Barnfondens faddertidning nummer Barnfondens stöd byggde bästa skolan. På besök i Benin. Nyheter i gåvokatalogen. Barnfonden påverkar i FN

Transkript

1 Barnfondens faddertidning nummer Barnfondens stöd byggde bästa skolan På besök i Benin Barnfonden påverkar i FN Nyheter i gåvokatalogen

2 Utmanande arbete Som generalsekreterare reser jag då och då till våra programländer för att besöka och utvärdera projekt som stöds av våra faddrar och givare. På de resorna får jag med egna ögon se insatser som förändrar livet för tusentals utsatta barn och familjer. Då känner jag mig stolt över Barnfondens insatser. Jag ser också att vårt sätt att arbeta, långsiktigt och genom att involvera lokalbefolkningen, fungerar. På sikt, när en viss nivå av utveckling åstadkommits, är det ju lokalbefolkningen som ska ta över projekten och driva dem vidare i egen regi. Men det händer också att det blir fel. Att projekt vi stödjer inte utvecklas som de ska, att medel förskingras eller används på fel sätt. Det har hänt nu. Det har kommit till vår kännedom att ett fadderprojekt på Sri Lanka som stöds av bland annat faddrar från Sverige har misskötts, att det finns brister i den ekonomiska redovisningen och att medel förskingrats. Detta trots att vi och våra samarbetspartners i vårt internationella nätverk, ChildFund Alliance, har nolltolerans mot korruption och att det är något vi aktivt jobbar för att motverka. Vår största samarbetspartner sedan 20 år, ChildFund International, leder arbetet på Sri Lanka. Tack vare deras insatser har hundratusentals lankesiska barn fått ett bättre liv. ChildFund har system för uppföljning och kontroll i fält, där insatserna utförs med hjälp av lokala organisationer. Invånarna i byarna är med och påverkar utformningen av projektet och får utbildning i att driva arbetet framåt. Det är ett hållbart och långsiktigt sätt att arbeta. Men det innebär också risker, även om det finns noggranna rutiner. I ett fadderprojekt på Sri Lanka gick det fel. För mig är det ett misslyckande och jag vill rikta en ursäkt till våra faddrar i det berörda projektet och till alla er som stödjer vårt arbete. Den lokala organisation som jobbat i projektet är nu bortkopplad och åtgärder har vidtagits för att det inte ska hända igen. Arbetet i fadderprojektet fortsätter, vi vill inte att några få individers dåliga omdöme ska drabba alla barn och familjer i projektet det är trots allt för dem vi jobbar. Jobbar aktivt för att motverka korruption. Barnfonden är en insamlingsorganisation som arbetar för att barn som lever under fattiga förhållanden i Afrika, Asien och Latinamerika ska få gå i skolan och få tillgång till hälso- och sjukvård. Vi ger familjer möjlighet att försörja sig själva och vi är med och skapar en långsiktig utveckling i det omgivande samhället. Barnfonden är en del av ChildFund Alliance. Adress Kattsundsgatan 15 Box Malmö Telefon: E-post: info@barnfonden.se Hemsida: Plusgiro: och Barnfondens faddertidning Ansvarig utgivare: Carolina Ehrnrooth Redaktör: Erik Sundberg Grafisk form: Ersta Sthlm Media AB Korrektur: Åsa Hernborg Tryck: Tryckfolket, Malmö Tack till alla som hjälper Barnfonden att göra tidningen till en låg kostnad! Tidningen är tryckt på miljövänligt papper. BARNFONDENS KANSLI 425 Stort tack för ditt stöd! Carolina Ehrnrooth Generalsekreterare Carolina Ehrnrooth generalsekreterare Cecilia Schön insamlingschef Anders Hedelin ekonimichef Innehåll # foto martina hibell 4 Etiopien på frammarsch 7 Barnfonden påverkar i FN Sevgi Até administrativ assistent Karin Bergqvist fadderservice Catherine Larsson Palomäki fadderservice 8 Gör mer för ditt fadderbarn 10 På besök i Benin 12 Företag löser samhällsproblem Kristin Rosqvist fadderservice Fredrik Salomonsson fadderservice Martina Hibell programansvarig Dövskolan i Yekatit är en av skolorna i Etiopien som Barnfonden stödjer. Barnen tecknar jag älskar dig. Läs mer om skolan på barnfonden.se/yekatit. 14 Cykel vägen till utbildning 15 Fadderservice svarar Hanna Malou Bratt Ivarsson företagssamarbeten marknadsförare Erik Sundberg kommunikatör 2 BARNFONDEN

3 Endre: Därför skriver jag under uppropet Ingen unge ska behöva vara rädd att bli slagen, gå till skolan, tvingas till giftermål eller tungt arbete!, säger Lena Endre, skådespelare och styrelseledamot i Barnfonden. Lena Endre är en av alla dem som skrivit under det internationella uppropet för att stoppa våld mot barn. Varje år utsätts över 200 miljoner barn i världen för sexuella övergrepp och lika många beräknas arbeta istället för att gå i skolan. Barnfonden jobbar för att skyddet av barn mot våld och övergrepp ska antas som ett av FN:s nya millenniemål. Tillsammans kan vi påverka och tvinga världens regeringar att ta krafttag och förbättra situationen för världens barn. Skriv under uppropet på freefromviolence.org du också! Misskötsel i fadderprojekt Upp till 15 procent av budgeten, motsvarande cirka svenska kronor, kan ha förskingrats i ett fadderprojekt på Sri Lanka. Bristerna i projektet upptäcktes vid en intern kontroll av vår lokala samarbetspartner och ska ha skett mellan juli 2011 och juni Exempel på felaktigheter är kvitton som saknas och anställda som överträtt sina befogenheter. Totalt finns 46 svenska fadderbarn i projektet och alla berörda faddrar har blivit kontaktade. Trots det inträffade är det viktigt att komma ihåg att aktiviteterna i fadderprojektet i stort har genomförts enligt plan och att det är en liten del av budgeten som missbrukats. Aktiviteter som kommer alla barn och familjer i området till del har genomförts: Lekplatser har byggts, utbildning i föräldraskap och näringslära har genomförts, latriner har byggts, extraundervisning har ägt rum i skolorna och barn har fått undervisning i datorkunskap och första hjälpen. Som ett resultat av misskötseln har samarbetet med den lokala partnern avbrutits. Arbetet för att hjälpa utsatta barn och deras familjer drivs nu vidare i ny regi. Mer information finns på Barnfondens blogg, Nya projekt Satsning på barnen i Burma När Barnfonden nu för första gången börjar arbeta i Burma, officiellt även kallat Myanmar, gör vi det med vår systerorganisation ChildFund Australia. I vårt första projekt är målet att stärka de burmesiska barnens rättigheter genom att öka både föräldrarnas och de lokala myndigheternas kunskaper om problemen som våld och övergrepp mot barn orsakar. Projektet som beräknas pågå ett år ska arbeta för att stärka dialogen mellan myndigheter och familjer för att de gemensamt ska ta ansvar för att stoppa våld mot barn. Trots att Burma skrev under FN:s Barnkonvention redan 1991 fortsätter antalet barn som utsätts för våld och övergrepp att öka. Det beror till stor del på att landets sociala och ekonomiska förhållanden försämras. Många familjer har inte möjlighet att ta hand om sina barn och alltför många tvingas lämna bort eller sätta sina barn i arbete för att få ekonomin att gå ihop. Barnaga fortfarande vanligt i BOLIVIA I hela 80 procent av de bolivianska hushållen beräknar Unicef att barn utsätts för våld. Att slå barn för att lära dem ordning och respekt är fortfarande en vanlig uppfostringsmetod i Bolivia. Det vill Barnfonden och ChildFund Bolivia ändra på. I ett gemensamt projekt i staden Ouru ska nu barn, ungdomar, skolpersonal och föräldrar hjälpas åt för att tillsammans skapa en fridsam atmosfär i skolor, hem och på allmänna platser. Läs mer om projektet på BARNFONDEN 3

4 Land i fokus: etiopien Långsiktigt arbete tar Etiopien ska förändras. Det är målet för landets regering som vill göra Etiopien till ett medelinkomstland redan år Men när den ekonomiska utvecklingen i Afrikas näst folkrikaste land nu exploderar är det många miljoner av invånarna som riskerar att hamna på efterkälken. Etiopien är efter Nigeria Afrikas folkrikaste land. Det är ett land med mycket hög barnadödlighet och ett land där andelen läs- och skrivkunniga är bland de lägsta i världen. Men Etiopien har samtidigt gjort enorma framsteg de senaste åren, till exempel har läskunnigheten bland unga ökat med över 20 procentenheter till 55 procent på bara 20 år. Och på bara tio år har BNP per invånare mångdubblats. Etiopien har gjort en medveten satsning. I huvudstaden Addis Abeba byggs det för fullt och nya satsningar på bostäder och järnvägar visar på goda ambitioner. Men söderut, utanför tremiljonstaden Addis, byts avgaserna succesivt mot ett grönt böljande landskap. I Silti, några timmar söder om huvudstaden har många svenskar fadderbarn genom Barnfonden. Utvecklingen går framåt även här, om än mer långsamt. Goda resultat i projekten ChildFund har arbetat i Etiopien sedan 1970-talet och det långsiktiga arbetet har Målet: Utrota alla skadliga traditionella sedvänjor Det treåriga projekt för att stoppa skadliga traditionella sedvänjor som Barnfonden stödjer startade våren 2012, och pågår i 41 kebeles, som kan liknas vid små kommuner. Arbetet sker i centrala Etiopien, i regionen Silti som har invånare. Hundratals byledare, religiösa ledare, skolchefer, barnklubbsledare, lokala tjänstemän och hälsoarbetare deltar i arbetet, där tyngpunkten ligger på utbildning och information. text & foto carolina ehrnrooth Hela barn och unga får hjälp och stöd genom Barnfondens arbete mot könsstympning och andra former av övergrepp i Etiopien. Vad det handlar om är ett omfattande informations- och påverkansarbete för att förändra värderingar och beteenden gällande det som kallas skadliga traditionella sedvänjor, ett vitt begrepp som inkluderar könsstympning, barnäktenskap, brudrov, omfattande barnarbete och våld mot kvinnor och barn. Barnmigration, att barn skickas till andra länder för att bidra till att försörja familjen, är också en del i begreppet. Min styvfar ville skicka mig utomlands för att arbeta när jag var 13, till Saudiarabien eller något annat land. Han ordnade med ett falskt id-kort där det stod att jag var över 18, för att jag skulle få ett pass. Samtidigt var jag med i en grupp i skolan och fick lära mig hur viktigt det är med utbildning, och vad barnmigration innebär för risker. 4 BARNFONDEN

5 Land i fokus: etiopien Etiopien framåt gett mycket goda resultat. Nyligen avslutades Barnfondens treåriga utbildningsprojekt som visat fantastiska resultat och bland annat fått landets regering att se över skolpolitiken. Och det viktiga arbetet i fadderprojekten fortgår: Det byggs brunnar, skolor och hälsokliniker och familjer får hjälp att skaffa försörjning. I Barnfondens fadderprojekt har utvecklingen, precis som i huvudstaden, kommit långt. Men det betyder inte att stödet inte behövs längre, stödet gör fortfarande stor skillnad. Det såg vi vid besök i byar belägna utanför fadderprojekten: Skolor byggda av lera med jordgolv, med bristfälliga arbetsbänkar och inget undervisningsmaterial alls. Med låg skolnärvaro, låg grad av läskunnighet och med flickor som gifts bort i tidig ålder, berättar Barnfondens generalsekreterare Carolina Ehrnrooth som besökte Etiopien tidigare i år. text erik sundberg ETIOPIEN SVERIGE Antal invånare: 93,8 miljoner 9,4 miljoner Yta: km² km² Huvudstad: Addis Abeba Stockholm Medellivslängd: 60 år 82 år Barnadödlighet: 7,7 % 0,3 % Andel invånare som Lever i städer: 16 % 84 % Lever i extrem fattigdom: 30 % - Är undernärda: 40 % - källa: globalis Förbjudet Olika former av könsstympning, barnäktenskap, brudrov och våld mot kvinnor och barn förekommer i Etiopien, liksom i många andra länder. Brudrov, att en flicka rövas bort och tvingas gifta sig, och könsstympning är straffbart och kan ge upp till fem års fängelse i Etiopien. I Silti är kännedomen kring detta utbredd, många vet att könsstympning kan leda till bestående skador och att det är förbjudet. Trots det förekommer det alltför ofta. Sofias styvfar ville skicka henne utomlands för att arbeta. Låt oss tillsammans slå tillbaka mot skadliga traditionella sedvänjor och könsbaserat våld, säger skylten som står uppställd vid vägkanten. I Etiopien är avsaknaden av tidningar och annan samhällsinformation stor, och informationsskyltar som dessa är viktiga för att sprida kunskap. Det berättar Sofia för oss när vi besöker henne i Silti i samband med en utvärdering av projektet. Skolan som Sofia går i är en del av projektet som stöds av Barnfonden. Sofia talade med sina syskon och sin mamma, och så gick hon till sin lärare i skolan. Läraren talade då med Sofias styvfar och Sofia fick stanna hemma. Nu går hon i sjätte klass och är ordförande i elevernas egen riksdag på sin skola. Projektet etablerat Sofia stod på sig och fick stöd av sin lärare. Alla barn har inte det självförtroendet, men förhoppningsvis kan fler få det. Projektet är nu inne på sitt andra år och diskussionsgrupper med föräldrar, byäldste och hälsorådgivare är etablerade och pågår för fullt. Och i skolorna pratar barnen om problemen och vad man kan göra åt dem i speciella barnklubbar, som fokuserar på problematiken kring skadliga traditionella sedvänjor. BARNFONDEN 5

6 Land i fokus: etiopien Så här såg en av skolorna ut innan utbildningssatsningen startade. Pedagogiska inslag dekorerar idag skolornas ytterväggar. Så här såg den enda toaletten på skolan i Senena ut tidigare. Eleverna på Senena går numera på den här toaletten. Barnfondens stöd byggde bästa skolan Under tre år satsade Barnfonden extra mycket resurser på att bygga upp bra skolor i Etiopien. Sex skolor i området Silti, strax söder om huvudstaden Addis Abeba, deltog och resultaten är enastående: Två av skolorna är idag modellskolor och rankade bland landets bästa skolor. Dessutom är studiebesöken många eftersom andra skolor och kommuner vill se hur de fantastiska resultaten uppnåtts. Innan Barnfondens projekt startade kunde vi se trasiga byggnader med mörka och smutsiga klassrum där eleverna trängdes i improviserade skolbänkar. Tillgången till böcker var dålig och både lärare och elever var understimulerade. Såväl barnens som föräldrarnas engagemang i skolan var dåligt och utbildning, i synnerhet flickors, var inte något som prioriterades. Många nya förbättringar Idag, tre år sedan starten 2010, ser vi fräscha lokaler med färgglada pedagogiska inslag både inomhus och utomhus. På skolgården finns rent dricksvatten, separata toaletter för tjejer och killar, skolträdgårdar och idrottsplaner. Separata små hus används som tjejklubbar där flickorna kan sköta sin hygien när de har mens så att de inte behöver känna sig tvingade att stanna hemma. Vi får se de nya biblioteken med böcker i hyllorna och elektricitet så att barnen kan läsa även efter mörkrets inbrott. Och framför allt ser vi att hela byn nu visar en glädje och stolthet över skolan, något som är en förutsättning för att ett sådant här projekt ska lyckas och för att de positiva resultaten ska fortsätta. Barnfonden och våra samarbetspartners 6 BARNFONDEN arbetar med ett koncept vi kallar barnvänliga skolor. Genom att skapa en trygg och stimulerande skolmiljö där barns rättigheter respekteras, där barn får ta plats och ansvar, där barn har tillgång till rent vatten och där det finns böcker och pennor, där ökar också kunskapsinlärningen. En stor del i projektet har handlat om att engagera föräldrar för att få dem att ändra attityd till utbildning i allmänhet, och flickors utbildning i synnerhet. Att engagera föräldrar i skolan och få dem att inse vikten av utbildning är något som skiljer sig markant från andra skolor i Etiopien, och de positiva effekterna har varit många. Utbildningsministern på besök Boze Elementary, en av de skolor som fått extra stöd av Barnfonden, har efter satsningarna fått flera utmärkelser. Bland annat har skolan utsetts till en av landets tre bästa statliga skolor och som modell för hur alla andra skolor i landet ska fungera. I samband med utnämnandet till modellskola besöktes skolan av Etiopiens dåvarande utbildningsminister, Fuad Ibrahim. Med Barnfondens lyckade satsningar som modell har myndigheterna nu påbörjat arbetet med att införa mer elevinflytande i alla landets skolor. Ytterligare en skola som deltog i Barnfondens utbildningssatsning, Senena, har utsetts till etiopisk modellskola. Långsiktig lösning Utbildningsprojektet genomfördes i fadderprojektet Silti där över 800 svenskar har fadderbarn. Att projektet lyckats så bra beror på kombinationen av det långsiktiga arbetet som fadderprojekten innebär, det stora engagemanget som har funnits i området och de extra resurser som kunnat skjutas till tack vare bland annat projektfaddrar och företag som stödjer Barnfondens arbete. Genom fadderprojektet har vi och våra lokala partners kunnat bygga upp förtroende mellan organisationen och föräldrar, lokala myndigheter, lärare, ungdomar och barn. Projektet genomfördes tillsammans, vi diskuterade fram vad som behövde göras, var och hur. De boende i området var också med i själva arbetet. De bidrog med arbetskraft och samlade själva in medel för att genomföra förbättringar som projektpengarna inte räckte till. Projektet, som nu är avslutat, har hjälpt familjerna att komma igång och organisera sig för att skapa förändring. Nu har lokala myndigheter och de boende själva tagit över och fortsätter driva utvecklingen framåt, helt enligt Barnfondens idé om lokalt ägande och hjälp till självhjälp. Utbildningsinsatsen: Siffror i urval text & foto martina hibell l Tolv nya klassrum i fyra skolor har byggts l Fem skolbibliotek har byggts l Sex skolträdgårdar har anlagts l 800 nya skolbänkar och referensböcker har köpts in l 100 lärare har vidareutbildats l 150 flickor har utbildats till kamratstödjare l Antal flickor i de sex skolorna som hoppar av har minskat från 10 till 3 procent l De sex skolorna har alla fått rent vatten, elektricitet, separata toaletter för flickor och pojkar samt hjälp för att engagera föräldrar l Totalt beräknas över barn ta del av förbättringarna varje läsår

7 Barnfonden påverkar i FN Just nu pågår Barnfondens kampanj Free from violence and exploitation. Målet är att påverka FN att i de nya millenniemålen inkludera mål för att stoppa våld och utnyttjande mot barn. text erik sundberg Inför 2016 ska världen ha enats om ett antal nya utvecklingsmål som då ska ta vid där de nuvarande millenniemålen slutar. De nuvarande målen omfattar bland annat mål för fattigdomsbekämpning och avskrivingar av de allra fattigaste ländernas skulder. Tyvärr saknas mål för att skydda barn mot våld och utnyttjande men det arbetar nu Barnfonden och ChildFund Alliance för att inkludera i de nya målen. Många barn far illa Alla barn har rätt till en trygg uppväxt, trots det utsätts varje dag miljontals barn för våld och utnyttjande. En del av dem möter vi på plats i länderna vi arbetar. Det handlar om barn som tvingas till hårt arbete, barn som inte vågar gå till skolan för risken att bli överfallna på vägen dit eller som är rädda för lärarens slag. Vi möter flickor som könsstympas och som gifts bort i tonåren. Alltför många barn i världen far illa. Barnfonden arbetar dagligen med barn för att försöka hjälpa dem till ett bättre liv. Men även politiker och makthavare har en viktig roll att spela. Genom att stifta lagar och se till att lagarna följs kan barns skydd förbättras och därför försöker vi nu påverka politikerna. Genom att visa omfattningen av problemet och vilka möjliga lösningar som finns hoppas vi att FN ska inkludera skyddet av barn i de nya utvecklingsmålen. Varför är millenniemålen viktiga? De nya utvecklingsmålen kommer, precis som de tidigare millenniemålen, att sätta prioriteringarna för världens utveckling under de kommande 15 åren. Genom att anta målen i FN förbinder sig världens stater att tillsammans jobba för att uppnå dem. De mål som definieras kommer att prioriteras framför övrigt utvecklingsarbete, därför är det av stor betydelse vilka mål som antas. Flera av de millenniemål som antogs vid millennieskiftet har också gått väldigt bra, bland annat har jordens hunger halverats och barnadödligheten minskat kraftigt. Detta har vi gjort För att förmå FN att anta nya utvecklingsmål som inkluderar skyddet av barn har ChildFund Alliance och Barnfonden bland annat: l Ordnat paneldebattar i FN för att lyfta frågan l Överlämnat en rapport till FN där barn i utvecklingsländer ger sin syn på våld och utnyttjande samt ger rekommendationer till världens ledare l Skrivit brev till bland annat svenska politiker och makthavare för att informera och förmå dem att lyfta frågan l Skrivit debattartiklar för att sprida medvetenhet om problemet l Informerat via sociala medier och uppmanat till att skriva under Free-uppropet (läs mer på sidan 3) Vad händer nu? Efter ett antal toppmöten i FN i september i år går nu processen med att ta fram nya utvecklingsmål vidare. Närmast väntar förhandlingar mellan världens stater om målens innehåll och här finns till exempel möjlighet att påverka den svenska regeringen. ChildFund Alliance har också representanter på plats i New York som kontinuerligt träffar politiker och andra makthavare i FN för att få dem att inse vikten av att alla barn får möjlighet till en uppväxt utan våld och utnyttjande. Hitta statistik och läs mer om kampanjen på Där kan du även läsa om hur du kan vara med och bidra. Läs mer om Barnfondens påverkansarbete på free. Barnfonden en del av ChildFund Alliance Alliance ChildFund Alliance är ett nätverk av tolv barnrättsorganisationer, varav Barnfonden är en. Tillsammans arbetar vi för att skapa långsiktig utveckling för barn och familjer som lever under fattiga förhållanden i 56 länder. Alliansen arbetar också med att påverka politiker och beslutsfattare för att de genom lagar ska förbättra situationen för världens alla barn. Är du nyfiken på ChildFund Alliance eller våra systerorganisationers arbete? Läs mer på BARNFONDEN 7

8 Valfritt belopp Nu kan du göra mer 8 BARNFONDEN

9 för ditt fadderbarn Som fadder kan du nu välja att varje månad ge lite mer till arbetet i ditt fadderbarns projekt. På så vis bidrar du till fler förbättringar i fadderprojektet, förbättringar som kommer både ditt fadderbarn och alla andra barn som bor i området till glädje. text erik sundberg foto cindy godden/childfund Behoven i områdena där fadderbarnen bor är stora. Brist på rent vatten, sjukvård och utbildning är bara några exempel. I alla fadderprojekt arbetar man med insatser för att barnen ska få det bättre. Det kan handla om att borra en brunn, bygga en skola, köpa in skolböcker eller att förse familjerna med myggnät för att minska barnadödligheten i malaria. Som fadder kan du välja att varje månad ge lite mer i fadderbidrag till arbetet i just det område där ditt fadderbarn bor. På så vis bidrar du till att arbetet i projektet förstärks och att utvecklingen i området snabbas på. Det är lätt att höja fadderbidraget Vill du ge mer än 230 kronor varje månad i fadderbidrag? Då är du välkommen att kontakta Barnfonden på eller info@barnfonden.se. Du kan också fylla i kupongen på sista sidan och posta den till oss. BARNFONDEN 9

10 När jag för snart 15 år sen blev fadder till den då 4-åriga Fabrice i Benin kändes ett besök hos honom ganska avlägset. Det fick ersättas med brev, paket och foton innan besöket blev verklighet strax före jul förra året. text & foto susanne nilsson Hemma Hos Fabrice i Benin Efter att vi hade landat på flygplatsen i Cotonou körde den duktiga chauffören Jonas mig, min man och tolken Julien den nästan 25 mil långa turen till Dassa. Den sista biten från Dassa ut till Glazoue blev en skakig tur och med fjärilar i magen. Nu skulle vi snart ses. Första mötet Där låg den lilla byn med sina lerhus, men det fanns även lite modernare murade hus med plåttak. Familjen tog emot ute på innergården mellan deras små hus. Det var Fabrice med sin mamma, pappa och halvbror. Dessutom fanns där en del av byns barn som nyfiket tittade på oss. Vi visades runt i familjens hem som bestod av olika hus. Ett som mamman bodde i och ett som pappan bodde i tillsammans med Fabrice. Fabrices sovplats bestod av en tunn matta direkt på det hårda betonggolvet. Har egen odling Därefter åkte vi ut till deras lilla odling som Fabrice och hans mamma sköter om. Den låg en bit utanför byn. Skörden av bland annat majs och soja var bärgad sedan tidigare. När vi återvände till deras hem hade Fabrices moster börjat förbereda middagen som vi skulle bli bjudna på. Fabrice och hans bror stötte kokt jams till en degliknande klump i en stor trämortel. På den öppna elden bredvid puttrade en gul soppa i en gryta. De dukade fram i rummet i mammans hus och på våra tallrikar öste de upp en jamsdegklump och den gula soppan. I soppan låg bitar av grillad eller stekt råtta. Min Fabrice vid sin studieplats. Överst i bokhögen ligger en bok om Sverige som han fått av sina faddrar i julklapp för några år sedan. man och jag åt av jams och soppa men råttan lät vi övriga gäster och familjen äta upp. Många intryck När klockan närmade sig var det dags för Fabrice och hans bror att återvända till dagens andra pass i skolan. Själva återvände vi till Dassa med en önskelista från familjen. De behövde fotogenlampor och cement för att kunna färdigställa mammans hus. Tre ytterväggar skulle putsas samt innergolvet i hennes sovrum gjutas. Trots många tankar som snurrade i huvudet efter dagens många intryck kunde vi till slut somna för att samla krafter till nästa dag. Dag två började med ett besök på Fabrices skola. Vi kom dit tillsammans med en representant från Barnfonden och hamnade mitt i klassens engelskalektion som leddes av en härlig tjej från Kalifornien som jobbade som volontär. Vi var med på resten av lektionen och fick rycka in lite här och där och hjälpa till. Lektionen avslutades med en klämmig sång och därefter var det lunch. På skolgården hade tre kvinnor ställt upp varm mat i stora grytor som skolbarnen kunde köpa av och äta till lunch. Det fanns tyvärr de som inte hade några pengar och de blev utan mat. Marknadsmyller Vi fick även träffa en matematiklärare och rektorn på skolan. Därefter lämnade vi skolans värld för att besöka marknaden i Dassa för att göra inköpen till familjen. Marknaden i Dassa var verkligen en upplevelse i sig. Som tur var hade vi Julien och Jonas med som hjälpte oss att hitta rätt i myllret av människor och marknadsstånd. Inköpen och transporten av cementen ordnades till familjen och på eftermiddagen när vi åter sågs i deras hem var glädjen och tacksamheten stor. Fotogenlamporna kommer till nytta så att till exempel Fabrice även efter mörkrets inbrott kan läsa sina läxor och mamman kan pyssla med sitt. Och cementen gör att familjen nu kan färdigställa huset. Besöket hos Fabrice blev ett minne för livet för mig och min man. Vi har fått bidra till ett bättre liv, boende, skolhus, utbildning och mycket mer och har nu själva fått se resultaten så här långt. 10 BARNFONDEN

11 Fabrice och Susanne tillsammans med Fabrices föräldrar och bror. Fabrice, uppe till höger i bild, i skolan. Benin Grundat: 1873 Huvudkontor: Stockholm Omsättning: 90,5 miljarder kronor Antal anställda: i 170 länder Antal invånare: , ungefär hälften av befolkningen är under femton år Yta: km 2, ca en fjärdedel av Sveriges yta Huvudstad: Porto-Novo, regeringen sitter dock i landets största stad Cotonou Medellivslängd: 56 år På skolgården säljer två kvinnor skollunch som barnen kan äta om de har pengar att betala med. Det var många barn som nyfiket samlades när byn hade besök från Sverige. Skörden av majs och soja från familjens odling har redan blivit bärgad. Förutom Fabrice och hans mamma har också Susannes man Thomas och tolken Julien fastnat på bilden. BARNFONDEN 11

12 Företag löser Mer av livet i näringslivet. Så beskriver Barnfonden det arbete som genomförs tillsammans med företag för att förbättra situationen för barn i Afrika, Asien och Latinamerika. Konceptet bygger på att näringslivet tar hjälp av den expertis som vi på Barnfonden har för att nå ut med sitt stöd, berättar Malou Bratt. text erik sundberg foto solvatten 12 BARNFONDEN

13 Att civilsamhället, det vill säga den del av samhället som utgörs av till exempel organisationer som Barnfonden, samarbetar med näringslivet gör framför allt att de ekonomiska musklerna stärks. Men det handlar också om ett kunskapsutbyte. Solvatten är ett exempel på ett framgångsrikt samarbete mellan civilsamhälle och näringsliv. Solvatten erbjuder en lösning på ett angeläget samhällsproblem i de länder vi verkar, tillgången till rent vatten. Vi kan hjälpa företaget att nå målgruppen och sprida sin produkt samtidigt som människors hälsa förbättras, säger Malou Bratt som ansvarar för företagssamarbeten på Barnfonden. Samarbeten allt vanligare Solvatten är en svensk uppfinning för att tillhandahålla drickbart vatten med minimal miljöpåverkan. Genom en liten behållare i plast renas vattnet när behållaren exponeras för solens strålar och värme, vilka tillsammans renar förorenat vatten. De närmaste åren kommer vi att få se fler samverkansprojekt mellan näringsliv och civilsamhälle, något som kommer att gynna både företag och samhällen menar Malou Bratt. En god ekonomisk utveckling är dessutom en bra grogrund för demokrati och samarbeten mellan stat, näringsliv och civilsamhälle kan spela en avgörande roll för att få till en långsiktigt hållbar samhällsförändring. Företagens viktiga engagemang Barnfonden samarbetar med stora och små företag för att möjliggöra för dem att på Gyllene triangeln Näringsliv (till exempel företag) Civilsamhälle (till exempel Barnfonden) Stat olika sätt göra skillnad för barn och familjer i Asien, Afrika och Latinamerika. Tillsammans med företagen tar Barnfonden fram en plan för hur deras stöd och kunskap bäst tas tillvara och arbetet följs noga Malou Bratt. upp för att hela tiden säkerställa att stödet används på bästa sätt. Samtidigt jobbar Barnfondens lokala samarbetspartners i länderna nära de statliga myndigheterna för att få det stöd och den legitimitet som krävs för att kunna driva projekt, som att till exempel dela ut solvattenenheter i slumområden i Kendu Bay i västra Kenya. Staten spelar avgörande roll Malou poängterar också vikten av att staten tar en avgörande roll för att få till en hållbar samhällsförändring i de länder Barnfonden stödjer. Statens lagstiftande makt i kombination med företagens resurser och civilsamhällets kunskap kring hur resurserna bäst kommer till sin rätt utgör en triangel där partnerna är beroende av varandra för att uppnå goda resultat. På World Economic Forum, som ägde rum i Davos tidigare i år, underströks vikten av en dynamisk samverkan mellan stat, näringsliv och civilsamhälle, bland annat genom rapporten The Future Role of Civil Society. Det stärker ytterligare vår tes att den här formen av samverkan är vägen framåt, inte minst i takt med att allt fler företag är verksamma på en global marknad, säger Malou Bratt. Den gyllene triangeln De tre hörnen i triangeln, staten, näringslivet och civilsamhället, har alla en viktig roll att spela. Men utan allas bidrag blir det svårt att få till en hållbar förändring. I Sverige jobbar därför Barnfonden ständigt med att hitta fler samarbetspartners för att ytterligare stärka arbetet i länderna. Målet är att se till att fler barn får möjlighet att växa upp i bra miljöer och att de en dag själva kan vara med och driva på utvecklingen i sina respektive länder. Att som företag engagera sig gör stor skillnad. Dels handlar det om att göra skillnad för människorna i de samhällen vi arbetar. Men det handlar också om att visa anställda eller andra samarbetspartners och företag att man tycker att detta är något viktigt och att man är med och bidrar till en global utveckling, avslutar Malou Bratt. samhällsproblem Företag spelar en viktig roll för att tillsammans med Barnfonden och stater lösa samhällsproblem. Solvattenenheten fylls på med det vatten som finns tillgängligt i området. Vattnet är då ofta smutsigt men tack vare enhetens utformning kan vattnet renas och användas. Vill ditt företag stödja? Jobbar du på ett företag som skulle kunna vara intresserat av att samarbeta med Barnfonden? Hör av dig till oss! Kontakta Charlotte Uhler på telefon eller e-post charlotte.uhler@barnfonden.se. Det går också att stödja Barnfondens arbete utan att vara samarbetspartner, läs mer på barnfonden.se/foretag. BARNFONDEN 13

14 Kambodjanska skolbarn på väg till skolan. Cykel vägen till utbildning På landsbygden i Kambodja är det ofta långt till skolan. För att barnen ska kunna ta sig till lektionerna behöver många därför en cykel. Sedan några år är det möjligt att skänka cyklar till skolbarnen via Barnfondens gåvokatalog. För de barn som redan fått en cykel spelar gåvan en avgörande roll för att de ska kunna skaffa sig en livsviktig utbildning. text erik sundberg foto childfund kambodja I de kambodjanska provinserna Svay Rieng och Kratie är det inte ovanligt att skolbarnen har över en mil till närmaste skola, enkel väg. Att ta sig till lektionerna är både tidskrävande och farligt, inte minst för flickorna. Många barn väljer därför att bara gå till skolan ibland medan andra aldrig går dit eftersom föräldrarna inte vågar släppa iväg dem. Ökad status För att underlätta för de allra fattigaste barnen med lång resväg arbetar därför Barnfonden för att kunna dela ut cyklar till familjerna. Skolbarn som redan hunnit få cyklar berättar hur de känner sig säkrare när de nu kan cykla till skolan men också att de inte känner sig lika utsatta längre. Med en cykel förbättras nämligen också familjens status och det blir lättare för barnen att bli accepterade i skolan. Det i sin tur gör det naturligtvis också roligare för barnen att vara i skolan. Gynnar lokala näringslivet Cyklarna som skänks genom Barnfondens gåvokatalog köps på plats i Kambodja. På det sättet förbättras inte bara situationen för skolbarnen utan ger också landets näringsliv välbehövligt stöd. Dessutom minskar miljöpåverkan genom transporter jämfört med om cyklarna till exempel istället köpts i Sverige och därefter transporterats till Kambodja. Att köpa cykeln lokalt ger betydligt fler goda effekter, i synnerhet när man tittar på den långsiktiga utvecklingen i området. Fortfarande stort behov Ännu saknar många barn möjligheten att ta sig till skolan och utan utbildning får de betydligt svårare att klara sig i livet. Genom att skänka en cykel hjälper du barnen i Kambodja till ett bättre liv. Ge bort en gåva som verkligen gör skillnad, som tack för gåvan får du som givare ett fint gåvokort att spara eller att ge bort som present. Barnfondens gåvokatalog Vill du stödja skolbarnen i Kambodja med en cykel? Gå in på gavokatalogen.barnfonden.se och skänk din gåva. En cykel kostar 420 kronor. Nyheter i gåvokatalogen Barnfondens gåvokatalog är uppdaterad med flera nya gåvor! Bland annat finns det nu ett Mama kit för mödrar i Uganda för att de ska kunna föda säkert. Läs mer om gåvorna på gavokatalogen.barnfonden.se. 14 BARNFONDEN

15 Höj ditt månadsbidrag eller uppdatera dina personuppgifter n Jag vill höja mitt fadderbidrag till kronor per månad n Jag vill lämna personnummer n Jag vill adressändra n Jag vill uppdatera e-post elller telefonnummer Personnummer (10 siffror) Gatuadress Postnummer och postort VIK TALONGEN HÄR Barnfonden SVARSPOST Malmö Frankeras ej. Mottagaren betalar portot. TEJPA IHOP HÄR Telefon E-post Kontakta oss på om du vill beställa inbetalningskort eller blanketter. Det går också bra att ringa oss för att lämna personnummer eller uppdatera uppgifter. KLIPP HÄR fadderservice svarar Varför står det hon i brevet när mitt fadderbarn är en han? Ibland får vi frågor från faddrar som fått brev där fadderbarnets kön förväxlats. Det är inte konstigt att man som fadder bli fundersam men allt som oftast handlar det om enkla språkförbistringar i översättningarna. Kristin Rosqvist jobbar på Barnfonden och skriver om språkförbistringar i brevskrivningen. På många lokala språk i världen skiljer man inte lika tydligt på han och hon som vi gör i svenskan. I indoeuropeiska och afroasiatiska språk har manliga pronomen traditionellt använts för att referera till båda könen eller till personer av okänt kön. Till exempel säger man på det västafrikanska språket bambara, som bland annat talas i Mali: a tara sugula. Det betyder både han gick till marknaden och hon gick till marknaden. På swahili betyder ordet yeye både han och hon och på filipino, det officiella språket på Filippinerna, används ordet siya för alla människor, och ibland även djur. Även på franska, som många fadderbarn i bland annat Västafrika tidigt lär sig i skolan, kan han och hon lätt förväxlas. När brev på franska översätts till engelska för att skickas till faddrar i Sverige blir det därför ibland fel på hon och han eftersom det i franskan är själva objektet som är antingen feminint eller maskulint. Till exempel heter det son livre, som betyder antingen hans bok eller hennes bok ; det maskulina son används för att livre, bok på svenska, är grammatiskt maskulint. De som översätter breven till och från faddrarna är lokalt anställda och även om de visserligen kan engelska är det trots allt kanske deras tredjespråk. De översätter dessutom väldigt många brev varje dag, vilket gör att det ibland av misstag står han i det översatta brevet trots att fadderbarnet är en flicka. Det är helt enkelt den språkkulturella skillnaden som stökar till det och gör att dessa misstag uppstår. Ibland får vi samtal från faddrar som tror att de fått brev från fel fadderbarn eller så har de själva blivit osäkra på om fadderbarnet är en pojke eller flicka och frågar oss. När vi då förklarar att det helt enkelt handlar om språkförbistringar brukar faddrarna förstå och bli glada över att de dels har fått svar på sina funderingar och dels att de fått lära sig något nytt om en annan kultur. Några översättningar Språk Fras På svenska Bambara A tara sugula Hon gick till marknaden och han gick till marknaden Swahili Yeye Hon och han Filipino Siya Hon och han Franska Son livre Hennes bok och hans bok Fråga oss! Hör av dig till oss om du har några frågor, funderingar eller synpunkter på ditt fadderskap. Många frågor kan vi svara på direkt, andra skickar vi vidare till våra kollegor i Afrika, Asien och Latinamerika. Ring på eller mejla info@barnfonden.se. Mer information finns också på vår webbplats, BARNFONDEN 15

16 B Den bästa gåvan är den som ger hopp om en framtid. Get till familjer i Zambia Julklappar från 75 kronor. Håll utkik efter Barnfondens gåvokatalog i din brevlåda - kommer i november. Hitta din gåva på barnfonden.se/godjul redan nu! Skolbänkar till Uganda Mama kit till blivande mödrar