nr Marie Israelsson är åttafaldig SM-mästare Mervärdet Lös Skopets julnötter Smart teknik skonar öron och röst i skolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "nr6.2014 Marie Israelsson är åttafaldig SM-mästare Mervärdet Lös Skopets julnötter Smart teknik skonar öron och röst i skolan"

Transkript

1 nr Tidningen för oss inom Sundsvalls kommun ETT RIKTIGT HUNDLIV Marie Israelsson är åttafaldig SM-mästare Smart teknik skonar öron och röst i skolan + Ett år efter stormen Ivar: Nu tar lövträden revansch Mervärdet Lös Skopets julnötter

2 En särskild jultanke till alla er som jobbar i helgerna Mod, öppenhet, helhetssyn Det är ledorden för Sundsvalls kommun FOTO Bo Fernström Stefan SÖderlund. kommundirektör Förhoppningsvis har snön kommit och lite av julfriden infunnit sig när ni läser årets sista nummer av Skopet. Som vanligt innehåller tidningen många intressanta artiklar som beskriver olika delar av kommunens verksamheter. Den här gången vill jag särkilt lyfta fram reportaget om arbetet med att förbättra vår arbetsmiljö. Detta är ett väldigt viktigt utvecklingsområde. Sundsvalls kommuns sjukskrivningstal är alldeles för höga. Att komma tillrätta med problemet är nödvändigt både för den enskilda medarbetarens skull men även för vår samlade verksamhet blir ett år med fokus på denna fråga. Sedan tycker jag också att ni ska läsa om den världsunika teknik som utvecklats vid vår kommunala flygplats, Sundsvall-Timrå Airport. Tekniken som innebär att vi från vår flygplats fjärrstyr flygtrafik på andra flygplatser röner stor uppmärksamhet runt om i världen och studiebesöken duggar tätt. Julen i år innebär många lediga dagar, och med lite uttag av semester kan man få en lång sammanhängande ledighet. Nu vet jag att för många av våra medarbetare så spelar detta inte någon roll. Många av er arbetar, natt eller dag, oavsett om det är jul eller nyår. En särskild jultanke sänder jag till er. Men oavsett om ni arbetar eller är lediga i jul så vill jag önska er alla en riktigt God jul och ett Gott nytt år! Årets julklapp är en upplevelse Ett värdebevis på motsvarande 250 kronor som delas ut på respektive arbetsplats. Det är årets julklapp till anställda i Sundsvalls kommun. Utnyttja det på Himlabadet, i Sidsjöbacken eller i Södra Bergets skidspår. Eller välj en stadsvandring, ett evenemang med Scenkonst Västernorrland, studiotid på Skopet har frågat ett antal kända personer med Sundsvallskoppling hur just de tolkar ledorden. Nu har turen kommit till Anna Holmlund. Mod Mod för mig är att göra och säga saker utanför den egna lådan. Att våga stå upp för sin sak och göra det man tror på. Öppenhet För mig betyder det att vara mottaglig för andras åsikter och värderingar samt att själv kunna dela med mig av mitt eget synsätt till andra människor. Helhetssyn Att kunna se en helhet och överblicka en situation eller händelse är helhetssyn för mig. Förmågan att ha en övergripande bild och tanke kring vad som kan fungera på lång och på kort sikt utifrån olika aspekter. FOTO Kristofer Lönnå Anna Holmlund, Sundsvallsfödd skidåkare som tävlar i skicross. Bland meriterna finns en sjätteplats i OS 2010, seger i den totala världscupen 2010/2011 och ett OS-brons FOTO Olle Melkerhed Stenstan Visitor Center eller en bok.. skopet Personaltidningen för dig inom Sundsvalls kommun 2 Skopet ansvarig utgivare Camilla Nilzén, Redaktör Olof Axelsson, Samordnare Joel Rankila, Adress Skopet, Sundsvalls kommun, Sundsvall, Produktion Ekonomedia Affärspress, layout Bo Mellerstedt korrektur Anders Hammarberg Tryck Kaltes Grafiska, Sundsvall Upplaga Personaltidningsråd Joel Rankila, Ann-Britt Nilsson, Ulf Wallin Medarbetare i detta nummer Daniel Arnfjell, Olof Axelsson, Bo Fernström, Ingela Hofsten, Jenny Wallmark Omslagsbild Marie Israelsson. Foto Bo Fernström Skopet distribueras till anställda och förtroendevalda inom Sundsvalls kommunkoncern. Vill ni ändra antalet tidningar som kommer till arbetsplatsen? Kontakta Hans Engqvist på kontorsservice,

3 Smart teknik skonar öron och röst Slut på stolsskrap och smällande bänklock och inte behöver läraren höja rösten längre. Med ett ljuddämpningssystem och tysta möbler blir arbetsmiljön i klassrummen bättre både för lärare och elever, i synnerhet för dem med hörselnedsättning. Köttfärslimpa med gräddsås eller hemlagad pölsa. Bahar Atarov står framför sina klasskamrater och läser upp dagens skollunchmeny och hon gör det in i en mikrofon. Men det låter inte förstärkt på samma sätt som om hon hade stått på en scen, bara lite tydligare. Och hennes röst hörs lika bra längst bak i klassrummet som där framme vid tavlan. I den bakre delen av rummet står nämligen ett så kallat ljudutjämningssystem. Ett långsmalt rör som innehåller sjutton små högtalare och som komprimerar ljudet så att det blir lättare att uppfatta vad som sägs. Samma sak är det då fröken, Malin Wilson, talar. Hon har mikrofon hela tiden, i ett headset. Att klass 2 B i Bredsands skola har ett sådant här system i sitt klassrum beror på att en av pojkarna har en hörselnedsättning. Det gjorde att Malin Wilson kunde ansöka om att få tillgång till systemet, inom det kommunala projekt som heter Hörsel- och språksatsning Kommunen har fått drygt 1,2 miljoner kronor i statligt bidrag till satsningen. De skolor som hade elever med hörselnedsättning eller grav språkstörning, kunde dels ansöka om ljudutjämningssystemet, dels om pengar till inköp av material som gynnar en god ljudmiljö. I klass 2 B: s klassrum finns därför sedan höstterminens början så kallade tysta bänkar, det vill säga klassiska skolbänkar med lock i ljuddämpande material och ljuddämpande skärmar, medan stolsbenen har fått runda, mjuka små luddor. Egentligen skulle man önska att alla skolor och klassrum fick sådana saker, säger Malin Wil- son. Det har blivit mycket behagligare att prata, man behöver aldrig höja rösten och det har över huvud taget blivit lugnare när man slipper alla störande ljud. Och intresse har funnits också hos lärare som inte har elever med hörselnedsättning, berättar Eva Edlund, specialpedagog hörsel, som ingår i projektgruppen kring hörseloch språksatsningen. Förhoppningsvis kommer en del rektorer att satsa på att köpa in sådan utrustning framöver. Kostnaden blir nog mindre än att ha pedagoger sjukskrivna på grund av att de kört slut på rösten. En positiv bieffekt av hörselsatsningen är att barnen fått klassiska bänkar, tycker läraren Malin Wilson. Det blir lugnare när barnen har sina grejor på plats. Malin Wilson har snabbt vant sig vid att tala i mikrofon och säger att enda kruxet är att komma ihåg att stänga av den då hon har samtal i korridoren som hon inte vill ska höras in i klassrummet. Barnen verkar också ta mikrofonhanteringen som något självklart, så här i slutet av terminen. De använder den inte hela tiden ibland väljer Malin Wilson i stället att upprepa deras frågor och svar, så att såväl pojken med hörselnedsättning som de tvåspråkiga barnen ska ha chans att hänga med. Men nu går mikrofonen runt, från elev till elev: How are you today? I m fine, thank you. How are you today? I m fine, thank you. Text Ingela Hofsten Foto Bo Fernström Fakta Hörsel- och språksatsning 2014 Satsningen vänder sig till skolbarn med hörselnedsättning eller språkstörning. Tack vare statligt bidrag har projektet bland annat kunnat erbjuda: r Ljudutjämningssystem samt pengar till ljuddämpande utrustning till skolor som har barn med hörselnedsättning. r Möjlighet för pedagoger att delta i en studiedag om grav språkstörning. r Medel till fortbildning och till vikarier för pedagoger som deltar. r Nätverksträffar kring språkstörning och pengar till vikarier vid sådana träffar. Ljudutjämningssystem finns för närvarande i vissa klassrum i Bredsands, Bergsåkers, Granloholms, Uslands, Vallens och Sticksjö skola. Projektgruppen har ansökt om nya pengar från staten, för att kunna fortsätta ett år till med satsningen. Svar på denna ansökan kommer i januari. nr

4 - Sveriges första lågstadium som programmerar Barn är duktiga på att lägga ut bilder och gilla saker. Men när jag jobbade med en sexa förra året märkte jag att de varken kunde mejla, ordbehandla eller blogga. Då kände jag att de behövde lära sig det. De lever ju i en tid av digital superutveckling. Programmering är inte alltid en barnlek. Som tur är får Moa Nordlund och Sara Östling Lenz en hjälpande hand av Mathias Nässbjer. Skönsmons skola är först i Sverige med att lära ut digitalkunskap från första klass. Läraren Mathias Nässbjer menar att grundskolan måste rusta barnen för den digitala verklighet vi befinner oss i. Redan i korridoren rycker en liten flicka tag i IT-pedagogen Mathias Nässbjer och undrar när nästa kurs i digitalkunskap blir av. När barnen i klassrummet börjar leka med skolans paddor är det som att världen utanför slutar att existera. Två och två sitter tvåorna helt uppslukade av nybörjarnivåerna i dataprogrammet Lightbot junior. Jag tycker mest om mattespel för dom är enkla, säger Linnea Hammerman Tjernblom och visar i vilken ordning symbolerna i spelet ska läggas. Genom att klicka på olika tecken får barnen en söt robot att röra sig mellan fyrkantiga plattor. Detta är ett första steg för att lära sig de logiska samband som programmering bygger på. När symbolerna sätts i fel ordningsföljd strejkar roboten, vilket också skulle vara ett utfall vid dålig programmering. I dag är det vanliga att programmering först kommer som ett tillval på gymnasiet. Barn tycker spel är kul och vi försöker fånga dem där de är. Det här är den logiska grunden att bygga vidare på i senare årskurser. Scratch som vi också jobbar med används exempelvis till att skapa spel som Plants VS Zombies, säger Mathias Nässbjer Förutom grundläggande kunskaper i kodning innehåller digitalkunskap bland annat mejlhantering, informationssökning, identitetsskapande och integritet på nätet. Mathias Nässbjer har anammat och försöker också sprida kursen vidare genom föreläsningar och sociala medier. Han menar att digitalkunskap behövs eftersom vuxenvärlden missuppfattat barnens förmågor. Smartboard: En interaktiv version av svarta tavlan. Paddor: Ipads I augusti 2014 utökades svenskundervisningen med en halvtimme i veckan för alla klasser och gav plats åt digitalkunskap. Men barnen vi möter har inte tänkt på att skolveckan blivit längre. Det känns inte så, säger Hanna Timan som får medhåll av Ella Strömblad. Lärarkollegorna är också positiva till satsningen som har frigjort tid till arbetsuppgifterna. Tid som förr spilldes på att förklara olika datorprogram. Britt-Marie Bodén, lärare i svenska, SO och matematik, är särskilt glad över att tjejerna ges en grund i en värld som annars domineras av killar. Och musikläraren Knapp Bertil Eriksson, som länge skapat digital musik med eleverna, tycker att digitalkunskap borde vara en självklarhet överallt. I Storbritannien har skolan i år infört kodning från sexårsåldern och länder som Finland och Estland sticker också ut sina nationella huvuden på området. Ansvaret för den eftersläpande utvecklingen i Sverige lägger Mathias Nässbjer på Skolverket som inte lyfter det digitala som eget ämne. Något han tror beror på otillräckligt kunnande bland beslutsfattare och lärare. Det finns inte ens någon lärarutbildning på högskolan som fokuserar på den digitala kunskapen. Jag har fått lära mig detta själv. Men de äldsta lärarna har gått ifrån blåstenciler till dagens smartboards så det vi gör kan absolut alla lärare göra. Text Daniel Arnfjell Foto Bo Fernström Idén till ämnet digitalkunskap kommer från läraren Karin Nygårds som sjösatte pro - jektet på ett mellanstadium i Stockholm våren Ella Strömblad och Hanna Timan knäcker tankenötter och lagrar frukterna på hjärnkontoret. 4 Skopet

5 På väg mot: Notiser Servicecenter Vi lyfter på alla stenar FOTO Olof Axelsson Mikael Henriksson har visat upp den unika tekniken på Sundsvall-Timrå Airport för besökare från hela världen. Kommunens flygplats tar täten Nästa år samlas stödfunktionerna IT, HR, ekonomi och upphandling i ett servicecenter. Ett viktigt steg mot ett gemensamt arbetssätt är att kartlägga de olika processerna genom intervjuer och workshops. Hur jobbar förvaltningar och bolag i dag? Var uppstår det fel i flödena? Och vilken modell ska användas i framtiden? Ett exempel på en process är hanteringen av leverantörsfakturor. Det här är en jättebra chans att lyfta på alla stenar och eliminera felkällor som gör att vi slipper manuella rättningar, säger Sara Johansson, chef för Ekonomiservice och processledare för leverantörsfakturaprocessen. När kartläggningen av processerna är klar väntar designen av det nya servicecentret. Det gäller att verkligen förstå mekanismerna för att kunna gå vidare. Därför är det så viktigt att vi kartlagt processerna ordentligt, säger Jakob Sandberg på Claesson Konsult, ett företag som hjälper kommunen att bygga upp servicecentret. De 14 skärmarna inne i det fönsterlösa kontrollrummet ger en knivskarp bild av Sundsvall-Timrå Airport. I 360 graders vinkel till och med. Bilderna kommer från lika många HD-kameror på en mast utanför. I ett vanligt, högt torn förlitar sig flygledarna på sina egna ögon när de övervakar landningsbanorna. Med de nya skärmarna får de teknisk assistans som ökar säkerheten. Men det är inte den verkliga finessen. Med ett par snabba knapptryckningar ändras plötsligt bilderna. Fram på skärmarna tonar nu Örnsköldsviks flygplats, 17 mil härifrån, som därmed kan fjärrövervakas. Någon gång under första kvartalet 2015 kliver flygledarna i Ö-vik ned från sitt torn för sista gången. Flygplatsen kontrolleras sedan på distans från ett så kallat Remote tower center på Midlanda. En lösning som inte finns någon annanstans på jorden. Tillståndet från Transportstyrelsen är klart. Nu ska vi bara ordna det praktiska med scheman och liknande, säger Mikael Henriksson, operativ projektledare på Luftfartsverket, LFV, och själv mångårig flygledare. Han beskriver lösningen som billigare, smidigare och mer tillgänglig än den vanliga tekniken. Flygledare kostar pengar. Det här gör att mindre flygplatser slipper ha egen personal och kan överleva och utvecklas. I slutet av nästa år stängs det vanliga tornet på Midlanda. På längre sikt tror Mikael Henriksson att flygplatser kommer att övervakas härifrån. Att just Midlanda kunde bli först i världen med tekniken är en lyckosam slump. LFV satt med en tom lokal på Midlanda som var lämplig för testverksamheten. En given fråga är vad som händer om strömmen dör eller om något skulle gå sönder. Mikael Henriksson försäkrar att det finns tillräcklig backup på allt. Mängden säkerhetsbevisning är enorm. Det är en 1,5 meter tjock hög med dokument. Lättare att handla rätt Du behöver köpa nya stövlar till arbetsgruppen och går in på intranätet Inloggad. Men till vilken kategori hör egentligen stövlar? En annan dag vill du beställa flyttstädning. Men är det en intern eller extern tjänst? I projektet Lätt att handla rätt har upphandlingsenheten gjort en förstudie till enklare och tydligare inköp. Det ska bli lättare att hitta regler och vilka produkter det går att välja mellan. Håll koll på servicecenter-projektet På intranätet Inloggad finns all information som kommuniceras om projektet. Sökvägen är: Inloggad Organisation Servicecenter Håll ut, mallarna är på väg! Nu i december startar ett projekt där mallar enligt den nya grafiska profilen är inkluderade. Projektet ska bland annat upprätta nya mallar, skapa förutsättningar för systemförvaltning av MS Office och ta fram rutiner för hur nya mallar skapas utifrån specifika behov. Mer information kommer i olika kanaler så snart projektet är igång. Planen är också att skapa en inköpsportal. Det ska vara en väg in. Man ska inte behöva tveka om vart man ska vända sig och hur man ska göra, säger Helge Sjödin, projektledare. Projektgruppen ska ta fram en prototyp till hur en ny inköpsportal, information och verktyg bör se ut. Ett förslag läggs fram i mars. Förstudien bygger på synpunkter från en fokusgrupp med vana beställare. Vissa saker har vi själva anat att de behövde ses över, men genom fokusgruppen fick vi bekräftat vilka problem inköparna sett, säger Melinda Andersson, upphandlare. Det kan exempelvis vara svårt att hitta specifika varor eftersom man måste söka på område i stället för på produkt. Stövlar måste alltså sökas på arbetskläder, för att ta ett exempel. Så vår ambition nu är att det ska gå att hitta en vara utan att känna till vilken kategori den tillhör, säger Melinda Andersson. nr

6 Lövträden stod pall Ett år har gått sedan stormen Ivar drog fram över Mellannorrland. Konsekvenserna var som bekant stora, både under själva stormnatten och efteråt. Men inget ont som inte har något gott med sig. Till exempel kommer vi att få fler lövträd i våra skogar. Ungefär granar blåste omkull i stormen Ivar bara i Sundsvall, så röjningsarbetet tar sin tid. Men stormarna Dagmar och Ivar har påskyndat arbetet med att börja plantera mer lövträd i skogen, konstaterar Hans Asplund. Man kan säga att stormarna har gett oss vind i seglen! ranar i all ära. Men med sina åretruntgröna, kraftiga och täta grenverk är de perfekta mål för en storm. De faller helt enkelt mycket lättare omkull än kala lövträd och tallar. Alltså är en av de slutsatser som Skogssverige dragit, i efterdyningarna av Ivar, att satsa på mer lövträd i skogarna: rönnar, sälgar, björkar, aspar. Stadsbyggnadskontorets mark- och exploateringsavdelning är inne på samma linje. Det är bättre ur miljösynpunkt också, eftersom lövträd påverkar luftsammansättningen positivt och marken blir mindre sur. Lövträd är basiska medan granar är sura, säger Hans Asplund, skogsansvarig på mark- och exploateringsavdelningen. Som skogsingenjör med ett långt förflutet som skogvaktare i Sundsvall har han gedigen kunskap om skog i allmänhet och om kommunens skogsmarker i synnerhet. Den där natten mellan 12 och 13 december 2013 låg han i en sjuksäng och hörde hur stormen härjade utanför. Det är bättre ur miljösynpunkt också, eftersom lövträd påverkar luftsammansättningen positivt och marken blir mindre sur. Det var stressande, jag hade velat vara på plats på jobbet. Då han kom tillbaka efter några dagar hade hans kolleger satt sig i en krisgrupp för att hantera alla förfrågningar och rapporter från allmänheten. Därefter gjorde de själva en inventering av Ivars skadeverkningar genom att åka ut och titta, både från luften och marken. Sedan handlade det om att strukturera, göra kartor och göra en prioriteringsordning. Viktigast var att säkerställa infrastrukturen, skolmiljöer och bostadstomter. I januari började maskinavverkningen, först och främst i de tätortsnära skogarna. Till detta tog kommunen in externa företag. I snitt har två maskiner per dag varit ute och röjt. Planen är att detta arbete ska vara slutfört nu vid årsskiftet. Samtidigt jobbade Kultur & Fritid med att i möjligaste mån röja motionsspåren, genom att såga av träd som låg rakt över dessa. Sedan tog vi hand om resterna som låg kvar vid sidan om. Nästan samtliga skogsfastigheter runtom i kommunen påverkades av stormen. Den la ner ungefär kubikmeter skog. En gran är cirka en halv kubikmeter, så då kan du ju räkna ut hur många träd det rörde sig om, säger Hans Asplund. Att ta hand om stormfälld skog tar ungefär fyra gånger så lång tid som normal avverkning, berättar Hans Asplund. Man måste se till att trädet inte lämnar efter sig fula ärr i landskapsbilden. Därför försöker vi lägga tillbaka rotvältor. Och i väl- 6 Skopet

7 digt utsatta lägen kan man inte lämna de träd som klarat sig, för då finns det risk att de också faller senare. Dessutom måste man ofta börja med att rensa bort träd, för att över huvud taget ta sig fram. Enligt Hans Asplunds beräkningar handlade det om en merkostnad på två-tre miljoner kronor. Det är pengar som inte finns i någon buffert, utan vi fick använda befintliga driftmedel innan vi fick tillskott i budgeten och ersättning från försäkringsbolaget. Men stormhanteringen har förstås inte bara kostat pengar utan också tid. Bara på mark- och exploateringsavdelningen har det hela tagit två heltidstjänster i anspråk i år. Vi har fått lägga i stort sett allt annat arbete åt sidan. Eftersom vi redan före Ivar var på efterkälken på grund av Dagmar 2011, släpar vi nog efter nästan ett och ett halvt år nu. Det betyder till exempel att vi inte alltid hinner behandla ärenden och synpunkter som kommer in från allmänheten. Visst gruvar sig Hans Asplund ibland en varm och fuktig höst som den i år skapar mycket dåliga förutsättningar för eventuella nya stormar, eftersom träden gungar lättare på vattensjuk mark. Men det positiva i efterdyningarna av Ivar är att det nu går att påskynda arbetet med att öka andelen blandskogar i Sundsvalls tätortsnära skogar. Då blir det mindre sårbart. Han påpekar också att samarbetet mellan stadsbyggnadskon toret och Kultur & Fritid ökat i och med stormarna. Bland annat har vi börjat göra motionsslingorna till kombivägar, så att fordon kan köra på dem då det behövs. Och så har vi lagt ner ledningarna vid elljusspåren i marken. Då kommer vi åt bättre i händelse av storm. Text Ingela Hofsten Foto Bo Fernström Väl rustade för nästa kris Rakel, bättre informationssystem, permanenta reservaggregat och system för mass-sms. I och med Ivar är kommunen på god väg att få ett ännu bättre krishanteringssystem. Också kommunens säkerhetschef Gunnar Åberg talar om positiva effekter av Ivar. Erfarenheterna har gjort att kommunens krishanteringsplan nu blivit ännu vassare. Den var bra redan under Ivar, poängterar han, mycket tack vare stormen Dagmar. Till exempel var samverkanskanalerna både internt och externt mycket bättre under Ivar än vid Dagmar Men utvärderingen som gjordes i mars pekade ändå på några saker som kunde bli bättre, vilket han och hans medarbetare sedan dess arbetat med att fixa. Till exempel hade socialförvaltningen en del problem med att nå alla medarbetare, eftersom telefonnätet låg nere på vissa orter. Dessutom är det ju allmänt känt att mobilnätet är dåligt här och var. Därför satsar säkerhetsavdelningen nu på Rakel samma system som till exempel polisen använder. Rakelsändaren ser ut som en år gammal mobiltelefon, det vill säga mycket klumpigare än dagens. Men de är också betydligt mera driftsäkra, med batterier som håller länge också i kyla och med stor räckvidd. Dessutom fungerar de inte bara som telefoner utan också som sändningscentraler. En person kan alltså skicka ut meddelanden via sin Rakel som når alla som är kopplade till samma bandbredd. Varför skaffade ni inte sådana redan efter stormen Dagmar? Vi hade hört att de höll på att utveckla en mindre och smidigare variant. Men nu kände vi att vi inte kan vänta längre, utan nu storsatsar vi. Varje förvaltning kommer att kunna köpa in två apparater och alla kommer att ligga på samma system, så att man kan låna dem mellan förvaltningarna. Optimalt vore också om det funnes ett system som gjorde att det gick att skicka ett mass-sms till alla kommunala mobiler. Det låter som en enkel sak att fixa, konstaterar Gunnar Åberg, men först måste man titta på säkerheten, eftersom ett sådant system löper stor risk att bli utsatt för hackare. Uppgifterna i informationssystemet WIS har också uppdaterats. Det gör att mejllistor etcetera på sikt blir överflödiga, eftersom all information kan gå via WIS. Det gör också att frågor från allmänheten kan hanteras snabbare och enklare, genom att växeln har tillgång till WIS. När det gäller informationen på kommunens hemsida och sociala medier visar utvärderingen att den borde haft tidsangivelser och borde ha uppdateras oftare. Vi kunde ha varit mer aktiva med tidsangivelser på hemsidan. Kommunens Facebooksida var just sjösatt och stormen blev ett första test för den i ett krissammanhang. En annan sak som ska fungera bättre nästa gång är kontakten med kommunens allra västligaste utkant. När vi gick ut med att hela kommunen hade fått elen tillbaka missade vi Gimåfors, som har en annan elleverantör. Ett par av kommunens boenden blev också strömlösa på grund av stormen. Därför fick Drakfastigheter åka dit med reservaggregat. Men nu utrustas några av boendena med permanenta reservaggregat. Skolornas beredskapsrutiner ses också över. Text Ingela Hofsten nr

8 Testa vården du också! uppmanar Thomas Lundmark. Från musikbranschen till hemtjänsten Vid dryga 50 års ålder valde Pipelineprofilen Thomas Lundmark att bli undersköterska. Och han stortrivs i hemtjänsten. Skopet hängde med honom några timmar en vanlig måndag. o, nog märks det att Thomas Lundmark är musikintresserad. När han öppnar dörren till den gråa hemtjänstgolfen hörs Confusions låt Music strömma ut ur bilens högtalare, för att strax bytas ut mot Ida Marias Last Vice. Vi har helt nya bilar så jag kan koppla upp min Spotifylista via bluetooth, säger han. Vi, det är hemtjänstgruppen Bredsand. Det är här Thomas Lundmark arbetar i höst på ett vikariat. 90 procents tjänst, tioveckorsschema, 15 arbetskamrater och ett 60-tal vårdtagare. En av dem är Ingrid Forslund på fjärde våningen i ett av de röda höghusen i Bredsand. Klockan är kvart i elva då Thomas Lundmark låser upp hennes dörr med hjälp av mobilen, plingar med ringklockan, öppnar och ropar Hej hej, det är Thomas!. Tjenare, hörs det inifrån vardagsrummet, där Ingrid Forslund sitter i en fåtölj med en filt om benen, omgiven av teve, hyllor med böcker och prydnadssaker samt en hel rad blombuketter hon fyllde 93 häromdagen. Thomas Lundmark går fram och tar henne i hand. Så gör han med alla han kommer hem till, varje gång, utifrån sin tanke att alla be- höver få fysisk kontakt. Ibland blir det rentav en kram. Fast då frågar jag först och jag gör det aldrig vid första besöket. 8 Skopet

9 När han frågar Ingrid om hon är sugen på lunch är svaret nej, men hon ändrar sig snabbt. Lite gröt ska nog gå ner, så han går ut i köket och trycker ut en halv korv med risgrynsgröt i en djuptallrik, värmer den i mikron och dukar fram kanel, socker och mjölk. När Ingrid Forslund satt sig till bords slår han sig ner bredvid henne och småpratar en stund medan hon äter. Hon visar boken som hennes bokcirkel är på gång med just nu och han googlar författaren på sin mobil, berättar lite om henne för Ingrid. Så dukar han av och diskar tallrik och sked innan han ger Ingrid en liten kram, går till hallen och tar av sina blå plasttossor, säger hej då. På väg mot nästa vårdtagare berättar Thomas Lundmark om hur det kom sig att han bytte karriär vid nyss fyllda 50. Då hade han jobbat på musikföreningen Pipeline i nära 30 år och kände att det var dags att gå vidare. Han gick en utbildning till coach och startade eget, men då han inte fick snurr på företaget började han se sig om efter något annat. Tre barn skulle ha mat på bordet, huset underhållas och han visste ju att det brukar behövas folk i vården. Så jag tänkte att jag skulle trotsa det förutsägbara. Men då han ringde hemtjänstens personalförmedlingschef och frågade om en månad som sjukvårdare i lumpen räckte fick han ett skratt till svar. Minst tre års vårderfarenhet eller en undersköterskeexamen krävdes. Så han började, till en början med tvekan, på en tre terminer lång heltidsutbildning till undersköterska på Vård- och omsorgscollege. Efter bara några lektioner var han övertygad. Det var intressant att lära sig hur kroppen fungerar och att han gillar att jobba med människor visste han redan. Redan under sista terminen arbetade han nästan heltid både i hemtjänsten och på Skott- sundsbackens äldreboende, nödd och tvungen till detta, eftersom man inte får studielån efter fyllda 55. Därefter har han varvat olika timvikariat inom hemtjänsten, boendet och på sjukhusets strokeavdelning tills han fick det nuvarande långtidsvikariatet. Och han stortrivs. Det är ett privilegium att få komma hem till folk och få möta människor. Och så har jag så trevliga och kompetenta arbetskamrater i olika åldrar. Vi har skoj tillsammans! Nu parkerar han bilen vid en villa i Hemmanet. Här bor 88-åriga Gurli Sten, som behöver hjälp med matlagning och en del andra vardagsbestyr. Thomas Lundmark tar fram en portion mat, värmer upp i mikron, skär köttet i småbitar, delar en tomat, häller upp mjölk och serverar. Också här finns tid för en liten pratstund, som kretsar kring att Gurli Stens barn (tio av elva är i livet) turas om att besöka henne, så att hon aldrig behöver ha någon ensam kväll. Hon visar också de virkningar i allehanda färger som hon håller på med och som ligger på en liten vagn vid sidan om henne. Maten doftar och Thomas Lundmark konstaterar att det ibland kan vara lite tortyr att sitta kvar som lunchsällskap, i synnerhet om en själv slarvat med frukosten. Men snart är det lunchdags också för honom klockan närmar sig tolv. Han har varit igång sedan halv åtta, då han och kollegerna har ett möte innan de ger sig ut. På förmiddagens schema stod nio olika besök: Stoppa i tvätt hos en person, ge medicin till en annan, morgonomvårdnad hos två, ännu en medicingiv, byte av stomipåse, medicin till en tredje person. Och så de två luncherna. Någon rast utöver bilresorna mellan de olika bostäderna finns det inte tid för. Så visst kan det kännas stressigt ibland. Men några ord hinner man alltid byta med vårdtagarna, om inte annat medan man gör något. Och med det nya arbetssätt som Skönsmons hemtjänst tagit fram och som snart är infört i hela den kommunala hemtjänsten tror han att det finns större utrymme för flexibilitet. Enda kruxet är lönen. Vi har ju ändå utbildning och mycket ansvar för andra människors hälsa. Högre lön skulle höja statusen på jobbet och få fler att söka sig till omvårdnaden. Innan Thomas Lundmark kramar Gurli Sten adjö ser han till att diskbänken är skinande ren. När jag lämnar ett ställe vill jag gärna att det ska vara lite finare än när jag kom. Så tänkte vi på Pipeline också. Man ska alltid försöka göra lite till! Och så vrider han om startnyckeln. Den här gången är det P1 som hörs ur högtalarna. Det är så bra! Jag lär mig mycket där. Text Ingela Hofsten Foto Bo Fernström Thomas Lundmark hjälper Inger Forslund. Thomas Lundmark hjälper Inger Forslund. Lunchdags för Gurli Sten. nr

10 . - krafttag på två fronter mot den skenande sjukfrånvaron Nu planeras en offensiv mot de höga sjukskrivningarna. Det handlar om att kartlägga och förbättra arbetsmiljön men också om att motivera oss att tänka mer på vår egen hälsa. ver 7 procent. Så hög är sjukfrånvaron bland anställda i Sundsvalls kommun. Snittet för alla kommunanställda i Sverige är 4,5 procent och för hela arbetsmarknaden 3,5 procent. Därför planerar kommunen nästa år igång en offensiv för att minska sjukskrivningarna. Redan förra sommaren slog slog vi fast att vi ska bli ett föredöme som arbetsgivare. Målet är att få ner sjukskrivningarna under 3,5 procent till år 2020, säger Ulf Lindberg. Han är kommunens nye hälsogeneral som fått i uppdrag att ta ett samlat grepp över arbetsmiljö och hälsa i förvaltningar och bolag. Och det är ingen lätt uppgift. Ulf Lindberg berättar att sjukskrivningarna ökat de senaste två åren, efter att tidigare ha minskat långsamt under flera år. Det är som att man kramat ur det sista ur arbetsstyrkan i hela landet. Psykiska diagnoser, som utmattningsdepression, står för en ökande andel. Och enligt en rapport från Arbetsmiljöverket är vård- och omsorgsanställda en av de grupper där anmälda arbetsskador ökar mest. För att må bra måste vi känna kontroll över tillvaron och uppleva att arbetssituationen är rättvis, konstaterar Ulf Lindberg. Hur ska man då gå till väga för att vända skutan som tycks på väg åt helt fel håll? Tanken är att närma sig problemet från två håll. Först görs en kartläggning av alla verksamheter som resulterar i nyckeltal för arbetsmiljön. Var mår medarbetarna bra och var behöver det sättas in insatser? Därefter tas en gemensam process för systematiskt medarbetarstöd fram. Vi behöver verktyg för att få ned stressen, säger Ulf Lindberg. Tanken är att kommunen satsar omkring 5 miljoner kronor extra på hälsoarbetet Det ska jämföras med de 116 miljoner kronor som korttidssjukfrånvaron kostar kommunen varje år. Hälften av kostnaden för sjukfrånvaron kan vi ta igen ganska enkelt, menar Ulf Lindberg. Samtidigt som man ser över arbetsmiljön ska medarbetarna få stöd att förbättra sin hälsa. Det rökförbud på arbetstid som införs i sommar är ett steg. Bättre mat- och motionsvanor är andra vägar. Det handlar om att försöka röra på sig varje dag, säger Ulf Lindberg som lever som han lär och joggar från hemmet i Sidsjön till jobbet i kommunhuset varje morgon. Att det går att bromsa sjukskrivningarna genom att förändra arbetssättet visar den framgångsrika Skönsmonmodellen, som ska spridas till hemtjänsten i hela kommunen nästa år. Genom att organisera om arbetet och göra personalen mer delaktig har vi stått emot trenden med ökade sjukskrivningar, konstaterar Ann-Katrin Falk, områdeschef. Hälsogeneralen Ulf Lindberg oroas över de ökade sjukskrivningarna. Ett sätt att hålla sig frisk är att röra sig mer i vardagen. Själv joggar han till jobbet. Text Olof Axelsson Foto Bo Fernström 10 Skopet

11 dans ger kontorskroppar ny energi Varje torsdagseftermiddag samlas gänget på socialförvaltningen för att dansa loss i fikarummet. Klockan är strax efter två när det välkända ledmotivet från filmen Flashdance börjar ljuda. You re a maniac, maniac on the dance floor.... Texten får nytt liv när tio kvinnor och en man drar igång en blandning mellan dans och gympa i fikarummet på socialförvaltningens kontor i kommunhuset. Armar vevar, fötter stampar och leendena blir allt bredare. Tre låtar senare går kollegorna med rosiga kinder tillbaka till sina arbetsrum. Det är så enkelt att komma hit i sina vanliga kläder. Det här behöver jag som annars sitter hela dagarna, säger ekonomen Christina Nordlander. Det var HR-strategerna Jennie Ölmerud och Emma Sundborg som fick idén att ordna eftermiddagsdisko en stressig dag i höstas. Vi gick in på mitt rum och bara dansade loss en stund. Efteråt kände vi båda att stressen hade släppt, säger Emma Sundborg. Varje vecka kommer personer, och intresset ökar. Det är så enkelt och så kul. Vi har lovat att fixa en rejäl diskokula i taket före jul, säger Jennie Ölmerud. Text Olof Axelsson Foto Bo Fernström Alla kan avvara tio minuter till lite dans, säger HR-strategerna Emma Sundborg och Jennie Ölmerud som ordnar eftermiddagsdisko på socialförvaltningen. Sex steg för att minska sjukskrivningarna En koncernplan för arbetsmiljö, jämställdhet och hälsa. Ett koncernövergripande systematiskt arbetsmiljöarbete. Tidigt stöd vid rehabilitering. Ett koncerngemensamt system för avvikelsehantering, exempelvis skador. En massiv hälsosatsning för de anställda. Utbildning av politiker, chefer och skyddsombud. Så mår vi i dag r 6 av 10 har låg eller mycket låg kondition. r 5 av 10 har övervikt eller fetma. r 1 av 10 röker varje dag. r 1 av 20 konsumerar alkohol på högrisknivå. r 1,5 av 10 har allvarliga stressrelaterade symptom. Siffrorna är baserade på snittet för riket. nr

12 Notiser Lyckat samarbete ger bättre förståelse Malin Hoorn Ceder och Anna Wåhlin tillsammans med Kristian Widén, ordförande för Svenska förbundet för kvalitet. Prisade för uppsats om kundorientering Kundorientering går att applicera också på kommunal verksamhet. Det menar Anna Wåhlin och Malin Hoorn Ceder, kvalitetsutvecklare på Serviceoch teknikförvaltningen, som i våras avslutade en magisterutbildning i kvalitets- och ledarutveckling vid Mittuniversitetet i Östersund. I sin magisteruppsats Kundorientering en utmaning för offentlig sektor har de studerat den så kallade Luckstamodellen. De har intervjuat förskolans pedagoger, chef och föräldrar, samt Sundsvalls skoldirektör. Vi har letat efter guldkorn, framgångsfaktorer, säger Anna Wåhlin. De har också gått igenom styrdokument och funnit att dessa stödjer det förhållningssätt som finns inom Lucksta förskolor. De ser föräldrar och barn som en resurs och har hela tiden med sig frågan om vem de jobbar för, utifrån tanken att kvaliteten ökar om de samverkar med barn och föräldrar, säger Anna Wåhlin. Hon berättar att förskolorna får höga poäng också i medarbetarintervjuerna och tolkar det som att medarbetarna mår bra för att de märker att barn och föräldrar är nöjda. Vi hoppas att andra kommunala verksamheter kommer ha nytta av Luckstamodellen! Uppsatsen har nu prisats som bästa examensarbete av såväl Lean-forum (medlemsorganisation för verksamhetsutveckling) som av Svenska förbundet för kvalitet (Olle Jonson-priset). Farväl till Skönsberg/Granloholms skolområde Den 1 januari försvinner Skönsberg/ Granloholms skolområde. Hellbergsskolan, tre förskolor och familjecentralen i Skönsberg uppgår i Haga skolområde. Sticksjö skola, Granloholms skola och Granloholms åtta förskolor kommer att tillhöra Bergsåker-Lidens skolområde. För personalen blir det ingen större förändring, enligt Ing-Marie Åslund, avgående skolområdeschef, som får en ny tjänst på barn- och utbildningskontoret. Rektorerna får nya chefer och kommer att ingå i något större ledningsgrupper. Elever från skolorna i Granloholm kommer inte längre självklart att slussas vidare till Hagaskolan, utan till Bergsåker. Det hela ingick i planerna redan då kommunens skolor och förskolor delades in i geografiska skolområden foto Privat När stadsbyggnadskontoret får in en ansökan om bygglov måste den skickas på remiss till bland annat miljökontoret. Arvid Nelehag på miljökontoret och Leif Nilsson på stadsbyggnadskontoret har lett ett projekt där handläggare och registatorer sett över och förbättrat processen. Det hela har mynnat ut i ett gemensamt styrdokument som innebär att de som arbetar med bygglovsremisserna får en bättre förståelse för varandras arbete. Vi fattar vad de tycker är viktigt och tvärtom, säger Arvid Nelehag. Tidigare har personer som beviljats bygglov fått en hel bibba med dokument, bland annat med råd från miljökontoret vad gäller bygget. Arvid Nelehag tror att dessa papper lätt kunnat försvinna i mängden. Den nya ordningen är att miljökontoret tar direktkontakt med personen för att ge råd. Det hela är så lyckat att de två kontoren nu går vidare med nästa samarbetsprojekt: Förbättrad samverkan och remisshantering av detaljplaneprocessen mellan miljökontoret och stadsbyggnadskontoret. Kartlägger stöd vid v På vilket sätt kan kommunens olika verksamheter identifiera och stötta vuxna som blir utsatta för eller utövar våld i sina nära relationer? Hur ser det ut i dag och hur bör arbetet med de frågorna förbättras? I höstas skärptes de statliga reglerna kring socialtjänstens ansvar inom detta område. Socialförvaltningen fick därför utvecklingsmedel från Socialstyrelsen för att se över och utveckla arbete med dessa frågor och en utredare har tillsatts. Hon håller just nu på med en kartläggning: vad görs i dag och vad bör ytterligare göras, i förhållande till vad lagstiftningen säger? Kartläggningen görs hos samtliga verksamheter inom socialförvaltningen. Utifrån sin inventering ska hon föreslå åtgärder. Detta arbete beräknas vara klart i mars. 12 Skopet

13 ... och det vart ljus Premiär för Samarbetsrum Nu lanseras Samarbetsrum, Sundsvalls kommuns nya system för att arbeta via nätet. Upplägget påminner om Facebook med inlägg som kan kommenteras, men är anpassat för arbetet. Alla medarbetare har redan från start en egen personlig sida och kan därefter skapa ett nytt rum eller kliva in i befintliga. Till rummet knyts gemensamma dokument, kalender, kontaktuppgifter, diskussionstrådar och mycket annat. Syftet är att det ska vara enkelt för grupper, projekt och avdelningar att jobba ihop. Både internt och med personer utanför kommunen, säger Monica Sjöqvist som är ansvarig för intranätet Inloggad. åld i nära relationer Förskolläraren Maria Nordqvist på Fyrens förskola har lättare att hålla koll på småttingarna nu när man fått bättre utomhusbelysning. Bättre utomhusbelysning är inte bara en fråga om trygghet och trivsel. Ny led-belysning sparar också energi. Mörkret är så där energisugande svart som det kan vara innan snön lagt sig. Men på parkeringsplatsen där Anders Lager, förvaltare på Drakfastigheter, möter oss är det numera ljust och inbjudande. Tidigare vilade området runt Fyrens förskola till stora delar i mörker så här års. Nu lyses både lekytor och fasader upp ordentligt. Genom att byta till led-lampor har vi fått ett kraftigare och samtidigt behagligare sken. Förut lyste det bara rakt ner. Nu kan vi välja hur ljuset ska spridas, förklarar Anders Lager. På morgnar och eftermiddagar, när föräldrar och personal rör sig utomhus, strålar lamporna med full kraft. Andra tider går de automatiskt ned till 50, 30 eller 0 procents styrka. Drakfastigheter har också klippt ned träd och buskar som skymde belysningen. Tidigare fick jag ta emot många samtal från personal som klagade på att det var för mörkt ute. I år har jag inte fått ett enda. Men ökad trygghet och trivsel är inte de enda fördelarna. Den nya armaturen drar bara 30 procent så mycket energi som den gamla. I mitt område satsar vi 1,6 miljoner kronor på ny belysning vid förskolor, skolor, och boenden. På åtta år har investeringen lönat sig, säger Anders Lager och visar oss runt. På baksidan träffar vi förskolläraren Maria Nordqvist som är ute med några tappra ungar i små reflexvästar. Det är stor skillnad mot förut. Men barnen stannar ju inte under ljuset nu heller, det gäller att ha koll. I stort sett alla fastigheter i området Alnö- Ljustadalen är klara. Målet är att hela kommunen ska ses över. Ledlampor är överlägsna. Vi byter till det inomhus också i samband med att vi renoverar, säger Anders Lager. Text Olof Axelsson Foto Bo Fernström Tidigare fick förvaltaren Anders Lager, Drakfastigheters förvaltare i Alnö-Ljustadalen, ta emot många telefonsamtal från personal som var missnöjda med utomhusbelysningen. nr

14 porträttet Ett riktigt hundliv Vovvarna bestämmer hur hennes liv ska se ut. Marie Israelsson är den åttafaldiga SM-mästaren som siktar på VM-guld i Österrike i februari. Klockan halv sex på morgonen är hundarna redan fastspända i fyrhjulingen och drar iväg med Marie Israelsson genom det kuperade landskapet i Vigge, cirka fem mil väster om centrala Sundsvall. Vi har bra träningsförhållanden här. Det är oftast mycket snö och det finns många backar och höga höjder att träna på. Sedan ligger Vigge mitt i Sverige så det är inte för långt från tävlingarna. Född i Uppsala bar det snart i väg till den natursköna byn Krokvåg som ligger utanför Hammarstrand. In flyttade också en katt, men eftersom brodern var allergisk blev det i stället en allergivänlig siberian husky när Marie var sju år. I barnåren var det Maries pappa som tränade hundarna och tävlade med trespann. Han köpte successivt in fler hundar från Sveriges mest framstående kennlar. Marie tyckte tävlingar var läskiga tills hon själv fattade mod i 15-årsåldern. Det slutade på näst sista plats men kämpaglöden förkolnades aldrig. Jag är en tävlingsmänniska och vill alltid testa att göra allt bättre. Min livsfilosofi är att allt är möjligt. Vill man bara någonting riktigt mycket, då går det. När morgonträningen är avklarad vid halv nio bär det av till jobbet på Sundvalls logistikpark där Marie är marknads- och kommunikationsansvarig sedan december Flexibla arbetstider gör att hon får umgås mycket med sina bästa vänner. Eftersom draghund inte lockar betalande publik i Sverige, är det omöjlig att livnära sig på sporten. Vinner man SM så får man en medalj, en hundmatsäck och ett koppel. Den dagliga träningen kostar mycket och jag reser ofta. Det är intresset för hundar och viljan av att klara mina egna mål, som driver mig. Efter ekonomisk linje på gymnasiet avbröt Marie jobbet som försäkringsmäklare och valde att se världen med pojkvännen Niklas i stället. Deras relation förstärktes med resans prövningar men backpack-trippen avbröts när en bakterie slog ut Maries tarmsystem. Jag blev så dålig på Samoa att Niklas fick skjutsa mig i rullstol. Det fanns inga sjukhus så vi fick flyga till Hawaii. På flyget kämpade jag för att hålla mig kvar i medvetandet. Marie var uttorkad och blev sängliggande i dagar med dropp medan Niklas vakade vid hennes sida. Och där har han funnits sedan dess. I dag kör han upp spår och följer med på de mångtaliga resorna. Som tjugoåring funderade Marie på en filmutbildning i Kalix. Men då den var för långt ifrån pappas hundar landade valet på informations- och PR-programmet vid nuvarande Mittuniversitetet. I början av 2000-talet gjorde arbete det möjligt för paret att dra till skogs och skaffa egna hundar. I dag har Marie tio stycken siberian husky. De är sociala hundar som lever i nuet. När hundarna latar sig så beter de sig som 89-åringar. Men när de får springa sekunden senare är de helt galna. Som doktor Jekyll och mister Hyde. Sedan hon började träna sina egna hundar har SM-gulden regnat över henne. Men när vädret är ruggigare funderar hon emellanåt på sin livsstil. Vad sjutton håller jag på med, tänker jag ibland. När det är regn, dimma, lerigt, kallt och rått och händerna blir så kalla att de värker resten av dagen. I framtiden satsar Marie på att vinna VM i släde med fyrspann eller sexspann, de fartfyllda grenarna hon alltid tävlat i. Träning fem dagar i veckan, ibland både morgon och kväll, tar henne kanske till VM-guldet i Österrike i februari. Hon lovade sig redan som dagboksskrivande nioåring att bli bäst i världen och ser vad som måste till. De som vinner i Europa är så vältränade att de kan springa med sina hundar i högre hastigheter i branta uppförsbackar. Min egen kondition och styrka måste förbättras. När arbetsdagen är slut kring sjutiden blir hundarna lyckliga. De kommer få göra vad de älskar. Och snart har den mörka skogen slukat spannet. Det händer att jag umgås med vänner och grannar också. Men jag kanske inte är så supersocial. Marie Israelsson Ålder: 39 år. Yrke: Marknads- och kommunikationsansvarig på Sundsvall Logistikpark. Familj: Sambon Niklas. Bor: Vigge nära Stöde. Hundar: Yoyo, Yarak, Finnen, Nekita, Trapper, Spana, Attan, Naala, Pulver, Aikido som alla är siberian husky. Och så tollaren Crille. Äter: Kött. Proteiner. Medaljer: 8 SM-guld, 1 VM-silver, 1 VM-brons, 2 EM-silver och 26 guld i andra tävlingar. Vad hundarna skulle säga om de kunde prata: Oj, vilken bra matte du är. Vilken tur jag har som får bo här i Vigge. 14 Skopet

15 Smått&gott Var rädd om detta i julhandeln Ska tindra i juletid Likare Garvämne C Har bra hand med fåglar HEJSAN! Tratt Vetande Instrument för kantor Spelade Rock- Fnykis Tassebygd SÄNG- LINNE Megafon Coopägare FIGUR Guilloufigur Puhkompis Atacama Konstriktning Sanningsförsäkran Bagarblandning BRYGG- PLATS ORM SPÖK- NAMN PALL- FRUKT Kortnummer STRUL Fördröjd DÖDS- SYND PJÄSDEL SMILA Explosivt ämne GARNER JULE- FRID D.Ä. Mörkbrunt färgpigment Ett halvt sådant skrev Strindberg om RISPOR IS- RÄNNA TOPP Z-ORT Har en del som julegran IDEO- LOGI VÅR VALUTA STAD I RHÔNE! Skottsk hamnstad Lägger jägare Gethane Populär sport Jag kom, jag såg, jag segrade SULTANAT GULD Golvmaterial Uppsats Kan man se tiden rätt svar novemberberkrysset SÖRJA Är ett kringflackande Här I en del Är blåa i Bokstav för INDIANRIT Ram 2014 leverne föddes finare visa av det tidigare Församling Abraham namn Evert Skaraborgs Cinematograf R K Å DEL VÄRLDSinom A Toker & Butter Taube län Frälsis G R U V A R B E T A R E Sämsta Kan knapp Säte Jaget betyg vara enligt för enligt regent T R Kratftigt norrlänningen O N I G papper R Freud U Fd pensionärshem på med pengar Kan detta Litium GOTLAND och 51 Oskarsgatan B Spelade A I E K O N O M E R Selleck Nysilver BRA VILD- G O L F BETYG S I M M A HUND D I N G O Vår STÄDA C I största Är Zlatan T A T A O artär R T A S O för många P Dans- Svängig Nickel ISBRYtillställning O L U BAR SYRE Struntprat K Fitzgerald G N T N I A TAR- Hus i förfall NAMN Förmoda Lysande reklam B R U N E I N E O N S K Y L T Statens KÄRL Livsmedelsverk Amerikas Arabiskt A U S L V namn toppdomän U R N A O M A R RÄCKA Lutspelande L I N O L E U M N G K pyroman N E R O V Götland TÄND- BÄR Svensk STIFTS- N Å MÄRKE BÄR orden L A T S A E N R V O Namn Förvaltning E-post The first lady of jazz Lös Skopetkrysset och var med i utlottningen av tre presentkort på profilprodukter för vardera 250 kr. Skicka din lösning senast den 12 januari 2015, till: Kontorsservice, Sundsvalls kommun, Sundsvall. Vinnare av novemberkrysset: Katarina Nygren Barn & utbildning Anette Norberg Service & teknik Jenny Hägglund Service & teknik Korsordskonstruktör: Hans Engqvist Du vet väl att vi har en grupp på Facebook? Sök på SK65 och begär att få gå med du också. SK65 startade: 1965 Medlemmar: Alla anställda i kommunen Medlemsavgift: 0 kronor Syfte: Att sätta guldkant på tillvaron och uppmuntra till egna fortsatta aktiviteter E-post: Telefon: Hemsida: Mer information och fler aktiviteter finns på: Halkan har kommit var har jag lagt broddarna? nr

16 Posttidning B Returer: Sundsvalls kommun Sundsvall mervärdet Koll på Sundsvall Hur bra koll har du på Sundsvall? Lös Skopets julnötter och tävla om biobiljetter. Maila de rätta svaren till senast den 12 januari. Skriv Skopets julnötter i ämnesraden. 1. Hur många tillsvidareanställda hade Sundvalls kommun (exklusive bolag) den 1 januari i år? x Lös Skopets julnötter och vinn biobiljetter! 2. Den 14 september var det val till riksdag, landsting och kommun. Peder Björk leder numera Sundsvall, men var är han född? 1. Härnösand x. Mjölby 2. Peking 3. Den 18 december inviger kungen Sundsvallsbron. Hur lång är den? meter x meter meter 4. Kevin Walker är inte bara fotbollsspelare och Idolvinnare, han har också ett uppdrag för Sundsvalls kommun. Vilket? 1. Ambassadör x. Hedersmedborgare 2. Innehavare av stadsnyckeln 5. Vinter betyder skidåkning på Södra berget. Ungefär hur långa är de sammanlagda skidspåren där? km x. 10 km km 6. Tornet på Norra berget är en välkänd siluett. Vilket år byggdes det? x Vilken stadsdel började med det hyllade arbetssätt inom hemtjänsten som ska spridas till hela kommunen? 1. Skönsmon x. Alnö 2. Skönsberg 8. Marie Israelsson pryder Skopet nummer 6. Vem av följande anställda har också varit på personaltidningens omslag under 2014? 1. Charlotte Sandelius x. Ulf Widmark 2. Helene Swenne Skopet 9. Teater Soja fick nyligen priset Bra gjort för Sundsvall. Vad heter den populära pjäs de spelade under hösten? 1. Sagerfeldts i Sundsvall x. Historien om Sagerfeldts 2. Sagerfeldts i Stenstan 10. I vår uppföljning av stormen Ivar skriver vi bland annat om Gimåfors. Hur många bor i området Liden, Anundgård, Holm, Järkvissle och Gimåfors? x Bland de rätta lösningarna drar vi fem vinnare som får två biobiljetter var. Lycka till! nr

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Kom ihåg ombyteskläder.

Kom ihåg ombyteskläder. Hej v48 Nu har vi börjat med massage, med tända ljus och skön musik masserade barnen varandra medan jag visade i luften vilka rörelser de skulle göra. Först var det lite fnissigt och de hade lite svårt

Läs mer

lampor Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk.

lampor Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk. Lampa Lampor Det finns fem verb grupper. Grupp ett är en-ord som slutar på -a. Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk. som inte slutar på vokal. En Grupp 1 En lampa

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Publicerat med tillstånd Blink Blink med stjärnan Text Ingrid Olsson Gilla böcker 2012

Publicerat med tillstånd Blink Blink med stjärnan Text Ingrid Olsson Gilla böcker 2012 En flicka kisar mot den ljusa strimman. Runt strimman är det svart. Svart som under sängen, svart som rullgardinen med julstjärnan där bakom. Svart som hela golvet fram till den ljusa dörrstrimman. 69

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Om författaren. Om boken Det handlar en tjej som hittar ett monster i en källare. Tjejen heter Sara och går i Årstaskolan.

Om författaren. Om boken Det handlar en tjej som hittar ett monster i en källare. Tjejen heter Sara och går i Årstaskolan. Om författaren Namn Linnéa Ålder 9 år Intresse Handboll och teater Böcker som jag inspireras av Twilight 1 Familj Min storasyster, min mamma och min pappa Tidigare utgivna böcker Den magiska dörren Tackar

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Hej alla föräldrar och barn!

Hej alla föräldrar och barn! Hej alla föräldrar och barn! Nu är det dax att börja i förskoleklass, vi förstår att ni har många frågor och funderingar. Därför har vi pedagoger i förskoleklasserna skrivit en liten förberedande saga

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

MAJ 2013. Mallorca. den 22 maj 2013. Mallis nästa. den 17 maj 2013

MAJ 2013. Mallorca. den 22 maj 2013. Mallis nästa. den 17 maj 2013 MAJ 2013 Mallorca den 22 maj 2013 Så har vi anlänt till Mallorca och den lilla byn Soller här på ön, sist jag var här var för 2 år sedan med laget. Denna gång är det bara jag A-K och Bettan men vi har

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

Kapitel 2 -Brevet Två dagar senare. Så såg jag och min BFF ett brev som låg under dörren. På brevet stod det

Kapitel 2 -Brevet Två dagar senare. Så såg jag och min BFF ett brev som låg under dörren. På brevet stod det Kapitel 1 -Hej Hej jag heter Minna. Min skola heter Santaskolan. Jag är 11 år. Min bästa kompis heter Smilla. Hon och jag har länge undrat över en dörr på skolan den tycker vi är märklig. Den ligger i

Läs mer

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor?

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor? Denna lektion är hämtad ur Ord och lästräning av Lena Sundberg Holmberg och Kristina Asker. Ord och lästräning består av fyra häften som övar och repeterar ord tematiskt inför det nationella provet i sfi.

Läs mer

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär 1.Hej! Hej jag heter Jakob. Jag är 9 år och går på Havsundaskolan. Jag gillar att spela fotboll och hockey. Jag älskar min t-shirt och mina jeanshorts. Vår lärare heter Kerstin, hon är så snäll. Min allra

Läs mer

Swedish 2015 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2015 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2015 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2015 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Question 1, Text 1 Välkommen

Läs mer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion

Läs mer

Rissa von Hult. Tina Persson Hälsoinspiratören www.friskoteket.eu

Rissa von Hult. Tina Persson Hälsoinspiratören www.friskoteket.eu Rissa von Hult Det var en dag i april år 2000 jag var ute på min postrunda och stannade som vanligt till på fårfarmen i Hult för att lämna post. Den här dagen kom vi in på att jag gärna skulle vilja ha

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har bytt till en annan förskola. 2. Emmas föräldrar tror att har mycket kontakt med Malin. 3. s pappa är ingenjör. 4. trivs bra

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson LISAS DAGBOK när autismen tar över Thomas Filipsson Barnläkaren var tydlig och korrekt Det är något som inte stämmer. Orden är hämtade från den 8 maj 1995. På avdelning 15 på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk AV-nummer 41511tv 1 Mitt Jobb svenska som andraspråk Programvinjett Buba veterinär /Veterinären Buba Badjie tar emot dagens första patient, en katt, på djurkliniken i Bromma./ Kattens ägare: Tjena. Vem

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Individuellt stöd som inte sticker ut Varje elev har sin egen lärstil och ingen vill bli utpekad som avvikande.

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE HOTELL GYLLENE KNORREN: DEN MYSTISKA GÄSTEN Text: Måns Gahrton och Johan Unenge 2008 Bild: Johan Unenge 2008 En originalproduktion från Bonnier Carlsen Bokförlag, Stockholm Formgivning

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk Sara elektriker AV-nummer 41511tv 2 Programvinjett /Sara är i en lägenhet, hon spikar, borrar och monterar./ SARA elektriker. Jag är utbildad starkströmselektriker. Jag har ju alltid gillat mycket tekniska

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Hörmanus till elevboken (sfi D)

Hörmanus till elevboken (sfi D) 1 Nyheter Lyssna på nyheterna. Vilka påståenden stämmer med nyheterna. Det blir fyra bokstäver över. 1 Elever som byter gymnasieskola eller program får räkna med att de ibland måste studera fyra till fem

Läs mer

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om författaren Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om boken Klara är elva år och har en kompis som heter Amanda. Det finns en dum kille som heter Tobias.

Läs mer

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013 Kapitel 1 Det är tisdag kväll och som vanligt har ABK:s lag träning. I små grupper dribblar man runt koner, tränar inkast, skjuter på mål eller övar väggpass. Bra! skriker Hanna när Yalam lyckas dribbla

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november Oj, oj oj, nu går tiden fort det har redan gått fem veckor sedan förra veckobrevet! Var tog de fem veckorna vägen? Jo, de försvann i en massa

Läs mer

Babysång Öppna förskolan Sävsjö

Babysång Öppna förskolan Sävsjö Babysång Öppna förskolan Sävsjö 1. Hej, hej på dej Hej, hej på dej, hej, hej på dej, jag kan klappa händerna hela da n. Hej, hej på dej, hej, hej på dej, jag kan klappa händerna hela da n 2. Jag kan klappa

Läs mer

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013 FEBRUARI 2013 Kvar i Östersund den 23 februari 2013 Har nu hunnit vara hemma några dagar efter VM som var en stor upplevelse för min del, tiden hemma har bestått till största delen av vila och återhämtning

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011 Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta var i klassrummet Emilia satt.

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s

Läs mer

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren KAPITEL 6 Umgås på nätet Internet håller alltmer på att utvecklas till en parallellvärld med vår vanliga tillvaro. Man spelar spel över nätet, bygger upp virtuella världar med virtuella prylar och virtuella

Läs mer

Torsdag 23/6, Zumba i Norrstrandslogen

Torsdag 23/6, Zumba i Norrstrandslogen Balkongprojektet, sommaren 2011 Balkongprojektet är en ungdomssatsning från Kultur och Fritid där ungdomar ordnar event för andra ungdomar som inte har något att göra. Det kan innefatta volleybollturneringar,

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Författare: Karin Hahlin-Ohlström Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman

Läs mer

barnhemmet i muang mai tisdag 24 maj - måndag 30 maj

barnhemmet i muang mai tisdag 24 maj - måndag 30 maj barnhemmet i muang mai tisdag 24 maj - måndag 30 maj Veckan har varit lugn men den har bestått av många Hej då och många Hej. Veckan har i stort sett varit lugn. Vi har kommit in i våra nya rutiner, som

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

FRISÖR- FÖRETAGARNA Vilka är vi egentligen? RÄDDA DAGEN MED ENERGI. TREND: AUGUSTI Färgtekniker från Australien ÖPPNA EN ROCKSALONG

FRISÖR- FÖRETAGARNA Vilka är vi egentligen? RÄDDA DAGEN MED ENERGI. TREND: AUGUSTI Färgtekniker från Australien ÖPPNA EN ROCKSALONG DIN TIDNING FRÅN FRISÖRFÖRETAGARNA NR 5/10 FRISÖR- FÖRETAGARNA Vilka är vi egentligen? RÄDDA DAGEN MED ENERGI Så håller du blodsockret i schack TREND: AUGUSTI Färgtekniker från Australien ÖPPNA EN ROCKSALONG

Läs mer

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö 1. När man sjunger så blir man så glad När man sjunger så blir man så glad. När man sjunger så blir man så glad. Så det vill man göra varendaste dag, ja, det vill

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Mats Karlsson 2008 04 25

Mats Karlsson 2008 04 25 Akademin för hälsa, vård och välfärd, HVV 10 veckor på Åland Utvärderingsrapport från praktikperiod på Stiftelsen Hemmet, Åland Mats Karlsson 2008 04 25 Denna rapport beskriver praktiktiden 21 januari

Läs mer

böckerna om monsteragenten nelly rapp: Besök gärna www.martinwidmark.se där författaren läser och berättar.

böckerna om monsteragenten nelly rapp: Besök gärna www.martinwidmark.se där författaren läser och berättar. böckerna om monsteragenten nelly rapp: Monster-akademin 2003 Frankensteinaren 2003 Varulvarna 2004 Trollkarlarna från Wittenberg 2005 Spökaffären 2006 De vita fruarna på Lovlunda slott 2007 Häxdoktorn

Läs mer

Utforskarna. ålder 4-5 år

Utforskarna. ålder 4-5 år Utforskarna ålder 4-5 år I våra mål satte vi upp att vi ville ha mer drama, konstruktion och berättelse. Detta gjorde att vi delade upp utforskarna i tre grupper med dessa områden som fokus. Barnen fick

Läs mer

HÄR KOMMER JAG! Max: Max såg på klockan. Halva NO-timmen hade gått tack vare besöket hos Syster, så nu slapp han läxförhöret också. Perfekt det med.

HÄR KOMMER JAG! Max: Max såg på klockan. Halva NO-timmen hade gått tack vare besöket hos Syster, så nu slapp han läxförhöret också. Perfekt det med. Max: Ibland är livet perfekt, som nu till exempel. Maxat! Maxade Max! gnolade han för sig själv. Nån gång skulle han göra en hel sång på det, tänkte han. Den skulle bli hans signatur. Maxade Max. Fast

Läs mer

Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A

Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A Människor som mår bra ger framgångsrika företag Det är ingen hemlighet. Människor som mår bra gör ett bättre arbete. Inte helt förvånande är det dessutom så

Läs mer

Alvas önskehund. Susanne Pelger. Kalvö Förlag

Alvas önskehund. Susanne Pelger. Kalvö Förlag Alvas önskehund Susanne Pelger Kalvö Förlag 2013 Kalvö Förlag och Susanne Pelger Utgiven av Kalvö Förlag Omslag: Emilia Nilsson Tryckt hos LaserTryck AB, Stockholm ISBN 978-91-637-3917-0 Bokens hemsida:

Läs mer

Schackledarens blad Lektion 1

Schackledarens blad Lektion 1 Schackledarens blad Lektion 1 Inledning Det är viktigt med en tydlig rutin för när schacklektionen börjar och slutar. Genom att samlas kring runda bordet när lektionen ska börja respektive avslutas uppnås

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla kompisen Tryck: Katarina tryck

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla kompisen Tryck: Katarina tryck Vad ar Asperger? Det kan gora sa att man blir extra bra pa nagot, som Hampus som kan alla Sveriges kungar utantill. Det kan ocksa gora sa att man inte trivs nar det ar mycket folk, som Tova som hatar att

Läs mer

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar 4 HÖRN Vad är 4 hörn? Ledaren ger ett påstående, deltagarna får välja på att ställa sig i ett hörn, tre hörn har givna val och ett är öppet. Forma smågrupper utifrån hörnen och låt deltagarna diskutera

Läs mer

Hur kan vi tillsammans med eleverna skapa inspiration till lek?

Hur kan vi tillsammans med eleverna skapa inspiration till lek? Hur kan vi tillsammans med eleverna skapa inspiration till lek? Q i Falköping 2011 Fritidshem Rubinen Författare Ann-Britt Eliasson Kristina Johansson Anneli Jonsson Hur kan vi tillsammans med eleverna

Läs mer

Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv

Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv Anette Hellman, PhD Institutionen för pedagogik Kommunikation och lärande Göteborgs Universitet Välkomna! Jag ska prata om: 1. Norm och normalitet

Läs mer

Barnens månadsbrev 3

Barnens månadsbrev 3 Barnens månadsbrev 3 Den här gången har vi valt att presentera skolans personal i månadsbrevet. Barnen i fyran har intervjuat. Här är deras presentationer av personalen. December 2008. Intervju med Lasse

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Sigtuna projektet Ekilaskolan

Sigtuna projektet Ekilaskolan Sigtuna projektet Ekilaskolan Tre stenar och några träd. En kör längst bak i rummet. Några människor söker efter föda. För länge sedan Innan vi hade internet Och människan trodde Att solen var gud. Då

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Gunnel 59 år är uppväxt i Fromheden och bor nu i hus i Norsjö. Hon är utbildad undersköterska

Läs mer

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever 2014-04-11 1 ARBETSMILJÖ (FYSISK OCH SOCIAL) Fräscha och fina toaletter. Fräschare och vackrare toaletter Renare toaletter Renovera toaletterna

Läs mer

BABBEL Daglig verksamhets tidning i Karlshamn Nr 2, 2009

BABBEL Daglig verksamhets tidning i Karlshamn Nr 2, 2009 BABBEL Daglig verksamhets tidning i Karlshamn Nr 2, 2009 Den här ekorren Kurre längtar efter sommar, sol, värme och färska nötter att käka. Ha en trevlig sommar önskar redaktionen och Kurre. Hanna BABBEL

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix ABC klubben Historiestund med mormor Asta Av Edvin Bucht 3a Djuptjärnsskolan Kalix Nu är Lea, Jacob och Dennis på väg till sin mormor, Asta som hon heter. Dom körde från orten Kalix, till deras mormor,

Läs mer

R O S E N L U N D S S K O L A N. Intervju med JP på sida 2-3. Mycket information om hur det funkar på en tidning!

R O S E N L U N D S S K O L A N. Intervju med JP på sida 2-3. Mycket information om hur det funkar på en tidning! Nr 5 2014 I det här numret har vi 4 sidor mer än i förra. Det betyder mer arbete och längre skoldagar för oss. Hoppas ni tycker om månadens nummer. Intervju med JP på sida 2-3. Mycket information om hur

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer