Delar av samhällsområdet berörs av naturvårds- och friluftslivsintressen. Avloppsreningsverkets kapacitet är fullt utnyttjad.

Transkript

1 ÖP 2002 Tanums kommun 8 Samhällsområden S12 Grebbestad Förutsättningar intressen Under början av 1800-talet ändrade Grebbestad karaktär från fiskeläge till ett mer mångsidigt samhälle när handel, fraktfart och hantverk började utvecklas. Redan i mitten av 1800-talet började badortsverksamheten växa fram. Vid sekelskiftet blomstrade verksamheterna i Grebbestad, men när sillen började svika och fraktfarten fick konkurrens av andra transportmedel vände utvecklingen. Idag är Grebbestad både en attraktiv bostads- och turistort. Samhället har en väl differentierad service och detaljhandel. Grebbestadsbryggan, med tillhörande butiker och serveringar, liksom gästhamnen, lockar sommartid turister och båtfolk till samhället. Ett fint arv från äldre tider är den äldre bebyggelsen som till största delen ligger mellan nedre och övre Långgatorna. Som bas för ny planering genomfördes 1988 en inventering av bebyggelsen. Den äldre samhällskärnan, och ett område i Grönemad, finns med bland de utvalda kulturmiljöerna i kulturminnesvårdsprogrammet. I Grebbestad finns förskola, fritidshem, förskoleklass och grundskola (1-6). Skolan är belägen i norra delen av samhället. I Grebbestad finns även en folkhögskola. Terrängen nordost om Grebbestad, mellan Grebbestad och Tanumshede, används för närrekreation och är rik på utflyktsmål med bl a fornlämningsmiljöer. Här finns vandringsleder och motionsslingor med anslutning till idrottsplatsen Siljevi. Delar av samhällsområdet berörs av naturvårds- och friluftslivsintressen. Avloppsreningsverkets kapacitet är fullt utnyttjad. Plansituation Redan år 1923 upprättade Albert Lilienberg, som då var förste stadsingenjör i Göteborg, ett förslag till stadsplan för dåvarande Grebbestads municipalsamhälle. Planen fastställdes år 1931, som en av de första detaljplanerna inom nuvarande Tanums kommun. Flera ändringar har gjorts för delområden under åren , men den ursprungliga planen gäller fortfarande för stora delar av den gamla samhällskärnan. År 1936 godkändes en avstyckningsplan för ett område i den västra utkanten av samhället. Begreppet avstyckningsplan fanns i den äldre lagstiftningen som en enklare form av detaljplan, men har inte någon motsvarighet i dagens plansystem. Samhällets planlagda område utvidgades år 1947 med byggnadsplaner för Gisslerödsområdet i väster och Rörviksområdet i söder. Under åren tillkom byggnadsplaner för fritidsbebyggelse i Tanums - Gissleröd, Kuseröd och Grönemad, väster om samhället. 153

2 8 Samhällsområden ÖP 2002 Tanums kommun En översiktlig områdesplan för Grebbestad utarbetades år Under 1980-talet planlades områden för utbyggnad av samhället mot öster. På 1990-talet tillkom flera planer för omdaning av centrala delar av samhället som Tärnegården, området mellan Hamnplan och Gästis, Böstebo samt Tanums fiskecentrum. Planeringsproblem/-behov Den äldsta stadsplanen från år 1931 får i sin helhet anses som föråldrad, liksom ändringar av denna och övriga planer, som gjordes fram till och med år Avstyckningsplanen från samma tid är likaså föråldrad. Med hänsyn till den värdefulla kulturmiljön i de centrala delarna av samhället bör en ny detaljplan utarbetas, med inriktning på bevarande av bebyggelsen. Övriga föråldrade detaljplaner behöver också omarbetas. För utveckling av samhället behövs en planläggning för verksamheter, service och bostäder i attraktiva lägen, bl a på Svinnäs. Den naturliga expansionsriktningen för Grebbestad är åt väster. Detaljplanerna för fritidsbebyggelse i Gissleröd och Kuseröd bör därför successivt ändras för att möjliggöra helårsboende. Det bör övervägas om det är önskvärt med omvandling även av andra områden med fritidsbebyggelse till områden för helårsboende. Bebyggelseutvecklingen i Grebbestad är beroende av en förstärkning av avloppsreningsverkets kapacitet eller att alternativa lösningar väljs. Vid omvandling av områden med fritidsbebyggelse till områden för helårsboende och övrig bebyggelseexpansion kan behov av nya skollokaler och förskola komma att uppstå. Utvecklingsmöjligheter Grebbestad har stora utvecklingsmöjligheter, både för attraktiva bostäder och för verksamheter. Kommunen har planlagd mark väster om Hamnplanen för ett tiotal friliggande småhus. En förnyelse av de centrala delarna av samhället har påbörjats. Här finns ytterligare möjligheter till kompletteringar med verksamheter och centralt belägna bostäder. Områdesplanen från år 1983 och tidigare utredningar har visat på stora möjligheter för utbyggnad av samhället västerut i riktning mot Kuseröd och Krossekärr. En mer begränsad utbyggnad, som binder samman bebyggelsen utmed vägen till Grönemad, är tänkbar. I Grönemad finns möjligheter att tillskapa attraktiva bostäder med havsnära läge. Kusten mellan Grönemad och Svinnäs bör däremot inte exploateras ytterligare. En del av Svinnäshalvön kan utvecklas med upp till ca 200 bostäder i mycket attraktiva lägen och med vissa servicefunktioner och verksamheter. En utveckling av verksamhetsområdet vid Gissleröd utmed väg 1012 i norra delen av samhället är möjlig. 154

3 ÖP 2002 Tanums kommun 8 Samhällsområden Väg 163 genom Grebbestad är belastad med mycket trafik, särskilt sommartid, och en förbättring av trafikmiljön och miljön i centrum är önskvärd. En omläggning av väg 163 till en sträckning öster om samhället har diskuterats under lång tid. Vägverket har dock inte med en sådan förbifart i sin planering för de närmaste tio åren. Eftersom tidigare föreslagna sträckningar berör Greby gravfält, av riksintresse för kulturmiljövården, kan det i framtiden bli aktuellt att utreda andra sträckningar än de som är redovisade schematiskt på kartan. Fortsatt utredningsarbete Möjliga utbyggnadsområden och andra angelägna frågor bör studeras vidare i form av en fördjupning av denna översiktsplan. Utgångspunkter för arbetet kan finnas i 1983 års områdesplan och samhällstudierna i 1990 års översiktsplan. Överväganden Viktiga frågor att belysa i ett kommande arbete med fördjupad översiktsplan, utöver utveckling av bostäder och verksamheter, är: - Utvecklingsområden för verksamheter - Skolans behov av nya skollokaler och förskola vid fortsatt bebyggelseutveckling för helårsboende. - Utveckling av övrig service - Bevarandeaspekter (natur-kultur) - Tillgänglighet till strandområden - Fri- och grönområden - Gång- och cykelstråk - Vatten- och avlopp - Användning av vattenområden, småbåtsplatser etc - Sjöbodar (tillgång, efterfrågan och möjligheter att bygga nytt) - Trafik- och trafiksäkerhet (bl a frågan om eventuell förbifart) - Markfrågor såsom stabilitet, radonförekomst och översvämningsrisker - Upplåtelseform för bostäder på kommunal mark i attraktiva lägen Rekommendationer Rekommendationer för samhällsområdena, S1-S14, finns redovisade i kapitel 7 Rekommendationer. Denna beskrivning i översiktsplanen ska utgöra program för upprättande av fördjupad översiktsplan för Grebbestad. Rekommendation i kulturminnesvårdsprogram sid. 223, se bilaga

4 156 Kasen bäcken Tanumskustens naturreservat Linnebacka Strandkärret väg 1013 Skickeröd Källbacken Solliden Fornborg Fn10 Blakeviken Sandkullen orra Trollsviken Trollsvikholmen Södra Trollsviken en Gallvikberget Solvik N Minneberget Solviken Bruket Edsviken St. Holmen Camp.pl. Manneklåvan L. Holmen Campingplats Torensborg Gottlandshagen Edsvik Norra Edsvik Södra Edsvik Edsviktjärnet väg Kleva Katten Rw Södra Minneberget Larsbräckan Hogarna Mellangården Svarta flut ällareholmsfluna Altarefjorden " Rwt Altarstenen Munkekyrkan Kuserödsmyren Ulmekärr Kuserödsmyren Bräckan Trellebergs slott väg 1013 Greby Norgården Måndagstorpet Försöket Vrå - Källareholmssundet Småbåtshamn Munksund Yttre Kuseröd Ulmekärrssand Hällorna Solberga väg Majblomman Botten el n Gisslerödbäcken är kär Vadskär Husebacken Långa skäret Sandhakskäret Skärebågskäret Andreskäret Kullgrens brygga Sandhaken Grönemad Hällan Haga Gissleröd Stämmen Lunden Anneberg Fotb.- pl. Hagarna 20 Falkeröd Grebbestad Greby gravfält Hembygdsgård R3 Falkerödtjärnet Fr23 Brattåstjärnet Bastholmen Bastholmsundet Kuseröd Charlottenlund Folkhögskola Brattås

5 Tomtning Krossekärr Karlslund Siljevi Fotbollsplan Bastholmgrundarna Camp.pl. Husberget Östra Kuseröd Småbåtshamn Pälsdjursgård Björnemyr Kusens pall 3 Klåvholmen Soludden Sövall Reningsverk Fiskehamn Stödberget Porsholmen Kusens grav Kusens grav Rw Fn12 Tornbågskäret Långholmen Kogrundarna N Buskär Bockholmen Bukten S Buskär Fridhem Lökholmen Gliskilen Tanumskustens naturreservat Svinnäs Orrevikbukten Grebbestadkilen Tungedrättet Koskär Vadskär Svenseröd Campingplats 13 Björnås Lökholmen Rörvik Kullholmen Manholmgrundet Tunnan Stockeledet Krossholmen Svinnäs övre Stora Kolerakyrkogård Djupelag Asken Manholmen Kepholmen Björn Damphällan Tärneskär Krossholmen Tärneskär Svinnäs nedre Skedlagudden Kepholmen Slottsholmen Stora Manholmen Skaterumpan Skaterumpan Yttre Tärneskär innö Fn12 Kätteskär Manholmskäret Byttelocket Kätteskärsgrund Skyttebänkarna 157 Tomtning Klunken Gräns för samhällsområde Yttre Klevholmen Testholmfluna Planlagt område Planlagt område, bör ändras Inre Klevholmen Utvecklingsområde, bostäder Testholmen Makrillskär Ny sträckning av lv163, två alternativ Möjlighet för utbyggnad av småbåtshamn Beteckningar enligt kapitel 7 D Norra Dövik Norra Dövik Nordfjorden Nordfjorden R3 Duskärshuet Särskilda natur- Galteryggen o kulturvärden Inre kustzonen Långemyr Yttre kustzonen Rw Vattenområde Rwt " Planlagt område Vattenområde för sjöfart, möjligt djuphamnsläge Beteckningar enligt kapitel 7 Fn Naturreservat Lilla Manholmen Fr23 Dynan Fritidsanläggning Rösholmen m! Ängudden Skala 1: ÖP Rösholmsflut Rådhuset Arkitekter AB Röd Älgemon Brandflut D Föreslagna kommunala reservat Tanumsstrand Toppesten Mossemyr Göteröd Ängebyggarna Tunatorpet Myren S12 GREBBESTAD Mon 2002 väg 163 Bredväg TANUMS KOMMUN ÖVERSIKTSPLAN Kroksmyr 19 Billtorp Myren M Pälsd