Med horisonten i blick På väg mot något större Nordisk InnovationsCenter:... 3 Nordiskt näringsliv - först och främst
|
|
- Hans Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Å R S B E R Ä T T E L S E
2 Innehåll Med horisonten i blick På väg mot något större Nordisk InnovationsCenter:... 3 Nordiskt näringsliv - först och främst Innovationsboken: nödvändig för tillväxt Politiskt mål:... 5 Kostbara handelshinder skall bort Räkenskap Noter till räkenskap... 7 Sekretariat / Styrelse... 8 Bilaga: 30 år med nordisk innovation Bildtema 2003: Nordiska horisonter I år har vi valt att visa fram natursköna horisonter. Bilder som kommer från hela Norden. Horisonten kan ses som en symbol på den långsiktiga och hållbara tillväxt i nordiskt näringsliv som Nordisk Industrifond har bidragit med under sina 30 år. Samtidigt representerar horisonten vår önskan att fortsätta detta långsiktiga arbete genom Nordisk InnovationsCenter.
3 Med horisonten i blick... Detta är en speciell årsberättelse. Den både uppsummerar 30 år med nordisk näringsutveckling i Nordisk Industrifonds regi, samtidigt som den lägger grunden för något nytt och spännande Nordisk InnovationsCenter. Vi har därför i denna årsberättelse valt att både se bakåt i tid, genom att visa fram exempel från tre decennier med innovationssamarbete. Samtidigt som vi vänder blicken mot horisonten och försöker se in i framtiden. Av och till är det nyttigt att se tillbaka, reflektera och konkludera innan man tar ett nytt steg framöver. Det har vi gjort. Det är speciellt två ting som slår mig när jag går igenom årsberättelser, rapporter och evalueringar från 30 års verksamhet och som kan vara värda att dela med sig av: Det första är att vi av och till bör ha ett lite längre tidsperspektiv innan vi drar slutsatser om våra insatser har varit lyckade eller ej. Vi lever i en tidsanda där långsiktighet står i stark kontrast till både till näringslivets kvartalsrapporter och politikens behov för omedelbara och mätbara resultat. Forskning kan ge snabba resultat och innovationer kan komma på marknaden relativt snabbt. Men dessa första resultat är ganska ofta bara början på något större. En snöboll som börjat rulla. De riktig stora resultaten kan ta lång tid att se. Alla exempel från Nordisk Industrifond som lyfts fram i denna årsberättelse Nordsat, Datahandlingsprogrammet och NordFood kan bekräfta detta. Idag 10, 20 och till och med 30 år senare vet vi hur det egentligen gick med de pengar vi investerat genom årens lopp. Vi ser stolt tillbaka. Nordisk Industrifond har fått till mycket under sin livstid. Det andra är att det inte alltid är forskningsresultaten som är det viktigaste i ett forskningssamarbete. Lika viktiga är de nätverk, kontakter och samarbetsstrukturer som växer fram. I de branscher och områden där Nordisk Industrifond har drivit program och projekt finner vi i dag nätverk och kontakter, som få andra regionala samarbeten i världen kan visa till. Nätverk som lever vidare långt efter att vår finansiering avslutats. Nätverk som jag är säker på kommer att fortsätta bidra till nordisk tillväxt och nyskapande framöver. En stor del av 2003 har gått åt till att förbereda bildandet av Nordisk InnovationsCenter. Parallellt har vi satt igång arbetet med Innovationsboken och en kartläggning av handelshinder i Norden och Baltikum. Två strategiskt viktiga insatser som kommer att ha betydelse för Nordisk InnovationsCenters verksamhet de närmaste åren, och som ni kan läsa mera om i denna årsberättelse. Vi går med andra ord in i vår nya roll med fast mark under fötterna och blicken riktad långt fram mot horisonten. Många viktiga insatser för det nordiska näringslivet står på tur. Kjetil Storvik Verkställande direktör 1
4 På väg mot något större har varit ett spännande år för nordiskt näringspolitiskt samarbete. Viktiga beslut har tagits för att bygga en modern näringssektor som skall bidra till att skapa tillväxt i Norden. Nordisk Industrifond och Nordtest har ersatts med Nordisk InnovationsCenter. En organisation som har fått i mandat att arbeta med hela innovationskedjan. Den nya organisationen behöver inte börja från noll. Med sig i bagaget har den ett stort nätverk av kontakter, kunskaper om att driva nordiska projekt och en stor projektportfölj. Både Nordisk Industrifond och Nordtest har varit vällyckade satsningar. Efter 30 års verksamhet är det dags att tänka nytt och att skapa en organisation som bygger på de nya strukturer som växt fram både nationellt och inom EU. Min uppfattning är att nu måste vi tänka större än någonsin tidigare i det nordiska samarbetet. Det sker så mycket spännande inom innovationspolitiken i våra nordiska länder förtillfället, med omstruktureringar och bred samverkan mellan olika politikområden som gemensam nämnare. Speciellt är det i spänningsfältet närings-, forsknings- och utbildningspolitik som vi ser de stora reformerna nationellt. Detta öppnar för ett bredare samarbete även på nordisk nivå. Jag hoppas därför på ett nordiskt samarbete där ministrarna för flera sektorer koordinerar sina insatser och lägger gemensamma strategier. Det handlar inte om att ta för sig av andras politikområden, men att inse att samarbete och koordinering mellan flera sektorer kan ge Norden ett lyft. På det nordiska planet har både näringssektorn (MR-N) och utbildningssektorn (MR-U) påbörjat en reform av sina respektive politikområden. Detta är bra och öppnar upp för ett behövligt samarbete. Jag ser dock för mig att vi från näringssektorn bör samarbeta med åtskilligt flera av ministerråden, exempelvis jordbruk, fiskeri och lantbruk. Vi kan inte fortsätta att styra och ställa på var sin tuva vi måste samarbeta för att skapa ett modernt och fungerande nordiskt välfärdssamhälle. Jag ser fram mot att vara ordförande för det nystartade Nordisk InnovationsCenter under Ett år där mycket skall falla på plats. Nordisk InnovationsCenters verksamhet skall famna många insatsområden helt naturligt eftersom innovation är ett brett fält. Detta kräver strategiskt tänkande och handlingskraft. Låt oss genomföra detta med stor nordisk samarbetsvilja! Sveinn Thorgrimsson Ordförande Nordisk InnovationsCenter 2
5 Ingolf Berg Nordisk InnovationsCenter: Nordiskt näringsliv - först och främst Under hela 2003 pågick ett omstruktureringsarbete av näringssamarbetet inom Nordiska ministerrådets ram. Det beslutades att Nordisk Industrifond och Nordtest skulle sammanföras och ges utökade uppgifter, under det nya namnet Nordisk InnovationsCenter. Den nya organisationen är de nordiska näringsministrarnas viktigaste instrument för att genomföra en nordisk näringspolitik och skall arbeta med sikte på att utveckla det nordiska näringslivets tillväxt och konkurrenskraft. Berg förklarar vidare att det andra området en väl fungerande inre marknad innebär att allt från varor och tjänster till människor och kompetens skall flyta fritt över gränserna. Arbetet med en fungerande inre marknad innebär till stor del att avskaffa tekniska och kommersiella gränshinder och öka samarbetet mellan de nordiska myndigheterna genom gemensamma marknadskontrollinsatser. Ökad konkurrens på lika villkor skapar på sikt tillväxt. Ingolf Berg på Näringsdepartementet i Sverige var ordförande för den arbetsgrupp som arbetat fram strategi och styrdokument för den nya organisationen. Han förklarar att den nya organisationen framför allt skall arbeta med två områden; ökad tillväxt och Norden som en väl fungerade inre marknad. Innovation och marknadskontroll - Ökad tillväxt i Norden, som är det första området, skall skapas genom olika insatser på innovationsområdet. Vi som arbetat med att ta fram strategin för Nordisk InnovationsCenter är medvetna om att innovation är ett brett arbetsfält. Detta i kombination med en begränsad budget ställer krav på prioritering av områden där insatsbehoven är som störst. De nordiska näringsministrarna har därför beställt en Innovationsbok, som skall ligga till grund för de insatser som skall göras på området. Kommer att lyckas Den gamla strukturen för det nordiska näringssamarbetet med Nordisk Industrifond och Nordtest var 30 år. Berg förklarar att det under senare år skett stora förändringar på näringspolitikområdet, både nationellt i de nordiska länderna och i EU. Det var därför hög tid att anpassa det nordiska samarbetet till dessa nya strukturer. Ingolf Berg menar att den nya organisationen borde ha alla möjligeter för att lyckas. Runt sig har Nordisk InnovationsCenter de nordiska näringsministrarna, deras ämbetsmannakommitté, en engagerad styrelse, ledning och personal samt ett kontaktnät som byggts upp under 30 år med nordiskt näringssamarbete. fakta Satsning på tilläxt Innovation En innovation är en ny produkt, process eller tjänst som lanserats på marknaden för att skapa ekonomiska värden. För att öka företagens innovationsförmåga är det nödvändigt att utveckla verksamheten inom flera områden. Traditionell forskning och utveckling (FoU) har fram till idag ansetts som de viktigaste innovationsfaktorerna, men för små och medelstora företag är exempelvis tillgång på tillgång på riskkapital och entreprenörer, design och marknadsföring lika viktiga innovationsmoment. 3
6 Bjarne Lindstöm Innovationsboken - nödvändig för tillväxt 4 Under 2003 fick Nordisk Industrifond i uppdrag av de nordiska näringsministrarna att skriva en innovationsbok. Innovationsboken är dels en kartläggning av innovationsstrukturen i de nordiska länderna, dels en handlingsplan för det nordiska innovationssamarbetet i Nordisk InnovationsCenters regi. Ålänningen Bjarne Lindstöm från Ålands statistik- och utredningsbyrå ÅSUB är ansvarig för att skriva boken, som skall vara klar senast i slutet av maj Bjarne Lindström har stor tro på att man kan få till ett väl fungerande nordiskt innovationssamarbete. Han understryker att näringssidan inom Nordiska ministerrådet har en enkel och slagkraftig struktur. Ministerrådet för näring (MR-N) har från och med 1 januari bara en operativ aktör under sig Nordisk InnovationsCenter. En viktig uppgift för Nordisk InnovationsCenter, som Lindström ser det, är bidra till att öppna upp de nationella innovationssystemen. Han förklarar sin tankegång: - Det som jag redan nu ser är att de nationella innovationssystemen runt om i Norden ser olika ut. Detta är naturligt, inte bara på grund av att länderna har olika institutionell bakgrund, utan för att det är olika profil på ländernas näringsliv och därmed dess politik. Det som är intressant i ett nordiskt sammanhang är inte att försöka utplåna dessa skillnader, utan tvärtom låta de nordiska länderna specialisera sig ännu mera där de har starka sidor. Ny form av grannskap Öppna innovationssystem har den fördelen att aktörer i ett land som kanske inte passar helt in i den nationella innovationspolitiken kan utnyttja grannlandets resurser istället. Han ger följande exempel: - Om vi tar Sverige som exempel och de väljer att specialisera sig på det som man är bra på i Sverige stora industriella systeminnovationer kring fordon, flygplan, telesystem och liknande, så innebär det att en betydande del av det svenska näringslivet, som exempelvis konsument-, marknad- och tjänsteorienterade företag, faller utanför den typ av politik som man prioriterar i Sverige. Dessa företag skulle då kunna ha nytta av det danska systemet som är mer orienterat mot marknadsnära småföretag. Flera böcker Näringssektorn är inte den enda sektor inom Nordiska ministerrådet som har en bok att arbeta efter. Nyligen lade Ministerrådet för utbildning (MR-U) fram sin så kallade Vitbok. Lindström kommenterar den på följande sätt: - Utbildningssidan har en mycket mer komplicerad struktur än näringssidan med många olika aktörer, allt från rena forskningsinstitutioner till samarbete kring doktorandutbildning. Det innebär att Vitboken och Innovationsboken har olika utgångspunkter. Detta gör dem svåra att jämföra eller att använda parallellt. Vitboken handlar mycket om organisation, beslutstrukturer, finansiering och så vidare. Innovationsboken är mera inriktad på vilken typ av samarbete vi skall ha i Norden. Lindström anser att trots det faktum att Innovationsboken och Vitboken har olika utgångspunkter, så finns det vissa överlappande och gemensamma angelägenheter mellan innovationssektorn och utbildningssektorn. Det är tal om två olika politikområden som delvis överlappar varandra. Det är därför viktigt att ha ett gott samarbete mellan sektorerna. Han understryker dock att forskning och innovation inte är samma sak, inte ens tillämpad forskning och innovation är samma sak. En innovation blir aldrig en innovation annat än när det är en produkt, process eller tjänst som kommersialiserats. Dessutom är det en stor del av innovationsfrågorna som överhuvudtaget inte har med naturvetenskaplig forskning att göra, exempelvis marknadsföring, design, branding och tillgång på riskkapital.
7 30 ÅR MED NORDISK INNOVATION
8 Varför lyckas vi i Norden? Efter 30 år med näringsinriktat forsknings- och utvecklingssamarbete kan vi sträcka på oss och säga vi har fått det till. Men att få det till tar tid och kräver långsiktighet. Att bygga upp en struktur där näringsliv, forskningsinstitutioner och universitet kan samarbeta på tvärs över landsgränser är ett mödosamt arbete. Det är faktiskt 30 års samlad erfarenhet och nordisk samarbetsvilja som gjort oss lyckosamma. Följ med på en tillbakablick och se hur vi samlat på oss erfarenheter under årens gång. Nordisk Industrifond etablerades Ett spännande projekt från fondens första år är Nordsat-utredningen. Norden skulle få sin egen satellit med direktsänd TV! Aldrig tidigare hade man i det nordiska samarbetet satt igång ett så stort samarbetsprojekt. Det lyckades inte helt, men har satt viktiga så spår i näringslivet och gav alla involverade viktiga politiska erfarenheter att det så bör uppmärksammas i en tillbakablick av detta slag. På 80-talet skrev Nordisk Industrifond forskningspolitisk historia med Datahandlingsplanen. Förutom forskningsresultat som näringslivet fortfarande höstar, lades grunden för initiering och finansiering av stora nordiska ramprogram. Idag intar de nordiska länderna en särställning vad gäller regionalt innovationssamarbete. EU, till exempel, har fått upp ögonen för hur vi i Norden driver tvärnationella projekt och program. 90-talets NordFood-program är förebild när det nya nätverket för matvarutrygghet Proforsafe skall planläggas. Erfarenheter som vi gärna delar med oss av! Idag 30 år senare har vi ett helt annat nordiskt näringsliv och näringssamarbete än när Nordisk Industrifond såg sin dag För att anpassa det nordiska samarbetet till dessa nya strukturer har en ny organisation bildats Nordisk InnovationsCenter. Vi hoppas på 30 nya framgångsrika år!
9 1970 Sirius Nordsat-utredningen: Startskott för nordisk satellitindustri Det har nu gått mer än 30 år sedan Nordiska rådet lanserade tanken på Nordsat, som via direktsändande satelliter skulle förmedla de nationella nordiska tvprogrammen till alla invånarna i Norden. Syftet var att stärka den nordiska identiteten och minska programimporten från icke-nordiska länder. Tanken blev aldrig verklighet, mest på grund av kulturpolitiska oenigheter. Nordsat-utredningarna har dock betytt mycket för Nordiskt näringsliv. De var starten på ett nytt sätt att samarbeta och den involverade industrin fick ett lyft. En stor utredningsapparat sattes igång kanske det största i det nordiska samarbetets historia. Totalt gjordes det tre utredningar. Den första startade 1975 och den sista Nordsat-projektet belystes i dessa ur olika synvinklar: kultur/programpolitiska, teknisk/ekonomiska, rättsliga och finansiella. I samband med den första utredningen 1975 fick Nordisk Industrifond i uppdrag av Nordiska ministerrådet att genomföra den tekniska/ekonomiska utredningen. Svenska Rymdbolaget bistod fonden i utredningsarbetet. En satellitindustri växer fram Kring denna första industriella utredning började det växa fram en nordisk satellitindustri. Den involverade industrin kallade sig Nordiska industrigruppen för Nordsat NIG. Här fanns ett 20-tal företag, exempelvis SAAB, Ericsson, Nokia, Kongsbergs Våpenfabrikk och Christian Rovsving. Dessa hade som mål att bidra med ca 40% av det kontrakt som en eventuell Nordsat-satsning skulle innebära. Många av dessa nordiska företag har haft och har fortfarande stor nytta av den satellitutveckling Nordsat-utredningen öppnade för, både när det gäller rymdsegmentteknik och användarutrustning på marken. Saab Ericsson Space som bildades 1992 genom en sammanslagning av Saab Space och Ericsson Microwave System är ett exempel på detta. VD Bengt Mörtberg i Saab Ericsson Space säger detta om effekterna av Nordsat-utredningarna: - Utan det lyft som Nordsat skapade för nordisk industri, hade vi inte varit så stora som vi är idag. Det har gett oss möjlighet att jobba med de stora aktörerna i Europa. Vårt företag är världsledande på tillverkning av en särskild komponent i satelliter. Det mesta av vad vi tillverkar går på export, bl. a. till USA, Japan och Ryssland. Vi ger också uppdrag till ett stort antal underleverantörer här hemma. Dessutom har vi ett närt samarbete med forskare på universitet och högskolor. Han får medhåll från Hans Fjøsne i Telenor Broadcast, som var projektledare i den andra Nordsat-utredningens tekniskt/ekonomiska delprojekt under En utredning i regi av de nordiska televerken: - Nordsat-utredningarna ledde till en framgångsrik teknisk utveckling på satellitområdet i Norden. Nordsat bidrog till att vi idag har de två satellitfamiljerna Sirius och Thor. Norden kom tidigt igång med satellit-tv, både till kabelnät och direkt till slutanvändare. Det är helt unikt på satellitområdet att Norden, som har mindre än hälften så många invånare som England, har tagit fram två satellitsystem. Nordsat får konkurrens Nordsat-projektet utsattes inte bara för kritik, utan också för konkurrens. Sverige satte igång en egen industripolitisk satsning, som fick namnet Tele-X. Även Norge och Finland kom med i detta arbete. Tele-X togs i bruk 1989 med de svenska och norska televerken som ansvariga för driftsbolaget (Notelsat) och Rymdbolaget för satellitoperationen (NSAB). Nordsat blev aldrig en realitet. Danmark drog sig ur samarbetet i Ett sista försök gjordes att använda Tele-X som distributör, men de nordiska länderna kom aldrig till enighet. Nordsat-projektet väckte en rad rättsliga och juridiska frågeställningar, och bidrog till att avklara och lösa flera av dessa. Men det är fortfarande många juridiska frågor som ännu inte är lösta, eller bara delvis lösta. Det rör sig framförallt om hur man ska klarera rättigheter utanför landets gränser. En fråga som upptar Nordiska rådets politiker än idag.
10 1980 Datahandlingprogrammet: Från projekt till företag Datahandlingsprogrammet som Nordisk Industrifond genomförde på mitten av 1980-talet var en satsning utan motstycke i nordisk forskningspolitisk historia. Förutom en rad lysande forskningsresultat som bland annat resulterade i flera företagsetableringar och nya produkter banade programmet väg för en ny typ av nordiskt industriellt forskningssamarbete. Det var genom datahandlingsprogrammet som Nordisk Industrifond arbetade fram en metod för att driva stora forskningsprogram, från initiering till genomföring. En metod som ligger till grund för det nordiska innovationssamarbetet än idag. Programmet som pågick mellan 1985 och 1989 var ett initiativ från Nordiska ministerrådet och hade flera inriktningar. Nordisk Industrifond drev den industriella delen som syftade till at höja kompetensnivån och konkurrenskraften i den nordiska IT-industrin. Totalt initierade och finansierade Nordisk Industrifond 41 projekt. Programbudgeten var 300 miljoner norska kronor, varav fonden finansierade en tredjedel. Resten kom i ungefär lika delar från industrin och nationella finansiärer. Samarbete ger synergieffekter Ett av projekten i datahandlingsprogrammet fick namnet Mjølner och hade som mål att ta fram ett integrerat system av programmeringsverktyg baserade på kraftiga arbetsstationer med grafiska skärmar. Deltagarna i projektet kom från industrin och högskolevärlden i Danmark, Sverige och Norge. En av deltagarna var dansken Jørgen Lindskov Knudsen. Han är idag VD på dataföretaget Mjølner Informatics, som han tillsammans med kollegor bildade Företaget är ett direkt resultat av forskningsprojektet Mjølner. - Det har varit en fantastisk utveckling, säger Jørgen Lindskov Knudsen. Inte trodde jag att detta projekt skulle leda till bildandet av Mjølner Informatics. Det vi då sysslade med kan närmast liknas vid grundforskning. Men när man också får med representanter för industrin, så kan det uppstå goda synergieffekter och det gjorde det i detta fall. Ericsson gör en upptäckt Mjølner Informatics sysslar med avancerad teknisk ITutveckling för industrin. En av kunderna är Ericsson i Sverige. Hur detta samarbete utvecklades berättar Jørgen Lindskov Knudsen här: - Vid ett industriseminarium 1992 i Kista utanför Stockholm strålade flera av projektdeltagarna från Mjølner samman och lade fram sina resultat. Efteråt blev vi kontaktade av Ericsson-representanter, som menade att vår teknik kunde användas i deras telefoncentraler. - Först förstod vi inte alls vad de menade. Vi hade inte tillräcklig kunskap i telefoncentraler för att kunna inse att vår teknik kunde användas där. Men Ericssons tekniker överbevisade oss och idag används Mjølners datatekniksystem i Ericssons telefoncentraler över hela världen. Detta blev en stor succé för oss, säger Jörgen Lindskov Knudsen. Ett annat företag som Mjølner samarbetar med är Danfoss i Danmark. Här har Mjølner skapat software för frekvensomfångare, som styr pumpmotorns hastighet. Mjølner har 15 anställda och omsatte i fjol 10 miljoner danska kronor. Överskottet blev 1,5 miljoner kronor. Mjølner-projektet skapade också ett särskilt dataspråk, OSDL (object oriented extension of SDL). SDL är ett internationellt standardiserat språk för beskrivning och specifikation. Detta språk är idag känt över hela världen. Liten insats, långsiktiga resultat Nordisk Industrifond satsade 7,6 miljoner i Mjølner-projektet. Detta är pengar som gjorde det möjligt att lyfta upp projekten på nordisk nivå samt dela på kunskap och insats. En slutsats man kan dra av fondens insatser är att resultat från forskning och utveckling inte alltid visar sig omedelbart, utan växer fram med tiden.
11 1990 NordFood 1 & 2: Ett lyft för livsmedelsindustrin NordFood 1 och NordFood 2 var forsknings- och utvecklingsprogram riktade mot den nordiska livsmedelsindustrin i perioden mellan Målet var att säkra den nordiska livsmedelsindustrins konkurrenskraft. Dessa program har påverkat vår vardag mer än vad de flesta av oss kanske är medvetna om. Varje gång vi handlar i en livsmedelsbutik möts vi av direkta resultat från NordFood-programmen. På hyllorna finner vi nya former av förpackningar som ökat både säkerhet och hållbarhet hos livsmedel, probiotiska produkter som stärker vårt immunförsvar, margarin och leverpastej som sänker vårt kolesterol, näringsriktiga ceraliaprodukter. Listan kan göras lång. NordFood 1, som var den största satsningen av de två, hade en programbudget på 265 miljoner norska kronor, varav Nordisk Industrifond finansierade 26 %. Hela 205 företag, 30 forskningsinstitut och 14 universitet deltog i samarbetet. Forskningsarbetet bedrevs i fyra olika delprogram: livsmedelsförpackningar, matkvalitet, livsmedelshygien och nya metoder/processer. NordFood 2, var en mindre satsning, och hade en något annorlunda inriktning. Förutom att arbeta med matvarusäkerhet ägnades resurserna åt att se på nya utmaningar bland annat i form av nya konsumenttrender och att överföra kunskap från NordFood 1 till industrin. Trygghet och personkemi viktigt När NordFood 1 startade blev nordmannen Ola Eide dess programordförande. Han var då forskningschef på Mills i Oslo. En producent av bland annat margarin, majonnäs och ketchup. Idag är Ola Eide konsult och arbetar bl a för Nordisk InnovationsCenter med matsäkerhetsfrågor. Han berättar så här om arbetet med NordFood: arbeta tillsammans i nätverk, de var trygga på varandra och därmed utvecklade gruppen goda synergieffekter. Utan den fina personkemin mellan deltagarna hade NordFood aldrig blivit den stora framgång den blev. Nordisk Industrifond har genom NordFood-programmen fungerat som ett förbindelseled mellan de nationella konsumentstyrda forskningsinstitutionerna. Härigenom har fonden bidragit till att skapa en gemensam nordisk kunskapsbank inom livsmedelsindustrin. Matvarusäkerhet vidareförs När sista NordFood-programmet avslutats bildades strax en ad hoc-grupp för matvarusäkerhet. Den etablerades efter diskussioner med de nordiska forskningsinstitutionerna. Det var naturligt att vidareföra den kunskap och de nätverk som de båda NordFood-programmen byggt upp. Ad hoc-gruppen har en tvådelad strategi för att lösa de gemensamma nordiska utmaningarna inom matvarusäkerhet. Genom programmet Processing for Food Safety ska det byggas upp en nordisk forskningsgrupp inom områden som har stor betydelse för nordiska konsumenter och nordisk livsmedelsindustri. Dessutom ska nordiska forskare genom EU-nätverket Proforsafe skapa en gemensam plattform för att främja nordiska värderingar och deltagande i EU: s forskningsprogram på matsäkerhetsområdet. - Projektgruppen bestod av människor som lärde sig att Probiotiska livsmedel bra för kroppens immunförsvar.
12 2000 Säkrare tider till mötes: Nordiskt matnätverk till EU Nordisk InnovationsCenter vill använda NordFood-programmens kunskap och nätverk kring matvarusäkerhet som en plattform för att nå ut på den europeiska marknaden. Detta arbete underlättas av EU: s positiva syn på NordFood-programmens framgångar. EU menar att Norden har fått till något som man aldrig lyckats med på europeiskt plan. Översättningsarbetet från nordiska till europeiska förhållanden styrs av seniorrådgivare Oddur Már Gunnarsson från Nordisk InnovationsCenter och den tidigare NordFood-programordföranden Ola Eide som konsult. När Nordisk Industrifond etablerade det första NordFood-programmet 1993 var målet att trygga den nordiska livsmedelsindustrins konkurrenskraft. Under den period som NordFood-programmen var verksamma, 1993 till 2001, gick både Sverige och Finland med i EU och Danmark var redan medlem. Därmed ändrades villkoren till en stor del för livsmedelsindustrin i Norden; idag är det EU som har stort inflytande på detta område. Nordiska värderingar viktiga I arbetet med att etablera ett europeiskt nätverk som Proforsafe är det ett överordnat mål att framhålla de nordiska värderingarna kring matsäkerhet och sätta konsumenterna i högsätet. Genom NordFood utvecklade Nordisk Industrifond en livsmedelsforskning som styrdes av konsumentintressen, med fokus på matvarusäkerhet. Samarbetet lever än idag och är själva grundlaget för den nordiska satsningen på matvarusäkerhet som nu förhoppningsvis skall vidareföras i EU. Fyra forskningsteman har valts ut; dessa har möjlighet att komma med i EU: s ramprogram. Det handlar om: - Riskanalyser utmaningar inom matsäkerhet som kan hota de nordiska konsumenterna - Risker från livsmedelsproduktion kemiska föroreningar som bildas under produktion av livsmedel - Spårbarhet dokumenterade rutiner försäger tillbakakallelse av riskmat som är ute i livsmedelshanteringen - Campylobacter aktiva åtgärder som kan leda till campylobacterfri mat - När det gäller riskanalyser så ska vi se i kristallkulan, fånga upp förändringar i världen och se om dessa kan få betydelse för matsäkerheten. I detta sammanhang är det också viktigt att framhålla att alla forskningsresultat ska vara öppna och forskarna ska kunna dela resultaten mellan sig. Detta är vi vana vid i Norden och det ska också gälla inom EU, framhåller Ola Eide. Oddur Már Gunnarsson är stolt över att ett nordiskt projekt nu lyfts upp på EU-nivå. - Detta betyder ett erkännande av de verktyg vi har använt oss av i NordFood-projektet. Det har varit ganska svårt att översätta våra resultat till EU. Ola och jag har rest runt till 18 EU-länder och haft kontakt med olika forskningsenheter där. Det har inte alltid varit så lätt att finna fram till den rätta kontakten. Vi har hela tiden strävat efter att nå fram till programskaparna hos myndigheterna i de olika länderna, berättar Oddur Mar Gunnarsson. I oktober 2004 väntas det nordisk-baserade nätverket inom livsmedelssäkerhet vara översatt och etablerat inom EU.
13 Vad kännetecknar ett nordiskt innovationsprojekt? Nordisk Industrifond har under sina 30 år arbetat med utveckling av specifika tekniker, hela branscher och områden som har bidragit till näringsutveckling och tillväxt i Norden. Detta innebär att vi kan stoltsera med en bred projektportfölj som inkluderar allt från materialteknik, bioteknik, nanoteknik till ledarskap, miljö och design. Gemensamt för de tekniker, branscher och områden som Nordisk Industrifond har investerat i är att de har varit nyttiga både för näringlivet speciellt och samhället generellt. Gemensamt för alla Nordisk Industrifonds projekt är att de har varit: tidskrävande att bygga upp, har så komplexa strukturer att enkelaktörer ej kan mäkta med att driva utvecklingsarbetet på egen hand, är så kostnadskrävande att det krävs finansering från flera länder och flera aktörer, och att man kan se klara nordiska synergieffekter med att driva utveckling på ett nordiskt plan, sk nordisk nytta. Näringslivet och dess organisationer, forskningsinstitutioner, universitet/högskolor och offentliga myndigheter runt om i Norden har sett fördelarna med nordiskt samarbete och gärna varit med och delat på kunskap och utvecklingsoch utredningsarbete. Konkurrenter har kunnat mötas, eftersom man har sett att samarbete ger konkurrensfördelar som är svåra att uppnå på egen hand och att de nordiska länderna har olika spetskompetenser som är viktiga att dela.
14 Bjørn H. Eriksen Politiskt mål: Kostbara handelshinder skall bort Ambitionen bör vara att inom en överskådlig framtid ta bort gränshindren för näringsliv samt privatpersoner i Norden och Baltikum. Men det krävs krafttag och politisk vilja för att nå detta mål. Detta menar chefen för den Norsk-Svenska Handelskammaren i Oslo, Bjørn H. Eriksen, som i slutet av 2003 fick i uppdrag av Nordisk Industrifond (idag Nordisk InnovationsCenter) att gå igenom handelshindren för nordiska och baltiska företag. Sedan tidigare arbetar de nordiska länderna med att avveckla gränshindren för privatpersoner. Nordisk Industrifond såg det därför som sin uppgift att bidra till att ta bort motsvarande barriärer för näringslivet i de nordiska och baltiska länderna. Arbetet som Bjørn H. Eriksen gjort bygger än så länge på en genomgång av befintligt material, ett 30-tal rapporter. Trots att många rapporter redan har sammanställts om barriärerna och de problem de skapar, har hittills lite gjorts för att ta bort hindren. Överraskande få åtgärder - Det överraskar mig faktiskt, att det finns så många barriärer kvar, säger Bjørn H. Eriksen. Det visar att man inte gjort tillräckligt på detta område. Det krävs politisk vilja och stora krafttag för att få bort hindren. Jag tror det är viktigt att man får en markant politiker, som är villig att driva dessa frågor. En man som Poul Schlüter har gjort mycket för att få bort hindren för privatpersoner i Norden. En sådan central aktör, med god administrativ förankring, skulle också behövas på näringslivets område. - Om alla krafter sätts till nu, så tror jag att barriärerna för de nordiska och baltiska företagen kan försvinna inom en överskådlig framtid. Jag tror att man bör köra på två spår i detta arbete: ett av spåren bör vara det bilaterala, ett annat det nordiska, menar Bjørn H. Eriksen. Flera spår parallellt De hittills gjorda erfarenheterna visar, enligt rapporten, att det är lättast att komma fram till lösningar på bilateral/regional nivå, där de direkt berörda aktörerna och myndigheterna har klarat att bli eniga om lösningar inom existerade lagstiftning. Ambitionen måste dock vara att detta utvidgas till mer omfattande nordiska lösningar. Det betyder att det måste satsas på parallella bilaterala och nordiska/baltiska processer, menar Bjørn H. Eriksen. Exempel på ljuspunkter när det gäller borttagande av bilaterala gränshinder är Sverige och Finland som kommit fram till lösningar rörande typgodkännande för snöscooter samt lika tolkningar av EU-reglerna för hållfasthet för material i lyftslingor. Sverige och Norge har bl.a. enats om att avskaffa tullhanteringsavgifter efter kontorstid när detta kan göras elektroniskt. Danmark och Sverige har nyligen kommit överens om ett nytt skatteavtal för pendlare i Öresundsområdet. Detta gäller i första hand privatpersoner, men har också inverkan på näringslivet i regionen. Undersökningar som gjorts bland nordiska företag visar att problemen i den nordiska samhandeln främst handlar om svårigheterna med att sätta sig in i andra länders regler. Det kan vara godkännande/märkning av produkter, tullprocedurer, momsfrågor, särskilda skillnader i punktavgifter, olika skatte- och bolagslagstiftning. Här gäller det att ställa upp med tillgänglig och aktuell information. Avsaknaden av information eller svårigheter med att få fatt på den, uppfattas som gränshinder och försämrade marknadsmöjligheter. Informationstjänsten Hallå Norden och de mer regionala informationstjänsterna, beskrivs i rapporten som exempel på positiva åtgärder i detta sammanhang. 5
15 Räkenskap 2003 RESULTAT (NOK) Noter NMR ordinarie budget Andra finansiärer interna projekt Andra finansiärer externa projekt Summa bevillningar Återbetalade bidrag Valutakursvinster Summa projektintäkter Ränteintäkter bank SUMMA INTÄKTER Interna projekt intern finansiering Externa projekt intern finansiering Interna projekt extern finansiering Externa projekt extern finansiering Summa utbetalningar projekt Valutaförluster Informationskostnader Summa andra projektkostnader Styrelsehonorarer, lön och arbetsgivaravgifter Andra administrativa kostnader Summa administrationskostnader SUMMA KOSTNADER ÅRETS RESULTAT ( ) ( ) BALANSRÄKNING 31 DECEMBER (NOK) Banktillgodohavanden Reseräkningsförskott till personal Fordringar till NMR Fordringar till andra finansiärer SUMMA TILLGÅNGAR Skuld till skattemyndigheten i Olso och Akershus Leverantörskulder Interna projekt extern finansiering Externa projekt extern finansiering Kortsiktiga skulder Kapitalkonto Årets resultat ( ) ( ) Bundet eget kapital Fritt eget kapital - - Summa eget kapital SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Avdelningschef Sveinn Thorgrimsson (Stryelsens ordförande) Direktör Stina Margareta Gestrelius 6 Kontorchef Merete Reuss Programchef Tom Warras Direktör Hilde Rolandsen Verkställande direktör Kjetil Storvik (Nordisk InnovationsCenter)
16 Noter till räkenskap Ekonomi Mål- och resultatstyrning 2003 var det tredje och sista året med nuvarande treårskontrakt för mål- och reslutatstryrning som skrivits med Nordiska ministerrådets sekretariat. Rapportering av resultat sker till Nordiska ministerrådets sekretariat i februari varje år. Räkenskapsprincip Räkenskapsprincipen är från och med ändrad i förhållande till de riktlinjer som Nordiska ministerrådets sektretariat givit. Bevillningar till projekt blir kostnadsförda först i förbindelse med utbetalning, tidigare blev de kostnadsförda vid bevillning. NOT 1 Summa utbetalningar projekt Bevillningar till projekt kostnadsförs när utbetalning sker. Nordisk Industrifond har 2003 utbetalat NOK till aktiva projekt. Nordisk Industrifond har dessutom förpliktelser att utbetala NOK till projekt som är avslutade under Utbetalning vill ske under första halvår 2004 och belastas räkenskap för Bidrag på NOK som är beviljat under 2002 och 2003 på tilsagnsfullmakt för 2004 och 2005 är inte inkluderat. Nordisk Industrifond har möjlighet att totalt bevilja NOK 70 miljoner genom fullmakt för 2004 och NOT 2 Informationskostnader Informationskostnaderna består av web, projektledarkurser, årsberättelse, nyhetsbrev, konferenser i regi av Nordisk Industrifond, mediakontakter etc.. Dessa kostnader var tidigare fördelade mellan administrationskostnader och interna projekt. NOT 3 Kassa och bank Beloppet omfattar Nordisk Industrifonds banktillgodohavanden på banker i Norden den 31 december Tillgodohavanden i valuta är bokfört till valutakurs på balansdagen. Kurserna denna dag var: SEK 0,93, DKK 1,12, EUR 8,40. Nordisk Industrifonds tillgodohavanden är bundet i framtidiga utbetalningar för beviljade projekt. NOT 4 Egenkapital Egenkapitalet på NOK är bundet i beviljade projekt som kommer utbetalas under första halvår 2004 (se not 1). 7
17 Sekretariat / Styrelse SEKRETARIAT Verkställande direktör Kjetil Storvik Seniorrådgivare Oddur Már Gunnarsson Seniorrådgivare Lise V Sund Seniorrådgivare Karin Leksell Seniorrådgivare Thomas Winther Seniorrådgivare Markku Lehtinen Seniorrådgivare Martin Wilisoo Kommunikationschef Sven Øvergaard Kommunikationsrådgivare Espen Ruud Administrationschef Anne Ullmann Administrationsrådgivare Skule Storheil STYRELSE Avdelningschef Sveinn Thorgrimsson (Styrelseordförande) Industri- och handelsministeriet, Island Kontorschef Merete Reuss Ministeriet for Videnskab, Teknologi og Udvikling, Danmark Programchef Tom Warras Teknologiska Utvecklingscentralen, Tekes, Finland Direktör Hilde Rolandsen Elkem asa, Norge Direktör Stina Margareta Gestrelius Medicon Valley Academy, Sverige Seniorrådgivare Karin Leksell (personalrepresentant) Nordisk InnovationsCenter Seniorrådgivare Stefan Kovacs (observatör) Nordiska ministerrådets sekretariat Sekreterare Jorun Eide Sekreterare Ulla Elisabeth Herheim 8
18 Höjdpunkter 2003 Januari Projektledarkurs, Oslo, Norge 21 Kick off för projektet Nordic Interactive, Århus, Danmark Februari 12 Kick off för Ad hoc-gruppen i Nanoteknik NanoNord, Helsingfors, Finland Mars 05 Presskonferens för projektet LCC i bygg, Oslo, Norge 11 Konferensen Arbetsmiljö, hälsa och konkurrenskraft en Nordisk utmaning!, Stockholm, Sverige 12 Seminariet Trä som byggelement i stora hus, Växjö, Sverige 20 Seminariet Spårbarhet i livsmedelskedjan, Göteborg, Sverige 20 Seminariet Nanotech for Investors and Industry, Köpenhamn, Danmark 27 Workshop i projektet BioFibreNet, Stockholm, Sverige Nordic Magnesium Cluster 2nd International Magnesium Conference Creating a Sustainable Competitive Edge for Magnesium, Köpenhamn, Danmark April 02 Expertmöte VC for SME: s in the Baltic Rim, Helsingfors, Finland 03 Workshop i projektet Repair and Maintenance of Concrete Strutures NORECON, Lund, Sverige Seminariet Management Tools and Learning Processes in Intellectual Capital Nordic Network- FRAME, Helsingfors, Finland 10 Kick off för projektet Health technology Network, Köpenhamn, Danmark 11 Kick off för projektet Kunskapsarbetsplatsen, Oslo, Norge Workshop i projektet Novel food technologies, Göteborg, Sverige Maj Konferensen Entreprenörskap och regelförenkling för en ökad nordisk konkurrenskraft Karlstad, Sverige 08 Avslutningskonferens för projektet Nordsandwich, Stockholm, Sverige 12 Seminariet Metabolic Engineering in Different Production Organisms, Snekkersten, Danmark Seminariet Nordic Seminar on Geosynthetics, Göteborg, Sverige Avslutningskonferens i projektet Nordisk Geosyntet Grupp, Göteborg, Sverige 20 Konferensen Företags erfarenheter från samarbete över de nordiska gränserna, Stockholm, Sverige Den internationella design- och innovationskonferensen Innotown 2003, Ålesund, Norge Juni 04 Möte ad hoc-gruppen för turism, Stockholm, Sverige Taft-konferens, Reykjavik, Island 12 Seminariet Nordic Research and Innovation Cooperation with Lithuania, Vilnius, Litauen 12 Workshop i projektet BioFibreNet, Lund, Sweden Projektet The Challenge deltar på Hultsfred-festivalen, Hultsfred, Sweden Konferensen Hydrogen and fuel cells, arrangeras av projektet Nordic H2 Energy Foresight, Bryssel, Belgien Projektet The Challenge deltar på Roskilde-festivalen, Roskilde, Danmark Juli Projektet The Challenge deltar på Quart-festivalen, Kristiansand, Norge Projektet The Challenge deltar på Ruis Rock-festivalen, Åbo, Finland Augusti 19 Awareness seminarium för System-on-Chip Technology, Köpenhamn, Danmark 22 Seminariet Benchmarking the graphic industri, Köpenhamn, Danmark September Konferensen European Hydrogen Energy arrangerat av projektet Nordic H2 Energy Foresight, Grenoble, Frankrike Slutseminarium for projektet Network Evolution for Sustainable Tourism NEST, Helsingfors, Finland 08 Seminarium i projektet Good Nordic Innovation Policies GoodNIP Oslo, Norge 23 Konferensen Nordisk Byggedag med bland annat presentation av projekten Weather Protection Systems och LCC for bygg, Lillestrøm, Norge 25 Workshop i projektet BioFibreNet, Sarpsborg, Norge Oktober Konferensen Baltic Development Summit, Riga, Lettland Projektet Nordic Network on Bioprocess Technology arrangerar workshopen What you need to know to develop cultivation for your new molecular products, Stockholm, Sverige Seminariet In line hygienic testing, Esbo, Finland Workshop NanoNord, Stockholm, Sverige Nordiska rådets session, Oslo, Norge 08 Awareness seminarium System-on-Chip Technology, Oslo, Norge 09 Awareness seminarium System-on-Chip Technology, Tammerfors, Finland 09 Projektet ConsuPack arrangerar workshop i Köpenhamn, Danmark 13 Awareness seminarium System-on-Chip Technology, Tallinn, Estland 14 Awareness seminarium System-on-Chip Technology, Riga, Lettland 15 Awareness seminarium System-on-Chip Technology, Kaunas, Litauen 22 Projektet ConsuPack arrangerar workshop i Göteborg, Sverige November Kick off för projektet Jenka, Roskilde, Danmark Projektledarkurs, Oslo, Norge Konferensen Nordic Innovation Policies for the Future, Malmö, Sverige Seminariet Concrete the sustainable construction material. Technical opportunities for the future, Oslo, Norge 12 Projektet BioFibreNet arrangerar seminariet Nordic Biofibre, Köpenhamn, Danmark 13 Workshop om Nordisk e-handelsstrategi, Stockholm, Sverige Projektet Nordic H2 Energy Foresight arrangerar International Partnership for the Hydrogen Economy, Ministerial meeting, Washington D. C., USA 20 Avslutningskonferens i projektet ConsuPack, Stockholm, Sverige 25 Seminariet New Innovations and Applications in Ink-Jet Printing, Köpenhamn, Danmark 27 Projektet Nordic H2 Energy Foresight arrangerar HyNor The Hydrogen Highway in Norway, Stavanger, Norge December Projektet Nordic H2 Energy Foresight arrangerar 1st Professional Meeting on Hydrogen and Fuel Cells in Spain Madrid, Spanien
19 Nordisk InnovationsCenter Holbergsgate 1 NO-0166 OSLO telefon: fax: info@nordicinnovation.net Design: Blanke Ark, Foto: Scanpix, Sverre Jarild och Sebba Södergård, Text: Blanke Ark och Christer Kjëllström, Tryck: Prinfo Grefslie AS
Innehåll. Förord 01. Styrelsens verksamhetsberättelse 2004 02. Bendt Bendtsen: 06 Innovation skall prägla hela näringslivet
Att vara ett litet eller mellanstort nordiskt företag i en innovationsprocess är inte lätt. Att kunna bygga upp ett fungerande innovationssystem runt sig är en krävande process. Deltagande i ett nordiskt
Läs merNationella kluster konferensen
Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen
Läs merProgram för näringspolitik. Sveriges ordförandeskap 2018
Program för näringspolitik Sveriges ordförandeskap 2018 Program för näringspolitik Sveriges ordförandeskap 2018 i Nordiska ministerrådet ANP 2017:783 ISBN 978-92-893-5271-0 (PRINT) ISBN 978-92-893-5272-7
Läs mersvenska NordForsk Strategi
svenska NordForsk Strategi 2011-2014 Miljömärket Svanen etablerades i 1989 av konsumentsektorn under Nordiska ministerrådet. side 2 Övergripande mål side 3 Huvudfrågor och strategiska ageranden på den
Läs merNordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till
Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations
Läs merNordiska Ministerrådets Miljö- och Ekonomigrupp Verksamhetsberättelse 1999
Nordiska Ministerrådets Miljö- och Ekonomigrupp Verksamhetsberättelse 1999 A) Inledning Det Nordiska Ministerrådets miljö- och ekonomigrupp har en tvärfacklig sammansättning med representanter från miljö-
Läs merVägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015
Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015 Förutsättningar En förutsättning för att beviljas medel ur programmet är att projektet bidrar till Nordisk nytta,
Läs merIndustriell plattform för leverantörer
Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin
Läs merNordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige
Nordiskt samarbete Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete, Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning
Läs merDen nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen
Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness
Läs merEnklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter
Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag
Läs merUNIVERSITETSKONFERENS I KVARKEN
UNIVERSITETSKONFERENS I KVARKEN UMEÅ 18-19 MARS 2004 Gränsöverskridande universitetssamarbete för regional utveckling Kunskap saknar gränser Välkommen till två spännande dagar med både regional och internationell
Läs merOslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18
Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Vad vill vi uppnå? Att beskriva de socio-ekonomiska sambanden mellan Osloregionen och Stockholm-Mälardalsregionen
Läs merAKADEMI OCH PRAKTIK I EUROPEISKT SAMARBETE FÖR ÖKAT KOLLEKTIVTRAFIKRESANDE SAMOT - THE SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP
AKADEMI OCH PRAKTIK I EUROPEISKT SAMARBETE FÖR ÖKAT KOLLEKTIVTRAFIKRESANDE SAMOT - THE SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP KUNSKAPSUTBYTE PÅ INTERNATIONELL ARENA Vid SAMOT bedrivs forskning
Läs merOslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012
Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt
Läs merIUC UTVECKLAR SVERIGES SMÅ OCH MEDELSTORA INDUSTRIFÖRETAG
IUC UTVECKLAR SVERIGES SMÅ OCH MEDELSTORA INDUSTRIFÖRETAG Gunilla Nordlöf, Generaldirektör, Tillväxtverket: IUC finns nära industriföretagen och har därför en god förståelse för deras vardag, utmaningar
Läs mer- en supportfunktion för svenska aktörer inom skogsnäringen som vill lyckas
EU-supportkontoret t t - en supportfunktion för svenska aktörer inom skogsnäringen som vill lyckas inom EUs sjunde ramprogram, FP7 Catharina Ottestam, Innventia Vad är EU-kontoret? Pilotprojekt, det första
Läs mersektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008
sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 Sektorprogram: Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 ANP 2007: 760 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007
Läs merMöjligheter till finansiering av projekt för att utveckla vattentjänsterna så kan svensk VA dra nytta av EU och andra finansiärers program
INBJUDAN OCH PROGRAM Möjligheter till finansiering av projekt för att utveckla vattentjänsterna så kan svensk VA dra nytta av EU och andra finansiärers program Stockholm 16 juni 2015 Seminarium 16 juni
Läs merKommenterad dagordning NU 2010-05-17. Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010
Kommenterad dagordning NU 2010-05-17 Näringsdepartementet Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010 6. Kommissionens meddelande om En Europeisk strategi för rena och energieffektiva fordon - Presentation av
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM7. Meddelande om förnyad strategi för EU:s industripolitik. Sammanfattning. Näringsdepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om förnyad strategi för EU:s industripolitik Näringsdepartementet 2017-10-17 KOM (2017) 479 Communication from the Commission to the European Parliament, the
Läs merDelårsrapport januari juni 2012 för Zinzino Group (publ.)
Delårsrapport januari juni 2012 för Zinzino Group (publ.) Organisations nr. 556733-1045 Zinzino AB (publ.) är ett av de ledande direktförsäljningsbolagen, representerat i Sverige, Norge, Danmark, Finland,
Läs merOmställningskontoret+
Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst
Läs merFinansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland
Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Västerås Science Parks finansieringsdag Västerås Science Park verkar för att ge företagare och entreprenörer i Västmanland inblick i vilka finansieringsalternativ
Läs merfrån välfärdsutskottet möte den 15 april 2004 i Helsingfors, Finland
Referat Köpenhamn den 2004 J.nr.: 04-942-02 från välfärdsutskottet möte den 15 april 2004 i Helsingfors, Finland Lokal: Helsingfors Mässcentrum Tid: kl. 13.30-16.00 Bilaga 1: deltagarförteckning från mötet
Läs merNordplus ny programperiod 2012-2016. Roswitha Melzer Erasmus/Nordplus-seminarium 2 februari 2012
Nordplus ny programperiod 2012-2016 Roswitha Melzer Erasmus/Nordplus-seminarium 2 februari 2012 Nordplus 2012-2016 Nordplus deltagande länder Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige Färöarna, Grönland
Läs merBilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06
Bilaga 7.1 Förslag till Årsberättelse 2013 2014-03-06 Årsberättelse 2013 för Hela Norden ska leva Inledning Hela Norden ska leva (HNSL) startade 1994 som ett nätverk där alla nordiska länder deltog. Därefter
Läs merVärldsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola
Världsledande transportforskning i näringslivssamverkan Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Bakgrund Transportforskning Rekommenderade ansökningar inom utlysningen Strategiska forskningsområden:
Läs merSTIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING SWEDISH FOUNDATION FOR STRATEGIC RESEARCH. Strategisk mobilitet. Bidrag för utbyte mellan industri och akademi
STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING 1 SWEDISH FOUNDATION FOR STRATEGIC RESEARCH Bidrag för utbyte mellan industri och akademi 2 Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, finansierar forskning inom naturvetenskap,
Läs merEU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige
Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).
Läs mer5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C
Europeiska unionens råd Bryssel den 10 februari 2017 (OR. en) 5776/17 NOT från: till: Ordförandeskapet IND 18 MI 82 COMPET 58 FISC 27 PI 9 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Ärende: Förberedelser
Läs merInternationell strategi
Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en
Läs merDär det finns framtidstro, innovation och glädje, dit går man. Orden kommer spontant från två medarbetare i Celgenes svenska ledning.
läkemedelsföretaget Där det finns framtidstro, innovation och glädje, dit går man. Orden kommer spontant från två medarbetare i Celgenes svenska ledning. 58 pharma industry nr 4 13 CELGENE - uppstickare
Läs merFöretagspolitik i en nordisk kontext
Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,
Läs merStrategisk satsning på tech-sektorn i Uppsala
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Skott Charlotte Dahlmann Christian Datum 2018-02-21 Diarienummer KSN-2018-0111 Kommunstyrelsen Strategisk satsning på tech-sektorn i Uppsala 2018-2020 Förslag till beslut
Läs merForskning och innovation inom livsmedel en framtidssatsning
Forskning och innovation inom livsmedel en framtidssatsning Christina Nordin Departementsråd och avdelningschef Näringsliv och villkor Näringsdepartementet 1 Övergripande mål livsmedelsstrategin En konkurrenskraftig
Läs merHandlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017
Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta
Läs merKommunstyrelsen 1999-1
Arbetsutskottet 1(6 1(6 Datum: 23 23 november, 2012 2009 Plats och tid Stadshuset i Strömstads kommun, 23 november, 2012 kl. 09.00 12.00 ande m tum Ronnie Brorsson, Strömstads kommun Clas-Åke Sörkvist,
Läs merFörslag till handlingsprogram
Bilaga 7 Förslag till handlingsprogram 2008-2010 A. Verksamheten 1. Styrgruppen Det XXXIII nordiska universitetsseminariet för administratörer planeras till Svalbard under 2009. Kontakter har tagits med
Läs merKulturfakta. Kulturmeldingen stakar ut norsk kulturpolitik.
Page 1 of 8 Subscribe Past Issues Tra Nyhetsbrev från Kulturanalys Norden View this email in your browser Kulturfakta Välkommen till Kulturanalys Nordens nyhetsbrev Kulturfakta. Här lyfter vi fram nyheter
Läs merAffärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen
Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Kurbits hjälper företagare att tjäna mer på det de brinner för. Våra affärsutvecklingsprogram är utvecklade och designade specifikt för företag inom
Läs merSKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE Inom Unescos program för Man and Biosphere (MaB)
SKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE Inom Unescos program för Man and Biosphere (MaB) VERKSAMHETSPLAN 2008 Region Åboland/Utskärsdelegationen & Sydvästra Finlands miljöcentral 1. Biosfärverksamhetens organisation
Läs merRegional utveckling verklighet och framtidsfrågor
Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regioner och innovationsfrämjande 2011-05-27 Maria Lindqvist, Nordregio Innovation "An 'innovation' is the implementation of a new or significantly improved
Läs merInnovationsarbete inom Landstinget i Östergötland
1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen
Läs merVanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN MEMO Bryssel den 7 november 2012 Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) Vad är EIT? Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) grundades
Läs merDetta är Swedbank. 2 februari, 2017
Detta är Swedbank 2 februari, 2017 Sverige, Estland, Lettland och Litauen är våra hemmamarknader 16,2 miljoner invånare 7,3 miljoner privatkunder 650 000 företagskunder 389 bankkontor 13 700 medarbetare
Läs merSmåföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag
Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen
Läs merBeslutningsreferat. Nordisk Ministerråd
Nordisk Ministerråd Mødegruppe Embedsmandskomiteen for ligestilling, ÄK-JÄM Mødetid 20. februar 2009 Mødested MR-salen, Nordiska ministerrådet, Store Strandstræde 18, 1255 København Store Strandstræde
Läs merNima Sanandaji
Innovationsskatten Nima Sanandaji 2011-11-26 Att främja innovationer En central politisk ambition Regeringen verkar för vision om ett Sverige år 2020 där innovation ger framgångsrika företag, fler jobb
Läs merSTUNS VERKSAMHETSPLAN 2012. STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1)
STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012 STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1) VERKSAMHETSPLAN FÖR STUNS 2012 STUNS roll i Uppsalaregionen Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS
Läs merSvensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data
Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Patrik Gustavsson Tingvall, Handelshögskolan i Stockholm och CESIS SCB 24 Maj 2011 FoU-utgifter internationellt Totala utgifter som Varför andel av BNP, 2008
Läs merSMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID!
SMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID! Svensk industri står inför utmaningar. Digitaliseringen driver på industrins redan höga omställningstakt och öppnar för nya affärsmodeller. Särskilt för små företag
Läs merGränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010
Gränshindersarbete och politiskt samarbete Kiruna 17 mars 2010 1 The Öresund Region - 3,7 m inhabitants 2 3 4 Ett sammanfogat Øresund 5 2018 Öresundskomiteen - en politisk plattform Öresundskomiteen 36
Läs merDelårsrapport januari juni 2011 för Zinzino Group (publ.)
Delårsrapport januari juni 2011 för Zinzino Group (publ.) Organisations nr. 556718-1045 Zinzino AB (publ.) är ett av de ledande direktförsäljningsbolagen, representerat i Sverige, Norge, Danmark, Finland,
Läs merBättre företagsklimat och fler vill växa
2010-09-17 NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass, nummer 2 Bättre företagsklimat och fler vill växa men politikernas syn på företagande skiljer sig från företagarnas I den andra upplagan av NyföretagarCentrums
Läs merOslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05
Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt särskild
Läs merProtokoll. för styrgruppen för Det nordiska universitetsadministratörssamarbetets möte fredagen den 15 maj 2009 i Helsingfors.
1 = = = = = = = OMMVJMRJON= Protokoll för styrgruppen för Det nordiska universitetsadministratörssamarbetets möte fredagen den 15 maj 2009 i Helsingfors. Närvarande: Anders Lundgren, Tove Kristin Karlsen,
Läs mersektorprogram Nordens miljö i en ny tid
sektorprogram Nordens miljö i en ny tid Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 Nordens miljö i en ny tid Program för Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 ISBN 978-92-893-2422-9
Läs merVad kan det offentliga stödsystemet erbjuda Bactiguard? Oktober 2009
Vad kan det offentliga stödsystemet erbjuda Bactiguard? Oktober 2009 2 Vad kan det offentliga stödsystemet erbjuda Bactiguard? 1. Skåne, det självklara valet 2. Vi hjälper er med etablering 3. Ni får tillgång
Läs merinnovationsmyndigheten Vinnova. Jag förstår används. Läs mer om cookies här.
(Di Digital/Silicon Valley) Hissen upp till 39:e våningen går snabbt och det slår lock för öronen. Här, i en av byggnaderna på San Franciscos huvudgata Market Street, håller den norska myndigheten Innovasjon
Läs merÅrsredovisning. European Council for an Energy Efficient Economy. för Räkenskapsåret
Årsredovisning för European Council for an Energy Efficient Economy 802430-1106 Räkenskapsåret 2017 08 01 2018 07 31 1 (6) Styrelsen och verkställande direktören för European Council for an Energy Efficient
Läs merÅrsredovisning för räkenskapsåret 2016
1(9) Ideonfonden AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2016 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 5 - balansräkning
Läs merInternationellt lärande i Norden och i Baltikum Nordplus ny programperiod 2012-2016. Roswitha Melzer Informationsmöte Lund/ 2012-01-12
Internationellt lärande i Norden och i Baltikum Nordplus ny programperiod 2012-2016 Roswitha Melzer Informationsmöte Lund/ 2012-01-12 Nordplus deltagande länder Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH
1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer
Läs merPROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18
PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18 Stefan Larsson Regionchef Södra Sverige Avdelningen Regioner Tillväxtverket
Läs merSTÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT
SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH COSME. North Sweden EU-Forum Maria Evertsson, Tillväxtverket
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH COSME North Sweden EU-Forum Maria Evertsson, Tillväxtverket 1 Tillväxtverket arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft 2 BUDGETPROFIL 3 SÄRSKILDA
Läs merSMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID!
SMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID! Svensk industri står inför utmaningar. Digitaliseringen driver på industrins redan höga omställningstakt och öppnar för nya affärsmodeller. Särskilt för små företag
Läs merDatum 2016-05-18 Dnr 1601956. Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne
Regionstyrelsen Lennart Svensson Strateg 0768-870445 lennart.r.svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-05-18 Dnr 1601956 1 (6) Regionstyrelsen Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne
Läs merNorden som kunskapsregion strategier och instrument
eller Norden som kunskapsregion strategier och instrument Internationaliseringskonferensen Bergen 7 mars 2013 Monika Mörtberg Backlund Senior rådgivare, Nordiska Ministerrådet Avdelningen för Kunskap och
Läs merGEMENSAMT REGERINGSMÖTE
GEMENSAMT REGERINGSMÖTE MELLAN KONUNGARIKET SVERIGES OCH REPUBLIKEN FINLANDS REGERINGAR i Tavastehus den 14 maj, 2009 1 Gemensamt regeringsmöte mellan Konungariket Sveriges och Republiken Finlands regeringar
Läs merOffentliga Sektorns Managementprogram
Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och
Läs merEn regional politik för innovation och omvandling: lärdomar från Skåne
CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY En regional politik för innovation och omvandling: lärdomar från Skåne Jerker Moodysson CIRCLE, Lunds universitet VRI samling, Tromsø,
Läs merHärnösands internationella arbete - ny internationell policy
Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv
Läs merSMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID!
SMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID! Svensk industri står inför utmaningar. Digitaliseringen driver på industrins redan höga omställningstakt och öppnar för nya affärsmodeller. Särskilt för små företag
Läs merStatligt stöd till näringslivet
Statligt stöd till näringslivet 1 Statligt stöd projektet omfattar: -Att bygga upp en databas (med makro och mikro data). -En statsstödrapportering som Sverige lämnar till WTO respektive EUkommissionen.
Läs merInnovationsklimatet i den svenska livsmedelssektorn varmt eller kallt? Hauke Bossen, Roland Berger AB Tove Larsson, Roland Berger AB
Innovationsklimatet i den svenska livsmedelssektorn varmt eller kallt? Hauke Bossen, Roland Berger AB Tove Larsson, Roland Berger AB Studiens frågeställningar Hur innovativ är livsmedelssektorn? Vad kan
Läs merDatum 2015-12-15 Dnr 1504218. Fortsatt utveckling av kliniska prövningar
Regionstyrelsen Rita Jedlert Bitr medicinsk direktör 040-675 31 38 Rita.Jedlert@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-12-15 Dnr 1504218 1 (5) Regionstyrelsen Fortsatt utveckling av kliniska prövningar Ordförandens
Läs merKlusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011
Klusterutveckling Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Samverkan kring kluster 4Kluster för Innovation och Tillväxt VINNOVA och Tillväxtverket 4Kluster för Regional Utveckling Region Dalarna 4Lärprojektet
Läs merIndustrirobotar utveckling och användning utifrån ett danskt perspektiv
Industrirobotar utveckling och användning utifrån ett danskt perspektiv Världsmarknaden över industrirobotar har ökat kraftigt under senare år och är på väg att hämta sig från tiden efter 2001. Året före
Läs merVerksamhetsplan 2017 för SamNordisk Skogsforskning (SNS)
Verksamhetsplan 2017 för SamNordisk Skogsforskning (SNS) 1. Ramar och mål SNS verksamhetsplan för 2017 genomförs inom ramarna för SNS avtal med Nordiska Ministerrådet 2014-2017 liksom prioriteringar och
Läs merSamverkansarenan för svensk livsmedel (2018)
Samverkansarenan för svensk livsmedel (018) Hur innovativ är livsmedelssektorn? Vad kan lära från andra länder? Vad kan vi lära oss från andra industrier? Hur kan man samverka inom sektorn? 1 är ett innovativt
Läs merRådgivning som tar världen till företagen
Rådgivning som tar världen till företagen Vad är Enterprise Europe Network? Nätverk av regionala företagarorganisationer i EU:s alla medlemsländer, USA, Kina m.fl. Lanserades 2008 av EU-kommissionen Sammanslagning
Läs merInternationellt lärande i Norden och i Baltikum Nordplus ny programperiod 2012-2016. Roswitha Melzer Informationsmöte Göteborg/ 2012-02-08
Internationellt lärande i Norden och i Baltikum Nordplus ny programperiod 2012-2016 Roswitha Melzer Informationsmöte Göteborg/ 2012-02-08 08.30 Samling med kaffe Program några hållpunkter 09.00 Kort om
Läs merRapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
Läs merInvandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009
Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande
Läs merATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE
ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov
Läs merPär Weihed Professor in Ore Geology Director CAMM (Centre of advanced mining and metallurgy) par.weihed@ltu.se
Pär Weihed Professor in Ore Geology Director CAMM (Centre of advanced mining and metallurgy) par.weihed@ltu.se Två satsningar från Nordiska Ministerrådet: NordMin Nordisk Mastersutbildning Bakgrund och
Läs merJag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt.
Johan Strang Centrum för Norden Studier den 27 april 2012 Slutkommentarer vid seminariet om Helsingforsavtalet på Voksenåsen Tack så mycket till hela publiken, till alla talare, ambassadörer-moderatorer,
Läs merSamtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under
Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett
Läs merFörslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden
Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning
Läs merRådet för nordiskt samarbete om funktionshinder
Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder 2018-22 Inkludering av kvinnor, män, flickor och pojkar med funktionsnedsättning är ett viktigt mål inom det nordiska samarbetet. FN:s konvention om rättigheter
Läs merEn internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan
En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket
Läs mersektorprogram Social- och hälsopolitik Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 sektorprogram: social- och hälsopolitik
sektorprogram Social- och hälsopolitik Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 sektorprogram: social- och hälsopolitik 2013 1 Social- och hälsopolitik Program för Sveriges ordförandeskap
Läs merSMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID!
SMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID! Svensk industri står inför utmaningar. Digitaliseringen driver på industrins redan höga omställningstakt och öppnar för nya affärsmodeller. Särskilt för små företag
Läs merEuropeiskt Territoriellt samarbete Interreg IVA Nord
Programmet 1. Mål 2 programmets möjligheter och dess nuläge 2. Interreg IV A Nord programmets möjligheter och dess nuläge 3. Användning av strukturfonder för finansiering av insatser inom ramen för östersjöstrategin
Läs merDELÅRSRAPPORT januari juni 2013 för Zinzino AB (publ.)
DELÅRSRAPPORT januari juni 2013 för Zinzino AB (publ.) Organisations nr. 556733-1045 Zinzino AB (publ.) är ett av de ledande direktförsäljningsbolagen, representerat i Sverige, Norge, Danmark, Finland,
Läs merÅrsredovisning för räkenskapsåret 2004-09-01--2005-12-31
1 DF Certifiering AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2004-09-01--2005-12-31 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning
Läs merUppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.
Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.
Läs merFramtidens lantbruk djur, växter och markanvändning
Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Oktober 2011 En värld i förändring Stora utmaningar för hållbar livsmedelsförsörjning och markanvändning, lantbruket
Läs mer