Insatser till barn och unga med psykisk ohälsa. Uppföljning av 2010 års statsbidrag för en förstärkt vårdgaranti

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Insatser till barn och unga med psykisk ohälsa. Uppföljning av 2010 års statsbidrag för en förstärkt vårdgaranti"

Transkript

1 Insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Uppföljning av 2010 års statsbidrag för en förstärkt vårdgaranti

2 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att man måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr Publicerad juli

3 Förord Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen fördelat 214 miljoner kronor till landstingen 2010 med syfte att stödja huvudmännen i arbetet med att förbättra tillgängligheten till rätt insatser för barn och unga med psykisk ohälsa var fjärde året i följd som landstingen fick statsbidrag med syfte att förbättra tillgängligheten för målgruppen. Socialstyrelsen har också i uppdrag att på nationell nivå ansvara för uppföljning och utvärdering av de insatser som landstingen genomfört med bidraget. Denna uppföljning baseras i huvudsak på en sammanställning av de redovisningar som landstingen har lämnat till Socialstyrelsen. Detta är den fjärde uppföljning som Socialstyrelsen har gjort av statsbidragen. Rapporten har utarbetats av Ingrid Ström som också varit projektledare och av Thomas Malm. Maarten Sengers har bidragit med analys av data om väntetider. Statsbidraget har administrerats och fördelats av Charlotte Fagerstedt. Ansvarig enhetschef för projektet har varit Ann Holmberg. Lars-Erik Holm Generaldirektör 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Inledning 9 Uppdraget 9 Regeringens mål med satsningen på en förstärkt vårdgaranti 9 Bakgrund 9 Riktlinjer och villkor för 2010 års bidrag 10 Avgränsning 10 Metod och genomförande 11 Beteckningar 12 Resultat landstingens redovisningar 13 Inledning 13 Vad framkom vid förra årets uppföljning? 13 Fortsatt uppföljning av års bidrag 13 Redovisning av 2010 års bidrag 14 Vad satsar landstingen på? 15 Verksamheter som får ta del av 2010 års bidrag 15 Samverkan med verksamheter utanför landstinget 16 Satsningar på första linjens hälso- och sjukvård för målgruppen 17 Följer landstinget tillgänglighet till första linjens hälso- och sjukvård? 19 Landstingens synpunkter på statsbidragen 20 Erfarenheter av den prestationsbaserade modellen för 2010 års statsbidrag 20 Erfarenheter av statsbidragen som stimulans för att förbättra tillgängligheten 21 Resultat inrapportering av väntetider 23 Databasen Väntetider i vården 23 Inrapportering av väntetider från barn- och ungdomspsykiatrin 23 Måluppfyllelse enligt den förstärkta vårdgarantin 25 Diskussion 30 Referenser 33 Ekonomisk redovisning 34 Specifika verksamheter som får ta del av 2010 års statsbidrag 34 5

6 6

7 Sammanfattning Socialstyrelsen har 2010 för fjärde året i följd på uppdrag av regeringen fördelat 214 miljoner kronor till landstingen med syftet att förbättra tillgängligheten till hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa. Socialstyrelsen har också i uppdrag att på nationell nivå ansvara för uppföljning och utvärdering av de insatser som landstingen genomfört med statsbidraget. Socialstyrelsen konstaterar sammanfattningsvis: Blandat ros och ris från landstingen om tillgänglighetssatsningen. Flera landsting är kritiska till den prestationsbaserade modellen för statsbidrag. 18 av 21 landsting klarade samtliga krav för att erhålla 2010 års statsbidrag. Mätningen i väntetidsdatabasen i mars 2011 visade på en påtaglig ökning av antalet väntande på första besök till BUP. Flera landsting har ett sämre resultat än i oktober Svårt att få överblick i väntetidsdatabasen över hur många barn och unga i landet som väntar på första besök eller utredning/behandling. Landstingen skiljer sig åt både hur verksamheten för målgruppen är organiserad och vilka verksamheter som rapporterar in väntetider. Flera påtalar även 2011 att en tydligt definierad första linje för hälsooch sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa saknas i landstinget. Målet med regeringens satsning är att öka tillgängligheten inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Kopplat till satsningen finns en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om en förstärkt vårdgaranti för barn och unga med psykisk ohälsa. Alla landsting ska, utöver de grundläggande kraven i den nationella vårdgarantin, senast 2011, inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin, kunna erbjuda tid för bedömning inom högst 30 dagar och därefter beslutad fördjupad utredning/behandling inom högst 30 dagar. Regeringen har också beslutat om ett statsbidrag på 214 miljoner kronor för 2011 som kommer att fördelas i december Sammanlagt innebär detta en tillgänglighetssatsning på drygt en miljard kronor till landstingen för åren för insatser till barn och unga med psykisk ohälsa års statsbidrag är prestationsbaserade och kopplade till mätning av väntetider i databasen Väntetider i vården. Samtliga landsting rapporterar till databasen som administreras av SKL. För att erhålla 2010 års bidrag ställdes särskilda villkor. Avstämning i databasen för fördelning av bidraget var den 31 oktober

8 18 av 21 landsting klarade samtliga mål som ställts. Ett landsting, Örebro, klarade inte målet att 90 procent av patienterna får komma på ett första besök inom 30 dagar. Stockholm, Västmanland och Örebro klarade inte målet att 90 procent av patienterna får beslutad fördjupad utredning/behandling inom 60 dagar. Uppföljningen av den förstärkta vårdgarantin baseras på mätningar av väntetider inom barn- och ungdomspsykiatrin. Landstingen skiljer sig dock åt i hur verksamheten för barn och unga med psykisk ohälsa är organiserad. I många landsting har andra enheter än BUP uppdrag för målgruppen, till exempel görs neuropsykiatriska utredningar vid habiliteringsenheter. Privata vårdgivare förekommer också. Inom andra landsting görs istället alla utredningar inom BUP. Dessa skillnader påverkar i dagsläget möjligheten till tillförlitliga jämförelser, och också överblickbarheten av hur många barn och unga totalt som väntar på första besök eller utredning vid en given tidpunkt. Regeringen och SKL har uppmärksammat detta och inför 2011 års bidrag har modellen för inrapportering ändrats. Den kommer nu att omfatta alla barn och unga 0 18 år som söker hjälp för psykisk ohälsa, oberoende om detta sker vid en enhet som hör till BUP eller annan verksamhet. Förhoppningsvis kommer denna förändring bidra till möjligheten att göra mer tillförlitliga jämförelser av väntetider. Socialstyrelsen har i uppdrag att i juli 2012 lämna en slutrapport till regeringen om uppföljning av den förstärkta vårdgarantin. Tillförlitliga data om väntetider är en förutsättning för detta. Socialstyrelsen har bett landstingen lämna synpunkter på tillgänglighetssatsningen och på modellen för det prestationsbaserade statsbidraget. Landstingen har genomgående positiva erfarenheter av statsbidragen som stimulans att förbättra tillgängligheten. Samtidigt framför flera landsting mer uttalade kritiska synpunkter än tidigare år. Landstingen tar upp att ensidigt fokus på tillgänglighet sätter andra kvalitetsaspekter åt sidan. En risk för att prioriteringar inte görs efter behov utan efter att klara vårdgarantin förs fram. Flera landsting tar också upp oklarheter och olika bedömningar om hur väntetider ska mätas. I uppföljningen framkommer återigen att samlad kunskap om tillgänglighet till en första linjens hälso- och sjukvård för barn och unga saknas. Flera landsting framför att det är problematiskt att landstinget inte har en tydligt definierad första linje där olika aktörers uppdrag och roller klart framgår. Samtidigt rapporterar flera landsting om pågående uppdrag med detta syfte. 8

9 Inledning Uppdraget Socialstyrelsen fick 2010 i uppdrag av regeringen att fördela 214 miljoner kronor till landstingen för en förstärkt vårdgaranti för insatser till barn och unga med psykisk ohälsa. Villkoren för uppdraget regleras i två överenskommelser mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) [1, 2]. Socialstyrelsen har också i uppdrag att på nationell nivå ansvara för uppföljning och utvärdering av de insatser som landstingen genomför med bidraget. Regeringens mål med satsningen på en förstärkt vårdgaranti Målet med satsningen på en förstärkt vårdgaranti är att öka tillgängligheten inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin ska alla landsting, utöver de grundläggande kraven i den nationella vårdgarantin, senast 2011 kunna erbjuda tid för bedömning inom högst 30 dagar och därefter beslutad fördjupad utredning/behandling inom högst 30 dagar [1]. För att nå detta mål bör landstingen se över hur insatser för barn och ungdomar med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom erbjuds och görs tillgängliga. Att ha en tillgänglig, kunskapsbaserad och väl utvecklad s.k. första linjens barn- och ungdomspsykiatri ger förutsättningar för den specialiserade andra linjens barn- och ungdomspsykiatri att erbjuda korta väntetider för barn och ungdomar med svårare och mer komplicerade behov. God tillgänglighet till hälso- och sjukvård i form av såväl förebyggande insatser som bedömning och behandling på första linje eller specialistnivå utifrån bedömt behov är en förutsättning för att kunna ge rätt insatser så tidigt som möjligt. Bakgrund Socialstyrelsen har årligen fått i uppdrag att fördela 214 miljoner kronor i statsbidrag till landstingen med syfte att öka tillgängligheten till hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa. Socialstyrelsen har också årligen fått i uppdrag att på nationell nivå följa upp och utvärdera de insatser som landstingen genomfört med bidraget. Inriktningen i regeringens satsningar har varierat något mellan åren års statsbidrag hade en bredare inriktning som utöver tillgänglighet till verksamheter för målgruppen också innefattar mål om att höja kvaliteten och kompetensen. Stimulansbidraget presenterades som en engångssatsning åtog sig SKL att utreda förutsättningarna för en förstärkt vårdgaranti inom barn- och ungdomspsykiatrin. I slutet av 2007 gjorde SKL bedömningen att målen med en förstärkt vårdgaranti kan uppnås först

10 2008 års statsbidrag hade som syfte att förbättra tillgängligheten till hälso- och sjukvård för målgruppen. Bidraget presenterades som en plattform för insatser som syftar till att nå den planerade förstärkta vårdgarantin tecknade regeringen och SKL överenskommelsen om den förstärkta vårdgarantin för insatser till barn och unga med psykisk ohälsa [1]. I överenskommelsen talas om en satsning på rätt insatser i rätt tid för målgruppen års statsbidrag är en del av överenskommelsen. Regeringen aviserade också en fortsättning på statsbidrag för 2010 och 2011 i överenskommelsen års statsbidrag syftar till att förbättra tillgängligheten till rätt insatser för målgruppen. Statsbidraget är avsett som en plattform att nå den förstärkta vårdgarantin års statsbidrag är till skillnad från 2007 och 2008 års statsbidrag prestationsbaserat och kopplat till inrapportering i SKL:s databas Väntetider i vården års statsbidrag och det kommande 2011 års statsbidrag är också prestationsbaserade och kopplade till Väntetider i vården. Villkoren för 2010 respektive 2011 års statsbidrag regleras i årliga överenskommelser mellan regeringen och SKL där kraven för måluppfyllelse eller andra krav vad gäller inrapportering fastställs. Riktlinjer och villkor för 2010 års bidrag I överenskommelsen om 2010 års statsbidrag fastställs att en avstämning av landstingens resultat ska göras i väntetidsdatabasen den 31 oktober 2010 inför fördelning av bidraget [2]. Bidraget på totalt 214 miljoner kronor ska fördelas till landstingen efter måluppfyllelse och befolkningsmängd enligt följande villkor. 107 miljoner kronor fördelas mellan de landsting som uppnått målet att minst 90 procent av patienterna i landstinget har väntat 30 dagar eller kortare på ett första besök, och 107 miljoner fördelas mellan de landsting som uppnått målet att minst 90 procent har väntat 60 dagar eller kortare på beslutad fördjupad utredning/behandling. I överenskommelsen om den förstärkta vårdgarantin fastställs att landstingen kan använda bidraget till att utveckla och samordna rollerna och funktionerna för de aktörer som är delar i den s.k. första linjens barn- och ungdomspsykiatri i syfte att öka tillgängligheten och korta väntetider för barn och ungdomar i enlighet med målet för den förstäkta vårdgarantin. Bidraget ska användas som en förstärkning av verksamheter för barn och unga med psykisk ohälsa och får inte användas till att minska de resurser som landstingen själva satsar eller planerar att satsa inom detta område [1]. Avgränsning Den korta tid som förflutit sedan medlen fördelades (december 2010) till Socialstyrelsens rapportering till regeringen (juli 2011), har inte möjliggjort att nationellt utvärdera de insatser som landstingen genomfört med bidraget. Socialstyrelsens uppföljning har därför avgränsats till att kartlägga och översiktligt bedöma de insatser som landstingen redovisat att man gjort eller planerar att göra med statsbidraget. I regeringsuppdraget för 2008 statsbidrag ingick även att följa upp fortsatta erfarenheter av 2007 års statsbidrag. Socialstyrelsen har därefter fortsatt 10

11 att begära in redovisningar av hur de insatser landstingen genomfört med tidigare års statsbidrag utvecklats och om medlen förbrukats. Den uppföljning som genomfördes våren 2010 visade att enbart hälften av landstingen då hade förbrukat hela 2007 års statsbidrag. Flera landsting hade inte hunnit fördela 2009 års statsbidrag vid uppföljningen. Mot bakgrund av ovanstående innefattar uppföljningen av 2010 års statsbidrag även fortsatt uppföljning av de insatser som finansierats med statsbidragen för Metod och genomförande Socialstyrelsen informerade samtliga landsting i oktober 2010 om villkor för 2010 års statsbidrag och den kommande uppföljningen våren Fördelningen av medlen gjordes i enlighet med villkoren i överenskommelsen med utgångspunkt för uppnådda resultat i databasen Väntetider i vården [2]. Avstämningsdag för fördelning var den 31 oktober Uppföljningen följer i princip samma upplägg som Socialstyrelsens uppföljningar av statsbidragen [3-5]. I uppföljningen har följande områden belysts: Kartläggning av påbörjade eller planerade insatser finansierade med 2010 års statsbidrag inklusive budget för dessa. Fortsatt uppföljning av landstingens insatser finansierade med års statsbidrag verksamhetsredovisning och ekonomisk redovisning. Fortsatt uppföljning av hur väntetider till den specialiserade barnoch ungdomspsykiatrin utvecklas. Kartläggningen av insatser baseras på ett frågeformulär ställt till samtliga landsting. Formuläret skickades ut i mars Redovisningen av års statsbidrag avsåg vad som hänt från den 1 mars 2010 till den 1 mars 2011, det vill säga under perioden sedan Socialstyrelsens förra uppföljning. Redovisningen av 2010 års statsbidrag avsåg påbörjade eller planerade insatser per den 1 mars Redovisningen av 2010 års statsbidrag skulle för varje enskild insats innehålla uppgift om: syfte konkreta mål innehåll tidsperiod uppföljning budget. Dessutom ställdes frågor om vilka specifika verksamheter inom landstinget som fått ta del av bidraget och om några insatser sker i samverkan med verksamheter utanför landstinget. Vidare ställdes frågor om någon insats haft som mål att stärka första linjens hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa och om landstinget följer tillgängligheten till första lin- 11

12 jens hälso- och sjukvård. Slutligen ställdes frågor om landstingens synpunkter på statsbidragen. Beteckningar I rapporten används beteckningen landsting även för Region Gotland, Region Skåne, Region Halland och Västra Götalandsregionen. Landstingen benämns oftast med enbart den geografiska delen av namnet, exempelvis Kalmar i betydelsen Landstinget i Kalmar län. I de överenskommelser och regeringsbeslut som kopplats till statsbidragen har begreppen första linjens hälso- och sjukvård (alternativt första linjens barn- och ungdomspsykiatri) och den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin använts. I denna uppföljning används begreppet första linjens hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa om verksamheter som mödrahälsovård, barnhälsovård, primärvård (vårdcentral, familjecentral), skolhälsovård och ungdomsmottagning. 12

13 Resultat landstingens redovisningar Inledning I detta avsnitt presenteras en sammanställning av de redovisningar som landstingen lämnat till Socialstyrelsen om läget per den 1 mars 2011 avseende 2010 års statsbidrag. Underlaget innehåller också fortsatta redovisningar av års statsbidrag. Socialstyrelsen konstaterade 2009 att uppföljningen av de insatser landstingen genomför med 2007 och 2008 års statsbidrag blivit mer komplex med bidrag med delvis olika inriktningar och mål [4]. Den förstärkta vårdgarantin och den prestationsbaserade modellen för de påföljande statsbidragen har bidragit till ett ytterligare förändrat fokus i satsningen. Tyngdpunkten ligger på måluppfyllelse av väntetider och premiering av de landsting som uppnår resultat enligt modellen. Denna förändring kan komma att avspeglas i hur enskilda landsting redovisar både insatser och hur medlen förbrukas. Enligt överenskommelsen om 2010 års statsbidrag fördelades det i december 2010 vilket innebär att flertalet landsting var i planeringsstadiet vad gäller användningen av bidraget vid Socialstyrelsens uppföljning våren Viktigt att notera är att statsbidraget fördelats till landstingen och alltså inte till kommuner eller privata vårdgivare. Skolhälsovården/elevhälsan som är en del av en första linje för målgruppen omfattas på så sätt inte av statsbidraget. Detsamma gäller de ungdomsmottagningar som drivs av annan huvudman än landstingen. Vad framkom vid förra årets uppföljning? Socialstyrelsens uppföljning våren 2010 visade att medel från både 2007 och 2008 års statsbidrag fortfarande användes av flera landsting [5]. En förklaring till detta är att många satsningar varit långsiktiga och att medel för dessa periodiserats över flera år. Utbildning, kompetenshöjande satsningar och personalförstärkningar är exempel på detta. Uppföljningen visade generellt sett att insatserna löpte som planerat om än med vissa förseningar, bland annat beroende på rekryteringsproblem. Några landsting redovisade insatser som hade övergått i ordinarie verksamhet. Majoriteten av landstingen planerade att lägga hela eller delar av 2009 års statsbidrag på pågående satsningar som påbörjats med 2007 och 2008 års bidrag. Fortsatt uppföljning av års bidrag Våren 2011 uppger cirka en tredjedel av landstingen att de har kvar medel från 2007 års statsbidrag. Uppskattningsvis rör det sig om cirka 5 procent 13

14 totalt av statsbidraget. Landstingen redovisar att dessa medel är intecknade för insatser. Cirka två tredjedelar av landstingen uppger att det har medel kvar från 2008 års statsbidrag. Totalt rör det sig uppskattningsvis om drygt 30 procent av statsbidraget. Även här uppger landstingen att dessa medel är intecknade. Flertalet landsting har kvar medel från 2009 års statsbidrag. Grovt uppskattat rör det sig totalt om cirka hälften av statsbidraget. Som tidigare redovisats är flera av landstingens insatser långsiktiga och löper över flera år. Andra skäl som landstingen uppger till att medlen inte förbrukats eller att insatserna försenats är att förankringsarbete och planering, där insatser bedrivs med flera aktörer, tagit längre tid än man förutsett. Några nämner problem med rekryteringar eller sårbarhet när projektledare drabbas av sjukdom. Några tar upp att omstruktureringar och omorganisationer negativt påverkat möjligheten att fullfölja planerade satsningar. Ett par landsting nämner insatser inom ramen för SKL:s modellområdesprojekt där också statliga medel fördelats. Projektet som pågår omfattar utvecklingsarbete i 14 lokala modellområden. Syftet är att barns och ungdomars psykiska hälsa ska mötas med en helhet. Flera landsting rapporterar insatser som avslutats. En del har permanentats eller genomförs i den ordinarie verksamheten. Erfarenheter av insatser uppges också ha bidragit till fortsatt förändringsarbete. Bredden på innehållet i insatser är väldigt stor vilket är en följd av de relativt vida målen för stimulansmedlen. Även omfattningen av enskilda insatser varierar betydligt. Några landsting har valt att bedriva ett fåtal större insatser medan andra redovisar upp till ett tjugotal. Detta kan förklaras både av skillnader i behov och i landstingens organisation och styrning. Redovisning av 2010 års bidrag Socialstyrelsen fördelade statsbidraget i december 2010 med utgångspunkt från resultaten i databasen Väntetider i vården i enlighet med villkoren i överenskommelsen mellan regeringen och SKL [2]. Avstämningsdag var enligt villkoren den 31 oktober Redovisningen av väntetider till databasen har under 2010 successivt utökats då flera landsting börjat rapportera in väntetider från fler verksamheter än BUP med uppdrag kring barn och unga med psykisk ohälsa. Ett sådant exempel är landstingens enheter för habilitering. Vid avstämningen inför 2010 års statsbidrag ingår dock inte habiliteringsenheterna utan mätning gjordes av antalet väntande till enheter inom BUP. Resultatet av mätningen blev att 18 av 21 landsting klarade de mål som ställdes i överenskommelsen. Ett landsting, Örebro, klarade inte målet att 90 procent av patienterna får komma på ett första besök inom 30 dagar. Tre landsting, Stockholm, Västmanland och Örebro, klarade inte målet att 90 procent av patienterna får beslutad fördjupad behandling eller utredning inom 60 dagar. Detta innebär att Örebro inte fick ta del av 2010 års statsbidrag överhuvudtaget. Fördelningen av bidraget till de landsting som nådde upp till de uppsatta målen gjordes i relation till deras befolkningsandel. Fördelningen av bidraget återfinns i bilaga 1. 14

15 Vad satsar landstingen på? Flertalet landsting uppger att de planerar fortsätta pågående insatser med 2010 års statsbidrag. Flera landsting uppger samtidigt att de planerar någon ny insats. En ökad satsning på insatser för att förbättra tillgängligheten och klara den förstärkta vårdgarantin uppges av flera. Upphandling av neuropsykiatriska utredningar och medel till barn- och ungdomshabilitering är exempel på detta. Flera landsting uppger också behov av att ytterligare utveckla första linjen för att på så sätt frigöra resurser inom den specialiserade hälso- och sjukvården så att den förstärkta vårdgarantin klaras. Utbildningsoch rekryteringsinsatser fortsätter för att kunna upprätthålla tillgängligheten. Verksamheter som får ta del av 2010 års bidrag Landstingen ombads att specificera vilka verksamheter inom landstinget som får ta del av 2010 års bidrag. Tretton landsting uppger att de fördelat alla tilldelade medel på specificerade verksamheter. Fem landsting uppger att de fördelat delar av statsbidraget. Två landsting har inte kunnat specificera fördelningen av 2010 års statsbidrag på de planerade verksamheterna. Ett landsting, Örebro, har inte fått ta del av 2010 års statsbidrag. 19 av 20 landsting uppger att de har eller planerar att fördela medel till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Västmanland uppger att man fördelar hela bidraget till barn- och ungdomshälsan inom primärvården. Tio landsting har eller planerar att fördela medel till barn- och ungdomshabilitering, nio landsting till mödra- och barnhälsovård och nio landsting till primärvård/vårdcentral. Andra verksamheter som får medel är bland annat barn- och ungdomsmedicin, ungdomsmottagningar och logopedenheter. Den största delen av bidraget, ca en tredjedel, har landstingen lagt på satsningar inom BUP, se figur 1. Därefter kommer relativt jämstora satsningar på övrigt och samverkan mellan flera samt primärvård. I övrigt ingår mödra- och barnhälsovård, barn- och ungdomshabilitering, barn- och ungdomsmedicin samt ungdomsmottagning. Cirka 10 procent av statsbidraget har vid uppföljningen ännu inte fördelats på någon specifik verksamhet. 15

16 Figur 1. Fördelning av 2010 års statsbidrag per verksamhetsområde den 1 mars BUP Övrigt Samverkan mellan flera verksamheter Primärvård Ej fördelat Anm. I kategorin övrigt ingår bland annat mödra- och barnhälsovård, barn- och ungdomshabilitering, barn- och ungdomsmedicin samt ungdomsmottagningar. Samverkan med verksamheter utanför landstinget 17 av de 20 landsting som fått ta del av 2010 års statsbidrag uppger att de har insatser som sker i samverkan med verksamheter utanför landstinget. Vid uppföljningen av 2009 års statsbidrag uppgav också merparten av landstingen att de hade insatser i samverkan med verksamheter utanför landstinget. Av figur 2 framgår att den vanligaste samverkanspartnern är socialtjänst följt av skolhälsovård. Förskola/skolbarnomsorg är också en relativt vanlig samverkanspartner. I kategorin övrigt ingår frivilligorganisationer och privata vårdgivare. Huvudmannaskapet för ungdomsmottagningar varierar därför kan en ungdomsmottagning också vara en extern samverkanspartner för landstinget. 16

17 Figur 2. Antal landsting som uppger att någon eller några av insatserna sker i samverkan med verksamheter utanför landstinget. Flera svar möjliga. Antal Övrigt Socialtjänst Skolhälsovård Förskola/skolbarnomsorg Ungdomsmottagning Anm. I kategorin övrigt ingår frivilligorganisationer och privata vårdgivare etc. Satsningar på första linjens hälso- och sjukvård för målgruppen 15 av 20 landsting har fördelat delar av 2010 års statsbidrag till någon verksamhet inom första linjens hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa. Landstingen uppger att cirka 60 miljoner kronor fördelats till mödra- och barnhälsovården, primärvården/vårdcentraler och ungdomsmottagningar. Det motsvarar knappt 30 procent av 2010 års statsbidrag. Drygt hälften av denna summa har tilldelats primärvården/vårdcentraler. Tidigare år har landstingen uppgett att de fördelat en något mindre andel av statsbidraget på verksamheter inom första linjen och 2009 fördelade landstingen cirka en femtedel och 2008 cirka en fjärdedel av statsbidraget till insatser inom mödra- och barnhälsovården, primärvården/vårdcentralerna och ungdomsmottagningarna, se figur 3. Den enskilda verksamhet som tilldelats störst andel av statsbidragen under hela perioden är primärvården/vårdcentralerna. 17

18 Figur 3. Andel av bidraget som landstingen fördelat på verksamheter inom första linjens hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa Andel i procent 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Anm. De aktuella verksamheterna är mödra- och barnhälsovård, primärvård/vårdcentraler och ungdomsmottagningar samt gemensamma satsningar med två eller flera av de aktuella verksamheterna. I uppföljningen ställdes en fråga om någon av landstingets insatser har som mål att stärka första linjens hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa. Flertalet landsting uppger att man har pågående eller planerar nya insatser för att stärka första linjen. Västmanland uppger att hela landstingets satsning på barn- och ungdomshälsor med 2009 och 2010 års bidrag har denna inriktning. Flera uppger att man satsar på psykologer inom MVC och BVC. Konsultationsteam och andra former av konsultation från BUP som stöd till första linjen både inom och utom landstinget är vanligt förekommande. Utbildningsinsatser riktat mot första linjen för att stärka kompetensen och öka kunskapen om barn och unga med psykisk ohälsa är vanliga. Östergötland uppger att de tar fram lathundar täckande första linjens insatser i länet med syfte att bland annat sprida kunskap om olika aktörers uppdrag samt arbete för att identifiera gråa zoner eller områden där det saknas insatser och aktörer. Några landsting bedömer det som problematiskt att landstinget inte har en beslutad första linje för målgruppen där det tydligt framgår roller och gränssnitt för olika verksamheter. Ett landsting uppger att det blivit ett alltmer tydligt etiskt dilemma att det saknas en första linje att hänvisa till när man inom BUP blivit bättre på att strukturera upp arbetet för ett snabbare bemötande. Ett annat landsting tar upp att den första linjen tolkas på olika sätt utifrån olika verksamheter då gemensam tydlig definition saknas. Flera landsting, exempelvis Kronoberg håller på att ta fram beslutsunderlag för att forma en första linje och föreslå organisatoriska lösningar för 18

19 denna. Blekinge uppger att ett samverkansavtal mellan psykiatrin och primärvården håller på att utvecklas. I Västernorrland pågår arbete med att förtydliga BUP:s uppdrag och revidering av primärvårdens uppdrag för målgruppen i en regelbok för Vårdval inför I Västerbotten är en preliminär uppdragsfördelning mellan första linjens uppdrag och BUP:s uppdrag upprättad. Norrbotten har utarbetat en handlingsöverenskommelse för barn och unga med psykisk ohälsa mellan primärvården och de medicinska specialiteterna. Dalarna uppger att de tar nya tag i arbetet med att tydliggöra uppdrag och roller för första linjen respektive specialistnivå då det stod klar att deras modellområdesprojekt Dalarna inte gav en lösning för hela länet. Flera landsting tar också upp pågående satsningar inom ramen för SKL:s modellområdesprojekt. Projektet som pågår finansieras med medel från regeringen. Följande landsting deltar i SKL:s projekt: Stockholm, Uppsala, Östergötland. Jönköping, Skåne, Västra Götaland, Värmland, Dalarna, Gävleborg, Västerbotten och Norrbotten. Som tidigare redovisats uppger också flertalet landsting att någon statsbidragsfinansierad insats sker i samverkan med verksamheter utanför landstingen. Flera av dessa är en del av en första linje för målgruppen. Följer landstinget tillgänglighet till första linjens hälso- och sjukvård? Socialstyrelsen konstaterade vid uppföljningen våren 2010 att samlad kunskap om tillgänglighet till första linjens hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa till stor del saknas. Flera landsting framförde då att en tydligt definierad första linje (olika verksamheters uppdrag, ansvar m.m.) är en förutsättning för att kunna följa tillgängligheten, och att en sådan saknades på flera håll. Flera landsting rapporterade om pågående arbeten med att förtydliga ansvar och ta fram strategier. Väntetidsdata som kontakt med primärvården samma dag eller besök hos allmänläkare inom sju dagar går idag inte att få fram specifikt för målgruppen i Väntetidsdatabasen. Vid årets uppföljning våren 2011 ställdes återigen frågan om landstinget följer tillgängligheten till första linjen för målgruppen. Flera landsting tar även i år upp att en tydligt definierad första linje saknas eller inte är beslutad. Några landsting som svarar nekande framför att det fortfarande är svårt att identifiera sökorsaker i de administrativa systemen kopplade till psykisk ohälsa eller gruppen barn. Nedan ges några exempel från de landsting som svarade att de följer tillgängligheten till första linjen. Östergötland hänvisar till sitt datoriserade gemensamma journalsystem där väntetider till barnhälsovården, vårdcentral och ungdomshälsan följs varje månad. Skåne rapporterar att de genomfört mätningar avseende barn och unga med vissa diagnoser enligt den kommande inrapporteringsmodellen för 2011 års statsbidrag på alla sjukhus och i all primärvård. Västmanland rapporterar att hela barn- och ungdomshälsans patientflöde, besöksstatistik, diagnosgrupper och behandlingsresultat följs som en del av utvärderingen av insatsen. Detta görs via journalsystem och rapporteras varje månad. Några landsting tar upp att man följer tillgängligheten vid viss verksamhet som ungdomsmottagningar eller att man har 19

20 manuell uppföljning av väntetider. Andra tar upp samverkansmodeller mellan olika vårdgivare och kommunala aktörer och hänvisar till att de där regelbundet tar upp tillgänglighetsfrågor. Av svaren framgår att några landsting följer tillgängligheten inom första linjen för målgruppen inom vissa verksamheter, som en del av utvärdering av verksamheter eller som ett led inför kommande rapporteringsmodell till den förstärkta vårdgarantin. Underlaget kan idag inte användas för nationell uppföljning av tillgänglighet till en första linje. Landstingens synpunkter på statsbidragen Statsbidragen har förändrats sedan satsningen startade och 2010 års statsbidrag var prestationsbaserade och det är även det kommande 2011 års statsbidrag. 19 av 21 landsting har lämnat synpunkter på vad som varit bra och vad som varit mindre bra med den prestationsbaserade modellen för 2010 års statsbidrag. Lika många landsting har lämnat synpunkter på statsbidragen som en stimulans för att förbättra tillgängligheten. Erfarenheter av den prestationsbaserade modellen för 2010 års statsbidrag Flera av landstingen uppger att det prestationsbaserade bidraget med dess fokus på att mäta tillgänglighet ger tydliga mål att sträva mot. Det fungerar både som drivkraft och medel för styrning och ledning av arbetet. Flera av landstingen uppger också att statsbidraget sätter fokus på en viktig målgrupp och på barns och ungas behov av att snabbt få komma till hälso- och sjukvården. Landstingen ser det också som positivt att statsbidraget möjliggjort en utveckling av nya metoder och arbetssätt. Det är också positivt att samverkan mellan första linjen och BUP kunnat utökas och att man påbörjat förtydliga olika aktörers uppdrag Ett landsting nämner särskilt att statsbidraget använts till personalförstärkning vilket lett till att landstinget klarat de ökade kraven på neuropsykiatriska utredningar och behov av specialiserade BUP-insatser. På den negativa sidan nämner flera landsting det ensidiga fokuset på tillgänglighet vilket gör att andra kvalitetsaspekter riskerar att hamna i skymundan. De ser en risk för att prioriteringar inte görs utifrån behov utan för att klara den förstärkta vårdgarantin. Detta kan leda till kortare behandlingsperioder, färre besök för uppföljning etc. Fokus blir på intag och genomströmning snarare än på innehåll och resultat. En annan negativ effekt som framförs är att resurser fördelas om och tas från andra verksamheter för att nå resultat på kort sikt. Fokuset på BUP riskerar också att ge en skev bild då det i vissa landsting finns andra verksamheter som har uppdrag för barn och unga med psykisk ohälsa, till exempel habiliteringsenheter som bedriver fördjupade utredningar. Dessa landsting har då lättare att klara vårdgarantin medan landsting som lägger alla utredningar på BUP får en mycket svårare uppgift. 20

21 Stockholm tar upp att det är oklara definitioner för vad och hur tillgängligheten ska mätas, och de ställer frågan om det görs på samma sätt i hela landet. Mätningar görs på olika sätt varje år vilket gör att datasystemen måste justeras med kort framförhållning. Detta kan medföra ökad risk för tekniska felaktigheter i datasystemen. Stockholm tar upp den nya modellen för inrapportering som ska träda ikraft den 1 september 2011 och att tiden är väldigt kort för denna omställning. Även andra landsting tar upp problem med oklara direktiv för hur och vad som ska mätas och behov av tydliga definitioner för att undvika olika tolkningar. Västmanland framför att mätningen av prestationen väntetider har varit under all kritik, och framhåller att landstinget gjort bra ifrån sig i förhållande till sina köer. BUP i Västmanland gör själva sina neuropsykiatriska utredningar och lägger inte ut dessa på andra enheter. Landstinget menar att de helt ärligt rapporterat sina framgångar och misslyckanden, men ändå gått miste om del av bidraget. Ett landsting framför att för att redovisa data har mycket manuellt arbete krävts, då nuvarande system inte klarar att ta fram uppgifter. Detta har även tagit tid från behandlingsarbetet. Ett par landsting tar upp otydligheten i överenskommelsen om hanteringen av medlen, och att modellen för uppföljning av medlen blir svår och onödigt omfattande. Bidragens konstruktion medför en icke obetydlig administrativ insats i form av planering, rapportering och uppföljning. Kortsiktigheten i bidraget lyfts återigen fram av flera och att det delas ut årsvis vilket försvårar planering och framförhållning. Ett landsting tar upp att bidraget fördelas först i december, och att de under hösten planerar för insatser nästkommande år som i praktiken är ofinansierade. Satsningarna måste läggas upp så att de kan fortsätta även efter det att statsbidraget tagit slut. Ett par landsting nämner också att modellen gynnar dem som har en god rekryteringsmässig situation medan landsting som har svårt att rekrytera bristyrken som läkare och psykologer missgynnas. Utmaningen ligger i hur landstingen ska klara av att rekrytera och behålla bristkompetens långsiktigt. Fokuset på direkt produktion gör att tiden för utbildning och kunskapsutveckling krymper. I BUP:s uppdrag ställs stora krav på konsultation, handledning och utbildning med olika samverkanspartner. Dessa insatser är tidsoch resurskrävande. Ett landsting framför att de lärt sig att medlen borde behållits centralt i landstinget inledningsvis och inte fördelats direkt till BUP. Då hade landstinget tydligare kunnat styra insatserna till första linjen och samtidigt stimulerat till samverkan. Erfarenheter av statsbidragen som stimulans för att förbättra tillgängligheten Landstingen har genomgående positiva erfarenheter av statsbidragen som stimulans för att förbättra tillgängligheten. Flera av landstingen nämner att bidragen hjälpt till att korta köer och öka tillgängligheten. Statsbidragen har hjälpt till att sätta fokus på ett viktigt område och har även lett till införande av nya metoder och mer effektiva vårdprocesser. Kniven på strupen tvingade fram en kvalitetssäkring och en bättre administrativ struktur för 21

22 registreringar. Medlen har bidragit till en modernisering, kompetenshöjning och bättre styrning av verksamheterna, och de har möjliggjort en skyndsam omställning för att nå den förstärkta vårdgarantin. Ett landsting menar att bidraget Skapar möjligheter och därmed framtidstro, ett extremt lyft i en annars bister vardag. Statsbidragen har möjliggjort satsningar både på rekryteringsområdet och på andra områden som annars fått stå tillbaka. En viss långsiktig effekt finns genom satsning på kompetensutveckling och handledning. Flera landsting nämner särskilt att första linjens sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa har kunnat stärkas och utvecklas med hjälp av bidraget. Bidragen har också lett till mer samverkan, till exempel med elevhälsa och socialtjänst. Flera landsting påtalar att det är positivt att medlen kunnat användas för breda insatser. Till de negativa erfarenheterna hör risken för undanträngning av andra grupper och att det upplevs som om kvalitet får stå tillbaka för kvantitet. Ett landsting uttrycket det i termer av att verksamheten måste handla om mer än om hur fort man kommer till vård, till exempel hur ohälsa upptäcks och var ohälsan kan behandlas mest effektivt. Ett annat landsting framför att fokus på rätt insatser inte märks i den nu aktuella utformningen av villkoren för statsbidraget. Med krav på snabb handläggning i första kontakt oberoende av prioritet och faktisk vårdnivå riskerar enklare tillstånd att tränga undan komplexa insatsbehov. Ett annat landsting uttrycker det som belönar man fart får man fart, men är fart god vård?. Långsiktiga satsningar med fokus på förändringar som ger bestående effekter mot bättre kvalitet är att föredra. Flera landsting tar upp att för att nå bättre tillgänglighet på lång sikt krävs långsiktig planering. Som statsbidraget nu är utformat känner vissa landsting att det är alltför kortsiktigt och att det blir en utmaning att kunna permanenta de aktuella satsningarna när bidragen är slut. Ett landsting framför att för att nå varaktiga insatser behövs tid, törs vi tänka på längre insatser i nuvarande konstruktion av statsbidraget?. 22

23 Resultat inrapportering av väntetider Databasen Väntetider i vården Databasen Väntetider i vården bygger på uppgifter som sammanställs inom varje landsting. Samtliga landsting deltar. SKL svarar för webbplatsen och ansvarar för den dagliga driften och utvecklingen av webbplatsen och dess underliggande system. Webbplatsen har varit i drift sedan Inrapportering av väntetider från barn- och ungdomspsykiatrin I databasen Väntetider i vården finns idag månadsvis inrapporterat väntetidsläge för besök till barn- och ungdomspsykiatri. Förutom uppgift om antal väntande på besök finns även uppgift om antal väntande längre än 90 dagar, det vill säga den gräns som gäller för den nationella vårdgarantin. Dessa uppgifter finns sedan 2007 men svarsfrekvensen varierade de första åren vilket påverkar möjligheten till tillförlitliga jämförelser. Från 2008 finns också uppgift om antal patientvald väntan med i rapporteringen. I Socialstyrelsens uppföljning våren 2010 konstaterades en kraftig ökning av andelen patienter i kategorin patientvald eller medicinskt orsakad väntan. En ökning hade också observerats i Socialstyrelsens uppföljning av den nationella vårdgarantin och kömiljarden [6]. Skillnaderna mellan hur landstingen hanterade dessa patientuppgifter var mycket stora. Våren 2010 utarbetade SKL tillsammans med landstingen riktlinjer för att förtydliga begreppen. Riktlinjerna gäller från och med den 1 april Den definition som gäller för frivilligt väntande eller patientvald väntan är: Patienter som har väntat längre än vad vårdgarantins tidsgränser anger. Patienten är informerad och har aktivt avstått erbjudande om vård inom vårdgarantins tidsgräns [7]. Definitionen för medicinskt orsakad väntan lyder: Patienter där hälso- och sjukvårdspersonal bedömer och beslutar att patientens hälsotillstånd (av medicinska skäl) inte tillåter att planerat förstabesök/undersökning/behandling genomförs [7]. I databasen finns sedan 2009 inrapporterade uppgifter enligt överenskommelsen om den förstärkta vårdgarantin, det vill säga för besök respektive fördjupad utredning och behandling. Här finns också inrapporterat antal väntande i intervall (0 30 dagar, dagar etc.). Måluppfyllelse enligt årliga överenskommelser för den förstärkta vårdgarantin finns redovisad för oktober 2009, mars 2010, oktober 2010 och mars Uppgifterna är inte helt jämförbara mellan åren då inrapporteringskraven förändrats. Under 2010 har redovisningen till databasen successivt utökats med inrapportering av väntetider från andra verksamheter än barn- och ungdomspsykiatrin som har uppdrag inom området barn och unga med psykisk ohälsa. Ett exempel på sådan verksamhet är habiliteringsenheter. Då landsting- 23

24 en organiserar sin verksamhet på olika sätt kan exempelvis neuropsykiatriska utredningar av barn och unga genomföras inom andra verksamheter än BUP. I den överenskommelse som tecknats av regeringen och SKL i december 2010 och som reglerar 2011 års statsbidrag kommer istället inrapportering av väntetidsdata att omfatta alla barn och unga 0 18 år som söker hjälp för psykisk ohälsa, med beslut om en första bedömning eller fördjupad utredning/behandling oberoende om detta sker vid enhet som tillhör BUP eller annan verksamhet med uppdrag kring psykisk ohälsa [8]. I dagsläget försvårar dessa successiva förändringar och tolkningar av vad som rapporteras in möjligheten till tillförlitliga jämförelser både mellan landsting och över tid. Förhoppningsvis kommer förändringarna att öka möjligheterna till att göra sådana jämförelser med större tillförlitlighet framöver. Ett grundkrav för att ta del av 2007 års statsbidrag var att landstingen rapporterade till väntetidsdatabasen. I överenskommelsen om den förstärkta vårdgarantin och 2009 års statsbidrag infördes som ett grundkrav att svarsfrekvensen för inrapportering ska uppgå till minst 90 procent av verksamheterna/enheterna i varje landsting. Utvecklingen av svarsfrekvensen för besök har förbättrats sedan 2009 vilket framgår av figur 4. Figur 4. Inrapportering till Väntetider i vården, svarsfrekvens i procent. Besök till barn och ungdomspsykiatri (BUP), riket, mars 2008 mars Källa: Sveriges Kommuner och Landsting, Väntetider i vården. Andel i procent 100% 80% 60% 40% 20% 0% Månad/år I tabell 1 redovisas uppgifter om antalet patienter som väntar på besök till BUP och andelen som väntat längre än 90 dagar, dvs. den gräns som gäller för den nationella vårdgarantin som är lagstadgad sedan den 1 juli Uppgifterna visas per landsting för tre mättillfällen under perioden mars 2010 till mars I tabellen redovisas också andel patienter i kategorin patientvald väntan. 24

25 En påtaglig ökning av antal väntande till första besök till BUP kan konstateras i mars Inte sedan maj 2009 har antal väntande på första besök i riket legat så högt. Den kraftiga ökningen av andelen patientvald väntan under första halvåret 2009 som konstaterades vid förra uppföljningen har sedan dess sjunkit. Tabell 1. Totalt antal väntande, andel som väntat längre än 90 dagar på besök till barn- och ungdomspsykiatri samt andel patientvald väntan. Samtliga landsting i mars 2010, oktober 2010 och mars Källa: Sveriges Kommuner och Landsting, Väntetider i vården. Landsting Totalt antal väntande Mars 2010 Oktober 2010 Mars 2011 Andel som Totalt Andel som Totalt Andel som väntat >90 antal väntat >90 antal väntat >90 dagar väntande dagar väntande dagar Andel patientvald väntan Andel patientvald väntan Andel patientvald väntan Stockholm ,8 9, ,5 5, ,5 8,3 Uppsala 153 0,0 28,1 86 0,0 0,0 76 0,0 1,3 Sörmland 90 0,0 35,6 78 2,6 0, ,9 1,9 Östergötland 67 0,0 13,4 74 0,0 0,0 94 1,1 1,1 Jönköping 70 0,0 24,3 58 0,0 0,0 77 0,0 0,0 Kronoberg 49 0,0 2,0 31 0,0 0,0 49 0,0 0,0 Kalmar 98 0,0 14,3 61 0,0 0,0 76 0,0 1,3 Blekinge 50 0,0 42,0 42 0,0 2,4 47 0,0 2,1 Skåne 381 0,0 27, ,0 0, ,4 0,2 Halland 107 0,9 9,3 68 0,0 4, ,0 6,6 Västra Götaland 293 0,0 9, ,0 0, ,1 0,0 Värmland 130 0,0 10,0 73 0,0 0,0 91 0,0 1,1 Örebro 143 0,7 7,0 80 0,0 0,0 49 6,1 8,2 Västmanland 76 0,0 11,8 76 0,0 2,6 82 1,2 1,2 Dalarna 77 0,0 22,1 93 0,0 3, ,3 2,8 Gävleborg 71 0,0 25,4 89 0,0 0,0 98 0,0 0,0 Västernorrland 75 0,0 5,3 43 0,0 0,0 62 0,0 0,0 Jämtland 52 0,0 11,5 61 1,6 0,0 64 0,0 3,1 Västerbotten ,9 2, ,0 9, ,1 7,3 Norrbotten 65 1,5 38,5 69 0,0 0,0 51 0,0 0,0 Gotland 6 0,0 16,7 5 0,0 0,0 31 0,0 0,0 Riket ,3 14, ,4 2, ,8 4,3 Under perioden mars 2010 till mars 2011 är det totala antalet barn och unga som väntar på besök till barn- och ungdomspsykiatri i genomsnitt cirka Morsvarande siffra för perioden mars 2009 till mars 2010 var cirka Totala antalet väntande i oktober har de senaste två åren varit lägre än totala antalet väntande i mars. Detta skulle delvis kunna förklaras med säsongsbundna variationer av patientflöden men tyder förmodligen också på intensifierat arbete med måluppfyllelse inför avstämning av den förstärkta vårdgarantin. Måluppfyllelse enligt den förstärkta vårdgarantin Landstingen har i överenskommelsen om den förstärkta vårdgarantin förbundit sig att senast 2011, inom den specialiserade barn- och ungdomspsy- 25

26 kiatrin, kunna erbjuda tid för bedömning inom högst 30 dagar och därefter beslutad fördjupad utredning/behandling inom högst 30 dagar [1]. För att erhålla 2010 års statsbidrag gällde prestationskravet att minst 90 procent av patienterna får komma på ett första besök inom högst 30 dagar och att minst 90 procent av patienterna får definierad behandling eller fördjupad utredning inom högst 60 dagar. Tabell 2. Måluppfyllelse, 31 oktober Väntetider i vården, barn- och ungdomspsykiatri exklusive enheter för habilitering. Första besök inom högst 30 dagar samt beslutad fördjupad utredning/behandling inom högst 60 dagar. Resultat i procent. Totalt antal väntande. Samtliga landsting. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting, Väntetider i vården. Landsting Inom 30 dagar, andel i procent Första besök Antal väntande totalt Fördjupad utredning eller behandling Inom 60 dagar, Antal väntande andel i procent totalt Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland V. Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland Riket Vid avstämningen den 31 oktober 2010 för bedömning av måluppfyllelse och fördelning av statsbidraget togs som tidigare redovisats habiliteringsenheter inte med. Det var 16 enheter för habilitering i 8 landsting som rapporterat till väntetidsdatabasen. Totalt omfattade dessa 543 väntande barn, varav 13 väntande på första besök och 530 på fördjupad utredning/behandling. 18 av 21 landsting klarade de mål som ställdes i överenskommelsen om 2010 års statsbidrag, se tabell 2. Ett landsting, Örebro, klarade inte målet att 90 procent av patienterna får komma på ett första besök inom 30 dagar. Tre landsting, Stockholm, Västmanland och Örebro, klarade inte målet att 90 26

27 procent av patienterna får beslutad fördjupad behandling eller utredning inom 60 dagar. Örebro fick därmed inte ta del av 2010 års statsbidrag. Ytterligare en avläsning i väntetidsdatabasen som ger en lägesbild av den förstärkta vårdgarantin gjordes den 31 mars Denna avläsning kan dock inte direkt användas som jämförelse med avläsningen i oktober 2010 då andel patientvald väntan för fördjupad utredning eller behandling då rapporterades för intervallet 0 60 dagar rapporteras dessa uppgifter i intervall om 30 dagar. I figur 5 och figur 6 presenteras istället en jämförelse mellan väntetider för första besök den 31 oktober 2010 och den 31 mars I detta underlag ingår samtliga enheter som har rapporterat barn som väntar på besök till barn- och ungdomspsykiatrin vid dessa båda mättillfällen. Figur 5. Antal barn som väntade på sitt första besök den 31 oktober Staplarnas olika delar visar hur många barn och unga som väntade högst 30 dagar, hur många som väntade 31 dagar eller längre samt antal patientvalt eller medicinskt orsakat väntande barn och unga. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting, Signe Medicinskt orsakad väntande Patientvald väntande > 30 dagar Aktivt väntande 31 dagar och längre Aktivt väntande 0-30 dagar Oktober Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Örebro Östergötland Skåne Stockholm Västra Götaland 27

Insatser till barn och unga med psykisk ohälsa. uppföljning av landstingens insatser för den förstärkta vårdgarantin 2011

Insatser till barn och unga med psykisk ohälsa. uppföljning av landstingens insatser för den förstärkta vårdgarantin 2011 Insatser till barn och unga med psykisk ohälsa uppföljning av landstingens insatser för den förstärkta vårdgarantin 2011 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Satsning på hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa Uppföljning av statsbidrag

Satsning på hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa Uppföljning av statsbidrag Satsning på hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa 2008 Uppföljning av statsbidrag Artikelnr 2009-126-181 Publicerad www.socialstyrelsen.se, juni 2009 2 Förord Socialstyrelsen har haft

Läs mer

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Uppdrag att utbetala medel för den s.k. kömiljarden utifrån uppnådda resultat under 2010

Uppdrag att utbetala medel för den s.k. kömiljarden utifrån uppnådda resultat under 2010 Regeringsbeslut I:2 2011-02-03 S2010/4889/FS S2010/4906/FS S2010/4961/FS m.fl. Kammarkollegiet Se bilaga 1 Box 2218 103 15 Stockholm Uppdrag att utbetala medel för den s.k. kömiljarden utifrån uppnådda

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Tillgänglighetssatsning för barn och unga med psykisk ohälsa

Tillgänglighetssatsning för barn och unga med psykisk ohälsa Tillgänglighetssatsning för barn och unga med psykisk ohälsa uppföljning av landstingens insatser 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

barn och unga med psykisk ohälsa Resultatrapport för stimulansmedel per den 31 oktober 2009

barn och unga med psykisk ohälsa Resultatrapport för stimulansmedel per den 31 oktober 2009 Förstärkt vårdgaranti för insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Resultatrapport för stimulansmedel per den 31 oktober 2009 1 Sammanfattning I februari 2009 träffades en överenskommelse mellan

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet Kömiljarden 2009 - resultatet Kömiljarden 2009 - bakgrund Lanserades i Budgetpropositionen i september 2008 450 miljoner att dela på för de landsting som klarar att erbjuda 80 procent av patienterna besök

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Vårdgarantins effekter

Vårdgarantins effekter Vårdgarantins effekter Uppföljningsrapport 9 Del 1 Huvudrapport 2007-12-14 Vårdgarantin två år efter införandet en splittrad nationell bild Vårdgarantins effekter Uppföljningsrapport 9:1 2007-12-14 1 Rapportens

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Socialdepartementet Kammarkollegiet Box Stockholm

Socialdepartementet Kammarkollegiet Box Stockholm Regeringsbeslut I:6 2011-11-24 S2006/9394/FS(delvis) S2011/10432/FS (delvis) Socialdepartementet Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Uppdrag att utbetala bidrag till landstingen för en tillgänglighetssatsning

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens

Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens Slutrapport om statsbidrag till landstingen 2009 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

1 bilaga. Regeringens beslut

1 bilaga. Regeringens beslut Utdrag Protokoll I:7 vid regeringssammanträde 2011-12-15 S2011/11007/FS Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om fortsatta insatser för att förbättra patienters tillgänglighet till hälso-

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall 2012-11-09 Dnr 5.2-42980/2012 1(6) Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse, Patientsäkerhetssatsning

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah-anmälningar inom socialtjänsten 2017

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah-anmälningar inom socialtjänsten 2017 Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah-anmälningar inom socialtjänsten 2017 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Patientnämnden. Region Östergötland

Patientnämnden. Region Östergötland Patientnämnden Patientnämnden Enligt lag om patientnämndsverksamhet m.m. (1998:1656) ska varje landsting/region och kommun ha en eller flera patientnämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter.

Läs mer

Företagarpanelen Q Dalarnas län

Företagarpanelen Q Dalarnas län Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling

Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling slutredovisning av utbetalda medel 2011 och 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3 Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Diabetesvård Landstingsprofiler Bilaga 3 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Tertialrapport 3 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016

Tertialrapport 3 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016 Tertialrapport 3 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Landstingsstyrelsen 31 mars 2015

Landstingsstyrelsen 31 mars 2015 Landstingsstyrelsen 31 mars 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ragnhild Holmberg 2014-03-31 Landstingsstyrelsen 1 Faktisk väntetid inom 60 dagar HSF HSF Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Företagarpanelen Q Hallands län

Företagarpanelen Q Hallands län Företagarpanelen Q3 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 5 2 80 34 40 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 43 44 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är

Läs mer

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Resultat från Institutet för kvalitetsindikatorer Patientupplevd kvalitet läkar- och sjuksköterskebesök vid vårdcentraler Resultat för privata och offentliga

Läs mer

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis)

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Vårt uppdrag Konkurrensverket ska se över hur etablering av

Läs mer

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Villkor för landstingsfinansierad tandvård... 3 Bakgrund... 3 Metod... 3 Sammanfattning... 4 Slutsats... 4 Organisationsform... 4 Hur

Läs mer

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post: Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30

Läs mer

Socialdepartementet. Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan

Socialdepartementet. Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan 090424 Jag vill att alla i vårt land ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet. Vi ska

Läs mer

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Bilaga 1 Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Uppdraget och material Enligt lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. ska nämnderna senast den sista februari varje år lämna

Läs mer

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Folkhälsoenkät 2008 Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Den högsta andelen ses bland unga kvinnor i åldern 18-34 år.. Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer,

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

2010-03-25 Vårt dnr 09/5304 Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Sörmlands län och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Vårdgarantins effekter

Vårdgarantins effekter Vårdgarantins effekter Uppföljningsrapport 10 2008-06-19 Vårdgarantin kräver kunskap och ledning Vårdgarantins effekter Uppföljningsrapport 10 2008-06-19 1 Rapportens innehåll Sammanfattning av läget 3

Läs mer

Tertialrapport 2 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016

Tertialrapport 2 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016 Tertialrapport 2 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

Samtliga 21 landsting och regioner

Samtliga 21 landsting och regioner Samtliga 21 landsting och regioner Antal timmar övertid/mertid/fyllnadstid under 2016, samt vad det kostar och motsvarar i tjänster Övertidstimmar: 2 741 964 Snittkostnad/timme 333,19 kronor Totalkostnad:

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa

Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Innehållsförteckning Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa... 0 framväxt, beskrivning av nuläget och vägen framåt... 0 Inledning... 2 Historik

Läs mer

PRIO-satsningen 2014 inom Psykiatrin Halland

PRIO-satsningen 2014 inom Psykiatrin Halland 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Ledningsstaben 2014-04-24 DN PS140036-1 Ylva Berger, Utvecklare 070-662 60 52 Driftnämnden för Psykiatrin i Halland PRIO-satsningen 2014 inom Psykiatrin Halland

Läs mer

2 bilagor. Medlen ska betalas ut engångsvis utan rekvisition. Regeringens beslut. Regeringsbeslut III: S2017/00840/FS (delvis)

2 bilagor. Medlen ska betalas ut engångsvis utan rekvisition. Regeringens beslut. Regeringsbeslut III: S2017/00840/FS (delvis) Regeringsbeslut III:5 2017-02-09 S2017/00840/FS (delvis) Socialdepartementet Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Uppdrag att utbetala medel till landstingen i enlighet med överenskommelsen Ökad tillgänglighet

Läs mer

Socialstyrelsen Höstmöte SFVH Enheten för patientsäkerhet Agneta Holmström

Socialstyrelsen Höstmöte SFVH Enheten för patientsäkerhet Agneta Holmström Socialstyrelsen Höstmöte SFVH 2016 Enheten för patientsäkerhet Agneta Holmström Socialstyrelsen leds av en styrelse som har det formella ansvaret att leda vår verksamhet. Ingemar Skogö, ordförande, Charlotta

Läs mer

Mätning av väntetider i vården

Mätning av väntetider i vården 1 Mätning av väntetider i vården 2010-10-22 2 Den nationella vårdgarantin Statens nationella vårdgaranti gäller väntetider till planerad vård (dvs inte akut vård) Vårdgarantin innebär att: patienter ska

Läs mer

Första linjen för barn och ungas psykisk hälsa. framväxt, beskrivning av nuläget och vägen framåt (arbetsmaterial)

Första linjen för barn och ungas psykisk hälsa. framväxt, beskrivning av nuläget och vägen framåt (arbetsmaterial) Första linjen för barn och ungas psykisk hälsa framväxt, beskrivning av nuläget och vägen framåt (arbetsmaterial) Innehållsförteckning Inledning... 2 Historik - Att bygga upp första linjen... 4 Fas 1 fokus

Läs mer

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

Företagarpanelen Q JUNI 2011 Skåne län

Företagarpanelen Q JUNI 2011 Skåne län Företagarpanelen Q2 11 JUNI 11 län Om undersökningen Syfte Att löpande undersöka hur SN:s medlemsföretag ser på konjunkturutvecklingen och aktuella samhällsfrågor. Målgrupper 8 337 i nationella företagarpanelen,

Läs mer

Företagarpanelen Q Kalmar län

Företagarpanelen Q Kalmar län Företagarpanelen Q4 2012 län Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015 Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar

Läs mer

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om intensifierat samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om intensifierat samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa Socialdepartementet Utdrag Protokoll I:10 vid regeringssammanträde 2011-06-22 S2006/9394/FS (delvis) S2008/2827/FS (delvis) S2008/7907/FS (delvis) S2011/6057/FS Godkännande av en överenskommelse om intensifierat

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning

Läs mer

Uppföljning av tvångsvård - område psykiatri

Uppföljning av tvångsvård - område psykiatri Uppföljning av tvångsvård - område 2013-2015 Områdesstab 2(23) Innehållsförteckning 1 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Tvångsvårdade i förhållande till befolkning 4 1.3 Vårdtillfällen 6 1.4 Kvinnor och män i sluten

Läs mer

Läkarförbundets studierektorsenkät 2009

Läkarförbundets studierektorsenkät 2009 1 Läkarförbundets studierektorsenkät 2009 1. Förord Alltsedan ST-reformen infördes 1992 har studierektorsfunktionen utformats och vuxit fram. Först genom specialitetsföreningarnas försorg, men sedan åtföljt

Läs mer

PRIO Hur gick det i Skåne?

PRIO Hur gick det i Skåne? PRIO 2015 Hur gick det i Skåne? Tabell 5. Kommuner som inte uppfyller grundkraven Kommuner Grundkrav 1 Grundkrav 2 Bjurholm Ej skickat underlag Ej skickat underlag Båstad Ej skickat underlag Ej skickat

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar 2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region

Läs mer

Överenskommelsen omfattar sammanlagt kronor.

Överenskommelsen omfattar sammanlagt kronor. Utdrag Protokoll I:15 vid regeringssammanträde 2013-12-12 S2013/8788/FS (delvis) Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om fortsatta insatser för att förbättra patienters tillgänglighet

Läs mer

Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare

Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare Svante Pettersson Avdelningen för politik och profession Bakgrund Uppdrag från SLF:s fullmäktige

Läs mer

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Primärvårdsförvaltning -10-06 Ärendenummer: Primärvårdsstab RosMarie Nilsson Dokumentnummer: Till Presidiet för Nämnden för primärvård och folktandvård Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Bakgrund

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

FASTIGHETSFAKTA. Kvartalsrapport

FASTIGHETSFAKTA. Kvartalsrapport FASTIGHETSFAKTA Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik om hur ägandet och användandet av Sverige ser ut och har förändrats över tid. Kvartalsrapport O1:2016 SVERIGES SMÅHUS:

Läs mer

En primär angelägenhet

En primär angelägenhet En primär angelägenhet Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum HFS nätverket 12 september 2017 Vårdanalys har analyserat förutsättningarna för en jämlik och patientcentrerad primärvård

Läs mer

Var tredje svensk saknar eget pensionssparande. Undersökning av Länsförsäkringar 2008

Var tredje svensk saknar eget pensionssparande. Undersökning av Länsförsäkringar 2008 Var tredje svensk saknar eget pensionssparande Undersökning av Länsförsäkringar 200 Sammanfattning Drygt var tredje svensk pensionssparar inget alls. Vanligast är att spara upp till 1 000 kronor i månaden

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Vårdgaranti och kömiljard. Uppföljning 2013

Vårdgaranti och kömiljard. Uppföljning 2013 Vårdgaranti och kömiljard Uppföljning 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella

Läs mer

Rapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Rapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat Rapport 2014:3 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Rapport 2014:3 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder

Läs mer

Patienttoppen En sammanställning av SKL:s nationella patientenkät i primärvården fördelad på privat och offentlig regi

Patienttoppen En sammanställning av SKL:s nationella patientenkät i primärvården fördelad på privat och offentlig regi Patienttoppen 2014 En sammanställning av SKL:s nationella patientenkät i primärvården fördelad på privat och offentlig regi April 2014 Innehåll Förord... 3 1 Sammanfattning... 4 2 Diskussion... 5 2.1 Högre

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

FASTIGHETSFAKTA ÅRSRAPPORT

FASTIGHETSFAKTA ÅRSRAPPORT FASTIGHETSFAKTA Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik om hur ägandet och användandet av Sverige ser ut och har förändrats över tid. ÅRSRAPPORT 2015 SVERIGES FASTIGHETER

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Vårdval, tillgänglighet & HSAN-anmälningar

Vårdval, tillgänglighet & HSAN-anmälningar Vårdval, tillgänglighet & HSAN-anmälningar 27 oktober 2008 Rapport om vårdval, tillgänglighet och HSAN-anmälningar inom primärvården 2007/2008 Rapport Svenskt Näringsliv Rapporten framtagen av Sanocore

Läs mer

PPM-BHK. Punktprevalensmätning av Basala hygienrutiner och klädregler. Landstingens resultat VT 12

PPM-BHK. Punktprevalensmätning av Basala hygienrutiner och klädregler. Landstingens resultat VT 12 PPM-BHK Punktprevalensmätning av Basala hygienrutiner och klädregler Landstingens resultat VT 12 PPM-BHK 2010-2012 PPM-BHK HT10 VT11 HT11 VT12 Antal observationer 14024 24832 24042 27019 Sjuksköterska/barnmorska

Läs mer

Tillämpningsanvisningar

Tillämpningsanvisningar Tillämpningsanvisningar Vårdgaranti 2015 God vård i rätt tid För dig som arbetar i hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Allmänt om vårdgaranti... 3 Nationell och regional

Läs mer

Bilaga Datum

Bilaga Datum Bilaga 1 (5) Fördelningsmodell för fastställande av länsvis fördelning av tillfälliga asylplatser Bakgrund Länsstyrelsen Norrbotten har av Regeringen fått i uppdrag att göra en inventering av befintliga

Läs mer

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan?

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Frågan om ett eventuellt vinstförbud för privata aktörer i välfärden är en fråga som kommer att diskuteras under Socialdemokraternas partikongress den

Läs mer

Arbetslösheten är på väg ner

Arbetslösheten är på väg ner 1 Arbetsmarknadsrapport september 2006 Arbetslösheten är på väg ner Arbetslösheten är nu på väg ner. Den har de senaste två åren legat oförändrat strax över 6 procent men andelen med arbetslöshetsersättning

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

REMISS/BETALNINGSFÖRBINDELSE Riks-, region- och mellanlänsavtal

REMISS/BETALNINGSFÖRBINDELSE Riks-, region- och mellanlänsavtal 406 202 (S-108) - - Copyright SKL SKL Kommentus 2014-12 2011-01 1 406 202 (S-108) - - Copyright SKL SKL Kommentus 2014-12 2011-01 2 Riksavtalets regler om remiss Kapitel 2 reglerar när hemlandstinget initierar

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer