Flodkräftans är allt pest? Lennart Edsman Fiskeriverket Sötvattenslaboratoriet

Transkript

1 Kräftor som näring och deras betydelse i Sverige Flodkräftans bevarande Har den en chans eller är allt pest? Lennart Edsman Fiskeriverket Sötvattenslaboratoriet

2 Gamla traditioner Från Gustafva Bjo rklunds Kokbok 1883 Kräftfiskare i sjön Nömmen 1912 Kräftfiske och kräftskivor utövas av de flesta oavsett kön och ålder

3 Antal artiklar med orden signalkräfta, flodkräfta eller kräftpest 01/08 08/08 15/08 22/08 29/08 36/08 43/08 50/08 05/09 12/09 19/09 26/09 33/09 40/09 47/09 01/10 08/10 15/10 22/10 29/10 36/10 43/10 Vecka/år Antal

4 Starka kräfttraditioner Kräftskivan Det mesta köps i affären ( ton) ton kräftor äts årligen i Sverige Men 1500 ton/år fiskas årligen upp ur sjöar och vattendrag = milj. kr (grossistpris )

5 Total svensk import av sötvattenskrs tvattenskräftor

6

7

8 Kostnaden för introduktionen av signalkräfta i Sverige Mellan 39 and 65 kr/person/år - Huvudsakligen på grund av det avsevärt lägre marknadspriset på signalkräfta samt kostnader för åtgärder, forskning och information. Gren et al Ambio 38 :

9 Flodkräfta Signalkräfta Foto Kerstin Söderlind Den ursprungliga flodkräftan är klassad som akut hotad i nya rödlistan år 2010 eftersom 97% av bestånden försvunnit på 100 år. Utslagningstakten har accelererat på senare tid Ca 200 ton flodkräfta togs årligen upp i fisket (år 2000) 80 miljoner kr (grossistpris) Foto Urban Viklund Den nordamerikanska signalkräftan började introduceras i Sverige i större skala på 1970talet för att ersätta förlorat flodkräftfiske. Minst 4000 utsättningstillstånd har getts. Stora förväntningar. Bärare av kräftpest. Ca 1200 ton signalkräfta togs årligen upp i fisket (år 2000) 180 milj. kr (grossistpris)

10 Utbredningen av kräftor i Sverige 2008 Flodkräfta Signalkräfta Knappt 1000 lokaler med flodkräfta. En minskning med 500 på bara 8 år Mer än 4000 lokaler med signalkräfta + 5 signalkräftor hittade i Fågelsjön i närheten av Gäddede September 2009.

11 Antalet kräftpestförklarade vatten Antal lokaler vatten pestförklarade de sista 15 åren År

12 Kräftpest Eventuellt plus de drygt 4000 vatten där r vi har signalkräfta i landet

13 Så kom pesten till Sverige! Fiskmarknaden Kornhamnstorg, Stockholm augusti 1907

14 Kräftpest

15 Kräftpest Signalkräfta bär på kräftpesten Om stressad kan den dö i akut pest Hög dödlighetdlighet förekommer i signalkräft ft-populationer på grund av akut kräftpest Två stammar av kräftpest kända (DNA-teknik teknik) Signalstammen förekommer i de fall av pest på flodkräfta fta i Sverige som analyserats Signalkräfta med kräftpestangrepp. Ofta är angreppen mikroskopiska och syns inte för f r blotta ögat.

16 En frisimmande spor i vattnet kan tillfälligt lligt släppa sina gissel och återbilda dem upp till tre gånger. g Har den dåd inte kommit i kontakt med en kräfta dör d r den av näringsbrist. Hela denna cykel fram till att sporen dör d r av näringsbrist n tar från n mellan några n timmar upp till några n veckor.

17 Illegala utsättningar ttningar det stora problemet

18 Orsaker (vad rör r r sig i huvet påp den som sätter s ut illegalt) Den eviga drömmen om det ultimata kräftfisket (fiskehistorier) Det är r lätt l gjort (kräftor tål t l transport) Mycket överdrivna förvf rväntningar påp signalkräftans kapacitet (felaktig information) Ingen blir straffad (utsättningarna ttningarna sker i mörkret m påp natten)

19 Den illegale introducenten Fallstudie Tisaren 500 ha sjö i Örebro län FVOF, 3 kommuner, skogsbolag och ett stort antal enskilda fiskerättsägare Folkfest varje augusti Fångst flodkräfta = kr/år 1 signalkräfta hittad 1996 i en mjärde hos FVOFs ordförande och alla flodkräftor borta 1997 Stort restaureringsprogram startade Kostnad kronor Illegal utsättningar upptäckta på många andra platser i sjön med start år 2000 Alltså inget oskyldigt pojkstreck som ibland hävdas, utan ett brott som kan kostar fiskerättsägarna flera miljoner kr om året i förlorat fiske

20 Det finns många myter och sanningar

21 Några vanliga påståenden 1. Kräftor går g r bakåt t (baklänges) 2. Flodkräftan är r utrotad i Sverige 3. Flodkräftorna är ändå inplanterade sås dom är r likadana i hela Sverige 4. Att plantera ut flodkräfta fta igen efter pest är r i princip hopplöst 5. Har pesten en gång g slagit till i en sjö är r det omöjligt att fåf tillbaka flodkräftan ftan 6. Kräftpesten lever kvar i botten påp sjön n i många m år 7. Signalkräftan växer v tre gånger g sås fort som flodkräftan ftan 8. Signalkräftan är r immun mot kräftpest och drabbas aldrig av sjukdomen 9. Planterar man ut signalkräfta lyckas man alltid och kan börja b fiska redan efter 2-32 år 10. Flodkräftan hade ändå utrotats oavsett signalkräftan 11. Signalkräftan klarar av kallare klimat än n flodkräftan ftan 12. En signalkräfthane kan känna k lukten, (i luften!!!?),av en hona 250 meter bort och gåg över land för f r att träffa henne

22 Flodkräftan är utrotad i Sverige

23 Signalkräftan växer tre gånger så fort som flodkräftan

24 Totallängd för tre år gamla kräftor Södra England (Flod) Flodkräfta Signalkräfta Litauen (Sjö) Värmland (Sjö) Gotland (Damm) Västergötland (Damm) Tyskland (Damm) Finland Sjö) Kalifornien Lake Tahoe (Sjö) Kalifornien Lake Tahoe (Sjö) Kanada (Sjö) Mälaren (Damm) Kalifornien Sacramento (Flod) Sörmland (Sjö) Ryssland (Sjö) Södra Sverige (Damm, Rögle) Södra Sverige (Damm, Rögle) Totallängd (mm)

25 Karin Olssons doktorsavhandling 2008 I I Sverige finns två arter, den inhemska flodkräftan ftan och den introducerade signalkräftan. Signalkräftan introducerades till stor del för f r att ersätta förlusten f av flodkräfta fta i många m pestdrabbade vatten i södra Sverige. Att det just blev signalkräftan berodde främst påp att den liknar vår v r inhemska flodkräfta, fta, men också för r att den ansågs växa v fortare och kunde bilda tätare t tare bestånd. I min avhandling har jag visat att detta inte stämmer i naturliga vattendrag. I en jämfj mförelse mellan de båda arterna fann jag att de blev lika stora och bildade lika täta t ta bestånd och att tätheten t theten styrs framförallt rallt av hur mycket rovfisk som finns.

26 Vatten i Värmland V där d r flodkräfta fta återetablerats efter pest. Billan Bysjön Bålgårdstjärnetrnet Finnsjön Fjällsj llsjön Glasälven lven Gravtjärn rn Dalsälven lven Stenbybäcken Stora salungen Vikareälven (Viksälven) Vrångs ngsälven Ysjöä öälven Älgån Yngen Ullen Stömnesj mnesjön Vargsjön Öjesjön Lokal Pestförklarade

27 Signalkräftan klarar av kallare klimat än n flodkräftan ftan Resultat från Aqualiens Går r signalkräftan bra i nordvästra Svealand och Norrland? Populationsöverlevnad signalkräfta % vatten med återfångster överhuvudtaget i provfisken efterföljande år Signalkräfta lagligt introducerad under talet i 154 vatten söder% norr% År sedan introduktion Nja! Den går g r faktiskt till rätt r dåligt! d Data: FIV, Sölab Analys: Ullrika Sahlin, LU

28 Vilt och fiskeriforskningsinstitutet Finland Jyväskyl skylä universitet Romsättning: 25% romtapp i norr, sen romsättning i norr Vinteröverlevnad: nästan n halverad i norr, vid extremt klimat alla romkorn förstf rstördarda Kläckning: Antalet yngel mer än n halverat i norr, halverad tillväxts xtsäsong song med sämre s överlevnadschanser i norr

29 En annan kandidat Saxat ur Göteborgsposten augusti 2010 Kräftfisket har haft ett uppehåll påp 16 år r sedan Delsjön n i början b av 1990-talet drabbades av kräftpest. Hela beståndet av flodkräfta fta utraderades påp bara något n år. Inplanteringen av nya djur, signalkräftor, har skett i hemlighet och ingen vet vem som ligger bakom. Eller om det har skett av misstag. Eller om det kommer från misstag. Eller om det kommer fr befruktad rom som fastnat i fåglars f fjäderdr derdräkt från n annat vatten och sedan lossnat i Delsjön.

30 Ytterligare en kandidat En signalkräfthane kan känna k lukten, (i luften!!!!!????),av en hona många m 100tals meter bort och gåg över land för r att träffa henne

31 Är r illegala utsättningar ttningar ett allvarligt problem? Ja! På 4 år r 94 fall upptäckta i Värmland och Dalsland Antal illegala utsättningar upptäckta Antal År

32 Kräftpestf ftpestförklarade vatten 2007 (gula prickar, 439 st) ) samt illegala utsättningar ttningar av signalkräfta upptäckta under sommaren och hösten h 2007 (röda prickar, 24 st). I all fall av kräftpest, utom i Indalsälven, lven, är r pestutbrotten kopplade till illegala utsättningar ttningar av signalkräfta och 98% av vattnen som pestförklarats ligger norr om Dalälven, lven, gränsen för f r lagliga utsättningar. ttningar. Kräftpestsmittad signalkräfta med synlig kräftpestfl ftpestfläck påp stjärten. Signalkräftan kommer från n en illegal utsättning ttning i en sjö i Värmland. V Även om en signalkräfta är r smittad syns inte alltid pestangreppet med blotta ögat.

33 Värmeln Utsättningstillstånd i början på 1990talet

34 Värmeln Kräftpestutbrott grannskapet

35 Värmeln Illegala utsättningar upptäckta i grannskapet

36 Signalkräftsfisket är inte alltid fullt så fantastisk som många tror Fångst av signalkräfta för yrkesfiskare i Mälaren Fångst i kg ,3 0,1 0, Fiskarena är oroliga för framtiden

37 Åsunden Utsättning med start År Fångst Stora Fångst Små Fångst/burnatt

38 Hövern (630 ha) Sjö med normala variationer - fluktuationer i signalkräftfisket Flodkräfta Signalkräfta 7 Fångst/burnatt Kräftpest 1969 År Matkräftor Småkräftor ~ 5kg/ha ~ 5kg/ha men med dubbla redskapsinsatsen

39 De vanligaste orsaksförklaringarna rklaringarna Akut kräftpest Annan sjukdom (virus, ny variant av kräftpest) Stress Höga täthetert theter Ål Syrebrist Klimat (kall vår, v lång l vinter, varm sommar) Metallutfällningar llningar Surstötar tar (försurning) Abborre Dålig vattenföring Översvämningar Algblomning Brist påp näring/spårämnen Insektsgift Hårt fiske (För r lite fiske) m. m.

40 Varför r? 2008, 2009 har en del vatten hämtat h sig helt, en del går r bättre b än n förr, f en del ger fortfarande nästan n inget och en del är r påp väg g upp 2010 har ett antal nya signalkräftvatten haft kraftiga nergångar ngar i fångsternaf

41 Åtgärdsprogrammet för f r bevarande av flodkräfta, fta, 1998 Omtryck 4 ggr, 3800 ex

42 Kräftpest Hot Signalkräfta (idag bara illegala utsättningar ttningar) Insektsgift Vattenkvalitet WWFs konsumentguide Fisket i sig inget problem utan lösningen för ett fortsatt bevarande Finansiering Fiskevårdsmedel 5 (+0,5) milj reserverat för åtgärder ÅGPmedel kan användas ndas (9,5 milj) Kommunala medel EU-pengar Ideellt arbete av fiskerätts ttsägare Fiskevattenägarna /LRF/)? Mm Rödlistan

43 Var finns det bra förutsf rutsättningar???

44 Informationskampanj 2006 Kräftmytkrossaren TV (anslagstavlan( anslagstavlan), Radio (RixFm( RixFm), hattar,, flyers, mjölkpaket lkpaket, ölburkar? distribuerade besökare till hemsidan första f månadenm Uppdateras 2011

45 Ett bra argument för f r bevarande Kräftodling utbyte (1998) 77 odlare intervjuade Flodkräfta kg/ha Signalkräfta kg/ha Och priset förstf rstås! s!

46 Grossistpris Flodkräfta kr/kg Signalkräfta kr/kg För utsättning ttning 1250 kr/kg

47 Sammanfattning Signalkräftan är r ingen garanti vare sig för f högre produktion eller säkra och stabila fångster Finns möjligheten m satsa påp flodkräfta fta Den möjligheten m kan finnas härh Spring inte med hinkar och redskap!!!

48

49 INTEREG-project ASTACUS drvet av HUSH täckte detta område Tyvärr när det som mest behövdes tappade projektet EUfinansiering 2008

50

51 Lagar och regelverk Fiskeriverkets föreskrifter f (FIFS 2001:3)om odling, utplantering och flyttning av fisk ( ) All utsättning ttning av fisk och kräftor kräver tillstånd av länsstyrelsen Importerade kräftdjur bara i recirkulerande system Alla dispensärenden sköts av FIV Förordningen om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen ringen.. (ändrad( ) Skyddsområden den för f r flodkräfta fta Länsvisa planer

52 Lagar och regelverk forts. Nya regler för f r fisket i Vättern V 2008 Dvs. minsta maskstorlek (25 mm stolpe och flyktöppningar (28 mm) Krav påp flyktöppningar storlek påp öppningar hämtat från n litteraturen + fiskarenas egna försök Krav påp bättre utmärkning av sumpar och burar Förslaget kommer från n samförvaltningen i Vättern

53 Åldersbestämning genom att mäta m mängden m lipofuscin (ett ålderspigment) i kräfthj fthjärnan 1-2 år 1-4 år 2-6 år 3-9 år Lipofuscin % Ryggsköldslängd mm Kroppsvikt g Ålder (år)

54 Storleksfördelning rdelning Provfiske Stavsjön (normala) Provfiske Handskdammen (dvärgar)

55 Resultat Förhållandet mellan storlek och ålder Ryggsköldslängd (mm) Stavsjön (Normal) Matstorlek Handskdammen ( dvärgar ) Ålder (år)

56 IAA 17 Kuopio Freshwater Crayfish 17

57 Och hur har fångsterna f varit 2007? Generellt ännu ett bra kräft ftår Är allt frid och fröjd nu? Nja

58 CRAYDINO Crayfish and crayfish diseases of the North Nätverk för att utveckla och samordna molekylär diagnostik av kräftpest, som underlag för förvaltning och bevarande av kräftor (ansökt ) 15 deltagare från Norge, Sverige, Finland, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland och England Finansieras av NordForsk, Nordiska ministerrådet Workshops, möten, kurser, studentutbyte Utbyte av erfarenheter, samarbete, utbildning, kalibrering Koordinator Trude Vrålstad, Veterinärinstitutet, Oslo Fick inga pengar men ett forskningsprojekt med samma koordinator har fått pengar från NF

59 Genetik Alaranta A. et al Genetic differences between noble crayfish ( (Astacus astacus) ) populations in Finland, Sweden and Estonia detected by microsatellite variation in the ITS1 region. BFPP. Prestegaard T., Edsman L. & Källersjö M. Identification of noble crayfish, Astacus astacus,, populations in Europe using a microsatellite in the ITS1 region of the ribosomal RNA gene. Manus. Klassiska mikrosatelliter tas nu fram för både flod och signalkräfta Samarbete Kuopio universitet, universitetet I Tartu och Sölab Har testats på svenska kräftor med gott resultat

60 Utveckling av metodik för kvantifiering av kräfta med elfiske i vattendrag Tomas Jansson, Erik Degerman, Lennart Edsman & Björn Bergquist

61 Uppsats påp gång 5/02/2009 Words in title: establishment success, risk analysis, signal crayfish Sahlin U.,., Edsman L., Bengtsson G., Smith H. Abstract 3 Understanding what factors that influence establishment success of introduced populations is important for prediction and risk management of non-indigenous species. We assessed the relative importance of variables related ed to propagule pressure, and habitat suitability on a regional and local level on establishment success of introduced populations of signal crayfish. The most likely predictors were found by the method of hierarchical partitioning, which is suitable when there are multicolinearity in observed data. Based on these predictors we estimated a model l of establishment success by model averaging using the AIC as weights. Establishment success was assessed with Cox regression with the proportional hazard h model and right censored observations. Most of the variation in establishment ent success was accounted for by geographical coordinates, introduction effort, and the presence of predators. We found that the hazard function of establishing crayfish populations is an exponentially increasing function, supporting that the establishment can be seen as a stochastic process with xxx-distributed intensity of successes.

62 So.. Is this The End? Well hopefully not for the noble crayfish fishery in this region. But this is the end of the talk. Thank you for your attention.

63

64 Åsunden Utsättning med start År Fångst Stora Fångst Små Sjö med kraftig nergång i fisket Fångst/burnatt

65 Två andra fallstudier Hjälmaren: Årlig (1904) fångst med flodkräfta 120 ton Årlig (2004) fångst med signalkräfta 20 (40) ton Kraftig nergång 2003 Rekordfångst 2005 (västra Hjälmaren) -men fortsatt nergång östra delen av sjön Mälaren Signalkräftfångst av yrkesfiskare 1998 = 0.7 ton Signalkräftfångst av samme yrkesfiskare 2004 = 2 signalkräftor (individer) 2005 = 0 signalkräftor (individer)

66 Signalkräfta i provfiskedatbasen Standardiserat provfiske framför allt av länsstyrelser men ockå av enskilda fiskerätts ttsägare Medelfångst/burnatt (alla storlekar) ) = 3,5; ; (n = 136) 2004 Medelfångst/burnatt (alla storlekar) ) = 1.5 (n = 9)

67 Dagsläget? get? Rapporter om fångster f i signalkräftfisket Stora problem med dvärgbest rgbestånd Många M sjöar och vattendrag dåliga d - nästan tomma påp signalkräftor (134 st) Inga eller fåf små signalkräftor (mer än 400 vatten) Fångster av flodkräfta fta normala (om inte pesten, dvs illegal signal, slagit till) Bra vatten i närheten n av dåligad Dåliga och bra fisken i samma sjö/vattendrag

68 Var någonstans n? Inaktuell lista Idag minst 134 vatten, men med ungefär samma fördelning i landet Kraftig nergång i fångster i signalkräftvatten Län Sjöar Vattendrag Dammar Stockholm 12 1 Uppsala 4 1 Södermanland 9 1 Östergötland 8 1 Jönköping Kronoberg 12 2 Kalmar 4 Gotland Blekinge 2 1 Skåne Halland Västra Götaland 9 7 Värmland 2 Örebro 2 2 Västmanland 1 Dalarna 1 1 Gävleborg 1 Totalt

69 Signalkräftvatten med från mycket dåliga fångster (minskning med mer än 2/3 - nästan total utslagning (134 st prickar) Blå - vattendrag Röda - sjöar Gula - dammar

70 De vanligaste orsaksförklaringarna rklaringarna Akut kräftpest Annan sjukdom (virus, ny variant av kräftpest) Stress Höga täthetert theter Ål Syrebrist Klimat (kall vår, v lång l vinter, varm sommar) Metallutfällningar llningar Surstötar tar (försurning) Abborre Dålig vattenföring Ingen av dessa orsaker förklara någon Översvämningar större del av de idag 134 vatten som Algblomning drabbats utom de två första Brist påp näring/spårämnen Insektsgift Hårt fiske (För r lite fiske) m. m.

71 Varför? r? Finland och Österrike har börjat b fåf samma typ av nergång ng för f r signalkräftor SVA letar sjukdomar Forskare i Uppsala och i Munchen har hittat något n virusliknande, respektive ny variant av kräftpesten som kan vara orsak till kollapsen i många m signalkräftbest ftbestånd Gåtan är r inte helt löstl Katastrofen är r inte heltäckande

72 Kräftodling utbyte (1998) 77 odlare intervjuade Flodkräfta kg/ha Signalkräfta kg/ha

73 Flodkräfta kanske inte fullt så dum som många tror

74 Flodkräftorna är ändå inplanterade så dom är likadana i hela Sverige

75 Kräftgenetik

76 Lagar och regelverk Artskyddsförordningen (SFS 1998:179) Totalt importstopp sen Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2001:3)om odling, utplantering och flyttning av fisk ( ) All utsättning av fisk och kräftor kräver tillstånd av länsstyrelsen Importerade kräftdjur bara i recirkulerande system Alla dispensärenden sköts av FIV Förordningen om Fisket. ( ) Skyddsområden för flodkräfta Kräftpestparagraferna

77 Signalkräftfisket i två av de största sjöarna Ton Catch Hjälmaren Catch Vättern Effort Hjälmaren Effort Vättern Effort (1000 trap nights) Det licensierade signalkräftfisket representerar idag 95 % av de årliga inkomsterna för yrkesfisket i Vättern. Beståndet har inte ökat 100 gånger på 10 år,, men antalet redskap har 100-faldigats.

78 Tängan, Vättern - Intensivt fiske Proportion (%) < >=140 Längd klass (mm)

79 Exempel påp analys av data från n fisket - Leslie-metoden ,7 Fångst per ansträngning , , , , , ,1 Under skalömsning Efter skalömsning Skärningspunkt 0 Lutning Kumulativ fångst

80 0,000 Lesliemetoden tillämpad på enskilda fisken 0,450 0,400 0,350 0,300 0,250 0,200 0,150 0,100 0,050 0,400 0,400 0,350 0,300 0,350 0,350 0,300 0,250 0,300 0,300 0,250 0,200 0,250 0,250 0,200 0,200 0,200 0,150 0,150 0,150 0,150 0,100 0,100 0,100 0,100 0,050 0,050 0,050 0,050 0,000 0,000 0, , ,250 0,400 0,300 0,600 0,400 0,350 0,250 0,500 0,350 0,200 0,300 0,300 0,200 0,400 0,150 0,250 0,250 0,200 0,150 0,300 0,200 Fiskare på allmänt vatten Fiskare på enskilt vatten Fiskare på både allmänt och enskilt vatten 0,100 0,050 0,000 0,300 0,250 0,200 0,150 0,100 0,050 0, ,150 0,100 0,050 0,000 0,300 0,250 0,200 0,150 0,100 0,050 0, ,100 0,050 0,000 0,600 0,500 0,400 0,300 0,200 0,100 0, ,200 0,100 0,000 Vättern 0,350 0,300 0,250 0,200 0,150 0,100 0,050 0, ,150 0,100 0,050 0,000 0,700 0,600 0,500 0,400 0,300 0,200 0,100 0, ,250 0,500 0,450 1,000 0,400 0,450 0,400 0,900 0,350 0,200 0,400 0,350 0,800 0,300 0,350 0,300 0,700 0,150 0,300 0,250 0,600 0,250 0,250 0,500 0,200 0,100 0,200 0,200 0,400 0,150 0,050 0,150 0,100 0,150 0,100 0,300 0,200 0,100 0,050 0,050 0,100 0,050 0,000 0,000 0,000 0,000 0, ,700 0,450 0,400 0,400 0,800 0,600 0,400 0,350 0,350 0,700 0,350 0,300 0,300 0,600 0,500 0,300 0,250 0,250 0,500 0,400 0,250 0,200 0,200 0,400 0,300 0,200 0,150 0,150 0,300 0,150 0,200 0,100 0,100 0,100 0,200 0,100 0,050 0,050 0,050 0,100 0,000 0,000 0,000 0,000 0, Hjälmaren

81 Metoder för f r beståndsuppskattning av kräftor -Schaefers logististiska produktionsmodell yield (tonnes) effort (trap-days 1000 ) Baserat på fångststatistik från Vättern

82 Ett samarbetsprojekt mellan fiskare och forskare Viktiga frågor: Hur ska kräftorna fiskas/förvaltas? Vad kan orsaka häftiga svängningar i fångst? Vilken betydelse har kräftornas vandringsmönster för fisket? Ska resultera i: Rådgivning om kräftfiske till förvaltning, enskilda fiskare och fiskerättsägare

83 Betsåndsuppskattning av kräftor - relativa fångster LPUE (±SE) 0,4 0,35 Vättern Hjälmaren 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0, Baseras på fångststatistik från Vättern och Hjälmaren

84 Hjälmaren Ofiskat referensområde Proportion (%) Fyra fiskade lokaler < >=140 Längd klass (mm)

85