Gula Gården sparar kronor per år! Med optimala energibrunnar i sikte. Enskilda avlopp behöver åtgärdas. nr 1/

Transkript

1 nr 1/2009 En tidning från Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation om vatten, värme och kyla Med optimala energibrunnar i sikte Enskilda avlopp behöver åtgärdas Gula Gården sparar kronor per år!

2 IPM Ulricehamn. I våra Academy-utbildningar får du som är yrkesverksam inom VVS och infrastruktur såväl praktiska tips som kunskap om hur regelverken och förordningarna runtomkring fungerar. Just nu tar vi emot anmälningar till kurserna Enskilt avlopp, Markavlopp och Kabelskydd. För mer information och anmälan, gå in på Uponor.se och klicka på Uponor Academy. Uponor är en internationellt ledande leverantör av system för VVS och infrastruktur. Koncernen har verksamhet i över 100 länder.

3 I n n e h å l l UTGES AV: Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation ADRESS: Box Höör TELEFON: TELEFAX: E-POST: redaktion@geotec.se WEBBPLATS: REDAKTION: Henryk Rozenberg, redaktör Johan Barth ANSVARIG UTGIVARE: Johan Barth LAYOUT: Henryk Rozenberg ANNONSER: Original (ev.logotype) skall vara redaktionen tillhanda senast 4 veckor före utgivningsdag. Annonspriser (4-färg): 1/1-sida: kr 1/2-sida: 8000 kr 1/4-sida: 4800 kr Moms och reklamskatt tillkommer. RABATTER: 2 införanden: 10% 4 införanden: 20% ARTIKLAR: Manus skall vara redaktionen tillhanda senast 4 veckor före utgivningsdag. Skriv namn, adress och telefonnummer på varje manus. För signerade artiklar svarar författarna. BORRSVÄNGEN utkommer med 4 nummer per år. UPPLAGA: 5500 ex. NÄSTA NUMMER: Vecka 26/2009 Nibu Borrs flyttfågel återvänder varje år Pawel Jaworski är ett säkert hösttecken hos Nibu Borr - när tivolisäsongen i Norge är slut återvänder han till borrargänget i Gävle. 18 denna Här sparas kronor per år! Halverad kostnad för uppvärmning och återbetalningstid på 5 år bostadsrättsföreningen Gula Gården har gjort sitt bästa klipp genom tiderna 24 Kraftfullt stöd för KTH-projektet Geotec gör det, SVEP gör det och Energimyndigheten gör det också - jakten på effektivare energibrunnar är många intresserade av! 30 Fasta avdelningar 11 Årets nya borrare... Lagom till försommaren är fjorton nyutbildade borrare på väg ut i arbetslivet. Söker du välutbildat yrkesfolk, missa inte chans! 20 Bättre bergvärmeanläggningar med optimala energibrunnar KTH-forskaren José Acuna söker efter den optimala energibrunnen och den optimala köldbäraren. 28 Reningsteknik för små avlopp Markbädd, infiltration, minireningsverk - sätten att lösa problemet med undermåliga enskilda avloppsanläggningar är många. Det faller dock på villaägaren att de fungerar som det skall! sid 5. Ledaren Medan branschen återigen drabbas av Sahlineffekten på grund av informationskaoset kring det nya ROT-avdraget och Energimyndigheten tar till konstgjord andning för att blåsa liv i marginaleldebatten, tar vi ytterligare steg in i framtiden och lanserar magasinet Svensk Geoenergi, säger Geotecs vd Johan Barth. sid 6-7. I korthet Slangverkstad på hjul Optimistiskt avslut för värmepumpåret Radiell borrning - varken på djupet eller längs marken Informationskaos kring ROT-avdraget sid 34. Brunnsforum Är det luften som skummar mitt vatten? Sänkpump och grundvattenvärme - går det ihop? Hur blir jag av med sand i vattnet? Sanera området och fixa utedasset! ISSN omslagsfoto: Madelene Söderblom 3

4 Ny P-serie pumpar från Emtek - typgodkända Äntligen! En kvalitetsbrunn kräver att ingående komponenter är typgodkända och certifierade av respektive tillsynsmyndighet. Produktgodkännande bevis nr. 0084/08 enligt Boverkets Byggregler (BBR) och Konstruktionsregler (BDK) Emteks P-serie sänkpumpar är typgodkända för Normbrunn -07 av SP besiktning och SITAC certifiering. Brunnsborrarnas bästa val! Läs Svensk Geoenergi! Har du läst Svensk Geoenergi - det nya magasinet om förnyelsebar energi? Nummer 1/2009 har precis kommit ut och finns på Avloppsreningsverk hushåll. Användningsområde WehoPuts 5, ett biologisk-kemiskt fungerande minireningsverk, avsedd för avloppsvattenrening från enskild fastighet. Fullträff - vad gäller design Locket som ser ut som natursten, smälter ypperligt in i miljön. Leveranspaket WehoPuts 5-minireningsverk WehoPuts-Lösning 10 l WehoPuts-slampåsar 5 st WehoPuts-förankringspaket i alla storlekar! Klarar av alla krav med god marginal Reningsresultaten överstiger med god marginal Naturvårdsverkets tuffaste krav. WehoPuts 5 Unik slamuppsamlingssystem Ingen slamtömningsbil behövs. Slammet samlas upp i en utbytbar slampåse, som med fördel kan komposteras på den egna tomten. Från och med nu levererar vi storlekar upp till 200 hushåll för samhällen och föreningar. KWH Pipe Sverige AB Däckvägen 12, Borås Tel: , fax: W e h o P u t s - i n s a t s f ö r e n a r e m i l j ö

5 L e d a r e n...endast 3 g/kwh! Johan Barth VD Geotec Nu står vi där, en hel bransch och vet varken ut eller in. ROT-avdraget drabbade oss enligt utsago vi och konsumenterna vet inte vad som gäller och konsumenterna avvaktar med sina beställningar. Sahlineffekten igen! Jag tror att det är få branscher som har drabbats på samma sätt två gånger under så kort tid. Risken är ju nu överhängande att när väl propositionen kommer i slutet av mars och den är färdigtolkad av skattemyndigheten att branschen blir fullständigt tömd på kapacitet. Likaså finns det ingen färdig information om hur det tekniskt kommer att gå till när entreprenörerna skall göra avdraget vid faktureringen. Jag tycker att Näringsdepartementet borde veta bättre än att lamslå en bransch ytterligare en gång! När det här numret av Borrsvängen ligger i tryckpressarna är Geotec med och arrangerar en heldag på Energitinget Den största händelsen i energisverige det här året. Vi gör det för att fortsätta sprida informationen och kunskapen om geoenergi. Jag tycker att vi har fått ihop ett väldigt intressant program och intresset från de drygt anmälda har visat sig vara stort. Geotec har också precis lanserat en ny gratistidning, Svensk Geoenergi, för att sprida informationen. Första numret gick ut till drygt adresser och responsen har varit fantastisk. Den här typen av aktiviteter är väldigt givande när vi rör oss i en krets som ligger utanför vår bransch. Marknadsföringsvärdet stiger desto fler besökare/läsare från fastighetssektorn och från konsultledet vi kan attrahera. Givetvis har vi också flera myndigheter och politiker med på listorna som får informationen. Nyligen släppte Energimyndigheten en ny rapport som prognostiserar att Sverige 2030 kommer att bli en nettoexportör av 25 TWh av inhemsk producerad el. En ökad produktion i kombination med en minskad konsumtion är konceptet. Prognosen förutsätter också att Sverige åter satsar på kärnkraft och att vindkraften fortsätter att öka till 7 TWh. Samtidigt menar man det huvudsakligen är hushållen som står för den minskade konsumtionen..och där är den största bidragande orsaken värmepumpar! Men Energimyndighetens generaldirektör Thomas Kåberger, har tyvärr nyligen återigen satt igång debatten om marginalel. Hans uttalanden smutskastar en hel branschs ansträngningar att vara med och bidra till klimatförbättringarna! Thomas Kåberger villkorar också värmepumparnas berättigande med grön el! Sett ur perspektivet att våra geoenergianläggningar som drivs med svenskproducerad el (och 2008 nettoexporterade vi el) genererar ett synnerligen litet utsläpp av koldioxid (2 3 g/kwh) kan jag inte se det på ett annat sätt att den i särklass bästa lösningen för hus och lägenheter är geoenergi och svenskproducerad el! 5

6 I Vkor i. thet..... svarar när du ringer, fast ibland kan det dröja en bra stund. Lyckas du inte komma fram återkom någon stund senare, för vi vill gärna prata med dig också. Branschkontorets telefonnummer är I ko r t h e t Slangverkstad på hjul HYDROSCAND AB expanderar sin servicebussverksamhet. En rullande verkstad som tack vare det stora nätverket av filialer snabbt kan laga och byta ut kundernas trasiga slangar och kopplingar. Idag har företaget nio bussar som rullar, och de ska bli fler. Johan Barth, VD, svarar varje arbetsdag utom när han är på resande fot. Hydroscand finns på 45 orter i Sverige, från Malmö i söder till Kiruna i norr. Förutom butikerna och verkstäderna erbjuder företaget också SlangExpress, servicebussar som åker ut och lagar kundernas slangar på plats. Bussarna är en välfungerande verkstad på hjul, säger Leif Clevesjö som ansvarar för servicebussverksamheten på Hydroscand. De är utrustade med Hydroscands breda produktsortiment, och det gör att vi kan fixa slangar till det mesta, till exempel upp till 1 ¼ fyrstålsslang utan problem. Och skulle det saknas något i bussen finns det alltid en filial i närheten. SlangExpress rycker inte bara ut när det är akut. Eftersom servicepersonalen ser helheten på plats kan de komma med förbättringsförslag, och erbjuda kunden förebyggande underhåll och service. Våra kunniga killar och tjejer har bra kunskap om svenska entreprenörers och företagares behov och ser till att korta de- ras stilleståndstider, fortsätter Leif. Förutom kvalitetsprodukter är det hög servicegrad och god tillgänglighet som vi erbjuder. Servicebussarna skall finnas tillgängliga 24 timmar om dygnet och nås via ett telefonnummer oavsett var i landet kunden befinner sig. Nu expanderar verksamheten ytterligare och fler bussar planeras för att ge kunderna ännu bättre slang- och ledningskomponentservice. Tina Sjögren, sekreterare, är alltid nåbar. Henryk Rozenberg, redaktör, finns på plats hela arbetsveckan. Optmistiskt avslut för värmepumpåret Trots den ekonomiska krisen visar värmepumpstatistiken för år 2008 att marknaden har återhämtat sig efter en tveksam inledning. Under 2008 såldes det totalt drygt geoenergianläggningar, cirka luftvattenvärmepumpar och drygt frånluftvärmepumpar. Inklusive försäljning av luft-luftpumpar, uppskattningsvis enheter, har den totala värmepumpmarknaden nått volymmässigt samma nivå som året dessförinnan (2007). Försäljningsstatistiken bekräftar att tendensen med förskjutning av marknadsandelar till förmån för luft-luftpumpar håller i sig. Detta segment har ökat med ca 20% jämfört med år 2007, medan marknadsandelar för geoenergianläggningar har sjunkit. Utvecklingen följer härmed samma trend som i övriga Europa. Frånluftsvärmepumpar, som främst har sin givna plats i nyproducerade småhus, har gått tillbaka som följd av minskat husbyggande. Från Svenska Värmepumpföreningens håll, som sammanställer försäljningsstatistiken, påpekas det att den svenska värmepumpmarknaden har de senaste åren haft en extrem stark utveckling. Uppskattningsvis var tredje villaägare har satsat på en värmepumpanläggning de senaste fem åren. De svenska småhusen är i stort sett oljeoberoende och elanvändningen för uppvärmning har minskat kraftigt. Trots den rådande ekonomiska situationen förväntar sig branschen en omsättningsökning under 2009 främst tack vare ökat intresse för större värmepumpanläggningar i hyreshus och kommersiella lokaler. Det aviserade ROT-bidraget i kombination med stigande energipriser kan bidra till att dra upp den privata värmepumpsektorn och marknadens totala omsättning 2009 kan mycket väl bli högre än under det gångna året. 6

7 I kor thet Antingen på djupet eller strax under markytan så har kollektorerna i nästan alla geoenergianläggningar monterats hittills. Den tyska maskintillverkaren Tracto-Technik, känd bl.a. för sin utrustning för styrd borrning, introducerade nyligen ett helt nytt koncept borrning på sneden av flera kortare, radiellt placerade energihål. Utgångspunkten för samtliga borrhål utgörs av en brunnskammare som är ca 1 meter djup och 1,2 meter i diameter. Borrhålen gradas mellan 35º och 65º och når inte djupare än cirka 40 meter. Energibrunnarnas standarddiameter är 140 mm. Borrningsutrustningen uppges klara både lösa stenformationer och berg. Borriggen, som fått namnet Geodrill 4 R, består av två enheter ett larvburet kraftpaket och en speciell borrenhet som monteras ovanpå brunnskammaren. Denna enhet, som roteras fritt, driver fram foderrören och fixerar borriktningen för varje enskilt borrhål. Radiell borrning varken på djupet eller längs markytan De enskilda borrhålens längd och riktning är givetvis beroende av husets energibehov och de lokala geologiska förhållandena på plats. Borrning av de radiellt placerade borrhålen sker från en brunnskammare som efter avslutad borrning fungerar som en samlingsbrunn för den kompletta installationen. Under borrningens gång samlas där borrkax vilket hindrar dess spridninge över borrplatsen. När väl brunnskammaren är färdig, tar etableringen av riggen på borrplatsen bara en mycket kort stund. Borrenheten placeras över brunnskammarkanten och frigörs från drivenheten. För varje borrhål justeras riktningen och gradningen efter den borrplan som tagits fram i samband med dimensionering av anläggningen. Borrhålen sprids i en tredimensionell solfjäderform för att så effektivt som möjligt nyttja den bergvolym som energin skall hämtas ifrån. Genom att kraftigt grada borrhålen kan man dra extra nytta av eventuella vattenförande sprickor. Det går snabbt att rotera borrenheten och ställa in lutningsvinkeln för varje enskilt borrhål. Efter borrning monteras kollektorrören (koaxialkollektor) varpå de provtrycks för att garantera tätheten. Vid godkänt resultat, återfylls utrymmet mellan det yttre kollektorröret och borrhålsväggen med härdande fyllnadsmaterial, termisk cement med hög termisk ledningsförmåga. På det sättet stabiliseras borrhålet och dess termiska motstånd sänks avsevärt. Koaxialkollektorn är tillverkad av korrugerat rör vilket bidrar till att upprätthålla turbulent köldbärarflöde och därmed höjer kollektorns termiska prestanda. Hopsättning av kollektorrören kan göras utan svetsning man använder sig av en speciell typ av klickkopplingar och brunnskammaren fungerar som samlingsbrunn för de enskilda brunnskollektorerna. Geodrill 4 R-riggen är ett kompakt bygge som klarar sig med en arbetsyta på ca 3 m x 1,5 m. För driften står en 47kW dieselmotor. Lyftkraft uppges till 40kN, vridmoment Nm. I Sverige säljs Geodrill 4 R av Vretamaskin El & Mekanik AB. Har du bytt arbetsplats? Har ditt företag flyttat? Eftersändning av post är tidsbegränsad. Hjälp oss att hålla Borrsvängens adressregister aktuellt - anmäl dina nya adressuppgifter med ett kort e-postmeddelande till redaktion@geotec.se 7

8 I kor thet Informationskaos kring ROT-avdraget Sällan har brist på information från regeringens sida orsakat kaos under så lång tid. I början av december förra året informerade regeringen om förslaget att utvidga den nuvarande avdragssystemet till att omfatta även s k ROT-arbeten. Rätten till avdrag skulle gälla arbeten som påbörjats den 8 december Information gav givetvis upphov till en veritabel frågestorm både från småhusägarnas och från småföretagarnas sida. Offentliggörande gällde dock inte något beslut utan endast en proposition som, efter eventuella justeringar, skulle ligga till grund för regeringens beslut under våren När detta skrivs, i början på mars, har dock denna proposition inte fått sin slutgiltiga utforming än. I korthet innebär förslaget införande av skattereduktionen på 50% av arbetskostnaden för s k hushållsnära arbete och ROT-arbete under ett beskattningsår. Skattereduktionsunderlaget maximeras till kronor, vilket innebär en skattereduktion på kr. Eftersom skattereduktionen riktar sig till varje enskild ägare av småhuset eller ägarlägenheten alternativt innehavaren av bostadsrätten, kan skattereduktionen bli högst kronor per beskattningsår om t.ex. ett småhus har två ägare. Inga besked om tolkningen Jag kontaktade Finansdepertementet i januari. Deras tolkning av regeringens uttalanden var att även borrningstjänster skulle omfattas av ROT-avdraget, säger Johan Barth, Geotecs VD. Vi rekommenderar borrningsföreagen att i offerterna och fakturorna till kunden klart specificera vad som är arbete och vad som är arbetskostnad. Hur kundernas fakturor kommer att 8 behandlas av de lokala skattemyndigheterna efter att regeringen väl fattat sitt beslut, kan vi inte säga idag. Än så länge finns det inga mer konkreta anvisningar och man hänvisas till Regeringens webbplats där en frågor och svar -sida uppdateras kontinuerligt. Nedgång i eftefrågan På grund av det kaos som just nu råder avvaktar många konsumenter med att beställa ROT-arbeten tills regeringen har fattat sitt beslut och skattemyndigheterna lämnat närmare upplysningar. Effekten har redan visat sig i form av nedgång av efterfrågan på ROT-arbeten hos flera småföretag under årets första månader. Denna fördröjningseffekt kan också resultera i långa väntetider hos exempelvis borrningsföretagen när beställningarna väl har börjat komma in. Lätt att skilja arbetskostnad från materialkostnad Vad gäller borrningsarbeten anser jag att det finns en klar gränsdragning mellan arbets- och materialkostnader som är lätt att identifiera, säger Johan Barth. Allt det som en borrentreprenör lämnar i den borrade vatten- respektive energibrunnen är material. Då pratar vi om foderrör, borrsko, ev. vattenpump, kollektorslangar och den köldbärare de fyllts med, kopplingar m m samt övrigt installationsmaterial. All maskinarbetstid bör betraktas som arbete och bör utgöra underlag för eventuella avdrag. Några andra, lika uppenbara kriterier kan jag inte se. Fakturamodell kan bli en fälla En annan aspekt av propositionen som väckt både förundran och stor osäkerhet är förslaget att från och med den 1 juli 2009 införa s k fakturamodell för skattereduktion. I klartext betyder det bland annat att köparen av tjänsten får skattelättnaden direkt i samband med fakturering. Systemet fungerar så att konsumenten betalar halva arbetskostnaden inklusive momsen till entreprenören. Entreprenören får sedan begära ut den andra hälften av arbetskostnaden hos Skatteverket. I praktiken betyder det att entreprenören kommer att ligga ute med hälften av sin förväntade inkomst i avvaktan på att få detta belopp utbetalt av staten. Totalentreprenader försvåras Flera företag som erbjuder totalentreprenad och köper borrningstjänster som underentreprenad har redan hört av sig till Geotecs branschkontor. Samtliga har påpekat att denna modell kommer att göra det omöjligt för dem att inkludera borrning i sina totalentreprenader eftersom de inte kommer att klara av det av ekonomiska skäl. Halverad ersättning från kunden och väntetider på utbetalningar från staten innebär alltför stor ekonomisk risk, när allt material och utrustning som köps in måste betalas till fullo direkt efter köp. ROT-avdrag för avloppsinstallationer I början av mars lade regeringen fram en ny havsmiljöproposition. I propositionen ingår bland annat åtgärder för att minska övergödningen och giftförekomster i haven. Förbättring av enskilda avloppssystem ses som en nödvändig åtgärd för att exempelvis minska fosforutsläppen. Man föreslår därför att skatteavdragsmöjligheten skall omfatta även ombyggnad av enskilda avlopp. Avdraget föreslås gälla från 8 december 2008 och omfatta installation av infiltrationsanläggningar, markbäddar och minireningsverk. Henryk Rozenberg

9 9

10 Mätutrustning för bland annat borrning, prospektering och grundläggning Nu lägger Sindeq Jean Lutz till de märken av yppersta klass som vi representerar! Det innebär att vi kan leverera i stort sett allt som behövs för att mäta och registrera det mesta vid arbeten nere i jorden eller i berget. Med över 120 borriggar av märket Comacchio är vi en av de största leverantörerna på den svenska marknaden. Vi marknadsför också de välkända kompressorerna från Sullair med maskiner med upp till 34,5 bar och 45m 3 /min i standardsortimentet. Tecniwell erbjuder ett i stort sett komplett sortiment för grundförstärkning, grouting, jet-grouting, förankring med mera. Från Ingetrol kommer de innovativa och ultraportabla prospekterings/kärnborrningsmaskinerna som med sin moduluppbyggnad underlättar borrning i väglöst land. Hammare och borrkronor av hög kvalitet kommer från Puma. Främst gäller detta inom brunnsborrning. Från Numa kommer också det mycket kostnadseffektiva rördrivningssystemet SuperJaws som finns i dimensioner upp till 44 tum! Kontakta oss på Sindeq så berättar vi mer! SINDEQ BOX 7382 TEL FAX

11 H e m b e s ö k... Pavel Jaworski är flyttfågeln som i mars varje år åker till Norge för att jobba på ett kringresande tivoli. I september är han tillbaka i Gävle igen och borrar efter värme och vatten. Där monterar jag karuseller, här monterar jag borrör, jobben liknar varandra, säger han. Nibu Borrs flyttfågel återvänder varje år text: Roger Wallenius bild: Madelene Söderblom 11

12 H e m b e s ö k... Pavel Jaworski och Tommy Israelsson i samspråk. Tommy är mycket nöjd med Pavels insats som brunnsborrare. Pavel jobbade för oss en vinter och efter det har vi velat ha tillbaka honom varje år, säger Tommy. För åtta år sedan lämnade Pavel Jaworski hemlandet Polen för att jobba på ett tivoli som reser runt i Norge varje sommar. Då lärde han känna tivoliägarens dotter och nu har paret ett barn ihop och bor i Gävle på hösten och vintern. Men när våren närmar sig packar han väskorna och reser till grannlandet i väst för att montera karuseller åt svärfadern. Under vinterhalvåret är han å andra sidan fullt upptagen med att borra brunnar, nu för fjärde säsongen i rad. Som de flesta andra brunnsborrare lärde han sig jobbet i yrket. Man lär sig ganska mycket medan man håller på, är det något jag inte kan frågar jag kollegorna, säger han. Kylan och snö inget hinder I dag är han och kollegan Daniel Knutsson i Torsåker utanför Gävle för att borra två energihål åt en rörfirma, Wiiks Rör, som nästan jämt anlitar Nibu Borr när de behöver brunnar till värmepumpar. Det är en vintrig och krispig dag i februari, marken runtom är täckt med snö och termometern visar på minus 12 grader. Gärna torra borrhål Pavel och Daniel har tjockt med kläder på sig och andas rök hela tiden medan de byter rör för att komma längre och längre ner i marken tills de når planerade 150 meter. Under en presenning bredvid ryker det om borrkaxet som tagits upp. Pavel trivs med jobbet när det går bra. Som nu, inga sprickor, inget vatten, det här är en lätt 12

13 borrning idag, säger han och monterar på ännu ett tremetersrör som ska ner under tjälen, genom jorden och in i berget. På plats den här dagen är Tommy Israelsson, en av ägarna till borrföretaget. Han säger: När jag började på 80-talet tog det minst 20 minuter att komma ner tre meter i berget, nu går det på ungefär fyra minuter. En lada vid tivolit för trettio år sedan Men hur kom det sig att en tivoliarbetare från Polen började jobba på Nibu Borr? För att få svar på den frågan måste vi gå långt tillbaka i tiden, ända till när företaget grundades av Torsten Nilsson och Martin Burvall i Stockholm år Burvall hade släktingar i Björke utanför Gävle och kom på så sätt i kontakt med Sture Hillblom. Det var Sture som startade den Gävlebaserade verksamheten i en lada i Björke på en plats där ett tivoli då höll till. Från maskinexport till borrning Från början skedde brunnsborrningen i Stockholm medan aktiviteten i Gävle var inriktad på att rusta upp maskiner och sälja dem vidare till bland annat Nicaragua, Island och Färöarna. Sture Hillblom reste själv dit med maskinerna och lärde arbetarna att använda dem. På den tiden borrades det bara efter vatten, energihålen kom senare. Företaget lyckades få borrjobben i en kraftstation i Älvkarleby, halvvägs mellan Gävle och Uppsala, och efter det uppdraget fanns pengar nog att rusta upp lokalerna och expandera verksamheten ombildades Nibu Borr och blev ett aktiebolag. Allteftersom plockade vi in mer personal, i dag har vi 15 anställda, som mest har vi haft 20, berättar Tommy Israelsson. Energiborrning gav uppsving 1985 började företaget borra efter energi. Men det var först i sluten av 90-talet som den närmast hysteriska försäljningen av värmepumpar drog igång. Då gick vi över till slutna system som krånglade mindre, säger Tommy. Ända sedan dess har företaget haft två borrmaskiner i gång så gott som hela tiden. I synnerhet fram till jul finns hur mycket som helst att göra, sedan lugnar det ner sig en aning och så blir det fart på ruljangsen igen framåt mars-april. Ekonomikrisen känns Varje år i januari tänker jag att snart är det slut med att borra efter energi, så går någon månad och när våren kommer är det full rulle igen. Men i år har det varit extra dåligt, få brunnar har blivit borrade. Kan bero på att många redan skaffat värmepump. Kan också bero på den ekonomiska kris vi befinner oss i. Men nu borde husägarna passa på när de får dra av hälften av kostnaderna i de rotavdrag som regeringen infört, säger Tommy Israelsson. Under de perioder när uppdrag saknas brukar företaget ta tillfället i akt att fixa till maskinerna, reparera smågrejer och byta packningar och oljor. Eller så gör vi andra slags arbeten. Som för två år sen när vi hade lågsäsong och borrade hål för vajerräcken på riksväg 80 mot Falun, säger Tommy. Nischad verksamhet Annars är företaget mest nischat på kärnborrning, även kallat diamantborrning. Just nu borras det på tre olika ställen i och kring Stockholm. För några år sedan blev Essingenbron påkörd av en båt och då anlitades Nibu Borr i jobbet att förstärka bron. När Fredhällsbron renoverades häromåret fick vi kontraktet och använde en dykare som skarvade rör under vattnet - kontakt med maskinföraren ovan höll han via mikrofon och högtalare. Och just det här, att utföra krångliga arbeten i svåra förhållanden, har blivit något av ett signum för Nibu Borr. Fortsättning på nästa sida År 1987: Utrustning skeppas över till en ö i Norrsundet där det ska borras efter vatten. (foto: Nibu Borr) År 1989: Nyrenoverade borrmaskiner i väntan på transport till Nicaragua. (foto: Nibu Borr) År 1987: Sture Hillblom har levererat den här utrustningen till Färöarna och ska snart utbilda arbetarna där i hur maskinerna fungerar. (foto: Nibu Borr). 13

14 H e m b e s ö k......fortsättning från föregående sida Kunderna vänder sig till oss när det är fråga om lite bökigare uppdrag. Vi har gjort specialverktyg att ha när vi jobbar i kraftverk och med broar. Vi specialbygger också maskinerna efter jobben vi utför. Men vid brunnsborrningen används samma maskiner hela tiden, säger Tommy. Samarbete med stora och små Större företag som Skanska, Vattenfall och PEAB brukar vanligen vara kunder när det gäller kärnborrning. Vatten- och energiborrningen sker däremot mest på uppdrag av privatpersoner. I snitt borrar företaget två vattenbrunnar i månaden medan antalet energibrunnar under samma period hamnar på cirka 20 stycken. 10 % vatten, 90 % energi med andra ord. Nästan alltid är det så att kunden kontaktar en rörfirma som i sin tur anlitar Nibu Borr för att få brunnen borrad åt sig. Svårt hitta duktiga borrare Tommy berättar att det ibland är svårt att rekrytera folk. Kraven på dem som börjar är att de ska ha körkort för lastbil, vara händiga och ha förmåga att komma på lösningar vid problem. Borra brunnar är inte avancerat, inte när det går bra, avancerat blir det först när något strular, då gäller att kunna tänka rätt och vara erfaren. Sparsam annonsering Företaget får framför allt uppdrag genom att vara välkänt och ha gott rykte om sig i branschen. Som sagt anlitas Nibu Borr ofta av större företag, kommunala bolag eller statliga verk när lite mer komplicerade uppgifter ska göras. Privatpersoner får information om företaget främst via hemsidan på nätet. Vi annonserar inte så mycket, bara ibland har vi annonser i lokaltidningarna Gefle Dagblad och Arbetarbladet, säger Tommy. Miljöansvar viktigt Ägarna och de anställda är mycket måna om att lämna rent efter sig och att arbetet sker på ett miljömedvetet sätt. De använder sig av miljöoljor, miljödiesel och miljöanpassade maskiner. Bilarna som fraktar maskinerna är också de anpassade för att bibehålla en god miljö. Och borrplatsen skall lämnas i bästa tänkbara skick. Vi får lämna kvar kaxet på en tomt men inte släppa ut det i sjöar, vattendrag och avlopp. Normalt åker vi och tömmer det i en depå, säger Tommy. Lämnas kaxet på plats, försäkrar vi oss om att kunden tar hand om det. Men visst har det hänt att kunden låtit bli att direkt ta hand om borrkaxet som frusit 14 till en klump - det skulle han göra senare till sommaren. Resultatet blev att så snart det blev töväder, började vattnet rinna ut och spridas över vägarna i närheten. Så skall det inte vara. Entreprenaduppdrag utomlands Genom årens lopp har företaget hunnit med uppåt 20 jobb utomlands. Island, Norge, Finland, Färöarna och Nicaragua har besökts å tjänstens vägnar och nästan alltid har det rört sig om så kallade entreprenadborrningar. Men även vattenbrunnar har borrats fram i andra länder. I Norge har företaget varit flest gånger och där skedde också den allvarligaste incidenten. Jag var i Fauske några mil från Bodö och borrade under en byggnad när huset började spricka så mycket att vi fick avbryta arbetet tillfälligt, berättar Tommy. Vintertid - återvändartid Men sambandet mellan företagets historik och att en tivoliarbetare anställdes för fyra år sedan kanske ni undrar över? Jo, när Sture Hillblom startade verksamheten i Björke fick han kontakt med tivolifolket som höll till i området. Genom de kontakterna lärde han känna ägaren till det tivoli som förgyller vardagen för barn och ungdomar i Norge varje sommar. Och när ägaren en dag frågade Sture om Nibu Borr hade plats för svärsonen under vintern när nöjesfältet låg i träda fick han positivt besked. Varje år när mörkret kommit och det blivit lite småkyligt i luften har Pavel Jaworski sedan dess återvänt till brunnsborrningen. Han är en klippa, duktig och kör aldrig sönder några maskiner, säger Tommy Israelsson. NIBU BORR startades 1979 i Stockholm och ombildades till aktiebolag Huvudkontoret ligger i Stockholm. Verkstad, förråd och lager finns i Gävle. Bland företagets uppdragsgivare återfinns såväl industrier, företag, statliga verk, kommuner, byggnadsentreprenörer och privata personer. Nibu Borr har även medverkat i utlandsprojekt bland annat i Nicaragua och Västafrika. Företaget opererar med åtta riggar anspasade för olika typer av borrningsuppdrag, har ett femtontal anställda och omsätter årligen cirka 35 milj. kronor. Temperaturen är minus 12 grader den här februaridagen i Torsåker utanför Gävle. Här återstår bara några få meter innan första hålet är färdigborrat.

15 Uppsala Resecentrum byrå4 Teknologi från Wassara förstärker lerig mark intill befintliga spår och byggnader RADON Radonavskiljare för vatten Radonett är europas mest sålda och effektiva radonavskiljare. Den har den högsta reningsgraden av radon i samtliga tester av SSI (Statens Strålskyddsinstitut) och råd & rön. Plus för Radonett: + garanterad reningsgrad av radon 97 99,9 % + tar bort svavelväte, metangas och CO 2 + höjer ph-värdet till ca 7,5 på naturlig väg utan kemikalier Hundratalet stålkärnepålar förstärker den leriga marken vid Uppsala Station då ett nytt resecentrum ska byggas. Arbetet utförs tätt intill befintliga, trafikerade spår samt byggnader och vattenborrtekniken från Wassara fungerar därför utmärkt här, säger Björn Biller på PEAB. + den är driftsäker och lättinstallerad + det är en lönsam affär för dig Bara några meter från borriggen åker tågen över en bro in mot Uppsala stationsgård och dess byggnad, en byggnad som ska ingå i det nya resecentrumet. Nya spår ska byggas och en redan lermättad mark måste därför förstärkas både inför de nya järvägsbroarna och de gamla som ska förses med nya spår. PEAB borrar ned ett hundratal foderrör vars djup hamnar på mellan meter. Foderrören fylls sedan av stålkärnepålar och slagna pålar. Valet av Wassara förklarar Björn Biller på följande sätt: Borrar man med luft sticker luften och underminerar marken. Det är mycket svårt att se om luften drar iväg, och det vi i så fall är rädda för är att husen och särskilt järnvägen ska undermineras. Återförsäljare och teknisk support för svenska marknaden är GEOMEK. Forhandler og teknisk support for Danmark er Rotek A/S. Det finns ca brunnar i Sverige som har hälsofarligt vatten med för hög radonhalt som måste åtgärdas! Intresserad att sälja vår lättinstallerade och driftsäkra radonavskiljare och samtidigt göra en lönsam affär? Välkommen att höra av dig till oss. RADONETT Sarholms Plåtdetaljer AB Box 64, Hällebergsväg 46, RÄTTVIK tlf: info@radonett.com info.wassara@lkab.com 15

16 16 Mincon Sweden AB produkter lager för borrhammare Problem med dieselstölder? Julklapp 2008

17 Du har förmodligen redan hört att vi är bäst i jorden. Nu kan vi samla ännu mer energi ur den. Nu lanserar vi Turbulence Collector Bäst i jorden. 17

18 Årets nya b Borrare på väg (från vänster): Stefan Andersson, Kim Wigren, Christian Sjöborg, Patrik Jonasson, Tobias Bogataj, Henrik Blom, Hosam Baban (fram på huk), Jimmy Augustsson, Jimmy Philipsson, Niklas Zakrisson, Anderz Lindberg, Johan Barth (Geotecs VD), Tomas Backus och Esa Pakkala. Hav tålamod lagom till sommaren kommer fjorton nya borrare att förstärka den sven kåren. Det gäller att redan nu, i god tid före den obligatoriska praktiken som startar i en praktikant. På uppdrag av Arbetsförmedlingen bedriver GEOTEC (Svenska Borrentreprenörers Branschorga i vatten- och energiborrning samt borrad grundläggning. I utbildningen ingår även ADR, Heta arbeten, Säkerhet på väg, certikat för plaströrssvetsning och släp. Utbildningen är uppdelad i en 19 veckor lång teoretisk del som består av föreläsningar och en 11 veckor lång företagsförlagd praktik. Den teoretiska delen avslutas i slutet av april och praktiken Eleverna har ett fullständigt försäkringsskydd under hela utbildningsperioden, inklusive den obligator Är du intresserad av välutbildad arbetskraft, kontakta Johan Barth - e-post: johan@geote fax: Stefan Andersson Östersund Jimmy Augustsson Örebro Hosam Baban Malmö Tomas Backus Örebro Stefan har gymnasieutbildning (inriktning jordbruk) och har i flera år arbetat som traktorförare och djurskötare. Fritiden ägnar han mest åt att umgås med familj och vänner, skoterkörning och bilar. Stefan kan inte flytta och vill helst arbeta inom pendlingsavstånd från hemorten. Språk: engelska. Jimmy har sedan han gått ut gymnasiet (omvårdnadsprogrammet) arbetat med klottersanering, som lagerarbetare (innehar truckkort), demonteringstekniker (elektronikåtervinning) m m. Jimmys intressen är styrketräning, film och ishockey. Jimmy kan inte flytta men arbetar gärna över hela Norden. Språk: engelska. Hosam har gymnasial utbildning. Han är också utbildad bilmekaniker och har i flera år arbetat som sådan, även med lastbilar. Hosam kan tänka sig att flytta var som helst inom Norden. Han behärskar engelska och arabiska. Sin fritid tillbringar Hosam gärna med gymträning, bokläsning och med att meka med bilar. Tomas har i många år arbetat som idrottslärare, anläggningsarbetare och stenläggare. Han behärskar engelska, tyska och spanska. Sin fritid ägnar Tomas mest åt motion och bollsporter. Tomas kan flytta vart som helst i Norden och arbeta även utanför Norden. 18

19 orrare! Henrik Blom Östersund Tobias Bogataj Hammerdal Patrik Jonasson Östersund Henrik har tidigare utbildat sig till målare och golvläggare. Han har tidigare arbetat som maskinoperatör inom plastindustrin. Fritiden ägnar Henrik mest åt musik och fiske. Henrik kan flytta vart som helst inom Norden och arbeta även utanför Norden. Språkkunskaper: engelska. Tobias har nyligen gått ut gymnasiet (elinstallationslinje). Han kan tänka sig att flytta och arbeta var som helst inom Norden. Tobias fritidsintressen är skoterkörning, fiske, data och skidåkning och han behärskar engelska. Patrik har tidigare arbetat på en däckverkstad och inom hemvården. Han är bilintresserad och ägnar det mesta av sin fritid åt familjen och fisket. Patrik arbetar gärna inom Norden, men kan just nu inte flytta utanför Sverige. åtlutad), Basri Kelmendi (sittandes ska brunnsborrarslutet av april, tinga nisation) en utbildning samt körkort för lastbil praktiska övningar samt tar vid. iska praktiken. c.se, tel: , Basri Kelmendi Helsingborg Basri har i bagaget en gymnasieutbildning med inriktning handel och administration. Han har arbetat som försäljare inom byggvarubranschen och som truckförare (innehar truckkort). Basri behärskar engelska, albanska, tyska och lite serbo-kroatiska. Han kan tänka sig att bo och arbeta var som helst i Norden. Fritidsintressen: bilar och motorer, styrketräning. Anderz Lindberg Östersund/Frösön Efter sin gymnasieutbildning (el- och datortekniklinje) har Anderz bl. a. arbetat som maskinoperatör, telefonsäljare samt med datorsupport. Han behärskar engelska. Anderz är villig att flytta inom Sverige och att arbeta inom hela Norden. På fritiden umgås han gärna med sina vänner och mekar med bilar. Esa Pakkala Stockholm Efter sin gymnasieutbildning har Esa i många år arbetat som företagsledare inom bygg- och trädgårdsbranschen. Han kan flytta och arbeta även utanför Norden. Fritiden ägnar han mest åt träning, musik och åt att umgås med sina vänner. Språkkunskaper: engelska, finska, norska och danska. Jimmy Philipsson Kalmar Christian Sjöborg Landskrona Kim Wigren Gävle Niklas Zakrisson Östersund Jimmy har verkstadsteknisk utbildning - i 12 år har han arbetat som svetsare. Han kan flytta och arbeta var som helst. Fritiden ägnar Jimmy mest åt att motionera, läsa, gå på bio och att umgås med vänner. Christian har gått en industriteknisk linje på gymnasiet. Därefter har han arbetat som asfaltläggare och bud i många år. Han kan tänka sig att bo och arbeta var som helst, även utanför Norden. Christian ägnar sin fritid åt träning, motorcross och kampsporter. Språkkunskaper: engelska. Kim har efter sin gymnasietid (handel och administration) utbildat sig till bilrekonditionerare. Han har arbetat med billackbehandling, som kundmottagare samt som installatör av ventilationsutrustning på en byggfirma. Kim kan tänka sig att bo och arbeta varsomhelst i Norden. Han kan engelska och något tyska. Det stora fritidsintresset är sport. Niklas är en gymnasieutbildad personbilsmekaniker. Han har arbetat som lagerarbetare, kassamedarbetare och försäljare. Fritiden ägnar han åt träning, bil- och skoterkörning och sina vänner. Niklas kan tänka sig att arbeta även utanför Norden, men vill gärna bo inom Norden. Språkkunskaper: engelska. 19

20 Här sparas kronor per år! Halverade uppvärmningskostnader i villafastigheter med geoenergianläggningar är ingenting som ifrågasätts längre. Det är snarare så att man blir förvånad om någon villaägare väljer en annan uppvärmningskälla för sitt hus. Fram till nyligen var läget definitivt annorlunda när det gäller de större geoenergianläggningarna. Det krävdes inte lite av jävlar anamma andan hos dem som trots misstro från diverse specialister valt att driva igenom sina projekt. Bostadsrättsföreningen Gula Gården tillhör på sätt och vis pionjärerna inom området tack vare styrelsemedlemmarnas engagemang och kunskaper. För drygt 2 år sedan började idén om att satsa på en geoenergianläggning gro hos bostadsrättsföreningen Gula Gården i Trelleborg. Det var de skenande uppvärmningskostnaderna som fick föreningens styrelse att börja leta efter rimliga alternativ. Stigande kostnader trots åtgärder Värmen till våra 150 lägenheter producerades med hjälp av 2 gaspannor. De fungerade bra, men vad vi än gjorde steg våra kostnader år för år, berättar Hans- Erik. Våra räkningar var på 1,6 miljoner kronor per år och inget tydde på att dessa skulle minska. Vi satte in en avgaskondensor, bytte ut systemet för varmvattenproduktion och lyckades få ner våra kostnader med 20 procent. Men sedan gick de upp igen. Problemet låg i de stigande gaspriserna och vi blev tvungna att göra något radikalt. Oberoende och trygghet avgörande för systemval Föreningens energibehov är ca 1,5 miljoner kwh per år. Man undersökte olika alternativ fjärrvärme, olika typer av värmepumpsystem med mera. Vi behövde få ett system som var flexibelt, inte gjorde oss beroende av en enda leverantör och som vi kunde lita på både tekniskt och ekonomiskt. Valet att satsa på grundvattenvärme var 20 faktiskt inte givet på förhand, påpekar Hans-Erik. Hur konstigt det än låter så var det först efter ett förslag från en installatör som denna lösning framstod som det bästa tänkbara. Säkrast välja standardpumpar Jag fann då, för två år sedan, några stora anläggningar, men de byggde på specialframtagna lösningar. Som maskiningenjör vet jag att riskerna med specialbyggda system är större än när man använder sig av standardkonstruktioner. För oss var driftsäkerheten det viktigaste och då var standardpumpar det givna valet, påpekar Hans-Erik. Lars Göran Karlsson ser ganska liten ut bredvid de tolv varmvattenberedarna som klarar hyresgästernas behov av varmvatten i upp till 2 dygn. Själv har han sett till att elkraftförsörjningen till hela anläggningen håller högsta klass. En annan viktig faktor var systemets förmåga att klara driften även när någon av dess enheter skulle fallera. Resultatet blev en anläggning bestående av 8 identiska pumpar på 37 kw vardera. Att det blev just åtta pumpar var helt enkelt installatörens förslag vi ville ju ha standardpumpar och dessa tillsammans skulle klara vårt energibehov med godmarginal.

21 Anbudshantering med förhinder Hans-Erik fann inte några anläggningar av samma storlek och typ som Gula Gården ville satsa på. Vi kontaktade flera installatörer. Många påpekade direkt att projektet var på tok för stort, att det inte var väl genomtänkt. Andra besvarade vår anbudsförfrågan utan minsta ifrågasättande av våra villkor jag tror inte att de har läst hela dokumenten och visste knappast vilka förutsättningar som gällde, påpekar Hans-Erik. Centralt från Riksbyggen har vi inte heller fått något stöd, så det var bara att driva projektet på egen hand. Kunskapsjakten började det blev flera kontakter med Länsstyrelsen, högskolefolk och erkänt duktiga konsulter med lång erfarenhet av större värmepumpprojekt. Ansök om vattendom Jag fick lära mig det mesta om vattendomar exempelvis. Trots att flera installatörer tycke att vi inte behövde bry oss om att söka vattendom, förstod jag vikten av en sådan. Utan vattendom skulle minsta invändning från någon i närområdet kunna stoppa driften av anläggningen under den tid som eventuell utredning pågick. En vattendom, som kräver en ordentlig miljökonsekvensutredning och dokumentation, gav oss den trygghet som krävs ifall någon skulle vilja stoppa oss, berättar Hans-Erik. Hela projektet fick en extra skjuts framåt när Hans-Erik tog kontakt med SWECO och Sydrör AB konsulter respektive installatörer som visade sig ha de rätta kunskaperna. Med deras stöd klarade man hela pappersproceduren, fick vattendom och kunde fokusera på själva anläggningen. Grundvattenvärme valdes då förutsättningarna för ett sådant system är mycket gynnsamma i Trelleborg tillgången på grundvatten är mycket god. Räkna med lång projekteringstid Mina funderingar kring hela projektet började hösten I början av 2007 kom jag så pass långt att vi begärde anbud från flera installatörer, berättar Hans-Erik. Provpumpningarna kom betydligt senare, år Det stora tidsgapet beror på att den konsult vi anlitat i initialskedet har visat sig inte ha de rätta kunskaperna. Gula Gårdens geoenergiprojekt tog 2 år att genomföra. Hans-Erik menar att denna tid skulle mycket väl kunna kortas med flera månader om man redan från början lyckats få tag i folk med rätt kompetens. Visst kan man vinna tid genom att exempelvis inte begära vattendom, påpekar Hans-Erik. Men när jag granskade det hela då insåg jag att det kan fungera för tvåfamiljsfastigheter, men knappast för oss. Vår anläggning är stor och det var viktigt för oss att ingen skulle kunna stoppa det i första taget. Kapacitetsmarginaler viktiga Den ena av de gamla gaspannorna används som spetsvärmekälla - hittills i år har den knappast varit igång. I det väldisponerade pannrummet har all elförsörjning och ledningsdragning gjorts av duktiga proffs allt är rent, föredömligt markerat och utgör fröjd för ögat för vilken systembyggare som helst. Det saknas möjligen ett par fikabord! I rummet intill står 12 stycken vattenberedare. Kanske är det att ta i, men vi har varmvattenreserv för 1-2 dagar ifall systemet skulle haverera vi förbrukar cirka 9-10 kubikmeter varmvatten per dygn, berättar Lars Göran Karlsson. Lars Göran är elektriker och sitter med i föreningens styrelse. Det var han som såg till att all elförsörjning dimensionerades och byggdes med goda marginaler. Under hela byggtiden fungerade han som föreningens tillsynsman. Vi kan ta in 250 A ström i dessa elledningar någon risk för elbrist har vi inte. Skulle någon av pumparna gå sönder, klarar vi driften ändå utan problem, påpekar han. Lättövervakat system Hela anläggningen övervakas med hjälp av ett webbaserat system. Lars Göran kan via sin dator i lägenheten lätt kontrollera att allt är som det skall. Vi har utökat systemet med ett antal givare exempelvis kan vi kontinuerligt övervaka vattennivån i brunnarna. Snart skall systemet byggas ut ytterligare vi vill kunna övervaka varje enskild värmepump för sig. Anläggningen är dimensionerad så att gaspannan startar först när temperaturen utomhus faller till -5 grader. Grundvattnet pumpas upp via två 53 meter djupa pumpbrunnar och släpps ut genom tre lika djupa returbrunnar. Avståndet mellan dessa brunnsgrupper är nästan 150 meter de ligger vid var sin kortsida av föreningens ägor. Vi är beredda på att dessa brunnar kan behöva rensas, men kan också utöka anläggningen med ytterligare brunnar vid behov, påpekar Lars-Göran. Viktigt att ha brukare med på noterna Motståndet fanns även inom föreningen. När våra ekonomiansvariga fick höra om en investering på 5 miljoner kronor, backade de. Det var stort. Men jag övertygade dem om att det inte är investeringen som är viktig utan återbetalningstiden, tillägger Hans-Erik. Resultatet av de ekonomiska diskussionerna blev att föreningen, trots sin goda ekonomi, tog ett vanligt banklån. Hans Hans-Erik Kristensson har all anledning att vara nöjd. Geoenergianläggningen bostadsrättsförening Gula Gården satsat på är äntligen igång och sparar hundratusentals kronor åt hyresgästerna. Erik räknar med att uppvärmningskostnaderna kommer att halveras till ca kr om året. Ekonomerna räknar med en återbetalningstid på cirka 5 år. Idag, drygt två år efter projektstart och snart ett halvt år efter driftstart, finns det knappast någon som betvivlar att föreningen har gjort ett riktigt bra val. Och Riskbyggen har redan aviserat att man gärna vill visa upp Gula Gården som sin referensanläggning. Bidrag till bättre miljö på köpet Vi har fått veta att vår nya anläggning minskar koldioxidutsläppen med drygt 300 ton om året. Så vi har inte bara gjort ett ekonomiskt klipp utan även bidrar till bättre miljö, vilket givetvis känns extra bra, påpekar Hans-Erik. Vi är ju som folk är mest. Att göra något som kostar pengar bara för att miljön ska må bättre är kanske inte det man satsar på i första hand. Men kan man tjäna pengar på något samtidigt som miljön mår bättre då är det bra. Henryk Rozenberg 21

22 Med bred kunskap och ett helhetssortiment kan vi möta kundernas behov och önskemål. Värmdöpumpen är sedan 1960 talet ett grossistföretag med fullt sortiment för energiborrning, vattenborrning och vattenpumpar m.m. Vi samarbetar med branschens ledande leverantörer. Anders Persson tel: Anders Bjurling tel: Värmdöpumpen AB Box 2101, Skärholmen, Tel: , , Fax: Besöksadress: Bredängsvägen 235, Skärholmen.

23 Vi har hela sortimentet Från stor till liten... Vi på Atlas Copco värdesätter valmöjligheter. Därför är vi stolta över att kunna erbjuda dig marknadens största sortiment av sänkborrutrustning, med storlekar från tre till trettio tum. Oavsett vilka behov och förutsättningar du har så hittar du den rätta sänkborrutrustningen hos oss! Atlas Copco CMT Sweden AB Tel: Stockholm

24 For skning Bättre bergvärmeanläggningar med foto & text: Torbjön Tenfält optimala energibrunnar Borrhålen vid flerfamiljshuset i södra Stockholm hjälper forskaren José Acuna att göra bergvärmen mer effektiv. När värmeöverföringen från berget blir bättre sparas mycket energi. Efter halvtid i KTH-projektet är han också säker på att det går att använda koldioxid i kollektorn i stället för den vanliga blandningen av etanol och vatten. Koldioxiden förflyttar sig på egen hand. Då behöver vi ingen cirkulationspump och kan öka värmefaktorn ännu mer, säger José Acuna. Både försäljningen av värmepumpar och antalet ansökningar om att installera bergvärme minskade förra året. Samtidigt är bergvärmeanläggningar på väg att bli mer effektiva tack vare forskare vid institutionen för energiteknik på Kungliga tekniska högskolan. Effektivare energiutvinning målet Forskare från Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm (KTH) bedriver sin forskning vid flera fastigheter i Stockholmstrakten, bland annat ett flerfamiljshus i Hammarbyhöjden. I de sex 260 meter djupa hål som fastighetsägaren låtit borra i marken runt huset försöker doktoranden José Acuna hitta den optimala dimensionen för de kollektorslangar som löper ner och upp ur borrhålen. Dimensionen är avgörande för hur framgångsrik värmeöverföringen mellan slangen och berget blir. 24 Vi vill ha så liten temperaturdifferens som möjligt mellan berget och den vätska vi får upp från slangarna. Är temperaturskillnad liten tar vi mycket energi från berget, säger José Acuna. Han tror att forskningsprojektet kommer att visa att även små förändringar av tekniken ökar värmefaktorn med 8-10 procent. Värmefaktorn är ett mått på hur mycket värmeenergi som genereras per tillförd elenergi. Självcirkulerande köldbärare? Den vätska som cirkulerar i kollektorslangen brukar i Sverige bestå av 30 procent etanol och 70 procent vatten, en koncentration som kan vara onödigt hög i vissa regioner. Etanolen gör att vattnet inte fryser, men bidrar samtidigt till att viskositeten ökar och att vätskan får svårare att cirkulera. Är vätskan bara vatten så är den betydligt mer lättflytande. Därför testar KTH att minska etanolkoncentrationen. När vätskan cirkulerar dåligt behövs en stark cirkulationspump.

25 För att få vätskan i kollektorn att cirkulera naturligt, utan hjälp av en cirkulationspump, använder KTH koldioxid. Eftersom koldioxiden ändrar densitet tack vare att den växlar mellan flytande form och gas, kan den förflytta sig på egen hand. Efter några mätningar har vi nu bekräftat att det fungerar. Behöver man inte använda pumpen sparar man el. På det sättet hoppas vi kunna öka värmefaktorn med ytterligare cirka tio procent, säger José Acuna. Fortfarande återstår en hel del analysarbete, bland annat för att se hur mycket koldioxid man bör fylla i röret för att växlingen mellan vätska och ånga ska bli optimal. Noggranna mätningar krävs För att hålla koll på temperaturen har KTH installerat mätinstrument på olika djup i borrhålen. Tack vare att José Acuna får exakta temperaturvärden hela vägen, i och utanför slangarna, kan han följa hur vätskan fungerar vid olika koncentrationer och olika flöden. I Stockholm är temperaturen de första hundra metrarna under marknivå cirka åtta grader. För varje hundra meter neråt i marken ökar temperaturen med cirka en och en halv grad. Men man måste hinna samla energin och ta upp den. Samlar man för mycket energi där nere är det risk att värmen skickas iväg på vägen upp. Vi försöker hitta det optimala flödet och borrhålsdjupet. Är borrhålet tusen meter djupt hittar man visserligen mycket värme, men för att få upp vätskan med den temperaturen måste borrhålet delvis isoleras på vägen upp. Tekniskt är det fullt möjligt, men eftersom en stor del av investeringen är att borra, blir installationskostnaden högre ju djupare hålet är. Vi tittar också på kostnaderna. Bergvärmen måste vara kommersiellt gångbar, konstaterar José Acuna. Varierande effektivitet med olika kollektorer Grundvattennivån är en avgörande faktor för om bergvärmeutvinningen ska bli effektiv eller inte, eftersom vatten leder värme tjugo gånger bättre än luft. På Lidköpingsgatan ligger nivån på ungefär tio meters djup och det är först från den punkten som värmeöverföringen fungerar på ett tillfredsställande sätt. Borrar man snett utåt blir det ändå tillräcklig spridning när man kommer ner en bit i marken. En fördel med lutande borrhål är att då vilar slangen förmodligen mot ena kanten, vilket ger bättre värmeöverföring, förklarar José Acuna. Bergarten har också betydelse för resultatet. I Sverige är granit och gnejs vanligast och de ger bra förutsättningar för att uppskatta bergets termiska egenskaper. Materialet i kollektorn är en annan viktig faktor. Koppar leder mycket bra men det är ett mycket dyrt material och det blir svårt att installera i borrhål. Polyeten är relativt billigt och det material som används mest. Men för att kunna använda koldioxid måste man ha kopparrör som kan stå emot högt tryck. José Acuna tittar till bergvärmeanläggningen på Lidköpingsgatan så ofta som möjligt Han kan kontrollera flöden och temperaturnivåer vid olika djup. Fastigheten har 19 lägenheter och använder två värmepumpar för att klara distributionen. I en vanlig familjevilla räcker det med en värmepump. Installationen är enkel, framhåller José Acuna - ett hål på 260 meter tar en dag att borra. Slangarna kommer i en rulle och går snabbt att stoppa ner i hålen. Man kan lita på berget som värmekälla, mer än på luft eller sol. Berget håller nästan samma temperatur året om. Målet med forksningen som José Acuna, doktorand vid Kungliga Tekniska Högskolan, bedriver är att ta fram en optimal energibrunn. Minst en gång i veckan besöker han fastigheten på Lidköpingsgatan för att kontrollera bergvärmeanläggningen. 25

26 Din kontaktperson: Johan Sonesson mobil: e-post: Eurofins är en av världens största laboratoriekoncern med över 7000 anställda i ett 20-tal länder över hela världen. I Sverige utför vi analyser på våra laboratorier i Jönköping, Stockholm, Kristianstad och Lidköping. Huvudkontoret finns i Lidköping. webbplats: kundtjänts: tel

27 Fullservicegrossist - javisst! Borrad grundläggning är ett säkert kort Vi erbjuder allt du behöver för att komma ner igenom jordlagret såväl som ner i fastare formationer. Hela kedjan från kompressor, armatur, borrvagn, borrhammare med jordborrutrustning inklusive stålfoderrör (88,9-193,4 i lager), svetsutrustning, övergångar samt borrkronor och smörjoljor. Generatorer från Atlas Copco och Honda Power Equipment. Skulle sedan olyckan vara framme har vi allt inom fångstutrustning inkl. uthyrning från eget lager i Stockholm med utmärkta transportmöjligheter både i Sverige och övriga norden. Nyhet! Se vår nya hemsida Välkommen till Borrcenter! BORRCENTER AB Antennvägen Tyresö tel: fax: borrcenter@borrcenter.se Atlas Copco * Aquatec * Goulds * Lowara * Elga * Arfa Franklin Electric * Honda * Secoroc * ELBI * Genetec OK-Q8 * Slip-Naxos * Kemppi * Driconeq * Grundfos

28 For skning José Acunas forskning backas upp av ett 30- tal företag och organisationer. Under en lågkonjunktur lägger konsumenterna mer fokus på sina omkostnader och då blir bergvärme ännu viktigare, säger Mikael Falk, försäljningsdirektör på Ahlsell. Mikael Falk hoppas att företagets stöd av projektet ska bidra till högre försäljning. I framtiden vill fler styra sina egna uppvärmningskostnader, spår han. - Jag tror att bergvärme snart kommer att ersätta mycket av fjärrvärmen, som är mer stationär och inte så individanpassad. försäljare i branschen som medlemmar. Jan-Erik Nowacki, teknisk rådgivare på Svep, konstaterar att bergvärmepumpar tar upp cirka sex terawattimmar (TWh) lagrad solenergi ur marken varje år. För de svenska hushållen är den energin värd minst sex miljarder kronor årligen. Till energin från borrhålen lägger man sedan tre TWh el och därmed får alla svenska hus in nio TWh till sina radiatorer och för tappvarmvattnet. Enligt Jan-Erik Nowacki kostar den elenergin cirka fyra miljarder kronor per år för hushållen. I dag är värmen kanske minus en grad när vi får upp den ur borrhålet. Tack vare José Acunas projekt kan den i framtiden bli noll grader. Vid en ytlig betraktelse kan en sådan liten förbättring verka meningslös, men den Fa k t a EFFSYS 2 är ett fyraårigt tillämpat forsknings- och utvecklingsprogram för kyl- och värmepumpteknik som drivs under perioden 1 juli juni Programmets budget uppgår till totalt 70 miljoner kronor, varav Energimyndigheten bidrar med 28 miljoner kronor. EFFSYS 2 samfinansieras av berörd industri och Energimyndigheten vars andel är högst 40 procent. Programmets syfte är att ta fram effektivare värmepumps- och kylteknik, som när den tillämpas i det svenska energisystemet minskar användningen av el och annan energi och reducerar effekttopparna i kraftsystemet. Programmets fokus är på effektivare system för värme och kyla baserade på värmepumpteknik. Inom programmet kan forskning och utveckling bedrivas på enskilda komponenter, men bara om detta är motiverat ur ett systemperspektiv. Det forskningsprojekt José Acuna driver på KTH ska vara klart i december Geotec ingår i projektets sponsorgrupp. Kraftfullt stöd för KTH-projektet En stor del av Ahlsells verksamhet är inriktad på värme och energieffektivisering. Företaget levererar bergvärmepumpar, kollektorslangar och annan utrustning till anläggningar liknande den som KTH testar i Hammarbyhöjden. Energin värd miljarder Branschorganisationen Svenska Värmepumpföreningen, Svep, deltar också i finansieringen. Vi har lyckats väl med att engagera branschens aktörer och vet redan i dag att projektet tillför ökade kunskaper kring värmeöverföring i borrhål. Om det leder till ett avgörande teknikskifte i utformningen av våra kollektorsystem återstår att se, men redan nu testas flera olika prototyper utifrån de lärdomar som dragits från projektet, säger Martin Forsén, vd på Värmepumpföreningen. Värmepumpföreningen har en majoritet av landets tillverkare, importörer och åter- innebär faktiskt två procent lägre elförbrukning, som hypotetiskt skulle vara värd 80 miljoner kronor per år, säger Jan-Erik Nowacki. Testar varvtalsstyrda pumpar Kenneth Weber driver ETM Kylteknik och Eureftec AB och har täta kontakter med José Acuna och andra forskare på Kungliga Tekniska Högskolan. På KTH finns bred kunskap och stor erfarenhet. För mig leder kontakterna till många nya uppslag det blir som ett ständigt pågående diskussionsforum. Kenneth Weber arbetar med varvtalsstyrning av värmepumpar och använder värmepumpen som enda värmekälla för att täcka energi- och effektbehovet. Han har varit knuten till José Acunas bergvärmeforskning ända sedan starten för två år sedan och får genom projektet goda möjligheter att bland annat pröva koldioxid som köldbärare i kollektorrören. En fastighetsägare har borrat tre hål vid sin fastighet i Norrtälje där ETM/Eureftec installerat en varvtalsstyrd värmepump, stoppat ner rör och mätutrustning i borrhålen. KTH-forskarna mäter och tyder siffrorna. En annan har ju varken ro eller tillräckliga kunskaper för utvärdering av alla mätvärden, jag är alltid på språng till nya jobb och projekt, säger Kenneth Weber. När projektet är färdigt, hoppas han ha svar på om tekniken fungerar och om den är kommersiellt gångbar. Man måste alltid börja med att prova tekniken. När man löst de tekniska delarna går man vidare med myndighetskontakter och ser hur man kan använda de nya lösningarna i företaget. Det är enda vägen, annars fastnar du i det ekonomiska. För att kunna konkurrera i branschen är det som företagare nödvändigt att hålla sig ajour med de senaste forskningsrönen, understryker Kenneth Weber. Har forskarna hundra idéer kanske en blir kommersiellt gångbar, det är så man måste tänka. Stöd från industrin NIBE finns bland de större företag som stödjer forskningsprojektet vid KTH. Genom att hitta mer effektiva kollektorer med mindre värmemotstånd kan vi få en högre temperatur på köldbäraren, säger David Kroon på NIBE Innovation. Värmepumptillverkare strävar efter att arbeta med effektiva system där värmepumpen är en central del men där även borrhålet spelar en betydande roll, konstaterar David Kroon. Vi är förstås intresserade av sådana här projekt eftersom resultaten kan ha en positiv påverkan på värmepumpmarknaden. Torbjörn Tenfält 28

29 DrillAir TM - ny kompressorserie för kostnadseffektiv borrning Nya serien DrillAir TM från Atlas Copco är konstruerad för högsta kapacitet och arbetstryck, vilket ger snabbare borrning. Det nya skruvelementet har reducerat energikonsumtionen med 4%. Det gör DrillAir TM till de mest energieffektiva och bränslesnåla kompressorerna i hela portabla kompressorbranschen. Med Pressure Toggle Switch kan trycket på kompressorerna enkelt ställas mellan 25 och 30 bar. FuelExpert TM reglerar varvtalet och luftinsläppet för att optimera bränsleförbrukningen i förhållande till luftbehovet. Oiltronix TM V2 med nya och förbättrade komponenter håller oljetemperaturen på rätt nivå för att undvika kondensation av vatten i oljan. Övervakningssystemet Cosmos TM visar kompressorns status som driftdata, service och geografiskt läge i realtid via mobiltelefon, internet eller e-post. Cover Care TM i kombination med våra olika serviceprogram och Oiltronix TM ger förlängd garanti upp till 5 år. DrillAir TM : XRVS 617, XRVS 647, XRXS 567 och XRXS 607 Arbetstryck 25 bar: 36,4 m3/min-37,8 m3/min Arbetstryck 30 bar: 34 m3/min-35,5 m3/min

30 Dags ta itu med avlopps f rågan Reningsteknik för små avlopp Traditionellt har reningsteknik för små avlopp inneburit markbädd eller infiltration. Dessa lösningar är enkla och robusta och kräver, om de är korrekt byggda, lite underhåll. För att klara dagens krav på fosforavskiljning måste dock en markbäddslösning byggas antingen med fosforfällning som förbehandling, eller fosforbindande filter som efterbehandling. Med så kallad förstärkt infiltration, med fosforfällning som förbehandling, kan även kraven för hög skyddsnivå uppfyllas. Andra lösningar som klarar dagens krav är minireningsverk samt källsorterande- eller torra system. Idag finns flera tekniska lösningar som uppfyller Naturvårdsverket riktlinjer - ibland som färdiga paketlösningar, eller i kombination med markbädd eller infiltration. Naturvårdsverkets nya riktlinjer gör dock att små avloppssystem som regel blir mer komplicerade, eftersom enbart en markbädd inte uppfyller kraven. Här är det viktigt att balansera tekniktänkandet så att anläggningar med bättre prestanda blir enkla och robusta. Både fastighetsägare och tillsynsmyndigheter ska känna sig trygga med lösningarna. Intressant teknikutveckling sker hos flera tillverkare, och nya enklare anläggningar eller delkomponenter går redan idag att köpa. Bygga i mark kräver kunskap I stort sett alla delar av avloppslösningen för enskilda fastigheter är placerade i marken. Anläggningens funktion beror framför allt på om den är byggd enligt god praxis och med rätt material. I detta ingår även att kunna avgöra om och i så fall hur det t.ex. är möjligt att bygga en infiltration eller markbädd. Markens hydrogeologiska förhållanden är här helt avgörande och speciellt när en infiltrationsanläggning ska anläggas. Naturvårdsverkets anvisningar om skyddsavstånd etc. måste följas, vilket betyder att det på många platser inte är möjligt att anlägga en infiltrationsanläggning. Funktionen kan kontrolleras genom provtagning i uppsamlingsbrunnen efter sista reningssteget. Reduktion av BOD, fosfor och kväve är de parametrar som brukar mätas, och sedan jämföras med kraven i tillståndet eller med Naturvårdsverkets allmänna råd. Någon enkel metod för att kontrollera infiltrationsanläggningar finns inte. Kemisk fällning som komplement till, och för avlastning av, markbädd/ infiltration Reningssystem med kemisk fällning består i regel av: kärl och doseringsutrusning för kemikalien, slamavskiljare där den utfällda fosforn tillsammans med annat slam samlas, samt en efterföljande behandling av avloppsvattnet i en markbädd, infiltrationsanläggning eller kompaktfilterbädd. Kemikalien är normalt Anläggning av en bädd med biomoduler som förbättrar spridningen av avloppsvatten och den biologiska funktionen i en markbädd eller infiltration. Foto: Bert Gustafsson, Baga Water Technology. 30

31 av samma typ som används vid rening av avlopps- eller dricksvatten. För att ge bra reningsresultat måste fällningskemikalie fyllas på regelbundet (några gånger per år vid permanentboende) och doseringen måste anpassas till flödet. Denna typ av komplement ger låg belastning på den efterföljande bädden, vilket i sin tur även kan förbättra kvävereduktionen. Utgående vatten från anläggningen är normalt av badvattenkvalitet. Eftersom slammängden ökar behövs antingen en större slamavskiljare än normalt, eller ytterligare en slamtömning under året. Varierande anläggningstyper Det finns flera typer av anläggningar för kemisk fällning och beroende på utformning placeras de olika. Doseringsutrustningen med fällningskemikalier kan antingen placeras inne i fastigheten och kemikalietillförseln sker då via ett påstick på ett avloppsrör i t.ex. tvättstugan. Andra tillverkare har lösningar som är integrerade i slamavskiljaren och där doseringsutrustningen, och ibland även kemikalien, placeras i ett skåp vid eller nära slamavskiljaren. Slutligen finns det lösningar som placeras direkt efter slamavskiljaren där kemikalien doseras till avloppsvatten som sedan pumpas tillbaka till slamavskiljaren. Gemensamt för kompletteringslösningarna är att kemslammet samlas i slamavskiljaren oavsett var kemikalien tillsätts. Investerings- och driftskostnaderna för en komplett anläggning med kemisk fällning och t.ex. en markbädd är ofta lägre än vid kommunal anslutning. Filter med fosforbindande material Istället för att fälla ut fosfor med kemikalie kan fosforn fångas upp i ett filter som kan bestå av kalkhaltigt material. En sådan anläggning är helt passiv, och därmed funktionssäker och mycket lättskött. En fördel med filter är att den uppfångade näringen kan tas till vara genom att det förbrukade filtermaterialet används i jordtillverkning eller på åker. Ett filter av kalkhaltigt material har högt ph-värde vilket även avdödar bakterier i utgående renat avloppsvatten. Filtret kan därför även användas som hygieniseringssteg för avloppsvattnet. Regelbundet byta av filtermaterial nödvändigt Filtret med fosforbindande material kan utformas på flera olika sätt. Enklast för användaren är om filtret finns i en kassett som enkelt kan lyftas ur vid byte av filter (oftast 1-2 års bytesintervall). Filtret placeras alltid efter det biologiska reningssteget. Fosforfilter kan antingen användas för att förbättra en befintlig reningsanläggning (t.ex. markbädd, kompaktfilterbädd eller biobädd) eller då man bygger ett nytt reningssystem Ett filter med fosforbindande material kan installeras som komplement till en markbäddslösning. En sådan anläggning är både lättskött och funktionssäker. Foto: Axel Alm, Nordkalk. för avloppsvatten. För bästa funktion och ekonomi ska t.ex. markbädden vara tät så att vatten inte kan läcka in i bädden och sedan passera filtret. Eftersom ph-värdet på det utgående renade avloppsvattnet är högt är det viktigt att det släpps t.ex. ut i ett dike med vattenflöde året om för att undvika lokal påverkan på växt- och djurliv. Det höga ph-värder och kalkhalten gör även att vattnet inte ska infiltreras eftersom det finns risk för igensättning av infiltrationsytan. Investerings- och driftkostnaderna varierar beroende på om tekniken är ett komplement till befintlig teknik, eller om ett komplett system ska installeras. De kan vara lägre eller ligga på samma nivå som en kommunal anslutning. Minireningsverk Minireningsverk är, som ordet uttrycker, små avloppsreningsverk och säljs som prefabricerade, färdiga anläggningar. I minireningsverk används samma processer som i stora reningsverk. Detta Fortsättning på nästa sida Kostnad för kommunalt vatten och avlopp Kostnaden för små avlopp jämförs ofta med kommunal anslutning. Enlig statistik från Svenskt Vatten (branschorganisationen för kommunala vatten och avloppsreningsverk) är medelkostnaderna för år 2008 följande: Anslutningsavgift: kr (inkl. moms). Denna kostnad bör jämföras med att anlägga ett nytt enskilt avlopp. Årlig kostnad för dricksvatten (inklusive rening av avloppsvatten): kr (inkl. moms). Denna kostnad bör jämföras med drifts- och underhållskostnaden för ett enskilt avlopp. 31

32 Dags ta itu med avlopps f rågan...fortsättning från föregående sida innebär bl.a. att fällningskemikalier används och måste fyllas på regelbundet (några gånger per år vid permanentboende) samt att luftning sker med hjälp av en kompressor, pump eller annat. Erfarenheterna visar att dessa anläggningar kräver återkommande underhåll för att långsiktigt klara bra reningsresultat. Det finns en rad olika leverantörer och modeller på den svenska markanden idag och fler är att vänta. Exempel på ett modernt minireningsverk, här i Uponors version. Anläggningen är ett komplett kemiskt/biologiskt reningsverk (avsett för ett hushåll) som tar hand om utsläpp från bad, disk, tvätt och toalett. Foto: Uponor. Standardiserad funktionsprovning Sedan år 2005 finns en Europisk standard för provning och CE-märkning av så kallade prefabricerade reningsanläggningar för upp till 5 hushåll. Anläggningar som genomgått provningen kan på ett oberoende sätt deklarera vilka prestanda som anläggningen klarar. Några svenska leverantörer kan erbjuda anläggningar som genomgått denna provning. Genom att SP, tillsammans med JTI, nu erbjuda provning i Sverige enligt standarden kan vi förvänta oss att fler leverantörer kommer att utvärdera sina anläggningar på detta oberoende sätt. Investeringskostnaden för ett minireningsverk är i samma storleksordning som för kommunal anslutning medan driftskostnaderna ofta är något högre. Driftskostnaden beror bl.a. på utformningen av ev. serviceavtal. Källsorterande system (urin eller klosettvattnet sorteras bort) med markbädd eller infiltration för återstående avloppsvatten Urinsortering innebär att urinen sorteras ut i toaletten. Urinsorterande vattentoaletter har därför två skålar, en främre för urin (lite spolvattenvolym) och en bakre för uppsamling av fekalier och toalettpapper (normal spolvattenvolym). Urinvattnet leds till en separat tank medan Skyddsnivåer enligt Naturvårdsverkets allmänna råd NORMAL SKYDDSNIVÅ Organiska ämnen (BOD7): 90% reduktion Fosfor (tot-p): 70% reduktion Återvinning av näringsämnen ska vara möjligt Utsläpp av avloppsvatten ska inte öka risken för smitta eller spridning av lukt HÖG SKYDDSNIVÅ (utöver kraven enligt normal nivå) avloppsvatten från bad, disk och tvätt (BDT) samt fekalier renas i en slamavskiljare följt av markbädd eller infiltration. Tekniken kräver årlig rengöring av ledningen för urinen och regelbunden tillsyn så att utfällningar i urindelen av toalettstolen förhindras. Principen att samla upp klosettvattnet separat har länge använts i form av vanliga eller snålspolande toalettstolar och sluten tank. Tanken för klosettvattnet måste tömmas regelbundet och överfyllnadslarmets funktion måste kontrolleras minst en gång om året. Utsorterade avloppsfraktioner kan, efter hygienisering, återföras som växtnäring till jordbruket. Fosfor (tot-p): 90% reduktion Kväve (tot-n): 50% reduktion Ytterligare skyddsåtgärder för att minska risken för smittspridning från anläggningen (t.ex. krav på en mindre markbädd eller liknande efter ett minireningsverk, filter som höjer ph-värdet, krav på att det renade avloppsvattnet släpps ut i ett dike som är täckt eller försett med stängsel eller mycket växtlighet för att förhindra att djur och människor kommer åt utsläppspunkten). Investeringskostnaden för källsorterande system är lägre än för kommunal anslutning medan driftskostnaden för permanentboende kan vara liknande eller högre. Mängden spolvatten som används (och därmed hur ofta tanken behöver tömmas) avgör kostnaden. Torrt system tillsammans med markbädd eller infiltration för BDT-avloppsvattnet Torrtoaletter använder inte spolvatten utan toalettavfallet (latrinen) samlas upp separat utan vattentillsats. Hushållets BDT-vatten kan då behandlas i en markbädd, infiltrationsanläggning eller filterbädd. Storleken på dessa anläggningar är mindre än om allt avloppsvatten tillförs. Kärlet för latrin måste tömmas regelbundet och utrymmet där latrinen samlas kräver god ventilation. Latrinen kan antingen hygieniseras tillsammans med klosettvatten och sedan återföras som växtnäring till jordbruket eller behandlas i ett reningsverk. Många kommuner håller dock på att avveckla latrinhanteringen på grund av arbetsmiljöskäl. Investerings- och driftskostnaderna är lägre än vid kommunal anslutning. Ola Palm JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik Intresserad av minireningsverk? Kontakta gärna någon av Geotecs samarbetspartners - Uponor, Dahl, KWH Pipe eller Debe Pumpar. 32

33 Energieffektivisering med energilagring minska kostnader och öka lönsamheten juni 2009 Stockholmsmässan Älvsjö, Stockholm Välkommen till denna världsledande konferens som denna gång äger rum i Sverige. Under konferensen presenterar svenska och internationella experter ett 50-tal högntressanta praktikfall. Anmäl dig snarast och ta del av ett generös bokningserbjudande. Besök webbplatsen för fullständigt program och anmälan. 33