Granskning av budgetprocess och ekonomistyrning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Granskning av budgetprocess och ekonomistyrning"

Transkript

1 Rebecca Andersson Revisionskonsult Kerstin Sikander Cert. kommunal revisor Januari 2014 Granskning av budgetprocess och ekonomistyrning Region Halland

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga och revisionskriterier Metod och avgränsning Resultat av granskningen Region Hallands styrmodell Budgetprocessen Planeringsförutsättningar och budgetanvisningar Förankring och bedömning av budgetförslagets trovärdighet Risk och känslighetsanalyser Uppföljning och korrigering Hur används uppföljningsresultat i syfte att styra resurserna till rätt områden Träffsäkerhet i prognoser Åtgärdsplaner Krav på åtgärder vid budgetavvikelser Är åtgärdsplaner ett hjälpmedel att nå budgetmålen? Revisionell bedömning Januari 2014 Region Halland PwC

3 1. Sammanfattning PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Halland genomfört en granskning av regionens budgetprocess och ekonomistyrning. Bakgrunden till granskningen är att regionen under senare år haft återkommande problem att nå en ekonomi i balans i den specialiserade somatiska vården samt en oroande kostnadsutveckling i jämförelse med genomsnittet i riket. Vidare kommer förändringar i utjämningssystemet som införs från och med 2014 att innebära försämrat utfall för Region Hallands del. Situationen ställer höga krav på tydlighet i de ekonomiska förutsättningarna för verksamheterna och att de kan säkerställa att tilldelade resurser räcker. Det är därmed viktigt att den ekonomiska styrningen fungerar ändamålsenligt. Syftet med granskningen är att bedöma om regionstyrelsen har en ändamålsenlig budgetprocess och ekonomisk styrning. Vår samlade bedömning är att ändamålsenligheten i regionstyrelsens budgetprocess och ekonomiska styrning inte är tillfredställande. Det finns och har funnits ett antal brister som sammantaget ger oss grund för vår bedömning. Vi ser positivt på de initiativ, både på övergripande nivå för regionen och för Hallands sjukhus, som tagits under 2013 för att framgent utveckla ekonomistyrningen och budgetprocessen. Det är angeläget att detta utvecklingsarbete prioriteras och resulterar i konkreta förbättringar. Vi bedömer att budgetprocessen alltför mycket tar sin utgångspunkt i det kommande året. Kända förändringar på längre tidshorisont får mycket litet genomslag i budgetarbetet. Regionstyrelsen bör ställa krav på hälso- och sjukvårdsstyrelsen att mer aktivt driva strategiska frågor för framtiden och skapa förutsättningar för mer långsiktig ledning och styrning inom hälsooch sjukvården. En svaghet i budgetprocessen är att åtgärdskrav som följer av budgetförutsättningarna inte blir klarlagda i budgetarbetet. För att budgetstyrningen ska bli effektiv behövs, redan i planeringsfasen, klarhet i vilka åtgärder som krävs och hur genomförandet ska gå till. Åtgärdsbehovet i budget 2014 på 50 mnkr inom Hallands sjukhus har i dagsläget inte hanterats fullt ut. Inom Hallands sjukhus överstiger summan av vårdenheternas budgetar 2013 den budgetram som står till förfogande. Differensen ligger som ett sparbeting på förvaltningens centrala budget. Detta är enligt vår mening ett uttryck för brister i den ekonomiska styrningen. På verksamhetsnivå är budgeten som styrinstrument och därmed budgetdisciplinen bristfällig. Granskningen har visat att budgetfördelningsprocessen sker utan tillräcklig förankring. Det framkommer i granskningen att tidigare budgetar uppfattats som orealistiska och därför i praktiken inte tagits på allvar som ett åtagande från verksamhetsledningens sida. 1

4 Hallandssjukhus har de senaste åren erhållit ett flertal budgettillskott och justeringar i budgeten. I budget 2012 gjordes även ett tillskott i slutet av räkenskapsåret för att minska årets underskott. Att regelmässigt justera budgeten när budgetmålet inte uppnås kan, enligt vår bedömning, urholka respekten för budgeten som styrmedel. Det finns en tydlig strategi i budget 2014 att klara en verksamhet och en ekonomi i balans genom effektiviseringar. Regionstyrelsen gör bedömningen att det finns en betydande kostnadssänkningspotential i strukturella och andra effektiviseringsåtgärder inom hälso- och sjukvården. Samtidigt pekar jämförelser och analyser som gjorts i olika utredningar, interna och externa, på en svårighet att med nuvarande verksamhet genomföra besparingar inom personalområdet. Behovet av och ambitionen att sänka kostnaderna finns men det saknas en uttalad strategi för genomförandet. Uppföljning och kontroll av personalkostnader är ett utvecklingsområde. Ett fortsatt målmedvetet arbete inom Hallands sjukhus med produktions- och kapacitetsplanering är viktigt för att förbättra såväl behovsanalys, uppföljning av resursåtgång och styrning av verksamheten. Erfarenheter från tidigare utfall samt verklig kostnadsutveckling har inte beaktas tillräckligt som underlag i budgetarbetet för Följden har blivit att verksamheternas budgetar upplevs orealistiska. Det finns behov av att tydliggöra hur målkonflikter mellan ekonomi och verksamhet ska hanteras. Åtgärder som lagts fram och genomförts vid Hallands sjukhus under åren 2012 och 2013 har inte gett de kostnadssänkningar som var avsedda. Detta har revisorerna lyft fram i tidigare granskingar och förhållandet tycks kvarstå. Regionstyrelsen bör i ökad grad ställa krav på att preciserade åtgärder för att uppnå budgetmål redovisas i de fall det finns risk för budgetavvikelser. Vidare ska åtgärdernas förväntade effekt (belopp) tydligt framgå. Regionstyrelsen bör även ställa högre krav på rapportering om genomförande av åtgärdsplaner. 2

5 2. Inledning 2.1. Bakgrund På uppdrag av de förtroendevalada revisorerna i Region Halland har PwC genomfört en granskning av regionens budgetprocess och ekonomistyrning. Region Halland har en oroande kostnadsutveckling. Verksamhetens nettokostnader ökade 5,4 % under 2012, vilket kan jämföras med genomsnittet i riket som visade en nettokostnadsökning med 3 %. I delårsbokslutet efter augusti månad pekar prognosen för 2013 på en nettokostnadsökning med 5,1 %. Vidare kommer förändringar i utjämningssystemet som införs från och med 2014 att innebära, för Region Hallands del, ett försämrat utfall med ca 150 mnkr. Införandeåret blir effekten ca 75 mnkr. Den aktuella situationen ställer höga krav på tydlighet i de ekonomiska förutsättningarna för verksamheterna och att de kan säkerställa att tilldelade resurser räcker. Det är därmed viktigt att den ekonomiska styrningen fungerar ändamålsenligt. Regionens revisorer har med anledning av detta beslutat att granska regionens budgetprocess och ekonomistyrning. Ansvarig nämnd är regionstyrelsen Revisionsfråga och revisionskriterier Revisionsfråga Har regionstyrelsen en ändamålsenlig budgetprocess och ekonomisk styrning? Revisionskriterier Revisionskriterierna för denna granskning har hämtats ur följande: Kommunallagens krav avseende god ekonomisk hushållning Regionens riktlinjer för budget och ekonomistyrning Med utgångspunkt från dessa har följande kontrollområden formulerats: 1. Det finns en övergripande tydlighet i budgetprocessen. 2. De som ska förverkliga budgeten är engagerade i budgetprocessen. 3. Det finns en tydlig strategi för att klara en ekonomi i balans. 4. Uppföljnings- och prognosprocessen är ändamålsenlig. 5. Avvikelser analyseras och hanteras. 6. Det administrativa stödet som finns såväl personellt som systemmässigt när det gäller budget-, redovisnings- och personalsystem uppfattas som tillräckligt. 7. Åtgärdsplaner är ett hjälpmedel för att nå budgetmål. 3

6 2.3. Metod och avgränsning Granskningen på nämndsnivå avgränsas till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen samt Driftnämnden Hallands sjukhus. Två förvaltningar och fyra enheter har valts ut. Granskningen har genomförts genom intervjuer samt studier av styrande dokument. Vi har genomfört 23 intervjuer med politiker och tjänstemän på olika organisationsnivåer. Intervjuer har genomförts med: Politiker i majoritet och opposition i regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsstyrelsen och driftnämnden Hallands sjukhus Ekonomidirektör Hälso-och sjukvårdsdirektör Budgetchef Controller 2 förvaltningschefer och respektive ekonomichef 2 områdeschefer och respektive ekonom 2 verksamhetschefer 2 avdelningschefer Ytterligare medarbetare med roller i budget- och uppföljningsarbetet Vi har granskat budgetdokument, finansiella rapporter, protokoll, urval av beslutsunderlag samt direktiv som skickats ut till verksamhetsansvariga. Rapporten är sakavstämd av berörda politiker och tjänstemän. 4

7 3. Resultat av granskningen 3.1. Region Hallands styrmodell Region Hallands styrmodell utgår från principerna om mål- och budgetstyrning. Styrningen sker politiskt i flera ledningsnivåer med vision, mål, strategier, uppdrag och dialog kopplade till ekonomiska förutsättningar. Visionen är att Halland ska vara den bästa livsplatsen. Det övergripande styrdokumentet för att arbeta i visionens riktning är den regionala utvecklingsstrategin Halland bästa livsplatsen, som har tidshorisonten Mål och strategier för Region Halland är ett långsiktigt styrande beslut som har fattats av regionfullmäktige (RF ). Det innehåller de viktigaste målen och strategierna för Region Hallands arbete under mandatperioden. Utifrån mål och strategibeslutet fattar regionfullmäktige varje år det lagstadgade beslutet om budget och ekonomisk plan. Av regionens finansiella mål framgår att nettokostnadsandelen i genomsnitt för perioden ska vara högst 99 %. Nästa nivå bland de strategiska styrdokumenten är regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsstyrelsens uppdragsbeslut till driftnämnderna. Driftnämnderna har, enligt styrmodellen, ansvar att genomföra det uppdrag man får av regionstyrelsen respektive hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Varje driftnämnd fattar sedan mål- och inriktningsbeslut riktat till sin förvaltningschef. Förvaltningschefen utarbetar därefter en verksamhetsplan och konkreta mål för sin verksamhet. Driftnämnderna har det ekonomiska ansvaret inom sitt verksamhetsområde och därmed också ansvaret att ta beslut om åtgärder för att klara budgetramen. Förvaltningschefen har i sin tur resultatansvaret inför nämnden. Flera av de intervjuade har lyft fram svårigheten med att komma fram till politiskt acceptans i frågor om förslag till besparingar och effektiviseringar som ligger i linje med att hålla budget. Det händer att hälso- och sjukvårdsstyrelsen ger driftnämnderna i uppdrag att visa på andra möjliga alternativ om tänkt beslut inte bedöms politiskt gångbart. Förhållandet bidrar till en långdragen beslutsprocess och skapar otydlighet om vem som egentligen tar beslut. Det har framförts en frustation över att de uppföljningar och utredningar som efterfrågas inte används eller leder någonstans. 5

8 Det politiska årshjulet visar översiktligt åtta hållpunkter i den politiska processen. Regionfullmäktige Omvärldsanalys Regionfullmäktige Årsredovisning Regionstyrelsen Planeringsförutsättningar Regionfullmäktige Uppföljningsrapport 2 Regionfullmäktige Inriktningsbeslut Mål och strategier Regionstyrelsen Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Uppdrag till organisationen Regionfullmäktige Uppföljningsrapport 1 Regionfullmäktige Budget I övrigt finns ingen mer detaljerad beskrivning av regionens styrmodell. Det saknas också en samlad processbeskrivning över regionens budgetprocess som helhet där det framgår vad som ingår i varje delmoment. Befintliga styrdokument Styrning och ledning inom länssjukvården (2000) samt De ekonomiska villkoren för nämndernas befogenheter och ansvar som resultatenhet (2000) gäller enligt uppgift fortfarande, men av intervjuerna framgår att det finns väldigt lite kännedom om innehållet i dokumenten. Både på övergripande nivå och inom Hallands sjukhus har initiativ tagits för att utveckla ekonomistyrningen och bokslutsprocessen. Regionstyrelsen har under 2013 gett regionkontoret ett uppdrag att göra en översyn av den övergripande ekonomistyrningen. Budgetprocessen ingår som en del i denna översyn. Det är ännu inte tidsbestämt när resultatet ska redovisas. Inom Hallands sjukhus har under 2013 genomförts en kartläggning av budgetprocessen som syftat till att utveckla och skapa ett gemensamt arbetssätt i den nybildade förvaltningen. Processkartläggningen kommer att presenteras för sjukhusets ledningsgrupp under januari månad och senare för nämnden. Förbättringsområden som föreslås är bland annat: Processen bör vara förstålig för samtliga inblandade Områdenas inspel behöver vara en tidig del av processen Tidig input från hälso- och sjukvårdsstyrelsen är betydelsefulla för en bra process Tydliga spelregler och anvisningar behövs Viktigt med en begriplig fördelningsprocess Kapacitetsberäkning med regulatorer 6

9 3.2. Budgetprocessen Planeringsförutsättningar och budgetanvisningar Varje år inför framtagandet av budget och ekonomisk plan gör regionkontoret en uppdatering av processplaneringen. Planeringen är en översikt av deadlines och datum för sammanträden och dialogmöten som berör budgetarbetet. Utgångspunkter i budgetarbetet är fullmäktiges beslutade rambudget för föregående år med indexuppräkning för pris- och löneökningar, bedömd utveckling i befintlig plan, förändrat resursbehov i verksamheterna samt SKL:s prognoser över tillväxt och skatteunderlagsutveckling. Andra kända faktorer som exempelvis föregående års utfall och kostnadsutveckling kan också tas med i budgetarbetet. I budget 2014 har kommande förändringar i kostnadsutjämningssystemet och en trolig återbetalning av AFA Försäkring med ett beräknat belopp av 70 mnkr räknats med. I dag kan konstateras att AFA Försäkring ännu inte fattat något beslut och om det beslutas om återbetalning kan det ske tidigast En omvärldsanalys över planperioden Förutsättningar för tillväxt och välfärd i Halland som sammanställs av regionkontoret utgör ett underlag för den politiska diskussionen. Vid intervjuerna har framkommit att det behövs mer tid för den politiska dialogen. Inför budget 2015 presenteras omvärldsanalysen i december 2013, vilket är två månader tidigare än inför budget Både tjänstemän vid regionkontoret och politiker i regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsstyrelsen anser att roller och ansvar på övergripande nivå är tydligt definierat i budgetarbetet. I februari månad presenterar förvaltningscheferna en bruttolista över resursbehov. Vid intervjuerna har framkommit synpunkter på att behovsanalyserna inte har varit och fortfarande inte är tillräckligt genomarbetade. Inom Hallands sjukhus har under 2013 pågått ett arbete med utveckling av modeller för produktions- och kapacitetsberäkning. Målsättningen är bland annat att åstadkomma säkrare prognoser för produktionsvolymer, resursåtgång och kostnader. Utifrån resursbehovet sker politisk beredning inom regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsstyrelsen fram till formella ställningstaganden och planeringsförutsättningar. De lokala nämnderna har en roll i planeringen att lyfta fram lokala behov. I planeringsförutsättningarna för budget och plan (RS ) konstateras att de ekonomiska förutsättningarna för att genomföra den befintliga planens intensioner för avsevärt försämrats då kostnadsreduceringar inom hälso- och sjukvården, som förutsattes i budget 2013, inte genomförts. Vidare konstateras att för att nå minst ekonomisk balans krävs omfattande åtgärder. Det framkommer i planeringsförutsättningarna och vid intervjuerna att strategin för att klara en verksamhet och en ekonomi i balans är effektiviseringar. Regionstyrelsen gör bedömningen att det finns en betydande kostnadssänkningspotential i strukturella och andra effektiviseringsåtgärder inom hälso- och sjukvården. Tre områden som nämns är generella effektiviseringskrav, sänkta priser inom regionservice samt att effektivisera administrationen. 7

10 Hälso- och sjukvårdsstyrelsens budget- och planunderlag ( ) visar på en obalans mellan behov och tilldelad ram på -50 mnkr år 2014, -141 mnkr år 2015 och -217 mnkr år I förslaget till regionstyrelsen åtar sig hälso- och sjukvårdsstyrelsen att lösa differensen 2014 genom intern omfördelning av budgeten men ser ingen möjlighet att klara ramarna för 2015 och Enligt intervjuerna bedömde hälso- och sjukvårdsstyrelsen förslaget som tufft men realistiskt. Någon mer långsiktig plan för hur regionen ska komma till rätta med de befarade obalanserna 2015 och 2016 har inte utarbetats. Budgetarbetet har fokus på budgetåret. Den ekonomiska planen för de två nästkommande åren berörs mycket lite i planeringsarbetet. Fullmäktige fattar beslut om mål (koncernövergripande) och budgetramar i juni. Valår i november. Mål och budget 2014 med ekonomisk plan fastställdes av RF 19 juni Med de ekonomiska ramarna som utgångspunkt fastställde regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsstyrelsen sin egen interna budgetfördelning 2 oktober respektive 9 september. Samtidigt beslutades om uppdrag 2014 för driftnämnderna. Budgetanvisningar avseende regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsstyrelsens egeninterna budgetfördelning upprättas av regionkontoret. Senast 2 december 2013 ska nämndernas detaljbudgetar för 2014 inrapporteras. Förvaltningarna upprättar var och en egna budgetanvisningar Förankring och bedömning av budgetförslagets trovärdighet Dialogmötena i planeringsfasen som leder fram till mål, budget och ekonomiskplan bidrar, enligt de intervjuade, i hög grad till förankring av planeringsförutsättningarna. Vidare är dialogmötena ett forum för politiken att diskutera hur hälso- och sjukvårdsstyrelsen ska lösa sitt uppdrag med de resurser som planeringsförutsättningarna anger. Den formella redovisningen till regionstyrelsen om hur hälso- och sjukvårdsstyrelsen ska klara sitt uppdrag inom tilldelad ram ges i HSS förslag till regionstyrelsens förslag till fullmäktiges beslut (diarienr HSS ). Där framgår att, utifrån bokslutsanalysen för år 2012, har hälso- och sjukvårdsstyrelsen konstaterat att det funnits överskott i förhållande till budget särskilt till privata avtal, att en ny upphandling inom läkemedelsområdet har en positiv ekonomisk effekt och att en justering av avgiften inom slutenvården ökar finansieringen. Budget 2014 bedöms realistisk av intervjuade politiker. Av tjänstemännen anser några att 2014 års budget är realistisk eller åtminstone mer realistisk än de senaste årens budgetar medan andra menar att budgeten har en svag koppling till verkliga produktionskostnader. De menar att tidigare uppföljningsresultat eller verklig kostnadsutveckling inte beaktats tillräckligt i resursfördelningen. Den slutliga utfördelade budgeten uppfattas inte som trovärdig då verkligheten är något annat än vad budgeten har förutsatt. Det har också framkommit synpunkter på att omvärldsanalysen får liten plats i processen, att dialogen som förs kan bli bättre avseende resursfördelningen och att återkopplingen kan förbättras. Vidare så efterfrågas en mer långsiktig planering för att kunna styra verksamheten mer effektivt. Det som uppfattas som positivt är att processen har tidigarelagts. Det uppfattas av vissa att det inte finns någon budget- 8

11 process, ett anslag erhålls som bygger på historisk data utan möjlighet att påverka. Trots att budgeten uppfattas som orimlig och i vissa fall är något man tar lättvindigt på så antas den. Det finns en tradition att vara optimistisk och att det brukar alltid lösa sig. Förekommande prognostiserade underskott tidigt på året tyder på att budgetens trovärdighet varit svag Risk och känslighetsanalyser I mål och budget 2014 med ekonomisk plan redovisas en känslighetsanalys för regionens samlade ekonomi. Där framgår vilka effekter som några utvalda förändringar får på ekonomin. mnkr Löneökning med 1 %, inkl arbetsgivar avg -39 Arbetsgivaravgiften höjs med 1 % -27 Läkemedelskostnaderna ökar med 1 % -9 Patientavgifterna höjs med 10 % +18 Förändrad utdebitering med 10 öre +60 I granskningen har framkommit att det finns ledamöter i styrelser och nämnder som anser att risk- och konsekvensanalyser, innan budget fastställs, inte är tillräckliga. Det upplevs också svårt att få grepp om vilka ekonomiska konsekvenser olika förslag till beslut för med sig Uppföljning och korrigering I riktlinjer för Region Hallands uppföljning 2013 anges att uppföljningar ska ske i månadsrapporter, uppföljningsrapporter 1 och 2 samt årsrapport. Månadsrapporterna ska lämnas till regionkontoret senast den 6:e eller 7:e arbetsdagen i månaden. Regionkontoret rapporterar vidare till regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Enligt budgetanvisningar för 2014 ska inrapportering av nämndernas fastställda budget ske till ekonomiservice senast Om det fungerar skapar det förutsättningar för att kunna göra uppföljning direkt från årets början. Av intervjuerna har framkommit att den organisatoriska förändring som inneburit att förvaltningar går över nämndsgränserna skapat onödigt krånglig rapportering. Befintliga rapporter i ekonomisystemet kräver omräkning. Det blir mycket räknande. Samtliga förvaltningar och enheter med budgetansvar upprättar månadsrapporter enligt en gemensam mall för ekonomisk uppföljning. Flera intervjuade menar att uppföljning och analys är områden som behöver förstärkas, inte minst inom Hallands sjukhus. Uppföljning inom PA-området är i särskilt behov av att utvecklas. Det finns också en uppfattning att utdata blivit bättre det senaste året och att den ekonomiska rapporteringen förbättrats. Områdescheferna uppger att de har bra stöd av ekonomer och PA-personal i arbetet med månadsrapporterna men tiden räcker inte till för att göra några djupare analyser. Längre ner i organisationen upplevs det ekonomiska stödet som bra men be- 9

12 hovet är större. Det efterfrågas mer stöd på avdelningsnivå med analyser över kostnader och verksamhet. Uppföljningen 2013 har störts av byte av ekonomisystem och kontoplan samt organisationsförändringar. Uppföljningen av produktionen är i de flesta fall omfattande och görs månatligen. Ekonomiska nyckeltal presenteras årsvis. På verksamhetsnivå pågår det för närvarande projekt i syfte att identifiera nyckeltal som kan förbättra den ekonomiska uppföljningen Hur används uppföljningsresultat i syfte att styra resurserna till rätt områden Enligt flera av de intervjuade är användning av uppföljningsresultat ett viktigt utvecklingsområde i ekonomistyrningen. Uppföljningsresultat bör i högre grad leda till korrigeringar samt påverka fördelning av resurser. Inom Hallands sjukhus har diskussioner förts om omfördelning av internbudget, men hittills har det inte skett några omfördelningar Träffsäkerhet i prognoser Mnkr Prognos budgetavvikelse UR 1 Prognos budgetavvikelse UR 2 Preliminärt utfall budgetavvikelse Prognos budgetavvikelse UR 1 Prognos budgetavvikelse UR 2 Utfall budgetavvikelse Summa verksamhet -122,4-154,2-122,6-155,0-82,3 exkl. RS och HSS egen verksamhet Region Halland -95,9-259,4-89,4 64,5 85,0 Region Halland, rensat från jämförelsestörande poster -95,9-139,4-89,4-21,5-2 Följande förklaringar ges till prognoser och utfall: 2012 UR 1 - Prognossiffran förklaras huvudsakligen av betydande underskott inom hälso- och sjukvårdsverksamheterna. Efter mars månad prognostiserade Hallands sjukhus -100 mnkr UR 2 - Återbetalning av premier från AFA försäkring är beaktat i prognos UR 2 och påverkar regionens resultat positivt med 87 mnkr. Utfall Skillnaden mellan UR 2 och årsbokslutet 2012 för verksamheten exkl. RS och HSS beror främst på den resultatförstärkning som Hallands sjukhus erhållit om 53 mnkr för ökade kostnader i regionvården UR 1 - Prognoserna bygger på en kvarstående ekonomisk obalans för DN HS. Ingående obalans beräknas till drygt 100 mnkr UR 2 Förändringen i prognoserna förklaras av två jämförelsestörande poster som inte är budgeterade. Dels återbetalning av premier från AFA För- 10

13 säkring med 90 mnkr, dels ökade kostnader för pensionsförpliktelser på grund av sänkt diskonteringsränta med 210 mnkr. Posterna redovisas i regionstyrelsens gemensamma verksamhet. Sammanlagt försämrat resultat för Region Halland med 120 mnkr. Prognosen för DN HS är 30 mnkr sämre i förhållande till UR 1. Främsta orsaken är ökade avskrivningar och personalkostnader. Vad gäller prognoser från verksamheterna tenderar de att vara något mer optimistiska vid första uppföljningstillfället. Annars är prognosbedömningen som görs relativt god Åtgärdsplaner Krav på åtgärder vid budgetavvikelser Hallands sjukhus har under de senaste åren lagt fram olika åtgärder för att få verksamheten i ekonomisk balans. Uppföljning av åtgärder som genomförts under åren 2012 och 2013 visar att de inte har gett de kostnadssänkningar som varit avsedda. I årsrapporten 2012 och i uppföljningsrapporterna 2012 och 2013 lämnas kortfattat redovisning om vilka åtgärder som genomförts och besparingarnas effekter. Följande åtgärdsplaner har varit aktuella år 2012 och 2013: Åtgärdsplan Hallands sjukhus 2012 Mål Utfall enligt årsrapport 2012 Löpande effektiviseringar 15,0 10,0 Materialförsörjning 25,0 Ingen uppgift Strukturförslag 20,0 Ingen uppgift Anställningsstopp Produktion- och kapacitetsplanering Ingen uppgift 60,0 10,0 Åtgärdsplan Hallands sjukhus 2013 Mål Prognos enligt UR 2 Förändrad verksamhet i Falkenberg 10,0 6,7 Utbyte av läkemedel 3,0 0,0 Upphandlingar 10,0 4,5 Prisreduktion röntgen och lab 5,0 0,0 Vårdplatsreduktion omfördelning 5,0 0,0 Områdesvisa sparbeting 30,0 25,0 63,0 36,2 Åtgärder initierade av utredningen Mål Framtidens hälso- och sjukvård Nivåstrukturering palliativ vård 7,0 HSS beslut ( 90/2013) att inte genomföra Arbets- och miljömedicin avslutas 1,0 HSS beslut ( 29/2012) att inte göra några förändringar Översyn anpassning klimatvård 8,0 HSS beslut ( 33/2012) att inte göra några förändringar Begränsning glutenbidrag 1,0 Beslut ej taget i HSS Patientavgift, förbrukningsmaterial, CPAP 1,0 Utredning pågår 11

14 Enligt hälso- och sjukvårdsstyrelsens uppdrag till driftnämnderna för år 2014 ska driftnämndernas inriktningsdokument omfatta förslag på åtgärder för att nå ekonomisk balans Som tidigare nämnts krävs för Hallands sjukhus åtgärder motsvarande en helårseffekt på 50 mnkr. I driftnämnden Hallands sjukhus inriktningsdokument 2014 för Hallands sjukhus redovisas förslag på åtgärder som ligger inom driftnämndens mandat. Åtgärdernas beräknade effekt uppgår ca 20 mnkr. Förslaget kommer ytterligare att utredas och kostnadsberäknas per åtgärd. För ytterligare åtgärder som ligger utanför nämndens mandat föreslår nämnden att dialogen med hälso- och sjukvårdstyrelsen fortsätter. I protokoll (HSS ), framgår att hälso- och sjukvårdsstyrelsen ändrat sin uppfattning efter genomförda dialogmöten med driftsnämnderna och bedömer inte längre att de klarar sin budgetram för 2014 på grund av den befarande kostnadsutvecklingen Är åtgärdsplaner ett hjälpmedel att nå budgetmålen? Utfallet i årsbokslutet 2011 för Hallands sjukhus blev en stor negativ budgetavvikelse med 184 mnkr. För att komma till rätta med obalansen och nå budgetmålen har de senaste åren inneburit både åtgärdsplaner och resurstillskott. I budgeten för 2012 skedde förändringar och resurstillskott som utöver indexuppräkningen, innebar ett tillskott på 123 mnkr samt även reduktioner med 34 mnkr. Den ingående obalansen år 2012 bedömdes uppgå till 90 mnkr. I december 2012 gavs ytterligare budgettillskott på 53 mnkr för regionvården, vilket minskade underskottet i bokslutet. Resultatet i årsbokslutet 2012 visade, trots åtgärder och budgetförstärkning, på ett negativt resultat med -80 mnkr. Hallands sjukhus startade år 2013 med en bedömd ingående obalans på drygt 100 mnkr. Nuvarande prognos vid årets slut 2013 är ett underskott på 148 mnkr. Budgeten 2014 har förstärkts med 132 mnkr. Som tidigare nämnts beräknas åtgärdsbehovet vara 50 mnkr för att klara budgetmålet. I mål och budget 2014 med ekonomisk plan för konstateras att de åtgärder som vidtagits för att möta kostnadsökningarna har inte gett de effekter som behövts. En synpunkt som framkommit vid intervjuerna är att genomförda åtgärder kan hjälpa kortsiktigt, men får konsekvenser på länge sikt. Verksamhetsområdescheferna ansvarar för genomförande av åtgärdsplanerna och redogör för besparingarna. Det som sedan skall genomföras av avdelningarna upplever vissa sig vara delaktiga i, medan andra mindre delaktiga. Dock finns det en bra dialog inom området över vad som behöver åtgärdas. De åtgärder som genomförs skall, enligt intervjuerna, följas upp och utvärderas samt utarbetas tillsammans med de som genomför dem. De åtgärder som skall sättas in anser de intervjuade i större utsträckning skall bygga på trender/mönster i avvikelser som skett i verksamheten. Då finns det vetskap om var problemet finns och rätt åtgärder kan vidtas. I dagsläget vidtas åtgärder mer adhoc och fördelas ut på alla utan att ta hänsyn till historik eller situation. 12

15 På dialogmötena, som förts under hösten 2013, har olika åtgärder från verksamheterna belysts. Om effektiviseringar skall vidtas 2014 behöver beslut fattas och inte skjutas på framtiden, enligt de intervjuade. Det kommer att bli svårt att hålla budgeten 2014 och åren framöver om inte politiska beslut fattas om hur verksamheten skall vara organiserad. 13

16 4. Revisionell bedömning Vår samlade bedömning är att regionstyrelsens budgetprocess och ekonomiska styrning inte är tillfredsställande. Det finns ett antal brister som sammantaget ger grund för vår bedömning. Utifrån kontrollområdena ger vi bedömningar enligt nedan. Det saknas en dokumenterad samlad bild av regionens styrmodell. Riktlinjer för ekonomistyrning har inte uppdaterats sedan år 2000 och är dåligt förankrade i verksamheten. För att skapa grundförutsättningar för en effektiv ekonomistyrning är det angeläget att regionkontorets uppdrag att utveckla styrmodellen kommer i gång. Uppdraget innebär bland annat att göra en översyn av budgetprocessen och stärka budgeten som fungerande styrinstrument. Den besvärliga ekonomiska situationen i regionen innebär att det ställs särskilda krav på tydlighet i ekonomistyrningen. Vi bedömer att budgetprocessen alltför mycket tar sin utgångspunkt i det kommande året. Kända förändringar på längre tidshorisont får mycket litet genomslag i budgetarbetet. Regionstyrelsen bör ställa krav på hälso- och sjukvårdsstyrelsen att mer aktivt driva strategiska frågor för framtiden och skapa förutsättningar för mer långsiktig ledning och styrning inom hälso- och sjukvården. En svaghet i budgetprocessen är att åtgärdskrav som följer av budgetförutsättningarna inte blir klarlagda i budgetarbetet. För att budgetstyrningen ska bli effektiv behövs, redan i planeringsfasen, klarhet i vilka åtgärder som krävs och hur genomförandet ska gå till. Åtgärdsbehovet i budget 2014 på 50 mnkr inom Hallands sjukhus har i dagsläget inte hanterats fullt ut. Inom Hallands sjukhus överstiger summan av vårdenheternas budgetar 2013 den budgetram som står till förfogande. Differensen ligger som ett sparbeting på förvaltningens centrala budget. Detta är enligt vår mening ett uttryck för brister i den ekonomiska styrningen. På verksamhetsnivå är budgeten som styrinstrument och därmed budgetdisciplinen bristfällig. Granskningen har visat att budgetfördelningsprocessen sker utan tillräcklig förankring. Det framkommer i granskningen att tidigare budgetar uppfattats som orealistiska och därför i praktiken inte tagits på allvar som ett åtagande från verksamhetsledningens sida. Hallandssjukhus har de senaste åren erhållit ett flertal budgettillskott och justeringar i budgeten. I budget 2012 gjordes även ett tillskott i slutet av räkenskapsåret för att minska årets underskott. Att regelmässigt justera budgeten när budgetmålet inte uppnås kan, enligt vår bedömning, urholka respekten för budgeten som styrmedel. Det finns en tydlig strategi i budget 2014 att klara en verksamhet och en ekonomi i balans genom effektiviseringar. Regionstyrelsen gör bedömningen att det finns en betydande kostnadssänkningspotential i strukturella och andra effektiviserings åt- 14

17 gärder inom hälso- och sjukvården. Samtidigt pekar jämförelser och analyser som gjorts i olika utredningar, interna och externa, på en svårighet att med nuvarande struktur genomföra besparingar inom personalområdet. Behovet av och ambitionen att sänka kostnaderna finns men det saknas en fastlagd strategi för genomförandet. Uppföljning och kontroll av personalkostnader är ett utvecklingsområde. Ett fortsatt målmedvetet arbete inom Hallands sjukhus med produktions- och kapacitetsplanering kommer att kunna förbättra behovsanalyser, uppföljning av resursåtgång och styrning av verksamheten. Erfarenheter från tidigare utfall samt verklig kostnadsutveckling har inte beaktas tillräckligt som underlag i budgetarbetet för Följden har blivit att verksamheternas budgetar upplevs orealistiska. Det finns behov av att tydliggöra hur målkonflikter mellan ekonomi och verksamhet ska hanteras. Åtgärder som lagts fram och genomförts vid Hallands sjukhus under åren 2012 och 2013 har inte gett de kostnadssänkningar som var avsedda. Detta har revisorerna lyft fram i tidigare granskningar och förhållandet tycks kvarstå. Regionstyrelsen bör i ökad grad ställa krav på att preciserade åtgärder för att uppnå budgetmål redovisas i de fall det finns risk för budgetavvikelser. Vidare ska åtgärdernas förväntade effekt (belopp) tydligt framgå. Regionstyrelsen bör även ställa högre krav på rapportering om genomförande av åtgärdsplaner. Januari 2014 Kerstin Sikander Projektledare Christel Eriksson Uppdragsledare 15

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning PwC har fått uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Halland att granska

Läs mer

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Revisionsrapport Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun 31 mars 2009 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...3 2 Metod...3 3 Sammanfattande

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Övergripande granskning av Regionstyrelsens intern kontroll arbete. Region Halland. Revisionsrapport

Övergripande granskning av Regionstyrelsens intern kontroll arbete. Region Halland. Revisionsrapport Revisionsrapport Övergripande granskning av Regionstyrelsens intern kontroll arbete Region Halland Rebecca Andersson, revisionskonsult Kerstin Sikander, Cert. kommunal revisor Carl-Magnus Stensson, Cert.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av budgetprocessen Trelleborgs kommun

Revisionsrapport Granskning av budgetprocessen Trelleborgs kommun Revisionsrapport Granskning av budgetprocessen Trelleborgs kommun Alf Wahlgren Certifierad kommunal revisor Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning

Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

Datum 2015-06-04 Dnr 1501626

Datum 2015-06-04 Dnr 1501626 Regionstyrelsen Charlotte Karbassi Stabschef ekonomi 040-675 36 41 Charlotte.Karbassi@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-04 Dnr 1501626 1 (5) Regionstyrelsen Ekonomiskt läge och åtgärder Ordförandens

Läs mer

3 Anmälan av inkomna och utgående skrivelser, protokoll m m

3 Anmälan av inkomna och utgående skrivelser, protokoll m m Föredragningslista Sammanträdesdatum 2013-05-06 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Tid Måndagen den 6 maj 2013, kl. 09:00 Plats Regionens hus Södra Vägen, Halmstad Sammanträdeslokal Borgsalen 1 Justering Förslag

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Projekt med extern finansiering styrning och kontroll Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1

Läs mer

pwc Granskningsrapport

pwc Granskningsrapport pwc Granskningsrapport Innehållsförteckning i Sammanfattande bedömning Inledning.i Bakgrund. Syfte, revisionsfrågor och avgränsning i 3.3 Revisionskriterier.4 Metod Granskningsresultat 3.i Allmänna iakttagelser

Läs mer

Fastställa den reviderade mål- och budgetprocessen

Fastställa den reviderade mål- och budgetprocessen TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Regionkontoret Louise Lindstedt Budgetchef Datum Diarienummer 2015-08-11 RS140458 Regionstyrelsen Regionövergripande Mål- och budgetprocess Förslag till Beslut Regionstyrelsen beslutar

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc www.pwc.se Revisionsrapport Joanna Hägg Tilda Lindell Granskning av intern kontroll Tierps kommun pwc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Granskningsbakgrund...

Läs mer

Kommunstyrelsen och nämnder har ett särskilt ansvar för intern kontroll enligt kommunallagen (kap 6:1, 6:7).

Kommunstyrelsen och nämnder har ett särskilt ansvar för intern kontroll enligt kommunallagen (kap 6:1, 6:7). Arvidsjaurs kommlln Revisorerna Datum 2014-03-13 DO/St- '.J.tJ/'1 2014-03- i j ",. ' För kännedom: Socialnämnden Bam- och utbildningsnämnden Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden Fullmäktiges presidium

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Svar på revisionsrapport patientsäkerhetsgranskning av medicintekniska produkter

Svar på revisionsrapport patientsäkerhetsgranskning av medicintekniska produkter 1(5) Datum 2014-05-07 Diarienummer Förslag Till Region Hallands revisorer För kännedom: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen på revisionsrapport patientsäkerhetsgranskning av medicintekniska produkter Driftnämnden

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Projektdirektiv Projekt 11 inom förnyelseprogrammet. Projektnamn: Projekt 11 - Ekonomistyrning och budgetering

Projektdirektiv Projekt 11 inom förnyelseprogrammet. Projektnamn: Projekt 11 - Ekonomistyrning och budgetering Region Skåne Koncernstab Centrum för verksamhetsplanering och analys Ingrid Bengtsson-Rijavec 044 309 33 91 Ingrid.Bengtsson-Rijavec@skane.se Direktiv 2008-03-25 Dnr Projektdirektiv Projekt 11 inom förnyelseprogrammet

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Svar på 2013 års revisionsberättelse

Svar på 2013 års revisionsberättelse Landstingsdirektörens stab 2014-05-12 Dnr 2014/0295 Ekonomienheten Maria Gotthardsson Landstingsstyrelsens arbetsutskott Svar på 2013 års revisionsberättelse Landstingsstyrelsen har tagit del av 2013 års

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Uppföljning av tidigare granskningar avseende personaloch kompetensförsörjning samt ekonomistyrning

Uppföljning av tidigare granskningar avseende personaloch kompetensförsörjning samt ekonomistyrning Revisionsrapport Uppföljning av tidigare granskningar avseende personaloch kompetensförsörjning samt ekonomistyrning Nynäshamns kommun Anders Hägg Lars-Åke Claesson Februari 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Revisionsrapport basgranskning av byggnadsoch miljöskyddsnämnden

Revisionsrapport basgranskning av byggnadsoch miljöskyddsnämnden REVISIONSRAPPORT 1(8) KR 2014/0014 Handläggare, titel, telefon Christer Lordh,1:e revisor 011-15 17 15 Revisionsrapport basgranskning av byggnadsoch miljöskyddsnämnden Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Insatsplan - underlag till budgetarbetet LS

Insatsplan - underlag till budgetarbetet LS Tjänsteställe, handläggare Anders L Johansson, Landstingsdirektör 1(9) Margareta Tufvesson, Ekonomidirektör Distribution Insatsplan - underlag till budgetarbetet LS Innehåll Besparingar och effektiviseringar

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Skolförvaltningen Bengt Everås Utvecklare Datum Diarienummer 2015-04-07 RS130447 Regionstyrelsen Samlokaliseringsbeslutet och behov av styrning Bakgrund Regionsstyrelsen beslutade

Läs mer

3 Anmälan av inkomna och utgående skrivelser, protokoll m m

3 Anmälan av inkomna och utgående skrivelser, protokoll m m Föredragningslista Sammanträdesdatum 2014-03-10 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Tid Måndagen den 10 mars 2014, kl. 09:00 Plats Regionens hus Södra Vägen, Halmstad Sammanträdeslokal Borgsalen 1 Justering

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

Granskning av intern kontroll. Söderhamns kommun. Revisionsrapport. Februari 2011. Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor

Granskning av intern kontroll. Söderhamns kommun. Revisionsrapport. Februari 2011. Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Granskning av intern kontroll Söderhamns kommun Revisionsrapport Februari 2011 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Robert Heed Revisionskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Produktionsplanering

Produktionsplanering www.pwc.se Revisionsrapport Produktionsplanering Anders Larsson Certifierad kommunal revisor Matti Leskelä Region Östergötland 25 februari 2015 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Uppföljning av granskning om grundskolans resultat och kostnader

Uppföljning av granskning om grundskolans resultat och kostnader www.pwc.se Revisionsrapport Viktor Prytz & Sandra Marcusson 17 Uppföljning av granskning om grundskolans resultat och kostnader Emmaboda kommuns revisorer Uppföljning av granskning om grundskolans resultat

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Vetlanda kommun Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Jonas Leander Helena Patrikson Ulrika Strånge Johanna Thalén Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Budget- och uppföljningsprocessen Sandvikens kommun Rolf Hammar Helena Carlson Oktober 2014

www.pwc.se Revisionsrapport Budget- och uppföljningsprocessen Sandvikens kommun Rolf Hammar Helena Carlson Oktober 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Rolf Hammar Helena Carlson Budget- och uppföljningsprocessen Sandvikens kommun Budget- och uppföljningsprocessen Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning... 1 1. Bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Nämndens styrning och interna kontroll av verksamheten

Nämndens styrning och interna kontroll av verksamheten SLUTDOKUMENT 1(2) 2012-08-31 För kännedom; Kommunstyrelsen Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Miljö- och byggnämnden Socialnämnden Nämndens styrning och interna kontroll av verksamheten I egenskap

Läs mer

Granskning av Intern kontroll

Granskning av Intern kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Lars Wigström Cert. kommunal revisor Granskning av Intern kontroll Vingåkers kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 2. Inledning...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

Riktlinje för ekonomistyrning

Riktlinje för ekonomistyrning Riktlinje 2015-03-30 Riktlinje för ekonomistyrning KS 2015/0144 Beslutad av kommunfullmäktige den 30 mars 2015. Denna riktlinje ersätter, tillsammans med Riktlinje för intern styrning och kontroll, det

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Rebecca Lindström Jean Odgaard Kerstin Sikander Carl-Magnus Stenehav Mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Region Halland Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 3 2.2.

Läs mer

Kommunrevisionens redogörelse för år 2011

Kommunrevisionens redogörelse för år 2011 Söderhamn kommun Kommunrevisionen Bilaga till revisionsberättelsen Kommunrevisionens redogörelse för år 2011 1. Inledning revisorernas uppdrag Kommunrevisionen arbetar på uppdrag av kommunfullmäktige och

Läs mer

Granskning av bokslutsprocessen

Granskning av bokslutsprocessen www.pwc.se Revisionsrapport Martin Westholm Granskning av bokslutsprocessen Motala kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Revisionsrapport Bokslutsprocessen

Revisionsrapport Bokslutsprocessen www.pwc.se Revisionsrapport Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Bokslutsprocessen Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Perspektivet utveckling/tillväxt

Perspektivet utveckling/tillväxt Revisionsrapport Perspektivet utveckling/tillväxt Skellefteå kommun Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga...2

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL med anvisningar

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL med anvisningar Antaget av/ansvarig Syfte God styrning och kontroll av Trollhättans Stads ekonomi och verksamhet. Gäller för Samtliga nämnder och förvaltningar. Referensdokument Kommunallagen. Kommunal redovisningslag

Läs mer

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen En samgranskning mellan revisionskollegier inom regionen Revisionsrapport Februari 2011 Hans Gåsste Lars-Åke Ullström Innehållsförteckning Sammanfattning... 3

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av budgetprocessen. Revisionsrapport. KPMG AB 18 september 2012

Olofströms kommun. Granskning av budgetprocessen. Revisionsrapport. KPMG AB 18 september 2012 Granskning av budgetprocessen Revisionsrapport KPMG AB 18 september 2012 2010 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Syfte 1 3. Revisionskriterier

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017 Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2014-02-?? Budget- och utvecklingschef Raymond Lützhöft 0410733135, 0708817135 raymond.lutzhoft@trelleborg.se Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Kommunala kontokort Haparanda stad Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Martin Gandal

www.pwc.se Revisionsrapport Kommunala kontokort Haparanda stad Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Martin Gandal www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Kommunala kontokort Haparanda stad Martin Gandal Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Revisionsrapport Stadens styrmodell Haparanda kommun

Revisionsrapport Stadens styrmodell Haparanda kommun Revisionsrapport Stadens styrmodell Haparanda kommun Andreas Jönsson Cert. kommunal revisor Jenny Krispinsson Revisionskonsult 4 november 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning...3

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Söderhamns kommun. Granskning av. Processen för ekonomisk styrning inom. Barn- och Utbildningsnämnden. Januari 2004.

REVISIONSRAPPORT. Söderhamns kommun. Granskning av. Processen för ekonomisk styrning inom. Barn- och Utbildningsnämnden. Januari 2004. REVISIONSRAPPORT Söderhamns kommun Granskning av Processen för ekonomisk styrning inom Barn- och Utbildningsnämnden Januari 2004 Bengt Andersson www.pwcglobal.com/se www.komrev.se Innehållsförteckning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Uppföljning internkontrollplan 2012

Uppföljning internkontrollplan 2012 01054 1(8) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2013-01-15 RS120057 Håkan Nilsson, tf ekonomidirektör Ekonomi/Styrning och uppföljning 035-13 47 72 REGIONSTYRELSEN Uppföljning internkontrollplan

Läs mer

Månadsrapport per mars 2015, Koncernfinansiering

Månadsrapport per mars 2015, Koncernfinansiering Stockholms läns landsti ang Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-05-20 LS 2015-0569 Landstingsstyrelsen Månadsrapport per mars 2015, Koncernfinansiering Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl

Läs mer

Mål och inriktning 2014

Mål och inriktning 2014 Förslag Mål och inriktning 2014 Driftnämnden öppen specialiserad vård Hälsa och funktionsstöd I detta dokument redovisas driftnämndens mål och inriktningar för att genomföra det uppdrag för 2014 som nämnden

Läs mer

5 Förslag till ny förvaltningsledning Driftnämnden Ambulans diagnostik och hälsa (DN ADH)

5 Förslag till ny förvaltningsledning Driftnämnden Ambulans diagnostik och hälsa (DN ADH) 5 Förslag till ny förvaltningsledning Driftnämnden Ambulans diagnostik och hälsa (DN ADH) Ärendet I samband med regionfullmäktiges beslut rörande ny politisk organisation gavs regionstyrelsen i uppdrag

Läs mer

Regionstyrelsen 81-91

Regionstyrelsen 81-91 PROTOKOLL UTDRAG Regionstyrelsen 81-91 Tid: 2015-05-12, kl 13:00-16:00 Plats: Regionens hus, sal A 86 Dnr RJL2015 /268 Budget 2015 revidering Beslut Regionsstyrelsen föreslår regionfullmäktige revidera

Läs mer

Granskning av fastighetsunderhåll

Granskning av fastighetsunderhåll www.pwc.se Revisionsrapport Rebecca Lindström Revisionskonsult Carl-Magnus Stenehav Cert. kommunal revisor Granskning av fastighetsunderhåll Region Halland Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2.

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Driftnämnden för Psykiatri Halland

Driftnämnden för Psykiatri Halland Driftnämnden för Psykiatri Halland Tid: Tisdagen den 1 april, kl. 09.00-16.00 Plats: Konferensrum Balgö, Psykiatriska kliniken, Träslövsvägen, Varberg. Länk till karta: http://kartor.eniro.se/m/nlk9c Föredragningar

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Externt finansierade projekt

Externt finansierade projekt Revisionsrapport Externt finansierade projekt Gällivare kommun Mars 2010 Hans Forsström, certifierad kommunal revisor Rolf Särkimukka, revisionskonsult 2010-03-11 Hans Forsström Rolf Särkimukka Innehållsförteckning

Läs mer

Noteringar från hjälpmedelsnämndens (HNH) möte med Region Hallands revisorer

Noteringar från hjälpmedelsnämndens (HNH) möte med Region Hallands revisorer 1(1) Noteringar från hjälpmedelsnämndens (HNH) möte med Region Hallands revisorer Tid: Kl. 13-15 Plats: Böcklingen, Regionens hus Närvarande: Kristina Karlsson, ordf. HNH Rose-Marie Henriksson, vice ordf.

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av nämndernas och styrelsens beredningsprocesser Hans Gåsste Sandvikens kommun Juli 2015

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av nämndernas och styrelsens beredningsprocesser Hans Gåsste Sandvikens kommun Juli 2015 www.pwc.se Revisionsrapport Hans Gåsste Juli 2015 Granskning av nämndernas och styrelsens beredningsprocesser Sandvikens kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1.

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 2013-11-29 Sida: 2 av 15 Sida: 3 av 15 Dnr: Af-2012/445712 Datum: 2013-11-29 Redovisning av vidtagna och planerade åtgärder för att säkerställa den ekonomiska

Läs mer

Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie

Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2014-08-28 Veronica Hedlund Lundgren Rev/14024 Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie Rapport 2-14 Projekthantering vid Landstinget i Värmland

Läs mer

Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013 Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV33 2(10) Sammanfattning Landstinget Västernorrland har fyra fullmäktigeberedningar: Arvodeskommittén,

Läs mer

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering 1(5) KS 2011/0014 Svar på revisionsrapport- Granskning av ekonomiadministrativa processer - Effektivitetsgranskning Bakgrund Danderyds förtroendevalda revisorer har uppdragit till PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknads nämnden

Utbildnings- och arbetsmarknads nämnden www.pwc.se Revisionsrapport Rebecca Andersson Carl-Magnus Stenson Cert. kommunal revisor Utbildnings- och arbetsmarknads nämnden Halmstads kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

PROTOKOLL Kommunstyrelsen 55 Svar på Revisionsrapport kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Beredning Yrkande Kommunstyrelsens beslut

PROTOKOLL Kommunstyrelsen 55 Svar på Revisionsrapport kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Beredning Yrkande Kommunstyrelsens beslut PROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen 2013-02-26 15 55 Dnr 2012.397 107 Svar på Revisionsrapport kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Kommunens revisorer har gett Kommunal Sektor inom PwC

Läs mer

Matarengivägsprojektet

Matarengivägsprojektet www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman, revisionskonsult Matarengivägsprojektet Övertorneå kommun Mars 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Revisionsfråga...3

Läs mer

Revisionsrapport. Strömsunds kommun. Verkställighet av beslut. Anneth Nyqvist. December 2012

Revisionsrapport. Strömsunds kommun. Verkställighet av beslut. Anneth Nyqvist. December 2012 Revisionsrapport Verkställighet av beslut Strömsunds kommun Anneth Nyqvist December 2012 2013-01-25 Anneth Nyqvis, projektledare Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 2 Inledning 2.1

Läs mer

Granskning av intern kontroll till skydd för oegentligheter

Granskning av intern kontroll till skydd för oegentligheter www.pwc.se Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Malin Kronmar Revisionskonsult Cecilia Fehling Revisionskonsult Granskning av intern kontroll till skydd för oegentligheter

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Kristianstads kommun Januari 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Granskning av ekonomi- och personaladministrativa

Granskning av ekonomi- och personaladministrativa Revisionsrapport Granskning av ekonomi- och personaladministrativa processer kommun 2010-10-25 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfråga

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer