Innehåll. Förord 01. Styrelsens verksamhetsberättelse Bendt Bendtsen: 06 Innovation skall prägla hela näringslivet

Transkript

1 Att vara ett litet eller mellanstort nordiskt företag i en innovationsprocess är inte lätt. Att kunna bygga upp ett fungerande innovationssystem runt sig är en krävande process. Deltagande i ett nordiskt nätverk eller innovationsprojekt kan vara en del av lösningen. ÅRSBERÄTTELSE

2 ÅRSRAPPORT 04 Innehåll Förord 01 Styrelsens verksamhetsberättelse Bendt Bendtsen: 06 Innovation skall prägla hela näringslivet Satsningar som sprider kunskap 08 Creative Industries: 09 Kreatörer får egen kunskapsplattform Evenemang: 011 De stora städernas drivkraft Spelande läkare operarar bättre 013 Räkenskap Personal 016 Text, design och projektledning: Blanke Ark och Christer Källström Tryck: Grefslie Kommunikasjon Papper: Scandia 2000 Foto: Scanpix och Sverre Jarild Nordisk Innovations Center Norge Telefon: Fax:

3 FÖRORD 01 Ett innovativt år! Nordisk InnovationsCenter kan sätta punkt för sitt första verksamhetsår. Vi gör det med rak rygg. Året har gått over alla förväntningar. Med oss i bagaget, in i den nya verksamheten, hade vi kunder och erfarenheter från Nordisk Industrifonds och Nordtests 30-åriga verksamhet. Det gav oss en god start. Under året har vi vidareutvecklat dessa erfarenheter och format en organisation parat att möta det nordiska näringslivets utmaningar på innovationsområdet. Varför innovation? Räcker det inte att arbeta med forskning generellt? Svaret är ganska enkelt. Forskning och innovation är två olika företeelser. Forskning handlar om att utveckla vetenskapen. Innovation handlar om att utveckla produkter, processer och tjänster som blir kommersiella framgångar. Att utveckla produkter kräver insikt i vetenskapen, men det kräver också kreativitet, förståelse för marknaden och ett högt arbetstempo. Omgivningen är full av konkurrenter och konkurrensarenan är global. Att vara ett litet eller mellanstort nordiskt företag i en innovationsprocess är inte lätt. Att kunna bygga upp ett fungerande innovationssystem runt sig är en krävande process. Deltagande i ett nordiskt nätverk eller innovationsprojekt kan vara en del av lösningen. Det är genom samarbete med andra företag, leverantörer, universitet och forskningsinstitut som man har möjlighet att hålla sig uppdaterad. Inget företag kan idag driva en innovationsprocess helt på egen hand. Omvärlden är allt för komplex. Samarbete måste därför anses vara en nyckel till framgång. Nordiskt samarbete är i detta sammanhang naturligt. De nordiska länderna har mycket gemensamt. Inte minst har vi etablerade samarbetsramar. Nordisk InnovationsCenter arbetar därför på flera plan med att göra Norden till en kunskapsmarknad, bland annat genom att undanröja olika gränshinder. I denna första årsberättelse presenterar vi delar av vår verksamhet, bland annat det faktum att vi arbetar med satsningsområden av vikt för det nordiska näringslivet. Vi har valt att ge extra stort utrymme till vår satsning på Creative Industries. Ett område där vi menar Norden har stora möjligheter att vara framgångsrikt framöver. Till slut vill jag rikta ett stort tack till alla som arbetat med att få den nya organisationen att fungera. Alla, det är personal, styrelse, samarbetspartners, Nordiska ministerrådet, näringsdepartementen runt om i Norden och så naturligtvis våra kunder. Kjetil Storvik Verkställande direktör Nordisk InnovationsCenter

4 02 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2004 Styrelsens verksamhetsberättelse 2004 Nordisk InnovationsCenter arbetar för att skapa ett mer konkurrenskraftigt och innovativt näringsliv i Norden genom att arbeta för att etablera Norden som en gemensam kunskapsmarknad. Det vill säga Norden skall fungera som en gränslös region där det inte finns några barriärer mellan nationerna som hindrar människor, kunskap och produkter att cirkulera fritt. De viktigaste aktiviteterna under 2004 för att etablera denna gemensamma kunskapsmarknad har varit: Ny strategi. Arbetet med Innovationsboken och Nordiskt innovationspolitiskt samarbetsprogram Etableringen av tre nya fokusområden: underhållningsindustrin (Creative Industries), säkra livsmedel (Food Saftey) och innovationspolitik. Kommunikationsinsatser, bland annat i form av konferenser, seminarier och utgivning av publikationer. Ny strategi Nordisk InnovationsCenters strategi öppnar för två huvuduppgifter: 1. Stimulera till ökad innovationskraft i det nordiska näringslivet. 2. Arbeta för att Norden skall fungera som en inre marknad och gränslös region. Innovationskraften skall stimuleras genom optimal hushållning med de sammanlagda nordiska innovationsresurserna. Aktiviteterna, vilka som regel kopplas till ett fokusområde, skall vara marknadsnära och resultaten skall kunna implementeras i det nordiska näringslivet. För att få Norden att fungera som en inre marknad och gränslös region krävs en kontinuerlig kartläggning av gränshinder. Hinder som oftast kan lösas genom harmonisering av regler och metoder eller förbättrade konkurrensvillkor på tvärs av de nordiska gränserna. Genom samarbete med NordForsk skall Nordisk InnovationsCenter bidra till att göra Norden till en ledande region inom forskning och innovation NORIA. Innovationspolitiskt samarbetsprogram Nordisk InnovationsCenters verksamhet är central i Nordiskt innovationspolitiskt samarbetsprogram Ett samarbetsprogram där de nordiska näringsministrarna önskar fördjupa och konkretisera det nordiska samarbetet inom näringssektorn, bland annat genom att utveckla en mer framtidsorienterad innovationspolitik i de nordiska länderna, stimulera till samspel mellan de olika nationella innovationssystemen, samt initiera spjutspetssatsningar. I samband med att Nordisk InnovationsCenter startade sin verksamhet utgavs en rapport om gränshinder. Denna har presenterats för Nordiska ministerrådets sekretariat för gränshinderfrågor, som leds av den f.d. danske statsministern Poul Schlüter. Nordisk InnovationsCenter arbetar dessutom med att öppna den nationella forskningsfinansieringen för ansökare från andra nordiska länder. Tanken är att nationellt riskkapital, speciellt det offentliga, skall kunna investeras i andra nordiska länder.

5 CREATIVE INDUSTRIES 03 Norden skall fungera som en gränslös region där det inte finns några barriärer mellan nationerna som hindrar att människor, kunskap och produkter att cirkulera fritt. Ur Nordisk InnovationsCenters strategi

6 04 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2004 Etablering av satsningsområden Nordisk InnovationsCenter har under året etablerat satsningsområden inom underhållningsindustrin (Creative Industries), säkra livsmedel (Food Safety) och innovationspolitik. Sedan tidigare finns det en satsning på bioteknologi och det pågår arbete med satsningar på innovativt byggande och gränshinder för näringslivet. Genom att Nordisk InnovationsCenter koncentrerar sina insatser till utvalda områden blir ringverkningarna inom respektive område mer märkbara. Att fokusera insatserna ger kritisk massa, som i sin tur möjliggör skapandet av nordiska kunskapsplattformar inom de olika satsningsområdena. Detta hade inte varit möjligt om insatserna hade varit spridda inom en rad olika områden. Att arbeta med satsningsområden har hittills bara gett fördelar, bland annat när det gäller att sätta Norden på kartan i ett globalt perspektiv. Matsäkerhet Området Food Safety (matsäkerhet) skiljer sig från övriga fokusområden eftersom Nordisk InnovationsCenter här är initiativtagare och sekretariat för ett ERA-nätverk; SAFEFOODERA. Detta EU-finansierade samarbete består av forskningsfinansierande institutioner från 19 europeiska länder. Detta gör SAFEFOODERA till det europeiska nätverk med flest deltagande nationer. Norden och Nordisk InnovationsCenter har i ett europeiskt sammanhang lång erfarenhet av att driva nätverk inom livsmedelsindustrin. Den lyckosamma fokuseringen på att bygga en nordisk kunskapsmarknad inom matsäkerhet har bidragit till att EU fått upp ögonen för det nordiska sättet att samarbeta. Och det är denna kunskapsplattform, från NordFood-programmet, som ligger till grund för den nya europeiska satsningen. NordFood-programmet hade en bredd som gick långt utanför matsäkerhet, men det var matsäkerhet som klart pekade ut sig som nytt europeiskt satsningsområde. SAFEFOOD- ERA är av mycket stor relevans för nordisk livsmedelsindustri. Det stora intresse som SAFEFOODERA har mött runt om i Europa har väckt en förhoppning om att nätverket på sikt kommer att mynna ut i ett EU-program för matsäkerhet och Nordisk InnovationsCenter har ambitioner om att spela en central roll även i detta sammanhang. Kommunikationsarbete Förutom att driva ordinärt informationsarbete har det under 2004 varit viktigt att förankra den nya organisationen i de nordiska länderna. Nordisk Innovations- Center har därför under året anordnat nationella seminarier för att informera de nordiska ländernas innovationsmiljöer om Nordisk InnovationsCenters verksamhet. Seminarierna anordnades i samarbete med viktiga nationella innovationsaktörer, tillika samarbetspartners. Nordisk InnovationsCenter ser på innovation som en produkt, process eller tjänst med kommersiell succé. Detta innebär att vi ställer krav på våra investeringar och aktiviteter. Om resultaten inte är lyckosamma i marknaden kan vi per definition inte kalla dem för en innovation. Detta trots att det kan vara tal om både lyckat och nyttigt forskningsarbete. Kommunikationsarbete är i detta sammanhang viktigt för att öka och utveckla nordiska företags innovationskraft genom implementering av ny kunskap.

7 05 Kontorschef Merete Reuss (Styrelseordförande) Ministeriet för vetenskap, teknik och utveckling, Danmark Programchef Tom Warras Teknologiska Utvecklingscentralen (TEKES), Finland Direktör Stina Margareta Gestrelius Medicon Valley Academy, Sverige Avdelningschef Sveinn Thorgrimsson Industri- och handelsministeriet, Island Direktör Hilde Rolandsen Elkem asa, Norge (ej närvarade vid fotograferingstillfället) Personal och organisation Vid utgången av 2004 hade Nordisk InnovationsCenter 13 anställda, varav en är placerad i Danmark och en i Finland. Nordisk InnovationsCenter är en arbetsplats som präglas av att personalen kommer från alla nordiska länder och har en jämn könsfördelning. Räkenskap Det är styrelsens uppfattning att räkenskapen för 2004 är en korrekt beskrivelse av Nordisk InnovationsCenters finansiella situation. Styrelsen Styrelsen höll under 2004 fem styrelsemöten, varav ett möte hölls i Akureyri, Island tillsammans med Ämbetsmannakommittén för Näring och de nordiska näringsministrarna. Kontorschef Merete Reuss (Styrelseordförande) Ministeriet för vetenskap, teknik och utveckling, Danmark Avdelningschef Sveinn Thorgrimsson Industri- och handelsministeriet, Island Programchef Tom Warras Teknologiska Utvecklingscentralen (TEKES), Finland Direktör Hilde Rolandsen Elkem asa, Norge (ej närvarade vid fotograferingstillfället) (Ny norsk styrelsemedlem från 2005 är Bente Lier, Ericsson) Direktör Stina Margareta Gestrelius Medicon Valley Academy, Sverige

8 06 NORDISKT SAMARBETE Bendt Bendtsen: Innovation skall prägla hela näringslivet Bendt Bendtsen, dansk ekonomi- och näringsminister Hela näringslivet måste präglas av innovation. Det är nödvändigt om Norden skall kunna leda utvecklingen av innovationsfrågor i Europa i framtiden. Det anser Bendt Bendtsen, dansk ekonomi- och näringsminister, tillika ordförande för de nordiska näringsministrarna under det danska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet Ett ordförandeskap som lägger stor vikt vid kunskap och innovation. De nordiska länderna står inför samma utmaningar och möjligheter i den globala ekonomin. Vi bör därför i största möjliga mån samarbeta kring innovationsfrågor. Det måste vara ett mål att samtliga nordiska länder även i framtiden finns på World Economic Forums tio-i-topp lista över länder med störst global konkurrenskraft, säger Bendtsen och fortsätter: Innovation skall inte begränsas till vissa utvalda företag eller forskningsinstitut. Innovation skall prägla hela näringslivet. Vi måste arbeta med att utveckla en nordisk näringskultur som gynnar innovation. Marknadsnära innovation Det är viktigt att förstå bredden av att arbeta med innovation. Lite grovt kan man säga att vi måste arbeta både för att ha världsledande forskningsmiljöer och goda ramvillkor för marknadsnära innovationer. Med det sista menar jag att för de flesta nordiska företag handlar det inte bara om att utveckla ny teknik, utan att också använda exsisterande kunskap på nya sätt. De nordiska näringsministrarna ser därför Nordisk InnovationsCenter som sitt verktyg för att få näringslivet i Norden att dela på kunskap och kunskapsutveckling och samarbeta kring hur kunskap mest effektivt kan byggas in i kommersiella produkter och tjänster. Nordisk InnovationsCenter har genom sitt breda kontaktnät och sina kunskaper på området möjlighet att finansiera projekt som på olika sätt bidrar till att göra Norden än mer innovativt. Världsledande 2010 Bendtsen påpekar att de nordiska insatserna för kunskap och innovation kompletterar det arbete som görs både på nationell och europeisk nivå för att uppå EU:s mål om att göra Europa till en av världens starkaste kunskapsbaserade ekonomier före I ett EU-perspektiv ser jag det som väldigt viktigt att etablera ett gemensamt nordiskt forsknings- och innovationsområde. Vi har under senare tid tagit viktiga steg i denna riktning, bland annat med den så kallade Innovationsboken, som är en strategi för nordisk innovationspolitik för perioden Vårt mål är att de nordiska länderna skall leda utvecklingen av innovationsfrågor i Europa 2010 och därmed vara tongivande i det framtida EU-samarbetet.

9 CREATIVE INDUSTRIES 07 Innovation skall inte begränsas till utvalda företag eller forskningsinstitut. Innovation skall prägla hela näringslivet. Vi måste arbeta med att utveckla en nordisk näringskultur som gynnar innovation. Bendt Bendtsen, dansk ekonomi- och näringsminister

10 08 SATSNINGSOMRÅDEN Satsningar som sprider kunskap Som ett led i Nordisk InnovationsCenters nya strategi arbetar vi med satsningsområden. Satsningarna sker i för Norden viktiga områden och i områden där det är en klar fördel att samarbeta på nordisk nivå. Genom att koncentrera insatserna till vissa områden är det möjligt att skapa nordiska kunskapsplattformar plattformar som är med på att göra Norden till en kunskapsmarknad där människor, kunskap och produkter kan cirkulera fritt. Att kunskapen flyttar på sig är oerhört viktigt. Kunskapsflyt är grundläggande för att öka innovationsgraden i näringslivet. För tillfället arbetar Nordisk Innovations- Center med följande satsningsområden: Matsäkerhet (Safefoodera) Bioteknik Creative Industries Innovationspolitik SAFEFOODERA fokus på säker mat. Scanpix Creative Industries Det har runt om i de nordiska länderna under senare år arbetats med identifiera och definiera en ny industri den kreativa. I Sverige kallar man denna industri för upplevelseindustrin, i Danmark för kultur og oplevlesesøkonomien. Nordisk InnovationsCenter har valt att använda den engelska beteckningen Creative Industries. Detta är ingen ny närinsgren i sig själv, men det att man valt att gruppera en rad kreativa näringar som arkitektur, design, konst, musik, turism till en näring det är nytt. Bioteknik Bioteknikområdet utpekas av många som drivkraften i den nya ekonomin. Nordisk InnovationsCenter har flera projekt inom området. Störst är Scanbalt där elva länder från Norden, Nordens närområden och Östersjöområdet har gått samman för att skapa en stor bioregion bestående av 85 miljoner invånare, 60 universitet och 870 biorelaterade företag. Inte någon annan stans i världen finner man ett samarbete av detta slag. ww.scanbalt.org Matsäkerhet 19 länder har nu anslutit sig till det Europeiska nätverk kring matsäkerhet som Nordisk InnovationsCenter projektleder och har initierat SAFEFOODERA. Detta gör det till det största europeiska nätverket i antal deltagande land genom tiderna. Nordiska tankegångar kring matsäkerhet är därmed på väg ut i Europa. Forum för innovationspolitik Genom att lyfta fram vällyckad innovationspolitik från Norden och resten av världen önskar Forum för innovationspolitik skapa bättre förutsättningar för små och medelstora företagen runt om i Norden. Forumet är förebild för EUs satsning på samma område. Under 2004 har forumet arbetat med sex, så kallade best practice fall. Rapporten kan lastas ner på

11 CREATIVE INDUSTRIES 09 Creative Industries: Kreatörer får egen kunskapsplattform Det har runt om i de nordiska länderna under senare år arbetats med identifiera och definiera en ny industri den kreativa. Creative Industries är därmed Nordisk InnovationsCenter samlingsnamn för en kreativa näringar som arkitektur, design, konst, musik, turism till en näring. Underhållningsindustrin är ett växtområde med stor potential om det utvecklas rätt framöver. Samtidigt är det tal om brancher som traditionellt inte haft stora möjligheter till akademisk vidareutveckling, deltagande i forsknings- och utvecklingsaktiviteter eller stått i fokus hos investeringmiljöerna runt om i Norden, säger Nina Etelä, seniorrådgivare på Nordisk InnovationsCenter och ansvarig för Creative Industries-satsningen. Detta är i färd att ändras, fortsätter hon. Nationella utredningar och initiativ pågår i stort sett i alla nordiska länder, samtidigt som vi nu också arbetar med att samordna och vidareutveckla dessa på nordisk nivå. Nordisk InnovationsCenter såg tidigt att detta är ett område där det finns underlag för att samarbeta på nordiskt plan. Det är ett nytt område, utan fasta strukturer. Under hela 2004 har man arbetat intensivt med att förbereda satsningen som skall pågå i ett år. Bland annat har man rest runt i Norden och intervjuat berörda miljöer. Långsiktigt arbete För att inte begränsa, utan snarare öppna upp området Creative Industries så har vi valt att inte enbart finansiera projekt inom vissa branscher. Istället koncentrerar vi satsningen till arbete på policynivå samt att skapa nätverk för långsiktigt samarbete framöver. Går detta bra blir det med största sannolikhet en större satsning framöver, berättar Nina. Just nu arbetas det intensivt i sex ganska olika projekt. Nina vänta spänt på resultaten som skall presenteras i början av Jag vill verkligen att vi skall göra en betydande och märkbar insats på omådet., avslutar hon. FAKTA: Sex kreativa projekt Under 2004 startade sex projekt inom satsningen Creative industries : Medical imaging and computer games (se egen artikel) På sporet av opplevelsesøkonomien (se egen artikel) Creative directions: Skapar ett ramverk som skall hjälpa nordiska företag att bygga vidare på de starka märkesnamn som Norden redan idag besitter inom bland annat design, arkitektur och musik. Bridging the gap Creativity and investments: Att investera i kreativitet är främmande för de flesta nordiska investorer idag. Projektet arbetar med att öka investeringsvilligheten i detta nya område. Nordic Playground: Spelindustrin bjuder på stora utvecklingsmöjligheter. Dagens ungdom kan vara morgondagens vuxna spelpublik. Vad vill den ha? Innovationplatform for Creative industries: Den kreativa industrin skapar ett mervärde för traditionell industri. Samarbete är viktigt. Projektet skall bland annat stimulera till en nordisk handlingsplan för samarbete mellan dessa.

12 010 ÅRSRAPPORT 04 Var för sig är de nordiska metropolerna inte särskilt stora internationellt sett. Men om vi slår oss samman kring stora evenemang kan vi bli betydande. Peter Hansen, Wonderful Copenhagen

13 CREATIVE INDUSTRIES 011 Evenemang: De stora städernas drivkraft Det är stenhård konkurrens mellan de nordiska huvudstäderna om de stora internationella begivenheterna. Men trots detta har städerna nu bestämt sig för att samarbeta i ett projekt, som syftar till att få fram mer kunskap om upplevelseekonomins drivkrafter och hur man kan utnyttja denna vetenskap på bästa sätt. I sommar höll U2 konsert i Köpenhamn. Visst handlar det om musik, men inte bara det. Det handlar också om ekonomi: många av de konsertbesökande bor på hotell, går på restaurang, tar taxi, handlar i butiker m.m. Mervärde för samhället Stora evenemang skapar merintäkter, som i sin tur ger flera jobb och ökade skatteintäkter för samhället, säger utvecklingsdirektören i Wonderful Copenhagen, Peter Hansen, som leder projektet På spåret av upplevelseekonomin. Det är helt klart att upplevelseekonomin framöver får allt större betydelse nationalekonomiskt, eftersom folk får mer pengar i händerna till nöjen. Hittills har de nordiska huvudstädernas samarbetat sparsamt om stora begivenheter; det har i stort sett inskränkt sig till gemensam marknadsföring. Nu ska det aktuella projektet ändra på den saken. upplevelseekonomin, bli öppna inför varandra, att visa varandra sina analyser, säger Peter Hansen. För att få veta så mycket som möjligt om evenemangens effekter ska man nu genomföra en rad enkäter i huvudstäderna plus Göteborg och Malmö. Efter ett evenemang utfrågas ett stort antal besökande om varifrån de kommer, hur mycket pengar de använder i samband med besöket osv. När man fått in svaren från tillräckligt många besökande, kan ekonomerna sedan räkna ut hur evenemangen påverkar samhällsekonomin. Minimera risken Det finns ett stort behov av att få veta mer om upplevelseekonomins betydelse i samhället. Idag finns det bara sporadisk kunskap i detta ämne. Det går heller inte att jämföra vetandet mellan de nordiska huvudstäderna. Genom det här projektet vill vi stärka metropolernas beslutsunderlag så att man undgår att ta onödiga ekonomiska risker, framhåller Peter Hansen. Projektet ska också bilda en grund för ett närmare och mer långsiktigt samarbete mellan de nordiska huvudstädernas regioner. Detta hoppas man på sikt ska leda till att Norden får en starkare position inom upplevelseekonomin. Scanpix Var för sig är de nordiska metropolerna inte särskilt stora internationellt sett. Men om vi slår oss samman kring stora evenemang kan vi bli betydande. Vi kan t ex förhandla gemensamt om att få stora artister eller begivenheter till Norden. Det gäller nu också för huvudstäderna att dela på kunskapen om Projektet, som stöds ekonomiskt av Nordisk InnovationsCenter, ska vara avslutat vid kommande årsskifte. U2 på Norden-besök.

14 012 ÅRSRAPPORT 04 Att utveckla sofistikerade och högt speicaliserade dataprogram tar tid och kostar mycket pengar. Inom dataspelsindustrin, som är en snabbt växande industri i Norden, har man samlat på sig mycken kunskap och erfarenhet. Lars Avellán, IVF

15 CREATIVE INDUSTRIES 013 Spelande läkare operarar bättre Vad har dataspel och medicinsk teknik gemensamt? I båda verksamheterna utvecklas för närvarande digital visualiseringsteknik oerhört snabbt. I ett nytt nätverksprojekt ska nu bägge områdena ta lärdom av varandra, för att skapa en ännu snabbare utveckling. Scanpix Att utveckla sofistikerade och högt speicaliserade dataprogram tar tid och kostar mycket pengar. Inom dataspelsindustrin, som är en snabbt växande industri i Norden, har man samlat på sig mycken kunskap och erfarenhet. Massproduktionen har också gjort spelen relativt billiga. Den svenska dataspelstillverkaren Digital Illusions sålde nyligen ett militärt krigssimulatorprogram till det svenska försvaret. Utan hjälp från spelmarknaden hade det blivit alltför dyrbart att utveckla ett sådant program. Detta är ett tydligt exempel på hur man kan utnyttja fördelarna från masstillverkning till att utveckla avancerade och specialiserade dataprogram, säger civilingenjör Lars Avellán, som leder Nordisk InnovationCenters nätverksprojekt Medicinsk visualisering och dataspel. Lars Avellán är verksam inom IVF, Industriforskning och utveckling AB. På sjukhusen används datatekniken redan idag till att visualisera olika ingrepp. Men nu vill vi utveckla den visuella sidan ytterligare. Och här önskar vi även att datahackers ska bidra med sitt kunnande i nätverket, säger Lars Avellán. Framtidens läkare kan öva innan operation. Ett exempel på vad man vill åstadkomma är detta. Vid en bilolycka fick en person sin skalle skadad. På sjukhuset ska den tänkta tekniken kunna användas till att avläsa skallen och bygga en digital kopia av den. Läkaren kan därefter öva sig på kopian innan operationen företas. Mindre riskfyllt När så läkaren ska företa den riktiga operationen känner han sig säkrare och kan snabbare, bättre och mindre riskfyllt genomföra sitt arbete. Man ska ha i minnet att avancerade operationer idag kostar upp till kronor i timmen, så här är också pengar att spara, säger Lars Avellán. Ett annat exempel på hur den nya tekniken kan användas är vid implantat. När det gäller t ex höftimplantat så är det idag benet som får anpassa sig till implantantet. Man fräser till benet så att passformen blir riktig. Det håller kanske tio år. Därefter blir det ofta riktigt smärtfullt för patienten. Med hjälp av den nya tekniken vill vi i stället bygga upp implantatet efter kroppen. Dataprogrammet ska alltså bli tillverkaren av implantatet. Målet med projektet är att uppnå ny insikt inom såväl medicin som dataspel. Det ska också peka på möjligheter inom utbildning, forskning, innovation, affärschanser och tänkta samarbeten. Lars Avellán tror inte att nätverksprojektet kommer att leda till skapande av nya företag, men däremot av nya produkter. Projeket kan också komma att förbättra vården, så att den blir snabbare, säkrare och ger bättre resultat.

16 014 RÄKENSKAP 2004 Räkenskap 2004 Nedanstående resultat- och balansräkning är gjord efter Vägledning för Nordiska ministerrådets räkenskapsprinciper från 1 oktober Resultaträkning Alla belopp är i NOK Noter Budget Räkenskap Räkenskap Intäkter NMR ordinarie budget Nationella bidrag Övriga intäkter Finansiella intäkter Projektmedel från NMR Andra externa projektmedel Summa intäkter Kostnader Personalkostnader Varor och tjänster Bidrag till externa projekt Övriga kostnader Summa kostnader Årets överförda medel Balansräkning 31 december (NOK) Noter Tillgångar Försäljningslager 0 0 Fordringar till finansiärer Projektfordringar (3) Banktillgodohavanden Summa tillgångar Skulder Leverantörsskulder m.m Förskott till projekt (3) Överförda medel (2,9) Summa skulder

17 015 Not 1 Egen finansiering av externa projekt 2004 Disponibla inte utbetalda projektmedel Disponibelt under året Utbetalt under året Tillbakafört under året = Disponibla inte utbetalda projektmedel Not 5 Hyreskontrakt och leasing Hushyra Andra hyreskontrakt Leasingkontrakt Kopieringsmaskin och projektor Summa hyreskontrakt och leasing Not 2 Överförda medel 2004 Överförda medel (från balansräkningen) Disponibla inte utbetalda projektmedel = Fritt eget kapital Not 3 Projektaktiviteter med externa medel 2004 Externt finansierade kontrakt som ej är genomförda Nya kontakt som ingåtts under året Kostnader för externt finansierade projekt under året Externt finansierade kontrakt ej genomfört Överfört saldo för externt finansierade projekt Inbetalda externa projektmedel Kostnader för externt finansierade projekt under året Saldo för externt finansierade projekt (netto) Not 6 Övriga intäkter Av beloppet på ,- är ,- fakturering av timkostnader och overhead i EU-projektet Safefoodera. Not 7 Bidrag till externa projekt Bevillning för projekt kostnadsföres när utbetalning verkställs. NICe har under 2004 utbetalt till sina aktiva projekt. I tillägg har NICe betalningsförpliktelser på ,90 till projektaktiviteter som är genofört under Utbetalning sker under första halvår 2005 och blir belastat räkenskap för Bidrag på ,69 som är beviljat under 2003 och 2004 genom fullmakter för 2005 och 2006 är inte medräknat. NICe har möjlighet att bevilja fullmakter upp till 70 MNOK för 2005 och Not 4 Fria tjänster/hyra m.m Fri hyra - Fria personalresurser (löneutbetalning via skattemyndigheten) Andra fria driftsaktiviteter - Summa fria tjänster Not 8 Kassa och bank Beloppet omfattar saldo på bankkonton i de nordiska länderna. Tillgodohavandet är bokfört i respektive lands valuta och kurs på avräkningsdagen. Kurserna är som följer: SEK 0,92, DKK 1,11 och EUR 8,222. NICes saldo är bundet till framtidiga utbetalningar för redan beviljade projekt. Not 9 Överförda medel Överförda medel på ,90 är bundna till beviljade projekt och utbetalas under första halvår 2005 (Se not 2). Oslo, 4 februari 2005 Kontorchef Merete Reuss Styrelseordförande Direktör Stina Margareta Gestrelius Avdelingschef Sveinn Thorgrimsson Programchef Tom Warras Direktör Hilde Rolandsen Verkställande direktör NICe Kjetil Storvik

18 016 ÅRSRAPPORT 04 Personal Administration Kjetil Storvik Verkställande direktör Mads Peter Schreiber Vice verkställande direktör Ivar Kristensen Administrationschef Skule Storheil Ekonomirådgivare Ulla Herheim Sekreterare Rådgivning Karin Leksell Seniorrådgivare Nina Etelä Seniorrådgivare Bjørn Tiller Seniorrådgivare Sigridur Thormodsdottir Seniorrådgivare Petra Nilsson Seniorrådgivare Kommunikation Espen Ruud Kommunikationschef Gaute Rossnes Marknadsrådgivare Laila Törnroos Seniorrådgivare, var ej närvarande vid fotograferingstillfället. Slutat: Martin Wilisoo Lise V. Sund Oddur Már Gunnarsson Sven Øvergaard Thomas Winther Jorun Eide

19 CREATIVE INDUSTRIES 017 Inget företag kan idag driva en innovationsprocess helt på egen hand. Omvärlden är allt för komplex. Kjetil Storvik, Nordisk InnovationsCenter

20 018 ÅRSRAPPORT 04 Nordisk InnvationsCenter är Nordiska ministerrådets viktigaste instrument för att främja ett innovativt och kunskapsintensivt nordiskt näringsliv Nordisk InnovationsCenter är en viktig bidragsgivare till nordiska kunskapsplattformar inom innovationspolitik, kreativa näringar, bioteknologi, matsäkerhet och byggsektorn. Investeringsportföljen består av ca 120 projekt och nätverk som tillsammans med flera hundra redan genomförda projekt är av stort värde för näringslivet. Detta innebär att Nordisk InnovationsCenter är involverad i de flesta områden av strategisk vikt för nordisk näringsutveckling. Det är ett krav att representanter från minst tre nordiska länder deltar i ett Nordisk InnovationsCenterprojekt. För mer information: