Barnfondens faddertidning nummer Uganda. Starka möten med fadderbarn. Migration skapar dyr tillväxt. Företag som tar ansvar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnfondens faddertidning nummer 1 2013. Uganda. Starka möten med fadderbarn. Migration skapar dyr tillväxt. Företag som tar ansvar"

Transkript

1 Barnfondens faddertidning nummer Uganda i fokus Starka möten med fadderbarn Företag som tar ansvar Migration skapar dyr tillväxt

2 Barns rätt till trygghet och skydd Som fadder är du med och stöder ett långsiktigt utvecklingsarbete som gynnar barn och familjer som har det svårt i utsatta länder. Målet med arbetet i fadderprojekten är att alla barn ska få gå i skolan, få vård när de blir sjuka och ha möjlighet att försörja sig när de blir vuxna. Men de ska också få känna sig trygga. Att inte utsättas för någon form av våld, misshandel, sexuella övergrepp eller exploatering kan tyckas vara en självklarhet, men för många barn ter sig verkligheten annorlunda. Miljontals barn tvingas till tunga och farliga arbeten som berövar dem möjligheten att gå i skolan och utvecklas som de ska, både fysiskt och psykiskt. I Uganda stöder svenska faddrar närmare 800 barn i olika fadderprojekt. Flera av dem ligger i norra Uganda, där det i tjugo år pågick ett lågintensivt brutalt krig mellan rebellrörelsen Lord s Resistance Army och regeringen. Uppskattningsvis barn rekryterades som soldater av rebellrörelsen och stora delar av befolkningen lever fortfarande med traumatiska minnen från den här perioden. Läs mer om Barnfondens arbete i Uganda på sidan 4. I områden som norra Uganda är det extra viktigt att barn känner sig trygga i såväl hemmet som skolan. I fadderprojekten skapas därför miljöer där barn och deras rättigheter respekteras. Lärare och föräldrar får utbildning i barns rättigheter och kan därmed bidra till att färre barn utsätts för övergrepp och exploatering. Barnen i projekten är dessutom med och formar sin egen framtid. En trygg miljö där barnen respekteras är en förutsättning för att få till en varaktig förändring, en utveckling som barnen är med och driver framåt. Som givare och fadder är du med och stöder det arbetet, tack för ditt stöd. I fadderprojekten skapas miljöer där barn och deras rättig heter respekteras. Barnfonden är en insamlingsorganisation som arbetar för att barn som lever under fattiga förhållanden i Afrika, Asien och Latinamerika ska få gå i skolan och få tillgång till hälso- och sjukvård. Vi ger familjer möjlighet att försörja sig själva och vi är med och skapar en långsiktig utveckling i det omgivande samhället. Adress Kattsundsgatan 15 Box Malmö Telefon: E-post: Hemsida: Plusgiro: och Barnfondens faddertidning Ansvarig utgivare: Carolina Ehrnrooth Redaktör: Erik Sundberg Grafisk form: Inspiration Media Korrektur: Åsa Hernborg Tryck: Tryckfolket, Malmö Tack till alla som hjälper Barnfonden att göra tidningen till en låg kostnad! Tidningen är tryckt på miljövänligt papper. BARNFONDENS KANSLI 425 Carolina Ehrnrooth Generalsekreterare Carolina Ehrnrooth generalsekreterare Cecilia Schön insamlingschef Kerstin Reimers ekonimichef Innehåll # foto jake lyell 4 Uganda i fokus 7 Så gick det för Barnfonden 2012 Sevgi Até administrativ assistent Karin Bergqvist fadderservice Catherine Larsson Palomäki fadderservice 8 Migration skapar dyr tillväxt 10 Fadderbesök i Thailand 12 Företag som tar ansvar Kristin Rosqvist fadderservice Fredrik Salomonsson fadderservice Martina Hibell programansvarig 14 Effektiv uppföljning ger resultat 15 Fadderservice svarar Hanna Malou Bratt Ivarsson företagssamarbeten marknadsförare Erik Sundberg kommunikatör 2 BARNFONDEN

3 Så många av Barnfondens faddrar har i år möjlighet att dra av 25 procent i skatt på sina bidrag. För att vara berättigad skatteavdraget måste Barnfonden skicka in gåvobelopp och personnummer till Skatteverket. De faddrar som inte uppgett sina personnummer har vi inte kunnat skicka in några uppgifter för. Vill du göra avdraget nästa år? Kontakta Barnfonden eller läs mer på Barnfondens kontor flyttar Från den 15 maj sitter Barnfonden i nya lokaler i Malmö. Med de nya lokalerna är förhoppningen att arbetet på kontoret ska gå snabbare och smidigare eftersom lokalerna är bättre anpassade till Barnfondens behov. Flytten genomförs stegvis och målet är att ni faddrar inte ska märka av den. Den nya adressen för besök blir Kattsundsgatan 15, Malmö. Postadressen förblir densamma: Box 4100, , Malmö. Fortsatt lugnt i södra Mali Børnefondens fadderprojekt, som alla finns i södra Mali, har sedan statskuppen förra året klarat sig från direkt inblandning. Den väpnade konflikten har hela tiden varit koncentrerad till landets norra delar. Kriget påverkar enligt personalen på plats inte heller postgången, så alla brev och gåvor når fram som vanligt. Barnfonden följer utvecklingen noggrant, senaste nytt om situationen i Mali finns alltid att ta del av på vår webbplats och i våra nyhetsbrev. Gilla Barnfonden på Facebook för att kontinuerligt få uppdateringar och nyheter från fadderprojekten. Där kan du också ställa frågor eller lämna synpunkter. Ny styrelseordförande I januari i år tog Lennart Wiklund över efter Annikki Schaeferdiek som ordförande i Barnfondens styrelse. Förutom sitt engagemang i Barnfonden arbetar Lennart Wiklund i flera andra styrelser, däribland Bonnier Solutions, Svensk Bio, Medieföretagen, Almega och stiftelsen Polar Music Prize. Lennart Wiklund och hans familj har varit faddrar i Barnfonden sedan Förutom Annikki Schaeferdiek avtackades i januari också styrelsemedlemmarna Cathrine Stjärnekull, Eva Radetzky, Helena Nilsson-Lannegren och Sten Alfredsson. Nya i styrelsen är Sofia Gustafsson och Petra Bergarp. Barnfondens styrelse beslutar bland annat om övergripande verksamhetsmål och budget. Allt arbete görs ideellt. Hallå där Erik Sundberg, ny kommunikatör på Barnfonden. Vad gör en kommunikatör egentligen? Som kommunikatör är det jag som ansvarar för innehållet i till exempel den här tidningen, i våra digitala nyhetsbrev och på Facebook. Mitt jobb är att se till att man som fadder har möjlighet att lära sig mer om Barnfondens arbete och hur vi använder bidragen. Jag jobbar också med att hitta sätt för våra faddrar att ställa frågor eller berätta för oss vad de tycker om Barnfonden. Det är ett otroligt inspirerande jobb, att på olika sätt få berätta för faddrarna vilken fantastisk nytta deras bidrag gör. Erik rekryterades genom Academic Search International, som bistod med hjälp och handledning i anställningsprocessen. BARNFONDEN 3

4 Land i fokus: Uganda Ett hårt prövat land Uganda är ett land ungefär hälften så stort som Sverige, men med en mer än tre gånger så stor befolkning. Ett delat land med väldigt olika behov. text erik sundberg foto karin bergqvist I Uganda bor hälften av alla världens bergsgorillor. Det är hemvist för Victoriasjön, Nilens främsta källa. Det är ett land med stark ekonomisk tillväxt där jordbruket, med kaffet i spetsen, är den enskilt viktigaste näringsgrenen. Men det är också ett land sargat av ett tjugoårigt krig, ett krig där tusentals barn rekryterats som soldater och miljontals människor försvunnit, kidnappats eller dödats. Medellivslängden i Uganda är 55 år, bland de lägsta i världen. Men det är ett vackert och grönskande land med stora naturresurser. Och folk är glada och stolta över sitt land. De vill väl och kämpar för att få till en förändring, berättar Karin Bergqvist och Malou Bratt från Barnfonden som tillsammans besökte landets fadderprojekt tidigare i år. Obefintlig infrastruktur Uganda är ett delat land, skillnaderna mellan land och stad är mycket stora. Huvuddelen av landet präglas av landsbygd med goda möjligheter till jordbruk och därmed mat, åtminstone de år skördarna inte slår fel. Däremot är infrastrukturen i många fall obefintlig, framför allt i landets norra del som drabbats hårdast av de många åren av krig. Det saknas vägar, transportmedel, skolor och hälsocenter. I Ugandas städer å andra sidan, framför allt i områdena kring huvudstaden Kampala, är utbildning och sjukvård mer tillgängligt. Men avsaknaden av jordbruk och arbetstillfällen i städerna gör att många människor kämpar för att tjäna pengar så de kan handla mat. Minnet av Kony fortfarande starkt Landets norra landsände är den del som drabbats hårdast av krigsherren Joseph Ugandas flagga sedan självständdigheten Människor måste få lära sig vilka rättigheter de har och börja kräva dem. Konys terrorgrupp Lord s Resistance Army. En terrorgrupp utan tydliga politiska mål och som i Uganda gjort sig skyldig till en lång rad brott mot de mänskliga rättigheterna. Kony och hans armé tros ha flytt över gränsen till Kongo efter att ett fredsavtal mellan terrorgruppen och Ugandas regering undertecknades Men minnena av Kony är färska och det är först nu som människorna vågar flytta tillbaka till sina hem och byar. Alla vi mötte i norra Uganda bär på trauman. Antingen har de själva upplevt hemska saker, eller så har de ett syskon eller en släkting som varit inblandande. Det är en extremt jobbig känsla man får när man är där, berättar Malou Bratt. Konys terrorgrupp anklagas bland annat för att sedan 1987 ha rekryterat upp emot barnsoldater. Starkare statsapparat behövs Det demokratiska underskottet och problem med korruption är två andra stora utmaningar för Uganda om de i framtiden ska klara av att stå på egna ben. Barnfonden kan hjälpa människor till en viss del, men staten behöver få in skatt så att de kan bygga upp och utveckla landet också på egen hand, säger Malou Bratt och fortsätter: Utbildningen är nyckeln. Människor måste få lära sig vilka rättigheter de har och börja kräva dem. Då kan vi tillsammans sätta stopp för korruptionen och fokusera på långsiktig utveckling. Ett av fokusområdena som Barnfonden satsar extra mycket på är också just utbildning. Barnfonden arbetar långsiktigt Tillsammans med samarbetspartnern ChildFund Uganda finns Barnfonden representerad i fadderprojekt över hela Uganda. Det svenska stödet koncentreras dock huvudsakligen till tre områden där det också finns många svenska fadderbarn. Arbetet med att bygga upp samhälle för samhälle går framåt men behoven är många och det kommer att ta lång tid. Men med den nyvunna freden växer hoppet om en bättre, och hållbar, framtid ytterligare. Det finns otroligt mycket kunskap i projekten, hos personal och volontärer på plats. Deras engagemang och vilja att hjälpa varandra och få till en förändring gör att det verkligen känns hoppfullt, avslutar Karin Bergqvist. 4 BARNFONDEN

5 Land i fokus: Uganda 1 UGANDA SVERIGE Antal invånare: 33,4 miljoner 9,4 miljoner Yta: km² km² Huvudstad: Kampala Stockholm Medellivslängd: 55 år 82 år Andel invånare som Lever i städer: 16 % 84 % Lever i extrem fattigdom: 29 % - Är undernärda: 22 % - källa: globalis Glada barn i området Gulu i norra Uganda. 2. På landsbygden bygger fortfarande många sina hyddor på traditionellt vis. Till skillnad från exempelvis boenden med plåttak regnar det inte in i hyddor med halmtak, samtidigt som halmen gör att det inte blir lika varmt Vattentank som samlar regnvatten. 4. En stor del av Uganda består av insjöar, vilket ger upphov till storslagna vyer som denna. 5. Liten koleldad spis. 5 BARNFONDEN 5

6 Land i fokus: Uganda Moses drömmer om att bli doktor Jag träffar Moses, hans mamma och lillasyster vid ett besök i staden Gulu i norra Uganda. Familjen har rest långt för att vi ska kunna ses. Moses mamma, Arash Bidgina, berättar att de aldrig tidigare varit inne i staden, så allt är mycket spännande. text & foto karin bergqvist Moses är en glad och nyfiken femåring. Han har gjort sig fin inför mötet, iklädd kostym med skjorta och slips. Kläderna har familjen haft råd att köpa tack vare en julgåva från Moses fadder. Många pojkar i området har liknande kostymer och de används framför allt vid högtidliga tillfällen. Men även till att spela fotboll i när tillfälle ges. Moses blev inskriven som fadderbarn förra året och fick då en svensk fadder. Hans mamma berättar att familjen blev tillfrågad om de ville delta i fadderprojektet och när de förstod vad det innebär ville de gärna vara med. Trots att fadderskapet fortfarande är nytt gör det redan stor skillnad för familjen. Mamma Arash är främst glad över att ha möjlighet att gå till hälsokliniken. Moses lillasyster, Rosano, har nämligen malaria. Men nu har hon fått hjälp från kliniken, både med att upptäcka och behandla sjukdomen. Alla i familjen har dessutom fått myggnät för att förhindra att någon annan ska bli smittad. I februari i år började Moses skolan, något han hade sett mycket fram emot. Fadderprojektet såg då också till att utrusta honom med en skoluniform. När Mama Arash Bidgina, Rosano, Moses och Barnfondens Karin Bergqvist. vi träffas frågar jag Moses vad han skulle vilja bli när han blir stor. Efter mycket funderande säger han att han vill bli doktor. Innan vi skiljs åt gör vi en tur med bil i staden Gulu. Mamma Arashs största önskan är att under sitt besök få se stadens universitet och sjukhus. Jag kan inte låta bli att reflektera över att dessa byggnader på något sätt är symboler för två av Barnfondens fokusområden: hälsa och utbildning. Moses i sin kostym som han kunnat skaffa tack vare en extragåva från sin fadder. foto karin bergqvist Tidigare tvingades barnen att sitta på marken eller på stenar, vilket i många fall ledde till smärtsamma ryggproblem. Tack för skolbänkarna I området Kiboga, i västra Uganda ligger lågstadieskolan Melisa. Skolan är en av flera i området som tack vare gåvor från Barnfondens gåvokatalog får ta emot ordentliga skolbänkar. Tidigare, när det inte fanns några bänkar, satt alla elever på marken eller på stenar som de hittat i närheten. De svensksponsrade skolbänkarna gör en enorm skillnad. Nu behöver barnen till exempel inte längre sitta med krökta ryggar, vilket i flera fall ledde till smärtsamma ryggproblem. Dessutom får eleverna tack vare skolbänkarna en ordentlig yta att vila skrivboken på. Tack så mycket för att ni hjälpt oss med bänkar till vår skola, hälsar Erusa som är elev på Melisa. Fortfarande saknar många skolor i Uganda skolbänkar. Vill du vara med och bidra till en bättre skolgång för dessa barn? Läs mer i gåvokatalogen på text erik sundberg 6 BARNFONDEN

7 Så gick det för Barnfonden 2012 Barnfondens verksamhet fortsätter att utvecklas och för varje år ökar insamlingen, så även under förra året. Det gör att ännu fler barn nu får hjälp till en bra start i livet. text cecilia schön Barnfonden samlade in nästan 87 miljoner kronor under förra året. Det är tio procent mer än Den största delen av de bidragen står faddrarna för, vi hade i slutet av förra året över fadderskap, berättar Carolina Ehrnrooth, generalsekreterare på Barnfonden. Barnfondens faddrar gav tillsammans 71 miljoner kronor till sina fadderbarn samt deras familjer och samhällen förra året. Dessutom gav många faddrar också extra gåvor till sina fadderbarn vid jul och till barnets födelsedag. Företag som bidrar Barnfondens arbete stöds inte bara av privatpersoner, även företag och stiftelser bidrar. Ett företag som samarbetar med Barnfonden är Clean Stream. I skräddarsydda projekt har företaget valt att bygga solcellspaneler och latriner på skolor i Mali och Togo. Sedan många år bidrar även Studentlitteratur som fokuserar sina insatser på utbildningsprojekt i Etiopien. Andra företag som gav sitt stöd till Barnfondens verksamhet 2012 var bland annat Delicard, Euroflorist, Softgoat och Six Group. Exempel på insatser i Kambodja ChildFund har arbetat i Kambodja sedan 2007, och redan har barn fått en fadder. Hela av dessa barn har svenska faddrar. Insatserna i landet når dock lång fler än bara fadderbarnen. Här är några av insatserna som genomfördes 2012: l 500 familjer deltog i arbetet med att bygga latriner och brunnar. l 14 kampanjer för rent vatten och förbättrad hygien genomfördes. l 38 skolor har uppvaktat föräldrar för att få fler barn att gå i skolan. Fler goda insatser Med kronor i bidrag från Radiohjälpen finansierades ett Barnfondenprojekt i Etiopien. Projektet arbetar med att motverka alla former av våld mot barn, framför allt könsstympning och tvångsäktenskap. Intresset för Barnfondens gåvokatalog fortsatte att öka under De mest populära gåvorna var fruktträd, getter och kycklingar. Genom gåvokatalogen har vi fått många nya givare. Vi märker att intresset för att hjälpa är väldigt stort, vilket så klart är roligt. Jag tror framför allt att många tycker att gåvorna i gåvokatalogen är en utmärkt sak att ge till exempelvis påsk eller jul, säger Carolina Ehrnrooth. Så här har pengarna använts Hela 84,4 procent av alla bidrag som kommit in under året har använts till att förbättra livet för barn i fattiga områden runt om i världen. Fokus i arbetet är alltid hälsa, utbildning och försörjning. Av de insamlade medlen har 12,6 procent använts till att samla in mer pengar till förmån för barnen och 2,5 procent gick till administration. För att få ha ett 90-konto får högst 25 procent gå till administration och insamling, så Barnfonden håller sig långt under gränsen vilket så klart gynnar barnen. Barnfondens årsredovisning för 2012 finns i sin helhet på l Fem grupper för mikrolån startades för att stödja ungas företagsambitioner. l 200 ungdomar deltog i ledarskapsutbildning. l Tre gårdar för kycklinguppfödning startades, totalt är nu ett hundratal aktiva. mkr INSAMLING ANTAL FADDERSKAP ,4% Ändamålskostnader 12,6% Insamlingskostnader 2,5% Administrationskostnader Så här har de insamlade pengarna använts Av de insamlade bidragen har 84,4 procent använts till ändamålet, 12,6 procent har använts till att samla in mer pengar till ändamålet och 2,5 procent har gått till administration. Kontroll på pengarna Barnfonden har 90-konto och kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Dessutom granskas verksamheten av externa revisorer. BARNFONDEN 7

8 Tillväxt, rörlighet, utveckling. Och många förstörda öden inte minst för barn och unga. Det är följden av migrationen i Afrika. text henrik lomholt rasmussen & erik sundberg foto jake lyell Migration skapa Lyckan finns inte alltid precis runt hörnet. På den afrikanska kontinenten har bland annat nomader, pilgrimer, köpmän och slavar rest kors och tvärs över de vidsträckta landskapen. Samtidigt har konflikter, svält och klimatförändringar genom åren tvingat miljontals människor på flykt. Dessutom migrerar många afrikaner - både inom sitt lands gränser men också till grannländer eller länder längre bort i hopp om att hitta jobb, utbildning och bättre levnadsvillkor, säger George Milliar, statsvetare vid University of Ghana, och fortsätter: Det som vi ser på senare år är dock att barn och unga under 18 år migrerar på egen hand. Tidigare leddes en sådan flytt av ett familjeöverhuvud. Kortare resa från Stockholm Att allt fler unga på egen hand lämnar sina familjer för att arbeta i främmande länder har George Milliar sett många exempel på de senaste åren. Under upproret i Libyen 2011 evakuerade till exempel Ghanas regering ghananer som arbetade i Libyens byggnadsoch oljeindustri. Fler än 95 procent av dem var mellan 18 och 25 år. En del av dem hade varit i Libyen sedan mitten av 1990-talet. Resan från Ghanas huvudstad Accra till Libyens huvudstad Tripoli är en resa på nästan km. Det är kortare resväg till Tripoli från Stockholm, och då går resan dessutom på betydligt säkrare vägar. Många barn och unga på landsbygden väljer trots osäkerheten att lämna sina familjer och en, vad de anser vara, hopplös tillvaro i hopp om att kunna tjäna pengar i de större städerna. Den mest sårbara Men drömmen om ett nytt och bättre liv i staden slutar alltför ofta med en plåtburk i handen. En plåtburk som används för att tigga pengar. En del klarar dock uppehället som gatuförsäljare, andra tvingas ta hårda, farliga och dåligt betalda jobb i fabriker, gruvor eller på plantager. De som migrerar inom sitt eget lands gränser hör till sitt lands fattigaste. Många är dåligt utbildade eller är ungdomar som lämnat skolan, berättar George Milliar. Han påpekar också att den inhemska migrationen skapar slumområden och ökar risken för våld och brott eftersom det ofta inte finns meningsfull sysselsättning för de som migrerat. Drömmen om att kunna spara pengar för att skicka hem till familjen på landsbygden och samtidigt skapa sig själv ett nytt liv i staden grusas ofta, och verkligheten slår hårt mot framför allt barnen. Inte bara offer Trots de många negativa aspekterna av att så många afrikanska barn och unga migrerar ser Dorte Thorsen, antropolog vid University of Sussex och författare till boken Barn och unga som migrerar i Afrika, inte bara negativt på utvecklingen. Barn och ungdomar som flyttar är inte bara offer. De är också självständiga individer som tänker och handlar strategiskt för 8 BARNFONDEN

9 Migration i Afrika Migration i Nordoch Sydmamerika Totalt antal migranter: 19,3 miljoner Störst mottagarländer: 1. Elfenbenskusten 2,4 miljoner 2. Sydafrika 1,9 miljoner 3. Ghana 1,9 miljoner 46,8 procent av de internationella migranterna i Afrika är kvinnor. Totalt antal migranter: 57,5 miljoner Störst mottagarländer: 1. USA 42,8 miljoner 2. Kanada 7,2 miljoner 3. Argentina 1,4 miljoner 50 procent av de internationella migranterna i Nord- och Sydamerika är kvinnor. Antalet barn och unga som lämnar sina familjer för att på egen hand söka lyckan har ökat de senaste åren. Migration i Asien Totalt antal migranter: 32,5 miljoner Störst mottagarländer: 1. Indien 5,4 miljoner 2. Pakistan 4,2 miljoner 3. Kazakstan 3,1 miljoner 49 procent av de internationella migranterna i Asien är kvinnor. 214 miljoner människor. Så många uppskattas totalt i världen ha migrerat från sina hemländer. Det motsvarar 3,1 procent av hela jordens befolkning. 49 procent av världens alla migranter är kvinnor. källa international organisation for migration (2010) r dyr tillväxt att lämna en hopplös tillvaro på landet till fördel för större möjligheter till utbildning, jobb och en inkomst som de kan dela med familjen som de lämnar efter sig. Deras arbetsförhållanden i staden är visserligen ofta dåliga och det ska vi självklart kämpa för att förbättra, säger Dorte Thorsen. Afrika tur och retur Migration sker både inom kontinenten, men också mellan kontinenterna. Idag beräknas 30 miljoner afrikaner, cirka tre procent av kontinentens befolkning, leva utan för Afrika. Många av dem lever illegalt under eländiga förhållanden i Europa efter att ha riskerat sina liv i samband med farliga resor över Medelhavet. En liten grupp har dock skaffat sig en bra utbildning i hemlandet eller i Europa, för att sedan göra karriär i ett europeiskt land. Charles Kwenin, regional seniorrådgivare för Afrika i Internationella Organisationen för migration (IOM), påpekar att migrationen minskar antalet arbetslösa i hemländerna samtidigt som migranterna tar jobb i de nya länderna som medborgarna i mottagarländerna inte vill ha. Dessutom skapar migrationen handel, rörlighet, tillväxt och utveckling genom överföring av pengar och kunskap till hemlandet, säger Charles Kwenin. Under 2010 skickade migrerande afrikaner hela 385 miljarder svenska kronor till sina hemländer. Det motsvarar 2,4 procent av alla afrikanska länders totala bruttonationalprodukt. Det kan också jämföras med Sveriges totala utvecklingsbistånd som förra året uppgick till drygt 35 miljarder kronor. Kompetensflykt Att många afrikaner flyttar från sina hemländer till exempelvis Europa skapar inte bara ekonomiskt tillväxt och mänskligt lidande. Det leder också till mer långtgående problem. Vi ser en ökande kompetensflykt från Afrika till västvärlden. Välutbildade afrikaner kan tjäna mer och bor bättre i västvärlden än i sina hemländer, säger George Milliar. Men den bilden håller på att förändras, om än långsamt, menar Charles Kwenin. Den ekonomiska tillväxten i de afrikanska länderna tillsammans med stabilare politiska förhållanden gör att fler och fler utbildade afrikaner återvänder till sina hemländer. Trenden förstärks dessutom av den pågående krisen i Europa, avslutar Charles Kwenin. Barnfonden satsar lokalt Barnfondens arbete handlar om att hjälpa människor där de bor. Det handlar om att utveckla hela samhällen, både byar och städer, så att människor inte ska tvingas lämna sina hem för att få möjlighet till utbildning och arbete. Det menar Barnfonden är den långsiktigt hållbara lösningen. Inte bara ekonomiskt utan kanske framförallt också för att minska utsattheten för alla de barn och unga som lämnar sina familjer för att söka lyckan på annat håll. BARNFONDEN 9

10 I november förra året reste Gerd och Egon Stridh från Sverige till Thailand för att besöka sitt fadderbarn Kamontip. Gerd och Egon har varit faddrar åt Kamontip sedan 2006, detta är andra gången de besöker henne. text & foto gerd stridh Nytt besök hos Kamontip i Thailand Den 28 november förra året flög min man och jag från Bangkok till Udon Thani i nordöstra Thailand för att åter få hälsa på vårt fadderbarn Kamontip, eller Jan som hon också kallas. Morgonen efter att vi kommit fram blev vi hämtade av två unga jättetrevliga representanter från ChildFund och en tolk. Tillsammans åkte vi sedan cirka tio mil med bil för att komma till byn där Jan bor. Det är en liten by med ungefär 200 invånare. Börjar lära sig engelska Förra gången träffade vi Jan och hennes familj hemma i deras lilla hus. Det var 2007, och Jan var en liten tvåårig tös. Hon är nu sju år och går i skolan. Och det var där vi mötte henne denna gång. Där väntade också hennes föräldrar, mormor och moster med en tvåårig son. En av Jans lärare bjöd oss på kaffe i ett av rummen. Där fick vi vara i fred för alla skolbarn som naturligtvis var väldigt nyfikna på oss. Jan var ganska blyg och sade inte så mycket, men hon hade sett fram emot vårt besök. Hon tycker om dans och teckning och har börjat lära sig lite engelska, så kanske kan vi en dag säga några ord till varandra och inte tala genom en tolk hela tiden. Kön som aldrig tog slut När vi planerade besöket frågade jag vår kontakt i Bangkok om vi kunde ta med oss något särskilt. Jag fick tipset om att till exempel godis och böcker skulle vara populärt. Vi hade därför med oss en väska med en mängd ritböcker, färgkritor, pennor och liknande som läraren fick ta hand om. Dessutom hade vi två stora burkar med smågodis och klubbor som gjorde stor succé. Barnen fick ställa sig i en lång kö framför tolken och mig och sedan ta en godsak ur varje burk. Det kändes ganska fantastiskt att stå där och se alla leenden och tack, lite som att vara jultomten på besök. Kön tycktes dock aldrig ta slut och till slut förstod jag varför; barnen gick bara och ställde sig sist igen, och så fortsatte det tills godiset var slut. Buddha i marmor Jan och hennes familj ville sedan visa oss Watpaphukon, ett mycket vackert tempel och en pagod som inte låg så långt från byn. Där fanns en väldig liggande Buddha i vit carraramarmor som hade hämtats från Italien. Buddhan var bara fem år gammal. Pagoden låg på en höjd och dit upp ledde en lång trappa. Innan vi reste tillbaka till Udon Thani åt vi lunch tillsammans på en liten restaurang. Vi var nio personer som fick en mängd olika rätter för 380 baht, det vill säga knappt nio kronor per person. Sedan var det dags att säga adjö för den här gången och tacka för att vi hade fått komma och hälsa på igen. Det känns bra att Jan och familjen verkar må bra och att vårt lilla bidrag gör lite nytta bland de människor som bor i Jans by och två andra närliggande byar. Så funkar ett fadderbesök Som fadder får du gärna resa och hälsa på ditt fadderbarn. Det är dock viktigt att kontakta Barnfondens fadderservice senast åtta veckor före resan så att personalen i fadderprojektet och familjen får tid att planera besöket. Besöket sker under en vardag. Personal från fadderprojektet följer med under hela besöket för att underlätta kontakten med fadderbarnet och för att berätta om projektets verksamhet. Ofta träffar man fadderbarnet på projektkontoret och får även följa med till skolan om det är möjligt. Kontakta fadderservice för information och tips om vad du bör tänka på inför besöket. 10 BARNFONDEN

11 Godisutdelning på skolgården. Varför kallas Kamontip för Jan? Hennes smeknamn vet jag inte varifrån det kommer, jag får fråga henne i nästa brev. Jag tänkte inte på det eftersom alla verkar ha ett namn som är lättare att säga. Guiden hette till exempel Papada Srita-at och kallades för Joy, och en av flickorna från ChildFund hette Nuttapreeya Buamee och kallades för Nut. Jan tillsammans med sin mamma och pappa. Gerd och Egon tillsammans med skolbarnen. Jan tillsammans med sin mamma Riem och Gerd i templet med den liggande Buddhan. BARNFONDEN 11

12 Rent vatten med hjälp av svenskt företag Anställda på Atlas Copco ges möjlighet att skänka en del av sin lön för att hjälpa andra människor. För varje skänkt krona bidrar dessutom företaget med två kronor. Nu används pengarna bland annat för att tillsammans med Barnfonden genomföra ett vattenprojekt i Uganda. text erik sundberg foto childfund För snart trettio år sedan visades en dokumentärfilm på tv om torkan i Peru. Två anställda på Atlas Copco som såg filmen bestämde sig för att försöka få företaget de jobbade på att hjälpa till. Lösningen blev organisationen Vatten åt Alla, en organisation driven av medarbetare på företaget men juridiskt avskild från Atlas Copco. Jag tycker det är en bra modell. Vi kan styra lite mer själva än om det vore företaget som gick in direkt med pengarna. Här finns ingen affärsdel att beakta så vi kan själva välja hur pengarna ska användas utan att tänka på hur det kan användas i till exempel marknadsföring, säger Mikael Lorin, ordförande i Vatten åt Alla, som till vardags också jobbar som gruppchef på Atlas Copco Rock Drills AB i Örebro. Atlas Copco Grundat: 1873 Huvudkontor: Stockholm Omsättning: 90,5 miljarder kronor Antal anställda: i 170 länder Mikael Lorin är ordförande i Vatten åt Alla. Till vardags jobbar han som gruppchef på Atlas Copco Rock Drills AB i Örebro. Tydlig nisch Förutom att Atlas Copco skänker pengar till organisationen bidrar de också med stöd så att medlemmarna emellanåt kan åka ut och besöka något projekt. Genom åren har företaget också skänkt till exempel borrutrustning. Till företagets bidrag läggs bidragen från de cirka anställda i 19 länder som ger 30 kronor eller mer varje månad. Pengarna som samlas in används till att genom hjälporganisationer som Barnfonden ge människor rent vatten. Vi har en väldigt tydlig nisch. Vi jobbar bara med vatten och sanitet. Där har vi dessutom en teknisk kompetens, i att borra efter vatten till exempel. Men det är en uttalad policy från företaget att borrar vi efter vatten måste det inte vara med Atlas Copcos utrustning. Här handlar det bara om att hjälpa människor, säger Mikael Lorin. Kommunicerar sitt engagemang flitigt Atlas Copcos tydliga engagemang är något som både kan skapa konkurrensfördelar och samtidigt göra världen lite bättre. Idag ingår det för alla företag att ha ett arbete kopplat till CSR. På Atlas Copco har vi hållit på med detta länge, sedan 1984, och det vill företaget framhäva. Så för företaget handlar det även om ett marknadsföringsvärde, säger Mikael Lorin. Företagets engagemang i frågan om människors rätt till rent vatten kommuniceras flitigt. I till exempel års- och hållbarhetsredovisningar, på webben och i många företagspresentationer är det en självklarhet att lyfta fram engagemanget. Andra projektet med Barnfonden Atlas Copco och Barnfonden inledde sitt samarbete förra året då det genomfördes ett vattenprojekt i södra Mali. Nu har arbetet med ett andra projekt inletts, denna gång intill en lågstadieskola i området Kiryandongo i västra Uganda. Tack vare Atlas Copco och deras anställda byggs det en brunn som kommer att ge rent vatten åt 500 hushåll. Dessutom används pengarna till att bilda en lokal vattenkommitté i byn där brunnen byggs. Kommittén ska utbildas för att ta hand om brunnen när den väl står färdig. Vattenkommittén kommer också att ta prover på vattnet för att säkerställa dess kvalitet, samt informera invånarna i området om att de kan använda vatten från brunnen istället för att dricka smutsigt vatten som de riskerar att bli sjuka av. Arbetet med att bygga den nya brunnen pågår och beräknas vara klart i slutet av året Enligt FN:s beräkningar dör barn på grund av smutsigt vatten varje dag. Totalt beräknas 780 miljoner människor världen över sakna tillgång till rent vatten. 12 BARNFONDEN

13 Vi söker dig Barnfonden försöker hela tiden hitta nya sätt att få företag engagerade i arbetet med att hjälpa utsatta barn runt om i världen. Nu söker vi företagsambassadörer till ett nytt projekt i sydvästra Skåne. Vill du, med stöd från Barnfonden, förmå ditt företag att stödja vårt arbete? Läs mer om projektet på barnfonden.se/ foretag eller kontakta Malou Bratt direkt på eller barnfonden.se. Byborna i Diaféréla i södra Mali inviger den nya brunnen som Atlas Copco och deras anställda har finansierat. Så kan ditt företag stödja Barnfonden Det finns många sätt för företag att vara med och visa att de genom Barnfonden tar socialt ansvar och bidrar till bättre livsvillkor för människor runt om i världen, berättar Malou Bratt som är ansvarig för företagssamarbeten på Barnfonden. Det största åtagandet gör de företag som väljer att Malou Bratt. bli samarbetspartner inom hälsa, utbildning eller entreprenörskap. Företag kan välja att gå in med olika summor, men från kronor skräddarsyr vi ett eget projekt som de både får utförlig återrapportering kring och även har möjlighet att själva besöka, säger Malou Bratt. Är ditt företag intresserat av att stödja Barnfondens arbete? Läs mer på barnfonden.se/foretag. BARNFONDEN 13

14 Ett nytt projekt ska ge alla som arbetar med små barn i Bolivias fadderprojekt utbildning för att klara arbetet. Effektiv uppföljning ger goda resultat För att faddrarnas bidrag ska användas så effektivt som möjligt görs hela tiden kontroller och utvärderingar av arbetet i fadderprojekten. Olika länder har olika system men gemensamt är att alla försöker hitta sätt att få pengarna att räcka till mer. text erik sundberg foto childfund bolivia Det var i ett sådant utvärderingsarbete som ChildFund Bolivia upptäckte att de i flera av landets fadderprojekt hittat ett framgångsrikt koncept för att förbättra livet för små barn. Genom att kombinera insatser inom utbildning och hälsa kunde man till exempel begränsa spridningen av vanliga sjukdomar och kraftigt minska andelen undernärda barn. Många undernärda barn I Bolivia föds i genomsnitt barn varje år. Av dessa överlever inte den första levnadsmånaden. Ytterligare barn dör under sitt första år. Av alla barn i åldern sex månader upp till fem år är mer än hälften undernärda. En stor del av barnen får inte heller tillräcklig kognitiv stimulans under de första åren i livet, något som så småningom kan leda till svårigheter i skolan. Med stöd från Barnfonden startade 14 BARNFONDEN ChildFund Bolivia i februari i år ett nytt projekt som ska förbättra livet för barnen i alla landets fadderprojekt. Projektet ska ta fram gemensamma utbildningsredskap med det framgångsrika konceptet som modell. Målet är att alla som jobbar med små barn ska ta del av arbetsmetoderna. På så sätt kan arbetet systematiseras och bli mer effektivt, samtidigt som det också blir enklare för nya medarbetare att komma in i verksamheterna. Många involverade Fadderprojekten i Bolivia involverar många människor. Det är personal vid Vill du stödja? Vill du som fadder också vara med och stödja detta eller andra liknande projekt? Kontakta Barnfondens fadderservice på telefon eller via e-post så berättar vi mer. lokala myndigheter, förskolor, skolor och hälsocenter. Dessutom finns stora nätverk av engagerade volontärer, bestående av föräldrar, unga ledare och andra medborgare. Det är viktigt att alla dessa grupper, även de frivilliga krafterna, har den kunskap och det material som behövs för att kunna ta ett helhetsgrepp kring problematiken med små barns utveckling. Viktigt med tidiga insatser Forskning visar att de tidiga åren är avgörande för ett barns fortsatta utveckling och dess möjlighet att utvecklas och må bra. Tack vare projektet kommer de som arbetar med små barn att bli bättre på att möta såväl de fysiska som psykiska behoven hos barnen, vilket kommer ge fler barn en god start i livet. Målet är att utbildningsredskapen ska finnas tillgängliga vid årets slut.

15 Lämna personnummer eller uppdatera dina adressuppgifter n Jag vill lämna personnummer n Jag vill adressändra n Jag vill uppdatera e-post elller telefonnummer Personnummer (10 siffror) Gatuadress Postnummer och postort VIK TALONGEN HÄR Barnfonden SVARSPOST Malmö Frankeras ej. Mottagaren betalar portot. TEJPA IHOP HÄR Telefon E-post Kontakta oss på om du vill beställa inbetalningskort eller blanketter. Det går också bra att ringa oss för att lämna personnummer eller uppdatera uppgifter. KLIPP HÄR fadderservice svarar Hur påverkar mina förväntningar upplevelsen av fadderskapet? En sak som vi på fadderservice är väldigt medvetna om är att Barnfondens tusentals givare har tusentals olika förväntningar på fadderskapet. Och att vi förmedlar stödet vidare till tusentals familjer med lika många olika förväntningar. Alla har sina tankar om vad fadderskapet är och ska innehålla, något som kan leda till besvikelser när förväntningar och verklighet inte alltid stämmer överens. Fredrik Salomonsson jobbar på Barnfondens fadderservice och skriver om betydelsen av olika förväntningar. Det är en utmaning att möta alla olika förväntningar. Vi på Barnfonden arbetar mycket med att försöka få alla involverade att känna sig nöjda med sitt deltagande i verksamheten. Vi försöker vara så tydliga som möjligt gentemot våra faddrar när vi förklarar fadderskapet och hur vi arbetar. Lika tydliga försöker personal i projeken vara i sina kontakter med fadderbarnen och deras familjer. Både faddern och den familj som får stöd, går genom fadderskapet med på vissa åtaganden. Till exempel ska fadderbarnen gå i skolan och familjerna ska kommunicera med faddrarna, samtidigt som faddrarna åtar sig att bidra ekonomiskt varje månad. Utöver dessa grundläggande åtaganden finns variationer i hur de enskilda fadderskapen fungerar. Både faddrarnas och fadderbarnens erfarenheter, känslor, kunskap och intressen spelar en viktig roll. Till exempel har ibland fadderbarnen och faddrarna olika syn på vad ett intressant brev är, vilket kan ge upphov till missförstånd och i vissa fall missnöje. Fadderbarnen har alla olika stort intresse av att skriva eller rita, precis som barn i Sverige har. En del tycker det är lätt och roligt, andra har svårare eller är inte lika intresserade. Självklart avspeglar det sig i kommunikationen. Även faddrarna är olika när det till exempel gäller intresset för brevskrivning. En del faddrar tycker, precis som en del fadderbarn, att det är svårt att komma på vad de ska skriva i breven. Våra tips och tankar finns alltid att ta del av i fadderhandboken, på vår webbplats, Facebook och i våra nyhetsbrev. Vi hoppas så klart att ni faddrar tar del av det vi skriver för att lära er mer om hur vi arbetar och om hur fadderskapet fungerar i såväl stort som smått. Och kom ihåg, vi på Barnfondens fadderservice finns här för er. Vi och våra kollegor i samarbetsländerna uppskattar att få reda på vad ni tycker och tänker. Kontakta oss gärna om ni har funderingar, frågor eller synpunkter! Fråga oss! Hör av dig till oss om du har några frågor, funderingar eller synpunkter på ditt fadderskap. Många frågor kan vi svara på direkt, andra skickar vi vidare till våra kollegor i Afrika, Asien och Latinamerika. Ring fadderservice på telefon eller mejla på barnfonden.se. Mer information finns också på vår webbplats, BARNFONDEN 15

16 B Hjälp oss hitta fler faddrar Fler än 500 barn väntar just nu på en fadder. Det är barn som saknar möjlighet till utbildning, rent vatten och som inte får regelbundna hälsokontroller. För att hjälpa dessa barn till en bättre framtid behöver vi din hjälp. Känner du någon som vill bli fadder? Tipsa om Barnfonden. Berätta till exempel hur det känns att följa ett barns utveckling via brev och rapporter, eller berätta att fadderbidraget gör nytta för alla i området där fadderbarnet bor. Klipp ut och ge kupongen till en vän! För mer information, besök eller ring n Ja, jag vill bli fadder! KLIPP HÄR För 230 kronor per månad blir jag fadder till ett barn och stödjer samtidigt ett helt samhälle. Namn... Gatuadress... Postnummer och ort... E-post... Telefon... Fyll i kupongen eller anmäl dig på redan idag! Barnfonden har 90-konto som kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Barnfonden behandlar dina uppgifter i enlighet med personuppgiftslagen. Svarspost Malmö Barnfonden betalar portot 13F002

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Centralafrikanska republiken är ett av de fattigaste länderna i världen. 63 procent av befolkningen lever på

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Frågor & Svar om Operation Smile

Frågor & Svar om Operation Smile Frågor & Svar om Operation Smile Varför Autogiro? Att skänka via autogiro är enkelt och bekvämt för dig och det hjälper även Operation Smile att hålla nere de administrativa kostnaderna. Dessutom möjliggör

Läs mer

26 876 6 12 26 876 fadderbarn samt deras familjer och byar fick direkt stöd per den 31 december 2013.

26 876 6 12 26 876 fadderbarn samt deras familjer och byar fick direkt stöd per den 31 december 2013. Verksamhetsberättelse och årsredovisning Siffror i korthet Härifrån kommer pengarna Så används pengarna Ordföranden har ordet Världens barn har inte bara rätt till mat och möjlighet att överleva. Viktigast

Läs mer

Siffror i korthet. Resultat och ställning. Fler nyckeltal 26 876 6 12

Siffror i korthet. Resultat och ställning. Fler nyckeltal 26 876 6 12 Verksamhetsberättelse och årsredovisning 2013 Siffror i korthet Härifrån kommer pengarna Så används pengarna Faddrarnas månadsbidrag: 79% Extra gåvor till fadderbarn: 9,6% Övrig insamling:11% Övriga intäkter:

Läs mer

Barnfondens faddertidning nummer 2 2012. Barnen får. Fadderresa till Ecuador. Företagssamarbeten. Möte med en familj i Indien

Barnfondens faddertidning nummer 2 2012. Barnen får. Fadderresa till Ecuador. Företagssamarbeten. Möte med en familj i Indien Barnfondens faddertidning nummer 2 2012 Barnen får säga sitt Fadderresa till Ecuador Möte med en familj i Indien Företagssamarbeten Barnen är med i vårt arbete I länder som Sverige har de flesta barn möjlighet

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

Barnfondens faddertidning nummer 2 2013. Barnfondens stöd byggde bästa skolan. På besök i Benin. Nyheter i gåvokatalogen. Barnfonden påverkar i FN

Barnfondens faddertidning nummer 2 2013. Barnfondens stöd byggde bästa skolan. På besök i Benin. Nyheter i gåvokatalogen. Barnfonden påverkar i FN Barnfondens faddertidning nummer 2 2013 Barnfondens stöd byggde bästa skolan På besök i Benin Barnfonden påverkar i FN Nyheter i gåvokatalogen Utmanande arbete Som generalsekreterare reser jag då och då

Läs mer

PUSSELBITEN. fadderprojekt. i Mali. Möt ett fadderbarn från Bolivia. Fadderresa till Guatemala. Projekt mot könsstympning

PUSSELBITEN. fadderprojekt. i Mali. Möt ett fadderbarn från Bolivia. Fadderresa till Guatemala. Projekt mot könsstympning PUSSELBITEN Barnfondens faddertidning nummer 1 2012 Nytt fadderprojekt i Mali Möt ett fadderbarn från Bolivia Fadderresa till Guatemala Projekt mot könsstympning En inspirerande resa till Mali De positiva

Läs mer

Barnfondens faddertidning nummer 1 2014. Följ med till Kambodja. Mama kit populär gåva. Filippinerna efter Haiyan. PostkodLotteriet stödjer utbildning

Barnfondens faddertidning nummer 1 2014. Följ med till Kambodja. Mama kit populär gåva. Filippinerna efter Haiyan. PostkodLotteriet stödjer utbildning Barnfondens faddertidning nummer 1 2014 Följ med till Kambodja Mama kit populär gåva PostkodLotteriet stödjer utbildning Filippinerna efter Haiyan Barnens framtid kräver långsiktigt arbete Tack vare stödet

Läs mer

Barnfondens faddertidning nummer 1 2014. Följ med till Kambodja. Mama kit populär gåva. Filippinerna efter Haiyan. PostkodLotteriet stödjer utbildning

Barnfondens faddertidning nummer 1 2014. Följ med till Kambodja. Mama kit populär gåva. Filippinerna efter Haiyan. PostkodLotteriet stödjer utbildning Barnfondens faddertidning nummer 1 2014 Följ med till Kambodja Mama kit populär gåva PostkodLotteriet stödjer utbildning Filippinerna efter Haiyan Barnens framtid kräver långsiktigt arbete Tack vare stödet

Läs mer

SKRIV IN JORDENS ALLA BARN I DITT TESTAMENTE

SKRIV IN JORDENS ALLA BARN I DITT TESTAMENTE Bild: UNICEF SKRIV IN JORDENS ALLA BARN I DITT TESTAMENTE Bild: UNICEF/Estey LIVET är en GÅVA som du kan ge vidare Vi vet att det går att skapa en bättre värld för alla barn. En värld där alla barn i alla

Läs mer

Material för gymnasiet

Material för gymnasiet Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Material för årskurs 4-6

Material för årskurs 4-6 Material för årskurs 4-6 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

WaterAid förändrar liv

WaterAid förändrar liv WaterAid förändrar liv Idag saknar 783 miljoner människor tillgång till rent vatten. 2,5 miljarder människor har ingen toalett att gå till. Det vill vi på WaterAid ändra på. Visste du att fler barn dör

Läs mer

Regler om barnskydd. World Vision Finland

Regler om barnskydd. World Vision Finland Regler om barnskydd World Vision Finland Vi ber att du som vår fadder eller samarbetspartner: Är noggrann med hur du pratar, beter dig och umgås med barn. Vuxnas uppförande bör respektera barn och deras

Läs mer

Insamlade medel per anställd (Mkr) 8,4 7,7 7,9 6,6 5,8

Insamlade medel per anställd (Mkr) 8,4 7,7 7,9 6,6 5,8 Verksamhetsberättelse och årsredovisning 2014 Siffror i korthet Härifrån kommer pengarna Så används pengarna Faddrarnas månadsbidrag: 73% Extra gåvor till fadderbarn: 8,8% Övrig insamling:18% Övriga intäkter:

Läs mer

Insamlingspolicy. Antagen av styrelsen 26 september 2014

Insamlingspolicy. Antagen av styrelsen 26 september 2014 Insamlingspolicy Antagen av styrelsen 26 september 2014 Författare: Marie-Louise Schöldtz 1(6) 1. Bakgrund... 2 2. Insamling... 2 3. Extern granskning... 2 4. Givare... 3 5. Kommunikation med givare...

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Du och ditt fadderbarn

Du och ditt fadderbarn Du och ditt fadderbarn 1 Fadderskap innebär att man genom ögonen på ett barn kan följa med hur ett samhälle förändras och på det sättet vara en del av en världsomfattande förändring. Sirpa Solehmainen,

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Barnfondens faddertidning nummer 2 2014. Lekande lärande. Faddrar som förändrar världen. Fler barn i skolbänken. Tårögt möte med Nimesha

Barnfondens faddertidning nummer 2 2014. Lekande lärande. Faddrar som förändrar världen. Fler barn i skolbänken. Tårögt möte med Nimesha Barnfondens faddertidning nummer 2 2014 Lekande lärande Faddrar som förändrar världen Tårögt möte med Nimesha Fler barn i skolbänken Ökad kunskap minskar våldet Minst en miljard barn utsätts varje år för

Läs mer

Barnfondens faddertidning nummer 2 2014. Lekande lärande. Faddrar som förändrar världen. Fler barn i skolbänken. Tårögt möte med Nimesha

Barnfondens faddertidning nummer 2 2014. Lekande lärande. Faddrar som förändrar världen. Fler barn i skolbänken. Tårögt möte med Nimesha Barnfondens faddertidning nummer 2 2014 Lekande lärande Faddrar som förändrar världen Tårögt möte med Nimesha Fler barn i skolbänken Ökad kunskap minskar våldet Minst en miljard barn utsätts varje år för

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Man blir ARG, det är obegripligt. Det här är 4 av 100 miljoner barn! Är det någon idé?

Man blir ARG, det är obegripligt. Det här är 4 av 100 miljoner barn! Är det någon idé? Presentation av SOS Barnbyar/Skolpresentation manus 2015-03-11 Presentation Presentera dig/er Vad tänker ni när ni hör SOS Barnbyar? Inled med en film Ex Filmen om Leon (Skoljoggen) Centralafrikanska republiken

Läs mer

Verksamhetsplan för 2012

Verksamhetsplan för 2012 Verksamhetsplan för 2012 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor

Läs mer

VOIPROJEKTETs. Fadderprogram

VOIPROJEKTETs. Fadderprogram VOIPROJEKTETs Fadderprogram Voiprojektets Fadderprogram VOIPROJEKTET Staden Voi med omnejd är svårt drabbad av HIV/AIDS och till följd av detta ökar antalet föräldralösa barn drastiskt. Samarbetet mellan

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH ÅRSREDOVISNING 2011

VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH ÅRSREDOVISNING 2011 VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH ÅRSREDOVISNING 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE Ordförande har ordet 3 Barnfonden i korthet 4 Siffror i korthet 5 Barnfondens arbete 7 Barnen i fokus 7 Familjerna

Läs mer

BARNFONDEN INSAMLINGSSTIFTELSE Org nr 846003-9020 ÅRSREDOVISNING 2005

BARNFONDEN INSAMLINGSSTIFTELSE Org nr 846003-9020 ÅRSREDOVISNING 2005 BARNFONDEN INSAMLINGSSTIFTELSE ÅRSREDOVISNING 2005 Styrelsen för får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2005-01-01 -- 2005-12-31 Årsredovisningen omfattar Sid 1 Sid 3 Sid 4 Sid 6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan

Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan Guide: Musikhjälpen 2014 Hjälp oss att stoppa spridningen av hiv Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan starten 2008 vuxit sig enormt populärt. Genom att rikta

Läs mer

Fadderskapets resa 1

Fadderskapets resa 1 Fadderskapets resa 1 2 Välkommen på fadderskapets resa med oss Vår uppgift är att med din hjälp åstadkomma bestående och positiva förändringar i såväl ditt fadderbarns som i andra barns liv. Anne Pönni

Läs mer

- The Basecamp project, Masai Mara, Kenya -

- The Basecamp project, Masai Mara, Kenya - - The Basecamp project, Masai Mara, Kenya - BaseCamp Foundation Masai Mara Masai Mara i Kenya är en mycket speciell plats, med en vild och vacker natur, ett oerhört rikt djurliv och lokalbor som strålar

Läs mer

Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år

Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år Ung i Kongo Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år 1 Upplägg s. 3 Tipsfrågor s. 4 14 Tipsfrågefomulär s. 15 Svar på tipsfrågor s. 16 Manus till bildspel s. 17 19 Diskussionsfrågor s. 20 Avslutning s.

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Ungdomar mot våld. Barntrafficking problem i Burma. Faddrar på resa i Kambodja. Pilotprojekt med idrott i fokus

Ungdomar mot våld. Barntrafficking problem i Burma. Faddrar på resa i Kambodja. Pilotprojekt med idrott i fokus Barnfondens faddertidning nummer 1 2015 Ungdomar mot våld Barntrafficking problem i Burma Faddrar på resa i Kambodja Pilotprojekt med idrott i fokus Barns rättigheter i fokus 2015 Parallellt med arvet

Läs mer

Material för Förskolan - årskurs 3

Material för Förskolan - årskurs 3 Material för Förskolan - årskurs 3 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Anslag från Sight First

Anslag från Sight First Anslag från Sight First Sedan början av 1990 talet har Sight First anslag delats ut till ett värde av 211 miljoner US dollar. Nu börjar pengarna ta slut, därav insamlingskampanjen Sight First II. Ett exempel,

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan

Från fotbollsplan till affärsplan Från fotbollsplan till affärsplan Berättelsen om Newbody PRODUKTION Newbody AB, Göteborg 2011 Telefon 031-709 56 50 TEXT Dahn Renholm ILLUSTRATIONER och GRAFISK FORM Ulf Swerin Tryckt på miljövänligt papper

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

Det här är biståndsföreningen. Bharat Indien-Bistånd

Det här är biståndsföreningen. Bharat Indien-Bistånd Det här är biståndsföreningen Bharat Indien-Bistånd Ingen kan hjälpa alla men alla kan hjälpa någon. Kom och var med! Indien Indien är ett land i stark ekonomisk utveckling. Ändå finns tusen och åter tusen

Läs mer

PUSSELBITEN. TorkaN i Östafrika. Bättre skolor i El Alto. Barnfonden firar 20 år. Tips om brevväxling. Barnfondens faddertidning nummer 2 2011

PUSSELBITEN. TorkaN i Östafrika. Bättre skolor i El Alto. Barnfonden firar 20 år. Tips om brevväxling. Barnfondens faddertidning nummer 2 2011 PUSSELBITEN Barnfondens faddertidning nummer 2 2011 TorkaN i Östafrika Bättre skolor i El Alto Barnfonden firar 20 år Tips om brevväxling Det är med din hjälp vi räddar liv! I år är det 20 år sedan Barnfonden

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation En bättre värld i arv Information om testamentsdonation En hälsning från direktorn 3 Hoppet om något bättre blir verklighet Någon dag, någonstans i världen, kan ett barn som lever i extrem fattigdom få

Läs mer

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Familjehem - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar som kan ge dem trygga uppväxtförhållanden.

Läs mer

Värderingsövningar. Avdelningsmöte. Innehåll. Material. Lek- Antingen eller

Värderingsövningar. Avdelningsmöte. Innehåll. Material. Lek- Antingen eller Avdelningsmöte Värderingsövningar Under detta möte får scouterna möjlighet att sätta sig in i andra människors situationer från olika delar av världen och möta sin fördomar och tankar om hur vi lever.

Läs mer

Roligt och intensivt år Volontärer Willefonden letar aktivt efter barn med okända hjärnsjukdomar

Roligt och intensivt år Volontärer Willefonden letar aktivt efter barn med okända hjärnsjukdomar Roligt och intensivt år 2010 har varit ett roligt och framgångsrikt år för, mycket tror vi att det beror på reportaget som Malou von Sivers gjorde för Eftertio i TV4, länk finns på www.willefondens.se.

Läs mer

TOGETHER WE CAN MAKE A DIFFERENCE!

TOGETHER WE CAN MAKE A DIFFERENCE! VÄRLDENS STÖRSTA KONST PROJEKT FÖR VÄLGÖRENHET LANSERADES I KAPSTADEN Press release 14-April-2012 Peace Love & Photography TOGETHER WE CAN MAKE A DIFFERENCE! ABCharity projektet lanserades framgångsrikt

Läs mer

Nyhetsbrev oktober/november 2012

Nyhetsbrev oktober/november 2012 Nyhetsbrev oktober/november 2012 Detta nyhetsbrev skickas regelbundet till partners och andra vänner till helpforchildren.se Utökat nyhetsbrev med senaste nytt från Indien! 17 24 oktober besökte Linus

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT Nyhetsbrev nr 5, 2014 OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT - När jag tänker på hur enkelt det är att bara vara till, lyssna på kunderna, att höra vad de säger och att hjälpa dem med det som de behöver

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Avkastning à la Hungerprojektet: Så fungerar jordens bästa affärsidé.

Avkastning à la Hungerprojektet: Så fungerar jordens bästa affärsidé. Avkastning à la Hungerprojektet: Så fungerar jordens bästa affärsidé. Vi gör stor skillnad med små medel. Tänk vad vi kan göra om du satsar lite mer: Hungerprojektet är effektivt. Vi ser till att hålla

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

1. En scout söker sin tro och respekterar andras

1. En scout söker sin tro och respekterar andras 1. En scout söker sin tro och respekterar andras Ett frågetecken - Vad är skillnaden på att tro och att veta? Ta en sekund till att fundera på skillnaden mellan tro och vetande. Rita upp en linje på marken.

Läs mer

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för Barn Är allas business Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för företag. Det är nu ni börjar! UNICEF/Roger

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Skolmaterial FN-DAGEN 2015. Fira FN-dagen och FN 70 år med Svenska FN-förbundet

EN BÄTTRE VÄRLD. Skolmaterial FN-DAGEN 2015. Fira FN-dagen och FN 70 år med Svenska FN-förbundet EN BÄTTRE VÄRLD Skolmaterial FN-DAGEN 2015 Fira FN-dagen och FN 70 år med Svenska FN-förbundet FN 70 ÅR Fira med Svenska FN-förbundet År 2015 fyller FN 70 år! Det är också året då FN:s nya utvecklingsmål

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

NYHETSBREV JUNI 2012

NYHETSBREV JUNI 2012 Äntligen är sommaren här och föreningen Golomolo vill skicka en varm sommarhälsning till alla underbara medlemmar och stödjare med några uppdateringar om vad som har hänt under våren! Först och främst

Läs mer

Barn efter krig. Ledarmaterial

Barn efter krig. Ledarmaterial Barn efter krig Ledarmaterial Instruktioner till ledaren Det här är ett material som riktar sig till ungdomar i högstadieåldern. Vad behövs? Dator Projektor Projektorduk En utskrift av det här häftet Sax

Läs mer

Ronald McDonald Barnfond Effektrapport

Ronald McDonald Barnfond Effektrapport Ronald McDonald Barnfond Effektrapport 1. Vad vill er organisation uppnå? Vilken nytta/förändring vill ni åstadkomma? Beskriv för vem ni är till. Vilka är det som ni vill åstadkomma en förbättring för?

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

Malawi. motverkar skogsskövling. + 1 skola

Malawi. motverkar skogsskövling. + 1 skola MALAWI HÄNDELSE Skolan i Fundo kan inte användas för att tak och väggar är så dåliga att barnen får gå hem igen under regnperioden. Ett gäng svenska scoutledare bidrar med arbete, tillsammans med lokala

Läs mer

Insamlingspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Karolina Sjöstedt Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung

Insamlingspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Karolina Sjöstedt Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung Insamlingspolicy Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2015-06-12 Dokumentägare: Karolina Sjöstedt Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung Innehåll 1 Övergripande information... 1 1.1 Ändamålet med insamlingen...

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

Cancer- och Trafikskadades Riksförbund. Årsskrift 2012. Plusgiro 90 02 06-4 Bankgiro 900-2064

Cancer- och Trafikskadades Riksförbund. Årsskrift 2012. Plusgiro 90 02 06-4 Bankgiro 900-2064 Cancer- och Trafikskadades Riksförbund Årsskrift 2012 Plusgiro 90 02 06-4 Bankgiro 900-2064 Ett stort och varmt tack till...... alla givare, sponsorer, medlemmar, medarbetare och samarbetspartners som

Läs mer

Insamlingspolicy för WaterAid Sverige

Insamlingspolicy för WaterAid Sverige Insamlingspolicy för WaterAid Sverige WaterAid Sverige samlar in pengar och bidrar till WaterAids globala verksamhet för att kunna säkerställa att människor i världens fattigaste delar får tillgång till

Läs mer

Nyhetsbrev # 1. 2013. Stockholm Sverige 20 Mars

Nyhetsbrev # 1. 2013. Stockholm Sverige 20 Mars Nyhetsbrev # 1. 2013 Stockholm Sverige 20 Mars Kära medlemmar, månadsgivare och samarbetspartners! Nytt år, nya utmaningar och möjligheter! Vi är glada att ni vill fortsätta att stödja och följa oss i

Läs mer

Socialt entreprenörskap på Thoren Business School

Socialt entreprenörskap på Thoren Business School Socialt entreprenörskap på Thoren Business School TBS vill skapa entreprenörer, det vill säga personer som arbetar hårt för sin sak. Oftast blir entreprenörer chefer eller får åtminstone en viktig position

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

En mer barnvänlig värld. Om barnens förbättrade situation i världen och i Sverige

En mer barnvänlig värld. Om barnens förbättrade situation i världen och i Sverige En mer barnvänlig värld Om barnens förbättrade situation i världen och i Sverige Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Forskning och utveckling Kartläggningar och utvärderingar Böcker,

Läs mer

Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014

Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014 Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014 Erikshjälpen vill förändra världen genom att ge liv åt barns drömmar! För att kunna göra det behöver vi samla in pengar. Så här tänker

Läs mer

Insamlingspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2014-06-13. Dokumentägare: Staffan Josephson Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung

Insamlingspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2014-06-13. Dokumentägare: Staffan Josephson Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung Insamlingspolicy Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2014-06-13 Dokumentägare: Staffan Josephson Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung Innehåll 1 Övergripande information... 1 1.1 Ändamålet med insamlingen...

Läs mer

HÄR FÅR HANDIKAPPADE

HÄR FÅR HANDIKAPPADE HÄR FÅR HANDIKAPPADE Organisationen Maisha Kara Trust arbetar för att funktionshindrade barn i Kenya ska få bättre livsvillkor. Ett viktigt arbete är stödgruppernas hjälp till föräldrar att inse barnens

Läs mer

FÖRSLAG TILL SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS RIKTLINJER GÄLLANDE UTLANDS- ÖVERGÅNGAR FÖR SPELARE UNDER 18 ÅR

FÖRSLAG TILL SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS RIKTLINJER GÄLLANDE UTLANDS- ÖVERGÅNGAR FÖR SPELARE UNDER 18 ÅR FÖRSLAG TILL SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS RIKTLINJER GÄLLANDE UTLANDS- ÖVERGÅNGAR FÖR SPELARE UNDER 18 ÅR Inledning... 1 Vem har tagit fram detta?... 1 Internationellt regelverk och ersättning... 2 Föreningens

Läs mer

PUSSELBITEN. Fler flickor i skolan. Nytt fadderprojekt i Kambodja. Kulturhus i Brasilien. Hälsokontroll i Benin

PUSSELBITEN. Fler flickor i skolan. Nytt fadderprojekt i Kambodja. Kulturhus i Brasilien. Hälsokontroll i Benin PUSSELBITEN Barnfondens faddertidning nummer 1 2010 Fler flickor i skolan Rebecka Törnqvist har besökt ett fadderprojekt i Indien Hälsokontroll i Benin Nytt fadderprojekt i Kambodja Kulturhus i Brasilien

Läs mer

Hjälp oss skapa framtidstro för barn och unga i Sverige stöd Polstjärna

Hjälp oss skapa framtidstro för barn och unga i Sverige stöd Polstjärna Polstjärna Hjälp oss skapa framtidstro för barn och unga i Sverige stöd Polstjärna Vi stödjer eldsjälar som brinner för ett medmänskligare samhälle Allt för många svenska barn och ungdomar växer upp i

Läs mer

VERKSAMHET & REDOVISNING

VERKSAMHET & REDOVISNING VERKSAMHET & REDOVISNING 2014 Cancerhjälpen Pg 900437-5 Bg 900-4375 Bakom varje cancerdiagnos finns en människa, bakom varje människa en familj ETT VARMT TACK TILL GIVARE, MEDLEMMAR OCH ANSTÄLLDA SOM HAR

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

INSAMLINGSPOLICY STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJE RUTIN

INSAMLINGSPOLICY STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJE RUTIN STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJE RUTIN INSAMLINGSPOLICY Fastställda av: Styrelsen Datum: 2014-06-11 För revidering ansvarar: Biträdande avdelningschef Kommunikation & Insamling Policyn ska uppdateras:

Läs mer

HUNGERPROJEKTET GHaNa 2013

HUNGERPROJEKTET GHaNa 2013 HUNGERPROJEKTET Ghana 2013 Inledning Hungerprojektet tackar alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat vårt arbete i Ghana. Med rapporten vill vi ge er kunskap,

Läs mer

Renskrivningen (på dator/för hand) ska vara inlämnad senast 18.11.

Renskrivningen (på dator/för hand) ska vara inlämnad senast 18.11. Afrika Din pappa (eller mamma) arbetar på ett internationellt företag med huvudkontoret i Salo. Han (eller hon) har nu fått världens chans, ett erbjudande att under ett helt år bygga upp en ny fabrik i

Läs mer

Omvandlingen av. Kannankudi

Omvandlingen av. Kannankudi Omvandlingen av Kannankudi STOLTASTE SPONSORERNA Nu är vi igång! Vi är så glada och stolta att kunna hjälpa de fattigaste av de fattiga, inte bara genom att donera pengar utan faktiskt få människor i en

Läs mer

Landskort. Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien

Landskort. Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien VÄRLDSSPELET LÄNDER SOM INGÅR I SPELET Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien Landskort I-LAND ELLER U-LAND? Human

Läs mer

NUMMER 1 2009 EN TIDNING FRÅN»SRI LANKAS BARNS VÄNNER« utblick

NUMMER 1 2009 EN TIDNING FRÅN»SRI LANKAS BARNS VÄNNER« utblick NUMMER 1 2009 EN TIDNING FRÅN»SRI LANKAS BARNS VÄNNER«utblick SRI LANKA Startskott för Star for Life Carema Orkidén bidrar till Suhada Home Araliya förskola är på frammarsch Terminsavslut med blandade

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer