P.K. VAD ÄR Publik utveckling? VIDGAT DELTAGANDE FÖR VEM VARFÖR TAR SÅ FÅ DEL AV OFFENTLIGT FINANSIERAD KULTUR? OCH VARFÖR?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "P.K. VAD ÄR Publik utveckling? VIDGAT DELTAGANDE FÖR VEM VARFÖR TAR SÅ FÅ DEL AV OFFENTLIGT FINANSIERAD KULTUR? OCH VARFÖR?"

Transkript

1 P.K. publiken och kulturen VAD ÄR Publik utveckling? Bild: R_lion_O VIDGAT DELTAGANDE FÖR VEM OCH VARFÖR? VARFÖR TAR SÅ FÅ DEL AV OFFENTLIGT FINANSIERAD KULTUR? ATT sätta SIG IN i publikens situation

2 2 Publiken och Kulturen Publikutveckling för vem och varför?... 4 Kulturell demokrati - Om instrumentalisering och sociala aspekter av publikutveckling... 6 Vad är publikutveckling?...7 From Audience Development to Audience Engagement - NIELS RIGHOLT... 9 VIDGAT DELTAGANDE...10 PUBLIK UTVECKLING I PRAKTIKEN - Några konkreta råd från Heather Maitland...12 Ny teater sätter publiken i centrum...14 SAMTIDIGT I NORGE...16 ATT sätta SIG IN i publikens situation - LISA BAXTER...18 VAD ÄR PROBLEMET? För få tar del av offentligt finansierad kultur! du kanske redan jobbar med publikutveckling!...21 HALLÅ DÄR! SISTA ORDET - Henrik Martén Utgivare Kultur i Väst Texter och material Anneli Abrahamsson, Lisa Baxter, Louise Ejgod Hansen, Ingrid Handeland, Heather Maitland, Henrik Martén, Niels Righolt, Dag Rosenqvist Art Director/grafisk form Thomas Larsson Redaktion Helen Liljedal, Dag Rosenqvist, Anneli Abrahamsson KontaktpersonER Helen Liljedal och Nils Wiklander, Kultur i Väst Citera gärna oss, men ange källa Tryck Bording Borås Kultur i Väst 2015

3 Publiken och Kulturen 3 P.K. Du håller i tidningen P.K. Publiken och Kulturen. P.K, som är ett magasin som handlar om publikutveckling och ges ut av Kultur i Väst, en av Västra Götalandsregionens kulturförvaltningar. Vi har valt att producera P.K. därför att vi vill att intresset för publiken och publikutveckling ska öka, att fler ska bli intresserade, bli inspirerade, få kunskap om, diskutera och problematisera de här frågorna. Vi hoppas också att människor som tidigare inte arbetat så mycket med publik och publikfrågor, ska få lust att börja. Vår förhoppning är att P.K. ska vara en start och ingång för tankar och idéer som handlar om publikutveckling utifrån olika perspektiv och olika erfarenheter. Vi har valt att samla ihop texter kring begreppet publikutveckling så som det pratas om det just nu. Bland annat får man praktiska tips och verktyg från Heather Maitland, som är en av publikutvecklingens förgrundsgestalter i Europa. Du kan också ta del av resonemang från Center for Kunst och Interkultur i Danmark och Norsk publikumsutvikling i Norge. Vi kommer fortsätta att vända och vrida på begreppet Publikutveckling, problematisera, beskriva och kanske ifrågasätta. Hör gärna av dig om du har åsikter om innehållet eller om du vill dela med dig av tankar om publikutveckling. Bild: Dmitriip Du kan mejla: Väl mött redaktionen PS. Om inget annat anges har redaktionen skrivit alla texter. DS.

4 4 Publiken och Kulturen Publik utveckling för vem och varför? Bild: Christian Bertrand

5 Publiken och Kulturen 5 Är det bara ytterligare ett sätt att kontrollera konsten och kulturen? Ordet publikutveckling håller på att etablera sig som ett begrepp inom konst- och kulturverksamheter som riktar sig till en publik. Ambitiösa konferenser, enklare seminariedagar och praktiska workshops arrangeras på alla möjliga håll. Man diskuterar vad begreppet betyder, det talas om inkludering, vidgat deltagande, om audience engagement och om segmenteringsmodeller. Och man pratar om EU:s nya program för de kulturella och kreativa sektorerna, där just publikutveckling är ett av huvudspåren. Men vad är egentligen publikutveckling? En del skulle nog säga att det bara är ytterligare ett sätt att kontrollera konsten och kulturen. Att det är ett nytt sätt att förpacka den och förminska dess värde. Ett sätt att kunna mäta kulturen och att ge folk vad folk vill ha. PUBLIKUTVECKLING ÄR ETT komplext område och begrepp. Det omfamnar och innefattar många olika aspekter av relationen mellan kulturinstitution eller kulturutövare och publiken. Vi ser begreppet som ett av flera verktyg som kan ge fler människor möjlighet att ta del av konst och kultur. Och tvärtom. Att publiken kan ge institutioner och utövare ingångar i vad kultur är eller kan vara. Vi tror att publikutveckling kan vara ett sätt att faktiskt stärka och hävda konstens egenvärde. SJÄLVKLART ÄR VI MEDVETNA om diskussionen som pågår om begreppet publikutveckling. Med texterna i den här tidningen vill vi föra den diskussionen och ge er en överblick och presentation av definitioner, frågeställningar och problem och visa exempel på hur andra jobbar med frågan och begreppet runt om i Europa och i Norden. I slutändan är det kanske så enkelt som att ställa sig frågan: Hur vi vill använda publikutveckling i praktiken och vad behöver vi för att arbeta med de här frågorna? Ordlista Inkludering När man räknar med, når och får människor att känna sig delaktiga. Exkludering är det motsatta, när man får människor att känna sig utanför, när man utesluter vissa. Vidgat deltagande Ett begrepp som används av politiker och byråkrater just nu. Betyder i stora drag att man vill att fler och andra grupper än de som redan känner sig hemma i kulturlivet, ska känna att de har möjlighet att delta och vara aktiva, om de så önskar. Segmenteringsmodeller Det finns olika modeller över hur man kan förstå och lära sig om sin publik eller kund. Man delar in sin publik eller kund i kategorier, som till exempel kön, ålder, bostadsort, utbildningsnivå, attityder, sysselsättning och inkomst. Utifrån uppgifterna försöker man ringa in och förstå vem som gillar vad och varför. Vem går på teater? Vilken typ av föreställning? Åker den bil eller buss dit? Kulturella och kreativa sektioner Det är de delar av samhället eller branscher där kultur och kreativitet är själva råvaran. Dit hör exempelvis dataspelsbranschen, mode, litteratur, scenkonst, design och formgivning plus en massa andra områden. Kulturell demokrati Grundtanken är att alla människor ska ha samma rätt att utöva och tillägna sig kultur och ha möjlighet att påverka den kulturella utvecklingen. Instrumentalisering Man pratar om instrumentaliseringen av konsten. Det man menar är att konsten inte har ett värde i sig självt, utan att man från politiskt håll använder kulturen som verktyg för att uppnå andra syften, att man till exempel vill skapa arbetstillfällen, minska antalet sjukdagar, få folk att besöka en ort och få turistinkomster, få uppmärksamhet i media etc. Instrumentell Hänger ihop med ovanstående. Hur man ska uppnå nytta, i det här fallet hur kulturen kan bidra till ett bättre samhälle.

6 6 Publiken och Kulturen Kulturell demokrati Om instrumentalisering och sociala aspekter av publikutveckling Publikutvecklingsbegreppet hänger starkt ihop med tankarna om kulturell demokrati, där man utvidgat kulturbegreppet och inkluderar en mängd olika kulturella uttryck. Som kulturpolitisk målsättning är publikutveckling ett relativt ungt begrepp. Det har sina rötter i brittisk kulturpolitik, där begreppet fick stor utbredning under och 1990-talen som en direkt konsekvens av de drastiska nedskärningar och den instrumentalisering av kulturen som genomfördes då. Inom den engelska traditionen är publikutveckling knutet till frågor som rör kulturell mångfald. Begreppet uppstod efter en period där olika etniska minoriteter utmanade den mer traditionella, västerländska förståelsen av konst. Det blev då tydligt att kulturinstitutionerna hade ett stort medansvar för det faktum att det i första hand var västerländsk konst som presenterades. I början var det alltså själva konstbegreppets exkluderande mekanismer som hamnade i fokus. Ur det uppstår sedan en vilja att formulera en mer inkluderande kulturpolitik, både i förhållande till de producerande konstnärerna och i förhållande till publiken. Målsättningen med publikutveckling kan alltså ses som en förlängning av begreppet kulturell demokrati, men med särskild tonvikt på ett etniskt inkluderande perspektiv. Det handlar om en kulturpolitik som på ett avgörande sätt vill förändra kulturinstitutionerna mot ett mer inkluderande synsätt. Publikutveckling i Storbritannien kan ses som ett försök att lösa det klassiska kulturpolitiska målet om konst och kultur till alla, och som en del av en instrumentell kulturpolitik, där konsten underställs Med instrumentalisering menar man att kulturen eller konsten används som ett instrument, eller verktyg, för annat än konsten självt. Att konsten också bidrar till folkhälsan, ökad turism eller annat som samhället efterfrågar. Översatt från Hvad er publikumsudvikling? av Louise Ejgod Hansen Rapporten ges ut av Scenekunstnetværket Region Midtjylland c/o Randers EgnsTeater Mariagervej Randers bredare sociala ändamål. Publikutvecklingsbegreppet ingår därmed i en kulturpolitisk strategi med fokus på social inkludering, där det finns politiska förhoppningar om att kulturen ska ha en positiv inverkan på folkhälsan, kriminalvården, sysselsättningen och utbildningen (Kawashima 2006). Sett ur det här perspektivet handlar publikutveckling om något helt annat än själva konstupplevelsen i och med att den härigenom kopplas till icke-kulturella målsättningar (Belfiore 2002). Trots tydliga paralleller till begreppet kulturell demokrati, så kan publikutveckling, som en del av målsättningen om social inkludering, ses som en vidareutveckling av eller fortsättning på talets instrumentella kulturpolitik. Det innebär också att: Politiker som har som mål att lösa social exkludering genom konst, legitimerar fortsatt offentlig finansiering av konsten genom argument om säker avkastning på investeringen i form ett ekonomiskt effektivt bidrag till en lösning på tunga sociala problem. (Belfiore 2002) Publikutveckling handlar alltså inte bara om att säkra kulturupplevelser för invånaren, utan även om att på ett effektivt sätt motverka sociala och kulturella ojämlikheter. Ur det här perspektivet kan konst och kultur ses som användbara verktyg, som skulle kunna bytas ut mot andra uttryck och satsningar (till exempel idrott) om de skulle visa sig vara mer effektiva och bidra till att lösa mer övergripande samhälleliga mål. Med det sagt så har den engelska kulturpolitiken genom åren satsat otroligt mycket på publikutveckling och har på det sättet bidragit med värdefulla erfarenheter i förhållande till att skapa fler inkluderande institutioner.

7 Publiken och Kulturen 7 Vad är publikutveckling? Publikutveckling är ett samlingsnamn för metoder och målinriktat, långsiktigt arbete för att få fler att besö ka eller delta i kulturen och konsten. Det är också ett förhållningssätt till både verksamhet och publik.. Publikutveckling kan handla om att behålla den publiken man har eller om att försöka få en större publik eller om att arbeta för att nå helt nya grupper.. För att kunna jobba med de här frågorna behöver man förstå, ha kunskap om och ha en djupare förståelse för vem som är ens publik och vilka som skulle kunna tänkas bli det. Man behöver kanske skapa nya eller andra ingångar till kulturen och konsten, så att fler kan känna sig berörda eller utvalda. Men det handlar också om att ge människor redskap att kunna skapa själva, för sin egen skull men också för att berika upplevelsen av kultur.. De kulturpolitiska målen som vi arbetar utifrån har demokrati och yttrandefrihet som sina absoluta utgångspunkter. Kulturlivet ska vara en fri, obunden kraft som speglar, granskar och ifrågasätter. Alla ska ha möj lighet att delta på sina egna villkor och på det sätt man vill. Det kan till exempel vara genom att skaffa sig bildning och kunskap, uppleva kultur som andra skapar eller skapa själv.. Bild: Franzi Publikutveckling är en del av arbetet med vidgat deltagande, där man ser tillgänglighet och möjligheten att delta i kulturlivet, som en rättighet. Det gör att publikutveckling ytterst handlar om makt, demokrati och yttrandefrihet.

8 8 Publiken och Kulturen VEM ÄR DET SOM SKA UT VECK LAS Bild: Dmitriip?

9 Publiken och Kulturen 9 Från publikutveckling till ja, vadå? Begreppet publikutveckling både ifrågasätts och problematiseras. En del av de frågor som dyker upp är vem det egentligen är som ska utvecklas? Kan man tolka det som att det är publiken som ska utvecklas? Om vi leker med tanken att det är publiken som ska utvecklas, vilket ansvar har då konstnärerna eller de som presenterar konsten? Vem är det som ska utveckla publiken och vad menar vi med utveckling? Vissa tycker att publikutveckling är höjden av envägskommunikation och menar att begreppet antyder att det finns en passiv mottagare som i princip bara ska anpassa sig till utbudet. Typ. Som en reaktion på, och för att nyansera begreppet, har man istället börjat använda begreppet audience engagement, både internationellt och i Sverige. Men det är svårt att översätta engagement till svenska i det här sammanhanget. Självklart menar man engagemang i och för konsten, men det antyder även ett band och en ömsesidighet mellan konsten och publiken, där det handlar lika mycket om att publiken ska engagera sig i konsten, som konsten ska engagera sig i publiken. Den relationen är svår att översätta till svenska, så tills vidare väljer vi att använda oss av det engelska begreppet. Här nedan kan du läsa en kort översikt av övergången från Publikutveckling till audience engagement. Texten, som är skriven av Niels Righolt, verksamhetsledare på CKI - Center for Kunst & Interkultur i Köpenhamn, beskriver också hur de nordiska länderna har förhållit sig till skiftet de senaste åren. From Audience Development to Audience Engagement Over the last decades audience development and lately the more precise term audience engagement has entered the formation of policies and public funding of the arts and it has assumed a greater strategic priority within cultural-sector management and policy development throughout the western world. There has been a movement from audience development - understood as a process of widening access to arts and culture, deepening and enriching the experience of audiences and participants and fostering a more open, receptive attitude to what might be deemed challenging or new work - to audience engagement reflecting the aspect of perception and the still more articulated demand for relevance, new narratives to reach out to a broader potential audience, co-creation and participatory experiences. Niels Righolt verksamhetsledare på CKI - Center for Kunst & Interkultur i Köpenhamn Läs mer om CKIs arbete på kunstoginterkultur.dk Traditionally countries like the UK and the Benelux has been amongst the pioneers in searching and testing new ways of interaction between the arts and the audience and the Nordic countries have looked to them for inspiration and new ways of working. However, the last few years has shown, that throughout the Nordic countries there too has been a range of ground-breaking projects, learning programmes, new research and conference meetings examining how cultural producers and presenting organisations can improve their relations to the potential audience, whether it happens through education, outreach and community engagement or through more traditional methods such as mainstream marketing approaches. And recently demands for a clearer position on how the institutions and cultural projects will reach out to the public, has entered national legislation and regional priorities in Denmark as well as in Norway, Finland and Sweden.

10 10 Publiken och Kulturen Fördomar om publiken och folk i allmänhet Jag bombade, men det var kass publik. De förstod ingenting. Vi hade så roligt under repetitionerna. Sen kom publiken. Vad otacksam publiken är, vi som ansträngt oss får att nå dom så kommer dom inte!! Publiken hatade mig. Jag suger. inom ramarna för begreppet publikutveckling ingår även begreppet vidgat deltagande. Börjar man bena i och ska försöka förstå vad olika begrepp egentligen betyder och står för kan man lätt tappa bort sig, inte minst med ett begrepp som vidgat deltagande. Vad menar vi när vi pratar om vidgat deltagande? Vem är det som ska delta i vad? Och varför? Vidgat deltagande för Västra Götalandsregionen och Kultur i Väst Om vi utgår ifrån det regionala perspektivet, så handlar det om att alla invånare i Västra Götaland ska ha möjlighet att engagera sig i våra offentligt finansierade kulturverksamheter. Inte bara som besökare till vad nu än de regionala kulturinstitutionerna väljer att presentera, utan som aktiva deltagare. Det regionala arbetet med publikutveckling pågår och många arbetar med begreppet i sin verksamhet, men insatserna regleras även av olika kommunala, regionala och statliga instanser exempelvis vid bidragsgivning. På Kultur i Väst arbetar man med vidgat deltagande ur olika perspektiv, till exempel i arbetet med arrangörsutveckling. Det vill säga att arrangörer, utbud och arrangemang ska representera många olika verkligheter, att mer och fler historier ska berättas, att de ska nå ut till en bredare publik och angå fler invånare. Helt enkelt att det, som man i så många dokument, skrivningar och kulturplaner talar om ska bli verklighet vår demokratiska rätt att ta del av och utöva kultur. Mer konkret handlar vidgat deltagande om rättigheter för fler att kunna delta i kulturlivet oavsett bakgrund, kön, könsidentitet, klass, etnicitet, religion, ålder, funktion eller sexuell orientering. Det handlar inte om att marknadsföra färdigproducerad programverksamhet utan om förändringsprocesser. Det räcker inte med att öppna dörrarna till institutionerna, införa fri entré eller att funktionsanpassa lokalerna: man måste framför allt övervinna mentala barriärer och diskriminerande normer. VIDGAT DELTAGAND Fördomar om konst/ kulturarbetare Konstnärer tycker att de är märkvärdiga, men jag hörde om en apa som målat en tavla, som gjorde alla mållösa. Det säger en del. Man ställer en toastol i en vitmålad lokal och kallar det konst. Är det inte svårare än så, då är jag också konstnär.

11 Publiken och Kulturen 11 Folk i allmänhet förstår sig inte på konst. De är outbildade och ointresserade och vill helst av allt bara sitta hemma framför Bingolotto. Det är mest tanter som går på olika kulturevenemang. Kulturtanter från 40 och uppåt. Arbetarklassen gillar fotboll. De besöker aldrig konsthallar eller går på en scenkonstföreställning. E Bild: Dmitriip Konstnärer är väldigt djupa, intelligenta, fri gjorda, kreativa och känsliga människor. En del konstnärer vill bara ägna sig åt sin konst och gå på bidrag. De vill inte ha ett riktigt jobb. Det går inte att leva på att vara konstnär. Bra konst kommer ur lidande.

12 12 Publiken och Kulturen PUBLIK UTVECKLING I PRAKTIKEN

13 Publiken och Kulturen 13 Några konkreta råd från Heather Maitland Välj den du vill jobba med. Till att börja med behöver man ha det här i åtanke publikutveckling handlar om att utvidga och bredda individens upplevelse av konst. Det betyder att ni inte kan börja arbetet med att tänka på spännande akter eller arbetssätt ni måste börja med publiken. Finns det någon målgrupp i samhället som ni vill arbeta gentemot eller med? Välj personer som ni tror eller vet har någorlunda likadana uppfattningar och beteenden, så att ni kan kommunicera med dem på samma sätt. Välj en aktivitet som ni tror väcker stort intresse, så stort att det överbryggar de eventuella hinder som finns. Om ni redan har valt en aktivitet hitta en målgrupp som är intresserad av eller har behov av aktiviteten. Ta reda på saker om målgruppen Ta reda på hur din publik och hur befolkningen i ditt närområde ser ut. Upplever du att din målgrupp inte besöker dina arrangemang ta reda på om det finns några hinder som gör att de inte kommer. Ta också reda på vilken typ av information din blivande publik behöver. Eftersom det här exemplet bygger på att du redan har arrangerat publika evenemang, så vet du antagligen redan en hel del. Det finns förmodligen också information från tidigare undersökningar som andra organisationer redan har gjort. Du behöver alltså inte massor av resurser för att göra den här kartläggningen. Använd informationen Plocka fram huvudpunkterna i kartläggningen och titta på andra publikutvecklingsprojekt som riktats mot liknande målgrupper. Din kunskap om och förståelse för målgruppen är A och O. Använd informationen du fått fram så att du väljer rätt målgrupp. Identifiera eventuella hinder som skulle kunna innebära att folk inte kommer till ditt arrangemang. Välj rätt produkt och ge målgruppen den information den behöver för att fatta medvetna beslut. Förbered vad du ska säga, hur du säger det och hur du ska få fram ditt budskap. Planera projektet Alla inblandade i projektet måste veta varför det görs och vad målet är. Med tydliga syften och mål blir det självklart varför man gör de val man gör under projektets gång. Det är också viktigt att ni bestämmer och kommer överens om hur projektet ska utvärderas. Konsultation Testa dina idéer på kollegor, ta med idéerna till andra organisationer, regionala eller lokala förvaltningar eller myndigheter för att se hur väl de håller i deras ögon. Vänd dig direkt till målgruppen. När din målgrupp har möte i sin organisation åk dit och testa projektet på ett litet antal villiga försökspersoner. Det räcker att samla 8 10 personer ur målgruppen för ett opretentiöst samtal om projektet, du kan gå vidare och välja ut några nyckelpersoner ur målgruppen som du pratar med en och en. Be till exempel lärare eller ungdomsledare eller andra ledare att prata med sina medlemmar om projektet. Ett alternativ är att anlita ett proffs som gör en formell forskning kopplad till projektet. Har du en idé, tveka inte att höra av dig till en högskola eller ett universitet och presentera projektet. TÄNK PÅ DETALJERNA Det går inte säga för ofta var noga med detaljerna! Detaljerna är otroligt viktiga för helheten. Allt ifrån hur man bemöts när man kommer in i lokalerna, till att det finns ett utrymme där man kan ställa sin barnvagn, till om ni tar kort eller inte. Den konstnärliga produkten är inte bara det som händer på scenen. Det är viktigt att förstå och bära med sig att alla aspekter av besöket är del i helheten. Det är en upplevelse du erbjuder och alla delar av upplevelsen måste svara upp till varandra. Det gäller allt ifrån det tryckta materialet till vilket mottagande du får i foajén. Hur köper man biljetter? Är det krångligt? Har målgruppen dator eller inte? Tänk på priset. Generellt sett så signalerar högt pris hög kvalitet, men det kan ändå vara idé att ge målgruppen rabatt. Hur kommunicerar du med din målgrupp? Via mejl, sociala medier, annonser, affischer på stan, flyers? Se till att finnas där din målgrupp är och kommunicera med dem på det sätt som de är vana vid. SKAPA RELATIONER Vet din blivande publik om att du finns? Annars får du se till att de får veta det. Bjud in dem till ett testbesök eller samtal och försök få dem att engagera sig i det du gör. Kommunicera med dem och se till att de kommer tillbaka. Använd dig av direkta erbjudanden som gå två, betala för en, diverse abonnemang eller rabatter för olika publikgrupper. På det här sättet får du återkommande besökare. Utvärdera projektet Uppnådde ni era mål? Hur bidrog projektet till de konstnärliga, sociala eller ekonomiska målen? Använde ni era resurser på bästa sätt? Nådde ni några oväntade resultat? Vad tyckte målgruppen om upplevelsen? Finns det något som ni skulle förändra om ni fick göra om det och i så fall, är det värt att göra igen? Verkar det som om målgruppen hittat er? Har ni fått någon känsla för om de kommer komma tillbaka? Kommer de bli trogna besökare eller tror ni att de kommer att komma tillbaka någon gång då och då?

14 14 Publiken och Kulturen För ett halvår sedan träffades en grupp människor på ett arkitektkontor i Göteborg. Det var skådespelerskan Josephine Bauer som bjudit in personer som hon stött på i olika sammanhang. Några kände varandra sedan tidigare, de flesta hade inte setts förut. De satt på det där kontoret för att Josephine ville ha med dem i sitt projekt att starta en helt ny teater, en mötesplats med publiken i centrum. och så förstås Josephine Bauer, skådespelare och initiativtagare till projektet. Just nu håller gruppen som bäst på att skicka in de papper man behöver för att söka stöd från olika instanser. Teatern är en pappersprodukt än så länge, men visionerna, drömmarna, tankarna och önskningarna är väldigt tydliga. Man vill skapa något nytt på sitt eget sätt. Publiken är vårt centrum, men man måste skapa en publik, de finns inte bara där. Vårt projekt är en kombination av kulturpolitiskt syfte och en konstnärlig verklighet, som vi vill skapa. En demokratisering av teatern och det samhället som vi ingår i, säger Leif Adolfsson. höra de där berättelserna efter föreställningen, inte jag. Det vill jag ändra på för det är de där samtalen och mötena som utgör vår grund på scenen. Demokrati, delaktighet teatern som gemensamt projekt Att skapa en teater som är allt annat än fisförnäm är en ledstjärna, ett folkets teater. Försöken har gjorts förut. Trots det ser det ut som det gör med mer eller mindre tomma teatersalonger. Kanske är det brist på relevans, att man inte förmår att träffa rätt och nå sin publik. Orsakerna är förstås många, men Erik Ståhlberg, som har arbetat på de stora teatrarna tror Ny teater sätter publiken i centrum Nu sitter vi på samma arkitektkontor för att prata om hur, varför och på vilka sätt man tänker arbeta med och för sin publik på Teater Bauer, som teatern heter. Det startade egentligen med att jag började säga högt att jag ville starta en teater. Då hade jag träffat olika människor i olika sammanhang, pratat, diskuterat Så jag bjöd in dem jag ville diskutera en ny teater med. Det är framförallt vår syn på publiken som fört den här gruppen av kollegor samman, berättar Josephine Bauer. I kärngruppen finns arkitekten Per Nadén och projektledaren Göran Arvidsson. Det är på deras kontor vi gör intervjun och det är där många av mötena äger rum, även om de inte sitter med just vid det här tillfället. I gruppen ingår också Åke Gullberg, ekonom och filmproducent, Erik Ståhlberg, regissör och skådespelare, scenografen Stine Martinsen och Leif Adolfsson, regissör och skådespelare I detta nya vill man inte heller vara formbunden, de kan börja med vad de har lust med. Men med det fria, oprövade, kommer också frågorna. Hur går man tillväga för att skapa en teater som är allt annat än distans och artighet och vad vill vi i vår sceniska gestaltning? Sitter vi här och pratar och går in och gör vår egen grej sedan, säger Erik Ståhlberg. Men det tror inte Leif och Josephine. Absolut inte. Nej, vi vill ju inte det. Vi vill inte gå in och göra vår grej. Det är inte därför vi gör det här, säger Josephine. Hennes drivkraft är att föra en dialog med människor som hittar till teatern. Att få input, höra människors berättelser, möta andras erfarenheter. Det är sådant de vill fylla sin nya teater med. De gånger jag har varit med om att möta publiken har varit fantastiska, men ofta är det personalen i caféet som får att en av orsakerna kan vara en slags historielöshet, att pjäsval inte så ofta dockar an till vare sig då- eller nutid. Det är väldigt få föreställningar som binder samman historien med vår tid och vår tillvaro. Om man väljer att sätta upp en pjäs av Strindberg vad säger den om tiden den skrevs i och vad kan den säga om vår nutid? Hur relaterar vi till dåtiden. Vår tid och vår samtid är en spegling av ett då. På den egna teatern tänker man ha en ständig utvärdering och låta den ta plats och spela roll för verksamheten. Den ska bidra till att vitalisera arbetet och göra så att man kan göra bättre och annorlunda för att nå ut, av flera olika anledningar. Att vara en del i ett samhällsbygge är en av kulturens och teaterns uppgifter och det är en uppgift man måste ta på sig, menar Leif Adolfsson. Konstnären måste börja definiera sig som en samhällsbyggare och måste också

15 Publiken och Kulturen 15 Publiken är vårt centrum, men man måste skapa en publik, de finns inte bara där. börja betraktas som en sådan. Att den här Vi gör litet tvärtom. Vi skapar inte en Men visst finns det risk att det inte kom- gruppen tar det här ansvaret, det är vårt sätt teater och sätter upp en föreställning och mer att gå, men den risken är alla villiga att visa att vi vill leva med och bygga det försöker få publiken att komma dit utan att ta. här samhället. startar istället med dialog. Vi ska börja I våra ögon talar allt till vår fördel, prata med folk, den här teatern ska vi men det blir en pedagogisk uppgift att ha Ska slå ut scenens fjärde vägg bygga upp tillsammans, så när vi är redo styrka och tålamod för att vi inte ska vika Skådespelaren, poeten och dramatikern att sälja biljetter, då känner folk till oss ner oss, när motståndet kommer. Om Kent Anderssons filosofi och ande svävar redan. Och när vi går ut och träffar med- man börjar anpassa sig då, då har man över projektet. Den atmosfär som han borgarna, då kommer vi att behöva ha en vikt ner sig, säger Leif Adolfsson. lyckades skapa på teater Aftonstjärnan på gedigen dialog med andra, institutioner, Erik Ståhlberg flikar in: Hisingen i Göteborg är en ledstjärna i arbe- föreningar och andra med kontakter, En pedagog i Malmö sa; Vi skådespela- tet. Erik Ståhlberg fanns med i ensemblen i säger Josephine Bauer. re måste ha storhetsvansinne, men vi får många år. inte få hybris. Folk kom förbi och satte sig i köket Vad är det som gör att ni innan föreställningen för att prata. Det fanns kommer att lyckas? ingen gräns mellan skådespelare och publik. Det är ju den känslan man vill åt och självklart påverkade relationen mellan oss och de i salongen det som skedde på scenen. Hur ska man då göra för att nå dit? Hur ska man göra för att bli en del av ett samhällsbygge och spela roll för staden och regionen? Vi har så mycket kompetens i gruppen och vi knyter till oss nya människor hela tiden. Vår drivkraft är inte att få jobb, för vi har våra jobb och karriärer redan. Men vi vill skapa något bestående, ett ställe där teatern är navet, där fjärde väggen är bruten utan att för den sakens skull ta bort teaterns magi. Med jämna mellanrum kommer vi att göra nedslag för att se hur arbetet går. Hur går man tillväga för att uppnå sina mål? Vilka motgångar stöter man på? Vad är svårigheterna eller de stora överraskningarna i arbetet med att nå, hitta och engagera sin publik och sina deltagare? Om det kan du läsa i kommande P.K. Bild: Pernilla Johansson

16 SAMTIDIGT 16 Publiken och Kulturen I Sverige har vi inte kommit så långt att vi faktisk har en rikstäckande organisation som arbetar med publikutvecklingsfrågor, även om vi är på god väg. Men det har de i Norge. Norsk publikumsutvikling grundades 2009 och är en nationell medlemsorganisation som har till uppgift att arbeta för ökad kunskap om olika publikgrupper och ökad kunskap om medlemsorganisationernas kulturutbud. Organisationen bildades ur ett uttalat behov av en konstartsövergripande samverkan mellan olika kulturaktörer när det gäller kunskap om skilda publikgrupper och behovet av att hitta nya och bredare publikgrupper.sedan 2012 är Ingrid E. Handeland verksamhetsledare för Norsk publikumsutvikling. I samband med dansbiennalen CODA Oslo International Dance Festival som äger rum i Oslo skrev Ingrid texten Hvad må gjøres. Där skriver hon om de sociala aspekterna av konst- och kulturupplevelsen, om sociala medier och mobila redskap, om outreach, ambassadörer och om hur mycket scenkonsten egentligen kräver av oss som publik. Oslo Atlas är en helt unik kartläggning som bygger på över 1500 intervjuer med personer ur olika publikgrupper i Oslo och Akershus. Kartläggningen genomfördes av Manchesterbaserade forskningsinstitutet Morris Hargreaves and McIntyres och utgår från deras segmenteringsanalys Culture Segments. Det är en modell där man har identifierat åtta kulturtyper, alltså åtta olika typer av kulturpublik, kan man säga. Typerna är indelade i kategorier utifrån vilka behov de vill tillfredsställa genom att delta i kulturarrangemang och vad de förväntar sig få ut av konst- eller kulturupplevelsen. Analysen av kartläggningen leder sedan till att man tar fram åtta olika typer av kommunikationsstrategier, som kulturinstitutionen sedan kan utgå från. Den här modellen funkar också bra och är effektiv om man vill utveckla relationen till de publikgrupper man redan jobbar med. Hva må gjøres Det finnes ingen one-size-fits-all-model for publikumsutvikling. Men rene markedsføringstiltak i form av produktannonsering og presseomtale biter ikke på ikke-brukerne. De kommuniserer best overfor det etablerte publikummet som vet hva de er ute etter. For å nå ikke-brukere med kommunikasjonstiltak må innholdet formidle publikums gode opplevelser med publikums egne ord. Hvem blir den første til å sette i gang twitterkampanjen #magiske øyeblikk? Kunstspråket og formidlingen av kunstnerens intensjoner er mest interessant for viderekommende og folk i bransjen. For mindre bevandrete publikummer kan videoer og soundtrack fra prøver og forestillinger være mer fengende. Denne typen innhold formidlet gjennom sosiale medier på måter som ikke virker påtrengende, men som pirrer nysgjerrigheten, kan på sikt bidra til å endre omdømmet til en kunstform eller et visningssted. Det handler om å bygge ned fordommer og å bygge opp tillit til at kunst kan være medrivende på en underholdende måte, selv når den griper ned i de mørke sidene av eksistensen. Det handler om å fascilitere word-of-mouth og la publikum trip-advise sine venner.

17 Publiken och Kulturen 17 I NORGE Bilder: hchjjl Publikumsutvikling kan selvsagt også ta form av omfattende opplæringstilbud som tar sikte på å skolere en målgruppe. Det kan være tiltak rettet mot barn og ungdom, eller mot voksne i et avgrenset lokalsamfunn. Sammenliknet med tilsvarende scener i byer som Berlin og London satser Oslos scenekunstinstitusjoner i liten grad på formidling og outreach-programmer. Publikumsutvikling praktiseres hovedsakelig i form av programmering og markedsføring, men det er en voksende erkjennelse av at publikumsutvikling og publikumsvedlikehold i dag krever langsiktig analog og digital relasjonsbygging Som kunst-eksperter og ekspert-publikum har vi en tendens til å glemme at kunstopplevelsen alltid i bunn og grunn er sosial. Oslo Atlas minner oss om at allmenhetens sosiale behov alltid går foran de kunstneriske. Med sosiale behov tenker jeg på alt fra muligheten til å treffe likesinnede og venner til å kunne spise og drikke godt og slappe av i en behagelig sosial setting før og etter forestilling. Men også til det helt nye og stadig mer påtrengende behovet for å fange opplevelsen med den tingen 90 prosent av oss bærer med oss i hånden. The devise. Vi lever i en mobilifisert samtid hvor kreativitet er en megatrend og hvor kunst og kultur florerer, både på tilbuds- og etterspørselssiden. Stimuli-addicts tråler Oslos mangfoldige kulturscene på jakt etter nyskapende remixer av tradisjonelle kunstformer. Multi-disiplinære, multi-kulturelle og multi-sensoriske opplevelser er ettertraktet av den nye avantgarden blant publikum, og alt deles og spres kontinuerlig via mobilen i sosiale medier. På scenekunstarenaene er det foreløpig mobilforbud. Om google glass blir like utbredt som mobilen er i dag, vil alle kunne filme forestillingen og spre videoen i sosiale medier mens de sitter i salen, uten at publikumsvertene kan gjøre noe med saken. Publikumsutvikling er en betegnelse som kan oppsummere de initiativene som må tas for å overvinne den iboende motstanden mot det ukjente, uprøvde og nye i offentligheten og i scenekunst-feltet. Publikumsutvikling betyr offentlighetsutvikling. Det norske ordet for publikum kommer av det latinske publicus som betyr offentlighet. Oslo Atlas har lært oss at den største barrieren for de som ikke kommer er et etterlatt inntrykk i offentligheten av at scenekunsten krever mer av sitt publikum enn den gir tilbake i form av opplevelsesintensitet. Det er opp til scenekunstnerne og scenekunstens formidlere å motbevise disse fordommene. Et av mange mulige grep kan være å la publikum overta formidlingen. Det stiller ingen krav til kunsten. Men det forutsetter at vi tilbyr delbart innhold. Det sitter foreløpig langt inne blant scenekunstens rettighetshavere og gatekeepere. Läs mer om Oslo Atlas på Norsk publikumsutviklings hemsida: norskpublikumsutvikling.no Artikeln i sin helhet publicerades i samband med ett Outreachseminarium i regi av CODA Oslo International Dance Festival, Norsk publikumsutvikling och Dansens Hus Oslo. Läs artikeln i sin helhet på: https://codadancefest.s3.amazonaws.com/ uploads/ckeditor/attachments/33/coda_outreach_web.pdf

18 18 Publiken och Kulturen Lisa Baxter är en av de senaste årens mest intressanta experter när det gäller frågor som rör publik och publikens upplevelser av konst och kultur. Hon åker runt i hela Europa med bland annat workshopen Walking in the shoes of your audience, där deltagarna får sätta sig in i publikens situation, utifrån den egna verksamheten. Hon om någon borde väl kunna svara på frågorna: Vad är publik och vad menas med upplevelse? Lisa Baxter arbetar som upplevelsedesigner, vilket betyder att hon designar event och händelser som både skapar känslor och upplevelser. Hon vrider och vänder, tränger in i och försöker förstå vad som händer när vi går på olika evenemang och de känslor som hänger ihop med de besöken. Vad är det som triggar igång en upplevelse och hur påverkar den oss? Hon driver The Experience Business med kontor i West Yorkshire i England, som ägnar sig åt strategisk marknadsföring och varumärkesarbete, där hon arbetar med att få sina klienter att sätta publikens och besökarens upplevelse i fokus. Hon är nämligen alldeles övertygad om att det hänger ihop med lönsamhet. Levererar man äkta värde till sin publik så gör man även en god affär, hävdar Lisa Baxter. En av hennes mest uppskattade workshops är Walking in the shoes of your audience där deltagaren på ett handgripligt och direkt sätt får sätta sig in i publikens situation med utgångspunkt i den egna verksamheten, för att själv få en upplevelse av det man erbjuder. Vad är det som triggar igång en upplevelse och hur påverkar den oss? Lisa Baxter Grundade The Experience Business 2012 för att inspirera och tillhandahålla verktyg för organisationer som vill arbeta med publikutvecklingsoch upplevelsefrågor. Lisa arbetar praktiskt kring frågor som designtänkande, kreativ problemlösning och om att känna för sin publik. Lisa har utarbetat metoder som ger organisationer praktiska verktyg att arbeta med publikutveckling där publikupplevelsen står i fokus. theexperiencebusiness.co.uk Vad är en publik och vad spelar den för roll? De allra flesta av oss har en föreställning om vad en publik är, men enligt Lisa Baxters definition av en publik, så är det en individ, eller en kombination av olika individer, som upplever ett verk, medvetet eller omedvetet, individuellt eller kollektivt. Det innebär att vi alla, enskilt och kollektivt, är publik. Alltså är arrangören, programläggaren, kommunikatören, artisten eller besökaren, publik. Alla som på något sätt upplever verket ska räknas och inkluderas i diskussioner och tankar kring verket hur man vill att det ska upplevas och hur man tar hand om upplevelsen. Publikens känslor och eventuella deltagande i verket är lika viktiga att diskutera, som det som faktiskt ska presenteras, tycker hon. Utifrån att jag är upplevelsedesigner skulle jag säga att publikens deltagande, och inte bara konstverket, är något som konstnären eller programläggaren bör ha i åtanke när man planerar, så att man har tänkt igenom vilken roll man vill att publiken ska ha. Själv tycker Lisa Baxter att publikens enda roll är att vara närvarande och delta i upplevelsen. Man kan inte alltid veta vilka avsikter en konstnär, en artist eller en programläggare har kring publikens roll. Vill man att publiken ska komplettera verket genom sin närvaro, konsumerar publiken verket så som konstnären eller programläggaren tänkt sig? Ifrågasätter den konsten eller föreställningen, skapar den sina egna berättelser ur verket eller bidrar verket till att publiken engagerar sig i det eller engagerar sig på annat sätt? Vad är en upplevelse och går den att mäta? Som upplevelsedesigner har Lisa Baxter vänt ut och in på begrepp som upplevelse, känsla och förnimmelse för att få reda på vilken betydelse de har. En upplevelse är ett sammansatt händelseförlopp. Du upplever någonting, det översätts till en känsla, som du blir medveten om. Upplevelsen kan vara ytlig, flyktig och snabbt glömd. Den kan vara rik och minnesvärd och stanna kvar hos dig länge. Den kan vara meningsfull på en otrolig mängd olika sätt och den kan ändras. En upplevelse är till sin natur kalejdoskopisk rik och flerdimensionell och kan därför inte heller mätas, i alla fall inte på ett sätt som sedan går att tolka. Man kan såklart hävda att en upplevelse både kan och inte kan mätas. Men egentligen blir den här frågan bara viktig i förhållande till konstnärens eller arrangörens vilja, förhoppning och konstnärliga uppdrag. Lisa arbetar just nu intensivt med att hjälpa verksamheter att ta fram en upplevelseplan för den egna verksamheten. För kanske kan en upplevelseplan, som innehåller både konstnärlig intention och uppdrag, och det vi vill att publiken ska uppleva, fungera som en grund i publikarbetet, som ett sätt att mäta upplevelsen, menar hon. På det sättet kan man försöka förstå sin publik och inse vilken påverkan konsten har på dem, istället för att bara upprepa sina uppfattningar om konstnärlig kvalitet och kompetens. Att förstå publikens upplevelse i relation till det konstnärliga uppdraget är grunden för konstnärlig utveckling.

19 Publiken och Kulturen 19 ATT SÄTTA SIG IN I PUBLIKENS SITUATION Bild: Nejron Photo

20 20 Publiken och Kulturen Vad är PROBLEMET? För få tar del av offentligt finansierad kultur! Varför är det ett problem? Det verkar finnas en allmän känsla av att många människor inte tar del av den offentligt finansierade kulturen. Eller att de i alla fall gör det i alldeles för liten utsträckning och kanske mindre än vad institutionerna skulle önska. Men betyder det att folk inte tar del av kultur och konst alls? Eller gör de det, fast kanske en annan typ av kultur och konst än den som institutionerna väljer att presentera? Om det är sant att människor avstår från att ta del av den offentligt finansierade kulturen, varför är det så? Vet de kanske inte om vad den har att erbjuda? Känner de inte att programmet riktar sig till dem? Det institutionen gör kanske inte är relevant för just dem? Satsar de hellre sin tid, sina pengar och sitt engagemang på någonting som de redan känner sig trygga och bekväma med? Varför folk väljer att ta del av viss konst och kultur, och i och med Då uppstår frågorna: FÖR VEM OCH HUR? detta väljer bort annan konst och kultur, är ingen enkel fråga och det finns heller inte några enkla svar. Det kan bero på arv, vana och uppfostran. Det kan handla om brist på kunskap, att man inte känner att tilltal eller innehåll är relevant. Det kan vara en ekonomisk fråga, det kan vara svårt att köpa biljetter eller att ta sig evenemanget eller så kan det röra sig om andra fysiska eller psykosociala hinder. Det kan vara att konsten upplevs som otillgänglig eller att det utbud som finns till hands helt enkelt inte håller tillräckligt hög konstnärlig kvalitet. Om vi fortsätter hävda att för få människor tar del av offentligt finansierad kultur och att det är ett problem, då måste vi fortsätta fråga varför det är så. För visst är det ett problem om inte fler deltar i konsten och kulturen. Dels handlar det naturligtvis om den demokratiska aspekten att alla människor ska känna att de har en självklar rätt att ta del av det kulturutbud som vi alla, via politiker och tjänstemän, gemensamt finansierar. För att känna att man har en naturlig rätt att ta del av det offentliga kulturlivet måste kulturintresset odlas redan från unga år, det måste bli något som man bär med sig lika självklart som att man lär sig läsa och räkna. Men kulturupplevelsen är så mycket mer än en demokratisk rättighet. Kultur kan skapa mening, ge människor ett sammanhang, göra att man får tillhöra, både på ett socialt, känslomässigt och mentalt plan. Konsten speglar ofta sin samtid och kulturen är i allra högsta grad en del av den pågående dialogen kring vilket slags samhälle vi vill bygga. Men konst och kultur har ingen skyldighet att vara nyttig. Den kan göra oss upprörd eller glad eller sorgsen. Den kan vara moralisk eller världsfrånvänd, den kan få oss att fundera, känna, ifrågasätta eller rycka på axlarna. Sist men inte minst kan kultur fungera som inspiration för eget utövande. Vi kan enkelt konstatera att vi behöver kultur runt omkring oss, som en del av vårt samhälle och våra liv. Den offentligt finansierade kulturen är den som på något sätt ska se till att vi invånare får det. Då uppstår frågorna: För vem och hur? Och det är väl de frågorna som vi får försöka hitta svar på, som en del i vår publikutveckling.

21 Publiken och Kulturen 21 Du sitter där med en ansökningsblankett för att söka projektpengar när du stöter på det, kolumnen där de vill att du ska fylla i hur du tänker arbeta med publikutveckling i projektet. Jättebra, tänker du kanske. Eller så kanske du tänker: Vad menar de egentligen? Begreppet kan uppfattas som krångligt och otydligt, men var lugn. Det kan hända att du redan gör saker som du kan fylla i, i kolumnen Publikutveckling. Visst, publikutveckling kan vara att tillgängliganpassa sin teater, men det kan lika gärna vara att ha program på både svenska, somaliska och kurdiska. Det kan vara att bjuda på kaffe och kaka i pausen, att ha rabatterade priser för vissa målgrupper, att låta publiken vara med i diskussionen om konsten, att samarbeta Hands on några riktigt praktiska tips En del av er som läser detta har kommit långt i ert publikarbete. Ni gör kanske redan en stor del av det vi pratar om här. Andra har kanske inte kommit lika långt, ni kanske känner igen vissa delar, men för er är mycket av det vi pratar om helt nytt. I grund och botten är publikutveckling inga konstigheter. Det mesta utgår från enkla principer, som att se konsten och publiken som jämlikar, att tänka ett varv extra kring vad man vill presentera och för vem, och hur man vill att publiken ska känna när de kommer till vernissagen eller teatern eller muséet. Här nedanför kan du läsa några enkla tankar kring praktiska grejer man kan utgå från. Allt är inte relevant för alla, men något kanske är relevant för just dig. Kommunikation Om du har möjlighet avsätt resurser, det vill säga både tid och pengar, till kommunikationen. Gör hellre färre arrangemang under en period och Hallå du kanske redan jobbar med publikutveckling! skriver du? När bjuder du in VIP och press? Planera och genomför din kommunikation utifrån dina publikundersökningar. Hur når du din publik? Var finns de och vad använder de för medier och kanaler? När du vet det kan du göra medvetna och aktiva val och din kommunikation blir mer effektiv. Gör det enkelt för er potentiella publik att hitta information, att komma i kontakt med er och att köpa biljett till era arrangemang. Och kommunicera tydligt så att de också förstår hur enkelt det är. Skapa ett pressregister och ett publikregister och använd dem. Se till att hålla dem uppdaterade och aktuella. Skapa ett lättöverskådligt system i dina register så att du enkelt kan rikta dina utskick efter behov och tillfälle. Gör en hemsida som är anpassad efter din målgrupp, inte efter hur du nödvändigtvis vill att den ska se ut (sen ska du såklart gilla din egen hemsida ). Spelar du teater för barn och unga så är det kanske inte barnen du i första hand riktar dig till, utan de vuxna inköparna. Gör det lätt och överskådligt att hitta information om dig eller om det du presenterar och att komma med den lokala idrottsföreningen, att låta nya berättelser ta plats på scenen eller att låta allmänheten vara med och utforma nästa utställning. Så tänk igenom vad du och din organisation gör och ta tillvara på det. Ingen räknar med att en enskild arrangör ska göra allt som vi rabblade upp här ovanför, men alla kan göra något av det. Publikutveckling handlar framförallt om vilket förhållningssätt man har, där tanken är att låta både konsten och publiken vara i centrum, utan att den ena är viktigare än den andra. kommunicera de du gör ordentligt. Gör upp en tydlig kommunikationsplan med mätbara mål. Vad är ett ok antal besökare? Vad är en succé? Hur många reportage eller recensioner vill ni ha? Var realistisk. Vilken information går ut till vem och när? Välj vilka kanaler du ska använda och hur du ska använda dem. När är bästa tidpunkten att annonsera? När lägger du ut ditt facebookevent och vad i kontakt med dig. Skissa upp hur du vill att hemsidan ska fungera i alla steg. Känns den överskådlig, logisk i alla rikt- Bild: Chen

22 22 Publiken och Kulturen ningar? Bygg inte in funktioner som du inte känner dig bekväm med att använda eller administrera. Ta fram en grafisk profil för din verksamhet. Det blir ditt varumärke och din identitet. Det kostar pengar, men det hjälper dig att bli tydligare i konturerna. Fundera över vem du är och över vem du vill vara, det behöver inte alltid vara synonymt. Arbeta med någon du litar på, och lita på den eller de personernas råd och idéer, även om det kan ta emot ibland. Oftast vet de av erfarenhet vad som funkar eller vad som inte funkar. Samarbeta Samarbeta med andra arrangörer, gärna från andra konstnärliga områden än det som just du är verksam inom. Man har allt att vinna på att samarbeta med andra, både när det gäller det konstnärliga innehållet men även när det handlar om målgrupper. Var generös när du samarbetar, men var också tydlig med hur samarbetet ska se ut. Vem gör vad, vem har mandat och beslutsrätt? Vad är ett lyckat samarbete för er? Samarbeta gärna även med aktörer som inte är verksamma inom konstoch kulturområdet. Fundera på ett nytt sammanhang där det du presenterar skulle kunna fungera och kanske sticka ut lite. Konstutställningar i den lokala grönsaksaffären, konserter i badhuset, balett i kyrkan, teater i skogen. Fundera Publikutveckling handlar inte om att ge folk vad man tror att folk vill ha, utan att få dem att våga ta chansen att upptäcka något nytt. över vad det finns runt omkring dig, i din omedelbara närhet. Finns det någon verksamhet som du aldrig ens har tänkt på som en samarbetspart? Samarbeta bara med folk som du kommer överens med. Det kan låta banalt, men det ska inte bara bli ett bra resultat för alla inblandade, det ska vara givande och kul längs vägen. Ger det ett bra resultat så leder förhoppningsvis samarbetet till nya projekt. Visa på din särart Ta fasta på det som är unikt med just det du erbjuder. Publikutveckling handlar inte om att ge folk vad man tror att folk vill ha, utan att få dem att våga ta chansen att upptäcka något nytt. Med olika erbjudanden kan man locka folk att våga chansa. Försök inte efterapa andra närliggande verksamheter, utan renodla det som särskiljer just er från de andra. Skapa ett tydligt varumärke som folk känner igen och som man förknippar med något bra och positivt, nämligen er. När ni väljer er konstnärliga särart så väljer ni också bort publik. Det är den krassa verkligheten, så se till att ni gör ett medvetet och välgrundat beslut. Publikundersökningar Gör publikundersökningar! Det tar tid och energi, men det är värt det. Du behöver inte göra särskilt många undersökningar per föreställning eller utställning, och du behöver inte ställa så många frågor. Du måste bara ställa rätt frågor så att du kan använda dig av det i ditt fortsatta publikarbete. Ta till exempel reda på vem din publik är. Spelade priset någon roll, hur köpte de sin biljett, hur fick de information om föreställningen eller utställningen, kön, ålder, sysselsättning, vad får dem att besöka ett kulturarrangemang, har de besökt er tidigare, vill de ha löpande information från er...? När ni har fått svaren analysera dem, annars är publikundersökningen bortkastad och kommer bara bli liggande som ett dåligt samvete i en hög på ert skrivbord. Om ni exempelvis har väldigt låg andel nyanlända svenskar i publiken och ni vill ha en större andel, fundera vad det kan bero på? Saknar utbudet relevans för den här målgruppen, finns ni inte där de finns? Och i så fall, var finns de, och hur når ni dem? Om den sociala aspekten av ett kultur arrangemang är viktig för en stor del av er publik, ta då fasta på det och lyft de sociala aspekterna ännu mer. Bjud in publiken innan föreställningen, låt dem stanna kvar efter och diskutera, ta hand om upplevelsen och låt publiken möta varandra. Låt er publik komma till tals, om de vill det. Låt dem vara delaktiga och engagerade i det ni gör, bjud in dem, synliggör dem som en viktig del i det ni gör. Tänk på att konst och kultur har en social funktion för många, en funktion som faktiskt kan överskugga själva det konstnärliga innehållet. Men tänk igenom vilken slags samtal ni vill ha. Ska ni ha en moderator? Vem ska det vara och vad vill ni att moderatorn ska ha för funktion? Helt öppna samtal har en tendens att spinna iväg i både oväntade och ibland oönskade riktningar. Ambassadörer Den bästa marknadsföring du kan få, och som egentligen inte kostar dig en krona, är att folk pratar om dig och det du presenterar. Att de rekommenderar det du erbjuder till sina vänner och sin familj. Bjud in din publik till din scen på annat än bara föreställningar eller utställningar. Att de kommer till er i ett annat syfte eller sammanhang innebär inte per automatik att de kommer tillbaka, men på det här sättet blir de i alla fall medvetna om er existens och får en känsla för er och vad ni presenterar. Arbeta med fokusgrupper. Utgå från ett specifikt tema och ta reda på deras åsikter och attityder kring ämnet. En fokusgrupp kan vara både kostsam och betungande att arrangera, så ta reda på vad det är ni vill ha svar på innan ni sätter tema för diskussionen. Överväg att arbeta med professionella processledare. Det kostar mer, men resultatet blir ofta skarpare. Kom ihåg att den dag ni eventuellt riskerar att få neddragen finansiering så är ambassadörerna de som kommer att kämpa tillsammans med er. Ta hand om dem när ni har dem.

Publikutveckling från A till Ö

Publikutveckling från A till Ö Publikutveckling från A till Ö Göteborgs Konstmuseum 13 14 november 2014 De senaste åren har det pratats allt mer om publikutveckling. Det genomförs ambitiösa konferenser, enklare seminariedagar och praktiska

Läs mer

Kultur för alla? Om tillgänglighet, interaktion och integritet

Kultur för alla? Om tillgänglighet, interaktion och integritet Kultur för alla? Om tillgänglighet, interaktion och integritet Auktionsverket Kulturarena 12 13 november 2015 Vad behövs för att fler ska ta del av och delta i det offentligt finansierade kulturlivet?

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Information om föreningen Passalens verksamhet 2013. Passalen - 2013. Ia Kjellsdotter

Information om föreningen Passalens verksamhet 2013. Passalen - 2013. Ia Kjellsdotter Information om föreningen Passalens verksamhet 2013 Passalen - 2013 Ia Kjellsdotter Bästa Passalen medlem! Välkommen till ett nytt år med massor av aktiviteter, evenemang och upptåg. 2013 års verksamhet

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturell Allemansrä Kultur är, och ska vara, en allmän rättighet, en naturlig del i vardagen för alla. Kultur skapas där människor möts kultur skapar möten mellan

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti. Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke

Läs mer

PROJEKTRAPPORT 28/2-2/3 VÄSTERÅS

PROJEKTRAPPORT 28/2-2/3 VÄSTERÅS PROJEKTRAPPORT 28/2-2/3 VÄSTERÅS FAKTA OM KONVENTET VIKTIGA DATUM Prolog 2014 hölls den 28:e februari till 2:a mars på Culturen i Västerås. Konventet hade föranmälan för deltagare samt möjlighet för allmänheten

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet. Karlstad 26 februari 2015

Tillgänglighet och delaktighet. Karlstad 26 februari 2015 Tillgänglighet och delaktighet Karlstad 26 februari 2015 Centrala element i kulturpolitiken Ända sedan 1930-talet har tillgänglighet och delaktighet varit centrala element i kulturpolitiken. Exempel: q

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs

Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs Vision, mål, inriktning, prioriteringar och handlingsplan för att Spela samman! Visionen Spela samman! Vår vision för vår verksamhet är att den ska bidra till

Läs mer

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16)

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16) Sammanfattning från Framtidsforum Riksteatern och framtiden-vad är viktigt? Arboga 12 sep Följande ämnen kom upp på schemaväggen och blev prioriterade (antalet pluppar inom parentes) Hur kan vi väcka intresse

Läs mer

REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN

REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN 2016-2019 olkbiblioteken bidrar till det öppna, demokratiska samhället genom kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning där bibliotekens särskilda uppgift är att främja litteraturens

Läs mer

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Medlemmar SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS MEDLEMMAR Varför är det viktigt för din klubb att ha många

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Som anhörigkonsulent och enhetschef

Som anhörigkonsulent och enhetschef Med en röd fåtölj i centrum Anhörigcentrum i Örebro genomförde under september månad 2008 ett intensivt marknadsföringsarbete. På TV4 sändes en reklamfilm och ute på stan i Örebro har anhörigsamordnare

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2017

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2017 1(6) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Landsbygd 2.0. Vad är det?

Landsbygd 2.0. Vad är det? Landsbygd 2.0 Vad är det? 1 Historien bakom Blir landsbygdens invånare äldre, färre och dummare? Nej, men tyvärr är det många som tror det. På landsbygden bor vi längre ifrån varandra och de stora avstånden

Läs mer

En liten folder om Lanseringskampanjen

En liten folder om Lanseringskampanjen En liten folder om Lanseringskampanjen 2011 Lanseringskampanjen 2011 Den 5 september 2011 drar hela förbundet igång en historisk satsning där vi med 2012-målen och våra nio åtgärdspunkter i ryggen ska

Läs mer

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen Insamlingsguide Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen TÄNK OM DIABETES KUNDE BOTAS Du som läser denna insamlingsguide hoppas troligen på samma sak som vi en framtid

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

Kulturen i Örnsköldsvik

Kulturen i Örnsköldsvik Kulturen i Örnsköldsvik -barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation - rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet - uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter

Läs mer

Konst och Politik Del II. Hösten 2007

Konst och Politik Del II. Hösten 2007 Konst och Politik Del II. Hösten 2007 Vision för VGR Det goda livet Vision för kulturen Kulturens position ska vara stark Ska vara attraktiv för kulturutövare att bo och verka i Västra Götalandsregionen

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Handbok för arrangörer

Handbok för arrangörer Handbok för arrangörer Arrangörshandbok - omslag.indd 1 2014-09-17 15:56:31 Handbok för arrangörer hur gör man om man vill arrangera en föreställning eller konsert? Vare sig du är en erfaren arrangör eller

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober

Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober Ämnen och antal prioritets-pluppar i parentes: * Folkrörelse - kontinuitet i ett idéelt engagemang. (7) * Socio-kulturell verksamhet i närområden. Nära samverkan

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR? Vem

Läs mer

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Kulturstrategi för Finspångs kommun Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

Läs mer

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Kreativitet Personlighet Mässor Konferens Event Uthyrning Lust Nyskapande När människor och idéer möts. Det är då det händer. Tankar utbyts, erfarenheter

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Genom föreningar erbjuds nyanlända flyktingar och invandrare möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Vi vinner

Läs mer

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com BÖCKER INSPIRATION Vår vision är att inspirera minst en miljon människor till att förverkliga sina drömmar och må bra under tiden. Är du en av dem? Personligt entreprenörskap handlar om kraften och förmågan

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006 INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.

Läs mer

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson kulturvara Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson Välkommen till Karta x 2 Vara kommun 16 000 invånare - varannan på landsbygd - var fjärde i Vara Tillverkn/Jordbruk Tillverkningsindustri Jordbruk Låg utbildningsnivå

Läs mer

Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER. en del av satsningen Äga rum

Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER. en del av satsningen Äga rum Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER en del av satsningen Äga rum 1 SAMMANFATTNING Vad är Kreativa platser? Vad är syftet med stödet? Vem kan söka? För vad kan man söka? Vilka områden kan söka?

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

Hållbar utveckling A, Ht. 2014

Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Projektplan Bakgrund Som ett stöd i ert projekt kommer ni att arbeta utifrån en projektplan i tre delar, varje ny

Läs mer

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor? Tjänsteskrivelse Datum 2015-04-07 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen

Läs mer

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald Biblioteken på Gotland Handlingsplan för mångfald 2016-02-05 1 Visionsmål, bibliotekslagen och Region Gotlands likabehandlingspolicy Biblioteken på Gotland är angelägna och tillgängliga för alla. De bidrar

Läs mer

Bidrar vår förening till mångfald?

Bidrar vår förening till mångfald? Bidrar vår förening till mångfald? Ett analysverktyg om mångfaldsarbete SISU Idrottsutbildarna Verktyg för mångfaldsanalys av idrottsföreningen Allas rätt att vara med är en av byggstenarna i svensk idrotts

Läs mer

INSAMLINGSGUIDE. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen

INSAMLINGSGUIDE. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen INSAMLINGSGUIDE Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen 13 Du som läser denna insamlingsguide hoppas troligen på samma sak som vi - en framtid där diabetes kan botas och

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

CHECKLISTA TIPS. Saker som kan vara bra att tänka på inför arrangemanget:

CHECKLISTA TIPS. Saker som kan vara bra att tänka på inför arrangemanget: CHECKLISTA TIPS Saker som kan vara bra att tänka på inför arrangemanget: Finns det en ansvarig för varje sak? Hur ser vår organisation ut? Är alla med? Känns det bra? Vet alla vad de ska göra? Överhuvudtaget

Läs mer

Rätt budskap till rätt målgrupp. Att nå ut med sin kommunikation

Rätt budskap till rätt målgrupp. Att nå ut med sin kommunikation Rätt budskap till rätt målgrupp Att nå ut med sin kommunikation Kommunikation är ett medel för att nå resultat Steg 1: Planera Kommunikation är inget fast och statiskt, utan en process som hela tiden utvecklas

Läs mer

Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång!

Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång! Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång! Som ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i scoutkåren prioriteras

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Dalarna 2011-2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015 1(7) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

STRATEGI FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUR

STRATEGI FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUR STRATEGI FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUR 2015 2017 Regional kulturplan Jönköpings län 2015-2017 29 Strategi för barn- och ungdomskultur i Jönköpings län 2015-2017 När man pratar om kultur och om barn och ungdomar

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

KOP nätverket för konst och publikfrågor

KOP nätverket för konst och publikfrågor KOP nätverket för konst och publikfrågor På uppdrag av Kultur Skåne, Region Skånes kulturnämnd Utförd under år 2012 Anna Lönnquist, Ystads konstmuseum Innehåll Bakgrund... 1 KOP- nätverket för konst och

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

~ Gävleborg Ankom

~ Gävleborg Ankom Ankom 2016-11- 1 7 1(7) För åtgärd w,~ För kännedom Uppdragsöverenskommelse 2017 REGION GÄVLEBORG Gävle Symfoniorkester Gävle kommun och Region Gävleborg, kultur- och kompetensnämnden har träffat följande

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället

Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället Regeringen avser att ge Nämnden för statligt stöd till trossamfund

Läs mer

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE

INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE Andreas Eriksson Runt omkring 29 januari - 23 mars 2014 Sharon Lockhart Milena, Milena 16 april - 29 juni 2014 Information Samtidskonstens gränsöverskridande natur är en

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Vadå hur vi jobbar? Som reklambyrå och inte minst reklambyråkund rör man sig i en värld där en spade inte alltid är en spade. Där ord som

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Övningar kommunikationsplattformen

Övningar kommunikationsplattformen Övningar kommunikationsplattformen Hisspitchen att prata om Scouterna på ett enhetligt sätt Hur visar vi bäst att Scouterna är aktiva, engagerande och äkta? Väcker du/vi associationer till spänning, gemenskap

Läs mer

Skellefteås kulturplan. Kultur i centrum

Skellefteås kulturplan. Kultur i centrum Skellefteås kulturplan Kultur i centrum Dialog Nu är vi alltså i fasen där vi talar med medborgare, föreningar och förbund om vad de tror om kulturen i Skellefteå och om vad de vill se hända! Därför vill

Läs mer

Bra konvertering Grunden till en lönsam affär för alla parter. A. Lägg grunden: Prioritera Strukturera - Fokusera

Bra konvertering Grunden till en lönsam affär för alla parter. A. Lägg grunden: Prioritera Strukturera - Fokusera Bra konvertering Grunden till en lönsam affär för alla parter. Bra konverteringsgrad är det superlim som binder ihop alla parter i en lönsam affär. Annonsörer som kan räkna hem sina kampanjer, återförsäljare

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Vi dokumenterar Er konst

Vi dokumenterar Er konst Vi dokumenterar Er konst För oss är det viktigt att konsten syns Konst finns överallt, vi vill hjälpa er att dokumentera den. Vi dokumenterar konst genom virtuella gallerier, konst genom hemsidor filmningsdokumentation

Läs mer

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015 www.ljk.se Logga in Uppgift till denna gång Läs kapitel 11 och kapitel 12 om strategier, marknadsplan och varumärken Skicka en skiss på ert projekt till

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Handlingsplan Skapande skola 15-16

Handlingsplan Skapande skola 15-16 Handlingsplan Skapande skola 15-16 1 Culture is the widening of the mind and of the spirit. Jawaharlal Nehru Barnens rätt till kultur globalt Barn har rätt till kultur enligt FNs deklaration om barnets

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Kultur i ögonhöjd - för, med och av barn och unga. Strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm remissvar

Kultur i ögonhöjd - för, med och av barn och unga. Strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm remissvar ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSKOLA OCH FRITID TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-11-19 Handläggare: Agneta Stenborg Telefon: 076-12 90 199 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Kultur

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! FUF-bladet Seminariegruppen Biståndsdebatten.se Projektgruppen FUF-nätverket Vem kan söka till

Läs mer

Foto: Mattias Johansson

Foto: Mattias Johansson Foto: Mattias Johansson Kulturpolitiskt program 2013-2015 Förord Kultur frodas och finns där människor möts i studiecirkeln eller kören, på teatern eller biblioteket. Kultur påverkar oss. Det är i möten

Läs mer

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Vi är samma lag Vi levererar minnen Ledande branschkunskap Våga sticka ut Ingen kund är den andra lik Glöd Vi är alla stolta ambassadörer Utstråla glädje

Läs mer