt som bejakar mångfald, variation och överraskning - Lund Green Front en parafras på begreppet Sea Front i syfte att lyfta fram landskapet, det gröna havet, som en grundkvalitet i visionen och en viktig tillgång för nya utbyggnadsområden, samtidigt uttryck för hållbar (stads)utveckling ekologiskt, ekonomiskt och socialt. - Living Lund fokus på de människor som väljer att leva och verka i Lund, en levande stad fylld av tillit, trygghet och tolerans A C B 30

22 Dessa begrepp appliceras på de tre geografiska delarna i beskrivande text för: A Konsolidering av dagens Lund inte bara nordostaxeln utan staden i sin helhet B Planering av Morgondagens Lund Brunnshög/Odarslöv C Kopplingen mellan Dagens (A) och Morgondagens (B) Lund Sammanfattning I mera praktisk mening kan Lund Science Village användas som en referensram för de aktiviteter som pågår och kan utvecklas/förädlas i axeln från Lunds stadskärna, med universitetet, universitetssjukhuset, tekniska högskolan, företagen med anknytning till forskning och utbildning, IDEON, Brunnshög och det planerade synkrontronljuslaboratoriet MAX IV. I förlängningen av detta stråk ligger Kungsmarken som en grön resurs. Eventuellt kommer på sikt även den internationella forskningsanläggningen ESS att placeras i axelns förlängning åt nordost mot Odarslöv. Axeln binds idag samman av det s k Sölvegatsstråket (gång/cykel/bil) och Lundalänken (kollektivtrafik). Det måste kraftigt understrykas att konsolideringen (se A ovan) även gäller övriga delar av staden, alltså verksamhetsområdena i söder (Tetra Pak, St Lars och Hasslanda) och i väster (Gunnesbo, Pilsåker), förtätningsområdena Margretedal, Klostergården, Sockerbruksområdet och Öresundsvägen m fl, samt de nya utbyggnadsområdena i öster Linero, Norränga och Råbylund. Stadskärnan måste ägnas stor uppmärksamhet, vilket arbetet med kulturhuvudstadsprojektet rimligen måste bidraga till. Lund Science Village utgår också från en gemensam målsättning för Lunds universitet och Lunds kommun om utveckling av det hållbara samhället. Brunnshögsområdet utgör den fysiska resurs som i nära tid ger omfattande möjligheter till nyetableringar och att utveckla konceptet Lund Science Village. Brunnshög är en medveten satsning på att skapa scener, där människor möts och där intressanta idéer konfronteras. Området ska utgöra platsen, där forskning, utbildning, näringsliv, boende och service möts i en stimulerande miljö. I området ska erbjudas upplevelser och mötesplatser, som attraherar människorna i hela staden och regionen. Många verksamheter och institutioner har internationell lyskraft. Toyama Observatory Tower, Kosugi, Toyama, Japan , Arkitekt Shoei Yoh Bilden för tankarna till Högsta Punkten där ett större byggnadsverk med starkt symbolvärde (Femte Friheten) kan uppföras. Brunnshög ska även erbjuda högkvalitativ avkoppling, rekreation och möjligheter till fritidsaktiviteter inom- och utomhus för de boende, men inte minst för dem, som arbetar där och för människorna i Lund i övrigt. En viktig utgångspunkt är en stark koppling till staden genom förstärkning av axeln från Lunds stadskärna. I den vision som White tidigare utvecklat pekas på intressanta möjligheter att utveckla Sölvegatans gaturum speciellt på sträckan från Ideon via passagen av autostradan till Brunnshögs centrum / Högsta punkten. Här görs också bedömningen att både verksamhetslokaler och bostadshus kan infogas och ge upphov till ett mer intressant och livligt gatuliv. En väsentlig delfråga är att på sikt utforma Sölvegatans passage under autostradan på ett mer inbjudande och öppet sätt. 31

23 Idéskriften LUND HOT SPOTS handlar om den kreativa staden. I skriften identifieras viktiga mötesplatser i axelstråket samt i staden i övrigt. Dessa analyseras och åtgärder diskuteras för att skapa och stärka mötesplatserna och därmed stråket från centrala Lund till Brunnshög och Lund Science Village. En viktig tidig nylokalisering i Brunnshögsområdet och aktör i Lund Science Village blir MAX IV, vilket är en betydande uppgradering av nuvarande MAX-lab, som finns i universitetsområdet. MAX IV är en synkrotronljusanläggning med bl a frielektronlaserutveckling för spektroskopiska studier av atomrörelser, för studier av materialegenskaper och kemiska frågeställningar, användning av röntgenkristallografi, och industriell användning inom den medicinska och biokemiska industrin. Förväntad byggstart ESS, en sameuropeisk forskningssatsning, avser en anläggning för forskning kring bl a komplexa strukturer i proteiner genom neutronspridningsteknik. Frågan ligger hos regeringen för avgörande våren Lund Hot Spots, Rapport stadsbyggnadskontoret november 2005 MAX IV Lunds universitet Rapporterna Lund Science Village och Lund Hot Spots finns på Stadsbyggnadskontoret. 32

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING

BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING FASTIGHETEN HUSENSJÖ 8:11 M FL FILBORNA, HELSINGBORGS STAD BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING 1(5) Dnr 2353/2008 SÖKANDE Öresundskraft AB, Sem-System Fastighets AB och Pauliskolan. SYFTE Detaljplanen är föranledd

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun PÄ 42/2006a Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun Upprättad 2007-09-24 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser PLANBESKRIVNING 1 (8) Detaljplan

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av del av Akalla 4:1, Kista Gårdsväg 3, i stadsdelen Kista (170 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av del av Akalla 4:1, Kista Gårdsväg 3, i stadsdelen Kista (170 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (7) 2011-10-05 Handläggare: Renoir Danyar Tfn 08-50826659 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av del av Akalla 4:1, Kista

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) 2013-01-21 Handläggare: Julia Nedersjö Tfn 08-508 27 585 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Ytterstadsavdelningen Normalt planförfarande Dnr Inger Elonsson Tfn

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Ytterstadsavdelningen Normalt planförfarande Dnr Inger Elonsson Tfn TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Ytterstadsavdelningen Normalt planförfarande Inger Elonsson 2003-04-19 Tfn 508 275 72 Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för del av fastigheten Burmanstorp 1 i stadsdelen Farsta

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

S 99A. Ändring av detaljplan för Vapenhuset 13 m fl i Södra Sandby, Lunds kommun (Revingevägen Ringvägen Allégatan)

S 99A. Ändring av detaljplan för Vapenhuset 13 m fl i Södra Sandby, Lunds kommun (Revingevägen Ringvägen Allégatan) PÄ 16/2009a SAMRÅDS/UTSTÄLLNINGSHANDLING Ändring av detaljplan för Vapenhuset 13 m fl i Södra Sandby, Lunds kommun (Revingevägen Ringvägen Allégatan) Upprättad 2010-04-29 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning

Läs mer

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter 2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på

Läs mer

SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen P07/0425 Ludvig Lundgren SBN/2006:186. Detaljplan för del av kv Farao m m

SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen P07/0425 Ludvig Lundgren SBN/2006:186. Detaljplan för del av kv Farao m m SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen P07/025 Ludvig Lundgren 2007-0-18 SBN/2006:186 Laga kraft 2007-05-2 Planbeskrivning Detaljplan för del av kv Farao m m inom stadsdelen Råsunda, upprättad i april

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande 2013-01-24 Dnr PLAN.2011.33 Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun Planbeskrivning Samrådshandling Enkelt planförfarande Planbeskrivning 1 INLEDNING Detaljplanens

Läs mer

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Förslag Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Målet är en hållbar stads- och transportutveckling. Struktur

Läs mer

Detaljplan för Värby 44:1, del av, i Bara, Svedala kommun, Skåne län

Detaljplan för Värby 44:1, del av, i Bara, Svedala kommun, Skåne län Dnr: 16.171 Projektnummer: D7276 Detaljplan för Värby 44:1, del av, i Bara, Svedala kommun, Skåne län PLANBESKRIVNING Handlingar: 1 Handling som finns på bygg och miljö Fastighetsförteckning 1 Planbeskrivning

Läs mer

Detaljplan för Trillan 2 och del av Hubbarp 2:1 i Tranås stad (Hubbarps industriområde) Planområde

Detaljplan för Trillan 2 och del av Hubbarp 2:1 i Tranås stad (Hubbarps industriområde) Planområde Detaljplan för Trillan 2 och del av Hubbarp 2:1 i Tranås stad (Hubbarps industriområde) Upprättad i februari 2013 av Plan- och byggavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr 288/11 Planområde Antagen

Läs mer

KVALITETSPROGRAM DP BRANDSTEGEN HUDDINGE KOMMUN 2014-05-20

KVALITETSPROGRAM DP BRANDSTEGEN HUDDINGE KOMMUN 2014-05-20 V KVALITETSPROGRAM DP BRANDSTEGEN HUDDINGE KOMMUN 2014-05-20 Flygfoto över Huddinge, planområdet markerat med rött Kvalitetsprogram Dp Brandstegen Detta program har tagits fram av representanter för miljö-

Läs mer

Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26

Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26 Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26 Trafik- och konsekvensbeskrivning Inledning Denna beskrivning av trafiken och dess konsekvenser ingår i arbetet med planprogram för kvarteren. Därav formas

Läs mer

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida

Läs mer

STARTPROMEMORIA FÖR PLANLÄGGNING AV LUSTGÅRDEN 14 I STADSDELEN STADSHAGEN (KONTOR OCH BOSTÄDER)

STARTPROMEMORIA FÖR PLANLÄGGNING AV LUSTGÅRDEN 14 I STADSDELEN STADSHAGEN (KONTOR OCH BOSTÄDER) Planavdelningen Peter Jacobsson Tfn 08-508 269 06 Till Stadsbyggnadsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (8) 2009-02-16 STARTPROMEMORIA FÖR PLANLÄGGNING AV LUSTGÅRDEN 14 I STADSDELEN STADSHAGEN (KONTOR OCH BOSTÄDER)

Läs mer

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 2011-01-10 Sid 1 (9) Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 Gestaltningsprogram INLEDNING... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 2 BEBYGGELSE

Läs mer

Beslut om utökat planuppdrag och beslut om samråd, detaljplan för bostäder vid Södergården

Beslut om utökat planuppdrag och beslut om samråd, detaljplan för bostäder vid Södergården TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2015-04-23 1 (8) Christian Nützel planarkitekt Diarienummer 2012 KSM 0101 Miljö- och samhällsbyggnadsutskottet Beslut om utökat planuppdrag och beslut om samråd, detaljplan

Läs mer

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden. Mjölkudden Skutviken Östermalm Gammelstadsv Gültzauudden Norra Hamn Kungsgatan Repslagargatan Storgatan Rådstugatan Residensg Sandviksgatan Malmudden Södra Hamn Bergnäset 8 Så här vill vi utveckla våra

Läs mer

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1 FJÄLLVRÅKEN Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1 1. Gestaltning 1.1 Byggnad och tomt Tomten ligger högt placerad i Falkenberg med relativt långt avstånd till omkringliggande bostadsbebyggelse i väster.

Läs mer

Hur bygger vi en ny stad?

Hur bygger vi en ny stad? Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av del av Farsta 2:1 m fl. vid Nykroppagatan i stadsdelen Farsta (ca lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av del av Farsta 2:1 m fl. vid Nykroppagatan i stadsdelen Farsta (ca lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (5) 2013-03-22 Handläggare: Eva Nyberg-Björklund Tfn 08-508 27 249 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av del av Farsta

Läs mer

European Spallation Source (ESS) i Lund

European Spallation Source (ESS) i Lund European Spallation Source (ESS) i Lund En mötesplats för vetenskapsmän inom materialforskning 1 ESS-& MAX IV:s anläggningar i Lund Malmö Köpenhamn Lund Brunnshög Knutpunkt för transporten : Till Lund

Läs mer

Tillägget till planbeskrivningen tar inte upp frågor som utretts i gällande detaljplan.

Tillägget till planbeskrivningen tar inte upp frågor som utretts i gällande detaljplan. Samrådshandling Oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Hindås 1:539 Återvinningsstation vid Hindås station Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift är

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Holmia 9 i stadsdelen Hersby

Detaljplan för fastigheten Holmia 9 i stadsdelen Hersby 2015-08-18 Dnr MSN/2015:673 Planutskottet Start-PM Detaljplan för fastigheten Holmia 9 i stadsdelen Hersby Ärendet Ägaren till Holmia 9 (Villa Solgården) har sökt planbesked i syfte att ändra användning

Läs mer

Ändring genom tillägg av detaljplan för fastigheterna VÄSTRA BÄCKGÄRDET 56 och 20 inom Sandbacka Umeå kommun, Västerbottens län

Ändring genom tillägg av detaljplan för fastigheterna VÄSTRA BÄCKGÄRDET 56 och 20 inom Sandbacka Umeå kommun, Västerbottens län Tillägg till planbeskrivning Antagande Sida 1 av 7 Diarienummer: BN-2016/00169 Datum: 2016-11-29 Handläggare: Anton Vikström, Tyréns AB Ändring genom tillägg av detaljplan för fastigheterna VÄSTRA BÄCKGÄRDET

Läs mer

Kronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå.

Kronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå. BAKGRUND VISION 2050 Luleå kommun befinner sig i en expansionsfas. Vision 2050 definierar ett mål om 10 000 nya Luleåbor fram tills 2050, varav hälften av dessa beräknas bo i Kronandalen. Vision 2050 blir

Läs mer

KS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl.

KS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl. KS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl. Bakgrund Platsen utgör en del av entrén till Haninge och dess gestaltning är viktig som en del

Läs mer

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING VY TORGET VY KANALEN VY TORGET VY GATAN VY PARKERINGEN VY FRÅN SYDÖST VY FRÅN SYDVÄST VY FRÅN NORDOST VY FRÅN NORDVÄST INFART TOMTEN PARKERING 120 st P 24 st DJURGÅRDEN CENTRUM, parallella uppdrag. BESKRIVNING

Läs mer

Planuppdrag för Norra Tyresö Centrum, etapp 2 - vårdcentral, bostäder, förskola samt kultur- och kunskapscenter

Planuppdrag för Norra Tyresö Centrum, etapp 2 - vårdcentral, bostäder, förskola samt kultur- och kunskapscenter START-PM Tyresö kommun 2015-04-10 1 (3) Sara Kopparberg Stadsbyggnadschef Diarienummer 2015KSM0290 Miljö- och samhällsbyggnadsutskottet Planuppdrag för Norra Tyresö Centrum, etapp 2 - vårdcentral, bostäder,

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Packrummet 9-12 och Årsta 1:1 i stadsdelen Liljeholmen

Startpromemoria för planläggning av Packrummet 9-12 och Årsta 1:1 i stadsdelen Liljeholmen STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (10) 2013-05-13 Handläggare: Ronnie Kristola Tfn 08-508 27 278 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Packrummet 9-12

Läs mer

Strukturöversyn av området kring kv. Broccolin, Årsta 85:1

Strukturöversyn av området kring kv. Broccolin, Årsta 85:1 Flygbild över kv. Broccolin, Årsta Centrum och Årsta skolan Strukturöversyn av området kring kv. Broccolin, Årsta 85:1 Inledning Fastighetsbolaget Årsta 85:1 har av plan- och byggnadsnämnden fått positivt

Läs mer

Samrådshandling oktober 2013

Samrådshandling oktober 2013 Samrådshandling oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Djupedalsäng 1:14 Återvinningsstation vid Råstensvägen Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län Program PROGRAMHANDLING till detaljplan för Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län DP 159 Trelleborgs kommun Stadsbyggnadskontoret PLANERINGENS SYFTE Detta planprogram avses utgöra

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(6) Dnr 1357/2012 FASTIGHETEN BORSTNEJLIKAN 1 M FL PÅARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Mark- och exploateringsenheten inkom den 6 september 2012 med en förfrågan avseende upprättande

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

G E S T A L T N I N G S P R O G R A M

G E S T A L T N I N G S P R O G R A M Diarienummer 09-0805 ÄNGELHOLMS KOMMUN G E S T A L T N I N G S P R O G R A M Förslag till detaljplan för del av fastigheten Barkåkra 50:3 m. fl., Tvärbanan, Ängelholms kommun Antagandehandling Modell över

Läs mer

Workshop Norra Tyresö Centrum

Workshop Norra Tyresö Centrum 8 1 2 1 3 1 0 2 Workshop ställning Samman Workshop Norra Tyresö Centrum Workshopen genomfördes den 18 december 2013 i Tyresö centrum. Frågan som ställdes i inbjudan till de femtiontal exploatörer och berörda

Läs mer

Detaljplan för Svaneholm 2:2 m fl i Skurup, Skurups kommun

Detaljplan för Svaneholm 2:2 m fl i Skurup, Skurups kommun 1(6) Detaljplan för Svaneholm 2:2 m fl i Skurup, Skurups kommun Handlingar Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser Fastighetsförteckning Handelsutredning (finns tillgänglig

Läs mer

Godstransportstrategi för Västra Götaland

Godstransportstrategi för Västra Götaland Dnr: Godstransportstrategi för Västra Götaland Christian Bergman, VGR, berättar vid sammanträdet om arbetet med att ta fram en regional godstransportstrategi. Den handlar om hur Västra Götaland ska utvecklas

Läs mer

datum 2013-12-12 Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö

datum 2013-12-12 Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö datum 2013-12-12 diarienummer 2013-00307 Dp 5318 PLANBESKRIVNING Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö INLEDNING DETALJPLANENS SYFTE Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt

Läs mer

Detaljplan för Kontor Uddvägen, fastigheten Sicklaön 346:1 m.fl. på Västra Sicklaön

Detaljplan för Kontor Uddvägen, fastigheten Sicklaön 346:1 m.fl. på Västra Sicklaön 2014-01-09 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KFKS 2012/148-214 Projekt nr 9218 Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott Detaljplan för Kontor Uddvägen, fastigheten Sicklaön 346:1 m.fl. på Västra Sicklaön Yttrande

Läs mer

Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling

Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling Spårväg Lund C ESS Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling Pernilla von Strokirch, Projektchef Spårvägen som drivkraft för stadsutveckling Att få en spårväg i Lund är inte ett mål i sig. Spårvägen

Läs mer

2009-06-12 1. För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon 073-77 88 102

2009-06-12 1. För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon 073-77 88 102 1 Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden 2008-11-26 Pressinformation inför teknik- och samhällsbyggnadsnämndens sammanträde För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30. Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.214 2015-01-26 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE GESTALTNINGSPROGRAM Ekerövallen

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Komplettering av Trafikplats Vega del av Kvarntorp. Kvarntorp-Haninge kommun

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Komplettering av Trafikplats Vega del av Kvarntorp. Kvarntorp-Haninge kommun Detaljplan för Komplettering av Trafikplats Vega del av Kvarntorp Kvarntorp-Haninge kommun PLANBESKRIVNING Planområdet Enkelt planförfarande Laga kraft 2014-01-09 Dnr PLAN.2013.17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Södertorpsgården är ett seniorboende i nördöstra Hyllie. Inför en eventuell utökning med trygghetsboende studeras olika placeringar

Läs mer

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! driving range bv 1500 bv 10000 3500 lastzoner 10000 2000 gröna skärmar 8000 5000 2000 parkeringar lastzoner 4500 3000 3000 Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! Den spännande

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal YIMBY Yes In My BackYard. 2009-08-24 Diarienummer: 2007-36164 2009:15 Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal - Inledning YIMBY välkomnar att utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter.

Läs mer

Detaljplan för del av Svenstorp 20:1 Stenåsa, Bräkne-Hoby Ronneby kommun Blekinge län

Detaljplan för del av Svenstorp 20:1 Stenåsa, Bräkne-Hoby Ronneby kommun Blekinge län Skogsvägen Samrådshandling 2010-12-08 Detaljplan för del av Svenstorp 20:1 Stenåsa, Bräkne-Hoby Ronneby kommun Blekinge län Länsmansvägen Nyhemsvägen Stenåsavägen PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Samrådshanlingen

Läs mer

Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun

Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun Växthus Skummeslöv M LL L LL Lo Skummeslövs kyrka Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING HANDLINGAR 3 PLANENS SFTE OCH HUVUDDRAG 3 PLANDATA 3 Lägesbestämning

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM ÄLTA 26:1 OCH DEL AV ÄLTA 10:1 DECEMBER 2011, JUSTERAD MAJ 2012 S J ÖGR E N A RKI TEKTER A B 1

GESTALTNINGSPROGRAM ÄLTA 26:1 OCH DEL AV ÄLTA 10:1 DECEMBER 2011, JUSTERAD MAJ 2012 S J ÖGR E N A RKI TEKTER A B 1 GESTALTNINGSPROGRAM ÄLTA 26:1 OCH DEL AV ÄLTA 10:1 DECEMBER 2011, JUSTERAD MAJ 2012 S J ÖGR E N A RKI TEKTER A B 1 SYFTE 3 NULÄGESBESKRIVNING 4 GESTALTNINGSIDÉ 5 ALLMÄN MARK 7 KVARTERSMARK Tillgänglighet

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Ändring av detaljplan för del av KV FRIDHEM M M Centrala Staden

Ändring av detaljplan för del av KV FRIDHEM M M Centrala Staden Ändring av detaljplan för del av KV FRIDHEM M M Centrala Staden 11F ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande Stadsbyggnadsförvaltningen STADSARKITEKTKONTORET Upprättad den 29 november 2011 ANTAGEN AV BTN

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende Nivå 1400 enheter Ingen ny bilbro erfordras. Öbron (B) nyttjas enbart för biltrafik. Två nya gång- och cykelbroar anläggs. En mot Östteg (C) och en

Läs mer

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de

Läs mer

INNEHÅLL. Vatten och avlopp...8 El- och telenät...8 Uppvärmning...8

INNEHÅLL. Vatten och avlopp...8 El- och telenät...8 Uppvärmning...8 INNEHÅLL Syfte och inledning...4 Planändringens syfte...4 Bakgrund...4 Planprocessen efter samrådet...4 Planområdet...5 Planändringens avgränsnig...5 Markägoförhållanden...5 Nuvarande markanvändning...

Läs mer

Kommunala beslut. Sida 2 av 7

Kommunala beslut. Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Figur 1 Planområdets ungefärliga läge (markeras med röd ring) BEHOVSBEDÖMNING en bedöms vara av begränsad betydelse och inte av allmänt intresse. Då planen också är förenlig med översiktsplanens

Läs mer

PLAN-PM PLANARBETE JAKOBSBERG

PLAN-PM PLANARBETE JAKOBSBERG PLAN-PM PLANARBETE JAKOBSBERG Sommarro 1:29, Sommarro 1:3, Fyrklövern och Treklövern inom Sommarro, Karlstads kommun Dnr SBN-2011-177 Bakgrund 2015-05-20 godkände stadsbyggnadsnämnden planprogrammet för

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd Vy 1 från Stockholmsvägen NY IDENTITET Konturs förslag till ny bebyggelse vid glädjens trafikplats bygger på att tillföra en mix och mångfald i såväl programinnehåll som arkitektoniskt gestaltning och

Läs mer

1.4 Övergripande stadsbyggnadsprinciper, Täby park

1.4 Övergripande stadsbyggnadsprinciper, Täby park 1.4 Övergripande stadsbyggnadsprinciper, Täby park Täby park kommer att byggas ut under en lång tid vilket ökar behovet av en tydlig strategi för hur stadsdelens olika delar fogas samman till en meningsfull

Läs mer

Detaljplan för SJÖBY 3:40. Horred, Marks kommun, Västra Götalands län LAGA KRAFT 2010-07-23. Diarienummer PBN 2010/0086 214. Upprättad 2010-03-29

Detaljplan för SJÖBY 3:40. Horred, Marks kommun, Västra Götalands län LAGA KRAFT 2010-07-23. Diarienummer PBN 2010/0086 214. Upprättad 2010-03-29 Diarienummer PBN 2010/0086 214 Detaljplan för SJÖBY 3:40 Horred, Marks kommun, Västra Götalands län Karta 1-1. Fastigheten Sjöby 3:40 i Horred omringad med svartlinje Upprättad 2010-03-29 Behnam Sharo

Läs mer

Kalmar Nyckel PLATSEN

Kalmar Nyckel PLATSEN Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Upprättad Reviderad Godkänd Antagen Lagakraft

PLANBESKRIVNING. Upprättad Reviderad Godkänd Antagen Lagakraft Dnr 2011SBN0268 1 (6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Christian Blomberg PLANBESKRIVNING Utökad handel i ALUNDA Fastigheterna Marma 1:44, del av 1:67 och del av samfälligheten Marma S:1 Östhammars kommun,

Läs mer

Detaljplan för Kalix veterinärstation (Kalix 9:47 m.fl.)

Detaljplan för Kalix veterinärstation (Kalix 9:47 m.fl.) SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Kalix veterinärstation (Kalix 9:47 m.fl.) Kalix kommun, Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget redovisas på följande handlingar: Plankarta med bestämmelser

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län

Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län Samrådshandling 2013-10-14 Stadsbyggnadsförvaltningen Dnr SBN 2012-126 Detaljplan för kv Trätälja 6 och 10 Planbeskrivning

Läs mer

Framtida trafikflöden kring kv Plåten, Sundbyberg

Framtida trafikflöden kring kv Plåten, Sundbyberg PM 2011-02-25, Revision 2, Bilaga 552220-B17 sid 1(5) Framtida trafikflöden kring kv Plåten, Sundbyberg Frågeställning I planarbetet för kv Plåten sammanställdes underlag inför en samrådsprocess. En trafikutredning

Läs mer

Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214

Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214 1(5) Stadsarkitektkontoret PROGRAM Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214 Handlingar Detta program med programskisser

Läs mer

DEL AV JONSTORP 11:3 M FL,

DEL AV JONSTORP 11:3 M FL, Dnr KS/2012/528 PLANBESKRIVNING Detaljplan för, i Jonstorp, Höganäs kommun, Skåne län Platsen för detaljplanen, juli 2012 LAGA KRAFT-HANDLING, 2013-05-28 FÖRORD OM DETALJPLAN En detaljplan styr hur marken

Läs mer

Östra Sala backe. sammanfattning av planprogram. White

Östra Sala backe. sammanfattning av planprogram. White Östra Sala backe sammanfattning av planprogram 1 White Planprogram Östra Sala backe Östra Sala backe ligger knappt två kilometer från Uppsalas stadskärna i en av de mest expansiva delarna av Uppsala stad.

Läs mer

Ändring av detaljplan för del av Perstorp 23:4 m.fl., ICAs parkering, Perstorps kommun, Skåne län

Ändring av detaljplan för del av Perstorp 23:4 m.fl., ICAs parkering, Perstorps kommun, Skåne län 1(7) Datum: Diarienummer: 2013-08-13 2013/124 Ändring av detaljplan för del av Perstorp 23:4 m.fl., ICAs parkering, Perstorps kommun, Skåne län SAMRÅDSHANDLING Detaljplanen har Upprättas: 2013-08-13 Antagits

Läs mer

BURLÖVS KOMMUN Kommunledningskontoret

BURLÖVS KOMMUN Kommunledningskontoret BURLÖVS KOMMUN Kommunledningskontoret Ändring av detaljplan nr 202, i Åkarp Burlövs kommun, Skåne län enkelt planförfarande PLANBESKRIVNING inkl. karta och planbestämmelser Ändringen av detaljplanen utgörs

Läs mer

Detaljplan för Kv. Indien 1 FASTIGHETEN Indien 1 och del av Sölvesborg 4:5 Sölvesborgs kommun, Blekinge län

Detaljplan för Kv. Indien 1 FASTIGHETEN Indien 1 och del av Sölvesborg 4:5 Sölvesborgs kommun, Blekinge län 1(9) Samrådshandling PLANBESKRIVNING Detaljplan för Kv. Indien 1 FASTIGHETEN Indien 1 och del av Sölvesborg 4:5 Sölvesborgs kommun, Blekinge län 1 (9) 2(9) ALLMÄNT Detaljplanens syfte Planens syfte är

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun 1(6) Dnr.PLAN.2010.5 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-09-26 2(6) HANDLINGAR

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(6) Normalt planförfarande

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(6) Normalt planförfarande TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(6) Normalt planförfarande Ytterstadsavdelningen 2007-03-09 Martin Schröder Tfn 08-508 266 28 Fax 08-508 266 72 martin.schroder@sbk.stockholm.se Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för

Läs mer

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping 1(15) P ROGRAM tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping, fysisk planering den 22 september 2009 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR I SAMRÅDSSKEDET Planbeskrivning Plankarta med illustrationsskiss Fastighetsförteckning

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA.2013.66. Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA.2013.66. Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1 1 Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1 Valdemarsviks kommun, Östergötlands län. PLANBESKRIVNING 2 Innehållsförteckning 1 HANDLINGAR 3 2 PLANPROCESSEN- EN ÖVERSIKT AV NORMALT

Läs mer

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till Vindpropellern AB

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till Vindpropellern AB DNR 2013-513-01600 Sida 1 (6) 2013-10-22 Handläggare Margareta Catasús 08-508 260 62 Till Exploateringsnämnden 2013-11-14 Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(6) Dnr 198/2014 FASTIGHETEN DANMARK 29 SÖDER, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Ansökan om planändring inkom från fastighetsägaren Fastighets AB Danmarkshuset den 6 februari 2014. SYFTE

Läs mer

SLOTTSMÖLLAN - IDÉFÖRSLAG TILL GESTALTNINGSPROGRAM

SLOTTSMÖLLAN - IDÉFÖRSLAG TILL GESTALTNINGSPROGRAM SLOTTSMÖLLAN - IDÉFÖRSLAG TILL GESTALTNINGSPROGRAM 2012-12-11 INLEDNING Detta gestaltningsprogram har tagits fram i samband med detaljplanearbetet för Slottsmöllan. Beskrivningen förtydligar detaljplanens

Läs mer

Upphävande av detaljplan för Värpinge 13:2 och 13:21 m.m. i Lund, Lunds kommun

Upphävande av detaljplan för Värpinge 13:2 och 13:21 m.m. i Lund, Lunds kommun PÄ 15/2016 Upphävande av detaljplan för Värpinge 13:2 och 13:21 m.m. i Lund, Lunds kommun Upprättad Innehåll: Planbeskrivning Plankarta med planbestämmelser PLANBESKRIVNING Upphävande av detaljplan för

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare: Datum: Diarienummer: Sara Lindh 2013-05-21 PLA 2012-020104 Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning Detaljplan för Kv. Städet, Brillinge 3:3 BEHOVSBEDÖMNING FÖR MILJÖBEDÖMNING

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Riddaren 23 i stadsdelen Östermalm (0 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Riddaren 23 i stadsdelen Östermalm (0 lägenheter) Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Dnr 2014 10801 Sida 1 (10) 2015-04-22 Handläggare Elena Kakavandi Telefon 08-508 272 58 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning

Läs mer

SOLNA STAD Tjänsteskrivelse 1 (3) Stadsbyggnadsförvaltningen Karin Olsson SBN/2008:950

SOLNA STAD Tjänsteskrivelse 1 (3) Stadsbyggnadsförvaltningen Karin Olsson SBN/2008:950 SOLNA STAD Tjänsteskrivelse 1 (3) Stadsbyggnadsförvaltningen Karin Olsson 2008-09-15 SBN/2008:950 Järva 2:2, kv Kapplöpningen, Galoppvägen Uppförande av flerbostadshus Förslag till beslut i Stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Detaljplan för område vid kv Danmark (Kista Torn) mm i Kista. Remiss.

Detaljplan för område vid kv Danmark (Kista Torn) mm i Kista. Remiss. Lars Svensson Ytterstad Telefon: 08-508 287 36 lars.svensson@expl.stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2008-06-12 Detaljplan för område vid kv Danmark (Kista Torn) mm i Kista. Remiss. Förslag till beslut

Läs mer