Utmanande beteenden eller beteenden som utmanar oss

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utmanande beteenden eller beteenden som utmanar oss"

Transkript

1 Utmanande beteenden eller beteenden som utmanar oss Thomas Wikberg leg. psykolog Konsultativt stöd

2 It s fine to know what to do when a kid becomes assaultive and destructive but it s far more important to know what to do so he doesn t become assaultive and destructive in the first place. Ross W Greene

3 Grundantagande Kids do well if they can Ross W Greene Barn gör rätt om de kan eller barn gör så gott de kan Oförmåga inte ovilja det är stor skillnad på att vilja men inte kunna, och att kunna men inte vilja. Utgångspunkten i vuxnas resonemang blir tyvärr för det mesta att barnet kan men inte vill och det innebär att vi försöker påverka barnets motivation. Men vad händer om vi försöker motivera någon som redan är motiverad men inte kan?

4 Vem har ett problem? Om vi som pedagoger/personal tycker att barnet/ungdomen ska göra saker som hen inte vill eller kan, vem är det då som har ett problem? Har det någon betydelse vad vi kallar det? Problembeteende Problemskapande beteende Problemskapande situationer Utmanande beteende Beteende som utmanar

5 Ansvar När de pedagogiska metoder vi använder inte fungerar så får vi ofta ett behov av att lägga ansvaret någon annanstans: På barnet/ungdomen På föräldrar/vårdnadshavare På kollegor som gör fel På den fysiska miljön På bristande resurser På rektor/förskolechef eller andra personer i ledande position På politiker, samhället, tidsandandan etc.

6 Lägga ansvaret på barnet Han vill bara ha uppmärksamhet Han vill bara ha sin vilja fram Han manipulerar oss Han har bara en negativ attityd Hans föräldrar har ingen pli på honom Hans bror var likadan Han har nog någon diagnos Han saknar motivation

7 Den som tar ansvar kan påverka

8 Motivation Vad är det? En benägenhet att agera på ett visst sätt i en viss kontext Kan påverkas inifrån genom egna tankar och affekt/emotion vilket då ökar eller minskar handlingsbenägenheten Påverkas utifrån genom konsekvenser eller möjliga konsekvenser vilket ökar eller minskar handlingsbenägenheten

9 Motivation påverkas av.. Positiva konsekvenser Naturliga: Att hinna i tid Att vakna utvilad Att bli mätt/otörstig Tillförda: Lön Belöningar Belöningssystem/teckenekonomi intjänade tecken som kan bytas mot överenskommen belöning Mutor

10 Problem med tillförda positiva konsekvenser Kan upplevas manipulerande Beteendet sker bara när den positiva konsekvensen finns tillgänglig Kan förhindra/försvåra att inre motivation utvecklas Kan få motsatt effekt d v s. beteendet som belönas minskar Man gör bara så mycket som behövs.. Mättnad Inflation

11 Motivation påverkas av.. Negativa konsekvenser Naturliga: Att inte hinna i tid Att vakna trött (för att man lagt sig sent) Att missa ex. badet för att man har glömt badkläder Tillförda: (Straff) Skäll Att inte få ex. se på TV (för att man har bråkat och inte gjort som man blev tillsagd) Hot Att ta bort en förväntad belöning

12 Problem med tillförda negativa konsekvenser - Straff Straff är självklart inget vi ska hålla på med, inte bara av etiska skäl (om det nu inte räcker), det saknas dessutom vetenskapligt stöd för att straff fungerar för att förändra beteenden på sikt, snarare är det kontraproduktivt och har massor av negativa biverkningar! Även naturliga negativa konsekvenser kan vara mycket problematiska ex. att vara tvungen att torka upp spilld mjölk, blir ofta en kravsituation med ökad affekt som föld.

13 Motivation som kommer inifrån Aktiviteten är i sig själv rolig/intressant att utföra. Jag förstår och ser nyttan av aktiviteten, att jag gör den för att lära mig något som leder till möjliga positiva konsekvenser på sikt (fast den är tråkig att utföra just nu). Att kunna påverka sin egen situation jag får och kan själv bestämma (inom vissa ramar) vad jag ska göra. OBS! Barnet måste själv uppleva att hen får och kan påverka, det räcker inte att vi vuxna säger att det är så. Tilltro till egen förmåga (self-efficasy)

14 Barn lär sig av att göra rätt inte av att göra fel Kognitiv flexibilitet van Duijvenvoorde et.al Vuxna förebilder Barn/ungdomar gör som vi gör, inte som vi säger Modellinlärning att lära sig genom att observera andra -Bandura Använda styrkor betona och lyft fram det som går bra och som barnet kan!

15 Affektteori Nathanson, Sonnby-Borgström Affekt nedärvd evolutionärt utvecklad* reflexmässig biologisk/fysiologisk reaktion, gör oss beredda på en viss beteenderespons/handling ex. fight or flight Emotion kognitiv bearbetning av affekt (erfarenhet) Känsla subjektiv upplevelse av affekt+emotion Sinnesstämning längre någorlunda stabilt känsloläge ex. lycklig, nedstämd, ångestfylld *överlevnadsvärde genom adaptiv handlingsbenägenhet och genom att kommunicera våran känsla till andra som i sin tur triggar adaptiva beteende hos dem som ex. omhändertagande.

16 Grundaffekter Tomkins Positiva affekter Glädje Intresse Neutrala affekter Förvåning Negativa affekter Avsmak Avsky Ilska Ledsnad Rädsla Skam

17 arousal Affektiv, agiterad, upphetsning påslag av det autonoma nervsystemet; Höjd puls Ökat blodtryck Svettning Tunnelseende Utsöndring av stresshormon (kortisol, efedrin och adrenalin) Handlingsberedskap!

18 Low-arousal lågaffektivt bemötande Andy McDonnell, Bo Hejlskov Elvén Personer med utmanande beteenden har ofta svårt att reglera affekt och att avgöra vem som känner vad Koppling mellan amygdala och exekutiva funktioner Hyperreaktiv Perspektivtagande (svårighet med ) Empati - sympati Affekt (arousal) och emotion smittar Spegelneuron Utmanande beteenden uppstår nästan alltid när affektnivån är hög

19 Lågaffektivt bemötande Utmanande beteenden uppstår sällan när affektnivån är låg Använd din egen affekt för att skapa lugn Dämpa intensiteten i känslouttryck, gäller även positiva känslor som glädje. Undvika att tillföra energi i en situation med hög affektnivå ex. en konfliktsituation (släcka eld med bensin) Undvik fysisk kontakt i situationer med hög affektnivå Placera dig inte mittemot barnet Kräv inte ögonkontakt Respektera det personliga utrymmet Varje gång barnet backar från dig så ska du också backa

20 Oro, ångest och stress Sapolsky mfl Människor oroar sig, både för saker som har hänt och för saker som ännu inte har hänt (och kanske aldrig kommer att hända) stark oro leder till påslag av autonoma nervsystemet. Ångest kan beskrivas som stark rädsla/oro. Negativ stress är upplevelsen av att krav på vad man ska prestera är större än förmågan möta dessa krav, innehåller ofta en tidsfaktor (att man ska hinna). Stress leder ofta till oro som kan leda till ångest. Långvarig oro och ångest ger lägre stresstålighet, och där har vi en negativ spiral..

21 Kravanpassning Två sorters krav: Minuskrav beteenden som vi vill ska minska/upphöra Pluskrav beteenden som vi vill ska påbörjas/öka Minuskrav medför inga förändringar på sikt. Barn lär sig av att göra rätt, inte av att göra fel.

22 Kravanpassning Om vi ställer krav som barnet inte kan leva upp till upplever barnet frustration. Om frustrationen blir stor nog kommer den leda till att affektnivån ökar vilket ofta leder till utmanande beteende. Alla har rätt att säga nej! Den pedagogiska utmaningen är att få barnet att vilja göra det som vi anser är viktigt. I pedagogisk verksamhet får man inte använda tvång. Ställ kraven så att barnet kan leva upp till dem Backa på kravet (tillfälligt) och kom tillbaka när det är bättre förutsättningar Ställ kraven så att de inte blir oväntade

23 Kravanpassning Struktur- ökad förutsägbarhet Ge valmöjligheter ökat självbestämmande Vi upplevelser Att bli färdig Att bli redo Påminna utan press

24 Barnkonventionen artikel 12 Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet.

25 Barnkonventionen i svensk lagstiftning En ny strategi för att förverkliga Barnkonventionen och stärka barnets rättigheter i Sverige godkändes av riksdagen Följande strategi ska gälla. All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv.

26

27 Kontrollprincipen För att kunna ge kontroll till någon annan måste man först ha kontroll på sig själv. Lättare utmanande beteende är ofta en metod för att bevara självkontrollen Att vägra Att gå två steg baklänges eller springa bort Spottande, enstaka slag eller skrik Glåpord eller hot Våldsamt utmanade beteende handlar oftast om att man har förlorat kontrollen

28 Riskanalys och handlingsplan Chefsansvar reglerat i arbetsmiljölagen inte valfritt Tänk efter före säkerhet först Att hantera utmanande beteende vs. beteendeförändring på sikt Hierarki Vad måste göras omedelbart och vad kan vänta Undvik att beskriva situationer som aldrig händer (måla fan på väggen ) Dokumentation måste vara skriftlig enligt gällande styrdokument.

29 Collaborative proactive sollutions CPS Ross Greene En proaktiv modell för att lösa problem tillsammans med barnet

30 Viktiga teman Betoning på problem (och att lösa dem) snarare än på beteenden (och att modifiera dem) Att lösa problem är kollaborativt snarare än ensidigt (något du gör med barnet snarare än åt) Att lösa problem är proaktivt snarare än reaktivt Förståelse kommer före hjälpande att förstå är den viktigaste delen av att hjälpa Och viktigast Kids do well if they can

31 Varför är utmanande barn utmanande? Utmanande barn är utmanande för att de saknar färdigheter att inte vara utmanande. Om de hade de färdigheter som krävdes skulle de inte vara utmanande. Challenging kids are challenging because they re lacking the skills not to be challenging they are delayed in the development of crucial cognitive skills -- often including flexibility/ adaptability, frustration tolerance, and problem-solving -- or have significant difficulty applying these skills when they are most needed.

32 När är utmanande barn utmanande? När kraven och förväntningarna på vad de ska klara av är större färdigheterna de har för att svara adaptivt på de ställda kraven/förväntningarna. Children -- and other human beings -- exhibit challenging behavior when the demands being placed upon them outstrip the skills they have to respond adaptively to those demands.

33 Färdigheter som saknas eller behöver utvecklas Svårigheter att hantera övergångar, växla mentalt från en föreställning eller uppgift till en annan (skifta tankespår) Svårigheter att uppbåda energi för att genomföra en svår ansträngande eller tålamodsprövande uppgift Svårigheter att utföra saker i en logisk eller bestämd ordning Bristande tidsuppfattning Svårigheter att överväga flera tankar eller idéer samtidigt (oorganiserad) Svårigheter att behålla fokus vid målinriktad problemlösning Svårigheter att förutse de troliga resultaten eller konsekvenserna av det egna agerandet (impulsiv) Svårigheter att uttrycka bekymmer, behov eller tankar i ord Svårigheter att förstå det som sägs

34 Färdigheter som saknas eller behöver utvecklas Svårigheter att hantera känslomässiga reaktioner på frustrationer för att kunna tänka rationellt (särskiljande av affekt) Kronisk irritabilitet och/eller ångest med påtagligt försämrad problemlösningsförmåga Svårigheter att se gråskalor (svartvitt tänkande) Svårigheter att avvika från rutiner, regler och ursprungliga planer Oflexibla och felaktiga tolkningar/kognitiva förvrängningar eller tankefällor (t.ex. Alla är ute efter mig, Ingen tycker om mig Du skyller alltid på mig, Det är inte rättvist, Jag är dum, Det kommer aldrig att fungera för mig. Svårigheter att förstå hur man själv framstår eller uppfattas av andra

35 Olösta problem Konkretisera (situationsanalys) Färdighet som saknas; svårigheter att hantera övergångar Olöst problem; Har svårt att gå in från rasten till lektionen i svenska på torsdagar

36 Timing betyder allt Utmanande beteende är mycket förutsägbart förutsatt att vi har kartlagt de färdighetsbrister och olösta problem som finns Omedelbara/akuta interventioner används i stridens hetta (krishantering) Proaktiva interventioner används långt innan den förutsägbara utmanande situationen uppstår (förebygga kris) Vid affektupptrappning (eller när man märker att det är på gång ) kan med fördel avledning användas

37 Maktrelation Pedagogiskt förtroendekapital nödvändigt om vi vill arbeta med barnet Relation Allians Utrymmet för att göra fel ökar med mängden förtroendekapital vi har. Jmfr föräldrar - personal

38 Tre möjligheter Plan A Den vuxne driver igenom sin vilja (ensidig problemlösning) Plan B Gemensam proaktiv problemlösning (CPS) Plan C Backa på krav (prioritera)

39 Plan B Den vuxne tar reda på vad som är viktigt för barnet, vad som är barnets angelägenhet i situationen där beteendet sker. I plan B får barnet också hjälp att förstå vad som är viktigt för den vuxne, vad som är den vuxnes angelägenhet i samma situation. Barnet och den vuxne samarbetar för att hitta en lösning som tar hänsyn till bådas perspektiv.

40 Plan B - Empati Lyssna på barnets angelägenheter angående det olösta problemet, viktigt att den vuxne verkligen vill förstå barnets perspektiv. Kan ta lång tid, många barn har svårt att uttrycka vad de menar eller känner sluta inte förrän du är förvissad om att du förstått hur barnet upplever situationen. OBS! Inga lösningar

41 Plan B - Definiera problemet Den vuxne sätter ord på sina angelägenheter som barnet kan förstå. Den vuxnes angelägenheter ska inte innehålla barnets utmanande beteende, inte heller någon teori om varför beteendet uppstår. Problemet är definierat först när bådas perspektiv är tydliggjorda. Först nu kan vi gå vidare. The formulation of a problem is often more essential than its solution... -Albert Einstein

42 Plan B - Invitation Den vuxne sammanfattar problemet genom att beskriva bådas perspektiv. Den vuxne tar initiativ till att tillsammans lösa problemet med en invitation; jag undrar om det finns något sätt. Bra lösningar är: Alla lösningar som båda är överens om och som är realistiska och ömsesidigt tillfredställande.

43 Respekt för barnets kunskap om sig själv Mina lärare tror att de vet mer om autism än jag för att de har varit på en kurs. Men jag har varit autistisk hela mitt liv: Matthew Stanton

44 Referenser: Greene, RW. (2011). Vilse i skolan. Hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt. Lund: Studentlitteratur. Greene, RW. (2003). Explosiva barn. Ett nytt sätt att förstå och behandla barn som har det svårt att tåla motgångar och förändringar. Malmö: Cura bokförlag och utbildning AB. Hejlskov Elvèn, B. (2009). Problemskapande beteende, vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Lund: Studentlitteratur. Hejlskov Elvén, B. (2014). Beteendeproblem i skolan. Stockholm: Natur & Kultur. McDonnell, AA. (2010). Managing agrresive behaviour in care settings: understanding and applying low arousal approaches. Wiley-Blackwell. Sonnby-Borgström, M. (2005). Affekter, affektiv kommunikation och anknytningsmönster. Lund: Studentlitteratur. Sapolsky, MR. (2003). Varför zebror inte får magsår. Stockholm: Natur & Kultur. Kohn, A. (1993). Punished by Rewards: The trouble with gold stars incentive plan$, A s, praise and other bribes. New York: Houghton Mifflin. Kohn, A. (1996). Beyond discipline: from compliance to community. Alexandria, Verginia: ASCD. van Duijvenvoorde, Anna CK, et al. (2008). Evaluating the Negative or Valuing the Positive? Neural Mechanisms Supporting Feedback-Based Learning across Development. The Journal of Neuroscience, September 17, (38): Barnets bästa i främsta rummet: FN:s konvention om barnets rättigheter förverkligas i Sverige: Barnkommitténs huvudbetänkande (1997). Stockholm: Fritze. (Statens offentliga utredningar (SOU), 1997: 116). FN:s konvention om barnets rättigheter antagen av FN s generalförsamling den 20 november 1989, finns på ex. rädda barnens och UNICEFS:s hemsidor

45 Referenser Svenska Unesco rådets skriftserie: , Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Bandura, A. (1977). Self-efficacy: Toward a unifying theory of behavioral change. Psychological Review, 84, Ramerö, J, Törneke, N. (2013). Beteendets ABC. Lund: Studentlitteratur. Bauer, J. (2007). Varför jag känner som du känner : intuitiv kommunikaton och hemligheten med spegelneuronerna. Natur & Kultur. Gustavsson, LH. (2010). Växa - inte lyda. Norstedts. Gerland, G. (2010). Arbeta med autismspektrumtillstånd : hantverket och den professionella rollen. Pavus utbildning. Nathanson, D L. (1994). Shame and Pride: Affect, Sex, and the Birth of the Self. WWW Norton & Co.

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Stresskartläggning

Läs mer

Ansvar. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd. Bo Hejlskov Jørgensen, leg. psykolog

Ansvar. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd. Bo Hejlskov Jørgensen, leg. psykolog Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd, leg. psykolog Vem har problem? för vem? Ansvar, kontroll och metod Västerås, 2 april 2009 Problemskapande beteende Beteende som skapar problem

Läs mer

Vad är Collaborative Problem Solving?

Vad är Collaborative Problem Solving? Vad är Collaborative Problem Solving? Helene Tranquist Jag föreläser om problemskapande beteenden hos personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF). I mina föreläsningar reflekterar jag över tänkbara

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Av leg. psykolog Bo Hejlskov Jørgensen, Hanne Veje och Hanne Stolt, PsykologCompagniet, Köpenhamn. Denna text ger en inblick i hur man kan förstå och hantera problemskapande

Läs mer

Autismspektrumtillstånd AST

Autismspektrumtillstånd AST Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

Motivation och drivkrafter

Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter augusti 2015 1 Maslow, A. H. (1943) A theory of human motivation. Psychological Review, Vol 50(4), July, 370-396. http://dx.doi.org/10.1037/h0054346 2 1 Motivationsteorier -

Läs mer

Konflikthantering hemma och i skolan Familjestödsenheten, Göteborg, den 14 mars 2012. Karin Utas Carlsson www.tradet.org

Konflikthantering hemma och i skolan Familjestödsenheten, Göteborg, den 14 mars 2012. Karin Utas Carlsson www.tradet.org Konflikthantering hemma och i skolan Familjestödsenheten, Göteborg, den 14 mars 2012 Karin Utas Carlsson www.tradet.org www.tradet.org/ksa Ross Greene. Explosiva barn och Vilse i skolan (rekommenderas

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Copyright 2010 Familjeforum 1. Familjeforum i Lund och Stockholm. Vad menar vi med beteendeproblem?

Copyright 2010 Familjeforum 1. Familjeforum i Lund och Stockholm. Vad menar vi med beteendeproblem? Familjeforum i Lund och Stockholm IHF Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling - Team med olika roller - Insatser ges på de platser som familjen vill ofta hemma - Tillgänglighet IHF NPF - Behandlingsverksamhet

Läs mer

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA Föreläsning av Susanne Jessen Helsingborg oktober 2014 Varje hemmasinare är unik! Elever i behov av särskilt stöd Med sin egen historia Inte passar in i skolans värld Inget

Läs mer

Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö

Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö Henrik Gustafsson 2011 Att motivera genom att framkalla rädsla kan fungera i ett kortare perspektiv för att få människor att genomföra

Läs mer

Projektnätverk - Förändringsledning. Hur påverkar hjärnan mig som projektledare?

Projektnätverk - Förändringsledning. Hur påverkar hjärnan mig som projektledare? Projektnätverk - Förändringsledning Hur påverkar hjärnan mig som projektledare? 1 www.minspiro.se Hur motiverar man andra? Hur blir du motiverad? 1 Yttre och inre motivation Yttre motivation Handling ->

Läs mer

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Elizabeth Englundh 1 Regeringens proposition 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets

Läs mer

ADHD. - i skolan. Gunilla Svanfeldt. www.atvidaberg.se BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

ADHD. - i skolan. Gunilla Svanfeldt. www.atvidaberg.se BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN ADHD - i skolan Gunilla Svanfeldt Är extremt beroende av stimulans utifrån för att inte tröttna En tendens att reagera på allt utan urskillning, reflektion eller eftertanke Svårighet att styra och reglera

Läs mer

Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) - symtom, förhållningssätt och pedagogiska anpassningar

Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) - symtom, förhållningssätt och pedagogiska anpassningar Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) - symtom, förhållningssätt och pedagogiska anpassningar Leg psykolog Anna Karin Östlin Specialpedagog Karin Sandberg 2015-06-12 Disposition Vad

Läs mer

Från forskning till praktik. Undervisning för elever med, (eller utan?!), autism i grundskolan. Ulrika Aspeflo ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.

Från forskning till praktik. Undervisning för elever med, (eller utan?!), autism i grundskolan. Ulrika Aspeflo ulrika@aspeflo.se www.aspeflo. Från forskning till praktik Undervisning för elever med, (eller utan?!), autism i grundskolan Ulrika Aspeflo ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.se Hur förändrar vi undervisningen så att elevens frågetecken

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232

Läs mer

Copyright Familjeforum 2

Copyright Familjeforum 2 pedagogiskt perspektiv Att skapa möjligheter och inte att vinna krig info@pedagogisktperspektiv.se www.pedagogisktperspektiv.se Dagens hålltider Fm fika 10.00-10.30 Lunch på egen hand 11.45 13.00 Em fika

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

Affektfokuserad psykoterapi i praktiken. www.affekta.se

Affektfokuserad psykoterapi i praktiken. www.affekta.se Affektfokuserad psykoterapi i praktiken www.affekta.se Freud Malan / Davanloo Rogers / Perls Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy (ISTDP) Patricia Coughlin Affect Phobia Therapy (APT) Leigh McCullough

Läs mer

Nya behandlingsmetoder för ADHD och associerade problem

Nya behandlingsmetoder för ADHD och associerade problem Nya behandlingsmetoder för ADHD och associerade problem Mats Johnson BNK, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Alingsås 29 okt 2014 Omega 3/6 fettsyror

Läs mer

Program. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv. Beteende som skapar problem

Program. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv. Beteende som skapar problem Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen

Läs mer

Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Hejlskov-Uhrskovs belastningsmodell örutsägbarhet Varningstecken Varningstecken Negativa Ljudkänslighet

Läs mer

Ledarskap och hälsa. Maria Nordin. Docent, lektor i arbets- & organisationspsykologi Institutionen för psykologi

Ledarskap och hälsa. Maria Nordin. Docent, lektor i arbets- & organisationspsykologi Institutionen för psykologi Ledarskap och hälsa Maria Nordin Docent, lektor i arbets- & organisationspsykologi Institutionen för psykologi Ledarskap Ledarskap Av outsinligt intresse Lika många definitioner som forskare Leadership

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Anteckningar Alla barn har samma rättigheter

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

Inlärningsteori. Vad är beteende? Hur gör man en beteendeanalys

Inlärningsteori. Vad är beteende? Hur gör man en beteendeanalys Inlärningsteori Hur gör man en beteendeanalys Världssyn, sammanhang, regler, normer, antaganden, attityder Ryggsäck/inlärningshistoria Agerar och reagerar utifrån din historia Verbalt beteende Perception

Läs mer

Sammanfattning av boken Motiverande samtal MI Att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor av Tom Barth och Christina Näsholm

Sammanfattning av boken Motiverande samtal MI Att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor av Tom Barth och Christina Näsholm Östersund 20150114 I DMC-projektet har vi tagit del av boken Motiverande samtal genom Veronica Kjörell, projektassistent som i texten nedan har sammanfattat det mest väsentliga, som vi ser det. Till det

Läs mer

Vad är det för skillnad?

Vad är det för skillnad? Vad är det för skillnad? Olika pedagogisk grundsyn leder till olika sätt att bemöta barn med autism Ulrika Aspeflo Jag hör ofta kollegor säga att alla vi som arbetar med barn med autism arbetar på ungefär

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid

Läs mer

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund Vad är TEACCH? Helene Tranquist Jag kommer ofta i kontakt med personal i verksamheter för barn, ungdomar och vuxna med autism som säger att de arbetar med TEACCH metoden. Vad menar de med det? Jag kan

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015 Kent Löfgren Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet Självbestämmande och delaktighet Oslo 4 juni 2015 En fråga Är respekten för

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Henrik Gustafsson 2013 Dagens föreläsning Myter om Vad är? Miljöns betydelse sklimatet Psykologiska behov och Vad göra för att stimulera? Grundläggande

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd

Barnets rätt till hälsa och välfärd Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Tolka och förstå små barn

Tolka och förstå små barn 2013-06-24 13/59 OBS! Var vänlig distribuera inbjudan till berörd målgrupp inom förvaltningen Skolstyrelsen (motsv) Socialnämnden (motsv) Tolka och förstå små barn BAKGRUND/ SYFTE Den här kursen vänder

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Barnperspektiv på funktionsnedsättning Barnperspektiv på funktionsnedsättning Alla barn har rätt att vara barn Rättigheter Förhållningssätt Rättigheter Barnkonventionen 1990 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Leda i förändring. Bengt Kallenberg. Penna Human Capital Management

Leda i förändring. Bengt Kallenberg. Penna Human Capital Management Leda i förändring Bengt Kallenberg Penna Human Capital Management 1 Det här handlar om... Det var enklare förr? VUCA - det nya landskapet Välj synsätt Ledarstilar Kommunikation Reaktioner du kan möta Hålla

Läs mer

Aspeflo om Autism. ulrika@aspeflo.se. www.aspeflo.se

Aspeflo om Autism. ulrika@aspeflo.se. www.aspeflo.se Aspeflo om Autism ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.se Grundläggande områden Meningsfulla aktiviteter Att fylla tiden med aktiviteter som är meningsfulla, begripliga, användbara Kommunikation Att förstå andras

Läs mer

Möten som kan göra skillnad. Helena Pokka

Möten som kan göra skillnad. Helena Pokka Möten som kan göra skillnad Helena Pokka Allt mänskligt liv är ett möte byta ett ord eller två, gjorde det lätt att gå ( Hjalmar Gullberg) FASER i en KRIS Chock Reaktion Bearbetning Omorientering Sorgen

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Vuxna/unga vuxna med ADHD

Vuxna/unga vuxna med ADHD Vuxna/unga vuxna med ADHD, bemötande och förhållningssätt Angelica Ogland 19/11/2014 Det här är jag Angelica Ogland, 26 år. Jobbar på Attention Stockholm med föreläsningar och samtalsgrupper för personer

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Uppdragsföreläsningar

Uppdragsföreläsningar Barn som väcker funderingar i förskolan Målgrupp Personal och föräldrar till barn i förskoleåldern. Rektorer för förskoleverksamhet. Personal inom BVC. Föreläsare Ulrika Aspeflo, leg. logoped Pris/Information

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

2014-04-15. Temadag 24 april 2014 Skolfrånvaro Nacka. Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. Vilka spår lämnar skoltiden?

2014-04-15. Temadag 24 april 2014 Skolfrånvaro Nacka. Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. Vilka spår lämnar skoltiden? Temadag 24 april 2014 Skolfrånvaro Nacka Föreläsning Miriam Lindström Speciallärare och handledare www.attention-utbildning.se Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. En inkluderande skola innefattar

Läs mer

Förälder till barn med ADHD

Förälder till barn med ADHD 1(5) ADHD-center Mars 2007 Agneta Hellström Förälder till barn med ADHD - Så kan du hjälpa ditt barn att fungera bättre i vardagen Barn med ADHD är sinsemellan mycket olika men har ändå ofta vissa drag

Läs mer

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Diana Lorenz, kurator Neuropediatriska Avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2011-03-31 Diana Lorenz 1 Neuropsykiatriska

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

UPP-testet version 2 Begreppsförklaringar. September 2013. e-post info@psykologisk-metod.se 182 11 Danderyd 0768 530 885

UPP-testet version 2 Begreppsförklaringar. September 2013. e-post info@psykologisk-metod.se 182 11 Danderyd 0768 530 885 UPP-testet version 2 Begreppsförklaringar September 2013 Psykologisk Metod AB http://www.psykologisk-metod.se/ Box 50 e-post info@psykologisk-metod.se 182 11 Danderyd 0768 530 885 UPP-testet i ett nötskal:

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP Karolina Källoff karolina.kalloff@mah.se Studenthälsan DAGENS AGENDA Vad är prokrastinering och varför skjuter vi

Läs mer

Krisstöd vid allvarlig händelse

Krisstöd vid allvarlig händelse Krisstöd vid allvarlig händelse Offsäk vårkonferens, Malmö 11 april 2013 Per-Olof Michel Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com Traumatiska händelser Återhämtning Individfaktorer Händelsen + Samhällets stöd

Läs mer

Introduktion till compassionfokuserad terapi. Christina Andersson Leg.psykolog, författare, forskare vid Karolinska Institutet 2015-05-07

Introduktion till compassionfokuserad terapi. Christina Andersson Leg.psykolog, författare, forskare vid Karolinska Institutet 2015-05-07 Introduktion till compassionfokuserad terapi Christina Andersson Leg.psykolog, författare, forskare vid Karolinska Institutet 2015-05-07 COMPASSION EFFEKTEN att utveckla självtillit och inre trygghet

Läs mer

Hur bemöta personer med Aspergers syndrom?

Hur bemöta personer med Aspergers syndrom? Hur bemöta personer med Aspergers syndrom? Hur är vardagen?-vad lärare och andra bör veta Sanna Gröndahl, pedagogisk handledare susanna.grondahl@karkulla.fi Det som avviker, och därmed är onormalt, måste

Läs mer

Förälder till barn med ADHD

Förälder till barn med ADHD sinusfaktablad Förälder till barn med ADHD - Så kan du hjälpa ditt barn att fungera bättre i vardagen Agneta Hellström sinus ab SVENSKA INSTITUTET FÖR BARN I BEHOV AV UTVECKLINGSSTÖD www.sinus.se Förälder

Läs mer

Drivkrafter hinder mervärde

Drivkrafter hinder mervärde 2013 03 06 Ulf Hedbjörk Universitets och högskolerådet Internationell mobilitet Drivkrafter hinder mervärde Ny myndighet: Universitets och högskolerådet HSV VHS YH UHR IPK KRUS Tre studier från UHR under

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Alla barn har samma rättigheter och är lika värdefulla. Varifrån du kommer, t ex vilket kön, språk, religion och hudfärg

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Intellektuell funktionsnedsättning och problemskapande beteendevilka insatser fungerar?

Intellektuell funktionsnedsättning och problemskapande beteendevilka insatser fungerar? Intellektuell funktionsnedsättning och problemskapande beteendevilka insatser fungerar? Tove Lugnegård, överläkare, med dr Norra Stockholms psykiatri Svenska psykiatrikongressen 2015-03-12 Dagens innehåll

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Piratenskolan och Fritidshemmet i Kivik Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Målinriktat arbetet med att främja

Läs mer

ADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter?

ADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter? Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Del 2 2013 01 11 Vem kan ha kognitiva svårigheter? Intellektuell Funktionsnedsättning (IF); Utvecklingsstörning ADHD

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping Besvär av oro och ångest har negativ inverkan på skolgång och inlärning Kunskap hos elevhälsa och pedagoger om förhållningssätt

Läs mer

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter.

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter. Barn har rätt att bli lyssnade på Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter. BRIS I en dialog som fungerar finns jag tillsammans med andra. Där finns någon som lyssnar på mig och där får jag möjlighet

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA Föreläsning av Susanne Jessen Sundsvall November 2014 Varje hemmasinare - ELOF är unik! Elever i behov av särskilt stöd Med sin egen historia Inte passar in i skolans värld

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2015

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2015 Rätten till kommunikation Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2015 1 Leg logoped Gunilla Thunberg Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, avhandling

Läs mer

Ledarskapsforskning i Frontlinjen

Ledarskapsforskning i Frontlinjen April 2011 Avslutande uppsats i kursen Ledarskapsforskning i Frontlinjen på Karolinska Institutet, av Lykke Silfwerbrand, doktorand på FPI, Lunds universitet Inledning Jag vill ägna den här uppsatsen till

Läs mer

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Statens institutionsstyrelse (SiS) har utvecklat ett utbildningsprogram för samtliga medarbetare. Syftet är att skapa de optimala

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Dyskalkyli & Matematik

Dyskalkyli & Matematik Björn Adler Dyskalkyli & Matematik En handbok i dyskalkyli NU-förlaget Förord Matematik är livet. Den finns runt omkring oss på olika sätt och genomsyrar hela vår vardag. Den finns i samtalet om hur man

Läs mer

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden 2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden Nina Annas Fil.kand & Gy lärare Psykologi Magister Medicinsk vetenskap Leg Psykoterapeut

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer

Rättsutredning angående distansavtal och telefonförsäljning

Rättsutredning angående distansavtal och telefonförsäljning Riksförbundet för frivilliga samhällsarbetare 1 Rättsutredning angående distansavtal och telefonförsäljning Många gode män upplever ett ganska stort problem med telefonförsäljning och försäljning på stan

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA!

SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA! SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA! OM UPPSKJUTARBETEENDE & ATT ÄNDRA SITT BETEENDE CHRISTINA JOHANSSON, STUDENTHÄLSAN W WW. HIS. SE / STUDENTHALSAN Bild 1 DAGS ATT BÖRJA H T T P S : / / W W W. Y O U T U B

Läs mer

Hjälp! Mitt barn kommer inte till skolan En SAMFÖR-föreläsning om skolfrånvaroproblematik Mälardalens Högskola, Västerås 24 februari 2015

Hjälp! Mitt barn kommer inte till skolan En SAMFÖR-föreläsning om skolfrånvaroproblematik Mälardalens Högskola, Västerås 24 februari 2015 Hjälp! Mitt barn kommer inte till skolan En SAMFÖR-föreläsning om skolfrånvaroproblematik Mälardalens Högskola, Västerås 24 februari 2015 Viktoria Konstenius Leg. psykolog, författare viktoria.konstenius@emotiva.se

Läs mer