Utmanande beteenden eller beteenden som utmanar oss

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utmanande beteenden eller beteenden som utmanar oss"

Transkript

1 Utmanande beteenden eller beteenden som utmanar oss Thomas Wikberg leg. psykolog Konsultativt stöd

2 It s fine to know what to do when a kid becomes assaultive and destructive but it s far more important to know what to do so he doesn t become assaultive and destructive in the first place. Ross W Greene

3 Grundantagande Kids do well if they can Ross W Greene Barn gör rätt om de kan eller barn gör så gott de kan Oförmåga inte ovilja det är stor skillnad på att vilja men inte kunna, och att kunna men inte vilja. Utgångspunkten i vuxnas resonemang blir tyvärr för det mesta att barnet kan men inte vill och det innebär att vi försöker påverka barnets motivation. Men vad händer om vi försöker motivera någon som redan är motiverad men inte kan?

4 Vem har ett problem? Om vi som pedagoger/personal tycker att barnet/ungdomen ska göra saker som hen inte vill eller kan, vem är det då som har ett problem? Har det någon betydelse vad vi kallar det? Problembeteende Problemskapande beteende Problemskapande situationer Utmanande beteende Beteende som utmanar

5 Ansvar När de pedagogiska metoder vi använder inte fungerar så får vi ofta ett behov av att lägga ansvaret någon annanstans: På barnet/ungdomen På föräldrar/vårdnadshavare På kollegor som gör fel På den fysiska miljön På bristande resurser På rektor/förskolechef eller andra personer i ledande position På politiker, samhället, tidsandandan etc.

6 Lägga ansvaret på barnet Han vill bara ha uppmärksamhet Han vill bara ha sin vilja fram Han manipulerar oss Han har bara en negativ attityd Hans föräldrar har ingen pli på honom Hans bror var likadan Han har nog någon diagnos Han saknar motivation

7 Den som tar ansvar kan påverka

8 Motivation Vad är det? En benägenhet att agera på ett visst sätt i en viss kontext Kan påverkas inifrån genom egna tankar och affekt/emotion vilket då ökar eller minskar handlingsbenägenheten Påverkas utifrån genom konsekvenser eller möjliga konsekvenser vilket ökar eller minskar handlingsbenägenheten

9 Motivation påverkas av.. Positiva konsekvenser Naturliga: Att hinna i tid Att vakna utvilad Att bli mätt/otörstig Tillförda: Lön Belöningar Belöningssystem/teckenekonomi intjänade tecken som kan bytas mot överenskommen belöning Mutor

10 Problem med tillförda positiva konsekvenser Kan upplevas manipulerande Beteendet sker bara när den positiva konsekvensen finns tillgänglig Kan förhindra/försvåra att inre motivation utvecklas Kan få motsatt effekt d v s. beteendet som belönas minskar Man gör bara så mycket som behövs.. Mättnad Inflation

11 Motivation påverkas av.. Negativa konsekvenser Naturliga: Att inte hinna i tid Att vakna trött (för att man lagt sig sent) Att missa ex. badet för att man har glömt badkläder Tillförda: (Straff) Skäll Att inte få ex. se på TV (för att man har bråkat och inte gjort som man blev tillsagd) Hot Att ta bort en förväntad belöning

12 Problem med tillförda negativa konsekvenser - Straff Straff är självklart inget vi ska hålla på med, inte bara av etiska skäl (om det nu inte räcker), det saknas dessutom vetenskapligt stöd för att straff fungerar för att förändra beteenden på sikt, snarare är det kontraproduktivt och har massor av negativa biverkningar! Även naturliga negativa konsekvenser kan vara mycket problematiska ex. att vara tvungen att torka upp spilld mjölk, blir ofta en kravsituation med ökad affekt som föld.

13 Motivation som kommer inifrån Aktiviteten är i sig själv rolig/intressant att utföra. Jag förstår och ser nyttan av aktiviteten, att jag gör den för att lära mig något som leder till möjliga positiva konsekvenser på sikt (fast den är tråkig att utföra just nu). Att kunna påverka sin egen situation jag får och kan själv bestämma (inom vissa ramar) vad jag ska göra. OBS! Barnet måste själv uppleva att hen får och kan påverka, det räcker inte att vi vuxna säger att det är så. Tilltro till egen förmåga (self-efficasy)

14 Barn lär sig av att göra rätt inte av att göra fel Kognitiv flexibilitet van Duijvenvoorde et.al Vuxna förebilder Barn/ungdomar gör som vi gör, inte som vi säger Modellinlärning att lära sig genom att observera andra -Bandura Använda styrkor betona och lyft fram det som går bra och som barnet kan!

15 Affektteori Nathanson, Sonnby-Borgström Affekt nedärvd evolutionärt utvecklad* reflexmässig biologisk/fysiologisk reaktion, gör oss beredda på en viss beteenderespons/handling ex. fight or flight Emotion kognitiv bearbetning av affekt (erfarenhet) Känsla subjektiv upplevelse av affekt+emotion Sinnesstämning längre någorlunda stabilt känsloläge ex. lycklig, nedstämd, ångestfylld *överlevnadsvärde genom adaptiv handlingsbenägenhet och genom att kommunicera våran känsla till andra som i sin tur triggar adaptiva beteende hos dem som ex. omhändertagande.

16 Grundaffekter Tomkins Positiva affekter Glädje Intresse Neutrala affekter Förvåning Negativa affekter Avsmak Avsky Ilska Ledsnad Rädsla Skam

17 arousal Affektiv, agiterad, upphetsning påslag av det autonoma nervsystemet; Höjd puls Ökat blodtryck Svettning Tunnelseende Utsöndring av stresshormon (kortisol, efedrin och adrenalin) Handlingsberedskap!

18 Low-arousal lågaffektivt bemötande Andy McDonnell, Bo Hejlskov Elvén Personer med utmanande beteenden har ofta svårt att reglera affekt och att avgöra vem som känner vad Koppling mellan amygdala och exekutiva funktioner Hyperreaktiv Perspektivtagande (svårighet med ) Empati - sympati Affekt (arousal) och emotion smittar Spegelneuron Utmanande beteenden uppstår nästan alltid när affektnivån är hög

19 Lågaffektivt bemötande Utmanande beteenden uppstår sällan när affektnivån är låg Använd din egen affekt för att skapa lugn Dämpa intensiteten i känslouttryck, gäller även positiva känslor som glädje. Undvika att tillföra energi i en situation med hög affektnivå ex. en konfliktsituation (släcka eld med bensin) Undvik fysisk kontakt i situationer med hög affektnivå Placera dig inte mittemot barnet Kräv inte ögonkontakt Respektera det personliga utrymmet Varje gång barnet backar från dig så ska du också backa

20 Oro, ångest och stress Sapolsky mfl Människor oroar sig, både för saker som har hänt och för saker som ännu inte har hänt (och kanske aldrig kommer att hända) stark oro leder till påslag av autonoma nervsystemet. Ångest kan beskrivas som stark rädsla/oro. Negativ stress är upplevelsen av att krav på vad man ska prestera är större än förmågan möta dessa krav, innehåller ofta en tidsfaktor (att man ska hinna). Stress leder ofta till oro som kan leda till ångest. Långvarig oro och ångest ger lägre stresstålighet, och där har vi en negativ spiral..

21 Kravanpassning Två sorters krav: Minuskrav beteenden som vi vill ska minska/upphöra Pluskrav beteenden som vi vill ska påbörjas/öka Minuskrav medför inga förändringar på sikt. Barn lär sig av att göra rätt, inte av att göra fel.

22 Kravanpassning Om vi ställer krav som barnet inte kan leva upp till upplever barnet frustration. Om frustrationen blir stor nog kommer den leda till att affektnivån ökar vilket ofta leder till utmanande beteende. Alla har rätt att säga nej! Den pedagogiska utmaningen är att få barnet att vilja göra det som vi anser är viktigt. I pedagogisk verksamhet får man inte använda tvång. Ställ kraven så att barnet kan leva upp till dem Backa på kravet (tillfälligt) och kom tillbaka när det är bättre förutsättningar Ställ kraven så att de inte blir oväntade

23 Kravanpassning Struktur- ökad förutsägbarhet Ge valmöjligheter ökat självbestämmande Vi upplevelser Att bli färdig Att bli redo Påminna utan press

24 Barnkonventionen artikel 12 Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet.

25 Barnkonventionen i svensk lagstiftning En ny strategi för att förverkliga Barnkonventionen och stärka barnets rättigheter i Sverige godkändes av riksdagen Följande strategi ska gälla. All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv.

26

27 Kontrollprincipen För att kunna ge kontroll till någon annan måste man först ha kontroll på sig själv. Lättare utmanande beteende är ofta en metod för att bevara självkontrollen Att vägra Att gå två steg baklänges eller springa bort Spottande, enstaka slag eller skrik Glåpord eller hot Våldsamt utmanade beteende handlar oftast om att man har förlorat kontrollen

28 Riskanalys och handlingsplan Chefsansvar reglerat i arbetsmiljölagen inte valfritt Tänk efter före säkerhet först Att hantera utmanande beteende vs. beteendeförändring på sikt Hierarki Vad måste göras omedelbart och vad kan vänta Undvik att beskriva situationer som aldrig händer (måla fan på väggen ) Dokumentation måste vara skriftlig enligt gällande styrdokument.

29 Collaborative proactive sollutions CPS Ross Greene En proaktiv modell för att lösa problem tillsammans med barnet

30 Viktiga teman Betoning på problem (och att lösa dem) snarare än på beteenden (och att modifiera dem) Att lösa problem är kollaborativt snarare än ensidigt (något du gör med barnet snarare än åt) Att lösa problem är proaktivt snarare än reaktivt Förståelse kommer före hjälpande att förstå är den viktigaste delen av att hjälpa Och viktigast Kids do well if they can

31 Varför är utmanande barn utmanande? Utmanande barn är utmanande för att de saknar färdigheter att inte vara utmanande. Om de hade de färdigheter som krävdes skulle de inte vara utmanande. Challenging kids are challenging because they re lacking the skills not to be challenging they are delayed in the development of crucial cognitive skills -- often including flexibility/ adaptability, frustration tolerance, and problem-solving -- or have significant difficulty applying these skills when they are most needed.

32 När är utmanande barn utmanande? När kraven och förväntningarna på vad de ska klara av är större färdigheterna de har för att svara adaptivt på de ställda kraven/förväntningarna. Children -- and other human beings -- exhibit challenging behavior when the demands being placed upon them outstrip the skills they have to respond adaptively to those demands.

33 Färdigheter som saknas eller behöver utvecklas Svårigheter att hantera övergångar, växla mentalt från en föreställning eller uppgift till en annan (skifta tankespår) Svårigheter att uppbåda energi för att genomföra en svår ansträngande eller tålamodsprövande uppgift Svårigheter att utföra saker i en logisk eller bestämd ordning Bristande tidsuppfattning Svårigheter att överväga flera tankar eller idéer samtidigt (oorganiserad) Svårigheter att behålla fokus vid målinriktad problemlösning Svårigheter att förutse de troliga resultaten eller konsekvenserna av det egna agerandet (impulsiv) Svårigheter att uttrycka bekymmer, behov eller tankar i ord Svårigheter att förstå det som sägs

34 Färdigheter som saknas eller behöver utvecklas Svårigheter att hantera känslomässiga reaktioner på frustrationer för att kunna tänka rationellt (särskiljande av affekt) Kronisk irritabilitet och/eller ångest med påtagligt försämrad problemlösningsförmåga Svårigheter att se gråskalor (svartvitt tänkande) Svårigheter att avvika från rutiner, regler och ursprungliga planer Oflexibla och felaktiga tolkningar/kognitiva förvrängningar eller tankefällor (t.ex. Alla är ute efter mig, Ingen tycker om mig Du skyller alltid på mig, Det är inte rättvist, Jag är dum, Det kommer aldrig att fungera för mig. Svårigheter att förstå hur man själv framstår eller uppfattas av andra

35 Olösta problem Konkretisera (situationsanalys) Färdighet som saknas; svårigheter att hantera övergångar Olöst problem; Har svårt att gå in från rasten till lektionen i svenska på torsdagar

36 Timing betyder allt Utmanande beteende är mycket förutsägbart förutsatt att vi har kartlagt de färdighetsbrister och olösta problem som finns Omedelbara/akuta interventioner används i stridens hetta (krishantering) Proaktiva interventioner används långt innan den förutsägbara utmanande situationen uppstår (förebygga kris) Vid affektupptrappning (eller när man märker att det är på gång ) kan med fördel avledning användas

37 Maktrelation Pedagogiskt förtroendekapital nödvändigt om vi vill arbeta med barnet Relation Allians Utrymmet för att göra fel ökar med mängden förtroendekapital vi har. Jmfr föräldrar - personal

38 Tre möjligheter Plan A Den vuxne driver igenom sin vilja (ensidig problemlösning) Plan B Gemensam proaktiv problemlösning (CPS) Plan C Backa på krav (prioritera)

39 Plan B Den vuxne tar reda på vad som är viktigt för barnet, vad som är barnets angelägenhet i situationen där beteendet sker. I plan B får barnet också hjälp att förstå vad som är viktigt för den vuxne, vad som är den vuxnes angelägenhet i samma situation. Barnet och den vuxne samarbetar för att hitta en lösning som tar hänsyn till bådas perspektiv.

40 Plan B - Empati Lyssna på barnets angelägenheter angående det olösta problemet, viktigt att den vuxne verkligen vill förstå barnets perspektiv. Kan ta lång tid, många barn har svårt att uttrycka vad de menar eller känner sluta inte förrän du är förvissad om att du förstått hur barnet upplever situationen. OBS! Inga lösningar

41 Plan B - Definiera problemet Den vuxne sätter ord på sina angelägenheter som barnet kan förstå. Den vuxnes angelägenheter ska inte innehålla barnets utmanande beteende, inte heller någon teori om varför beteendet uppstår. Problemet är definierat först när bådas perspektiv är tydliggjorda. Först nu kan vi gå vidare. The formulation of a problem is often more essential than its solution... -Albert Einstein

42 Plan B - Invitation Den vuxne sammanfattar problemet genom att beskriva bådas perspektiv. Den vuxne tar initiativ till att tillsammans lösa problemet med en invitation; jag undrar om det finns något sätt. Bra lösningar är: Alla lösningar som båda är överens om och som är realistiska och ömsesidigt tillfredställande.

43 Respekt för barnets kunskap om sig själv Mina lärare tror att de vet mer om autism än jag för att de har varit på en kurs. Men jag har varit autistisk hela mitt liv: Matthew Stanton

44 Referenser: Greene, RW. (2011). Vilse i skolan. Hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt. Lund: Studentlitteratur. Greene, RW. (2003). Explosiva barn. Ett nytt sätt att förstå och behandla barn som har det svårt att tåla motgångar och förändringar. Malmö: Cura bokförlag och utbildning AB. Hejlskov Elvèn, B. (2009). Problemskapande beteende, vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Lund: Studentlitteratur. Hejlskov Elvén, B. (2014). Beteendeproblem i skolan. Stockholm: Natur & Kultur. McDonnell, AA. (2010). Managing agrresive behaviour in care settings: understanding and applying low arousal approaches. Wiley-Blackwell. Sonnby-Borgström, M. (2005). Affekter, affektiv kommunikation och anknytningsmönster. Lund: Studentlitteratur. Sapolsky, MR. (2003). Varför zebror inte får magsår. Stockholm: Natur & Kultur. Kohn, A. (1993). Punished by Rewards: The trouble with gold stars incentive plan$, A s, praise and other bribes. New York: Houghton Mifflin. Kohn, A. (1996). Beyond discipline: from compliance to community. Alexandria, Verginia: ASCD. van Duijvenvoorde, Anna CK, et al. (2008). Evaluating the Negative or Valuing the Positive? Neural Mechanisms Supporting Feedback-Based Learning across Development. The Journal of Neuroscience, September 17, (38): Barnets bästa i främsta rummet: FN:s konvention om barnets rättigheter förverkligas i Sverige: Barnkommitténs huvudbetänkande (1997). Stockholm: Fritze. (Statens offentliga utredningar (SOU), 1997: 116). FN:s konvention om barnets rättigheter antagen av FN s generalförsamling den 20 november 1989, finns på ex. rädda barnens och UNICEFS:s hemsidor

45 Referenser Svenska Unesco rådets skriftserie: , Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Bandura, A. (1977). Self-efficacy: Toward a unifying theory of behavioral change. Psychological Review, 84, Ramerö, J, Törneke, N. (2013). Beteendets ABC. Lund: Studentlitteratur. Bauer, J. (2007). Varför jag känner som du känner : intuitiv kommunikaton och hemligheten med spegelneuronerna. Natur & Kultur. Gustavsson, LH. (2010). Växa - inte lyda. Norstedts. Gerland, G. (2010). Arbeta med autismspektrumtillstånd : hantverket och den professionella rollen. Pavus utbildning. Nathanson, D L. (1994). Shame and Pride: Affect, Sex, and the Birth of the Self. WWW Norton & Co.

Utmanande beteenden eller beteenden som utmanar oss

Utmanande beteenden eller beteenden som utmanar oss Utmanande beteenden eller beteenden som utmanar oss Thomas Wikberg leg. psykolog Konsultativt stöd It s fine to know what to do when a kid becomes assaultive and destructive but it s far more important

Läs mer

Utmanande beteenden eller beteenden som utmanar oss

Utmanande beteenden eller beteenden som utmanar oss Utmanande beteenden eller beteenden som utmanar oss Thomas Wikberg leg. psykolog Konsultativt stöd It s fine to know what to do when a kid becomes assaultive and destructive but it s far more important

Läs mer

Problemskapande beteende

Problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning

Läs mer

Fostran av annorlunda barn

Fostran av annorlunda barn Fostran av annorlunda barn ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Varför? Därför att barn med utvecklingsmässiga funktionshinder kännetecknas av att vanlig fostran inte funkar Det

Läs mer

Bemötande och hantering av konflikter. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Bemötande och hantering av konflikter. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Bemötande och hantering av konflikter - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Konflikter Konflikter handlar om problemets och lösningens växelspel - Jag har ett problem som jag löser

Läs mer

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det Varför? Fostran? för vem? Leg. psykolog Därför att det som mer än något annat kännetecknar barn med utvecklingsstörning eller neuropsykiatriska problem är att vanliga fostransmetoder inte fungerar Hos

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Läs mer

Problemskapande beteende

Problemskapande beteende Bemötande vid problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Vem har problem? Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Problemskapande beteende Definition: Beteende som skapar problem För

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Läs mer

Strategier i vardagen

Strategier i vardagen Strategier i vardagen Om låg-affektivt bemötande vid beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? Det är inga problem att ha bra strategier när det är lätt Det är när det blir svårt

Läs mer

Hantering av problemskapande beteenden

Hantering av problemskapande beteenden Hantering av problemskapande beteenden Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009 Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Läs mer

Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd

Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Ett låg-affektivt perspektiv Konflikter handlar ofta om ett lösningarnas växelspel - Jag har ett problem som jag löser - Min lösning blir ofta ett problem

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi

Läs mer

Beteendeproblem i skolan

Beteendeproblem i skolan Beteendeproblem i skolan - om lågaffektivt förhållningssätt Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi definierar

Läs mer

Låg-affektivt bemötande

Låg-affektivt bemötande Låg-affektivt bemötande Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Definition Förhållningssätt Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Låg-affektivt

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Stresskartläggning

Läs mer

Ansvar. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd. Bo Hejlskov Jørgensen, leg. psykolog

Ansvar. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd. Bo Hejlskov Jørgensen, leg. psykolog Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd, leg. psykolog Vem har problem? för vem? Ansvar, kontroll och metod Västerås, 2 april 2009 Problemskapande beteende Beteende som skapar problem

Läs mer

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende - starka reaktioner och utbrott Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark Leg. psykolog, Västerås Sara Bäck Leg. psykolog, Västerås Anneli Cajander Specialpedagog,

Läs mer

Upplägg för dagen. Vad är problemskapande beteende? Vad är lågaffektivt bemötande?

Upplägg för dagen. Vad är problemskapande beteende? Vad är lågaffektivt bemötande? Upplägg för dagen 13.00-14.30 - Inledning och bakgrund - Tre pedagogiska principer för ett lågaffektivt bemötande 14.30-15.00 - Fika 15.00-16.00 - Metoder för att minska problembeteende 1 Vad är lågaffektivt

Läs mer

Bemötande som metod i en etisk styrd pedagogik

Bemötande som metod i en etisk styrd pedagogik Bemötande som metod i en etisk styrd pedagogik - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur

Läs mer

Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden

Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden Ross Greene Gee e Collaborative Problem Solving (CPS) Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden Mats Johnson Enheten för Barnneuropsykiatri (BNK) Gillbergcentrum, Sahlgrenska

Läs mer

- Människor som kan uppföra sig gör det!

- Människor som kan uppföra sig gör det! Vad är lågaffektivt bemötande? - Ett synsätt, med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. 1 Vad är problemskapande beteende? - Problemskapande

Läs mer

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi definierar

Läs mer

Vad är Coll aborative & Proactive Solutions (CPS)?

Vad är Coll aborative & Proactive Solutions (CPS)? Vad är Coll aborative & Proactive Solutions (CPS)? Helene Tranquist Jag föreläser om problemskapande beteenden hos personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF). I mina föreläsningar reflekterar

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet

Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet Etik och bemötande Ansvar - rättigheter - värdighet Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Løgstrup: Det etiska kravet Den enskilde har aldrig med en annan människa att göra utan att han håller något av den andras

Läs mer

!"##$%&'#()*!+,-!$.%/)*!/0-!./1'2/3#1-.-.2'/0'#''.2'./

!##$%&'#()*!+,-!$.%/)*!/0-!./1'2/3#1-.-.2'/0'#''.2'./ !"$%&'()*!+,-!$.%/)*!/0-!./1'/31-.-.'/0'''.'./!"$%%&'()*+,-+.-&/0-+1''"')-+&"(/34%-0'561&30"133%7'4.)('((&/("133%7' 8'"-&-&/()('((&/(&6""(+$%-''9+'31''--''9*+0+-/("%(&.1:&-/3$146-&/('-6';('9%&&30%$%$?736?0(&4.$%

Läs mer

Att förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet. Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi

Att förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet. Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi Att förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi Förberedelser för min föreläsning Ta fram era smartphones Gå in på www.kahoot.it

Läs mer

Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse

Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse Hejlskov Elvén, Veje & Beier (2012): Udviklingsforstyrrelser og psykisk sårbarhed. Dansk Psykologisk Forlag, Köpenhamn. Kommer på svenska på Studentliitteratur

Läs mer

Barn som vi inte riktigt förstår oss på. Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan

Barn som vi inte riktigt förstår oss på. Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan Barn som vi inte riktigt förstår oss på Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan Barnet, eleven, ungdomen Jag kommer i detta sammanhang att använda barnet för att underlätta i texten. Med barnet

Läs mer

- Människor som kan uppföra sig gör det! Upplägg för dagarna. Åhörarkopior. Vad är lågaffektivt bemötande?

- Människor som kan uppföra sig gör det! Upplägg för dagarna. Åhörarkopior. Vad är lågaffektivt bemötande? Upplägg för dagarna Dag 1 21/9 - Inledning och bakgrund - Problemskapande beteende - Tre pedagogiska principer för ett lågaffektivt bemötande Dag 2 12/10 - Metoder för att förebygga och hantera problembeteende

Läs mer

Inkludering. Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. 16 juni 2015 Örnsköldsvik

Inkludering. Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. 16 juni 2015 Örnsköldsvik 16 juni 2015 Örnsköldsvik Grundkurs NPF för skolan Miriam Lindström Speciallärare och handledare www.attention-utbildning.se 1 We have to teach the children we have Not the children we want to have Not

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. - ett lågaffektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Läs mer

CPS ETT ARBETSÄTT MED UTMANANDE BARN

CPS ETT ARBETSÄTT MED UTMANANDE BARN CPS - COLLABORATIVE & PROACTIVE SOLUTIONS GEMENSAMMA PROAKTIVA LÖSNINGAR Författare till: Ross Greene Psykolog Forskare Upphovsman till CPS CPS ETT ARBETSÄTT MED UTMANANDE BARN Ross Huvudprincip Barn gör

Läs mer

Vad är Collaborative Problem Solving?

Vad är Collaborative Problem Solving? Vad är Collaborative Problem Solving? Helene Tranquist Jag föreläser om problemskapande beteenden hos personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF). I mina föreläsningar reflekterar jag över tänkbara

Läs mer

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Tydliggörande pedagogik - en introduktion Malmö stad Stadskontoret FoU Malmö socialt hållbar utveckling 2014-08-14 Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Affektsmitta Vi har alla erfarenhet av att bli

Läs mer

Att förstå och hantera problemskapande beteende. Familjestödsenheten 12 oktober 2011

Att förstå och hantera problemskapande beteende. Familjestödsenheten 12 oktober 2011 Att förstå och hantera problemskapande beteende Annika Bengtner Thomas Ahlstrand Familjestödsenheten 12 oktober 2011 Kvällens agenda: Utvecklingsstödjande förhållningssätt Samarbetsbaserad problemlösning

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska

Läs mer

Affektteori och affektsmitta

Affektteori och affektsmitta Affektteori och affektsmitta Den tredje pelaren coping som introducerades i den förra artikeln innefattar förmågan att hantera yttre belastningar, inre känslor och tankar, impulser och minnen. Att kunna

Läs mer

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Normalitet Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att

Läs mer

Etik och bemötande. - ett låg-affektivt perspektiv. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Etik och bemötande. - ett låg-affektivt perspektiv. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Etik och bemötande - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Etik Etik är de moraliske principer vi använder när vi ska välja handling i svåra situationer - Exempel: Gör mot andra

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Hantering av problemskapande beteende. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och

Läs mer

Autismspektrumtillstånd AST

Autismspektrumtillstånd AST Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning

Läs mer

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande Lågaffektivt bemötande - vid beteendeproblem hos ungdomar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att

Läs mer

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA Föreläsning av Susanne Jessen Helsingborg oktober 2014 Varje hemmasinare är unik! Elever i behov av särskilt stöd Med sin egen historia Inte passar in i skolans värld Inget

Läs mer

Motivation och drivkrafter

Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter augusti 2015 1 Maslow, A. H. (1943) A theory of human motivation. Psychological Review, Vol 50(4), July, 370-396. http://dx.doi.org/10.1037/h0054346 2 1 Motivationsteorier -

Läs mer

Explosiva, underbara, oflexibla viljestarka barn - hur bemöter vi dem? Linda Gustafsson Kurator Centralt skolstöd, Lotsen

Explosiva, underbara, oflexibla viljestarka barn - hur bemöter vi dem? Linda Gustafsson Kurator Centralt skolstöd, Lotsen Explosiva, underbara, oflexibla viljestarka barn - hur bemöter vi dem? Linda Gustafsson Kurator Centralt skolstöd, Lotsen orebro.se Ross Greene: Kids do well if they can Bo Hejlskov: Barn som kan uppföra

Läs mer

Barn som bråkar. Vem är jag? Vem är du? PROBLEMET MED ER ÄR. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Barn som bråkar. Vem är jag? Vem är du? PROBLEMET MED ER ÄR. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Bo Hejlskov Elvén & Tina Wiman Barn som bråkar Om låg-affektivt bemötande i vardagen Tina Wiman Vem är jag? 8 22 5 6 Kärlek! Du borde ha haft skador Vi

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Av leg. psykolog Bo Hejlskov Jørgensen, Hanne Veje och Hanne Stolt, PsykologCompagniet, Köpenhamn. Denna text ger en inblick i hur man kan förstå och hantera problemskapande

Läs mer

Konflikthantering hemma och i skolan Familjestödsenheten, Göteborg, den 14 mars 2012. Karin Utas Carlsson www.tradet.org

Konflikthantering hemma och i skolan Familjestödsenheten, Göteborg, den 14 mars 2012. Karin Utas Carlsson www.tradet.org Konflikthantering hemma och i skolan Familjestödsenheten, Göteborg, den 14 mars 2012 Karin Utas Carlsson www.tradet.org www.tradet.org/ksa Ross Greene. Explosiva barn och Vilse i skolan (rekommenderas

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning.

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning. Likabehandlingsplan Linblomman 2015 Linblommans likabehandlingsplan från 2010 gäller i stora delar fortfarande som grund för vårt arbete. Uppdaterade grundtankar och aktuell fokus finns sammanfattat i

Läs mer

Verksamhet. Cirkelledare. Upplägg:

Verksamhet. Cirkelledare. Upplägg: Studiecirkel Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Framtagen av Funktionshinder, Hägersten-Liljeholmens Stadsdelsförvaltning, Bo Hejlskov Elvén, Stockholm stad. Mars 2012 Verksamhet

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

Se upp med: Barn som bråkar. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Se upp med: Barn som bråkar.  Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Se upp med: Man måste Alla andra kommer att göra likadant. Hen måste träna på att Vilken vikt på tyngderna ska vi lägga oss på? Det är bara att (skriva önskelistor till tomten) Hon bara trotsar / Han söker

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Lag (1993:335) om Barnombudsman

Lag (1993:335) om Barnombudsman Barnombudsmannens uppgifter Lag (1993:335) om Barnombudsman Företräda barns och ungas rättigheter Bevaka efterlevnaden av barnkonventionen Driva på genomförandet av barnkonventionen Informera och bilda

Läs mer

Lågaffektiv teori och metod. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Lågaffektiv teori och metod. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Lågaffektiv teori och metod Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Lagligt och lämpligt? Vi har lagar i Sverige som medger fysiska interventioner - LVU, LPT, LRV - Det argumenteras ofta att nödvärnslagstiftningen

Läs mer

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser. Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga

Läs mer

Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö

Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö Henrik Gustafsson 2011 Att motivera genom att framkalla rädsla kan fungera i ett kortare perspektiv för att få människor att genomföra

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t

since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t UA Modell flera verksamheter ett förhållningssätt Individ HELHET Familj Nätverk Träna din trupp Operant inlärning Ökad förmåga att klara svåra

Läs mer

Bedre kundebehandling större arbeidsglede! Bergen 24 oktober 2013

Bedre kundebehandling större arbeidsglede! Bergen 24 oktober 2013 Bedre kundebehandling större arbeidsglede! Bergen 24 oktober 2013 Eva Gyllensvaan Edumera Utbildning AB www.edumera.se 20 16 2 3 9 P Bemötande Teambuilding Kulturkommunikation A EF HI KLMN BCD G J Hur

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven

Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven Malin Sunesson, specialpedagog malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autism Autistiskt syndrom

Läs mer

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Elizabeth Englundh 1 Regeringens proposition 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets

Läs mer

FAMÖS, familjeterapiföreningen i Östra Sverige.

FAMÖS, familjeterapiföreningen i Östra Sverige. 2013 nr 2 FEED-BACK FAMÖS, familjeterapiföreningen i Östra Sverige. Styrelsen Annika Daveby-Karlquist, ordförande Håkan Pettersson, kassör Cecilia Scott-Wiklöf Marie Stridh Madeleine Cocozza Rolf Hessel,

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg 2012-12- 03 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

Hissad och dissad- om relationsarbete i förskolan, Öhman, M, (2008).

Hissad och dissad- om relationsarbete i förskolan, Öhman, M, (2008). Hissad och dissad- om relationsarbete i förskolan, Öhman, M, (2008). Hissar Uppmuntrar Uppskattar Ger varandra erkännanden Uppmuntra till ett inkluderande klimat Hur bidrar vuxna till det? Dissar Kränker

Läs mer

Att NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola

Att NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola Att NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se Vad kan skapa problem för barnet/eleven? Impulskontroll Följsamhet Flexibilitet Uppmärksamhet Aktivitet/ Tempo Barnet/

Läs mer

Barnkonventionen och barnfattigdom i norra Örebro län. Sara Gustavsson, projektledare sara.gustavsson@nora.se 070-604 87 30

Barnkonventionen och barnfattigdom i norra Örebro län. Sara Gustavsson, projektledare sara.gustavsson@nora.se 070-604 87 30 Barnkonventionen och barnfattigdom i norra Örebro län Sara Gustavsson, projektledare sara.gustavsson@nora.se 070-604 87 30 Bakgrund Avtal om samverkan för lokalt folkhälsoarbete mellan Örebro läns landsting

Läs mer

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer Traumamedveten omsorg Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 3 ACE-studien - Adverse Childhood Experience Traumatiserande och negativa händelser

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet ger jag riktlinjer

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Vägledning vid samtal

Vägledning vid samtal Eva Rosén-Sverdén Leg psykolog Vuxenhabiliteringen Vägledning vid samtal Detta material vänder sig till professionella som möter blivande föräldrar med kognitiva funktionsnedsättningar, och där det kan

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

Utmanande beteenden Utmanade verksamheter. Utmanande beteenden. Emma Sällberg, Joakim Cronmalm, Magnus Björne, Petra Björne

Utmanande beteenden Utmanade verksamheter. Utmanande beteenden. Emma Sällberg, Joakim Cronmalm, Magnus Björne, Petra Björne Utmanande beteenden Utmanade verksamheter Emma Sällberg, Joakim Cronmalm, Magnus Björne, Petra Björne Malmö stad Norrköping 2016-01-15 Utmanande beteenden! Beteenden som till följd av sin art, intensitet

Läs mer

ALSUP. q q q q q q q q q q q q q q q. q q q q q q q SWEDISH. livesinthebalance.org BARNETS NAMN DATUM

ALSUP. q q q q q q q q q q q q q q q. q q q q q q q SWEDISH. livesinthebalance.org BARNETS NAMN DATUM ALSUP BARNETS NAMN DATUM INSTRUKTIONER: ALSUP är till för att användas som en diskussionsguide, snarare än en fristående check-lista eller skattningsskala. Den bör användas för att identifiera specifika

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Arbetsblad 1 Kartläggning av belastningsfaktorer

Arbetsblad 1 Kartläggning av belastningsfaktorer Arbetsblad 1 Kartläggning av belastningsfaktorer Grundläggande belastningsfaktorer T. ex: Diagnoser, kognitiva svårigheter, perceptuella svårigheter, svårigheter att reglera affekt, sömn, social situation

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

Samverkan Växjö kommun och Specialpedagogiska skolmyndigheten

Samverkan Växjö kommun och Specialpedagogiska skolmyndigheten Samverkan Växjö kommun och Specialpedagogiska skolmyndigheten Carina Färdigh, förskolechef Birgitta Salomonsson Wiger,specialpedagog Britt-Lis Persson, rådgivare SPSM Samverkan kring tillgänglig lärmiljö,

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende - fördjupning i lågaffektiv metod Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Verktyg Vi ska titta på fyra verktyg för omsorgspersonal, föräldrar och pedagoger - Affektregleringsmodellen

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer