Säkra en del av livet

Transkript

1 Säkra en del av livet - information om att förebygga fallskador i närmiljön Utgiven i ett samverkansprojekt mellan Eslövs kommun och Primärvården, Eslöv 2004.

2

3 Lev livet säkrare I vårt land ökar antalet äldre och de äldre blir allt friskare. Vi har lagt liv till åren. En 70-åring idag bor bättre, mår bättre och lever ett mer aktivt liv än tidigare generationer. Många äldre framför allt kvinnor drabbas dessvärre av fallolyckor och det kan vi förebygga till stor del. Fallolyckorna orsakar stort lidande och nedsatt funktion hos de som skadas och det är en stor kostnad för samhället. I Eslövs kommun har antalet personer över 65 år som vårdats på sjukhus till följd av fallolycka ökat med 19% mellan 1998 och Fakta om fallolyckor Fallolyckor utgör 40% av det totala antalet olycksfallskador bland äldre. Nio personer av tio som avlider på grund av fallolyckor är 65 år eller äldre. Varje år inträffar totalt mellan höftledsfrakturer i Sverige, vilka kräver ca vårddagar. Var tredje kvinna över 80 år drabbas någongång i livet av en höftfraktur. Av höftfrakturpatienterna återfår endast 50% sin funktionella förmåga, dessa har också en ökad dödlighet jämfört med svenska befolkningen i övrigt.

4 Varför vill vi förhindra fall? Vi vill förhindra fall eftersom det kan innebära stort personligt lidande om det medför frakturer, sårskador och/eller rädsla. Vilket i sin tur kan leda till sänkt livskvalité. Dessutom stiger kostnaden för samhället eftersom antalet äldre ökar och det är de som står för de flesta fallolyckerna i hemmet. Varför faller äldre människor? Det kan bero på medicinska orsaker som bland annat medför nedsatt balans, nedsatt syn, muskelsvaghet med mera. Mediciner kan också påverka allmäntillståndet så att man har större risk för att ramla. Olämplig boendemiljö, både inomhus och utomhus kan också orsaka fall. Var och när sker de flesta fallen? De flesta fallen sker i eller i närheten av bostaden. Ofta kvälls-/nattetid på väg till toaletten.

5 Varför får vissa frakturer då de faller? Hållfastheten i skelettet avtar med stigande ålder. Nedbrytningen sker olika fort beroende på hur vi lever. Vissa personer är särskilt bensköra. Orsak till benskörhet (osteoporos) kan bland annat vara att: vi äter en ensidig kost vi är långa och smala vi lever i en solfattig del av världen vi är inaktiva en stor andel människor röker Dessutom kan medicinska orsaker, hormonbrist och ärftlighet påverka hållfastheten i skelettet, eller så sker fallet helt enkelt olyckligt. Vilka tecken kan tyda på benskörhet? Minskad längd med mer än 5 cm efter 50 års ålder. Mer hopsjunken kroppshållning. Ökad benägenhet att få frakturer

6 Vad kan vi göra för att motverka benskörhet? Osteoporos eller benskörhet är ett mycket större problem än vad man någonsin kunnat ana. Många svenskar befinner sig i riskzonen utan att veta om det. Med hjälp av god kost och regelbunden träning kan man förebygga detta. Det finns ingen behandling som kan återställa skelettet till sin ursprungliga styrka. Däremot är regelbunden motion viktig. Använder vi skelettet, dvs belastar det, så bryts det inte ned så fort. Med varierad kost får vi i oss tillräckligt med vitaminer och mineraler. Det är också viktigt att sluta röka. Vissa mediciner eller tillskott kan hämma en snabb bennedbrytning. Det är viktigt att ta kontakt med sin läkare om man känner sig osäker. Hur kan vi minska riskerna? Genom träning och motion minskar risken för benskörhet. Genom information och upplysning samt översyn av närmiljön minskar vi risken för fall. Genom att använda säkerhetsartiklar och hjälpmedel kan vi förhindra fall och frakturer. Genom att ta hänsyn till våra mediciners verkningar minskar vi både risken att falla och risken att bli bensköra.

7 Kost och träning Rör på dig minst 30 minuter varje dag och då räknas promenader, cykling, simning, eller annan träning där du rör hela kroppen. Träna alltid efter egen förmåga. Det ska kännas bra och vara roligt. Om du dessutom lägger din träning utomhus gör solljuset att kroppen lättare tar upp D-vitamin. Detta gäller även om solen inte är framme! Kalcium Kalcium är nödvändigt för att bygga upp och bevara skelettet. Du behöver 800 mg kalcium per dag. Man beräknar att en negativ kalciumbalans av så lite som 40 mg per dag kan resultera i en kalciumförlust i benstommen med 1,5 % per år. Detta kan innebära en avsevärd nettoförlust över en 20-30årsperiod. Så här mycket kalcium finns i: 0,5 liter mjölk fil eller yoghurt 600 mg 6 skivor ost (ca 60 g) 450 mg 1 dl keso 70 mg Äter du inga mjölkprodukter eller en mycket liten mängd så behöver du komplettera med kalciumtabletter. Kalcium i mindre mängd finns också i: Gröna bladgrönsaker Linser Skaldjur Ärtor Fisk Ägg

8 Vitamin D Vitamin D behövs för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig matens kalcium. Största delen av det vitamin D du behöver bildas i huden med hjälp av det dagsljus du får utomhus. Vitamin D finns rikligt i: fet fisk som makrill, strömming, sill lever, äggula D-vitaminberikade mjölksorter och matfetter Laga riktig husmanskost på bra råvaror och undvik industriellt framställd mat. Ät mycket frukt och grönt! Om du känner att du behöver hjälp så kontakta dietist genom din vårdcentral. Motionsformer Träning Pensionärsföreningar, idrottsföreningar och organisationer i kommunen erbjuder olika typer av aktiviteter som till exempel: Motionsdans Gymnastik Bowling Skogspromenader Boccia Boule Ta kontakt med din lokala förening för att få mer information.

9 Protokoll för riskrond hemma Råd och tips hur du kan förebygga olyckor i boendemiljön Ja Nej 1. Jag har tagit bort onödiga mattor 2. Jag har halkskydd under lösa mattor 3. Jag har halkfria golvmaterial 4. Jag har tagit bort farliga trösklar i bostaden. 5. I trappan finns fast och god belysning. 6. Trappan har stabila handledare på båda sidor; både ute och inne. 7. Jag har en halkfri trappa; både ute och inne. 8. Jag har fäst el- och telefonsladdar så att de inte ligger löst på golvet 9. Jag har god belysning i bostaden 10. Jag har möblerat så att det är lätt att ta sig fram i bostaden. 11. Jag har praktiska möbler i min bostad 12. Jag kan lätt nå min telefon när det ringer

10 Ja Nej 13. Jag har halkmatta i badkaret, duschen och badrummet. 14. Jag har handtag på väggen vid badkaret och duschen. 15. Föremål som ofta används i hushållet har jag lätt tillgängliga 16. Jag har halkfria och stadiga skor både inom- och utomhus. 17. Jag använder halkskydd ute vintertid. 18. Jag använder gånghjälpmedel vid behov 19. Är den yttre tillfredställande och säker vad gäller belysning och gångvägar? 20. Jag använder reflex vid skymning och mörker. Om du har flera nej i protokollet är det kanske dags att tänka över vad du kan förbättra!

11 Att tänka på när man fyller i Protokoll för riskrond hemma Mattor Är mattan onödig? Ligger mattan still? Mattans beskaffenhet? Golv Vad är det för golvmaterial? Är golven hala? Är golven polerade? Trösklar Är trösklarna låga? Går de att köra över med rollator? Trappor Är belysningen bra? Är trappan hal? Finns handledare; på båda sidor? Ligger det en matta i trappan? Ligger den löst? Sladdar Finns det lösa sladdar på golvet? Är sladdarna onödigt långa? Finns det många skarvdosor? Ligger det sladdar tvärs över golvet? Ligger det sladdar under mattor?

12 Belysning Hur är allmänbelysningen? Används belysningen? Finns punktbelysning? Finns sängbelysning? Finns det mysbelysning som är svår att nå för att tända/släcka? Finns det nattbelysning? Är wattstyrkan tillräcklig? Möblering Är bostaden övermöblerad? Finns fria ytor? Hur är möblernas placering? Hur är möblernas beskaffenhet? Höjd på sängar och sittmöbler? Hjul på fåtöljer och bord? Armstöd på sittmöbler? Tunga eller otympliga? Var är telefonen placerad? Finns flera telefoner? Badrum Vad är det för golvmaterial? Blir golvet vått utanför duschplatsen/badkaret vid dusch? Finns det mattor på golvet? Är de halkfria? Finns det halkskydd i badkaret/duschen? Finns det handtag intill badkaret/duschen? Hur sitter det i så fall? Finns det badbräda och/eller duschpall? Om ej, behövs det? Finns toalettstolsförhöjning/eller armstöd? Behövs det?

13 Kök Är hushållsredskapen lättillgängliga? Finns trappstegspall? Ligger eventuella köksstolsdynor stilla? Skor Hur ser inneskorna ut? Sitter de på? Är de halkfria? Hur ser ytterskorna ut? Är de stadiga? Är de halkfria? Gånghjälpmedel Används gånghjälpmedel inne? Kan de användas utan hinder? Finns det plats för dem då de inte används? Yttre miljö Är yttertrappan väl belyst? Har yttertrappan handledare? Är yttertrappan halkfri? Är gångvägen vid huset väl belyst? Hur är gångvägen beskaffad? Löst grus? Ojämnheter? Sluttande? Nivåskillnad? Hal? Finns tillgång till sand/salt? Finns tillgång till personlig hjälp med snöröjning, sandning/saltning?

14 TIPS! Det är bra att sitta vid påklädning/avklädning och dusch om man har dålig balans. Planerar man sina aktiviteter och tar fram det man behöver så minimerar man riskmomenten. Tänk på placeringen av redskap i köket. Det som används mest och tunga saker placeras i arbetshöjd så man slipper ställa sig på en pall eller krypa ner i underskåpen. Behöver man ändå nå upp till ett högt skåp är det bra med en trappstegspall med handtag. I elhandeln finns flera alternativ till fjärkontroller, timrar och sensorer som gör det lättare att tända/släcka lampor och andra elapparater som står otillgängliga. Tänk också på att du skall ha lika många watt på dina glödlampor som du är gammal! Tänk på att en rollator kräver utrymme, att den rullar lättare om det inte finns några mattor eller trösklar. Vid nyinköp av möbler och tillhörigheter är det värt att tänka på funktion, vikt och utformning. Tänk också på att aldrig sätta dig på rollator utan att låsa den först. Ta det lugnt vid alla aktiviteter - var rädd om dig! Reser man sig lugnt och har fötterna stadigt på golvet, minskar man risken att snubbla/falla till exempel på grund av yrsel. Spring inte till telefonen! En sladdlös telefon är bra att ha med sig. Den som faller ofta trots fallförebyggande åtgärder, kan ha god hjälp av en höftskyddsbyxa som minskar risken att få en höftfraktur. Det går bra att kontakta kommunens arbetsterapeuter eller sjukgymnaster om man inte klarar att lösa problem i hemmet som gäller hjälpmedel, förflyttningar eller andra aktiviteter.