H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per Blomberg Juridiska staben

Transkript

1

2

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per Blomberg Juridiska staben LS-LED Ä R E N D E G Å N G Landstingsfullmäktige M Ö T E S D A T U M Prövning av frågan om ansvarsfrihet för landstingsstyrelsen, nämnder och fullmäktigeberedningar för verksamhetsåret 2013 samt instruktion till ombudet i Vita Huset i Nyköping AB med dess dotterbolag att bevilja ansvarsfrihet vid bolagens årsstämmor 2014 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen, övriga nämnder och fullmäktigeberedningar beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret I instruktionen till ombudet vid årsstämmorna i Vita Husets i Nyköping AB och dess dotterbolag bevilja ansvarsfrihet för verksamhetsåret Sammanfattning Enligt kommunallagens bestämmelser skall de revisorer som landstinget utser för granskning av den landstingskommunala förvaltningen varje år till fullmäktige avge berättelse med redogörelse för resultatet av den revision som avser verksamheten under föregående budgetår. Berättelsen skall innehålla ett särskilt uttalande om ansvarsfrihet tillstyrks eller inte. Enligt nyssnämnda lag får fullmäktige rikta anmärkning även om revisorerna inte gjort detta. Beslutet skall motiveras. Revisionen föreslår att ansvarsfrihet beviljas för år 2013 för ovan nämnda organ. Beslutsunderlag Förslag från landstingsfullmäktige presidium Revisionsberättelse för år 2013 samt revisorernas redogörelse för resultatet av revisionen 2013 i Landstinget Sörmland Beslutet expedieras till Landstingsstyrelsen Länssjukvårdsnämnden Primärvårdsnämnden Nämnden för habilitering och utbildning Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\carfre\ls-led Prövning av frågan om ansvarsfrihet för landstingsstyrelsen, nämnder och fullmäk SID 1(2) _5_0.DOCX Utskriftsdatum: :16

4 Gemensamma patientnämnden Gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedelsfrågor DU-nämnden Varuförsörjningsnämnden Demokratiberedningen Krisledningsnämnden Valberedningen Arvodesberedningen Vita Huset i Nyköping AB, Folktandvården Sörmand AB, Sörmland Landstingsservice AB Revisorskollegiet Akten ORG NR \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\carfre\ls-led Prövning av frågan om ansvarsfrihet för landstingsstyrelsen, nämnder och fullmäk SID 2(2) _5_0.DOCX Utskriftsdatum: :16

5 D A T U M D I A R I E N R LS-LED Förslag, Landstingsfullmäktiges presidium, ansvarsfrihet för år 2013 Bakgrund Enligt kommunallagens bestämmelser skall de revisorer som landstinget utser för granskning av den landstingskommunala förvaltningen varje år till fullmäktige avge berättelse med redogörelse för resultatet av den revision som avser verksamheten under föregående budgetår. Berättelsen skall innehålla ett särskilt uttalande om ansvarsfrihet tillstyrks eller inte. Enligt nyssnämnda lag får fullmäktige rikta anmärkning även om revisorerna inte gjort detta. Beslutet skall motiveras. Revisorerna Revisorerna har i revisionsberättelsen för år 2013 tillstyrkt ansvarsfrihet för landstingsstyrelsen, övriga nämnder och fullmäktigeberedningar. Vidare har den auktoriserade bolagsrevisorn tillstyrkt ansvarsfrihet för styrelsen i Vita Huset i Nyköping AB och dess dotterbolag. Presidiet Presidiet finner att ansvarsfrihet bör beviljas landstingsstyrelsen, övriga nämnder och fullmäktigeberedningar för verksamhetsåret Vidare bör ansvarsfrihet beviljas styrelsen i Vita Huset i Nyköping AB och styrelserna i dess dotterbolag Förslag till beslut Landstingsfullmäktige föreslås besluta att bevilja ansvarsfrihet för landstingsstyrelsen, övriga nämnder och fullmäktigeberedningar för verksamhetsåret att som instruktion till ombudet i Vita Husets i Nyköping AB och dess dotterbolag bevilja ansvarsfrihet för verksamhetsåret Landstingsfullmäktiges presidium Christer Kax Sundberg Britta Bergström Ted Hillding Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande besök tel fax ORG NR c:\users\carfre\desktop\förslag landstingsfullmäktige.doc Utskriftsdatum: :17 SID 1(1)

6

7

8

9

10

11

12 REVISORERNAS REDOGÖRELSE RE-REV REVISORERNAS REDOGÖRELSE för resultatet av revisionen 2013 i LANDSTINGET SÖRMLAND Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel hemsida ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2013\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :57 SID 1(41)

13 REVISORERNAS REDOGÖRELSE RE-REV Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Revisionens granskningar Revisionsdialog... 6 Revisionens uppföljning av tidigare granskningar... 7 Landstingets uppföljning enligt reglementet... 8 Årsredovisning... 9 Aktiebolag och förbund Ägarstyrning Uppföljning av de strategiska målen Medborgarperspektiv Personalperspektiv Process- och förnyelseperspektiv Miljöperspektiv Ekonomiperspektiv Granskning av räkenskaper Intern kontroll Bilagor ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2013\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :57 SID 2(41)

14 REVISORERNAS REDOGÖRELSE RE-REV REVISORERNAS REDOGÖRELSE 2013 Sammanfattning Återrapporteringen från landstingsstyrelsen till landstingsfullmäktige i årsredovisningen har fortsatt utvecklats positivt avseende analyser, utvärdering och vidtagna åtgärder. Även nämndernas rapportering fortsätter att utvecklas positivt vad gäller indikatorer och målvärden. Årets samlade rapportering ger i stort en rättvisande bild av Landstinget Sörmlands verksamhet, resultat och ställning och vår granskning har inte visat på några väsentliga felaktigheter. Landstingsstyrelsen gör en utvärdering av målen för en god ekonomisk hushållning i årsredovisningen. Denna utvärdering säger att Landstinget Sörmland bedöms leva upp till målet för en god ekonomisk hushållning, men att flera förbättringsområden finns. Revisorerna delar i stort denna utvärdering och gör bedömningen att verksamheten i allt väsentligt bedrivits ändamålsenligt och på ett sätt som är ekonomiskt tillfredsställande med nedanstående undantag: Hälso- och sjukvården uppfyller inte heller under 2013 den lagstadgade nationella vårdgarantin men en klar förbättring har skett för både nybesök och behandling. För tillgängligheten enligt normen för den prestationsbaserade kömiljarden har det också skett en förbättring för både nybesök och behandling jämfört med föregående år. För måttet sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid rapporteras en successiv försämring under året. Andelen i befolkningen som upplever att de har tillgång till den vård de behöver och som har förtroende för hälso- och sjukvården minskar. Den interna kontrollen bedöms sammantaget som tillräcklig, men möjlig att förbättra. Revisorerna vill från årets granskning lyfta fram följande: Den interna kontrollen behöver stärkas när det gäller hantering av hand- och växelkassor. Den interna kontrollen i VOHJS-nämndens lagerhanteringsprocess ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2013\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :57 SID 3(41)

15 REVISORERNAS REDOGÖRELSE RE-REV har i viss mån stärkts men inte tillräckligt. Avstämningar och analyser av balansposter behöver utvecklas. Bakgrund Revisorernas granskning av verksamheten under 2013 har utförts i enlighet med kommunallag, god revisionssed och revisionsreglemente. Revisorerna granskar all verksamhet som bedrivs inom styrelsens, nämndernas och fullmäktigeberedningarnas verksamhetsområden. Revisorerna granskar på samma sätt, genom de revisorer eller lekmannarevisorer som utsetts i företag och stiftelser även verksamheten i de av Landstinget Sörmland ägda företagen och förvaltade stiftelserna. Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Revisorernas samlade bedömning delges landstingsfullmäktige inför deras beslut i ansvarsfrågan i samband med att landstingets samlade årsredovisning behandlas. Utöver beslut i ansvarsfrågan för styrelser och nämnder har fullmäktige även att ta ställning till instruktioner för sina ombud inför behandling av ansvarsfrågan vid kommande stämmor i landstingets bolag och förbund. Underlag för detta är de granskningsrapporter och revisionsberättelser som avges av lekmannarevisorer och revisorer i bolagen och förbunden. Granskningarna under året har utförts enligt den revisionsplan som upprättats av revisorerna i samråd med landstingsfullmäktiges presidium. Revisionsplanen har baserats på en bedömning av väsentlighet och risk. Revisorerna biträds av sakkunniga i sitt arbete. Under denna period har dessa liksom föregående år bestått av ett eget revisionskontor samt externa konsulter. Kultur- utbildning- och friluftsnämnd, Gemensam Patientnämnd och Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS) har granskats av PwC. FM-enheten har granskats av EY. Granskning av de gemensamma nämnderna, Patientnämnd respektive VOHJS-nämnd, utförs av landstinget även på uppdrag av revisorerna i länets kommuner. Planering och utvärdering av detta uppdrag sker gemensamt mellan landstingets och kommunernas revisorer. ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2013\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :57 SID 4(41)

16 REVISORERNAS REDOGÖRELSE RE-REV För Gemensam nämnd för samverkan mellan Landstinget Sörmland och Landstinget Västmanland, i dagligt tal kallad DU-nämnden är Landstinget Sörmland värdlandsting. Granskning av DU-nämnden har genomförts av Landstinget Sörmlands revisorer, och avrapporterats till revisorerna i Landstinget Västmanland. Landstinget i Uppsala län är värdlandsting för den gemensamma Varuförsörjningsnämnden som har bildats av landstingen i Dalarna, Västmanland, Örebro län, Uppsala län och Sörmland. Granskningen av denna nämnd utförs av Landstinget i Uppsala län som sedan avrapporterar till de övriga landstingens revisorer. Revisionens granskningar 2013 Nedan görs en kort sammanfattning av de granskningar som revisorerna genomfört och avrapporterat under året. Exemplar av rapporterna finns tillgängliga på revisionens hemsida Granskning Årsbokslut och Verksamhetsberättelse 2012 Revisorernas redogörelse 2012 Bedömning delårsrapport 2013 IK granskning Folkhälsocentrum uppdrag, mål och förutsättningar Sammanfattning Granskning av årsbokslut och verksamhetsberättelser per förvaltning rapporterats till respektive nämnd Granskning av resultat- och balansräkning samt verksamhetsberättelse Översiktlig granskning av delårsrapporten per 31 augusti 2013 innefattande revisorernas bedömning av måluppfyllelse i enlighet med lagkrav gällande god ekonomisk hushållning Löpande verifikationsgranskning vid hälsooch sjukvårdsförvaltningen inom länssjukvårdsnämnden respektive primärvårdsnämnden, Regionsjukhuset Karsudden, DU-nämndens upphandlingsenhet samt landstingets ledningsstab Granskning av Folkhälsocentrum i syfte att bedöma om verksamheten bedrivs enligt fattade beslut och med god intern kontroll ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2013\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :57 SID 5(41)

17 REVISORERNAS REDOGÖRELSE RE-REV Säkerhetsenheten uppdrag, mål och förutsättningar Förstudie ledning och styrning Hållbarhetsnämnden Timanställning i Heroma Patientsäkerhetsarbetet Ändamålsenligheten i Patientnämndens arbete för att bidra till utveckling av vården VOHJS-nämndens styrning och uppföljning avseende hela sitt ansvarsområde Granskning av Säkerhetsenheten i syfte att bedöma om verksamheten bedrivs enligt fattade beslut och med god intern kontroll Granskning av rutiner för ledning och styrning inom den nya Hållbarhetsnämnden Granskning av rutiner för hantering av timanställning i det personaladministrativa itstödet Heroma Granskning av ledning och styrning av patientsäkerhetsarbetet i Landstinget Sörmland Granskning av hur nämnden säkerställer att patientärenden både från den kommunala hälso- och sjukvården och landstingets hälsooch sjukvård hanteras och bidrar till utveckling av vården Granskning av ändamålsenlighet i VOHJSnämndens styrning och uppföljning av FOU Sörmland och Vård- och omsorgscollege Intern kontroll, byggprojekt Granskning av om det finns en tillfredsställande internkontrollmiljö hos FMenheten kring investeringsverksamheten Kulturplanearbetet Granskning av ändamålsenligheten i nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhets arbete med att implementera och följa upp kulturplanearbetet Revisionsdialog Revisorerna har under 2013 infört ett nytt forum för träffar med nämnderna och förvaltningsledningarna som benämns Revisionsdialog. Revisionsdialogen är en träff utöver den genomgång av bokslutsgranskningen som genomförs i mars-april varje år. Från revisionen deltar en granskningsgrupp bestående av den revisor som är utsedd läsare av protokoll för nämnden, ordförande eller vice ordförande i revisionen och en tjänsteman från vårt revisionskontor. Från nämnden deltar presidiet och förvaltningschef. ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2013\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :57 SID 6(41)

18 REVISORERNAS REDOGÖRELSE RE-REV Vid dialogen tas eventuella synpunkter eller kritik upp från revisorerna i föregående års revisionsberättelse och eventuella synpunkter från den löpande granskningen under året. I dialogen behandlas även frågor för att kartlägga den interna styrningen och kontrollen i nämnden. Frågor skickas i förväg till nämndens presidium och förvaltningschef. Syftet med revisionsdialogen är att nämndens presidium och förvaltningschef på ett tidigt stadium ska få del av revisorernas synpunkter för att säkerställa riktigheten i underlagen för revisorernas bedömning och därmed också ge revisorerna en mer solid grund för ansvarsprövningen. Dessutom ges nämnden tillfälle att, utifrån revisionsdialogen, agera mot bakgrund av de synpunkter som lämnats av revisorerna. Revisionsdialog genomfördes under 2013 med samtliga nämnder utom Hållbarhetsnämnden. Hösten 2014 planeras för att genomföra dialoger med samtliga nämnder. Revisionens uppföljning av tidigare granskningar Revisionen genomför sedan några år tillbaka en mer strukturerad uppföljning av granskningar som genomförts tidigare år. Följande bedömningar har gjorts efter det att uppföljning skett via skriftliga frågor ut i verksamheterna under året för nedanstående granskning; Granskning Samverkan mellan kommuner och landstinget i Södermanlands län avseende barn och unga med psykisk ohälsa (2009) Bedömning efter uppföljning Rapporten omfattade hälso- och sjukvårdsförvaltningen, habilitering- och hjälpmedelsförvaltningen samt landstingsstyrelsen. Projekt Förbättrad vårdkedja för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik löper fram till mars Länsgemensamma rutiner har tagits fram avseende SOSFS 2008:20 av kommuner och landstinget gemensamt. Vår bedömning är att förvaltningarna arbetar aktivt med frågorna. Granskningsrapportens synpunkter bedöms att vara beaktade för det fortsatta förbättringsarbetet och för närvarande är någon ytterligare granskning inte aktuell. ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2013\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :57 SID 7(41)

19 REVISORERNAS REDOGÖRELSE RE-REV Landstingets uppföljning enligt reglementet I reglementet för planering och uppföljning 1, som avser nämnder och helägda bolag, beskrivs hanteringen av planerings- och uppföljningsprocessen. Efter revidering framgår det tydligt att även landstingets helägda bolag omfattas av styrmodellen och generellt gäller, om inte annat anges, att det som gäller för nämnd även avser landstingets helägda bolag. Landstingets uppföljning ska medverka till förbättrad måluppfyllelse genom att bygga på en korrekt och tillförlitlig redovisning och periodiseringar av hög kvalitet. Därtill ska uppföljning möjliggöra utkrävande av ansvar genom att beskriva avvikelserna i förhållande till uppställda mål och beslutad resursfördelning. Balanserad styrning, som är den styrmodell landstinget tillämpar, ger förutsättningar att styra mot och följa upp de övergripande strategiska mål som landstingsfullmäktige beslutat. De fem perspektiven 2 bryts i landstingsbudgeten ner till strategiska mål, vilka är övergripande och gäller för alla verksamheter. Nämnderna anger sedan sina åtaganden, kopplat till de strategiska målen, och utarbetar indikatorer vars syfte är att visa i vad mån åtaganden uppnås Enligt budgetdokumentet och reglementet för planering och uppföljning ska åtaganden och måluppfyllelsen kontinuerligt återrapporteras av nämnden, och verksamhetsberättelsen ska utvärdera årets verksamhet samt hur fastställda åtaganden, indikatorer, aktiviteter och eventuella uppdrag har uppfyllts. Anvisningar har getts ut från Landstingets Ledningsstab (LLS) 3. Efter årets slut ska nämnd lämna en verksamhetsberättelse som utvärderar årets verksamhet samt hur fastställda åtaganden, indikatorer, aktiviteter och eventuella uppdrag har uppfyllts. Verksamhetsberättelsen ska innehålla ekonomiskt utfall för året och relevanta nyckeltal. Resultatet av den interna kontrollen enligt av nämnden fastställd internkontrollplan redovisas i 1 Reglemente för planering och uppföljning i Landstinget Sörmland LF 29/12 2 I 2013 års budget är de fem perspektiven; Medborgar-, Personal-, Process- och förnyelse-, Miljö- och Ekonomiperspektivet 3 Anvisningar till nämndens verksamhetsberättelse för 2013, LS-LED ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2013\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :57 SID 8(41)

20 REVISORERNAS REDOGÖRELSE RE-REV verksamhetsberättelsen. Nämndens verksamhetsberättelse ska innehålla en rapport över respektive enhet. Motsvarande anvisningar har även givits ut från LLS till moderbolaget Vita Huset i Nyköping AB som sedan i sin tur har utfärdat anvisningar till dotterbolagen Sörmland Landstingsservice AB och Folktandvården Sörmland AB. Landstingsstyrelsen ska till landstingsfullmäktige upprätta årsredovisning totalt för landstinget. I årsredovisningen ska redogöras för verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut. Vidare ska måluppfyllelsen samt relevanta nyckeltal utvärderas. Landstingsstyrelsens utvärdering av landstingets samlade system för intern kontroll ska rapporteras i årsredovisningen. Årsredovisning Nämndernas verksamhetsberättelser Verksamhetsberättelsen är nämndens återrapportering till landstingsstyrelsen och ska, enligt landstingets reglemente, redovisa hur uppdraget för 2013 har genomförts. I berättelsen ska måluppfyllelsen analyseras utifrån resultatet av de åtaganden som nämnden gjort inom respektive perspektiv. De strategiska målen utgör enbart en rubrik i nämndernas verksamhetsberättelser. Måluppfyllelsen av de strategiska målen kommer sedan att bedömas i landstingets årsredovisning som avges från landstingsstyrelsen till landstingsfullmäktige. I anvisningen från LLS anges också hur verksamhetsberättelsen ska disponeras samt vilka obligatoriska delar som skall ingå. Vår granskning i detta avsnitt avser i vilken utsträckning anvisningarna följts och om verksamhetsberättelserna innehåller den avrapportering som efterfrågas. Vår bedömning är att nämndernas rapportering är bra strukturerad och att modellen med indikatorer och målvärde fortsatt har utvecklats positivt. VOHJS-nämnden har behandlat Hjälpmedelscentralens årsrapport, delårsrapport och verksamhetsplan i enlighet med landstingets styrmodell. Därutöver har nämnden utformat en verksamhetsplan för sina övriga områden, som numera även innehåller mål för nämndens ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2013\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :57 SID 9(41)

21 REVISORERNAS REDOGÖRELSE RE-REV samverkansområden. Nämndens mål i detta avseende följs upp och redovisas i en egen verksamhetsberättelse. Avrapporteringen är informativ och tydlig med mål, mått, resultat och åtgärder. Vår bedömning är att VOHJS-nämnden, för att tydliggöra vad ansvaret innebär och därmed eventuella krav på styrmodell, bör hitta en annan formulering i reglementet när det gäller ansvaret för FoU Sörmland och Vård- och omsorgscollege. Det bör framgå om nämnden enbart har ett samverkansansvar eller om ansvaret omfattar även verksamhet och därmed tillhörande resurser som ekonomi och personal. DU-nämndens verksamhetsberättelse består av två delar, en för nämndens verksamhet och en för upphandlingsenhetens verksamhet. Verksamhetsberättelsen för Upphandlingsenheten rapporteras i landstingets uppföljningssystem och innehåller i stort de delar som efterfrågas. Rapporteringen har utvecklats från föregående år, bland annat redovisas flera strategiska mål och några indikatorer. Verksamhetsberättelse för nämndens arbete sker i ett separat dokument. Nämnden har behandlat Upphandlingsenhetens årsrapport, delårsrapporter och budget i enlighet med landstingets styrmodell. För de verksamheter direkt under landstingsstyrelsen, där styrelsen är att betrakta som nämnd, redovisas verksamhetsberättelsen till nämnden samlat i resultatanalysen för Politisk- och tjänstemannaledning, landstingets ledningsstab. Någon samlad rapportering motsvarande den i verksamhetsberättelsen går inte att ta fram ur ekonomisystemet IFS eller rapportverktyget Måttdatabasen utan den kräver manuell hantering. Vår uppfattning är fortsatt att manuell hantering bör undvikas. Beställarverksamheten och Finansförvaltningen, Landstingsgemensamt, avger också egna verksamhetsberättelser till landstingsstyrelsen. De följer inte den landstingsmall som finns. Det saknas information om eventuell intern kontrollplan. Helägda bolag Respektive bolags verksamhetsberättelse, för dotterbolagen benämnda årsrapport, innehåller i stort de delar som anvisningen och reglementet för planering och uppföljning anger. Vi noterar att det enbart är Landstingsservice av dotterbolagen som rapporterar formella åtaganden, indikatorer och målvärden under respektive perspektiv. ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2013\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :57 SID 10(41)

22 REVISORERNAS REDOGÖRELSE RE-REV Aktiebolag och förbund Landstingets revisorer granskar årligen och i den omfattning som följer av god revisionssed, all verksamhet som bedrivs inom landstinget. Detta innebär att revisorerna, genom de revisorer och lekmannarevisorer som utsetts i aktiebolag och förbund även granskar den verksamhet som bedrivs utanför nämndernas verksamhetsområden. För aktiebolag utses auktoriserade alternativt godkända revisorer. Dessa granskar verksamheten, på uppdrag av bolagets ägare, utifrån bland annat aktiebolagslag och årsredovisningslag och lämnar sin revisionsberättelse till bolagsstämman. Lekmannarevisorer utses ur kretsen av de förtroendevalda revisorerna, med uppdraget att enligt aktiebolagslagen granska om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om den interna kontrollen är tillräcklig. Revisionsberättelser och de sakkunnigas rapporter för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, Regionförbundet Sörmland och Samordningsförbundet RAR, moderbolaget Vita Huset i Nyköping AB samt dotterbolagen Sörmland Landstingsservice AB och Folktandvården Sörmland AB skall fogas till revisorernas berättelse. Landstingsfullmäktige ska vid ett och samma tillfälle kunna behandla årsredovisning samt revisionsberättelser, granskningsrapporter och rapporter avseende revision i samtliga landstingskommunala bolag, oavsett associationsform. Detta innebär att alla revisionsberättelser för bolag och förbund samt granskningsrapporter från bolagens lekmannarevisorer avseende bolag måste finnas tillgängliga vid avlämnandet av Revisorernas redogörelse. Därmed ges fullmäktige möjlighet att, i fråga om de landstingsägda bolagen, ge ombud på bolagsstämman eventuellt erforderliga direktiv. Detsamma gäller de som valts att representera landstinget i förbund. Detta innebär också att bolagsstämma alternativt fullmäktige som har att besluta om ansvarsfrihet i landstingsägt bolag/förbund ska göra detta efter Landstingsfullmäktiges behandling av årsredovisningen. Övriga bolag och intresseföreningar Förutom ovan nämnda bolag och förbund har Landstinget Sörmland mindre intressen i Sörmlandsturism AB och Inera AB (Sjukvårdsrådgivningen). Mindre intressen finns även i ett antal ekonomiska föreningar, däribland Kommuninvest. Revisionsberättelser för dessa bifogas inte denna redogörelse eftersom landstingets revisorer bedömt Landstinget Sörmlands ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2013\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :57 SID 11(41)

23 REVISORERNAS REDOGÖRELSE RE-REV engagemang som mindre betydande i frågan om helheten på landstingets åtagande. Ägarstyrning Hel- och delägda aktiebolag Styrande dokument Landstingsfullmäktige beslutade i oktober 2010 ( 98/LF) om ny bolagspolicy och grundläggande ägardirektiv för Landstinget Sörmlands bolag i huvudsak med anledning av att en koncern skulle bildas. Av policyn framgår att bolagen skall följa landstingets samtliga policys. I koncernen är Vita Huset i Nyköping AB moderbolag och ett av landstinget helägt bolag. Folktandvården Sörmland AB och Sörmland Landstingsservice AB är två helägda dotterbolag. Respektive bolagsordning är också ett styrande dokument ur ett landstingsperspektiv. Dessutom framgår det efter revidering av reglementet för planering och uppföljning också tydligt att även landstingets helägda bolag omfattas av styrmodellen och generellt gäller, om inte annat anges, att det som gäller för nämnd även avser landstingets helägda bolag. Under året har nya ägardirektiv för dotterbolagen antagits, dels långsiktiga direktiv, dels för 2013 och 2014 specifikt. Landstingsservice har fått ett långsiktigt direktiv som sträcker sig över perioden För Folktandvården avser det långsiktigt Den 1 januari 2013 trädde vissa ändringar i kommunallagen i kraft som innebär att bolagsordningar i kommunala/landstingskommunala bolag ska innehålla uppgifter om bland annat det kommunala ändamålet för bolaget, vilka kommunalrättsliga principer (likställighetsprincipen, lokaliseringsprincipen, objektivitetsprincipen, självkostnadsprincipen) som gäller för bolaget och att bolaget ska se till att fullmäktige får ta ställning innan bolagsstyrelsen fattar beslut i ärenden av principiell beskaffenhet eller av större vikt. Syftet med lagändringen är att tydliggöra inom vilka ramar kommunala bolag bedriver sin verksamhet. Genom lagändringen införs också en ökad uppsiktsplikt för landstingsstyrelsen och en skyldighet att årligen pröva om bolagets verksamhet bedrivs i enlighet med bolagsordning angivet ändamål och angivna principer. En översyn har gjorts av samtliga bolagsordningar i koncernen. Extra bolagsstämmor hölls för de 3 bolagen i december 2013 där det fattades beslut om ändringar i respektive bolagsordning beträffande vilka kommunalrättsliga principer som ska iakttas. ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2013\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :57 SID 12(41)

24 REVISORERNAS REDOGÖRELSE RE-REV För Vita Husets del har följande punkt skrivits in - Ändamålet med bolagets verksamhet är att, med iakttagande av den kommunalrättsliga lokaliseringsprincipen samordna och tillsammans med dotterbolagen utveckla bolagens verksamhet på ett värdeskapande sätt. Likvideras bolaget skall dess behållna tillgångar tillfalla aktieägaren. Landstingsservice omfattas enligt den nya bolagsordningen också av lokaliseringsprincipen. Folktandvården har inför förändringen av bolagsordningen haft dialog med moderbolagets vd och landstingsjurist. Enligt Folktandvårdens nya bolagsordning ska de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. och 8 kap. 3c i kommunallagen iakttas, i den mån inte annat följer av tandvårdslagstiftningen. Vid Vita Husets bolagstämma fattades också beslut om ändringar i ägardirektiven där följande text lagts till - Styrelsen i bolaget skall vid årets slut, med ledamöternas underskrift, intyga att bolaget verkat inom ramen för fastställt ändamål. Intyget gäller även dotterbolagens ägardirektiv. För Vita Huset intygar styrelsen i sin årsredovisning att bolaget verkat inom ramen för fastställt ändamål. För dotterbolagen finns inte detta uttalande. Formen för intyget 2013 från dotterbolagen är inte fastställd. Landstingsstyrelsens roll Av bolagspolicyn framgår också att bolagens verksamhet står under uppsikt av landstingsstyrelsen enligt kommunallagen. Landstingsstyrelsen ska ges den information och tillsändas de handlingar som landstingsstyrelsen begär. Normalt, enligt policyn, går sådan begäran avseende dotterbolagen via moderbolaget. Av reglementet för planering och uppföljning framgår också landstingsstyrelsens roll att utöva uppsikt. Reglementet gör i princip ingen skillnad på verksamhetsform i landstingets planerings och uppföljningsprocess. Rapporter för hela koncernen hanteras via Vita Huset och delges landstinget via ekonomienheten. Genom lagändringen som beskrivs ovan införs också en ökad uppsiktsplikt för landstingsstyrelsen och en skyldighet att årligen pröva om bolagets verksamhet bedrivs i enlighet med bolagsordning angivet ändamål och angivna principer. Hur denna prövning ska ske är oklart vid denna rapports upprättande. ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2013\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :57 SID 13(41)

25 REVISORERNAS REDOGÖRELSE RE-REV Moderbolagets roll Moderbolagets roll finns beskriven i antagen bolagspolicy. Moderbolaget har bildats för att samordna och tillsammans med dotterbolagen utveckla verksamheten på ett värdeskapande sätt. Bland moderbolagets uppgifter nämns bland annat att tillse att policies och regler som fastställts av landstinget efterlevs på ett för bolagsverksamheterna anpassat sätt. Vi noterar fortsatt att Vita Huset saknas i ledningssystemet trots sin samordnande roll för bolagen och kanal mot landstingsstyrelse och landstingsledningen. Planen var att hela bolagskoncernen ska implementeras i såväl ledningssystemet som i PLUSS, landstingets it-stöd för planeringoch uppföljning, under Så har inte skett mycket beroende på att sekretessfrågan i it-stödet inte lösts. Under 2013 har de mötesforum som bestämdes inom koncernen i praktiken startats upp och med god framgång, enligt vd. Inte minst de månatliga vdträffar som pågått sedan augusti 2013 har varit ett uppskattat och fruktbart forum för djupare förståelse och överenskommelser även i praktiska frågor. Vita Huset har även uppmanat dotterbolagen att skriva in i styrelsernas arbetsordning angående rutin som avser tillsättande av vd i dotterbolagen. Tillägget innebär att koncernchefen, det vill säga moderbolagets vd involveras i beslutsprocessen. Under slutet av 2012, vid ett koncernmöte mellan bolagen, kom representanterna för bolagen överens om hur rutiner för kommunikation, rapportering och forum för samarbete ska ske. Dessa innebär i korthet följande; Ägardirektiv bereds av moderbolagets ekonomichef. Delårsrapporter och verksamhetsberättelser rapporteras till ekonomichefen för Vita Huset enligt tidplan, vilken är styrd av Vita Husets styrelsemöten. I syfte att klara tidplanerna hela vägen till landstingsstyrelsen kan rapporterna skickas innan respektive bolag formellt godkänt rapporterna. Anvisningar till rapporterna ska komma från moderbolaget. Ärenden, som till exempel omräkning av tandvårdstaxa, ska beredas av Vita Husets ekonomichef innan ärendet går vidare till landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige. Protokoll från dotterbolagens styrelsemöten skickas till Vita Huset och Vita Husets protokoll skickas till styrelserna för dotterbolagen. All offentlig information för Vita Huset i form av protokoll, direktiv etcetera gällande ska finnas på landstingets hemsida under avsnittet för bolag. Motsvarande information om dotterbolagen följer därefter. ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2013\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :57 SID 14(41)

26 REVISORERNAS REDOGÖRELSE RE-REV Vi noterar att protokoll för dotterbolagen inte finns publicerade på landstingets hemsida. För Vita Huset finns inga protokoll publicerade, vid tidpunkter för vår granskning, från september 2013 och framåt. Folktandvården och Vita Huset har samverkat i att tillhandahålla en styrelseutbildning för samtliga styrelsemedlemmar och vd för bolagen i koncernen. Utbildningen hölls enligt Vita Husets verksamhetsberättelse i augusti med hjälp av externa föreläsare. Den var en komprimerad version av Styrelseakademiens utbildning till certifierad styrelseledamot med inriktning mot kommunala bolag men samtidigt anpassad för Vita Husetkoncernen. Vi ser positivt på de utbildningsinsatser som gjorts. Vid Vita Husets styrelsemöte i oktober gjordes också en utvärdering av bolagsstyrelsens arbete 2012/ Då beslutades bland annat att punkten Affärsuppslag på dagordningen ska priorieteras samt att hela styrelsen ska träffa representanter för ägaren minst en gång per år för att få en bättre bild av ägarens avsikter och förväntningar. Information och kommunikation inom koncernen Enligt dotterbolagens vd:ar har roller och ansvar förtydligats under året liksom rutiner för information och kommunikation. Enligt Folktandvårdens vd får dock Folktandvården fortfarande anvisningar direkt från landstingets centrala funktioner skrivna för förvaltningsorganisationen. Tyvärr brister också informationen till bolagen när vissa ändringar sker exempelvis vid förändringar av arvoden. Landstingsservice vd anser att det har blivit stor skillnad sedan Vita Huset fick en ekonomiansvarig. Landstingsservice får nu tydliga direktiv och underlag inför rapportering. Rollerna landstingsdirektör och vd för Vita Huset upplevs tydliga idag. Rollerna utförare, Landstingsservice, och beställare, FM-enheten, är förbättrade men fortfarande kvarstår otydlighet i FM:s roll och mandat. Uppföljning av de strategiska målen Återrapporteringen från landstingsstyrelsen till landstingsfullmäktige har fortsatt utvecklats positivt avseende analyser och utvärdering. 4 Vita Husets Protokoll 22, , 10, Utvärdering av styrelsens arbete verksamhetsåret 2012/2013 ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2013\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :57 SID 15(41)

27 REVISORERNAS REDOGÖRELSE RE-REV Årsredovisning innehåller analyser av måluppfyllelse per perspektiv och en sammanvägd bedömning av målet för god ekonomisk hushållning. Av årsredovisningen framgår också, i större utsträckning än tidigare, vidtagna och planerade åtgärder för att komma tillrätta med de områden där måluppfyllelsen brister. Nedan kommenteras några av de strategiska målen och dess rapporterade indikatorer samt några av nämndernas åtaganden under de strategiska målen vilka inte redovisas i landstingets samlade årsredovisning. God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska budget innehålla mål och riktlinjer för verksamheten och ekonomin som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Fullmäktige beslutade 2012 att de strategiska målen för respektive perspektiv som är fastställda i landstingets budget utgör landstingets mål för god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelsen ska, enligt kommunal redovisningslag, innehålla en utvärdering av huruvida dessa mål har uppnåtts. I de fall målen inte uppnås, ska planerade och vidtagna åtgärder framgå. Landstingsstyrelsens utvärdering av målen för en god ekonomisk hushållning återfinns i årsredovisningens sammanfattning enligt följande; Den samlade bedömningen, med tanke på de goda resultat som redovisas för perspektiven totalt sett är att Landstinget Sörmland bedöms leva upp till målet om ekonomisk hushållning under Det finns dock flertalet förbättringsområden där det finns mer att göra. Nämnas kan svårigheter rekrytera personal samt de ökande sjuktalen. Miljöarbetet är en utmaning i sig där det gäller att prioritera frågan inom hela organisationen. Tillgängligheten har förbättrats men inom specialistvården uppnås inte målen. Andelen i befolkningen som upplever att de har tillgång till den vård de behöver och som har förtroende för hälso- och sjukvården minskar. Revisorerna delar i stort landstingsstyrelsens bedömning. Vi noterar att för 2 av de 3 strategiska målen inom personalperspektivet uppnås inte indikatorernas målvärden. Landstingsstyrelsens sammanvägda bedömning av perspektivet markeras med grönt, målen uppnås. Motivet anges bland annat till att det pågår många aktiviteter som verkar i riktning mot och gagnar de strategiska målen. Det vill säga åtgärder som kan komma att få effekt framåt. Vår sammanvägda bedömning är att personalperspektivets strategiska mål enbart delvis uppnåtts under ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2013\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :57 SID 16(41)

28 REVISORERNAS REDOGÖRELSE RE-REV Medborgarperspektiv Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta För det strategiska målet finns bland annat 2 indikatorer i landstingets årsredovisning där resultatet erhålls från Vårdbarometerns mätningar. I Vårdbarometern deltar alla Sveriges landsting och regioner. För indikatorerna nås inte målvärdet för Den ena är Andel som instämmer helt eller delvis i påståendet att de har tillgång till den sjukvård de behöver. Där är utfallet 73 % mot målvärdet >80 %. Det vill säga var 4:e anser sig inte ha tillgång till den vård de behöver. Utfallet är lägre än riket 5 (78 %) och en försämring har skett över tid. Ingen större skillnad finns mellan svaren från män och kvinnor. Den andra indikatorn är Andel som har förtroende för hälso- och sjukvården. Där är utfallet 52 % mot målvärdet >62 %, riket 8 (60 %). Där finns en tydlig skillnad mellan män och kvinnor, och kvinnor uppger sig ha ett lägre förtroende. Förtroendet har sjunkit hos både män och kvinnor över tid. Enligt årsredovisningen gör upplägget för Vårdbarometern liksom för nationella patientenkäter det svårt att använda resultatet för en fortlöpande uppföljning och analys. En försiktig sammanvägning, enligt årsredovisningen, av resultaten från de undersökningar under tid förefaller det som att landstinget har sämre förtroende i befolkningen medan patienterna är mer nöjda med den vård som de har fått. Nämnden för habilitering och utbildning redovisar i sin verksamhetsberättelse en indikator Andel sörmlänningar som är nöjda med sina sjukresor. Målvärdet är satt till 95 % men något utfall redovisas inte i procentform. I stället redovisas ett medelvärde för året på 4,0 på en femgradig skala. Utfallet för delår 2, per augusti var 4,25. Sämst omdömen anges avseende om bilarna kommer i tid (inom 10 minuter från utlovad tid) medan tillgänglighet och bemötande av beställningscentralen får högst värde. Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare Ur Vårdbarometerns mätningar rapporteras indikatorn Andel i befolkningen med ett gott självuppskattat hälsotillstånd. Utfallet är 72 %, målvärdet är 5 ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2013\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :57 SID 17(41)

29 REVISORERNAS REDOGÖRELSE RE-REV satt till >75 %, riket 8 75 %. Män har uppgett sig ha en något bättre hälsa än kvinnor. Både mäns och kvinnors svar har en positiv utveckling över tid. Landstingets verksamheter bedriver ett aktivt arbete i syfte att vara ett öppet landsting för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet Från Nationell Patientenkät används indikatorn Andel patienter som känner sig bemötta på ett respektfullt sätt. Nationell Patientenkät är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patientupplevd kvalitet inom hälso- och sjukvården. Alla landsting och regioner deltar i arbetet som samordnas av Sveriges Kommuner och Landsting. Målvärdet för Patientupplevd kvalitet (PUK) har satts till >88 och resultatet uppnås inom de tre områden där mätning skett under 2013 (primärvård, barn- och ungdomsmedicinsk sluten- respektive öppenvård). Resultatet är i nivå med riket. Vi noterar att landstingsstyrelsen i sin årsredovisning rapporterar från senare mätningar under 2013 än de som länssjukvårdsnämnden och primärvårdsnämnden rapporterar i sina respektive verksamhetsberättelser. Helägda bolag Landstingsservice och Folktandvården avrapporterar båda ur ett kundperspektiv. Folktandvården har, för både 2012 och 2013, haft som kundmål att rekrytera fler kunder. För 2012 rapporterades knappt hälften, nya kunder. För 2013 blev utfallet ungefär detsamma, nya kunder. Fortsatt anges ökade varsel samt att 15 % av länets invånare lever på försörjningsstöd som en del av orsaken till att kundmålet inte nås. Nettotillskottet för kunder som tecknat Friskvårdsavtal är 614 stycken. Nu finns aktiva avtalskunder. Landstingsservice rapporterar 2012 års utfall för indikatorn andel nöjda eller mycket nöjda kunder. Av årsrapporten framgår att NKI-undersökning (Nöjd Kund Index) vilken utförs av landstingets FM-enhet, inte skett under Målvärden har höjts sedan 2012 med 5 % -enheter både avseende tjänsteutförande och bemötande till 80 respektive 90 %. Utfallet för 2012 var 84,5 respektive 87,8 %. Ny mätning kommer att genomföras av FMenheten under våren Landstingsservice använder det landstingsgemensamma it-stödet för avvikelsehantering, Synergi 500. Indikatorn Andel besvarade avvikelser i tid ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2013\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :57 SID 18(41)

30 REVISORERNAS REDOGÖRELSE RE-REV uppgår till 94 %. För år 2012 var motsvarande utfall 86,2 %. Målvärdet är satt till 100 %. Åtgärder för att nå målet framgår av årsrapporten. Personalperspektiv Under våren 2013 togs beslut om en sammanhållen personalpolitik med en gemensam värdegrund för personalfrågor. Enligt den medarbetarenkät som genomfördes under hösten 2013 känner 65 % av landstingets medarbetare till värdegrunden. Under 2014 fortsätter implementeringen i verksamheterna. Av statistiken som presenteras inom perspektivet avseende antal anställda respektive årsarbetare framgår att antalet ökat med 136 anställda sedan föregående år. Ökningen handlar, enligt årsredovisningen, främst om läkare, så kallad övrig hälso- och sjukvårdspersonal samt administrativ personal inom länssjukvården, sjuksköterskor inom primärvården och administrativ personal inom Landstingets ledningsstab. Landstinget har vid årets slut anställda eller årsarbetare omräknat till heltider. Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare Målvärdet uppnås för samtliga indikatorer. Av årsredovisningen framgår att mätproblem finns och att orealistiskt lågt målvärde satts i något fall. Detta gäller andelen medarbetare som skulle rekommendera andra att söka arbetsplatsen har utfallet ökat från 81,6 % under 2012 till 83,7 % enligt medarbetarenkäten under hösten Målvärdet sattes, innan resultatet för 2012 var känt, till 75 %. Långsiktigt mål är 90 %. Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje För måttet för sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid rapporteras en successiv försämring under året. Måttet ingår också att följa upp enligt landstingets rehabiliteringspolicy 6. Målvärde för 2013 och utfall för policyns två mål redovisas i följande tabell; 6 Rehabilitering av medarbetare inom Landstinget Sörmland Policy LF 59/07 ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2013\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :57 SID 19(41)

31 REVISORERNAS REDOGÖRELSE RE-REV Målvärde 2013 December 2013 Augusti 2013 Målvärde 2012 December 2012 Mål i policyn Sjukfrånvaro i relation till ordinarie arb tid 4,3 % 5,3 % 5,2 % 4,1 % 5,0 % Andel långtidssjuka över 90 dagar 1,9 % 2,4 % 2,3 % 1,4 % 2,0 % Graden av måluppfyllelse har minskat trots att målvärden reviderats upp jämfört med Av årsredovisningen framgår att stort fokus läggs på att minska sjukfrånvaron, både genom att förebygga ohälsa och att vara aktiv i rehabiliteringsarbetet. Som ett led i detta kommer landstinget under 2014 att införa ett systemstöd för att underlätta rehabiliteringsarbetet för chefer. Samtliga nämnder redovisar en ökning av sjukfrånvaron undantaget primärvården och VOHJS-nämnden. Hos primärvården är måttet för sjukfrånvaro oförändrat 5,1 % medan VOHJS uppvisar en sänkning från 3,7 % till 2,5 %. Högst utfall finns hos nämnden för habilitering och utbildning där sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid uppgår till 6,9 % och motsvarande siffra för 2012 var 5,9 %. Vi noterar att övertidstimmarna vid länssjukvårdsnämndens verksamhet inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen har ökat med 17 %. Kostnaden för övertiden i länssjukvårdsnämnden har ökat med 28 %, motsvarande 10,5 mnkr. Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten Av årsredovisningen framgår att för indikatorn Andelen medarbetare som upplever att de deltar aktivt i utvecklingen verksamheten har sjunkit från 71,6 % till 71,3 % mellan åren 2012 och Målvärdet var 76 % för 2013 och är satt till 90 % på lång sikt. Helägda bolag Folktandvården rapporterar att sjukfrånvaron har ökat från 17,5 sjukdagar/anställd år 2012 till 20,4 dagar/anställd år Det är främst de långa sjukskrivningarna som ökat. Det mått som i övrigt används i landstinget Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid rapporteras enbart av Landstingsservice, utfallet är 6,4 % mot 6,2 % under Målvärdet är hos Landstingsservice satt till max 5,0 %. Åtgärder för att komma tillrätta med den ökande sjukfrånvaron framgår av bolagens årsrapporter. Landstingsservice bedömer fortsatt att målvärdet är svårt att nå. Mycket beroende på att stor del av frånvaron avser icke arbetsrelaterade sjukdomar. ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2013\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :57 SID 20(41)

32 REVISORERNAS REDOGÖRELSE RE-REV För indikatorn Andelen medarbetare som skulle rekommendera andra att söka arbetsplatsen rapporteras från Landstingsservice ett utfall på 72,1 % från den senaste medarbetarenkäten som genomförts inom hela landstinget under hösten Motsvarande siffra från 2012 är 57,9 %. Process- och förnyelseperspektiv Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord Tillgänglighet inom länets primärvård I årsredovisningen framgår att det är måtten för tillgänglighet avseende all primärvård som är landstingsfinansierad, enheter inom Hälsoval, som rapporteras. För telefontillgängligheten kan inte utfall redovisas på grund av tekniska problem i samband med införandet av ny systemversion vilket gör statistiken osäker. För indikatorn Andel vårdcentraler som klarar ge 85 % av patienterna besök inom 7 dagar rapporteras 93 % mot målvärdet 90 %. Endast en mottagning som inte når målet enligt årsredovisningen. I landstingets årsredovisning finns ingen återrapportering av måluppfyllelsen, enskilt, för den av Primärvårdsnämnden bedrivna primärvården. I Primärvårdsnämndens verksamhetsberättelse redovisas tydligt måluppfyllelsen kring den lagstadgade vårdgarantin; kontakt med primärvården (0) och tid till allmänläkare i primärvården högst 7 dagar (7). Förvaltningen mäter telefon- och besökstillgänglighet månadsvis och resultatet redovisas i en tabell i nämndens verksamhetsberättelse Vårdgaranti Nationellt Hälsovals mål mål Kontakt inom 1 dygn 95 % 100 % 90 % 97 % Läkarbesök inom 7 dgr 94 % 100 % 85 % 94 % Landstingets vårdcentraler uppnår hälsovals mål. Indikatorn Kontakt inom 1 dygn har försämrats från 97 % till 95 % jämfört med föregående år. Nationell statistik över tillgängligheten inom primärvården ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2013\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :57 SID 21(41)

33 REVISORERNAS REDOGÖRELSE RE-REV visar att kontakt inom 1 dygn är 92 % i Sverige (resultatet från hösten 2013). Tillgängligheten avseende läkarbesök inom 7 dagar är 90 % (resultatet från december 2013). Tillgänglighet inom den specialiserade vården Målen för tillgänglighet till specialistvården nås inte. Av årsredovisningen framgår att kömiljardens mål uppnåddes för nybesök både november och december. Dessutom var det nära att uppnås för behandling. Mål December 2013 December 2012 Vårdgaranti Nybesök < 90 dgr 100 % 94 % 80 % Behandling < 90 dgr 100 % 89 % 84 % Kömiljard Nybesök < 60 dgr 80 % 80 % 59 % Behandling < 60 dgr 80 % 63 % 55 % För akutmottagningarna finns sedan tidigare en indikator Andel patienter som lämnar akutmottagningarna inom 4 timmar. Målvärdet är satt till >80 % och utfallet för 2013 är 62 %. Motsvarande utfall för 2012 var 68 %. Vårdplatssituationen Av länssjukvårdsnämndens verksamhetsberättelse framgår att lasarettet i Nyköping fortfarande har svårigheter att kunna öppna de 14 vårdplatser som stängdes under sommarneddragningen. Under november stängdes ytterligare 2 vårdplatser. Rekryteringsinsatser fortgår i Nyköping. ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2013\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :57 SID 22(41)