Granskning av budgetprocess och ekonomistyrning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Granskning av budgetprocess och ekonomistyrning"

Transkript

1 Rebecca Andersson Revisionskonsult Kerstin Sikander Cert. kommunal revisor Januari 2014 Granskning av budgetprocess och ekonomistyrning Region Halland

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga och revisionskriterier Metod och avgränsning Resultat av granskningen Region Hallands styrmodell Budgetprocessen Planeringsförutsättningar och budgetanvisningar Förankring och bedömning av budgetförslagets trovärdighet Risk och känslighetsanalyser Uppföljning och korrigering Hur används uppföljningsresultat i syfte att styra resurserna till rätt områden Träffsäkerhet i prognoser Åtgärdsplaner Krav på åtgärder vid budgetavvikelser Är åtgärdsplaner ett hjälpmedel att nå budgetmålen? Revisionell bedömning Januari 2014 Region Halland PwC

3 1. Sammanfattning PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Halland genomfört en granskning av regionens budgetprocess och ekonomistyrning. Bakgrunden till granskningen är att regionen under senare år haft återkommande problem att nå en ekonomi i balans i den specialiserade somatiska vården samt en oroande kostnadsutveckling i jämförelse med genomsnittet i riket. Vidare kommer förändringar i utjämningssystemet som införs från och med 2014 att innebära försämrat utfall för Region Hallands del. Situationen ställer höga krav på tydlighet i de ekonomiska förutsättningarna för verksamheterna och att de kan säkerställa att tilldelade resurser räcker. Det är därmed viktigt att den ekonomiska styrningen fungerar ändamålsenligt. Syftet med granskningen är att bedöma om regionstyrelsen har en ändamålsenlig budgetprocess och ekonomisk styrning. Vår samlade bedömning är att ändamålsenligheten i regionstyrelsens budgetprocess och ekonomiska styrning inte är tillfredställande. Det finns och har funnits ett antal brister som sammantaget ger oss grund för vår bedömning. Vi ser positivt på de initiativ, både på övergripande nivå för regionen och för Hallands sjukhus, som tagits under 2013 för att framgent utveckla ekonomistyrningen och budgetprocessen. Det är angeläget att detta utvecklingsarbete prioriteras och resulterar i konkreta förbättringar. Vi bedömer att budgetprocessen alltför mycket tar sin utgångspunkt i det kommande året. Kända förändringar på längre tidshorisont får mycket litet genomslag i budgetarbetet. Regionstyrelsen bör ställa krav på hälso- och sjukvårdsstyrelsen att mer aktivt driva strategiska frågor för framtiden och skapa förutsättningar för mer långsiktig ledning och styrning inom hälsooch sjukvården. En svaghet i budgetprocessen är att åtgärdskrav som följer av budgetförutsättningarna inte blir klarlagda i budgetarbetet. För att budgetstyrningen ska bli effektiv behövs, redan i planeringsfasen, klarhet i vilka åtgärder som krävs och hur genomförandet ska gå till. Åtgärdsbehovet i budget 2014 på 50 mnkr inom Hallands sjukhus har i dagsläget inte hanterats fullt ut. Inom Hallands sjukhus överstiger summan av vårdenheternas budgetar 2013 den budgetram som står till förfogande. Differensen ligger som ett sparbeting på förvaltningens centrala budget. Detta är enligt vår mening ett uttryck för brister i den ekonomiska styrningen. På verksamhetsnivå är budgeten som styrinstrument och därmed budgetdisciplinen bristfällig. Granskningen har visat att budgetfördelningsprocessen sker utan tillräcklig förankring. Det framkommer i granskningen att tidigare budgetar uppfattats som orealistiska och därför i praktiken inte tagits på allvar som ett åtagande från verksamhetsledningens sida. 1

4 Hallandssjukhus har de senaste åren erhållit ett flertal budgettillskott och justeringar i budgeten. I budget 2012 gjordes även ett tillskott i slutet av räkenskapsåret för att minska årets underskott. Att regelmässigt justera budgeten när budgetmålet inte uppnås kan, enligt vår bedömning, urholka respekten för budgeten som styrmedel. Det finns en tydlig strategi i budget 2014 att klara en verksamhet och en ekonomi i balans genom effektiviseringar. Regionstyrelsen gör bedömningen att det finns en betydande kostnadssänkningspotential i strukturella och andra effektiviseringsåtgärder inom hälso- och sjukvården. Samtidigt pekar jämförelser och analyser som gjorts i olika utredningar, interna och externa, på en svårighet att med nuvarande verksamhet genomföra besparingar inom personalområdet. Behovet av och ambitionen att sänka kostnaderna finns men det saknas en uttalad strategi för genomförandet. Uppföljning och kontroll av personalkostnader är ett utvecklingsområde. Ett fortsatt målmedvetet arbete inom Hallands sjukhus med produktions- och kapacitetsplanering är viktigt för att förbättra såväl behovsanalys, uppföljning av resursåtgång och styrning av verksamheten. Erfarenheter från tidigare utfall samt verklig kostnadsutveckling har inte beaktas tillräckligt som underlag i budgetarbetet för Följden har blivit att verksamheternas budgetar upplevs orealistiska. Det finns behov av att tydliggöra hur målkonflikter mellan ekonomi och verksamhet ska hanteras. Åtgärder som lagts fram och genomförts vid Hallands sjukhus under åren 2012 och 2013 har inte gett de kostnadssänkningar som var avsedda. Detta har revisorerna lyft fram i tidigare granskingar och förhållandet tycks kvarstå. Regionstyrelsen bör i ökad grad ställa krav på att preciserade åtgärder för att uppnå budgetmål redovisas i de fall det finns risk för budgetavvikelser. Vidare ska åtgärdernas förväntade effekt (belopp) tydligt framgå. Regionstyrelsen bör även ställa högre krav på rapportering om genomförande av åtgärdsplaner. 2

5 2. Inledning 2.1. Bakgrund På uppdrag av de förtroendevalada revisorerna i Region Halland har PwC genomfört en granskning av regionens budgetprocess och ekonomistyrning. Region Halland har en oroande kostnadsutveckling. Verksamhetens nettokostnader ökade 5,4 % under 2012, vilket kan jämföras med genomsnittet i riket som visade en nettokostnadsökning med 3 %. I delårsbokslutet efter augusti månad pekar prognosen för 2013 på en nettokostnadsökning med 5,1 %. Vidare kommer förändringar i utjämningssystemet som införs från och med 2014 att innebära, för Region Hallands del, ett försämrat utfall med ca 150 mnkr. Införandeåret blir effekten ca 75 mnkr. Den aktuella situationen ställer höga krav på tydlighet i de ekonomiska förutsättningarna för verksamheterna och att de kan säkerställa att tilldelade resurser räcker. Det är därmed viktigt att den ekonomiska styrningen fungerar ändamålsenligt. Regionens revisorer har med anledning av detta beslutat att granska regionens budgetprocess och ekonomistyrning. Ansvarig nämnd är regionstyrelsen Revisionsfråga och revisionskriterier Revisionsfråga Har regionstyrelsen en ändamålsenlig budgetprocess och ekonomisk styrning? Revisionskriterier Revisionskriterierna för denna granskning har hämtats ur följande: Kommunallagens krav avseende god ekonomisk hushållning Regionens riktlinjer för budget och ekonomistyrning Med utgångspunkt från dessa har följande kontrollområden formulerats: 1. Det finns en övergripande tydlighet i budgetprocessen. 2. De som ska förverkliga budgeten är engagerade i budgetprocessen. 3. Det finns en tydlig strategi för att klara en ekonomi i balans. 4. Uppföljnings- och prognosprocessen är ändamålsenlig. 5. Avvikelser analyseras och hanteras. 6. Det administrativa stödet som finns såväl personellt som systemmässigt när det gäller budget-, redovisnings- och personalsystem uppfattas som tillräckligt. 7. Åtgärdsplaner är ett hjälpmedel för att nå budgetmål. 3

6 2.3. Metod och avgränsning Granskningen på nämndsnivå avgränsas till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen samt Driftnämnden Hallands sjukhus. Två förvaltningar och fyra enheter har valts ut. Granskningen har genomförts genom intervjuer samt studier av styrande dokument. Vi har genomfört 23 intervjuer med politiker och tjänstemän på olika organisationsnivåer. Intervjuer har genomförts med: Politiker i majoritet och opposition i regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsstyrelsen och driftnämnden Hallands sjukhus Ekonomidirektör Hälso-och sjukvårdsdirektör Budgetchef Controller 2 förvaltningschefer och respektive ekonomichef 2 områdeschefer och respektive ekonom 2 verksamhetschefer 2 avdelningschefer Ytterligare medarbetare med roller i budget- och uppföljningsarbetet Vi har granskat budgetdokument, finansiella rapporter, protokoll, urval av beslutsunderlag samt direktiv som skickats ut till verksamhetsansvariga. Rapporten är sakavstämd av berörda politiker och tjänstemän. 4

7 3. Resultat av granskningen 3.1. Region Hallands styrmodell Region Hallands styrmodell utgår från principerna om mål- och budgetstyrning. Styrningen sker politiskt i flera ledningsnivåer med vision, mål, strategier, uppdrag och dialog kopplade till ekonomiska förutsättningar. Visionen är att Halland ska vara den bästa livsplatsen. Det övergripande styrdokumentet för att arbeta i visionens riktning är den regionala utvecklingsstrategin Halland bästa livsplatsen, som har tidshorisonten Mål och strategier för Region Halland är ett långsiktigt styrande beslut som har fattats av regionfullmäktige (RF ). Det innehåller de viktigaste målen och strategierna för Region Hallands arbete under mandatperioden. Utifrån mål och strategibeslutet fattar regionfullmäktige varje år det lagstadgade beslutet om budget och ekonomisk plan. Av regionens finansiella mål framgår att nettokostnadsandelen i genomsnitt för perioden ska vara högst 99 %. Nästa nivå bland de strategiska styrdokumenten är regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsstyrelsens uppdragsbeslut till driftnämnderna. Driftnämnderna har, enligt styrmodellen, ansvar att genomföra det uppdrag man får av regionstyrelsen respektive hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Varje driftnämnd fattar sedan mål- och inriktningsbeslut riktat till sin förvaltningschef. Förvaltningschefen utarbetar därefter en verksamhetsplan och konkreta mål för sin verksamhet. Driftnämnderna har det ekonomiska ansvaret inom sitt verksamhetsområde och därmed också ansvaret att ta beslut om åtgärder för att klara budgetramen. Förvaltningschefen har i sin tur resultatansvaret inför nämnden. Flera av de intervjuade har lyft fram svårigheten med att komma fram till politiskt acceptans i frågor om förslag till besparingar och effektiviseringar som ligger i linje med att hålla budget. Det händer att hälso- och sjukvårdsstyrelsen ger driftnämnderna i uppdrag att visa på andra möjliga alternativ om tänkt beslut inte bedöms politiskt gångbart. Förhållandet bidrar till en långdragen beslutsprocess och skapar otydlighet om vem som egentligen tar beslut. Det har framförts en frustation över att de uppföljningar och utredningar som efterfrågas inte används eller leder någonstans. 5

8 Det politiska årshjulet visar översiktligt åtta hållpunkter i den politiska processen. Regionfullmäktige Omvärldsanalys Regionfullmäktige Årsredovisning Regionstyrelsen Planeringsförutsättningar Regionfullmäktige Uppföljningsrapport 2 Regionfullmäktige Inriktningsbeslut Mål och strategier Regionstyrelsen Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Uppdrag till organisationen Regionfullmäktige Uppföljningsrapport 1 Regionfullmäktige Budget I övrigt finns ingen mer detaljerad beskrivning av regionens styrmodell. Det saknas också en samlad processbeskrivning över regionens budgetprocess som helhet där det framgår vad som ingår i varje delmoment. Befintliga styrdokument Styrning och ledning inom länssjukvården (2000) samt De ekonomiska villkoren för nämndernas befogenheter och ansvar som resultatenhet (2000) gäller enligt uppgift fortfarande, men av intervjuerna framgår att det finns väldigt lite kännedom om innehållet i dokumenten. Både på övergripande nivå och inom Hallands sjukhus har initiativ tagits för att utveckla ekonomistyrningen och bokslutsprocessen. Regionstyrelsen har under 2013 gett regionkontoret ett uppdrag att göra en översyn av den övergripande ekonomistyrningen. Budgetprocessen ingår som en del i denna översyn. Det är ännu inte tidsbestämt när resultatet ska redovisas. Inom Hallands sjukhus har under 2013 genomförts en kartläggning av budgetprocessen som syftat till att utveckla och skapa ett gemensamt arbetssätt i den nybildade förvaltningen. Processkartläggningen kommer att presenteras för sjukhusets ledningsgrupp under januari månad och senare för nämnden. Förbättringsområden som föreslås är bland annat: Processen bör vara förstålig för samtliga inblandade Områdenas inspel behöver vara en tidig del av processen Tidig input från hälso- och sjukvårdsstyrelsen är betydelsefulla för en bra process Tydliga spelregler och anvisningar behövs Viktigt med en begriplig fördelningsprocess Kapacitetsberäkning med regulatorer 6

9 3.2. Budgetprocessen Planeringsförutsättningar och budgetanvisningar Varje år inför framtagandet av budget och ekonomisk plan gör regionkontoret en uppdatering av processplaneringen. Planeringen är en översikt av deadlines och datum för sammanträden och dialogmöten som berör budgetarbetet. Utgångspunkter i budgetarbetet är fullmäktiges beslutade rambudget för föregående år med indexuppräkning för pris- och löneökningar, bedömd utveckling i befintlig plan, förändrat resursbehov i verksamheterna samt SKL:s prognoser över tillväxt och skatteunderlagsutveckling. Andra kända faktorer som exempelvis föregående års utfall och kostnadsutveckling kan också tas med i budgetarbetet. I budget 2014 har kommande förändringar i kostnadsutjämningssystemet och en trolig återbetalning av AFA Försäkring med ett beräknat belopp av 70 mnkr räknats med. I dag kan konstateras att AFA Försäkring ännu inte fattat något beslut och om det beslutas om återbetalning kan det ske tidigast En omvärldsanalys över planperioden Förutsättningar för tillväxt och välfärd i Halland som sammanställs av regionkontoret utgör ett underlag för den politiska diskussionen. Vid intervjuerna har framkommit att det behövs mer tid för den politiska dialogen. Inför budget 2015 presenteras omvärldsanalysen i december 2013, vilket är två månader tidigare än inför budget Både tjänstemän vid regionkontoret och politiker i regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsstyrelsen anser att roller och ansvar på övergripande nivå är tydligt definierat i budgetarbetet. I februari månad presenterar förvaltningscheferna en bruttolista över resursbehov. Vid intervjuerna har framkommit synpunkter på att behovsanalyserna inte har varit och fortfarande inte är tillräckligt genomarbetade. Inom Hallands sjukhus har under 2013 pågått ett arbete med utveckling av modeller för produktions- och kapacitetsberäkning. Målsättningen är bland annat att åstadkomma säkrare prognoser för produktionsvolymer, resursåtgång och kostnader. Utifrån resursbehovet sker politisk beredning inom regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsstyrelsen fram till formella ställningstaganden och planeringsförutsättningar. De lokala nämnderna har en roll i planeringen att lyfta fram lokala behov. I planeringsförutsättningarna för budget och plan (RS ) konstateras att de ekonomiska förutsättningarna för att genomföra den befintliga planens intensioner för avsevärt försämrats då kostnadsreduceringar inom hälso- och sjukvården, som förutsattes i budget 2013, inte genomförts. Vidare konstateras att för att nå minst ekonomisk balans krävs omfattande åtgärder. Det framkommer i planeringsförutsättningarna och vid intervjuerna att strategin för att klara en verksamhet och en ekonomi i balans är effektiviseringar. Regionstyrelsen gör bedömningen att det finns en betydande kostnadssänkningspotential i strukturella och andra effektiviseringsåtgärder inom hälso- och sjukvården. Tre områden som nämns är generella effektiviseringskrav, sänkta priser inom regionservice samt att effektivisera administrationen. 7

10 Hälso- och sjukvårdsstyrelsens budget- och planunderlag ( ) visar på en obalans mellan behov och tilldelad ram på -50 mnkr år 2014, -141 mnkr år 2015 och -217 mnkr år I förslaget till regionstyrelsen åtar sig hälso- och sjukvårdsstyrelsen att lösa differensen 2014 genom intern omfördelning av budgeten men ser ingen möjlighet att klara ramarna för 2015 och Enligt intervjuerna bedömde hälso- och sjukvårdsstyrelsen förslaget som tufft men realistiskt. Någon mer långsiktig plan för hur regionen ska komma till rätta med de befarade obalanserna 2015 och 2016 har inte utarbetats. Budgetarbetet har fokus på budgetåret. Den ekonomiska planen för de två nästkommande åren berörs mycket lite i planeringsarbetet. Fullmäktige fattar beslut om mål (koncernövergripande) och budgetramar i juni. Valår i november. Mål och budget 2014 med ekonomisk plan fastställdes av RF 19 juni Med de ekonomiska ramarna som utgångspunkt fastställde regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsstyrelsen sin egen interna budgetfördelning 2 oktober respektive 9 september. Samtidigt beslutades om uppdrag 2014 för driftnämnderna. Budgetanvisningar avseende regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsstyrelsens egeninterna budgetfördelning upprättas av regionkontoret. Senast 2 december 2013 ska nämndernas detaljbudgetar för 2014 inrapporteras. Förvaltningarna upprättar var och en egna budgetanvisningar Förankring och bedömning av budgetförslagets trovärdighet Dialogmötena i planeringsfasen som leder fram till mål, budget och ekonomiskplan bidrar, enligt de intervjuade, i hög grad till förankring av planeringsförutsättningarna. Vidare är dialogmötena ett forum för politiken att diskutera hur hälso- och sjukvårdsstyrelsen ska lösa sitt uppdrag med de resurser som planeringsförutsättningarna anger. Den formella redovisningen till regionstyrelsen om hur hälso- och sjukvårdsstyrelsen ska klara sitt uppdrag inom tilldelad ram ges i HSS förslag till regionstyrelsens förslag till fullmäktiges beslut (diarienr HSS ). Där framgår att, utifrån bokslutsanalysen för år 2012, har hälso- och sjukvårdsstyrelsen konstaterat att det funnits överskott i förhållande till budget särskilt till privata avtal, att en ny upphandling inom läkemedelsområdet har en positiv ekonomisk effekt och att en justering av avgiften inom slutenvården ökar finansieringen. Budget 2014 bedöms realistisk av intervjuade politiker. Av tjänstemännen anser några att 2014 års budget är realistisk eller åtminstone mer realistisk än de senaste årens budgetar medan andra menar att budgeten har en svag koppling till verkliga produktionskostnader. De menar att tidigare uppföljningsresultat eller verklig kostnadsutveckling inte beaktats tillräckligt i resursfördelningen. Den slutliga utfördelade budgeten uppfattas inte som trovärdig då verkligheten är något annat än vad budgeten har förutsatt. Det har också framkommit synpunkter på att omvärldsanalysen får liten plats i processen, att dialogen som förs kan bli bättre avseende resursfördelningen och att återkopplingen kan förbättras. Vidare så efterfrågas en mer långsiktig planering för att kunna styra verksamheten mer effektivt. Det som uppfattas som positivt är att processen har tidigarelagts. Det uppfattas av vissa att det inte finns någon budget- 8

11 process, ett anslag erhålls som bygger på historisk data utan möjlighet att påverka. Trots att budgeten uppfattas som orimlig och i vissa fall är något man tar lättvindigt på så antas den. Det finns en tradition att vara optimistisk och att det brukar alltid lösa sig. Förekommande prognostiserade underskott tidigt på året tyder på att budgetens trovärdighet varit svag Risk och känslighetsanalyser I mål och budget 2014 med ekonomisk plan redovisas en känslighetsanalys för regionens samlade ekonomi. Där framgår vilka effekter som några utvalda förändringar får på ekonomin. mnkr Löneökning med 1 %, inkl arbetsgivar avg -39 Arbetsgivaravgiften höjs med 1 % -27 Läkemedelskostnaderna ökar med 1 % -9 Patientavgifterna höjs med 10 % +18 Förändrad utdebitering med 10 öre +60 I granskningen har framkommit att det finns ledamöter i styrelser och nämnder som anser att risk- och konsekvensanalyser, innan budget fastställs, inte är tillräckliga. Det upplevs också svårt att få grepp om vilka ekonomiska konsekvenser olika förslag till beslut för med sig Uppföljning och korrigering I riktlinjer för Region Hallands uppföljning 2013 anges att uppföljningar ska ske i månadsrapporter, uppföljningsrapporter 1 och 2 samt årsrapport. Månadsrapporterna ska lämnas till regionkontoret senast den 6:e eller 7:e arbetsdagen i månaden. Regionkontoret rapporterar vidare till regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Enligt budgetanvisningar för 2014 ska inrapportering av nämndernas fastställda budget ske till ekonomiservice senast Om det fungerar skapar det förutsättningar för att kunna göra uppföljning direkt från årets början. Av intervjuerna har framkommit att den organisatoriska förändring som inneburit att förvaltningar går över nämndsgränserna skapat onödigt krånglig rapportering. Befintliga rapporter i ekonomisystemet kräver omräkning. Det blir mycket räknande. Samtliga förvaltningar och enheter med budgetansvar upprättar månadsrapporter enligt en gemensam mall för ekonomisk uppföljning. Flera intervjuade menar att uppföljning och analys är områden som behöver förstärkas, inte minst inom Hallands sjukhus. Uppföljning inom PA-området är i särskilt behov av att utvecklas. Det finns också en uppfattning att utdata blivit bättre det senaste året och att den ekonomiska rapporteringen förbättrats. Områdescheferna uppger att de har bra stöd av ekonomer och PA-personal i arbetet med månadsrapporterna men tiden räcker inte till för att göra några djupare analyser. Längre ner i organisationen upplevs det ekonomiska stödet som bra men be- 9

12 hovet är större. Det efterfrågas mer stöd på avdelningsnivå med analyser över kostnader och verksamhet. Uppföljningen 2013 har störts av byte av ekonomisystem och kontoplan samt organisationsförändringar. Uppföljningen av produktionen är i de flesta fall omfattande och görs månatligen. Ekonomiska nyckeltal presenteras årsvis. På verksamhetsnivå pågår det för närvarande projekt i syfte att identifiera nyckeltal som kan förbättra den ekonomiska uppföljningen Hur används uppföljningsresultat i syfte att styra resurserna till rätt områden Enligt flera av de intervjuade är användning av uppföljningsresultat ett viktigt utvecklingsområde i ekonomistyrningen. Uppföljningsresultat bör i högre grad leda till korrigeringar samt påverka fördelning av resurser. Inom Hallands sjukhus har diskussioner förts om omfördelning av internbudget, men hittills har det inte skett några omfördelningar Träffsäkerhet i prognoser Mnkr Prognos budgetavvikelse UR 1 Prognos budgetavvikelse UR 2 Preliminärt utfall budgetavvikelse Prognos budgetavvikelse UR 1 Prognos budgetavvikelse UR 2 Utfall budgetavvikelse Summa verksamhet -122,4-154,2-122,6-155,0-82,3 exkl. RS och HSS egen verksamhet Region Halland -95,9-259,4-89,4 64,5 85,0 Region Halland, rensat från jämförelsestörande poster -95,9-139,4-89,4-21,5-2 Följande förklaringar ges till prognoser och utfall: 2012 UR 1 - Prognossiffran förklaras huvudsakligen av betydande underskott inom hälso- och sjukvårdsverksamheterna. Efter mars månad prognostiserade Hallands sjukhus -100 mnkr UR 2 - Återbetalning av premier från AFA försäkring är beaktat i prognos UR 2 och påverkar regionens resultat positivt med 87 mnkr. Utfall Skillnaden mellan UR 2 och årsbokslutet 2012 för verksamheten exkl. RS och HSS beror främst på den resultatförstärkning som Hallands sjukhus erhållit om 53 mnkr för ökade kostnader i regionvården UR 1 - Prognoserna bygger på en kvarstående ekonomisk obalans för DN HS. Ingående obalans beräknas till drygt 100 mnkr UR 2 Förändringen i prognoserna förklaras av två jämförelsestörande poster som inte är budgeterade. Dels återbetalning av premier från AFA För- 10

13 säkring med 90 mnkr, dels ökade kostnader för pensionsförpliktelser på grund av sänkt diskonteringsränta med 210 mnkr. Posterna redovisas i regionstyrelsens gemensamma verksamhet. Sammanlagt försämrat resultat för Region Halland med 120 mnkr. Prognosen för DN HS är 30 mnkr sämre i förhållande till UR 1. Främsta orsaken är ökade avskrivningar och personalkostnader. Vad gäller prognoser från verksamheterna tenderar de att vara något mer optimistiska vid första uppföljningstillfället. Annars är prognosbedömningen som görs relativt god Åtgärdsplaner Krav på åtgärder vid budgetavvikelser Hallands sjukhus har under de senaste åren lagt fram olika åtgärder för att få verksamheten i ekonomisk balans. Uppföljning av åtgärder som genomförts under åren 2012 och 2013 visar att de inte har gett de kostnadssänkningar som varit avsedda. I årsrapporten 2012 och i uppföljningsrapporterna 2012 och 2013 lämnas kortfattat redovisning om vilka åtgärder som genomförts och besparingarnas effekter. Följande åtgärdsplaner har varit aktuella år 2012 och 2013: Åtgärdsplan Hallands sjukhus 2012 Mål Utfall enligt årsrapport 2012 Löpande effektiviseringar 15,0 10,0 Materialförsörjning 25,0 Ingen uppgift Strukturförslag 20,0 Ingen uppgift Anställningsstopp Produktion- och kapacitetsplanering Ingen uppgift 60,0 10,0 Åtgärdsplan Hallands sjukhus 2013 Mål Prognos enligt UR 2 Förändrad verksamhet i Falkenberg 10,0 6,7 Utbyte av läkemedel 3,0 0,0 Upphandlingar 10,0 4,5 Prisreduktion röntgen och lab 5,0 0,0 Vårdplatsreduktion omfördelning 5,0 0,0 Områdesvisa sparbeting 30,0 25,0 63,0 36,2 Åtgärder initierade av utredningen Mål Framtidens hälso- och sjukvård Nivåstrukturering palliativ vård 7,0 HSS beslut ( 90/2013) att inte genomföra Arbets- och miljömedicin avslutas 1,0 HSS beslut ( 29/2012) att inte göra några förändringar Översyn anpassning klimatvård 8,0 HSS beslut ( 33/2012) att inte göra några förändringar Begränsning glutenbidrag 1,0 Beslut ej taget i HSS Patientavgift, förbrukningsmaterial, CPAP 1,0 Utredning pågår 11

14 Enligt hälso- och sjukvårdsstyrelsens uppdrag till driftnämnderna för år 2014 ska driftnämndernas inriktningsdokument omfatta förslag på åtgärder för att nå ekonomisk balans Som tidigare nämnts krävs för Hallands sjukhus åtgärder motsvarande en helårseffekt på 50 mnkr. I driftnämnden Hallands sjukhus inriktningsdokument 2014 för Hallands sjukhus redovisas förslag på åtgärder som ligger inom driftnämndens mandat. Åtgärdernas beräknade effekt uppgår ca 20 mnkr. Förslaget kommer ytterligare att utredas och kostnadsberäknas per åtgärd. För ytterligare åtgärder som ligger utanför nämndens mandat föreslår nämnden att dialogen med hälso- och sjukvårdstyrelsen fortsätter. I protokoll (HSS ), framgår att hälso- och sjukvårdsstyrelsen ändrat sin uppfattning efter genomförda dialogmöten med driftsnämnderna och bedömer inte längre att de klarar sin budgetram för 2014 på grund av den befarande kostnadsutvecklingen Är åtgärdsplaner ett hjälpmedel att nå budgetmålen? Utfallet i årsbokslutet 2011 för Hallands sjukhus blev en stor negativ budgetavvikelse med 184 mnkr. För att komma till rätta med obalansen och nå budgetmålen har de senaste åren inneburit både åtgärdsplaner och resurstillskott. I budgeten för 2012 skedde förändringar och resurstillskott som utöver indexuppräkningen, innebar ett tillskott på 123 mnkr samt även reduktioner med 34 mnkr. Den ingående obalansen år 2012 bedömdes uppgå till 90 mnkr. I december 2012 gavs ytterligare budgettillskott på 53 mnkr för regionvården, vilket minskade underskottet i bokslutet. Resultatet i årsbokslutet 2012 visade, trots åtgärder och budgetförstärkning, på ett negativt resultat med -80 mnkr. Hallands sjukhus startade år 2013 med en bedömd ingående obalans på drygt 100 mnkr. Nuvarande prognos vid årets slut 2013 är ett underskott på 148 mnkr. Budgeten 2014 har förstärkts med 132 mnkr. Som tidigare nämnts beräknas åtgärdsbehovet vara 50 mnkr för att klara budgetmålet. I mål och budget 2014 med ekonomisk plan för konstateras att de åtgärder som vidtagits för att möta kostnadsökningarna har inte gett de effekter som behövts. En synpunkt som framkommit vid intervjuerna är att genomförda åtgärder kan hjälpa kortsiktigt, men får konsekvenser på länge sikt. Verksamhetsområdescheferna ansvarar för genomförande av åtgärdsplanerna och redogör för besparingarna. Det som sedan skall genomföras av avdelningarna upplever vissa sig vara delaktiga i, medan andra mindre delaktiga. Dock finns det en bra dialog inom området över vad som behöver åtgärdas. De åtgärder som genomförs skall, enligt intervjuerna, följas upp och utvärderas samt utarbetas tillsammans med de som genomför dem. De åtgärder som skall sättas in anser de intervjuade i större utsträckning skall bygga på trender/mönster i avvikelser som skett i verksamheten. Då finns det vetskap om var problemet finns och rätt åtgärder kan vidtas. I dagsläget vidtas åtgärder mer adhoc och fördelas ut på alla utan att ta hänsyn till historik eller situation. 12

15 På dialogmötena, som förts under hösten 2013, har olika åtgärder från verksamheterna belysts. Om effektiviseringar skall vidtas 2014 behöver beslut fattas och inte skjutas på framtiden, enligt de intervjuade. Det kommer att bli svårt att hålla budgeten 2014 och åren framöver om inte politiska beslut fattas om hur verksamheten skall vara organiserad. 13

16 4. Revisionell bedömning Vår samlade bedömning är att regionstyrelsens budgetprocess och ekonomiska styrning inte är tillfredsställande. Det finns ett antal brister som sammantaget ger grund för vår bedömning. Utifrån kontrollområdena ger vi bedömningar enligt nedan. Det saknas en dokumenterad samlad bild av regionens styrmodell. Riktlinjer för ekonomistyrning har inte uppdaterats sedan år 2000 och är dåligt förankrade i verksamheten. För att skapa grundförutsättningar för en effektiv ekonomistyrning är det angeläget att regionkontorets uppdrag att utveckla styrmodellen kommer i gång. Uppdraget innebär bland annat att göra en översyn av budgetprocessen och stärka budgeten som fungerande styrinstrument. Den besvärliga ekonomiska situationen i regionen innebär att det ställs särskilda krav på tydlighet i ekonomistyrningen. Vi bedömer att budgetprocessen alltför mycket tar sin utgångspunkt i det kommande året. Kända förändringar på längre tidshorisont får mycket litet genomslag i budgetarbetet. Regionstyrelsen bör ställa krav på hälso- och sjukvårdsstyrelsen att mer aktivt driva strategiska frågor för framtiden och skapa förutsättningar för mer långsiktig ledning och styrning inom hälso- och sjukvården. En svaghet i budgetprocessen är att åtgärdskrav som följer av budgetförutsättningarna inte blir klarlagda i budgetarbetet. För att budgetstyrningen ska bli effektiv behövs, redan i planeringsfasen, klarhet i vilka åtgärder som krävs och hur genomförandet ska gå till. Åtgärdsbehovet i budget 2014 på 50 mnkr inom Hallands sjukhus har i dagsläget inte hanterats fullt ut. Inom Hallands sjukhus överstiger summan av vårdenheternas budgetar 2013 den budgetram som står till förfogande. Differensen ligger som ett sparbeting på förvaltningens centrala budget. Detta är enligt vår mening ett uttryck för brister i den ekonomiska styrningen. På verksamhetsnivå är budgeten som styrinstrument och därmed budgetdisciplinen bristfällig. Granskningen har visat att budgetfördelningsprocessen sker utan tillräcklig förankring. Det framkommer i granskningen att tidigare budgetar uppfattats som orealistiska och därför i praktiken inte tagits på allvar som ett åtagande från verksamhetsledningens sida. Hallandssjukhus har de senaste åren erhållit ett flertal budgettillskott och justeringar i budgeten. I budget 2012 gjordes även ett tillskott i slutet av räkenskapsåret för att minska årets underskott. Att regelmässigt justera budgeten när budgetmålet inte uppnås kan, enligt vår bedömning, urholka respekten för budgeten som styrmedel. Det finns en tydlig strategi i budget 2014 att klara en verksamhet och en ekonomi i balans genom effektiviseringar. Regionstyrelsen gör bedömningen att det finns en betydande kostnadssänkningspotential i strukturella och andra effektiviserings åt- 14

17 gärder inom hälso- och sjukvården. Samtidigt pekar jämförelser och analyser som gjorts i olika utredningar, interna och externa, på en svårighet att med nuvarande struktur genomföra besparingar inom personalområdet. Behovet av och ambitionen att sänka kostnaderna finns men det saknas en fastlagd strategi för genomförandet. Uppföljning och kontroll av personalkostnader är ett utvecklingsområde. Ett fortsatt målmedvetet arbete inom Hallands sjukhus med produktions- och kapacitetsplanering kommer att kunna förbättra behovsanalyser, uppföljning av resursåtgång och styrning av verksamheten. Erfarenheter från tidigare utfall samt verklig kostnadsutveckling har inte beaktas tillräckligt som underlag i budgetarbetet för Följden har blivit att verksamheternas budgetar upplevs orealistiska. Det finns behov av att tydliggöra hur målkonflikter mellan ekonomi och verksamhet ska hanteras. Åtgärder som lagts fram och genomförts vid Hallands sjukhus under åren 2012 och 2013 har inte gett de kostnadssänkningar som var avsedda. Detta har revisorerna lyft fram i tidigare granskningar och förhållandet tycks kvarstå. Regionstyrelsen bör i ökad grad ställa krav på att preciserade åtgärder för att uppnå budgetmål redovisas i de fall det finns risk för budgetavvikelser. Vidare ska åtgärdernas förväntade effekt (belopp) tydligt framgå. Regionstyrelsen bör även ställa högre krav på rapportering om genomförande av åtgärdsplaner. Januari 2014 Kerstin Sikander Projektledare Christel Eriksson Uppdragsledare 15

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning PwC har fått uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Halland att granska

Läs mer

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland www.pwc.se Revisionsrapport Inger Andersson Christina Olsson Februari 2016 Granskning av budgetprocessen inom Budgetprocessen inom Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Revisionsrapport Kommunstyrelsens arbete för en ekonomi i balans

Revisionsrapport Kommunstyrelsens arbete för en ekonomi i balans s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Kommunstyrelsens arbete för en Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område. Revisionen

Läs mer

Årsplan utgångspunkt Regionfullmäktige (RF)

Årsplan utgångspunkt Regionfullmäktige (RF) Uppföljningsrapport 2 behovsuppföljning RF 7/11 Budget och Uppdrag RF 26-27/9 Årsplan utgångspunkt Regionfullmäktige (RF) Politisk styrning Region Halland Bästa Livsplatsen Seminarie Kunskap och förståelse

Läs mer

Granskning av socialnämndens förutsättningar för att ta fram en budget i balans

Granskning av socialnämndens förutsättningar för att ta fram en budget i balans www.pwc.se Revisionsrapport Kerstin Sikander Cert. kommunal revisor Linda Gustavsson Revisionskonsult Granskning av socialnämndens förutsättningar för att ta fram en budget i balans Ängelholms kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Revisionsrapport Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun 31 mars 2009 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...3 2 Metod...3 3 Sammanfattande

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport. Landstinget i Värmland

Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport. Landstinget i Värmland Granskningsrapport Carin Hultgren Lars Dahlin Anette Fagerholm Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport 2015 Landstinget i Värmland Granskning av delårsrapport 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014:2

Granskning av delårsrapport 2014:2 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Landstinget i Jönköpings län Granskning av delårsrapport 2014:2 Landstinget i Jönköpings län Innehåll 1. Sammanfattning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Landstingets revisorer

Landstingets revisorer 1 (5) Datum Vår beteckning Ekonomistaben 2016-05-31 LK/160509 Handläggare och telefon Ert datum Er beteckning Veronica Hedlund Lundgren, 054-61 41 38 2016-02-18 Rev/15019 Landstingets revisorer Svar på

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport Bedömning av BKUs arbete för en ekonomi i balans

Revisionsrapport Bedömning av BKUs arbete för en ekonomi i balans Sida 1(1) Datum Revisionen Till: Barn-, kultur- och utbildningsnämnden (BKU) För kännedom: Kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Bedömning av BKUs arbete för en ekonomi i balans

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av målstyrning enligt god ekonomisk hushållning

Granskning av målstyrning enligt god ekonomisk hushållning www.pwc.se Jörn Wahlroth 21 januari 2014 Granskning av målstyrning enligt god ekonomisk hushållning Torsås kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Revisionsfråga... 1 1.2.1.

Läs mer

Granskning av delårsrapport augusti 2015

Granskning av delårsrapport augusti 2015 Granskningsrapport Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor Granskning av delårsrapport augusti 2015 Landstinget Dalarna Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 www.pwc.com/se Linda Yacoub Sofia Nylund Susanna Collijn Oktober 2013 Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 Vaxholms stad Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning s. 3 Delårsrapportens

Läs mer

Åtgärder för en ekonomi i balans

Åtgärder för en ekonomi i balans Revisionsrapport Åtgärder för en ekonomi i balans Landstinget Gävleborg Bengt Andersson Hanna Franck Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Revisionsfråga och

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Malin Kronmar Revisionskonsult Caroline Liljebjörn Cert. kommunal revisor Kerstin Sikander Cert. Kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Landstinget i Kalmar län Innehållsförteckning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Oxelösunds kommun September 2012 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Kommunens investeringsverksamhet

Kommunens investeringsverksamhet www.pwc.se Revisionsrapport Clas-Bertil Söderlund Cert. kommunal revisor Maj 2013 Kommunens investeringsverksamhet Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Haparanda Stad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrningen definieras som en målmedveten styrprocess vars syfte är att utifrån kända styrprinciper och spelregler påverka organisationens

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Granskning intern kontroll

Granskning intern kontroll Revisionsrapport Granskning intern kontroll Kinda kommun Karin Jäderbrink Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Bakgrund 2 2.1 Uppdrag och revisionsfråga 2 2.2 Avgränsning

Läs mer

Styrdokument för Hammarö kommun

Styrdokument för Hammarö kommun Styrdokument för Hammarö kommun Huvudprinciper för styrning, uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten i Hammarö kommun. Antaget 2012, reviderat 2015-05-18 2 1. Inledning 1.1 Vem vänder

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Ekonomi- och målstyrning inom barn- och. genomförd granskning

Ekonomi- och målstyrning inom barn- och. genomförd granskning Revisionsrapport Vänersborgs kommun Monica Axelsson September 2011 Ekonomi- och målstyrning inom barn- och ungdomsnämndenuppföljning av tidigare genomförd granskning Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Yttrande över revisionsrapport Köptrohet mot ramavtal

Yttrande över revisionsrapport Köptrohet mot ramavtal Datum Dnr 2015-02-12 RS140413 RHR140013 Region Hallands revisorer Yttrande över revisionsrapport Köptrohet mot ramavtal Regionstyrelsen har noterat revisorernas synpunkter och avger härmed svar på vilka

Läs mer

Övergripande granskning av Regionstyrelsens intern kontroll arbete. Region Halland. Revisionsrapport

Övergripande granskning av Regionstyrelsens intern kontroll arbete. Region Halland. Revisionsrapport Revisionsrapport Övergripande granskning av Regionstyrelsens intern kontroll arbete Region Halland Rebecca Andersson, revisionskonsult Kerstin Sikander, Cert. kommunal revisor Carl-Magnus Stensson, Cert.

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Hanna Holmberg Richard Vahul Granskning av delårsrapport 2014 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2015 samt landstingsstyrelsens styrning, uppföljning och interna kontroll

Granskning av årsredovisning 2015 samt landstingsstyrelsens styrning, uppföljning och interna kontroll Landstingets revisorer 2016-04-12 Rev/16015 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av årsredovisning 2015 samt landstingsstyrelsens styrning, uppföljning och interna

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport. Krokoms Kommun

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport. Krokoms Kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Krokoms Kommun 9 september 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 4 Granskningsresultat... 5 Sammanfattning Vår bedömning är att

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 www.pwc.se Granskningsrapport Inger Andersson Cert. kommunal revisor Anela Cmajcanin Revisor Granskning av delårsrapport 2016 Marks kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT

GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT 2013-08-31 BAKGRUND Revisorerna ska enligt kommunallagen bedöma om resultatet i den lagstadgade delårsrapporten är förenligt med de av fullmäktige fastställda

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Föredragningslista Sammanträdesdatum

Föredragningslista Sammanträdesdatum Föredragningslista Sammanträdesdatum 2011-04-27 Driftnämnden Varberg Tid: Onsdagen den 27 april 2011 klockan 13.00-16.00 Plats: Varbergs stadshotell, konferenslokal Wardberg 1 Justering Driftnämnden beslutar

Läs mer

Datum 2015-06-04 Dnr 1501626

Datum 2015-06-04 Dnr 1501626 Regionstyrelsen Charlotte Karbassi Stabschef ekonomi 040-675 36 41 Charlotte.Karbassi@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-04 Dnr 1501626 1 (5) Regionstyrelsen Ekonomiskt läge och åtgärder Ordförandens

Läs mer

Driftnämnden Öppen specialiserad vård

Driftnämnden Öppen specialiserad vård Föredragningslista Sammanträdesdatum 2014-02-18 Driftnämnden Öppen specialiserad vård Tid: Tisdagen den 18 februari 2014 klockan 09.00 12.00 Plats: Konferensrum Borgkammaren, Regionkontoret södra vägen

Läs mer

Ansvarsutövande: Barn- och utbildningsnämnden Sundsvalls kommun

Ansvarsutövande: Barn- och utbildningsnämnden Sundsvalls kommun www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Barn- och utbildningsnämnden Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...

Läs mer

Målstyrning enligt. hushållning

Målstyrning enligt. hushållning www.pwc.se Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Cert. kommunal revisor Pär Sturesson Cert. kommunal revisor Målstyrning enligt god ekonomisk hushållning Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Socialnämnden. Granskning av verksamhetsberättelse Halmstads kommun. Revisionsrapport. www.pwc.se

Socialnämnden. Granskning av verksamhetsberättelse Halmstads kommun. Revisionsrapport. www.pwc.se www.pwc.se Revisionsrapport Rebecca Andersson Revisionskonsult Carl-Magnus Stenson Cert. kommunal revisor Socialnämnden Granskning av verksamhetsberättelse Halmstads kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Medelpads räddningstjänstförbund Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Ansvarsutövande: Överförmyndarnämnden

Ansvarsutövande: Överförmyndarnämnden www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Överförmyndarnämnden Mitt Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...

Läs mer

pwc Granskningsrapport

pwc Granskningsrapport pwc Granskningsrapport Innehållsförteckning i Sammanfattande bedömning Inledning.i Bakgrund. Syfte, revisionsfrågor och avgränsning i 3.3 Revisionskriterier.4 Metod Granskningsresultat 3.i Allmänna iakttagelser

Läs mer

Granskning år 2015 av patientnämnden

Granskning år 2015 av patientnämnden Granskning år 2015 av patientnämnden Rapport nr 20/2015 Mars 2016 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 21:2 2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1. REKOMMENDATIONER... 3 2. BAKGRUND...

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc www.pwc.se Revisionsrapport Joanna Hägg Tilda Lindell Granskning av intern kontroll Tierps kommun pwc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Granskningsbakgrund...

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av budgetprocessen Trelleborgs kommun

Revisionsrapport Granskning av budgetprocessen Trelleborgs kommun Revisionsrapport Granskning av budgetprocessen Trelleborgs kommun Alf Wahlgren Certifierad kommunal revisor Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2009 Ljusdals kommun

Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2009 Ljusdals kommun Revisionsrapport Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2009 Ljusdals kommun September 2009 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Lena Sörell Godkänd revisor 2009-09-15 Namnförtydligande Namnförtydligande

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Tid Onsdag 11 februari kl 08:30 torsdag 12 februari 12:00. Regionstyrelsen utser Lise-Lotte Bensköld-Olsson att jämte ordföranden justera protokollet.

Tid Onsdag 11 februari kl 08:30 torsdag 12 februari 12:00. Regionstyrelsen utser Lise-Lotte Bensköld-Olsson att jämte ordföranden justera protokollet. Föredragningslista Sammanträdesdatum 2015-02-11 Regionstyrelsen Tid Onsdag 11 februari kl 08:30 torsdag 12 februari 12:00 Plats Grand Hotel, Hotellgatan 1, Falkenberg 1 Justering Regionstyrelsen utser

Läs mer

Västerviks kommun Revisionsrapport Kommunstyrelsens uppsiktsplikt

Västerviks kommun Revisionsrapport Kommunstyrelsens uppsiktsplikt www.pwc.se Revisionsrapport Kommunstyrelsens uppsiktsplikt 2016-05-04 Revisionsfråga Granskningens ska bedöma hur Kommunstyrelsen Utövar sin uppsikt över nämnder och bolag Har tolkat sitt uppsiktsuppdrag

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 www.pwc.com/se Anders Hägg Anders Rabb Sandra Volter Oktober 2013 Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 Solna stad Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens innehåll

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport Revisionsrapport Delårsrapport 2010-06-30 Torsås kommun 15 september 2010 Åsa Bejvall Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2010. Oxelösunds kommun 2010-09-29. Matti Leskelä

Revisionsrapport. Delårsrapport 2010. Oxelösunds kommun 2010-09-29. Matti Leskelä Revisionsrapport Oxelösunds kommun 2010-09-29 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 1 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning... 2 1.3 Revisionskriterier...

Läs mer

Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning

Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Granskning av delårsbokslut augusti 2015

Granskning av delårsbokslut augusti 2015 Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor Granskning av delårsbokslut augusti 2015 Landstinget Dalarna Hjälpmedelsnämnden Dalarna Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2. Granskningsresultat

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Pyramis. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Pyramis. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult Revisionsrapport Revision 2011 Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Samordningsförbundet Pyramis Robert Bergman Revisionskonsult April 2012 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Revisionsrapport Stina Björnram, Bert Hedberg Cert. kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2012 Surahammars kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

Revisorerna och god ekonomisk hushållning Bedömning av delårsrapporter och årsredovisning

Revisorerna och god ekonomisk hushållning Bedömning av delårsrapporter och årsredovisning PM Sida 2005-06-13 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för demokrati och styrning Agneta Peterz Till de förtroendevalda revisorerna i kommuner, landsting och regioner Revisorerna och god

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Carlsson Mattias Bygghammar Karin Johansson Granskning av delårsrapport 2015 Vara Kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Datum. Resultatet av vår granskning och underlag för gjorda bedömningar finns redovisat i bifogad revisionsrapport.

Datum. Resultatet av vår granskning och underlag för gjorda bedömningar finns redovisat i bifogad revisionsrapport. Arvidsjaurs kommun Revisorerna Datum Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Utlåtande avseende delårsrapport 2013-08-31 Vi ska som revisorer bedöma om kommunens delårsrapport är upprättad i enlighet med lagens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Granskning av ramoch budgetprocess samt ekonomistyrning

Granskning av ramoch budgetprocess samt ekonomistyrning Revisionsrapport Granskning av ramoch budgetprocess samt ekonomistyrning Hallsbergs kommun Johan Skeri Mars 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 Bakgrund och revisionsfråga 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Kommunstyrelsen och nämnder har ett särskilt ansvar för intern kontroll enligt kommunallagen (kap 6:1, 6:7).

Kommunstyrelsen och nämnder har ett särskilt ansvar för intern kontroll enligt kommunallagen (kap 6:1, 6:7). Arvidsjaurs kommlln Revisorerna Datum 2014-03-13 DO/St- '.J.tJ/'1 2014-03- i j ",. ' För kännedom: Socialnämnden Bam- och utbildningsnämnden Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden Fullmäktiges presidium

Läs mer

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Projekt med extern finansiering styrning och kontroll Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1

Läs mer

Granskning av landstingsstyrelsens ekonomiska styrning och kontroll

Granskning av landstingsstyrelsens ekonomiska styrning och kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Anders Färnstrand Auktoriserad revisor Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Granskning av landstingsstyrelsens ekonomiska styrning och kontroll Norrbottens läns landsting

Läs mer

Granskning år 2015 av folkhögskolestyrelsen för Vindelns och Storumans folkhögskolor

Granskning år 2015 av folkhögskolestyrelsen för Vindelns och Storumans folkhögskolor Granskning år 2015 av folkhögskolestyrelsen för Vindelns och Storumans folkhögskolor Rapport nr 22/2015 Mars 2016 Eva Röste Moe, revisionskontoret Diarienummer: REV 16:2-2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Svar på revisionsrapporten God ekonomisk hushållning Dnr 217-2011 Mikael Cederberg Thomas Nilsson Innehållsförteckning 1. Revisionsrapporten... 3 1.1. God ekonomisk hushållning...

Läs mer

Uppföljande granskning av ledning och styrning samt användandet Stratsys. Vänersborgs kommun

Uppföljande granskning av ledning och styrning samt användandet Stratsys. Vänersborgs kommun Revisionsrapport Uppföljande granskning av ledning och styrning samt användandet Stratsys Vänersborgs kommun Charlotte Karlsson Håkan Olsson Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Vimmerby kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Ekonomiska styrprinciper - styrmodell och ekonomistyrningsprinciper

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Ekonomiska styrprinciper - styrmodell och ekonomistyrningsprinciper Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Kf 80 Den 2016-11-14 80 Dnr 2016/00327 Ekonomiska styrprinciper - styrmodell och ekonomistyrningsprinciper Kommunfullmäktiges beslut

Läs mer

Ansvarsutövande: Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration Sundsvalls kommun

Ansvarsutövande: Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration Sundsvalls kommun www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration Sundsvalls kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Revisionsrapport Uppföljning av ekonomi, tertial 1. Ragunda Kommun

Revisionsrapport Uppföljning av ekonomi, tertial 1. Ragunda Kommun Revisionsrapport Uppföljning av ekonomi, tertial 1 Ragunda Kommun 12 juni 2015 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 4 Sammanfattning Resultatet för

Läs mer