Fakta om. fallprevention. Vård- och omsorgsförvaltningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fakta om. fallprevention. Vård- och omsorgsförvaltningen"

Transkript

1 Fakta om fallprevention Vård- och omsorgsförvaltningen

2 Innehåll Innehåll 2 Varför faller äldre? 3 Kapacitet 3 Nedsatt neuromuskulär förmåga 3 Nedsatt syn 3 Nedsatt kognitiv förmåga 3 Återkommande blodtrycksfall 3 Aktivitet 4 Miljöfaktorer 5 Särskilt boende 5 Var och när faller äldre? 5 Frakturrisk 5 Hur förebygger man bäst? 6 Bedömning av fallrisk 6 Utredning och planering 6 Fallförebyggande åtgärder 7 Åtgärder för att stärka kroppen 7 Följa upp och vid behov förbättra synen 7 Åtgärder för att stabilisera blodtrycket 7 Justera medicinering som innebär en ökad fallrisk 7 Översyn för att öka säkerheten i omgivningen 7 Anpassa beteende 9 D-vitamin 9 Äta en välbalanserad kost 9 Sätta in åtgärder vid osteoporos 9 Se över det allmänna hälsotillståndet 9 Utvärdering 9 Små förändringar mindre risk 10 Motivation till beteendeförändring 10 Bakgrund 11 Höftfrakturer och fragilitetsfrakturer 11 Referenser 12 På flera ställen i handboken kommer den här rutan att dyka upp. Den information som finns i rutan är extra bra att lägga på minnet. 2

3 Varför faller äldre? Det finns cirka 400 olika publicerade riskfaktorer som är associerade med fallrisk för äldre. Risken att falla ökar dramatiskt med antal riskfaktorer. En eller ingen riskfaktor innebär 27 procents risk för fall medan 4 eller fler innebär 78 procents risk. Riskfaktorerna för fall är multifaktoriella bör bedömas utifrån relationen mellan: personens kapacitet (motorisk förmåga, kognitiv förmåga, medicinsk status) den aktivitet personen utför miljöfaktorer Kapacitet Följande fyra riskfaktorer är i nämnd ordning de som innebär störst fallrisk: 1) Nedsatt neuromuskulär förmåga Muskelsvaghet är en oberoende riskfaktor. Det är framför allt den snabba och explosiva muskelkraften, muskelfibrer typ II, som avtar. Nedsatt muskelsvaghet märks ofta genom nedsatt balans och försämrat gångmönster där gången blir långsammare, stegen kortare och perioden med båda fötterna i marken längre. Balans är en samverkan mellan flera olika system och med åldern försämras bl.a. denna samverkan. Nedsatt neuromuskulär förmåga kan bero på ett flertal olika orsaker, fr.a. inaktivitet, men även som en följd av sjukdom, näringsbrist, läkemedelsbiverkningar m.m. Den nedsatta förmågan kan yttra sig på ett flertal olika sätt t.ex. genom försämrad gångförmåga, nedsatt ADLfömåga och nedsatt reaktionsförmåga. 2) Nedsatt syn Nedsatt syn är en oberoende riskfaktor. Glasögon som inte korrigerar synen tillräckligt är en av de vanligaste orsakerna till fall. Det är framför allt nedsatt kontrastseende och nedsatt djupseende som medför fallrisk. Dubbelslipade glas är också en risk eftersom avståndsbedömningen blir mer sårbar. Det kan ta ett tag att vänja sig vid nya glasögon och under denna period kan fallrisken öka. Grå starr, maculadegeneration, glaukom och diabetes är sjukdomar som påverkar ögonen och ökar risken för fall. 3) Nedsatt kognitiv förmåga Nedsatt förmåga att fatta kognitiva beslut ger bl.a. ett försämrat handlingsutrymme vid fallrisk. Vid demens medföljer ofta en nedsatt neuromuskulär förmåga. Personer som lider av Lewy Body demens och Parkinsondemens löper störst risk för fall. Personer med Lewy Body demens faller 6 gånger oftare än friska äldre och personer med Parkinsondemens faller 20 gånger oftare. Andra faktorer vid demens som leder till signifikant hög fallrisk är blodtrycksfall, depression och fysisk inaktivitet. 4) Återkommande blodtrycksfall Blodtrycksfall kan bl.a. leda till yrsel och förlorat medvetande. En vanlig orsak till blodtrycksfall är biverkning av läkemedel men det finns även ett flertal andra orsaker som t.ex. sjukdomar som påverkar blodcirkulationen, Parkinson och vätskebrist. Nedsatt neuromuskulär förmåga, nedsatt syn, nedsatt kognitiv förmåga och återkommande blodtrycksfall är de riskfaktorer som innebär störst fallrisk. Vill du läsa mer om yrsel, se Läkemedelsboken (sida ) som du hittar på: Andra riskfaktorer Tidigare fall: De personer som har rapporterat att man 3

4 fallit under den senaste månaden har nästan 4 gånger ökad risk för att falla igen inom samma period. De som fallit tidigare under året har även en ökad risk att skada sig vid ett nytt fall jämfört med dem som inte fallit. Läkemedel: Det finns ett flertal läkemedel som kan medföra fallrisk (bilaga 1 - Läkemedel som har samband med fallolyckor). Äldre personer som äter 4 läkemedel eller fler har en ökad risk för att återkommande falla. Långverkande benzodiazepiner är starkt förknippat med fallrelaterade skador. Extra stor risk är när preparatet börjar brukas. Därefter avtar risken något men är i genomsnitt betydligt högre än för de som inte har preparatet. Benzodiazepiner i kombination med andra preparat medför ännu större risk för fall. Antidepressiva preparat kan medföra yrsel, risk för blodtrycksfall, sedativ effekt, suddigare synskärpa och minskad uppmärksamhet. Flera biverkningar påverkar direkt det neuromuskulära systemet. Biverkningar som medför fallrisk vid intag av kardiovaskulära preparat är framför allt blodtrycksfall och konstant lågt blodtryck Personer som förbrukar opiater har mer än tre gånger ökad risk för råka ut för en fallolycka. Vill du läsa mer kan du gå in på Socialstyrelsens webbplats. Där kan du söka, under publikationer, efter skriften Indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi. D-vitamin brist: D-vitaminbrist antas vara en av de främsta orsakerna till osteoporos men har också en neuromuskulär inverkan. Medicinska tillstånd: Stroke och Parkinson är medicinska tillstånd som ökar fallrisken. Ett flertal medicinska diagnoser har samband med fallrisk. Det som är viktigast i detta sammanhang är inte diagnosen i sig utan funktionsnedsättningen den för med sig. Graden av sjukdom kan variera mycket från person till person och därmed också fallrisken. Akut sjukdom: 25 procent av dem som faller på sjukhem och 10 procent av dem som bor i ordinärt boende har en urinvägsinfektion. Hög ålder: Risken för att falla ökar med stigande ålder. Exempel på andra vanliga riskfaktorerna är alkohol och problem med fötterna som t.ex. nedsatt känsel. I utredningsmall (bilaga 2), finns ytterligare exempel på riskfaktorer. Utredningsmallen finns med i Östersunds kommuns rutin för fallprevention Aktivitet Det som tidigare var ett ordinärt beteende för den äldre och som man kunde göra utan att en olycka inträffade kan idag vara ett riskbeteende. Ett ökat medvetande 4

5 om sin kapacitet i relation till de aktiviteter man väljer att göra i den miljön man vistas i kan bidra till flera konstruktiva lösningar som ger minskad fallrisk. Personer som är fysiskt aktiva har en mindre risk för att falla än inaktiva. Samtidigt så utsätter sig fysiskt aktiva för en risk i och med att de är aktiva. Aktiva äldre faller i högre utsträckning utomhus och kan drabbas av svårare skador medan äldre sköra faller inne medan de utför dagliga aktiviteter. Miljöfaktorer Det är osäkert vilken inverkan hinder i omgivningen har på fallrisk. Det finns inga bevis på att det finns fler hinder i hushåll hos personer som faller. Många fall involverar dock någon typ av hinder i miljön. Det verkar vara samspelet mellan personens fysiska förmåga just vid det speciella tillfället tillsammans med de yttre omständigheterna som är det som avgör. Frakturrisk Riskfaktorer för fallrelaterad fraktur är ofta de samma som riskerna för fall. Särskilt observant ska man dock vara vid följande: Osteoporos. Längdminskning med 4 centimeter. Kvinnor har en trefaldigt högre risk för höftfraktur än män. Dödligheten efter fraktur är däremot större för män. Framskriden ålder är en viktig riskfaktor för fraktur och efter 80 år ökar risken för fraktur för kvinnor med nästan 60 procent varje år Tidigare fragilitetsfraktur ger en dubblerad risk för framtida ytterligare fraktur. Låg kroppsvikt som ger försämrad polstring vid fall Falltendens. Ju mer en person faller desto större är risken att det en dag ska leda till en fraktur. Tobaksrökning Miljöfaktorer som orsak till fall är mest förekommande hos den grupp äldre som är pigga och fysiskt aktiva. De personer som har svårt att rör sig och är mer beroende av hjälp utsätts inte för samma risker i den fysiska miljön utan faller mer på grund av medicinska orsaker som t.ex. nedsatt motorisk förmåga, nedsatt kognitiv förmåga med mera. Ensamboende råkar i större utsträckning ut för fallolyckor än sammanboende. Särskilt boende På särskilda boenden är fallrisken störst bland dem som själva kan resa sig upp från en stol men inte stå utan hjälpmedel. I kombination med nedsatt kognitiv förmåga utgör denna grupp den mest riskutsatta för fall i hela populationen. Var och när faller äldre? De flesta fall sker inomhus på plant golv medan man är uppe och rör på sig. De som skadas utomhus är ofta under 80 år och vistas mycket ute. Många av dessa olyckor inträffar på snö och is. De flesta fallolyckor sker dagtid när man är aktiv och är uppe och rör på sig. Cirka 7 procent av de som bor i ordinärt boende faller nattetid, på särskilt boende är det cirka 20 procent. Fall som sker direkt efter uppresning har ofta samband med yrsel, ofta beroende på blodtrycksfall. Fall som sker medan personen går kan ha ett flertal orsaker. 5

6 Hur förebygger man bäst? Gemensamt för lyckade program har varit när flera yrkesgrupper är involverade i bedömning och i det förebyggande arbetet. En bred kompetens ökar möjligheterna för lyckade resultat och kan bättre möta upp mot fallolyckornas mångfacetterade orsaksbakgrund. För att uppnå snabba resultat och för att skydda individer för att falla är det gynnsamt att rikta sig till målgrupper med en tydligt ökad risk för fall dvs. de som fallit tidigare, har en tidigare fraktur och/eller har flera kända riskfaktorer. 1 För skörare äldre vid särskilda boenden är det mest effektivt med multifaktoriella program, utförda av team, där insatserna i större omfattning är passiva. Till en mer aktiv grupp med personer med fallrisk som bor hemma gäller också multifaktoriella program men med större fokus på den enskildes delaktighet i form av träning. I denna grupp kan det även i vissa fall räcka med enskilda insatser, t.ex. specifik balans- och styrketräning eller förändring av läkemedel. identifierar många riskpersoner. På särskilda boenden har man i studier även visat att personalen har en god skattningsförmåga beträffande vilka brukare som har en fallrisk. Denna skattningsförmåga är ofta mer tillförlitlig än ett bedömningsinstrument. FRAT (Fall Risk Assessment Tool) är utvecklat för att användas inom öppenvården och består av fem frågor. Både Downton och FRAT rekommenderas av Socialstyrelsen som bedömningsinstrument för att identifiera fallriskindivider. Det går inte att helt förlita sig på standardiserade riskbedömningsinstrument för att förutspå fall och fraktur. Multifaktoriella specifika insatser som riktar sig till personer med flera riskfaktorer där samma insatser ges generellt till hela gruppen kan också ha god effekt. Exempel på detta kan vara åtgärder i miljön, höftskydd och regelbundna synundersökningar. Val av insatser bör grunda sig på en noggrann behovsanalys. Som tidigare nämnts ( se Varför faller äldre ) uppstår fallrisk genom ett samspel mellan personens kapacitet, aktiviteten personen utför och miljöfaktorer. Förebyggande arbete bör därför eftersträva att uppnå en balans mellan dessa faktorer. Bedömning av fallrisk Det finns flera olika sätt att bedöma fallrisk. Bedömningsmetoderna är ofta utvecklade för en speciell äldregrupp. Det innebär att en metod som är utvecklad för att bedöma aktiva äldre med god funktion, som bor i ordinärt boende, inte är lämplig för personer i särskilt boende. Downton är ett bedömningsinstrument för fr.a. särskilda boenden. Downton har ett lågt gränsvärden och Det viktiga är att utgå från individen och undersöka individens kapacitet och beteende i förening med sin omgivning och till sin hjälp använda dokumenterad tillförlitlig kunskap. Det kan finnas överraskande faktorer som för just den här individen, vid det här tillfället och i den här omgivningen som innebär en fallrisk. Utredning och planering Fallutredning görs för att utreda individuella riskfaktorer som kan ha samband med fallrisk. Utredningen bör göras multiprofessionellt eftersom orsakerna ofta är multifaktoriella. Att göra en planering där den äldre och eventuella anhöriga är delaktiga är viktigt. Planeringen bör innehålla mål, insatser och ansvarsfördelning. 1 Att förklara kommunala skillnader i fallskador bland äldre en kunskapssammanställning. Sveriges kommuner och landsting

7 Fallrapporten är ett viktigt arbetsredskap. Den är till för att tydliggöra det som hänt en sorts haverikommission och syftet är att förebygga nya fall. 2 Har personen fallit tidigare bör man titta bakåt och systematiskt gå igenom tidigare rapporter och beslut. På så vis blir det möjligt att upptäcka eventuella mönster som kan ge ledtrådar till lämpliga förebyggande åtgärder. Fallförebyggande åtgärder Här beskrivs några av de viktigaste åtgärderna för att förebygga fall. Det är viktigt att röra på sig och få möjlighet att utmana sin balans och sina muskler genom att göra något utöver det man gör till vardags. För att aktiviteten ska ha en fallförebyggande effekt är det alltså av avgörande betydelse att muskler och balans utmanas. Åtgärder för att stärka kroppen Vad som är utmanande för en person är individuellt. För någon kan det räcka med att lyfta armarna mot taket för att balansen ska utmanas, för andra krävs det mer avancerade balansövningar. Att resa sig några gånger extra från en stol kan vara en tillräcklig början till att träna benmusklerna för en inaktiv äldre. Att gå fram och tillbaka på slätt golv på ett boende ger till exempel ingen utmaning om det är något den äldre gör varje dag. Däremot några steg i trappan eller på en gräsmatta kan göra det. Ju större fallrisken är för en person desto mer effekt har träningen. Fysisk aktivitet och träna upp tilliten till sin egen förmåga kan leda till en minskad rädsla för att falla. Läs mer om fallprevention och träning i bilaga 3 (Träning vid fallrisk). Följa upp och vid behov förbättra synen Förbättra synen med hjälp av glasögon, regelbunden kontroll av synen, medicinsk behandling och ögonoperation är exempel på åtgärder. Åtgärder för att stabilisera blodtrycket Det är läkarens uppgift att utreda orsak och besluta om åtgärder när det gäller problem med blodtrycket. Justera medicinering som innebär en ökad fallrisk En del läkemedel eller kombinationer av läkemedel medför ökad fallrisk. Det är läkarens uppgift att gå igenom läkemedel med den äldre. Det kan i vissa fall vara svårt att avgöra om det är grundsjukdomen som medför fallrisk eller läkemedlet. Översyn för att öka säkerheten i omgivningen Enskilda förebyggande åtgärder i miljön har i mycket liten omfattning visat sig ha effekt på antal fallolyckor. I kombination med multifaktoriella program har det däremot visat på god effekt. Exempel på åtgärder i miljön: Belysning, kontraster och färger Äldre personer behöver ofta betydligt starkare ljus än yngre. En tumregel är lika många watt som ålder. Vissa ögonsjukdomar kan dock leda till att man lätt blir blän- 2 Systematiskt arbete för äldres säkerhet. Om fall, trafikolyckor och bränder. Socialstyrelsen

8 dande vid starkt ljus. Tydliga kontraster vid hinder, till exempel trappsteg, är viktigt. Möblering Många äldre tycker om att kunna ta stöd av möbler och väggar när de förflyttar sig i sin lägenhet. Det är därför viktigt att studera hur personen tar sig fram i sitt hem innan man börjar eventuell ommöblering. Använder personen ett gånghjälpmedel är framkomligheten i lägenheten viktig att se över. Snubbelrisker Snubbelrisker som trösklar, sladdar och mattor kan vara bra att ta bort. Tillgänglighet Saker som används ofta ska finnas lättillgängliga. Det ska vara lätt att nå ljusknappar. Vid nedsatt gångförmåga kan ett gånghjälpmedel vara en säkerhetsåtgärd. Det är viktigt att personen klarar av att hantera gånghjälpmedlet som annars kan förvandlas till en snubbelrisk. Man bör också ta i beaktande att det alltid finns tillfällen när man behöver släppa hjälpmedlet för att utföra någon slags aktivitet och att det då kan finnas en fallrisk. Att kunna hålla balansen utan stöd kortare eller längre stunder kan därför vara av stor betydelse. Skor bör sitta ordentligt på fötterna, ha hälkappa och bra sulor. Höftskyddsbyxor har en frakturförebyggande effekt när de används. Det är viktigt att försäkra sig om att personen fullständigt klarar på- och avtagning av byxan på ett säkert sätt själv, alternativt att han/hon alltid får hjälp med detta. Olika typer av larm kan förskrivas, t.ex. rörelselarm. Åtgärder som hindrar personen från att flytta sig kan genomföras. Dessa ska föregås av läkarordination och personen ska ändå få möjlighet att vara aktiv under tillsyn (se rutin Medicintekniska produkter, Skyddsutrustning ). Det finns en uttalad tro på att fysiska begränsningar minskar risken för fall, men det saknas vetenskapliga belägg för att det är så. Däremot vet vi att långvarigt stillasittande påverkar den fysiska förmågan negativt och därmed ökar risken för fall. 8

9 Anpassa beteende Det kan vara svårt att acceptera att krafterna sviktar och att det med åldern är svårt att göra det som tidigare gick så bra. Som äldre måste man kanske utföra aktiviteter på ett annat sätt än tidigare eller upptäcka nya aktiviteter. Det är viktigt att hitta praktiska lösningar i situationer som brukar leda till att man faller. Man kan också behöva vägledning för att lära sig att utföra saker på ett säkrare sätt D-vitamin Vid D-vitaminbrist kan tillskott ges i både fall- och frakturförebyggande syfte. Vitamin D3 har visat sig ha bäst frakturförebyggande effekt. Studierna har gjorts på kvinnor och effekten tycks vara bättre ju äldre gruppen är. Vid brist kan tillskott av D-vitamin ge en ökad tillväxt av muskelfibrer typ II. Risken att falla har i studier visats minska med 22 procent för kvinnor, oberoende av kalciumintag. D-vitamin produceras även i skinnet med hjälp av solljus men solen behöver stå 45 grader över horisonten för att detta ska kunna ske. Den åldrande huden har inte heller samma kapacitet som den yngre att producera D-vitamin. Äta en välbalanserad kost Att äta varierat, näringsrikt, tillräckligt och regelbundet är viktigt av en mängd olika orsaker, bl.a. för att undvika fall. Läs mer i Kvalitetskrav för produktion av mat, kost och nutritionsarbete inom särskilda boenden i Östersunds kommun. Sätta in åtgärder vid osteoporos Vid misstanke om osteoporos och fallrisk bör läkare konsulteras. Se över det allmänna hälsotillståndet Optimalt behandlade sjukdomar och symptom ger förbättrade förutsättningar. Utvärdering Det är viktigt att kontinuerligt följa upp och utvärdera de fallförebyggande åtgärder som görs. Eftersom fall kan bero på många orsaker är det inte säkert att man prickar rätt med en gång. Framgångsrika fallförebyggande program har hållit på i 6 veckor till 12 månader. Långsiktig uppföljning kan därför vara av stor vikt. Den äldre kan förbättras En förutsättning för att det fallförebyggande arbetet ska fortsätta är att personalen kontinuerligt får ta del av resultatet av det arbete som gjorts och att man diskuterar varför man lyckats eller misslyckats. gradvis under en lång tid och kan också behöva stöd i att upprätthålla de förbättringar som uppnåtts. 9

10 Små förändringar mindre risker Här är några exempel på hur fallförebyggande arbete kan se ut och hur du med små enkla medel kan uppnå betydande minskad risk för den äldre. Anna, 82 Anna bor i lägenhet. Hon har under flera år behandlats för en svår depression och för ett år sedan ådrog hos sig en höftfraktur. Hon har känt sig ängslig och tillbringat den mesta tiden i sängen. För en tid sedan blev Anna mer aktiv. Hon steg upp och började göra i ordning enklare luncher, fil, kräm och liknande. Då föll hon två gånger med bara några dagars mellanrum. En fallutredning gjordes. Båda fallen inträffade när hon höll på att ordna sin lunch. När hon sträckte sig efter något i ett skåp släppte hon taget om rollatorn och föll baklänges. Analys av rörelseförmågan visade att hon kunde resa sig själv och gå med sin rollator. Däremot var det svårare att stå stilla och släppte hon rollatorn svajade hon betänkligt och blev mycket rädd. I samverkan mellan sjukgymnasten och hemtjänstpersonalen föreslogs ett åtgärdsprogram. När personalen delade ut medicin två gånger per dag uppmuntrade de Anna att stå och prata en liten stund, med eller utan stöd, samtidigt som hon lyften en eller båda armarna mot taket 3-5 gånger. Dessutom köpte anhöriga nya skor till Anna. Efter bara 14 dagar kunde Anna stå utan stöd och hålla balansen. Hon var inte rädd för att falla och såg fram emot de återkommande prat- och rörelsestunderna. Med den enkla träningen klarade hon också att tillaga lätta måltider utan att falla. Sally, 85 Sally bor i lägenhet i servicehus. Hon behandlas för hjärtsvikt och förmaksflimmer och besväras av återkommande urinvägsinfektioner. Hon ser mycket dåligt. Hon känner sig stadig på benen när hon går med sin rollator utom när hon blir sjuk. Hon har då fallit upprepade gånger, ofta i samband med toalettbesök. På senare tid har hon varit ganska inaktiv. Hon behöver gå på toaletten ofta. Eftersom hon ser mycket dåligt är det viktigt att se till att hon på ett enkelt sätt kan tända i rummet under natten och att ljuset är tänt i badrummet. Det gäller också för personalen att vara uppmärksam på henne hälsotillstånd eftersom Sally känner sig så ostadig när hon får en urinvägsinfektion eller när hennes status försämras på annat sätt. Med de här åtgärderna föll hon inte på sex månader. Personalen hade blivit uppmärksam på vad de skulle vara vaksamma på. Men en natt var ljuset släckt i badrummet och då föll Sally igen. Sally är ett exempel på när det krävs flera olika åtgärder för att minska risken för att hon skulle falla. Källa: Tematiska rum. Motivation till beteendeförändring Någon form av riskmedvetenhet är avgörande för att mentalt påbörja en förändring. Egen erfarenhet av fall medför en djupare riskmedvetenhet som ökar motivationen till verklig förändring. 3 Faktorer som underlättar förändring av vanor: Uppföljningar och stimulans med professionell personal. Förankrad kunskap om hälsovinsterna som en föränd- De fallförebyggande insatser som ger bäst effekt är de som riktar sig till personer som har en egen upplevelse av sårbarhet. Personer som nyligen har fallit är därför ofta den grupp som är mest motiverade och som tjänar allra mest på träning. 3 Att förklara kommunala skillnader i fallskador bland äldre en kunskapssammanställning. Sveriges kommuner och landsting

11 ring kan medföra. Fallförebyggande åtgärder ger bättre hälsa generellt på köpet. En djupare förståelse av riskerna med nuvarande livsstil. Tillit till sin förmåga att klara genomföra en förändring. Att ha erfarit riskerna med den nuvarande situationen. En stöttande social omgivning. Det är viktigt att betona positiva effekter som inte primärt handlar om hälsa. Det kan handla om att kunna vara självständig högre uppi åldern, att kunna vara delaktig i samhället och faktorer som den äldre upplever ger en positiv självbild (till exempel leka med barnbarnen, vara en hjälp för anhöriga och vänner med mera). Bakgrund Fallskador bland äldre utgör idag ett av våra mest omfattande folkhälsoproblem. Det är fler än fem gånger så många som vårdas på sjukhus till följd av fallolyckor än till följd av olyckor i vägtrafiken. Fall är den vanligaste dödsorsaken till följd av olycka för äldre. En tredjedel av den befolkningen över 65 år faller en eller flera gånger om året. Drygt hälften av dem som faller har fallit tidigare och en tredjedel har fallit vid två eller fler tillfällen. Ju äldre och skörare desto större är risken att falla. Personer över 70 år som vårdas på institution, sjukhem och sjukhus, faller 3 gånger oftare än personer som bor i ordinärt boende. Män och kvinnor faller lika ofta. Personer som faller blir ofta rädda för att falla igen och också mer inaktiva. De får en försämrad livskvalitet och förlorar självständighet. Bland äldre hemmaboende leder nästan hälften av fallen till någon sorts skada. Cirka ett av 20 fall leder till fraktur. För de som bor på institution är risken dubbelt så hög. Höft- och fragilitetsfrakturer Varannan kvinna och var femte man beräknas få en fraktur under sin livstid. Antalet höftfrakturer dubbleras varje femårsperiod mellan åldrarna 70 och 90 för båda könen. Medelåldern för att drabbas av höftfraktur är 82 år. Höftfrakturer står för 56 procent av fallrelaterade frakturer för äldre, kotfrakturer 17 procent, axel/överarm 17 procent, handledsfrakturer för 9 procent Kotfraktu- 11

12 rer har med senaste årens forskning visat sig medföra lika stora förluster i livskvalitet som höftfrakturer. Kvinnor har tre gånger så stor risk av att drabbas av frakturer än män. Denna skillnad beror framför allt på att kvinnor blir äldre än män och i högre grad drabbas av osteoporos och får en fragilitetsfraktur till följd av detta. Efter att ha drabbats av en höftfraktur löper man en 2,5 gånger ökad risk att drabbas av en ny. Risken är bestående över tid och lika stor för kvinnor som för män. Därför är sekundärprevention för denna grupp av yttersta vikt. I en studie undersökte man 120 personer med höftfraktur. Innan frakturen kunde 86 procent klä sig självständigt, 75 procent gick självständigt och 65 procent kunde gå i trappa. Sex månader efter frakturen hade dessa procenttal fallit till respektive 49 procent 15 procent och 8 procent 25 procent klarade inte att återvända till sina hem och 50 procent av dem som överlevde återfick aldrig normal funktion. Ekonomiskt är konsekvenserna betydande. Kostnaden för en höftfraktur beräknas till cirka kronor det två första året, fördelat på landsting och kommun. Kommunerna får därefter ta en stor del av kostnader för bl.a. ökat vårdberoende. Referenser Systematiskt arbete för äldres säkerhet. Om fall, trafikolyckor och bränder. Socialstyrelsen Kan laddas hem från Publicerat/2007/9784/ htm Att förklara kommunala skillnader i fallskador bland äldre en kunskapssammanställning. Sveriges kommuner och landsting Kan laddas hem från Fallolyckor bland äldre. En kunskapssammanställning med koppling till hjälpmedel och anpassning av hemmet. Hjälpmedelsinstitutet Kan laddas hem från Funktionsnedsattning/Aldre-med-funktionsnedsattningar/Fallolyckor-bland-aldre/ Adam Darowski. Falls: the facts. Oxford University Press, 2008 Kan beställas från Adlibris för 130 kronor. Lättläst. Stephen Lord m.fl. Falls in Older People. Risk Factors and Strategies for Prevention. Cambridge University Press, Kan beställas från Adlibris för 511 kronor Maria Niles Sundby. Läkemedel som har samband med fallolyckor. Maria Niles Sundby. Utredningsmall Maria Niles Sundby. Träning vid fallrisk Du hittar ovanstående dokument på Östersunds kommuns intranät: vård- och omsorgsförvaltningen, rutiner/ riktlinjer/policydokument, HSL. Sammanställningen är gjord av Maria Niles Sundby, Östersunds kommun, Vård- och Omsorg Östersunds kommun, Östersund. Tel vx.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Lena Zidén, leg fysioterapeut, fil dr Fysioterapi SU/Mölndal, Göteborgs Universitet, Göteborgs Stad Våra kroppar är gjorda för rörelse Första steget

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Workshop - Fall. Fysisk aktivitet och balansträning. Senior Alert

Workshop - Fall. Fysisk aktivitet och balansträning. Senior Alert Workshop - Fall Senior Alert 2016-10-18 Fysisk aktivitet och balansträning Alexandra Halvarsson, leg.sjukgymnast, Med Dr Susanne Gripenberg, spec.sjukgymnast, MSc Karolinska Institutet, Institutionen för

Läs mer

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

Goda vanor för att förebygga fallskador

Goda vanor för att förebygga fallskador Goda vanor för att förebygga fallskador För de allra flesta är det viktigt att kunna göra det man vill. Att tänka efter före och förebygga olyckor kan ge ett mer självständigt liv. Fallolyckor är tyvärr

Läs mer

Stå på dig goda vanor för att inte ramla

Stå på dig goda vanor för att inte ramla Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö

Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö Vem äger frågan om fallprevention? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Krisberedskapsmyndigheten

Läs mer

Förebygger fall och fallskador på Medicinkliniken VIN

Förebygger fall och fallskador på Medicinkliniken VIN Handlingsplan Förebygger fall och fallskador på Medicinkliniken VIN Syfte: Att förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård Mål: Inga patienter ska falla under vistelsen på Medicinkliniken

Läs mer

Lokalt vårdprogram. Fallprevention

Lokalt vårdprogram. Fallprevention Lokalt vårdprogram Fallprevention Vård och Omsorgsboende 2009 INLEDNING Mycket mänskligt lidande och kostnader skulle kunna sparas om man kunde reducera antalet fall och fallskador. Även fall utan skada

Läs mer

STÅ OCH GÅ SÄKERT ENKLA TIPS FÖR ATT UNDVIKA ATT FALLA HEMMA

STÅ OCH GÅ SÄKERT ENKLA TIPS FÖR ATT UNDVIKA ATT FALLA HEMMA STÅ OCH GÅ SÄKERT ENKLA TIPS FÖR ATT UNDVIKA ATT FALLA HEMMA MINSKA FALLRISKEN Fallolyckor i hemmet är vanliga och de flesta har någon gång ramlat. När man blir äldre blir man också skörare och får lättare

Läs mer

Stå och gå säkert. Enkla tips för att undvika att falla hemma H A G F O R S K O M M U N

Stå och gå säkert. Enkla tips för att undvika att falla hemma H A G F O R S K O M M U N Stå och gå säkert Enkla tips för att undvika att falla hemma H A G F O R S K O M M U N Minska fallrisken Fallolyckor i hemmet är vanliga och de flesta har någon gång ramlat. När man blir äldre blir man

Läs mer

Fallprevention och insatser vid fallolycka

Fallprevention och insatser vid fallolycka Sida 1 (7) 2016-05-02 Fallprevention och insatser vid fallolycka MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (7) Innehåll

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Enkla tips hur du undviker att falla

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Enkla tips hur du undviker att falla ÖREBRO LÄNS LANDSTING Enkla tips hur du undviker att falla Inledning Några ord från läkaren Vi svenskar blir allt äldre och de äldre blir allt friskare. Vi skulle kunna leva ännu bättre om vi kunde undvika

Läs mer

o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla

o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla Inledning En tredjedel av Sveriges äldre befolkning faller varje år. Eftersom det är så vanligt

Läs mer

Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet

Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet Partille kommun, folkhälsorådet och vård- och omsorgsförvaltningen i samarbete med Västra Götalandsregionen. Håll dig på benen Personer i dagens

Läs mer

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård 2015-02-25 Vård- och omsorgsförvaltningen Lena Jadefeldt Slattery MAS, Johanna Ottosson SAS Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Fall Baspersonal arbetar

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Riktlinje Fallprevention. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje Fallprevention. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje fallprevention Riktlinje Fallprevention Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 1 Datum 2011-09-12 sida 1(5) Reviderad RIKTLINJE FÖR FALLPREVENTION

Läs mer

OSTEOPOROS / BENSKÖRHET. En dold folksjukdom

OSTEOPOROS / BENSKÖRHET. En dold folksjukdom OSTEOPOROS / BENSKÖRHET En dold folksjukdom 1 EN FRAKTUR ÄR NOG! Är du över 50 år? Har du brutit ett ben efter lindrigt fall eller trauma? Då kan du ha drabbats av en osteoporosfraktur. Det är vanligare

Läs mer

Manual till checklista för fallprevention

Manual till checklista för fallprevention Oktober 2008 Manual till checklista för fallprevention Ange problem och/eller behov där sådana finns, för respektive frågeställning. Ange åtgärd eller planerad åtgärd, ex läkemedelsgenomgång, kontaktman

Läs mer

Förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18

Förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18 , leg sjuksköterska Syfte: Att förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård avd 18. Mål: Inga patienter ska falla under vistelsen på avd 18. Processmål: 100 % följsamhet till obligatoriska

Läs mer

Att förebygga fallolyckor bland äldre personer

Att förebygga fallolyckor bland äldre personer Att förebygga fallolyckor bland äldre personer Lillemor Lundin-Olsson Leg. sjukgymnast, docent Erik Rosendahl Leg. sjukgymnast, Med dr 1 Att förebygga fallolyckor bland äldre personer Den vanligaste orsaken

Läs mer

GÅ BRA. Om du vill veta mer kontakta din vårdcentral, hemsjukvården eller ring 1177 om:

GÅ BRA. Om du vill veta mer kontakta din vårdcentral, hemsjukvården eller ring 1177 om: Om du vill veta mer kontakta din vårdcentral, hemsjukvården eller ring 1177 om: promenad- och gymnastikgrupper inom området balans- och styrketräning med sjukgymnast halkskydd eller höftskydd hur du mer

Läs mer

Fallprevention. Systematiskt arbetssätt för fallförebyggande arbete på Skellefteå kommuns särskilda boenden. Rehabenheten

Fallprevention. Systematiskt arbetssätt för fallförebyggande arbete på Skellefteå kommuns särskilda boenden. Rehabenheten Fallprevention Systematiskt arbetssätt för fallförebyggande arbete på Skellefteå kommuns särskilda boenden Rehabenheten En del av äldreomsorgen 2009 Projektet Fallprevention på Skellefteå kommuns särskilda

Läs mer

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform

Läs mer

RUTIN FÖR FALLPREVENTION

RUTIN FÖR FALLPREVENTION 2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken

Läs mer

Benskör och hälsostark Hälsofrämjande frakturprevention vid osteoporos

Benskör och hälsostark Hälsofrämjande frakturprevention vid osteoporos Benskör och hälsostark Hälsofrämjande frakturprevention vid osteoporos Nationell Skadekonferens Göteborg 15-16 okt 2013 Helene V. Hjalmarson PhD Public Health Ass prof Sport Sciences Karlstad University

Läs mer

1. Vilket län har flest fallskador bland äldre? 1 Västerbotten X Norrbotten 2 Skåne

1. Vilket län har flest fallskador bland äldre? 1 Västerbotten X Norrbotten 2 Skåne Testa dina kunskaper om fall, sömn och sömnmedel Genom att öka kunskapen om fall och fallskador minskar riskerna för att själv drabbas. Svara på frågorna nedan för att ta reda på hur mycket du vet om fall

Läs mer

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall De flesta fallskador som drabbar äldre personer sker i det egna hemmet och i närmiljön. Kanske har du själv eller någon du känner ramlat den senaste

Läs mer

Fall och fallskador Hur undviker du att falla?

Fall och fallskador Hur undviker du att falla? Hur undviker du att falla? 1 Broschyren är framtagen av Fallpreventionsnätverket, samverkan mellan Skånes universitetssjukhus, Primärvården Skåne och Malmö stad inom ramen för statliga stimulansmedel.

Läs mer

GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna!

GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna! GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna! Broschyr_A5_generell.indd 1 2015-10-23 16:10 n o i t o M ÄR DEN BÄSTA MEDICINEN Vi människor är gjorda för rörelse.

Läs mer

Fall och brand. Minska riskerna i ditt hem

Fall och brand. Minska riskerna i ditt hem Fall och brand Minska riskerna i ditt hem Fall i hemmet Varje år ramlar en tredjedel av Sveriges äldre befolkning omkull, ofta i hemmet. Det kan bero på att man får sämre balans, syn och hörsel när man

Läs mer

Var rädd om dig. Så förebygger du fallskador

Var rädd om dig. Så förebygger du fallskador Var rädd om dig Så förebygger du fallskador 2009, www.bild-reklam.se Denna folder har utarbetats i samarbete mellan Socialförvaltningen, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt ett antal frivilligorganisationer

Läs mer

2015-03-11. Vad säger lagen?

2015-03-11. Vad säger lagen? Vad säger lagen? Fysisk aktivitet, fallrisk och fallprevention: Viktiga faktorer för att främja hälsa och välbefinnande för en åldrande befolkning Anna Cristina Åberg Leg Fysioterapeut, Docent Kunskapscentrum

Läs mer

Testa dina kunskaper om fall

Testa dina kunskaper om fall Testa dina kunskaper om fall Genom att öka kunskapen om fall och fallskador minskar riskerna för att själv drabbas. Svara på frågorna nedan för att ta reda på hur mycket du vet om fall och fallskador.

Läs mer

Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor

Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor Fall och fallskador kan förebyggas Risken att ramla och drabbas av skador ökar med stigande ålder. Det finns en hel del du kan göra själv eller tillsammans

Läs mer

FALL OCH FALLPREVENTION

FALL OCH FALLPREVENTION FALL OCH FALLPREVENTION Sammanställt av Maria Källkvist 1 Den äldre befolkningen Sverige har en av världens äldsta befolkningar. De senaste tio åren har antalet äldre över 65 år ökat med en procent och

Läs mer

GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna!

GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna! GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna! Motion ÄR DEN BÄSTA MEDICINEN Vi människor är gjorda för rörelse. Träning förbättrar muskelstyrka och balans även

Läs mer

Fallolyckor i kommun- och landstingssektorn

Fallolyckor i kommun- och landstingssektorn Fallolyckor i kommun- och landstingssektorn TFA-KL, trygghetsförsäkring vid arbetsskada, kommuner och landsting TFA-KL omfattar alla anställda i kommuner och landsting/regioner, Svenska kyrkan och kommunalt

Läs mer

Goda råd för att undvika fall. För dig som är äldre, anhörig eller arbetar hemma hos äldre

Goda råd för att undvika fall. För dig som är äldre, anhörig eller arbetar hemma hos äldre Goda råd för att undvika fall För dig som är äldre, anhörig eller arbetar hemma hos äldre Goda råd En daglig promenad gör nytta. Den stärker muskler, ledband och skelett, motverkar yrsel och bidrar till

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor:

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: Rehabenheten Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: 1. Har du/patienten fallit under det senaste året? 2. Är du/patienten rädd för att falla? Eller

Läs mer

Trygga seniorer. - Enkla råd för att förebygga olyckor och missöden

Trygga seniorer. - Enkla råd för att förebygga olyckor och missöden Trygga seniorer - Enkla råd för att förebygga olyckor och missöden Några enkla tips som får dig att må bättre! Rör dig regelbundet, det stärker benstomme och muskler, motverkar yrsel och ger bra allmän

Läs mer

Eldreskadenes epidemiologi, utviklingstrender og muligheter for prevension. Ragnar Andersson Karlstads universitet

Eldreskadenes epidemiologi, utviklingstrender og muligheter for prevension. Ragnar Andersson Karlstads universitet Eldreskadenes epidemiologi, utviklingstrender og muligheter for prevension Ragnar Andersson Karlstads universitet Vi blir fler och fler äldre Fler är pigga, friska och aktiva Fler är också sjuka och vårdkrävande

Läs mer

Säkra en del av livet

Säkra en del av livet Säkra en del av livet - information om att förebygga fallskador i närmiljön Utgiven i ett samverkansprojekt mellan Eslövs kommun och Primärvården, Eslöv 2004. Lev livet säkrare I vårt land ökar antalet

Läs mer

Kompetenscenter för hälsa. "Dä bar å åk!" Så undviker Du att falla och skadas. - Olycksfallsprevention bland äldre -

Kompetenscenter för hälsa. Dä bar å åk! Så undviker Du att falla och skadas. - Olycksfallsprevention bland äldre - Kompetenscenter för hälsa "Dä bar å åk!" Så undviker Du att falla och skadas - Olycksfallsprevention bland äldre - V i har under de senaste decennierna blivit både friskare och äldre. Det är väl härligt

Läs mer

Hela ben hela livet. om hur du undviker fallolyckor i hemmet

Hela ben hela livet. om hur du undviker fallolyckor i hemmet Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet Partille kommun, folkhälsorådet och vård- och omsorgsförvaltningen i samarbete med Västra Götalandsregionen. Håll dig på benen Personer i dagens

Läs mer

Fallrisk ja visst! men sen då???

Fallrisk ja visst! men sen då??? Fallrisk ja visst! men sen då??? Åsa Andersson Leg. sjukgymnast, medicine doktor Geriatriska kliniken Vad vet vi idag? Evidens Vad händer när vi blir äldre? Konsekvenser med avseende på fallrisk Fallförebyggande

Läs mer

Äldresatsningen. för 65 år och äldre i Skåne. Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer i Region Skåne (alla diagnospositioner)

Äldresatsningen. för 65 år och äldre i Skåne. Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer i Region Skåne (alla diagnospositioner) Äldresatsningen för 65 år och äldre i Skåne Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer 2001-2013 i Region Skåne (alla diagnospositioner) Caddie Zhou Maria Sandberg Ingemar Petersson ERC Syd (Epidemiologi

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott

Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott Sammanfattning Osteoporos kännetecknas av att skelettet blir skört och att skador i form av sprickor och brott (frakturer) lättare uppkommer.

Läs mer

Fallprevention. Mötet i hemmet Örebro 5 februari 2009. Forskningsassistent, Sektionen för Arbetsterapi KI / FPU-ledare CeFAM

Fallprevention. Mötet i hemmet Örebro 5 februari 2009. Forskningsassistent, Sektionen för Arbetsterapi KI / FPU-ledare CeFAM Fallprevention Mötet i hemmet Örebro 5 februari 2009 Mona-Lisa Hägvide, Leg Arbetsterapeut, Forskningsassistent, Sektionen för Arbetsterapi KI / FPU-ledare CeFAM Lena Borell, Leg Arbetsterapeut, Professor

Läs mer

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Balans Mat Rörelse Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Det är bara du själv som kan göra förändringar i ditt liv. Förändringar

Läs mer

BALANSGUIDEN. för att minska risken att falla. Bristguiden.se

BALANSGUIDEN. för att minska risken att falla. Bristguiden.se BALANSGUIDEN för att minska risken att falla 1 Bristguiden.se TACK till Ing-Mari Dohrn, leg fysioterapeut och forskare, som bidragit med kunskap om balansträningsprogram och övningsexempel i den här skriften.

Läs mer

FALLPREVENTION MALMÖ STAD

FALLPREVENTION MALMÖ STAD Gäller primärvården i Malmö FALLPREVENTION MALMÖ STAD Riskbedömning och preventiva åtgärder FÖRORD Hösten 2008 startades ett närsjukvårdsprojekt mellan Skånes universitetssjukhus (SUS) Malmö, primärvården

Läs mer

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller

Läs mer

6. Fel och brister i verksamheten. 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6. Fel och brister i verksamheten. 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

Fallprevention. Ann-Marie Almgren, leg arbetsterapeut Gunilla Danielsson, leg sjukgymnast Susanne Engström, leg sjukgymnast.

Fallprevention. Ann-Marie Almgren, leg arbetsterapeut Gunilla Danielsson, leg sjukgymnast Susanne Engström, leg sjukgymnast. Fallprevention Författare: Ann-Marie Almgren, leg arbetsterapeut Gunilla Danielsson, leg sjukgymnast Susanne Engström, leg sjukgymnast Datum: Sammanfattning Vetenskapliga studier visar att fallprevention

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Stimulansmedel. Projektrapport: För insatser inom vård och omsorg för äldre personer Delprojekt: Förebygga fallolyckor

Stimulansmedel. Projektrapport: För insatser inom vård och omsorg för äldre personer Delprojekt: Förebygga fallolyckor Projektrapport: Stimulansmedel För insatser inom vård och omsorg för äldre personer Delprojekt: Förebygga fallolyckor Projektperiod 2007-10-21 2011-08-31 Maria Niles Sundby, projektledare Vård- och omsorgsförvaltningen

Läs mer

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall De flesta fallskador som drabbar äldre personer sker i det egna hemmet och i närmiljön. Kanske har du själv eller någon du känner ramlat den senaste

Läs mer

Linnea 7 Björkäng Ljungby Kommun 2012

Linnea 7 Björkäng Ljungby Kommun 2012 Linnea 7 Björkäng Ljungby Kommun 2012 Författare: Anna Sjöberg Karina Karlsson Sofie Svensson 1 Innehållsförteckning: 1. Bakgrund... 3 2. Syfte... 3 3. Metod... 3 4. Resultat... 3 4.1 Enkät... 3 4.2 Antalet

Läs mer

Fallriskbedömning och åtgärder - riktlinjer

Fallriskbedömning och åtgärder - riktlinjer Fallriskbedömning och åtgärder - riktlinjer Utfärdad av: Eva Coulianos, Fallpreventionsgruppen Granskad av: Ann-Marie Pälvärinne, Sjuksköterska Godkänd av: Rune Wejstål Godkänd datum: 2012-03-21 Bakgrund:

Läs mer

Lite om gånghjälpmedel, balans och fallrisker. Information från sjukgymnast/fysioterapeut

Lite om gånghjälpmedel, balans och fallrisker. Information från sjukgymnast/fysioterapeut Lite om gånghjälpmedel, balans och fallrisker Information från sjukgymnast/fysioterapeut Att tänka på när Du går med rollator Gå så nära rollatorn som möjligt, håll ryggen rak. Om det går fäll upp sittbrädan

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Fall och fallskador. hur kan du minska risken att falla?

Fall och fallskador. hur kan du minska risken att falla? Fall och fallskador hur kan du minska risken att falla? 1 Ursprunglig broschyr är framtagen i samverkan mellan Skånes universitetssjukhus i Malmö, Primärvården Skåne och Malmö stad inom ramen för statliga

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

KUNSKAPSCENTRUM FÖR ÄLDRES SÄKERHET. Fil Dr. Tommy Rosenberg Föreståndare för Kunskapscentrum för äldres säkerhet

KUNSKAPSCENTRUM FÖR ÄLDRES SÄKERHET. Fil Dr. Tommy Rosenberg Föreståndare för Kunskapscentrum för äldres säkerhet KUNSKAPSCENTRUM FÖR ÄLDRES SÄKERHET Fil Dr. Tommy Rosenberg Föreståndare för Kunskapscentrum för äldres säkerhet 1 Bakgrund I Sverige lever vi allt längre. De äldres självrapporterade hälsa har förbättrats

Läs mer

MAS Riktlinje för risk inventering och förebyggande arbete kring fallskador

MAS Riktlinje för risk inventering och förebyggande arbete kring fallskador MAS Riktlinje för risk inventering och förebyggande arbete kring fallskador Inledning Var tredje person som är 65 år eller äldre och bor i eget boende faller minst en gång per år. I särskilda boenden för

Läs mer

Standardvårdplan Fallprevention anpassad för VOF Helsingborg. Hälsohistoria. Har patient någon/några av följande diagnos/symtom:

Standardvårdplan Fallprevention anpassad för VOF Helsingborg. Hälsohistoria. Har patient någon/några av följande diagnos/symtom: Standardvårdplan Fallprevention anpassad för VOF Helsingborg Hälsohistoria 2011-03-07 Har patient någon/några av följande diagnos/symtom: Fall i samband med medvetslöshet Kardiovaskulära orsaker Reflektoriskt

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig!

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! 1 Vår kropp är gjord för att vara i rörelse. Kroppen behöver användas för att hållas i form! Den fysiskt inaktiva livsstil som

Läs mer

Så minskar du risken att falla. Lättläst svenska

Så minskar du risken att falla. Lättläst svenska Så minskar du risken att falla Lättläst svenska Så minskar du risken att falla Lättläst svenska Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

Till dig som arbetar i hälso- och sjukvården

Till dig som arbetar i hälso- och sjukvården Denna folder ingår i Stockholms läns landstings TUFF-satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande för att motverka skador och främja hälsa. art nr 0903001 TUFF står för trycksår-,

Läs mer

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem HSN 2009-12-01 P 21 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem Ärendet

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: FALL OCH FALLPREVENTION

Regel för Hälso och sjukvård: FALL OCH FALLPREVENTION Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-03-11 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: FALL OCH FALLPREVENTION Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för

Läs mer

Kan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur?

Kan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur? Kan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur? Sammanfattning av Daniel Albertssons avhandling Hip fracture prevention by screening and intervention of elderly women in Primary Health Care. Foto:

Läs mer

DIN SÄKERHET ÄR VIKTIG! www.rtog.se. Räddningstjänsten Östra Götaland

DIN SÄKERHET ÄR VIKTIG! www.rtog.se. Räddningstjänsten Östra Götaland DIN SÄKERHET ÄR VIKTIG! www.rtog.se Räddningstjänsten Östra Götaland DITT AGERANDE KAN VARA AVGÖRANDE Vi inom räddningstjänsten jobbar för att alla ska ha det så tryggt och säkert som möjligt. I din vardag

Läs mer

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera

Läs mer

Vad behöver äldre träna för att minska fallrisken? Marie Sandström,

Vad behöver äldre träna för att minska fallrisken? Marie Sandström, Vad behöver äldre träna för att minska fallrisken? Marie Sandström, 2015-10-05 FALL En händelse då någon oavsiktligt hamnar på golvet eller marken, oavsett om en fysisk skada inträffar eller inte. Ref:

Läs mer

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling CHECKLISTA DEMENS SÄRSKILT BOENDE Ett redskap för kvalitetsutveckling SveDem Svenska Demensregistret Börja med att läsa vägledningshäftet och ha det sedan tillgängligt vid genomgången. Där finns fördjupningstips

Läs mer

Fallbeskrivningar - egenvård

Fallbeskrivningar - egenvård Fallbeskrivningar - egenvård Innehåll Fallbeskrivning 1 Injektion fragmin - utskrivning från sjukhus... 2 Fallbeskrivning 2 Ögondroppar efter poliklinisk starroperation... 2 Fallbeskrivning 3 TENS-behandling

Läs mer

Fallprevention i hemmiljö

Fallprevention i hemmiljö Närsjukvården i väster Rehab Väst Fallprevention i hemmiljö FoU-projekt, 2011 Ragnhild Hjertén Leg. arbetsterapeut Sofie Karlsson Leg. sjukgymnast Bakgrund Varje år dör mer än 1200 personer, som är 65

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Hälsodeklaration. Körkort Annan ID-handling Personlig kännedom. Inledande undersökning Regelbunden hälsokontroll Bedömning efter frånvaro Annan orsak:

Hälsodeklaration. Körkort Annan ID-handling Personlig kännedom. Inledande undersökning Regelbunden hälsokontroll Bedömning efter frånvaro Annan orsak: Hälsodeklaration 1 (5) Blanketten gäller enligt Transportstyrelsens föreskrifter TSFS 2011:61 om hälsokrav m m enligt lagen (2011:725) om behörighet för lokförare. Hälsodeklarationen fylls i av den som

Läs mer

Författare: Patientsäkerhetsansvarig Ann-Christin Elmvik Augusti 2015

Författare: Patientsäkerhetsansvarig Ann-Christin Elmvik Augusti 2015 Författare: Patientsäkerhetsansvarig Ann-Christin Elmvik Augusti 2015 BESKRIVNING AV IKINÄ-MODELLEN OCH IMPLEMENTERING AV DEN IN0M PARGAS STADS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAVDELNING 1. Bakgrund Ett system för

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Håll dä fælu* maten, fysiken och huden

Håll dä fælu* maten, fysiken och huden FÖR SÄKERHETS SKULL Håll dä fælu* maten, fysiken och huden Tips och råd om hur du äter bra, undviker fallolyckor samt hur du tar hand om din hud. *Dialektalt ord som på jamska och härjedalska betyder frisk

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer