Satsning på hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa Uppföljning av statsbidrag

Transkript

1 Satsning på hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa 2008 Uppföljning av statsbidrag

2 Artikelnr Publicerad juni

3 Förord Socialstyrelsen har haft regeringens uppdrag att för år 2008 fördela 214 miljoner kronor till landstingen med syfte att stödja huvudmännen i arbetet med att förbättra tillgängligheten till hälso- och sjukvården för barn och unga med psykisk ohälsa. Socialstyrelsen har också haft i uppdrag att på nationell nivå följa upp och utvärdera de insatser som landstingen har genomfört med bidraget samt följa upp fortsatta erfarenheter och effekter av 2007 års bidrag. Denna uppföljning baseras huvudsakligen på en sammanställning av de redovisningar om statsbidraget som landstingen har lämnat till Socialstyrelsen. Rapporten har utarbetats av Ingrid Ström som också varit projektledare och utredare Thomas Malm. Mona Heurgren och Hillevi Rydh har bidragit med underlag från patientregistret. Statsbidraget har administrerats av Mårten Jansson. Projektets styrgrupp har bestått av Eva Wallin och Anders Printz. Lars-Erik Holm Generaldirektör 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Inledning 10 Uppdraget 10 Bakgrund till satsningen 10 Regeringens mål och riktlinjer för bidraget 10 Fördelning av bidraget 11 Uppföljning av bidraget 11 Parallella statliga satsningar och uppdrag inom området barn och unga med psykisk ohälsa 11 En förstärkt vårdgaranti 11 Rätt insatser i rätt tid för barn och ungdomar med psykisk ohälsa 12 Modellområden - förändringsarbete för barn och ungdomar med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom 12 Skrivelse om psykiatri 2008/09: Avgränsning 13 Metod och genomförande 13 Resultat - landstingens redovisningar 15 Inledning 15 Ansökan av 2008 års statsbidrag 15 Landstingens redovisningar 15 Ekonomisk redovisning 16 Fortsatt uppföljning av 2007 års bidrag 17 Få avslutade satsningar i mars Förseningar i arbetet med insatserna 18 Landstingens egna uppföljningar 18 Uppföljning av 2008 års statsbidrag 18 Verksamheter som får ta del av 2008 års bidrag 19 Vilken typ av insats väljer landstingen att satsa på? 20 Satsningar på första linjens hälso- och sjukvård 20 Samverkan med verksamheter utanför landstinget 21 Landstingens synpunkter på statsbidragen 22 Vad anser landstingen har varit bra med statsbidragen? 22 Vad anser landstingen har varit mindre bra med statsbidragen? 22 Resultat - inrapportering till register 23 Patientregistret 23 Databasen Väntetider i vården 25 Inrapportering från barn- och ungdomspsykiatrin 26 Förstärkt vårdgaranti 28 Portal för kvalitetsregister inom psykiatrin 28 Diskussion 29 5

6 Referenser 33 Bilagor 35 Ekonomisk redovisning 35 6

7 Sammanfattning Regeringen beslutade i juni 2008 om ett bidrag på 214 miljoner kronor till landstingen för att stödja huvudmännen i arbetet med att förbättra tillgängligheten till hälso- och sjukvården för barn- och unga med psykisk ohälsa. Det var andra året i rad som ett statsbidrag om 214 miljoner delats ut till landstingen med syfte att förbättra verksamheter inom området. Socialstyrelsen fick samtidigt i uppdrag att fördela bidraget samt att på nationell nivå ansvara för uppföljning och utvärdering av insatserna som landstinget genomfört med 2008 års bidrag [1]. I uppdraget ingick också att fortsatt följa upp 2007 års statsbidrag. En första uppföljning publicerades i juni 2008 [2]. Bidraget kan användas till insatser i barn- och ungdomspsykiatrin, primärvården eller annan verksamhet som landstingen anser främja tillgängligheten till hälso- och sjukvården för barn och unga med psykisk ohälsa. Det har inte varit möjligt att på nationell nivå utvärdera och bedöma effekterna av de insatser som landstingen genomfört. Bristen på nationella grunddata, den relativt korta tid som gått och att majoriteten av insatser fortfarande pågår är några orsaker till detta. Socialstyrelsens uppföljning har därmed avgränsats till att kartlägga och översiktligt bedöma de insatser som landstingen redovisat att man gjort eller planerar att göra med bidragen. Endast ett fåtal av de insatser som startade med 2007 års statsbidrag är avslutade. Flertalet insatser med 2007 års bidrag löper under Drygt hälften av landstingen rapporterar insatser som pågår till och med Att majoriteten av insatserna med 2007 års bidrag fortfarande pågår kan bland annat förklaras av satsningarnas karaktär. Utbildningar är en vanlig insats och dessa tar tid att organisera och kan ibland vara fleråriga. Personalförstärkningar kan också ha ett mer långsiktigt fokus där bidraget tas i anspråk under en längre tid. Några landsting anger också förseningar beroende på problem med rekryteringar, utdragna upphandlingar eller långdragna beslutsprocesser i landstingen. En fjärdedel av landstingen använder 2008 års statsbidrag till att fortsätta finansiera insatser som startats med 2007 års bidrag. Hälften av landstingen använder 2008 års bidrag till både nya och gamla insatser. Resterande landsting använder bidraget till helt nya insatser. I några landsting har delar av 2008 års statsbidrag ännu inte hunnit fördelats. Återigen rapporteras om långdragna beslutsprocesser och problem med rekryteringar i några landsting. Bilden av både pågående och planerade insatser har blivit alltmer komplex med två års överlappande statsbidrag med delvis olika syften. Landstingens redovisningar är av väldigt varierande kvalitet och detaljeringsgrad vilket i en del fall försvårar bedömningen av insatserna. Grovt skattat budgeteras huvuddelen av 2008 års statsbidrag till personalkostnader och olika typer av utbildningar och kompetenssatsningar. Fördelat på mottagare går drygt hälften av 2008 års bidrag till barn- och ungdoms- 7

8 psykiatrin (BUP) och en stor del också till första linjens hälso- och sjukvård (mödrahälsovård, barnhälsovård, primärvård och ungdomsmottagningar). 17 av 21 landsting anger satsningar på första linjens hälso- och sjukvård. Bidrag till BUP används ofta också i form av utbildningar och konsultation i syfte att öka kompetensen i första linjen. Socialstyrelsen konstaterar att det finns flera problem med att följa om de statsbidragsfinansierade insatserna bidrar till att tillgängligheten till barnoch ungdomspsykiatrin förbättras. Även om insatserna bedöms ha rimlig koppling till målet med satsningen, är det svårt att veta vilka insatser landstingen skulle ha gjort utan statsbidraget. Ett annat problem ligger i att följa hur tillgängligheten utvecklas. Begreppet tillgänglighet rymmer många fler dimensioner än att mäta väntetider och framkomlighet per telefon [3]. Det handlar till exempel om vilka i befolkningen som omfattas av hälso- och sjukvårdssystemet och om det finns enskilda personer eller grupper som inte tas emot i hälso- och sjukvården. Tillgänglighet handlar även om fysisk och geografisk tillgänglighet. Väntetider är med andra ord endast en begränsad aspekt av tillgängligheten. Databasen Väntetider i vården är idag begränsad till den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Detta medför att kunskap om väntetider inom första linjens hälso- och sjukvård för barn och unga saknas idag. Inrapporteringsfrekvens för BUP i databasen har förbättrats sedan uppföljningen i mars I februari och mars 2009 har svarsfrekvensen i riket legat på ca 90 procent. I mars 2009 tecknade regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse om en förstärkt vårdgaranti för barn och unga med psykisk ohälsa [4]. Ett prestationsbaserat statsbidrag är kopplat till överenskommelsen. För att landstingen ska få ta del av 2009 års statsbidrag krävs att 90 procent att verksamheterna registrerar i databasen Väntetider i vården. Kraven på landstingen har därmed skärps och statsbidraget har tydligare kopplats till att mäta väntetider. Det nationella patientregistret är ett obligatoriskt hälsodataregister. Sjukvårdshuvudmännen ska senast 31 mars varje år rapportera föregående års uppgifter till registret. Uppgifter för 2008 saknas helt från en huvudman den 31 maj 2009 och vad gäller barn- och ungdomspsykiatri för ytterligare en huvudman. Flera landsting är fortfarande dåliga på att rapportera huvuddiagnos. Detta ses allvarligt på från Socialstyrelsen som med anledning av detta gjort ett antal påpekanden. Socialstyrelsen fick i april 2009 i uppdrag av regeringen att påskynda utvecklingen av grunddata och kvalitetsindikatorer m.m. samt att förbättra verksamhetsuppföljningen inom psykiatriområdet. I uppdraget ingår bland annat att förstärka och påskynda arbetet med kvalitetsindikatorer knutna till hälsodataregistren samt sitt övriga indikatorarbete inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen konstaterar sammanfattningsvis att: Landstingens insatser med 2008 års bidrag bedöms generellt sett ha till syfte att förbättra tillgängligheten i vid bemärkelse. Huruvida insatserna faktiskt kommer att påverka tillgängligheten går inte att säga. 8

9 Satsningen på att stärka första linjens hälso- och sjukvård fortsätter i majoriteten av landsting både som direkta insatser och genom utveckling av konsult- och utbildningsinsatser från barn- och ungdomspsykiatrin. Medlen från 2007 års statsbidrag används fortfarande. Få av 2007 års insatser är avslutade. Alla medel från 2008 års statsbidrag har ännu inte fördelats. Kompetenssatsningar och personalförstärkningar är mycket vanliga. Dessa insatser har ofta lång startsträcka och har tagit tid att organisera. Fleråriga satsningar är vanliga inom dessa områden. Förseningar i arbetet med insatser i några landsting kan bero på utdragna beslutsprocesser och upphandlingar. Landstingen framför att kortsiktigheten i statsbidragen är ett problem. Vad gäller regeringens nuvarande beslut om fleråriga satsningar inom området så kan det rimligen förmodas att landstingen har möjlighet till god framförhållning vad gäller planering av fortsatta insatser. Flera landstings inrapportering till patientregistret är idag otillfredsställande. Trots tidigare påpekanden har inrapporteringen inte förbättrats. För att möjliggöra uppföljning och analys av reformer och insatser betonas vikten av att inrapportering till hälsodataregister väsentligt förbättras. 9

10 Inledning Uppdraget Socialstyrelsen fick i juni 2008 i uppdrag av regeringen att fördela 214 miljoner kronor för år 2008 till samtliga landsting [1]. Syftet var att stödja huvudmännen i arbetet med att förbättra tillgängligheten till hälso- och sjukvården för barn och unga med psykisk ohälsa. Socialstyrelsen fick samtidigt i uppdrag att på nationell nivå ansvara för uppföljning och utvärdering av insatserna som landstinget genomfört med bidraget. Bakgrund till satsningen Under år 2007 fördelades ett statsbidrag på 214 miljoner till landstingen för satsningar som syftade till förbättring inom flera delar av landstingens verksamheter för barn och unga med psykisk ohälsa. Av Socialstyrelsens uppföljning av 2007 års bidrag [2] framgår att landstingen anser det vara viktigt att stärka första linjens hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa för att barn- och ungdomspsykiatrin ska kunna fokusera på de mer specialiserade fallen. Regeringen instämmer i den bedömningen och väljer därför att rikta det nu aktuella bidraget till att förbättra tillgängligheten till hälso- och sjukvården för barn och unga med psykisk ohälsa Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har i en överenskommelse med staten undersökt förutsättningarna för en förstärkt vårdgaranti för barn- och ungdomspsykiatrin. SKL gör bedömningen att en förstärkt vårdgaranti (istället för ) kan uppnås till år Stimulansbidraget är avsett att utgöra en plattform för insatser som syftar till att nå den förstärkta vårdgarantin under Regeringens mål och riktlinjer för bidraget Regeringens mål är att öka tillgängligheten till hälso- och sjukvården för barn och unga med psykisk ohälsa. Landstingen ska utarbeta strategier för arbetet med att förkorta väntetiderna för besök och behandling. Satsningen kan avse barn- och ungdomspsykiatrin, primärvården eller annan verksamhet som landstingen anser främja tillgängligheten till hälso- och sjukvården för barn och unga med psykisk ohälsa. Den förstärkta vårdgarantin innebär att primärvården ska erbjuda kontakt via telefon eller på plats samma dag som patienten söker. Om läkarbesök inom primärvården behövs ska detta kunna erbjudas inom högst sju dagar. Ett besök inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin - om sådan behövs - ska kunna erbjudas inom högst 30 dagar efter beslut om remiss. Fördjupad utredning och behandling ska kunna erbjudas inom högst 30 dagar efter beslut om utredning/behandling. 10

11 Fördelning av bidraget Bidraget har fördelats till landstingen enligt den fördelningsnyckel som regeringen beslutat om. Den baseras på 98 kronor per barn i åldrarna 0-20 år. Enligt beslutet ska bidraget användas som en förstärkning av verksamheter för barn och unga och får inte användas som en ersättning för de resurser som landstingen satsar eller planerar att satsa inom området. Mottagare av medel, som inte förbrukar medlen, inte använder medlen i enlighet med regeringsbeslutet eller inte inkommer med en redovisning hur medlen använts, kan bli återbetalningsskyldig. Uppföljning av bidraget Socialstyrelsens uppföljning ska visa hur tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin har utvecklats under Dessutom ska Socialstyrelsen bedöma hur de bidragsfinansierade insatserna har bidragit till denna utveckling. Uppföljningen ska ge en samlad och, om möjligt, kvantifierad bild av utvecklingen inom det prioriterade området. I uppföljningen ska även fortsatta erfarenheter och effekter av 2007 års statsbidrag, efter den uppföljning som Socialstyrelsen lämnade till regeringen i juni 2008, inkluderas. Parallella statliga satsningar och uppdrag inom området barn och unga med psykisk ohälsa En förstärkt vårdgaranti I början av 2009 publicerade SKL slutrapporten från den överenskommelse med staten där SKL åtagit sig att undersöka förutsättningarna för en förstärkt vårdgaranti [5]. SKL konstaterar att en fullt genomförd förändrad vårdgaranti till dagar från nuvarande kan vara möjlig först under 2011 för att gälla fullt ut Ett delmål med kan successivt uppnås under 2009 för att gälla fullt ut I mars 2009 tecknade regeringen och SKL en överenskommelse om en förstärkt vårdgaranti för insatser till barn och unga med psykisk ohälsa [4]. Genom överenskommelsen har parterna enats om en långsiktig satsning för att förbättra tillgängligheten. I överenskommelsen framhålls att god tillgänglighet till hälso- och sjukvård i form av såväl förebyggande insatser som bedömning och behandling på första linjens hälso- och sjukvård eller specialistnivå utifrån bedömt behov är en förutsättning för att kunna ge rätt insatser så tidigt som möjligt. I överenskommelsen ingår ett statsbidrag för år 2009 till landstingen på 214 miljoner kronor för den förstärkta vårdgarantin. En förutsättning för att ett landsting ska få ta del av bidraget är att man rapporterar väntetider till den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin till databasen Väntetider i vården. Bidraget betalas ut efter prestation och baseras på de resultat som respektive landsting har uppnått och som kan påvisas via databasen. Fördelningen mellan de landsting som uppnår detta kommer att ske i relation till deras befolkningsandel. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att fördela statbidraget för 2009 samt att på nationell nivå ansvara för uppföljning och utvärdering av de insatser som landstingen genomfört med bidraget [6]. 11

12 Regeringen avser att avsätta ytterligare 214 miljoner kronor per år till landstingen för år 2010 och 2011 i den mån riksdagen beviljar medel för detta. Rätt insatser i rätt tid för barn och ungdomar med psykisk ohälsa I slutrapporten från arbetet kring en förstärkt vårdgaranti konstaterar SKL att det finns en uppenbar spretighet mellan olika verksamheter [5]. Många aktiviteter pågår men det kan saknas ett större sammanhang. Det finns otydligheter i ansvarsfördelning och uppdrag. SKL menar att det finns en gemensam uppfattning att BUP ägnar sig åt första linjens hälso- och sjukvård i allt för stor utsträckning och att en tydlig vårdnivå före specialistnivån idag saknas. SKL konstaterar att, för att få en god tillgänglighet till rätt insatser behöver det finnas en specialiserad nivå för allvarliga och eller komplicerade tillstånd en första linjens hälso- och sjukvård för lindriga tillstånd och tidiga insatser samt en baslinje med generella insatser som når alla. SKL tar i rapporten upp frågan om gemensamma nationella modeller för en sammanhållen och integrerad verksamhet i kommuner och landsting för barn och unga med psykisk ohälsa. För att göra det enkelt för användarna och möjligt för huvudmännen att skapa likvärdiga insatser borde det finnas liknande strukturer runt om i landet. Verksamheter som hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola berörs alla av sådana förslag. SKL menar att det i nuläget inte går att föreslå en självklar modell för ett sådant gemensamt uppdrag, bland annat då olikheterna idag är så stora att det finns risk att välfungerande verksamheter skulle slås sönder. Två modellförslag presenteras: (1) en sammanhållen barn- och ungdomshälsa för både kroppslig och psykisk hälso- och sjukvård och (2) en sammanhållen barn- och ungdomshälsa för hälsofrämjande insatser. Modellområden - förändringsarbete för barn och ungdomar med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom I februari 2009 fattade regeringen en överenskommelse med SKL om förändringsarbete inom första linjens vård och omsorg för barn och ungdomar med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom [7]. Beslutet hade föregåtts av en överenskommelse mellan parterna om en pilotstudie hösten Målet med förändringsarbetet är att ta fram ett antal praktiskt fungerande modeller för arbets- och samverkansmetoder som tillgodoser tillgänglighet till rätt vårdnivå och insatser för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Under 2009 utgår ett bidrag på 30,5 miljoner kronor för detta arbete. Regeringen avser att fortsätta satsningen 2010 med ytterligare 30,5 miljoner kronor. SKLs projekt med modellområden har två mål: att främja den psykiska hälsan hos barn och ungdomar genom förebyggande arbete där alla aktörer hos kommuner och landsting gör sin del. Målet är tidiga insatser och god tillgänglighet till effektiva vård- och stödinsatser utifrån behov. 12

13 att genom modellområden stödja ett antal platser att utveckla helhetsstrategier som kan tjäna som nationella exempel på lösningar. Syftet är alltså att utveckla samverkansmodeller och arbetssätt parallellt. Projektet omfattar barn och ungdomar 0-18 år och alla verksamheter som riktar sig till barn och unga t ex mödra- och barnhälsovård, primärvård, förskola, skola, skolhälsovård/elevhälsa, barnmedicin, barn- och ungdomshabilitering, ungdomsmottagningar, familjecentraler och barnpsykiatri. SKL har efter en intresseanmälan valt ut 14 modellområden med deltagare från några kommuner och landsting. Följande landsting deltar Stockholm, Uppsala, Östergötland, Jönköping, Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Värmland, Dalarna, Gävleborg, Västerbotten och Norrbotten. Skrivelse om psykiatri 2008/09:185 Regeringen överlämnade en skrivelse till riksdagen 28 april 2009 där man presenterar sin politik för personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning [8]. Skrivelsen innefattar de senaste årens vidtagna åtgärder och inriktningen för de pengar som aviserades i budgetpropositionen för år I skrivelsen lyfts insatser riktade till barn och unga fram som ett av de fyra delområden som regeringen prioriterar Regeringen har planerat riktade insatser för målgruppen för cirka 900 miljoner Medel för 2010 och 2011 betalas ut under förutsättning att riksdagen beviljar medel för ändamålet. Satsningarna omfattar de ovan nämnda på ökad tillgänglighet och förstärkt vårdgaranti inom barn- och ungdomspsykiatrin, modellområden för förändringsarbete samt fortsatt satsning på Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa (UPP) till och med Avgränsning Av flera skäl, inte minst bristen på nationella data och tidsaspekten, har det inte varit möjligt att på nationell nivå utvärdera och bedöma effekterna av statsbidraget. Dessa skäl redovisades också i uppföljningen av 2007 års statsbidrag. Socialstyrelsens uppföljning av såväl 2008 års statsbidrag som den fortsatta uppföljningen av 2007 års statsbidrag har därmed avgränsats till att kartlägga och översiktligt bedöma de insatser som landstingen redovisat att man gjort eller planerar att göra med bidragen års statsbidrag omfattade fyra målområden inrapportering till register, vårdens kvalitet, tillgänglighet och personalens kompetens medan 2008 års statsbidrag enbart fokuserar på tillgängligheten. Socialstyrelsen konstaterade i uppföljningen av 2007 års bidrag att det var svårt att särskilja insatserna efter de olika målområdena och att de ofta var överlappande. I den fortsatta uppföljningen av 2007 års bidrag har Socialstyrelsen därför valt att inte redovisa insatserna efter målområden. Metod och genomförande I augusti 2008 informerade Socialstyrelsen samtliga landsting om statsbidraget och uppdraget. I skrivelsen uppmanades landstingen att rekvirera 13

14 statsbidraget senast den 1 oktober Landstingen skulle också lämna en redogörelse för vilka insatser som genomfördes inom området år samt vilka insatser man planerar att använda 2008 års bidrag till för att nå det mål som regeringen satt upp. Samtliga landsting lämnade under hösten in en redogörelse för vad man gjort inom området och hur man planerade att använda 2008 års statsbidrag. Några landsting ombads skicka in kompletteringar där de fick förtydliga hur de planerade insatserna syftade till förbättrad tillgänglighet. Bidraget betalades därefter ut i november till samtliga landsting efter regeringens fördelningsnyckel. I november 2008 skickade Socialstyrelsen ut information till landstingen med anledning av den kommande uppföljningen och i februari 2009 skickades frågeformulär ut som underlag för uppföljningen. Frågorna skulle besvaras senast den 20 mars Redovisningen av 2007 års statsbidrag avsåg tiden 1 mars mars 2009 och skulle för varje enskild insats innefatta uppgifter om: Innehåll Tidsperiod Eventuella avvikelser Ekonomisk redovisning per enskild satsning Eventuell uppföljning Om insatsen fortsätter med 2008 års statsbidrag. Redovisningen av 2008 års statsbidrag avsåg påbörjade, genomförda eller planerade insatser per den 1 mars 2009 och skulle för varje enskild insats innehålla uppgifter om: Syfte (på vilket sätt insatsen bidrar till att förbättra tillgängligheten) Konkreta mål med insatsen Innehåll Deltagande verksamheter Tidsperiod Eventuell uppföljning Budget (del av statsbidraget som tas i anspråk för varje enskild insats) Dessutom ställdes frågor om vilka specifika verksamheter inom landstinget som fått ta del av bidraget, om någon satsning haft som mål att stärka första linjens hälso- och sjukvård, om några insatser skett i samverkan med verksamheter utanför landstinget och slutligen landstingens synpunkter på statsbidragen. Skrivelsen med frågeformuläret ställdes direkt till samtliga landsting och för kännedom till kontaktpersoner för statsbidraget i landstingen. Samtliga landsting har under våren skickat in redovisningar till Socialstyrelsen. 14

15 Resultat - landstingens redovisningar Inledning I detta avsnitt redovisas en sammanställning av de redovisningar och de insatser som landstingen lämnat per den 1 mars 2009 med anledning av både 2007 års bidrag och 2008 års bidrag. Ansökan av 2008 års statsbidrag Samtliga landsting lämnade under hösten 2008 en redogörelse för vilka insatser man genomfört under för att nå målet att öka tillgängligheten för barn och unga med psykisk ohälsa samt hur man planerar att använda 2008 års bidrag. I regeringens beslut anges att statsbidraget ska fördelas till landstingen enligt en fördelningsnyckel. De planer som landstingen lämnade in vid rekvireringen av statsbidraget ska därmed inte ses som projektansökningar. De är heller inte lika utförliga som projektbeskrivningar vanligtvis är. Socialstyrelsen bad några landsting lämna kompletterande uppgifter om på vilket sätt de planerade insatserna syftade till att förbättra tillgängligheten. Ett skäl till detta var att en del redogörelser var väldigt knapphändiga. Ett annat skäl var att flera landsting planerade fortsätta insatser som startats med 2007 års bidrag och som då beskrivits som kvalitets- eller kompetenssatsningar. I uppföljningen av 2007 års bidrag konstaterade Socialstyrelsen att satsningarna inom de olika målområdena ofta gick in i varandra [2]. Olika landsting kan exempelvis göra samma utbildningssatsning men ange olika syften: förbättra vårdens kvalitet eller personalens kompetens och därmed öka tillgängligheten. Efter landstingens kompletteringar bedömde Socialstyrelsen utifrån de redovisade underlagen att de planerade insatserna i samtliga landsting kunde anses ha till övergripande syfte att förbättra tillgängligheten till hälso- och sjukvården för barn och unga med psykisk ohälsa. I bedömningen har Socialstyrelsen utgått från landstingens egna prioriteringar av behov av insatser. Landstingens redovisningar Kvaliteten i de redovisningar landstingen lämnade i mars 2009 skiftar påtagligt. Vissa landsting ger mycket detaljerade skildringar av insatserna, vilken omfattning de har och hur stor andel av statsbidraget som de tar i anspråk, andra är mer knapphändiga. I uppföljningen av 2007 års statsbidrag kunde Socialstyrelsen redovisa kvantifierade uppgifter som hur många insatser som var igångsatta vid uppföljningstillfället och fördelning på de olika målområdena. Underlaget i denna uppföljning tillåter ingen kvantifiering på motsvarande sätt, i synnerhet inte vad gäller den ekonomiska redovisningen. Ett skäl till detta är att bilden av pågående och planerade insatser blivit alltmer komplex med två 15

16 års överlappande statsbidrag med delvis olika syften. Nedan ges exempel på hur läget i landstingen ser ut våren I varje enskilt landsting kan det finnas olika kombinationer av dessa varianter på hur statsbidragen används. Det bör påpekas att insatserna i flera fall finansieras med en kombination av landstingsmedel och statsbidrag. Landstingen redovisar användning av statsbidragen 2007 respektive 2008 i mars 2009 i form av: avslutade insatser finansierade med medel från 2007 års bidrag pågående insatser finansierade med medel från 2007 års bidrag planerade insatser som ännu inte startat, budgeterade med medel från 2007 års bidrag omfördelning av medel från 2007 års bidrag till andra insatser (men inom 2007 års målområden) pågående insatser som startat med 2007 års bidrag och får tillskott med medel från 2008 års bidrag nya pågående insatser finansierade med medel från 2008 års bidrag nya planerade (budgeterade) insatser finansierade med medel från 2008 års bidrag medel från 2008 års bidrag som ännu inte har fördelats på olika insatser Ekonomisk redovisning Inför uppföljningen ombads landstingen ge en ekonomisk redovisning av 2007 års statsbidrag för varje enskild satsning. Ett syfte med redovisningen av 2007 års bidrag var att få ett grepp om hur mycket av bidraget som faktiskt förbrukats ca 1,5 år efter att det fördelats. Det har varit svårt att få ett grepp om hur mycket landstingen faktiskt förbrukat av 2007 års statsbidrag. Vissa landsting specificerar olika kostnader medan andra landsting redovisar väldigt övergripande siffror. Vissa landsting anger såväl förbrukade (fakturerade) som intecknade medel, medan andra uppger hur mycket som budgeterats och i några landstings redovisningar är delar av statsbidraget inte alls inkluderad. Väldigt grovt uppskattat varierar förbrukningen av 2007 års bidrag mellan 20 och 100 procent i landstingen i mars Detta ska dock ses mot bakgrund av att flera av 2007 års insatser är fleråriga och kostnaderna ännu inte genererats. För 2008 års bidrag ombads landstingen ange budget, det vill säga hur stor andel av statsbidraget som tas i anspråk för varje enskild insats. Ett syfte med frågan var att få ett mått på vilka slags insatser som är vanligast (förbrukar mest medel). Det har visat sig svårt att utifrån landstingens ekonomiska redovisningar göra en tillförlitlig fördelning på vilka insatser som är vanligast. I mars

17 befinner sig några landsting fortfarande på planeringsstadiet vad gäller 2008 års bidrag eller avvaktar politiska beslut om fördelning. Ytterligare några landsting har enbart fördelat en del av bidraget. Fortsatt uppföljning av 2007 års bidrag Uppföljningen i mars 2008 visade att majoriteten av satsningarna inte hade kommit igång och att landstingen inte ansåg sig ha fått tillräcklig tid på sig för planering, samverkan och förberedelser [2]. Drygt hälften av statsbidraget fördelades till barn- och ungdomspsykiatri (BUP). I samtliga landsting deltog BUP i arbetet med statsbidraget och man hade generellt ett omfattande samarbete med andra aktörer i landstingen och kommunerna. Några landsting hade valt att lägga hela statsbidraget på BUP. De flesta landsting uppgav att de satsade på första linjens hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa. De flesta av satsningarna inom detta område var inriktade på att stärka personalens kompetens med olika typer av utbildningsåtgärder. De vanligaste typerna av satsningar låg inom rekryterings- och utbildningsområdet Uppföljningen i mars 2008 visade att landstingen generellt försökt följa syftena med 2007 års statsbidrag. Få avslutade satsningar i mars 2009 Av landstingens redovisningar framgår att det endast är ett fåtal av de insatser som initierades med 2007 års statsbidrag som har avslutats. Flertalet insatser löper under Drygt hälften av landstingen uppger någon/några insatser som löper till år Några enstaka landsting uppger enstaka insatser med planering till år De insatser som avslutats är i stor utsträckning kortvariga utbildningar och kurser för hela eller delar av personalen. Att majoriteten av insatserna med 2007 års medel fortfarande pågår beror till stor del på satsningarnas karaktär. Åtskilliga av insatserna är utbildningar som tar tid att organisera och genomföra. Utbildningar kan också läggas upp i flera steg över ett par år. Andra typer av insatser har också ett mer långsiktigt fokus där statsbidraget tas i anspråk över en längre tidsperiod. Det kan röra sig om personalförstärkningar i form av rekryteringar för att kunna korta köerna till behandling eller för att kunna möta barn och ungdomar med psykosocial problematik i ett tidigt skede. Ett annat exempel är utvecklande av arbete i team för att bättre kunna ta tillvara den tillgängliga kompetensen. I två tredjedelar av landstingen fortsätter en eller flera av 2007 års satsningar med 2008 års statsbidrag. Ett sådant exempel är Västra Götaland där majoriteten av satsningarna inleddes med 2007 års statsbidrag och fortsätter med 2008 års medel. Positivt är att några landsting uppger att en del insatser har eller kommer att permanentas när statsbidragen tar slut. Dessa satsningar blir då en del av den ordinarie verksamheten och finansieras via den vanliga budgeten. Några landsting beskriver också insatserna som en del i en större flerårig satsning och statsbidraget blir då en förstärkning av denna vilket möjliggjort en tidi- 17

18 gareläggning av verksamheten. Östergötlands arbete med att utveckla särskilda ungdomshälsor är ett exempel på en sådan satsning. Förseningar i arbetet med insatserna I ett antal landsting finns det även insatser som precis har startats eller som fortfarande ligger i planeringsfasen. Skälen till denna fördröjning varierar. I de landsting som satsar på personalförstärkningar har rekryteringen av nödvändig personal i flera fall dragit ut på tiden då det varit svårt att få tag i lämplig personal med kort varsel. Utdragna upphandlingar kan också vara ett skäl. I andra landsting uppges förseningen bero på utdragna beslutsprocesser på grund av många inblandade och mer komplexa organisationer. Stockholm läns landsting är ett sådant exempel. I större organisationer kan även förankringsarbetet i verksamheten ta mycket längre tid. Storleken på landstinget kan här spela roll. Landstingens egna uppföljningar Om insatserna följs upp eller utvärderas beror till en del på dess karaktär, vilken typ av insats det är fråga om. Rör det sig om rekryteringar eller grundläggande utbildningssatsningar så blir det en annan typ av uppföljning än om det rör sig om en innovativ utvecklande insats. Likaså om insatsen har mer projektkaraktär eller mer ses som en förstärkning av en pågående verksamhet. Majoriteten av landstingen uppger att man följer upp insatserna men då dessa i de flesta fall fortfarande pågår är det svårt att dra några slutsatser ännu. Några landsting hänvisar till kontinuerlig uppföljning av utvecklingen, huvudsakligen inom väntetidsområdet. I några landsting där insatserna redan integrerats i den normala verksamheten uppger man att de ingår i den ordinarie verksamhetsuppföljningen. I Kronoberg används statsbidraget till att sätta upp ett särskilt barn- och ungdomspsykiatriskt konsultationsteam och där har en extern utvärderare knutits till projektet redan vid starten och en särskild utvärderingsplan är fastställd. Uppföljning av 2008 års statsbidrag Redovisningen av 2008 års statsbidrag kompliceras till viss del som nämnts ovan av att landstingens satsningar med 2007 års medel fortfarande pågår och av att en del landsting väljer att fortsätta 2007 års satsningar med 2008 års medel. Vidare har alla medel inte hunnit fördelats av alla landsting. Detta sammantaget gör det svårt att följa exakt vilka verksamheter och insatser som får ta del av 2008 års statsbidrag och hur vanliga olika typer av insatser är. Ett skäl som landstingen anger till att delar av statsbidraget 2008 ännu inte tagits i anspråk är att rekryteringssatsningar dragit ut på tiden då det har varit svårt att få tag på folk med rätt kompetens. Ett annat skäl som landstingen framför är den korta tiden mellan beslut/tilldelning och uppföljning 18

19 av statsbidraget. Vissa landsting anger också långdragna politiska processer som ett skäl till förseningar. En fjärdedel av landstingen använder hela 2008 års statsbidrag till att fortsätta insatser som startades med 2007 års bidrag, ytterligare en fjärdedel använder hela 2008 års bidrag till nya insatser och hälften av landstingen använder 2008 års bidrag till både nya och gamla insatser. Verksamheter som får ta del av 2008 års bidrag Landstingen har särskilt ombetts redovisa vilka specifika verksamheter inom landstinget som får del av 2008 års statsbidrag. Figur 1 visar att uppskattningsvis drygt hälften av statsbidraget har fördelats till barn- och ungdomspsykiatrin och det är därmed den verksamhet som fått störst andel av bidraget. Därefter kommer satsningar inom primärvården, följt av mödrahälsovård, barnhälsovård och barn- och ungdomsmedicin. I kategorin Annan ingår bland annat vuxenpsykiatrin och samverkan med kommun. Av figuren framgår också att det är en betydande andel av bidraget som inte hade fördelas i mars Figur 1. Fördelning av 2008 års statsbidrag per verksamhetsområde den 1 mars BUP Primärvård Ungdomsmottagning BVC/MVC, Barn och ungdomsmedicin Annan Barn och ungdomshabilitering Ej fördelat Samtliga landsting väljer att fördela delar av 2008 års statsbidrag till barnoch ungdomspsykiatrin (BUP). Majoriteten av landstingen ligger större delen av statsbidraget på BUP. Två landsting, Gotland och Skåne, väljer att lägga hela statsbidraget där. Knappt hälften av landstingen fördelar även medel till primärvård/vårdcentraler, barn- och mödravården samt till ungdomsmottagningarna. Andra verksamheter som får del av 2008 års statsbidrag är barn- och ungdomshabiliteringen, vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomsmedicin. Se bilaga 1 för redovisning per landsting. 19

20 Vilken typ av insats väljer landstingen att satsa på? Väldigt grovt uppskattat budgeteras huvuddelen av statsbidraget till personalkostnader och olika typer av utbildningar och kompetenssatsningar. I personalkostnader ingår bland annat förstärkningar i form av nyrekryteringar, vikariat vid utbildningar och att personal från BUP går in som konsulter i övrig verksamhet. Ser man istället till hur landstingen benämner olika insatser så är insatser inom det neuropsykiatriska området mycket vanliga. Insatser för olika samverkansformer som en barn- och ungdomshälsa, familjecentraler och ungdomsmottagningar med ett breddat uppdrag är också vanliga. Flera landsting nämner olika verksamheter baserat på team, som till exempel akutteam och mobila team. Väntetidsarbete, inklusive nya former av personalsammansättning för att underlätta tillgänglighet, samt införande av nya arbetsmetoder nämns också. Ätstörningsenheter nämns relativt ofta. Generella satsningar på BUP och primärvård är mycket vanliga. De generella satsningarna kan bland annat inbegripa utbildningar, konsultation, samordning och mer ospecificerade tillgänglighetssatsningar. Satsningar på första linjens hälso- och sjukvård 17 av 21 landsting uppger att de har insatser med syfte att stärka första linjens hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa. Tanken med denna typ av satsningar är att rätt vård ska ges på rätt nivå så att BUP kan fokusera sina resurser på mer allvarliga eller komplicerade tillstånd. Uppsala och Blekinge uppger att samtliga insatser har direkt eller indirekt koppling till att förstärka första linjens hälso- och sjukvård. Ytterligare tre landsting uppger att majoriteten av insatserna har denna koppling. Insatserna inkluderar ofta konsultation och samarbete mellan BUP och primärvård, mödra- och barnhälsovård och ungdomsmottagning. Personalförstärkning och rekrytering av ny personal, utvecklande av nya arbetssätt, kompetensutveckling, samverkan och arbete i team är vanliga typer av insatser med fokus på första linjen. BUP, primärvård, ungdomsmottagningar och barn- och mödrahälsovård är de verksamheter som är inblandade i satsningar på första linjens hälso- och sjukvård i flest landsting (se figur 2). 20

21 Figur 2. Insatser inriktade mot första linjens hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk efter deltagande verksamheter. BUP Primärvård Ungdomsmottagning Barn/mödrahälsovård Skola Socialtjänst Barn- och ungdomshabilitering Skolhälsovård Övrigt Samverkan med verksamheter utanför landstinget 20 av 21 landsting uppger man i någon eller några insatser samverkar med verksamheter utanför landstinget. Av figur 3 framgår att 15 landsting uppger samverkan med socialtjänst, 14 landsting uppger samverkan med skolhälsovård, 10 landsting med ungdomsmottagning (som extern partner) och fem landsting uppger samverkan med skola, kommun, frivilligorganisationer och privata vårdgivare. Figur 3. Antal landsting som uppger att någon eller några insatser sker i samverkan med verksamheter utanför landstinget, efter typ av verksamhet. Antal Socialtjänst Skolhälsovård Ungdomsmottagning Övrigt Anm. I Övrigt ingår skola, frivilligorganisationer och privata vårdgivare 21

22 Det är viktigt att notera att landstingen skiljer sig åt när det gäller vilka verksamheter som organiseras av landstinget. I ett mindre antal landsting ligger exempelvis ungdomsmottagningarna under landstinget medan de räknas som en extern samverkanspartner i övriga landsting. Tio av dessa övriga landsting uppger att man samverkar med ungdomsmottagningen. I fem av dessa landsting får ungdomsmottagningen även ta del av statsbidraget. Landstingens synpunkter på statsbidragen Vad anser landstingen har varit bra med statsbidragen? Majoriteten av landstingen uppger positiva erfarenheter av de särskilda statsbidragen. Tre landsting har inte lämnat någon kommentar. Drygt hälften av landstingen uppger att bidragen möjliggjort satsningar som annars inte skulle ha kommit igång. Ett par landsting har egna satsningar inom området och där har bidraget fungerat som ett välkommet komplement som bland annat möjliggjort snabb start på arbetet. I knappt hälften av landstingen har bidraget satt igång processer och utvecklingsarbete inom området, något som inte varit möjligt annars. Sju av landsting framhåller att det är positivt att fokus sätts på området barn och unga. Vad anser landstingen har varit mindre bra med statsbidragen? Majoriteten av landstigen uppger även negativa sidor av de särskilda statsbidragen. Fyra landsting lämnar inte någon kommentar till frågan och ett landsting uppger att det inte finns något som är mindre positivt. Hälften av landstingen anger kortsiktighet som något negativt. Det anses finnas en risk att kortsiktiga medel leder till kortsiktiga satsningar eftersom det som utvecklas av landstingen med statsbidragen sedan måste finansieras med ordinarie budget. Osäkerhet om när statsbidragen upphör ställer också till problem vid planeringen. Ett par landsting nämner särskilt att det är svårt att spendera så relativt stora summor på till exempel kompetenshöjning på kort tid och att det behövs förståelse för att det kan ta 3-4 år att spendera medlen från ett år. Ett landsting nämner att det försvårade planeringen att syftet med 2008 års bidrag skiljde sig från 2007 års bidrag. Andra negativa aspekter som tas upp är att tidspressen gör att planering inte kan ges tillräckligt med tid och att kärnverksamheterna kan bli lidande om för många insatser bedrivs och om för många medarbetare är på utbildning. 22

23 Resultat - inrapportering till register Ett av regeringens mål med 2007 års statsbidrag var att landstingens samtliga verksamheter för barn och unga med psykisk ohälsa ska rapportera till patientregistret, de relevanta kvalitetsregistren för psykiatrin och till databasen Väntetider i vården. För att få del av det statliga bidraget skulle landstingen enligt regeringens beslut rapportera till ovanstående register. Socialstyrelsen har därför även i år följt inrapporteringen till patientregistret och databasen Väntetider i vården. Däremot har inga specifika frågor ställts om landstingens deltagande i kvalitetsregistren i årets uppföljning. Patientregistret Det nationella patientdataregistret är ett obligatoriskt hälsodataregister som är reglerat i särskild förordning (2001:707) om patientregister hos Socialstyrelsen. Patientregistret får användas till statistik, uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring inom den slutna hälso- och sjukvården samt inom den del som avser vård av läkare i den öppna specialiserade vården. Alla som bedriver hälso- och sjukvård inom dessa delar av vården är skyldiga att lämna uppgifter till registret. Sjukvårdens huvudmän ska senast den 31 mars årligen rapportera föregående års uppgifter till patientregistret undantaget tvångsvård inom psykiatrin som rapporteras in kvartalsvis. Registret lyder under särskild sekretesslagstiftning. I patientregistret (PAR) finns bland annat uppgifter om patientens diagnoser och vilka åtgärder som utförts vid den aktuella vårdkontakten, enligt de gällande nationella klassifikationerna. Detta är mycket viktiga uppgifter för uppföljningar, jämförelser, forskning och kvalitetsanalyser för den aktuella patientgruppen. Idag saknas dessa uppgifter i registret i hög utsträckning för barn- och ungdomspsykiatrin. Uppgifterna i registret har generellt hög kvalitet undantaget uppgifter från psykiatrin [9]. Uppgifter som rapporteras från den slutna psykiatriska vården är av betydligt högre kvalitet än uppgifter från den specialiserade öppna vården, där det finns stora brister. Spännvidden är dock stor. Uppgifterna från psykiatrin hos en del landsting är av god kvalitet medan uppgifterna från andra landsting är mycket bristfälliga. I öppenvården är ett av problemen att en stor del av rapporteringen från privata vårdgivare ännu saknas. Landstingen har en skyldighet att rapportera alla läkarbesök med uppgift om diagnos till PAR. Bortfallet av huvuddiagnoser inom slutenvården är störst inom psykiatrin. Det genomsnittliga bortfallet de senaste 10 åren är 7,8 procent. För 2004 hade endast 40 procent av de inrapporterade besöken i den specialiserade psykiatriska öppenvården uppgifter om diagnos. För 2007 hade 78,8 procent uppgift om huvuddiagnos. Uppgifter om huvuddiagnos saknas för en stor del av de inrapporterade läkarbesöken från psykiatrin. 23

24 I tabell 1 redovisas landstingens inrapportering avseende den öppna vården inom barn- och ungdomspsykiatrin. Tabell 1. Inrapporterade läkarbesök i barn- och ungdomspsykiatrins öppenvård till Socialstyrelsens patientregister (PAR) åren , per landsting (personer mellan 3 och 18 år, bosatta i Sverige). Landsting totalt med diagnos (%) totalt med totalt diagnos (%) med diagnos (%) Stockholm Uppsala * -* Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland * -* * Ej inrapporterat per den 31 maj 2009 Uppgifter för år 2008 saknas helt från en huvudman den 31 maj 2009 och vad gäller barn- och ungdomspsykiatri för ytterligare en huvudman. En jämförelse av inrapporteringen till den specialiserade öppenvården inom barnoch ungdomspsykiatrin för perioden kan därför inte göras på riksnivå. 24

25 Tabell 2. Inrapporterade vårdtillfällen i barn- och ungdomspsykiatrins slutenvård till Socialstyrelsens patientregister (PAR) åren , per landsting (personer mellan 3 och 18 år, bosatta i Sverige) Landsting totalt med diagnos (%) totalt med totalt diagnos (%) med diagnos (%) Stockholm Uppsala * -* Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland * -* * Ej inrapporterat per den 31 maj 2009 Uppgifter för 2008 saknas helt från en huvudman den 31 maj 2009 och vad gäller barn och ungdomspsykiatri för ytterligare en huvudman. Flera landsting är fortfarande dåliga på att rapportera huvuddiagnos. Socialstyrelsen ser allvarligt på detta. Myndigheten har påtalat dessa brister i ett antal påpekanden och skrivelser riktade till huvudmännen, privata vårdgivare, SKL samt informerat Socialdepartementet. Socialstyrelsen har också under 2009 gjort insatser för att underlätta rapporteringen genom att översätta klassifikationssystemet DSM-IV som används av flera landsting till det internationellt vedertagna systemet ICD-10. En jämförelse av inrapporteringen till slutenvården inom barn- och ungdomspsykiatrin för perioden kan därför inte göras på riksnivå i nuläget. Databasen Väntetider i vården Databasen Väntetider i vården bygger på uppgifter som sammanställs inom varje landsting och samtliga landsting deltar. Sex landsting har helt eller delvis filöverföring från sina patientadministrativa system på sjukhus och vissa mottagningar. Sveriges Kommuner och Landsting ansvarar för webbplatsen och de nationella väntetidsdatabasernas dagliga drift och 25

26 utveckling. Varje landsting ansvarar för kvalitetskontrollen av levererade uppgifter om tillgängligheten till vården. Landstingen har ständig tillgång till databasen för kontroller och uppdatering av variablerna för att möjliggöra löpande kvalitetskontroller och justeringar. Inrapportering från barn- och ungdomspsykiatrin För uppföljningen av statsbidraget 2007 bedömde Socialstyrelsen det framförallt som relevant att följa i vad mån barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) rapporterar till väntetidsdatabasen. De genomsnittliga inrapporteringsfrekvenserna för riket under tolvmånadersperioden sedan uppföljningen i mars 2008 framgår av tabell 3. Den genomsnittliga svarsfrekvensen under perioden ligger högre jämfört med föregående år. I februari och mars 2009 har svarsfrekvensen legat på ca 90 procent. Tabell 3. Inrapportering till Väntetider i vården, svarsfrekvens i procent. Besök till barn- och ungdomspsykiatri respektive samtliga besök, april 2008 mars Källa: Väntetider i vården Månad /År Svarsfrekvens (procent) Barn- och ungdoms- Totalt psykiatri 2008 April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Januari Februari Mars I databasen Väntetider i vården går det att följa antalet patienter som väntar på besök till den specialiserade vården och andelen som har väntat längre än 90 dagar, enligt den hittills gällande vårdgarantin för barn och ungdomspsykiatrin. I tabell 4 redovisas dessa uppgifter per landsting för tre mättillfällen under 12 månader. I de fall landstingens svarsfrekvens är under 90 procent bör resultaten tolkas försiktigt, dessa uppgifter är skuggade med gult i tabellen. 26

27 Tabell 4. Totalt antal väntande samt andel som väntat längre än 90 dagar på besök till barn- och ungdomspsykiatri. Samtliga landsting i mars 2008, oktober 2008 och mars Uppgifter i skuggade (gult) fält innebär att resultaten bör tolkas försiktigt då svarsfrekvensen i landstinget är under 90 procent. Källa: Väntetider i vården. Mars 2008 Oktober 2008 Mars 2009 Landsting Totalt antal väntande Andel som väntat >90 dagar Svarsfrekvens varav >90 dagar Totalt antal väntande Andel som väntat >90 dagar Svarsfrekvens varav >90 dagar Totalt antal väntande Andel som väntat >90 dagar Svarsfrekvens varav >90 dagar Stockholm Uppsala* Sörmland Östergötland* Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland Riket * Uppgifter saknas till följd av tekniska systemomläggningar Av tabellen framgår att det totala antalet barn och ungdomar som väntar på ett besök under året ligger runt ca Andelen som väntat längre än 90 dagar är ca 10 procent våren 2008 och 2009 med en uppgång på hösten 2008 till nära det dubbla. I väntetidsdatabasen ses ofta en uppgång även inom andra specialiteter tidigt på hösten efter semestrarna. Inga noterbara förändringar har skett jämfört med förra uppföljningen vad gäller totala antalet väntande och andelen som väntat längre än 90 dagar. Svarsfrekvensen vid det senaste mättillfället, i mars 2009, är 91 procent för riket. 19 landsting hade då en svarsfrekvens på 100 procent. Uppgifter saknas från Uppsala på grund av tekniska systemomläggningar. Året innan, i mars 2008, hade 15 landsting 100 procent svarsfrekvens. Uppgifter saknades då från Gävleborg och Kalmar. 27