Fakta om. fallprevention. Vård- och omsorgsförvaltningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fakta om. fallprevention. Vård- och omsorgsförvaltningen"

Transkript

1 Fakta om fallprevention Vård- och omsorgsförvaltningen

2 Innehåll Innehåll 2 Varför faller äldre? 3 Kapacitet 3 Nedsatt neuromuskulär förmåga 3 Nedsatt syn 3 Nedsatt kognitiv förmåga 3 Återkommande blodtrycksfall 3 Aktivitet 4 Miljöfaktorer 5 Särskilt boende 5 Var och när faller äldre? 5 Frakturrisk 5 Hur förebygger man bäst? 6 Bedömning av fallrisk 6 Utredning och planering 6 Fallförebyggande åtgärder 7 Åtgärder för att stärka kroppen 7 Följa upp och vid behov förbättra synen 7 Åtgärder för att stabilisera blodtrycket 7 Justera medicinering som innebär en ökad fallrisk 7 Översyn för att öka säkerheten i omgivningen 7 Anpassa beteende 9 D-vitamin 9 Äta en välbalanserad kost 9 Sätta in åtgärder vid osteoporos 9 Se över det allmänna hälsotillståndet 9 Utvärdering 9 Små förändringar mindre risk 10 Motivation till beteendeförändring 10 Bakgrund 11 Höftfrakturer och fragilitetsfrakturer 11 Referenser 12 På flera ställen i handboken kommer den här rutan att dyka upp. Den information som finns i rutan är extra bra att lägga på minnet. 2

3 Varför faller äldre? Det finns cirka 400 olika publicerade riskfaktorer som är associerade med fallrisk för äldre. Risken att falla ökar dramatiskt med antal riskfaktorer. En eller ingen riskfaktor innebär 27 procents risk för fall medan 4 eller fler innebär 78 procents risk. Riskfaktorerna för fall är multifaktoriella bör bedömas utifrån relationen mellan: personens kapacitet (motorisk förmåga, kognitiv förmåga, medicinsk status) den aktivitet personen utför miljöfaktorer Kapacitet Följande fyra riskfaktorer är i nämnd ordning de som innebär störst fallrisk: 1) Nedsatt neuromuskulär förmåga Muskelsvaghet är en oberoende riskfaktor. Det är framför allt den snabba och explosiva muskelkraften, muskelfibrer typ II, som avtar. Nedsatt muskelsvaghet märks ofta genom nedsatt balans och försämrat gångmönster där gången blir långsammare, stegen kortare och perioden med båda fötterna i marken längre. Balans är en samverkan mellan flera olika system och med åldern försämras bl.a. denna samverkan. Nedsatt neuromuskulär förmåga kan bero på ett flertal olika orsaker, fr.a. inaktivitet, men även som en följd av sjukdom, näringsbrist, läkemedelsbiverkningar m.m. Den nedsatta förmågan kan yttra sig på ett flertal olika sätt t.ex. genom försämrad gångförmåga, nedsatt ADLfömåga och nedsatt reaktionsförmåga. 2) Nedsatt syn Nedsatt syn är en oberoende riskfaktor. Glasögon som inte korrigerar synen tillräckligt är en av de vanligaste orsakerna till fall. Det är framför allt nedsatt kontrastseende och nedsatt djupseende som medför fallrisk. Dubbelslipade glas är också en risk eftersom avståndsbedömningen blir mer sårbar. Det kan ta ett tag att vänja sig vid nya glasögon och under denna period kan fallrisken öka. Grå starr, maculadegeneration, glaukom och diabetes är sjukdomar som påverkar ögonen och ökar risken för fall. 3) Nedsatt kognitiv förmåga Nedsatt förmåga att fatta kognitiva beslut ger bl.a. ett försämrat handlingsutrymme vid fallrisk. Vid demens medföljer ofta en nedsatt neuromuskulär förmåga. Personer som lider av Lewy Body demens och Parkinsondemens löper störst risk för fall. Personer med Lewy Body demens faller 6 gånger oftare än friska äldre och personer med Parkinsondemens faller 20 gånger oftare. Andra faktorer vid demens som leder till signifikant hög fallrisk är blodtrycksfall, depression och fysisk inaktivitet. 4) Återkommande blodtrycksfall Blodtrycksfall kan bl.a. leda till yrsel och förlorat medvetande. En vanlig orsak till blodtrycksfall är biverkning av läkemedel men det finns även ett flertal andra orsaker som t.ex. sjukdomar som påverkar blodcirkulationen, Parkinson och vätskebrist. Nedsatt neuromuskulär förmåga, nedsatt syn, nedsatt kognitiv förmåga och återkommande blodtrycksfall är de riskfaktorer som innebär störst fallrisk. Vill du läsa mer om yrsel, se Läkemedelsboken (sida ) som du hittar på: Andra riskfaktorer Tidigare fall: De personer som har rapporterat att man 3

4 fallit under den senaste månaden har nästan 4 gånger ökad risk för att falla igen inom samma period. De som fallit tidigare under året har även en ökad risk att skada sig vid ett nytt fall jämfört med dem som inte fallit. Läkemedel: Det finns ett flertal läkemedel som kan medföra fallrisk (bilaga 1 - Läkemedel som har samband med fallolyckor). Äldre personer som äter 4 läkemedel eller fler har en ökad risk för att återkommande falla. Långverkande benzodiazepiner är starkt förknippat med fallrelaterade skador. Extra stor risk är när preparatet börjar brukas. Därefter avtar risken något men är i genomsnitt betydligt högre än för de som inte har preparatet. Benzodiazepiner i kombination med andra preparat medför ännu större risk för fall. Antidepressiva preparat kan medföra yrsel, risk för blodtrycksfall, sedativ effekt, suddigare synskärpa och minskad uppmärksamhet. Flera biverkningar påverkar direkt det neuromuskulära systemet. Biverkningar som medför fallrisk vid intag av kardiovaskulära preparat är framför allt blodtrycksfall och konstant lågt blodtryck Personer som förbrukar opiater har mer än tre gånger ökad risk för råka ut för en fallolycka. Vill du läsa mer kan du gå in på Socialstyrelsens webbplats. Där kan du söka, under publikationer, efter skriften Indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi. D-vitamin brist: D-vitaminbrist antas vara en av de främsta orsakerna till osteoporos men har också en neuromuskulär inverkan. Medicinska tillstånd: Stroke och Parkinson är medicinska tillstånd som ökar fallrisken. Ett flertal medicinska diagnoser har samband med fallrisk. Det som är viktigast i detta sammanhang är inte diagnosen i sig utan funktionsnedsättningen den för med sig. Graden av sjukdom kan variera mycket från person till person och därmed också fallrisken. Akut sjukdom: 25 procent av dem som faller på sjukhem och 10 procent av dem som bor i ordinärt boende har en urinvägsinfektion. Hög ålder: Risken för att falla ökar med stigande ålder. Exempel på andra vanliga riskfaktorerna är alkohol och problem med fötterna som t.ex. nedsatt känsel. I utredningsmall (bilaga 2), finns ytterligare exempel på riskfaktorer. Utredningsmallen finns med i Östersunds kommuns rutin för fallprevention Aktivitet Det som tidigare var ett ordinärt beteende för den äldre och som man kunde göra utan att en olycka inträffade kan idag vara ett riskbeteende. Ett ökat medvetande 4

5 om sin kapacitet i relation till de aktiviteter man väljer att göra i den miljön man vistas i kan bidra till flera konstruktiva lösningar som ger minskad fallrisk. Personer som är fysiskt aktiva har en mindre risk för att falla än inaktiva. Samtidigt så utsätter sig fysiskt aktiva för en risk i och med att de är aktiva. Aktiva äldre faller i högre utsträckning utomhus och kan drabbas av svårare skador medan äldre sköra faller inne medan de utför dagliga aktiviteter. Miljöfaktorer Det är osäkert vilken inverkan hinder i omgivningen har på fallrisk. Det finns inga bevis på att det finns fler hinder i hushåll hos personer som faller. Många fall involverar dock någon typ av hinder i miljön. Det verkar vara samspelet mellan personens fysiska förmåga just vid det speciella tillfället tillsammans med de yttre omständigheterna som är det som avgör. Frakturrisk Riskfaktorer för fallrelaterad fraktur är ofta de samma som riskerna för fall. Särskilt observant ska man dock vara vid följande: Osteoporos. Längdminskning med 4 centimeter. Kvinnor har en trefaldigt högre risk för höftfraktur än män. Dödligheten efter fraktur är däremot större för män. Framskriden ålder är en viktig riskfaktor för fraktur och efter 80 år ökar risken för fraktur för kvinnor med nästan 60 procent varje år Tidigare fragilitetsfraktur ger en dubblerad risk för framtida ytterligare fraktur. Låg kroppsvikt som ger försämrad polstring vid fall Falltendens. Ju mer en person faller desto större är risken att det en dag ska leda till en fraktur. Tobaksrökning Miljöfaktorer som orsak till fall är mest förekommande hos den grupp äldre som är pigga och fysiskt aktiva. De personer som har svårt att rör sig och är mer beroende av hjälp utsätts inte för samma risker i den fysiska miljön utan faller mer på grund av medicinska orsaker som t.ex. nedsatt motorisk förmåga, nedsatt kognitiv förmåga med mera. Ensamboende råkar i större utsträckning ut för fallolyckor än sammanboende. Särskilt boende På särskilda boenden är fallrisken störst bland dem som själva kan resa sig upp från en stol men inte stå utan hjälpmedel. I kombination med nedsatt kognitiv förmåga utgör denna grupp den mest riskutsatta för fall i hela populationen. Var och när faller äldre? De flesta fall sker inomhus på plant golv medan man är uppe och rör på sig. De som skadas utomhus är ofta under 80 år och vistas mycket ute. Många av dessa olyckor inträffar på snö och is. De flesta fallolyckor sker dagtid när man är aktiv och är uppe och rör på sig. Cirka 7 procent av de som bor i ordinärt boende faller nattetid, på särskilt boende är det cirka 20 procent. Fall som sker direkt efter uppresning har ofta samband med yrsel, ofta beroende på blodtrycksfall. Fall som sker medan personen går kan ha ett flertal orsaker. 5

6 Hur förebygger man bäst? Gemensamt för lyckade program har varit när flera yrkesgrupper är involverade i bedömning och i det förebyggande arbetet. En bred kompetens ökar möjligheterna för lyckade resultat och kan bättre möta upp mot fallolyckornas mångfacetterade orsaksbakgrund. För att uppnå snabba resultat och för att skydda individer för att falla är det gynnsamt att rikta sig till målgrupper med en tydligt ökad risk för fall dvs. de som fallit tidigare, har en tidigare fraktur och/eller har flera kända riskfaktorer. 1 För skörare äldre vid särskilda boenden är det mest effektivt med multifaktoriella program, utförda av team, där insatserna i större omfattning är passiva. Till en mer aktiv grupp med personer med fallrisk som bor hemma gäller också multifaktoriella program men med större fokus på den enskildes delaktighet i form av träning. I denna grupp kan det även i vissa fall räcka med enskilda insatser, t.ex. specifik balans- och styrketräning eller förändring av läkemedel. identifierar många riskpersoner. På särskilda boenden har man i studier även visat att personalen har en god skattningsförmåga beträffande vilka brukare som har en fallrisk. Denna skattningsförmåga är ofta mer tillförlitlig än ett bedömningsinstrument. FRAT (Fall Risk Assessment Tool) är utvecklat för att användas inom öppenvården och består av fem frågor. Både Downton och FRAT rekommenderas av Socialstyrelsen som bedömningsinstrument för att identifiera fallriskindivider. Det går inte att helt förlita sig på standardiserade riskbedömningsinstrument för att förutspå fall och fraktur. Multifaktoriella specifika insatser som riktar sig till personer med flera riskfaktorer där samma insatser ges generellt till hela gruppen kan också ha god effekt. Exempel på detta kan vara åtgärder i miljön, höftskydd och regelbundna synundersökningar. Val av insatser bör grunda sig på en noggrann behovsanalys. Som tidigare nämnts ( se Varför faller äldre ) uppstår fallrisk genom ett samspel mellan personens kapacitet, aktiviteten personen utför och miljöfaktorer. Förebyggande arbete bör därför eftersträva att uppnå en balans mellan dessa faktorer. Bedömning av fallrisk Det finns flera olika sätt att bedöma fallrisk. Bedömningsmetoderna är ofta utvecklade för en speciell äldregrupp. Det innebär att en metod som är utvecklad för att bedöma aktiva äldre med god funktion, som bor i ordinärt boende, inte är lämplig för personer i särskilt boende. Downton är ett bedömningsinstrument för fr.a. särskilda boenden. Downton har ett lågt gränsvärden och Det viktiga är att utgå från individen och undersöka individens kapacitet och beteende i förening med sin omgivning och till sin hjälp använda dokumenterad tillförlitlig kunskap. Det kan finnas överraskande faktorer som för just den här individen, vid det här tillfället och i den här omgivningen som innebär en fallrisk. Utredning och planering Fallutredning görs för att utreda individuella riskfaktorer som kan ha samband med fallrisk. Utredningen bör göras multiprofessionellt eftersom orsakerna ofta är multifaktoriella. Att göra en planering där den äldre och eventuella anhöriga är delaktiga är viktigt. Planeringen bör innehålla mål, insatser och ansvarsfördelning. 1 Att förklara kommunala skillnader i fallskador bland äldre en kunskapssammanställning. Sveriges kommuner och landsting

7 Fallrapporten är ett viktigt arbetsredskap. Den är till för att tydliggöra det som hänt en sorts haverikommission och syftet är att förebygga nya fall. 2 Har personen fallit tidigare bör man titta bakåt och systematiskt gå igenom tidigare rapporter och beslut. På så vis blir det möjligt att upptäcka eventuella mönster som kan ge ledtrådar till lämpliga förebyggande åtgärder. Fallförebyggande åtgärder Här beskrivs några av de viktigaste åtgärderna för att förebygga fall. Det är viktigt att röra på sig och få möjlighet att utmana sin balans och sina muskler genom att göra något utöver det man gör till vardags. För att aktiviteten ska ha en fallförebyggande effekt är det alltså av avgörande betydelse att muskler och balans utmanas. Åtgärder för att stärka kroppen Vad som är utmanande för en person är individuellt. För någon kan det räcka med att lyfta armarna mot taket för att balansen ska utmanas, för andra krävs det mer avancerade balansövningar. Att resa sig några gånger extra från en stol kan vara en tillräcklig början till att träna benmusklerna för en inaktiv äldre. Att gå fram och tillbaka på slätt golv på ett boende ger till exempel ingen utmaning om det är något den äldre gör varje dag. Däremot några steg i trappan eller på en gräsmatta kan göra det. Ju större fallrisken är för en person desto mer effekt har träningen. Fysisk aktivitet och träna upp tilliten till sin egen förmåga kan leda till en minskad rädsla för att falla. Läs mer om fallprevention och träning i bilaga 3 (Träning vid fallrisk). Följa upp och vid behov förbättra synen Förbättra synen med hjälp av glasögon, regelbunden kontroll av synen, medicinsk behandling och ögonoperation är exempel på åtgärder. Åtgärder för att stabilisera blodtrycket Det är läkarens uppgift att utreda orsak och besluta om åtgärder när det gäller problem med blodtrycket. Justera medicinering som innebär en ökad fallrisk En del läkemedel eller kombinationer av läkemedel medför ökad fallrisk. Det är läkarens uppgift att gå igenom läkemedel med den äldre. Det kan i vissa fall vara svårt att avgöra om det är grundsjukdomen som medför fallrisk eller läkemedlet. Översyn för att öka säkerheten i omgivningen Enskilda förebyggande åtgärder i miljön har i mycket liten omfattning visat sig ha effekt på antal fallolyckor. I kombination med multifaktoriella program har det däremot visat på god effekt. Exempel på åtgärder i miljön: Belysning, kontraster och färger Äldre personer behöver ofta betydligt starkare ljus än yngre. En tumregel är lika många watt som ålder. Vissa ögonsjukdomar kan dock leda till att man lätt blir blän- 2 Systematiskt arbete för äldres säkerhet. Om fall, trafikolyckor och bränder. Socialstyrelsen

8 dande vid starkt ljus. Tydliga kontraster vid hinder, till exempel trappsteg, är viktigt. Möblering Många äldre tycker om att kunna ta stöd av möbler och väggar när de förflyttar sig i sin lägenhet. Det är därför viktigt att studera hur personen tar sig fram i sitt hem innan man börjar eventuell ommöblering. Använder personen ett gånghjälpmedel är framkomligheten i lägenheten viktig att se över. Snubbelrisker Snubbelrisker som trösklar, sladdar och mattor kan vara bra att ta bort. Tillgänglighet Saker som används ofta ska finnas lättillgängliga. Det ska vara lätt att nå ljusknappar. Vid nedsatt gångförmåga kan ett gånghjälpmedel vara en säkerhetsåtgärd. Det är viktigt att personen klarar av att hantera gånghjälpmedlet som annars kan förvandlas till en snubbelrisk. Man bör också ta i beaktande att det alltid finns tillfällen när man behöver släppa hjälpmedlet för att utföra någon slags aktivitet och att det då kan finnas en fallrisk. Att kunna hålla balansen utan stöd kortare eller längre stunder kan därför vara av stor betydelse. Skor bör sitta ordentligt på fötterna, ha hälkappa och bra sulor. Höftskyddsbyxor har en frakturförebyggande effekt när de används. Det är viktigt att försäkra sig om att personen fullständigt klarar på- och avtagning av byxan på ett säkert sätt själv, alternativt att han/hon alltid får hjälp med detta. Olika typer av larm kan förskrivas, t.ex. rörelselarm. Åtgärder som hindrar personen från att flytta sig kan genomföras. Dessa ska föregås av läkarordination och personen ska ändå få möjlighet att vara aktiv under tillsyn (se rutin Medicintekniska produkter, Skyddsutrustning ). Det finns en uttalad tro på att fysiska begränsningar minskar risken för fall, men det saknas vetenskapliga belägg för att det är så. Däremot vet vi att långvarigt stillasittande påverkar den fysiska förmågan negativt och därmed ökar risken för fall. 8

9 Anpassa beteende Det kan vara svårt att acceptera att krafterna sviktar och att det med åldern är svårt att göra det som tidigare gick så bra. Som äldre måste man kanske utföra aktiviteter på ett annat sätt än tidigare eller upptäcka nya aktiviteter. Det är viktigt att hitta praktiska lösningar i situationer som brukar leda till att man faller. Man kan också behöva vägledning för att lära sig att utföra saker på ett säkrare sätt D-vitamin Vid D-vitaminbrist kan tillskott ges i både fall- och frakturförebyggande syfte. Vitamin D3 har visat sig ha bäst frakturförebyggande effekt. Studierna har gjorts på kvinnor och effekten tycks vara bättre ju äldre gruppen är. Vid brist kan tillskott av D-vitamin ge en ökad tillväxt av muskelfibrer typ II. Risken att falla har i studier visats minska med 22 procent för kvinnor, oberoende av kalciumintag. D-vitamin produceras även i skinnet med hjälp av solljus men solen behöver stå 45 grader över horisonten för att detta ska kunna ske. Den åldrande huden har inte heller samma kapacitet som den yngre att producera D-vitamin. Äta en välbalanserad kost Att äta varierat, näringsrikt, tillräckligt och regelbundet är viktigt av en mängd olika orsaker, bl.a. för att undvika fall. Läs mer i Kvalitetskrav för produktion av mat, kost och nutritionsarbete inom särskilda boenden i Östersunds kommun. Sätta in åtgärder vid osteoporos Vid misstanke om osteoporos och fallrisk bör läkare konsulteras. Se över det allmänna hälsotillståndet Optimalt behandlade sjukdomar och symptom ger förbättrade förutsättningar. Utvärdering Det är viktigt att kontinuerligt följa upp och utvärdera de fallförebyggande åtgärder som görs. Eftersom fall kan bero på många orsaker är det inte säkert att man prickar rätt med en gång. Framgångsrika fallförebyggande program har hållit på i 6 veckor till 12 månader. Långsiktig uppföljning kan därför vara av stor vikt. Den äldre kan förbättras En förutsättning för att det fallförebyggande arbetet ska fortsätta är att personalen kontinuerligt får ta del av resultatet av det arbete som gjorts och att man diskuterar varför man lyckats eller misslyckats. gradvis under en lång tid och kan också behöva stöd i att upprätthålla de förbättringar som uppnåtts. 9

10 Små förändringar mindre risker Här är några exempel på hur fallförebyggande arbete kan se ut och hur du med små enkla medel kan uppnå betydande minskad risk för den äldre. Anna, 82 Anna bor i lägenhet. Hon har under flera år behandlats för en svår depression och för ett år sedan ådrog hos sig en höftfraktur. Hon har känt sig ängslig och tillbringat den mesta tiden i sängen. För en tid sedan blev Anna mer aktiv. Hon steg upp och började göra i ordning enklare luncher, fil, kräm och liknande. Då föll hon två gånger med bara några dagars mellanrum. En fallutredning gjordes. Båda fallen inträffade när hon höll på att ordna sin lunch. När hon sträckte sig efter något i ett skåp släppte hon taget om rollatorn och föll baklänges. Analys av rörelseförmågan visade att hon kunde resa sig själv och gå med sin rollator. Däremot var det svårare att stå stilla och släppte hon rollatorn svajade hon betänkligt och blev mycket rädd. I samverkan mellan sjukgymnasten och hemtjänstpersonalen föreslogs ett åtgärdsprogram. När personalen delade ut medicin två gånger per dag uppmuntrade de Anna att stå och prata en liten stund, med eller utan stöd, samtidigt som hon lyften en eller båda armarna mot taket 3-5 gånger. Dessutom köpte anhöriga nya skor till Anna. Efter bara 14 dagar kunde Anna stå utan stöd och hålla balansen. Hon var inte rädd för att falla och såg fram emot de återkommande prat- och rörelsestunderna. Med den enkla träningen klarade hon också att tillaga lätta måltider utan att falla. Sally, 85 Sally bor i lägenhet i servicehus. Hon behandlas för hjärtsvikt och förmaksflimmer och besväras av återkommande urinvägsinfektioner. Hon ser mycket dåligt. Hon känner sig stadig på benen när hon går med sin rollator utom när hon blir sjuk. Hon har då fallit upprepade gånger, ofta i samband med toalettbesök. På senare tid har hon varit ganska inaktiv. Hon behöver gå på toaletten ofta. Eftersom hon ser mycket dåligt är det viktigt att se till att hon på ett enkelt sätt kan tända i rummet under natten och att ljuset är tänt i badrummet. Det gäller också för personalen att vara uppmärksam på henne hälsotillstånd eftersom Sally känner sig så ostadig när hon får en urinvägsinfektion eller när hennes status försämras på annat sätt. Med de här åtgärderna föll hon inte på sex månader. Personalen hade blivit uppmärksam på vad de skulle vara vaksamma på. Men en natt var ljuset släckt i badrummet och då föll Sally igen. Sally är ett exempel på när det krävs flera olika åtgärder för att minska risken för att hon skulle falla. Källa: Tematiska rum. Motivation till beteendeförändring Någon form av riskmedvetenhet är avgörande för att mentalt påbörja en förändring. Egen erfarenhet av fall medför en djupare riskmedvetenhet som ökar motivationen till verklig förändring. 3 Faktorer som underlättar förändring av vanor: Uppföljningar och stimulans med professionell personal. Förankrad kunskap om hälsovinsterna som en föränd- De fallförebyggande insatser som ger bäst effekt är de som riktar sig till personer som har en egen upplevelse av sårbarhet. Personer som nyligen har fallit är därför ofta den grupp som är mest motiverade och som tjänar allra mest på träning. 3 Att förklara kommunala skillnader i fallskador bland äldre en kunskapssammanställning. Sveriges kommuner och landsting

11 ring kan medföra. Fallförebyggande åtgärder ger bättre hälsa generellt på köpet. En djupare förståelse av riskerna med nuvarande livsstil. Tillit till sin förmåga att klara genomföra en förändring. Att ha erfarit riskerna med den nuvarande situationen. En stöttande social omgivning. Det är viktigt att betona positiva effekter som inte primärt handlar om hälsa. Det kan handla om att kunna vara självständig högre uppi åldern, att kunna vara delaktig i samhället och faktorer som den äldre upplever ger en positiv självbild (till exempel leka med barnbarnen, vara en hjälp för anhöriga och vänner med mera). Bakgrund Fallskador bland äldre utgör idag ett av våra mest omfattande folkhälsoproblem. Det är fler än fem gånger så många som vårdas på sjukhus till följd av fallolyckor än till följd av olyckor i vägtrafiken. Fall är den vanligaste dödsorsaken till följd av olycka för äldre. En tredjedel av den befolkningen över 65 år faller en eller flera gånger om året. Drygt hälften av dem som faller har fallit tidigare och en tredjedel har fallit vid två eller fler tillfällen. Ju äldre och skörare desto större är risken att falla. Personer över 70 år som vårdas på institution, sjukhem och sjukhus, faller 3 gånger oftare än personer som bor i ordinärt boende. Män och kvinnor faller lika ofta. Personer som faller blir ofta rädda för att falla igen och också mer inaktiva. De får en försämrad livskvalitet och förlorar självständighet. Bland äldre hemmaboende leder nästan hälften av fallen till någon sorts skada. Cirka ett av 20 fall leder till fraktur. För de som bor på institution är risken dubbelt så hög. Höft- och fragilitetsfrakturer Varannan kvinna och var femte man beräknas få en fraktur under sin livstid. Antalet höftfrakturer dubbleras varje femårsperiod mellan åldrarna 70 och 90 för båda könen. Medelåldern för att drabbas av höftfraktur är 82 år. Höftfrakturer står för 56 procent av fallrelaterade frakturer för äldre, kotfrakturer 17 procent, axel/överarm 17 procent, handledsfrakturer för 9 procent Kotfraktu- 11

12 rer har med senaste årens forskning visat sig medföra lika stora förluster i livskvalitet som höftfrakturer. Kvinnor har tre gånger så stor risk av att drabbas av frakturer än män. Denna skillnad beror framför allt på att kvinnor blir äldre än män och i högre grad drabbas av osteoporos och får en fragilitetsfraktur till följd av detta. Efter att ha drabbats av en höftfraktur löper man en 2,5 gånger ökad risk att drabbas av en ny. Risken är bestående över tid och lika stor för kvinnor som för män. Därför är sekundärprevention för denna grupp av yttersta vikt. I en studie undersökte man 120 personer med höftfraktur. Innan frakturen kunde 86 procent klä sig självständigt, 75 procent gick självständigt och 65 procent kunde gå i trappa. Sex månader efter frakturen hade dessa procenttal fallit till respektive 49 procent 15 procent och 8 procent 25 procent klarade inte att återvända till sina hem och 50 procent av dem som överlevde återfick aldrig normal funktion. Ekonomiskt är konsekvenserna betydande. Kostnaden för en höftfraktur beräknas till cirka kronor det två första året, fördelat på landsting och kommun. Kommunerna får därefter ta en stor del av kostnader för bl.a. ökat vårdberoende. Referenser Systematiskt arbete för äldres säkerhet. Om fall, trafikolyckor och bränder. Socialstyrelsen Kan laddas hem från Publicerat/2007/9784/ htm Att förklara kommunala skillnader i fallskador bland äldre en kunskapssammanställning. Sveriges kommuner och landsting Kan laddas hem från Fallolyckor bland äldre. En kunskapssammanställning med koppling till hjälpmedel och anpassning av hemmet. Hjälpmedelsinstitutet Kan laddas hem från Funktionsnedsattning/Aldre-med-funktionsnedsattningar/Fallolyckor-bland-aldre/ Adam Darowski. Falls: the facts. Oxford University Press, 2008 Kan beställas från Adlibris för 130 kronor. Lättläst. Stephen Lord m.fl. Falls in Older People. Risk Factors and Strategies for Prevention. Cambridge University Press, Kan beställas från Adlibris för 511 kronor Maria Niles Sundby. Läkemedel som har samband med fallolyckor. Maria Niles Sundby. Utredningsmall Maria Niles Sundby. Träning vid fallrisk Du hittar ovanstående dokument på Östersunds kommuns intranät: vård- och omsorgsförvaltningen, rutiner/ riktlinjer/policydokument, HSL. Sammanställningen är gjord av Maria Niles Sundby, Östersunds kommun, Vård- och Omsorg Östersunds kommun, Östersund. Tel vx.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla

o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla Inledning En tredjedel av Sveriges äldre befolkning faller varje år. Eftersom det är så vanligt

Läs mer

Stå på dig goda vanor för att inte ramla

Stå på dig goda vanor för att inte ramla Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet

Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet Partille kommun, folkhälsorådet och vård- och omsorgsförvaltningen i samarbete med Västra Götalandsregionen. Håll dig på benen Personer i dagens

Läs mer

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall De flesta fallskador som drabbar äldre personer sker i det egna hemmet och i närmiljön. Kanske har du själv eller någon du känner ramlat den senaste

Läs mer

MAS Riktlinje för risk inventering och förebyggande arbete kring fallskador

MAS Riktlinje för risk inventering och förebyggande arbete kring fallskador MAS Riktlinje för risk inventering och förebyggande arbete kring fallskador Inledning Var tredje person som är 65 år eller äldre och bor i eget boende faller minst en gång per år. I särskilda boenden för

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Fallolyckor i kommun- och landstingssektorn

Fallolyckor i kommun- och landstingssektorn Fallolyckor i kommun- och landstingssektorn TFA-KL, trygghetsförsäkring vid arbetsskada, kommuner och landsting TFA-KL omfattar alla anställda i kommuner och landsting/regioner, Svenska kyrkan och kommunalt

Läs mer

6. Fel och brister i verksamheten. 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6. Fel och brister i verksamheten. 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Trygga seniorer. - Enkla råd för att förebygga olyckor och missöden

Trygga seniorer. - Enkla råd för att förebygga olyckor och missöden Trygga seniorer - Enkla råd för att förebygga olyckor och missöden Några enkla tips som får dig att må bättre! Rör dig regelbundet, det stärker benstomme och muskler, motverkar yrsel och ger bra allmän

Läs mer

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor:

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: Rehabenheten Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: 1. Har du/patienten fallit under det senaste året? 2. Är du/patienten rädd för att falla? Eller

Läs mer

Fallbeskrivningar - egenvård

Fallbeskrivningar - egenvård Fallbeskrivningar - egenvård Innehåll Fallbeskrivning 1 Injektion fragmin - utskrivning från sjukhus... 2 Fallbeskrivning 2 Ögondroppar efter poliklinisk starroperation... 2 Fallbeskrivning 3 TENS-behandling

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning http://www.med.lu.se/case Stödjande miljöer för en åldrande befolkning PROFESSOR SUSANNE IWARSSON Om ålder Medellivslängden i Sverige: Män 78 år, kvinnor 84 år Återstående förväntade levnadsår vid 65

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Fallrapport/avvikelserapportering

Fallrapport/avvikelserapportering Fallrapport/avvikelserapportering Namn: Personnr: Adress: Telefon: Kontakt: Kontaktpersons tel. Typ av boende: Enhet: Datum för avvikelsen: 1. Tidpunkt för händelsen 8-14 14-20 20-02 02-08 Exakt tid för

Läs mer

FALLFRITTGUIDEN. Uppdaterad 2011-09-19

FALLFRITTGUIDEN. Uppdaterad 2011-09-19 FALLFRITTGUIDEN Varför skulle jag oroa mig för att ramla? Fall är den vanligaste anledningen till akutvård i åldrar över 65 år. 1 av 3 över 65 ramlar minst en gång om året. 1 av 5 får en fraktur på grund

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Prioritera synvård. Handledning för talare

Prioritera synvård. Handledning för talare Prioritera synvård Handledning för talare BILD 1 Presentation av talare. Syftet med den här presentationen är att informera om de synförändringar som kan inträffa när vi åldras och diskutera betydelsen

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Prioritera synvård. Se bra hela livet

Prioritera synvård. Se bra hela livet Prioritera synvård Se bra hela livet Allas syn kan förändras med åren Några synförändringar gör det svårt att utföra vardagliga aktiviteter. Dessa förändringar kan också påverka känslan av självständighet.

Läs mer

för seniorers goda hälsa 1

för seniorers goda hälsa 1 för seniorers goda hälsa 1 Att vårda sig själv Äldre i dagens Sverige bor bättre, mår bättre och lever mer aktivt än tidigare generationer. Dock drabbas många av olycksfall och äldre råkar framför allt

Läs mer

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 19190 Sollentuna, tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Med åren påverkas kroppen på ett sätt som vi inte alltid kan styra. En del åkommor

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Motion efter 80 nyttigt eller skadligt?

Motion efter 80 nyttigt eller skadligt? Motion efter 80 nyttigt eller skadligt? Nina Lindelöf Fil. dr, sjukgymnast Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, geriatrik Jag är en sjukgymnast som har disputerat, och min avhandling handlar om

Läs mer

Fallprevention Rutiner och Riktlinje Flik 11.3.

Fallprevention Rutiner och Riktlinje Flik 11.3. Fallprevention Rutiner och Riktlinje Flik 11.3. Översikt utifrån Evidensbaserad omvårdnad Fall och dess konsekvenser i form av frakturer och andra skador utgör ett stort hälsoproblem i samhället. Även

Läs mer

Äldre och läkemedel 10-30 procent av alla inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Vad kan vi göra åt det? Jag heter Johan Fastbom och är professor i geriatrisk farmakologi på

Läs mer

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

Information av arbetsterapeut och sjukgymnast till dig som ska få en ny höftled

Information av arbetsterapeut och sjukgymnast till dig som ska få en ny höftled Sjukgymnast & arbetsterapeut tjänstgörande vid Ortopedklinken NLL Ansvarig för uppdatering; Kristina Larsson, Birgitta Frohm Godkänd av Anders Sundelin/Verksamhetschef Ortopedi Uppdaterad 2007-06-20 Information

Läs mer

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Läkemedelsbehandling av äldre Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Äldre personer med flera sjukdomar använder ofta många läkemedel. I synnerhet gäller det multisjuka på särskilda boenden. Läkemedel

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Lättläst om Williams syndrom. Lättläst om Williams syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Williams syndrom. Lättläst om Williams syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Williams syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Williams syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg Nationella riktlinjer för god vård och omsorg åååå Socialstyrelsens riktlinjearbete för osteoporos Hur dela? Faktagruppens arbete Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge Faktagruppsordförande

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

JÄRNVÄGSINSPEKTIONENS FÖRESKRIFTER OM HÄLSOUNDERSÖKNING OCH HÄLSOTILLSTÅND FÖR PERSONAL MED ARBETSUPPGIFTER AV BE- TYDELSE FÖR TRAFIKSÄKERHETEN

JÄRNVÄGSINSPEKTIONENS FÖRESKRIFTER OM HÄLSOUNDERSÖKNING OCH HÄLSOTILLSTÅND FÖR PERSONAL MED ARBETSUPPGIFTER AV BE- TYDELSE FÖR TRAFIKSÄKERHETEN BANVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING ISSN 1102-1314 Utkom från trycket den 2000-12-05 JÄRNVÄGSINSPEKTIONENS FÖRESKRIFTER OM HÄLSOUNDERSÖKNING OCH HÄLSOTILLSTÅND FÖR PERSONAL MED ARBETSUPPGIFTER AV BE- TYDELSE

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget

Läs mer

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet Ryggträning Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet Ryggträning för dig med kotfraktur Du som har en eller flera kotfrakturer kommer att må mycket bättre om du börjar träna din rygg. Det

Läs mer

Västerås-modellen Införa trygghetsskapande teknik inom vård och omsorg

Västerås-modellen Införa trygghetsskapande teknik inom vård och omsorg Västerås-modellen Införa trygghetsskapande teknik inom vård och omsorg Den 21 januari 2015 MVT2015 Jeanna Thorslund Stadsjurist Västerås stad (tj.ledig) Jurist, Avdelningen för Digitalisering, Sveriges

Läs mer

Hur många är ni som besvarar enkäten?

Hur många är ni som besvarar enkäten? Hur många är ni som besvarar enkäten? Namn Antal % A. Jag besvarar enkäten ensam B. Vi är en grupp på vår arbetsplats som besvarar enkäten tillsammans 23 41,8 32 58,2 Total 55 100 1 Om mer än en rollatorer

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Gustav 78 år: Stroke, epilepsi, periodvis nedstämdhet, inkontinens, diabetes. Bor med frisk hustru i handikappanpassad lägenhet. Hjälpmedel

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Vägledning vid elolycka

Vägledning vid elolycka Vägledning vid elolycka 2? I den här broschyren finns information om vad du behöver tänka på om en elolycka inträffar. Du får övergripande vägledning i hur du ska agera om du plötsligt befinner dig i en

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Sjukgymnastik för äldre personer

Sjukgymnastik för äldre personer Sjukgymnastik för äldre personer Vad är Sjukgymnastik? Sjukgymnaster kan genom sin kunskap hjälpa människor hur de ska var aktiva och i rörelse. Syftet är att främja hälsa, förebygga sjukdom och skada,

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt

Läs mer

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1. REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all provocerande

Läs mer

Balansera rätt. Faktaunderlag om fall och fallrelaterade skador bland äldre personer

Balansera rätt. Faktaunderlag om fall och fallrelaterade skador bland äldre personer Balansera rätt Faktaunderlag om fall och fallrelaterade skador bland äldre personer 2 Balansera rätt - Faktaunderlag om fall och fallrelaterade skador Författare: Lillemor Lundin Olsson, Umeå Universitet

Läs mer

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Bayer Medinfo hjälper dig med alla frågor om Bayers produkter. Telefon 020 785 8222 (vardagar kl. 9 15)

Läs mer

Patientinformation om MINIRIN

Patientinformation om MINIRIN Patientinformation om MINIRIN Vid behandling av nattliga kissningar UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Du har ordinerats behandling med läkemedlet MINIRIN (desmopressin) mot nocturi nattliga kissningar. Innan Du

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

En kunskapssammanställning med koppling till hjälpmedel och anpassningar av hemmet

En kunskapssammanställning med koppling till hjälpmedel och anpassningar av hemmet Fallol yckor bland äldre En kunskapssammanställning med koppling till hjälpmedel och anpassningar av hemmet Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2007 Författare: Martina Estreen, HI Foto: Björn Lestell, HI Ansvarig

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Fallriskförebyggande rehabilitering Kvalitetsutveckling vid Älvsjö stadsdelsförvaltning med stöd av Socialstyrelsens stimulansbidrag

Fallriskförebyggande rehabilitering Kvalitetsutveckling vid Älvsjö stadsdelsförvaltning med stöd av Socialstyrelsens stimulansbidrag SOLBERGA VÅRD OCH OMSORGSBOENDEN ÄLVSJÖ SJUKHEM & ÄLVSJÖ SERVICEHUS ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING Fallriskförebyggande rehabilitering Kvalitetsutveckling vid Älvsjö stadsdelsförvaltning med stöd av Socialstyrelsens

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Bikash Acharya. Yoga-mindfulness. 12 lektioner steg för steg

Bikash Acharya. Yoga-mindfulness. 12 lektioner steg för steg Bikash Acharya Yoga-mindfulness 12 lektioner steg för steg Innehåll 7 Förord 8 Inledning 10 Vad är yoga-mindfulness? 12 Andningens betydelse i vardagslivet 14 Meditation 16 Nyckel till yoga-mindfulnessövningar

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Hälsokontroll allmän/utökad

Hälsokontroll allmän/utökad Hälsokontroll allmän/utökad Personuppgifter Personnummer: Namn: Adress: Postnummer: Telefon dagtid: Mobiltelefon: Mail: Civilstånd: Ort: Datum för besöket: Ansvarig SSK: (fylls i av Adocto) Företag/Privatperson:

Läs mer

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab).

Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab). Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab). Den här broschyren vänder sig till dig som får behandling med Prolia mot postmenopausal osteoporos

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Behovsanalys!i!Botkyrka!kommun!

Behovsanalys!i!Botkyrka!kommun! & BehovsanalysiBotkyrkakommun SamtbiståndshandläggardiskussioneriNackakommun. av Per'OlofSjöbergochMarieSjölinder 2010$09$02& & & 1 Slutrapport SilverTechnologyprojektetiBotkyrkakommun & Innehållsföreteckning&

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer