Samhälleliga insatser som främjar goda matvanor och fysisk aktivitet hos barn 0-18 år

Transkript

1 Samhälleliga insatser som främjar goda matvanor och fysisk aktivitet hos barn 0-18 år - kartläggning av förvaltnings/funktionsnivå inom kommuner och landstinget i Sörmland

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till kartläggningen 3 Syfte 4 Mål 4 Metod och genomförande 4 Barn och ungas hälsa 5 Fysisk aktivitet och matvanor 5 Främjande faktorer 6 Styrdokument och andra stödjande underlag 6 Resultat av kartläggningen i Sörmland 9 Reflektioner & medskick i arbetet med att skapa samhälleliga förutsättningar för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet i Sörmland 14 Referenser 16 Rapporten har sammanställts av Katarina Gustafson Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland. Arbetet genomfördes under 2007 men rapporten slutfördes först juli

3 Bakgrund till kartläggningen Kartläggningen är ett uppdrag av landstingsstyrelsen Landstinget Sörmland. Kartläggningen har sin utgångspunkt i en motion från Kristdemokraternas landstingsgrupp från 2001 där det föreslås landstingsfullmäktige att besluta om att bilda ett resurscentrum för att hjälpa barn och ungdomar med kraftig övervikt. Efter handläggande av motionen fick landstingsstyrelsen i uppdrag att i samarbete med övriga aktörer i länet arbeta fram ett förslag till handlingsprogram för prevention och behandling av övervikt hos barn och ungdom. SBU redovisade 2002 ett vetenskapligt underlag kring fetma. Genomgången visar att det finns liten evidens kring gynnsamma och effektiva behandlings- och preventionsstrategier. Nya strategier för att nå ut med existerande kunskaper om fetmans orsaker och risker, samt för att förändra kostvanor och motivera till ökad fysisk aktivitet behöver utvecklas och utvärderas. Samtidigt finns behov av styrande insatser på samhällsnivå för att minska förekomsten av fetma redovisade SBU en systematisk litteraturöversikt, Förebyggande åtgärder mot fetma. SBU:s slutsatser är att det är klarlagt med utgångspunkt från litteraturöversikten, att det går att med skolbaserade åtgärder minska viktökning och fetmautveckling bland barn och ungdomar (evidensstyrka 1). Denna slutsats förstärks ytterligare om också studier i litteraturöversikter från andra länder beaktas. Ett nationellt arbete inleddes 2003 för att ta fram en nationell handlingsplan för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet av Statens Folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket. Detta arbete presenterades för regeringen 2005 men antogs inte. I landstinget har det under flera år pågått diskussioner om hur landstinget ska kunna utvecklas ett mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Detta resulterade i att en policy antogs 2006 av landstingsfullmäktige för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Det innebär att uppdraget för behandling av övervikt hos barn och ungdom inte ingår längre som en del i detta uppdrag utan har stöd i nämnda policy. Syfte Syftet är att genomföra en kartläggning av vilka samhälleliga insatser som görs i länet som kan främja goda matvanor och ökad fysisk aktivitet för målgruppen barn 0 18 år. Kartläggningen sker inom förvaltnings/funktionsnivå inom kommuner och landstinget i Sörmland. Mål Målet med denna kartläggning är att få en övergripande bild av de insatser som sker inom förvaltning/funktionsnivå som främjar goda matvanor och fysisk aktivitet hos barn 0-18 år i Sörmland och som kan vara en grund för förslag till fortsatta uppdrag och insatser. Metod & genomförande En kartläggning som belyser samhälleliga insatser kring kost och fysisk aktivitet har genomförts inom förvaltnings/funktionsnivå inom kommuner och landstinget i Sörmland. Kartläggningen genomfördes i form av en enkätundersökning. Enkäten bestod av 10 frågor med i huvudsak fasta svarsalternativ men det fanns för vissa frågor möjlighet att utveckla svaret med egna ord. FoU-centrum Landstinget Sörmland har bistått med värdefullt metodstöd i utformningen av undersökningen. Mottagare för undersökningen är identifierade samhällsaktörer i kommun och landsting för målgruppen barn och unga på strategisk nivå som har uppdrag att främja goda matvanor och/eller fysisk aktivitet. Målgrupp förvaltnings/funktionsnivå bestod av; barn och utbildning, fritid, kost, elevhälsa, mödrahälsovård, barnhälsovård, ungdomsmottagning och folktandvård. Till denna målgrupp ställdes frågor om: Lokala styrdokument, statistik/kartläggning vid planering av insatser, 3

4 samverkan med andra aktörer, deltagande i nätverk, insatser, kännedom om nationella folkhälsopolitiken och om underlaget till handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Enkäten skickades till länets kommuner: Eskilstuna, Flen, Gnesta, Katrineholm, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Strängnäs och Vingåker. Mottagare var också Torshälla stadsförvaltning och Landstinget Sörmland. Enkäten skickades ut under maj månad En påminnelse skickades till dem som inte svarat inom två veckor. 44 enkäter skickades ut och 30 svar inkom, se nedanstående tabell. Förvaltning/enhet för: Inkomna svar Utskickade enkäter Förskola, skola, utbildning 7 10 Fritid 7 10 Kost 7 10 Elevhälsa 4 9 Mödrahälsovård 1 1 Barnhälsovård 1 1 Ungdomsmottagning 1 1 Folktandvård 1 1 Kommunal Folkhälsoenhet 1 1 Avgränsning Synpunkter har lämnats från barn- och utbildningsförvaltning om att frågor också bör ställas till förskolor och skolor. Initialt var ambition att också göra detta. Vi valde dock att avstå och skälet var främst att det är en stor arbetsinsats, detta visar andra undersökningar som är genomförda t ex i Stockholm. Centrum för folkhälsa i Stockholm genomförde en kartläggning 2007 med bland annat målgruppen skolan. De ställde frågor till rektor, idrottslärare, hem- och konsumentkunskaps lärare och skolsköterska på varje skola för att få en så heltäckande bild som möjligt. De reflektioner som Centrum för folkhälsa har dragit av sin studie har vi tagit del av och vi tror att flera av förhållandena gäller också för Sörmland. Definitioner Hälsofrämjande arbete - innebär insatser inom alla områden i samhället där avsaknaden av insatser skulle kunna leda till ohälsa. Fokus ligger inte på riskfaktorer för sjukdom, utan på friskfaktorer och skyddsfaktorer för hälsa. Hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den. Stödjande miljöer är miljöer som skyddar människor mot hälsohot och möjliggör att de utvecklar sin kapacitet, sitt självförtroende och sin hälsa. Vid arbete med stödjande miljöer flyttas fokus dels från sjukdomstänkande till hälsotänkande, dels från förebyggande arbete baserat på risktänkande till hälsofrämjande möjligheter på vardagsarenor så som hemmet, fritiden, arbetet och skolan. Bestämningsfaktorer för hälsa - är faktorer i samhällsorganisationen och människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa. Kön, arv, ålder, utbildning, sysselsättning och boende är exempel på livsvillkorsfaktorer som kan påverka hälsan/ohälsan. Motion, alkohol- och tobaksvanor är exempel på levnadsvanefaktorer som kan påverka hälsan/ohälsan. Bestämningsfaktorer kan både öka och minska risken för ohälsa och benämns, beroende på effekt, riskfaktor eller friskfaktor. 4

5 Barn och ungas hälsa Barn och unga i Sverige har vanligen en mycket god hälsa. Vid en sammanvägd bedömning år 2002 av folkhälsan hos barn i åldrarna 1 14 år rankade Världshälsoorganisationen Sverige bland de allra främsta länderna i Europa. Det finns dock en påtaglig ojämlikhet när det gäller barns hälsa. Den stora ojämlikheten när det gäller barns hälsa är av särskild betydelse eftersom hälsan under de första levnadsåren sannolikt har stor betydelse för hälsoutvecklingen senare under livet förutom att det ger effekter för barnet just i den tid de befinner sig i. Att skapa förutsättningar för en god hälsa handlar till största delen av att främja goda relationer mellan barn och unga och de personer som finns i deras omgivning föräldrar, syskon, kamrater, personal inom förskola och skola, släktingar med flera. Andra faktorer som har stor betydelse för barn och ungas hälsa är att de kan leva i en familj och ett samhälle som är tryggt, jämlikt, jämställt och som har utgångspunkten från ett hälsofrämjande perspektiv och förhållningssätt. Förskolan och skolan har en alldeles särskild roll för barns och ungas utveckling. Det är den samhällsverksamhet som har de största förutsättningarna att utjämna socialt betingad ohälsa. Problemområdet i fokus Sverige har under de senaste decennierna upplevt en markant ökning av fetma i befolkningen. Mellan två-fyra procent av de svenska barnen är feta och undersökningar visar att var fjärde 10-åring är överviktig. Ett barn med fetma i sjuårsåldern löper ungefär 50 procents risk att bli överviktig som vuxen. Utvecklingen av fetma är i stor utsträckning beroende av ärftliga faktorer. Denna medfödda benägenhet för fetma är utbredd i befolkningen. När denna ärftliga bakgrund finns är livsstilsfaktorer (kost och motion) samt sociala, beteendemässiga, kulturella och samhälleliga faktorer avgörande för om fetma utvecklas eller ej. Fetma och fetmarelaterade sjukdomar är bland de socialt mest ojämnt fördelade ohälsotillstånden, trenden är att de sociala skillnaderna ökar. Ätstörningar drabbar framförallt flickor och kvinnor och finns redan i unga år. Specifika former av ätstörningar finns hos minst tre procent av unga kvinnor medan ospecifika ätstörningar troligen är tre till fyra gånger vanligare. Orsaken till ätstörningar utgörs av en komplex samverkan av biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer. Det västerländska skönhetsidealet i kombination med de smala kvinnor som avbilads i reklam och media anses vara bidragande orsaker till ätstörningar. Fysisk aktivitet och matvanor Fysisk aktivitet och motorisk träning utgör en viktig del i barns totala utveckling och då inte bara för den motoriska och fysiska utvecklingen utan även för barnets sociala och personliga utveckling. Forskning visar också att fysisk aktivitet underlättar inlärning av nya kunskaper. Möjligheterna att tillgodose behovet av fysisk aktivitet har blivit allt mindre för barn och ungdomar. Barns möjligheter till utelek har begränsats bland annat på grund av den ökade biltrafiken och förbättrade kommunikationer. Det har inneburit att inte heller barn och ungdomar förflyttar sig med hjälp av egen maskin i samma utsträckning som förut. TV, video, datorer och dataspel fascinerar många men inger inga krav på fysisk ansträngning. Idrott är den populäraste organiserade fritidsverksamheten. Omkring hälften av alla barn och unga är aktiva i idrottsföreningar, men antalet unga som inte ägnar sig åt regelbunden idrottsutövning har ökat. Det finns dock stora sociala, regionala, etniska och könsmässiga skillnader i utövandet av fysisk aktivitet. De matvanor och förhållandet till mat som barn har påverkar dem i hög grad. I dag råder ingen brist på mat, inte heller brist på varor som tillför kroppen tomma kalorier, det vill säga snabba kolhydrater i form av socker men med mycket lite/inget näringsinnehåll och varor med höga fetthalter. Utbudet av livsmedel är stort och det finns starka marknadskrafter då detta genererar mycket pengar. Det finns 5

6 ofta nyttigt och onyttigt sida vid sida i affärer, restauranger, cafeterior etc. samt att de varor som är onyttiga ofta har ett mycket lågt pris. Smaken sött är medfödd, andra smaker får introduceras, och det ger en förklaring till varför vi människor väljer som vi gör. Att äta lagom mycket och av rätt sorts mat är viktigt för barns utveckling men också att måltider intas tillsammans med andra. Social stimulans och kontroll främjar goda matvanor. Centrum för folkhälsa i Stockholm genomförde en kartläggning 2007 med bland annat målgruppen skolan. De ställde frågor till rektor, idrottslärare, hem- och konsumentkunskaps lärare och skolsköterska på varje skola för att få en så heltäckande bild som möjligt. Exempelvis finns det stora skillnader för eleverna att vara fysik aktiva under skoldagen då skolgårdens utformning och möjlighet att nyttja närliggande grönområden skiftar liksom att olika skolor har olika ambitionsnivå på hur de ser på uppdraget att främja elevernas fysiska aktivitet. Strukturen behöver förbättras kring det hälsofrämjande arbetet i skolan. Det finns sällan en gemensam plan eller strategi för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet i skolan. Det genomförs många arbeten i skolan men systematisk uppföljning är ovanlig så därför är det svårt att se vilka effekter dessa insatser ger. Främjande faktorer FHI har på sin hemsida ett uppdslagsverk för barn och ungas hälsa och där presenteras den kunskap som i dag finns kring olika frågeområden. Texterna i uppslagsverket bygger till stor del på systematiska översikter av vetenskaplig litteratur med länkar till källorna. Säkerheten i olika metoder är graderad utifrån evidensstyrka. Nedanstående text är hämtad från detta uppslagsverk. För källhänvisning, se FHI:s hemsida Insatser för barn och unga kan ske i många sammanhang. De viktigaste arenorna för hälsofrämjande insatser är stöd till föräldrar, förskola, skola och fritidsverksamhet. Bedömning bygger på en studie av det ekonomiska värdet av olika insatser för barn och unga. Ofta är generella insatser effektivare än riktade. Det gäller i alla åldersgrupper och särskilt under uppväxtåren. Skälet är att riktade insatser, om de ska vara effektiva, förutsätter att det finns en tydlig åtskillnad mellan riskgruppen och övriga. Ofta är detta inte fallet. För fysisk aktivitet är de främsta påverkbara bestämningsfaktorerna tillgång till miljöer som främjar fysisk aktivitet t ex en attraktiv skolgård, sociala normer samt utveckling av ungdomars kompetenser. De mest angelägna förändringarna av barns och ungas kost är att öka intaget av fiber (frukt och grönsaker) och minska intaget av socker och sötade livsmedel. Det är också önskvärt att minska intaget av mättat fett. Förändringar av kosten i denna riktning främjas av ökad tillgång till frukt och grönsaker, mindre tillgång till sötade produkter, förändrade sociala normer samt utveckling av ungdomars kompetenser. Styrdokument och andra stödjande underlag Det finns flera styrdokument och underlag som stödjer främjandet av goda matvanor och fysisk aktivitet för målgruppen barn. Här följer en sammanfattning av betydelsefulla styrdokumenten och stödjande underlag som är gemensamma för kommunerna och landstinget i länet. Internationella dokument WHO:s Europaregion har antagit en handlingsplan för att främja goda matvanor, motverka övervikt 6

7 och fetma samt öka livsmedelssäkerheten för åren En viktig grupp som prioriteras i handlingsplanen är åldersgruppen barn och unga. Handlingsplanen betonar att ländernas regeringar måste leda processen med att utarbeta nationella handlingsplaner, koordinera samarbetet mellan olika sektorer samt följa upp och utvärdera effekterna. Även om den officiella beteckningen på handlingsplanen är food and nutrition ingår också fysisk aktivitet som en väsentlig del av handlingsplanen. I stora delar överensstämmer planen det underlag som Folkhälsoinstitutet och Livsmedelsverket lämnade till den förra regeringen år EU-kommissionens Vitbok. Kommissionen har antagit en handlingsplan, en så kallad vitbok, I planen uppmanas företag att utveckla tydligare regler för att undvika vilseledande marknadsföring samt att minska på fett, salt och socker i sina produkter. Samtidigt kommer kommissionen att se över hur näringsinnehållet deklareras på förpackningar. Ekonomiskt stöd kommer att ges till projekt som får unga att äta frukt och grönt, samt till forskning om fetma och dess effekter. Nordiska Ministerrådets handlingsplan om hälsa, mat och fysisk aktivitet. Denna handlingsplan antogs Intentionen med handlingsplanen är att stärka den nordiska insatsen mot dåliga kostvanor och fysisk inaktivitet och avser att handlingsplanen kan vara ett komplement till de policies och handlingsplaner som finns framtagna i respektive land. FN:s konvention om barns rättigheter. FN:s konvention tydliggör barns rättigheter i en rad frågor. Fyra artiklar brukar lyftas fram som de grundläggande allmänna principerna: Artikel 2. Barn har fullt och lika värde. Idén om jämställdhet gäller också mellan barn och att alla barn har lika värde. Artikel 3. Barnets bästa i främsta rummet. Artikel 6. Varje barns inneboende rätt till liv och utveckling. Artikel 12. Barns rätt till åsiktsfrihet och till att bli hörda. Agenda 21. Handlingsprogrammet Agenda 21 med målet för en hållbar utveckling. Handlingsprogrammet tar upp tre samverkande dimensioner för att den framtida utvecklingen ska vara hållbar: Social utveckling, ekonomi och ekologi. Sverige har formulerat fyra strategiska utmaningar och en av dessa utmaningar är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Nationella dokument Mål för folkhälsan. Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Särskilt angeläget är det att folkhälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. Av de 11 prioriterade målområdena är tre särskilt aktuella i denna kartläggning; målområde 3 trygga och goda uppväxtvillkor, målområde 9 ökad fysisk aktivitet och målområde10 goda matvanor och säkra livsmedel. Skrivelsen Folkhälsopolitik för jämlikhet i hälsa och hållbar tillväxt. Skrivelsen överlämnade regeringen till riksdagen i maj Det är den första uppföljningen av folkhälsopolitiken. Underlag för skrivelsen är Folkhälsopolitisk rapport 2005 som Statens Folkhälsoinstitut har sammanställt. (h) = huvudindikator Översikt målområde Trygga och goda uppväxtvillkor Bestämningsfaktorer Miljön i hemmet Miljön i förskolan Miljön i skolan Barn och ungas kompetenser Indikatorer Relationer mellan barn och föräldrar (h) Anställdas utbildning (h) Barns och ungas inflytande (h) Hur elever bedöms av lärare, andra vuxna och andra elever (h) Fullständiga betyg i grundskolan (h) 7

8 Översikt målområde ökad fysisk aktivitet och goda matvanor (ej för säkra livsmedel) Bestämningsfaktorer Fysisk aktivitet Goda matvanor Energibalans Amningsfrekvens Indikatorer Andelen vuxna som är fysiskt aktiva på minst måttlig intensiv nivå minst 30 minuter per dag (h) Andelen vuxna med en stillasittande fritid Andelen elever med minst betyget godkänt i ämnet idrott och hälsa (i åk 9 samt slutbetyg från gymn.) (h) Frukt/gröntkonsumtion (andel av den vuxna befolkningen som intar minst 500 g frukt och/eller grönsaker per dag) (h) Konsumtion av bakverk, läskedrycker, choklad och konfektyr Andel vuxna med övervikt i befolkningen (BMI 25-29,5) (h) Andel vuxna med fetma i befolkningen (BMI >30) (h) Andel ungdomar i åldern år med undervikt, övervikt respektive fetma i befolkningen Andel äldre med undervikt, övervikt respektive fetma i befolkningen. Andel barn som enbart ammas vid fyra respektive sex månaders ålder (h) Andel barn som enbart eller delvis ammas vid fyra respektive sex månaders ålder Underlag till handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Statens folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket fick i november 2003 ett uppdrag av regeringen att ta fram ett underlag till en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. 79 förslag på insatser presenterades och insatsområden som identifierades var: Närmiljö, Skola och förskola, Hälso- och sjukvård, Yrkesutbildning och kommunikation, Arbetsplats, Livsmedelssektor och Genomförande och utvärdering. Underlaget presenterades för regeringen februari Underlaget resulterade inte i en nationell handlingsplan. Dokument i Sörmland Länsstrategi för folkhälsoarbetet. I Sörmland har kommunerna och landstinget utarbetat en gemensam strategi för folkhälsoarbetet som antagen Målet på lång sikt är att nå en god och mer jämlik hälsa i Sörmland. På kort sikt är målet att öka kunskaperna inom folkhälsoområdet och att vidareutveckla samverkan och metoder för att nå en god och mer jämlik hälsa. Sju strategier och metoder är prioriterade för att nå målet. Att utveckla och värdera metoder för folkhälsoarbetet och att arbeta utifrån ett livscykelperspektiv där barn och ungdom är en målgrupp är två av strategierna. 8

9 Resultat av kartläggning i Sörmland Styrdokument Specifika styrdokument framtagna i den egna verksamheten finns, men är inte så vanligt förekommande. Ett exempel på där flera policys har arbetats fram de senaste åren är i Torshälla. Ett övergripande måldokument fanns för kost i kommunen sedan tidigare men konkreta dokument saknades för förskola, skola och äldreomsorgen. Denna tabell redovisar de specifika styrdokument och angetts med namn och år i enkätsvaren. Kommun/kommundel Specifika styrdokument Antogs år Gnesta Fritids- och idrottspolitisktprogram Reviderades 2002 Strängnäs Kostpolicy för måltidsverksamhet inom förskola och 2007 skola Eskilstuna Handlingsplan för Barn- och utbildnings-förvaltningen, Eskilstuna Kommun, avseende hållbar utveckling Måltidsplan Torshälla stad Kostpolicy för skola Kostpolicy för förskola Samtliga kommuner i länet Skolhälsovårdens handlingsplan för dem med övervikt 2006 Nyköping Riktlinjer för kost 1999 (ska revideras) Ett nationellt styrdokument har kostansvarig i Gnesta hänvisat till, Bra mat i skola. Livsmedelsverket presenterade i februari 2007 nya råd för bra mat i förskolan samt för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. Dessa råd har ett brett perspektiv på hela verksamheten vad gäller mat, inte bara det som serveras i skolrestaurangen utan tar också upp utbudet i skolcafeterian, belyser miljöns roll för matro och trivsel m.m. Matråd på skola är ett av verktygen för att främja goda matvanor. Flera har uppgivit att de arbetar för att ta fram styrdokument och då är det i första hand för kost. Dokument utarbetas för detta i Oxelösund, Trosa och Katrineholm. I Katrineholm sker ett samarbetar med Sörmlandsidrotten för att ta fram ett idrottspolitiskt program som ska vara klart vid årsskiftet En följdfråga ställdes om hur styrdokument följs upp. Vanligast är att styrdokument följs upp som en del i ordinarie verksamhetsuppföljning. Några har dock svarat att någon uppföljning inte sker eller att man inte känner till hur eller om det sker. Kartläggningar och befolkningsstatistik I enkäten ställdes frågan om någon kartläggning/befolkningsstatistik används vid planering av insatser. Cirka två av tre som har svarat att de genomför insatser har uppgett att de använder någon form av kartläggning eller befolkningsstatistik för sin planering. De svarsalternativ som fanns var egenproducerat underlag, Liv & Hälsa ung, Kommunala basfakta och annan kartläggning/befolkningsstatistik. Det var jämnt fördelat mellan alternativen. Här ges en kort beskrivning av de olika undersökningarna/underlagen. Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung är en totalundersökning där Sörmlands elever i åk 7 och 9 i grundskolan och åk 2 på gymnasiet har svarat på enkätfrågor som berör deras livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Undersökningen är genomförd 2004, 2006 och planeras för Det finns framtagna rapporter på 9

10 läns, kommun och skolnivå. Det går också att beställa särskilda körningar på specifika frågor om så önskas. Ansvarig för Liv & Hälsa ung är Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland. Kommunala basfakta Kommunala basfakta ger statistik uppdelad på åldersklasser och kön, och kommunen jämförs med länet och riket. Statistiken är hämtad från olika nationella källmaterial, t ex från Skolverket, Socialstyrelsen och SCB. Fokus är på de nationella folkhälsomålen och Statens Folkhälsoinstitut är ansvarig för Kommunala basfakta. Exempel på egenproducerade kartläggningar: Viktutveckling hos 6-års barn födda 1998 Barnhälsovården Sörmland Barnhälsovård Sörmlands kartläggning av viktutveckling hos 6-årsbarn genomfördes Detta underlag har använts i samband med utbildning och vid planering för BVC:s arbete m.m. Denna kartläggning har också hänvisats till från elevhälsa som ett underlag de använt. Skolbild Eskilstuna Eskilstunas barn och utbildningsförvaltning genomför årligen undersökningen Skolbild som är en del i grundskolans kvalitetsarbete. Skolbild är en sammanställning av både "hårda fakta" som ekonomi, betyg och arbetsmiljö och "mjuka fakta" i form av enkäter om trygghet, trivsel och bemötande till elever och deras föräldrar. Elevenkäterna ställs i åk 2, 5 och 8. Syftet med Skolbild är att få ett brett underlag för diskussioner i skolans kvalitetsarbete. Kartläggning av arbetet kring goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i relation till övervikt bland barn och ungdomar i Katrineholm Folkhälsoenheten i Katrineholms kommun genomförde en kartläggning av arbetet kring goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i form av en enkätundersökning till kommunens och landstingets förvaltningar Utifrån denna kartläggning har insatser planerats och genomförts via samverkansgrupp för barn och ungdomars hälsa i kommunen. Skolhälsovårdens statistik Skolhälsovården genomför hälsoundersökningar kontinuerligt under elevernas skoltid. I några kommuner sammanställs denna statistik och används som underlag på gruppnivå. Samverkan och nätverk Att samverka med andra aktörer som har liknande uppdrag och medverka i olika nätverk är vanligt förekommande hos många av aktörerna. Samverkan sker på olika sätt. Behov styr detta men också resurser i form av till exempel personella och ekonomiska slag. Nedan redovisas exempel på förekommande samverkansgrupper och nätverk. Skolhälsovården i Sörmland I länet sker samverkan mellan kommunernas skolhälsovård sedan många år tillbaka. Handslaget, samverkan mellan idrotten och skolan I många kommuner har skolor men också företrädare för barn och utbildning, fritid med flera samverkat med Sörmlandsidrotten i satsningen Handslaget som syftar till att främja fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Från hösten 2007 finns bidraget Idrottslyftet mer och fler som har ett liknande upplägg som det tidigare bidraget. Samverkansgrupp för barn och ungdomars hälsa i Katrineholm I Katrineholms kommun finns en samverkansgrupp för barn och ungdomars hälsa bestående av aktörer från kommunen och landstinget och samordnas av kommunens folkhälsoenhet. 10

11 Samverkan i Torshälla för goda matvanor och främjandet av fysisk aktivitet i skolan I Torshälla finns en samverkansgrupp där skolsköterska, lärare i idrott och hälsa och enhetschefen för kostenheten deltar i dag men gruppen skulle mycket väl kunna utvidgas med fler aktörer. Landsbygdsutveckling i Flens kommun I Flen arbetar enheten för kosten tillsammans med två av kommunens landsbygdsskolor, och en producentförening för att öka utbudet av närproducerad mat i dessa skolors skolrestauranger. Miljötänkande, matkultur och vikten av hälsosam mat är nyckelord i detta samarbete. Arbetet är i ett utvecklingsskede, bland annat saknas det ekonomiska förutsättningar för att arbetet ska kunna utvecklas och bedrivas mer långsiktigt. Matlagningsträffar i Gnesta Kommunens kökspersonal som finns på skolor och organisatoriskt tillhör kostenheten och socialförvaltningen träffar kökspersonalen på förskolor som är organiserade inom barn- och utbildningsförvaltning för utbyte av menyer, tips m.m.. Kostchefsnätverk i södra länsdelen Kostcheferna i Gnesta, Oxelösund och Trosa träffas regelbundet. De har ett gemensamt arbete i och med gemensam upphandling, då också med Nyköping, men de har ett också ett samarbete i syfte att stödja och stimulera varandra i det ordinarie arbetet. Det finns en samverkansgrupp som har bäring på dessa frågor med som arbetar för målgruppen äldre i dag. Det är ett nutritionsråd där landstinget och kommunernas kostföreträdare samarbetar kring mat för äldre. Exempel på insatser Många insatser sker för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet för målgruppen barn. Glädjande är att många har angett att insatser sker inom ordinarie verksamhet. Denna tabell redovisar några exempel på insatser som sker i ordinarie uppdrag men även sådan som är i projektform. Aktör Eskilstuna barn och utbildningsförvaltning Vingåkers barn och utbildningsförvaltning Samverkansgrupp för barn och ungdomars hälsa i Katrineholm Insats Projekt för barn 6-10 år med diagnostiserad fetma. Riktade medel för rörelseaktiviteter till skolenheterna för att främja fysisk aktivitet. Kompetensutveckling för personal inom måltidsverksamheten i förskola och skola. Pilotprojekt på en skola avseende goda matvanor och fysisk aktivitet Gå och cykla till skolan satsning. Matlagningskurser för småbarnsföräldrar Gnesta och Vingåkers kommuner Sapare metoden används i skolor för att stimulera barnen att uppleva maten med flera sinnen. Eskilstuna kommun Kompetensutveckling för all personal inom barn och utbildning enligt konceptet S.M.A.R.T. Oxelösunds Frukost serveras till eleverna på högstadieskolan utbildningsförvaltning Måltidsverksamhet Utvecklar salladsborden så att de blir attraktivare för eleverna Matråd tillsammans med eleverna 11

12 Skolhälsovården Barnhälsovården Genomför återkommande hälsosamtal med alla elever från förskoleklass till och med gymnasiet Fortbildning för skolsköterskor i samtalsmetoden Motiverande samtal. Utbildning för all personal som arbetar med barnhälsovård i goda matvanor Deltar i forskningsprojektet Primrose för att undersöka om barnfetma kan förebyggas Kännedom om nationell folkhälsopolitik Sedan något år tillbaka har Sverige en nationell politik för folkhälsan. Riksdagen antog 2003 regeringens proposition Mål för folkhälsan. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta övergripande mål följs av elva målområden. En fråga ställdes i enkäten om hur känt detta styrdokument är för politiker, förvaltningsledning, enhets/områdeschefer och hos personal i verksamheten. Frågan är inte helt lätt att svara på, att kunna uppge vad andra känner till. Svaren visar att det är mycket jämt mellan de som tros känna till respektive inte tros känna till styrdokumentet. Någon direkt skillnad mellan de olika grupperna, politiker, förvaltningsledning, enhets/områdeschefer och hos personal i verksamheten går inte att se. Svaren redovisade per förvaltning/funktion/enhet Här ges en tolkning av svaren per förvaltning/funktion /enhet och innehåller också en reflektion av hur svaren. Förvaltningar för förskola, skola och utbildning Förvaltningar för förskola, skola och utbildning har uppdrag att både främja goda matvanor och fysisk aktivitet för barn och unga. Förvaltningarnas roll är att vara en sammanhållande och styrande länk mellan politiker i nämnden och förskolor och skolor. Kommunerna tar fram en skolplan som är det dokument som anger kommunens lokala långsiktiga mål för verksamheterna. Denna plan tillsammans med läroplanen är primär styrdokument för förskolor och skolor. Svaren visar att det sker flera olika insatser från förvaltningarna för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet i samtliga kommuner. Handlingsplaner och direkta aktiviteter som anges berör främst kostområdet. Sex av sju har angivit att vid planering av insatser använts kartläggningar av olika slag. Organiserad samverkan sker och då företrädesvis inom den egna kommunen. Förvaltningar för fritid Under 90- talet skedde det i kommunerna stora besparingar och då fritidssektorn inte hör till de lagstadgade områdena har frågan fått en annan prioritet än den tidigare haft. Tre av sju har inte besvarat enkätens frågor utan har lämnat ett mer övergripande svar som att kommunen främst är en indirekt aktör för att främja fysisk aktivitet för barn och unga då de i huvudsak tillhandahåller anläggningar och administrerar bidrag till föreningar. Gnesta är den enda kommun som har angett att de har ett fritids- och idrottspolitiskt program och Katrineholm har ett pågående arbete kring detta. Vad gäller användning av kartläggning för planering av insatser är det enbart Vingåker som angett detta. Samverkan sker både inom kommunen och externt med andra aktörer. Exempel på samverkansparter är med föreningar och skolor. 12

13 Enheter för kost Inom kommunernas kostenheter sker ett arbete för att främja goda matvanor för barn och unga. Intresset kring mat är i dag stort och det avspeglas i de svar som lämnats. Många av svaren uttrycker optimism och kreativitet. Det är inte längre bara priset per portion som är intressant utan också att det serveras måltider som bidrar till att konsumtionen av till exempel frukt och grönt ökar och att barn och ungas förhållningssätt till mat är sunt i stort. Lokala styrdokument finns eller planeras att tas fram i tre av kommunerna och i Torshälla. Fyra kommuner har angett att de använder sig av kartläggning för planering av insatser. Samverkan och nätverksarbete är vanligt både inom kommunen och externt. Som exempel på samverkan är med andra kommunala förvaltningar, skolor, producenter och kostenheter i andra kommuner. Elevhälsa Elevhälsan, där skolhälsovården är en del, har ett tydligt uppdrag att värna om elevers hälsa och utveckling. En generell insats och som är basen i arbetet är hälsoundersökningar som skolsköterskan genomför och som erbjuds eleverna med jämna mellanrum från förskoleklass till gymnasiet, lagstadgat är vid fyra tillfällen. Enkäten skickades ut i slutet av vårterminen och det har sannolikt påverkat svarsfrekvensen, fyra av nio har svarat. Skolhälsovården har gemensamt i länet tagit fram en handlingsplan för arbetet med övervikt. I Nyköping finns ett lokalt dokument för kost. Samtliga har svarat att de använder sig av någon form av kartläggning för planering av insatser. Samverka och nätverksarbete sker både internt i kommunen och externt. Som exempel på samverkan är med föreningar, NCFF och i Katrineholm finns en samverkansgrupp för barn och ungdomars hälsa. Något som kan urskiljas i enkätsvaren och som andra kontakter också ger med skolsköterskorna är att som grupp har funktionen i länet ganska olika förutsättningar. Uppdraget är det samma men det finns skillnader hur verksamheten är organiserad och anställd personal i förhållande till elevunderlag. Skolhälsovården och elevhälsan som helhet har ett mycket viktigt uppdrag och det är viktigt att så lång det är möjligt säkerställa att uppdraget kan ske utifrån så gynnsamma förutsättningar som möjligt då det påverkar både resultat och möjligheten att utveckla uppdraget. Aktörer i Landstinget Landstingets länsövergripande funktioner för mödrahälsovård, barnhälsovård, ungdomsmottagning och folktandvård har besvarat enkäten. Som stöd för barnavårdscentraler (BVC) i Sörmland finns en länsgemensam barnhälsovård vars team består av läkare, sjuksköterska och psykologer. Att främja goda matvanor och fysisk aktivitet är en del av ordinarie uppdrag och detta sker på flera olika sett. Att fortbilda och handleda personalen vid BVC, att utveckla samarbetet med olika barnverksamheter, att säkerställa kvaliteten inom barnhälsovården, att bearbeta statistik över barnhälsovårdsarbetet i Sörmland m.m. Deltagandet i forskningsprojektet Primose är ett exempel på barnhälsovårdens aktiva utvecklingsarbete. Folktandvården arbetar för att främja goda matvanor som en del i arbetet för en god tandvård. Den länsövergripande enheten tar fram egen statistik som används i den egna organisationen men också sprids till andra aktörer. Exempel som ges på samverkan är med förskolor, skolor och andra landstingsaktörer. Nationellt sker samarbete mellan fackförbunden för tandläkare, läkare och sjuksköterskor. Dessa arrangerade i januari 2007 en konferens om barns kost och hälsa. Att delta i den offentliga debatten är en viktig del av arbetet. Under november 2007 kom resultatet av kartläggningen av skolcafeteriors utbud av läsk och godis som har genomförts av Sveriges Tandläkarförbund. Inom mödrahälsovård och ungdomsmottagning har frågorna om att främja goda matvanor och fysisk aktivitet inte samma höga prioritet som det har inom barnhälsovård och folktandvård. 13

14 Inte någon av landstingsaktörerna har eget framtaget dokument som stödjer arbetet utan det finns ett mer övergripande dokument som ger stod för uppdraget. Kommunal folkhälsoenhet Katrineholms kommun har en folkhälsoenhet som arbetar för att utveckla folkhälsoarbetet i kommunen. Enheten arbetar utifrån riktlinjer som har fastställts av kommunens folkhälsoråd. Folkhälsoenheten genomförde en kartläggning 2006 av arbetet kring goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i relation till övervikt bland barn och ungdomar. Denna kartläggning ligger till grund för den insats som inleddes 2007, att arbeta för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet för barn och unga. Arbetet sker via en samverkansgrupp med representanter från folkhälsoenheten, kostenheten, elevhälsan, skolan, förskolan, folktandvården och BVC. Samtliga av de förvaltningar/funktionsnivåer som har besvarat enkäten från Katrineholm har omnämnt det samarbete som sker i kommunen via denna samverkansgrupp. Reflektioner & medskick i arbetet med att skapa samhälleliga förutsättningar för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet i Sörmland Syftet med kartläggningen var att få en bild av vilka samhälleliga insatser som görs i länet som kan främja goda matvanor och ökad fysisk aktivitet för målgruppen barn 0 18 å vilket också ger en grund för förslag till fortsatta uppdrag och insatser. De frågeområden som berörts i kartläggningen har betydelse för hur framgångsrikt arbetet med att främja kost och fysisk aktivitet kan ske. Styrdokument, kunskapsunderlag för planering, samverkan med gemensamma mål, tydliga roller och uppdrag, aktiviteter inom ordinarie strukturer och generella insatser som når alla är faktorer som bidrar till ett framgångsrikt arbete inom området. Hur ser det då sammantaget ut i Sörmland? Vad behöver vi tänka på och jobba vidare med? Förhållandevis många av dem som besvarat enkäten har uppgett att egna styrdokument finns. Fördelen med egenproducerade styrdokument är att de som berörs blir involverade och får tillfälle att sätta sig in i frågan. Ofta är det många som är berörda, det blir ett givande och tagande. Själva processen med framtagande av styrdokumentet är oftast minst lika viktigt som själva dokumentet i sig. Då styrdokumentet är klart finns det en tydlighet kring vad som ska göras för alla berörda och det blir också en likriktighet inom verksamheten. Förslag på en önskad policy finns med i de insatser som Statens Folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket lämnade i sitt förslag till insatser för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet, utbud av mat i kommunala anläggningar (nr 14). Motivet var att i kommunens offentliga lokaler som t ex skolcafeterior, idrottsanläggningar, konsertlokaler och fritidsgårdar bör miljön stödja det övergripande målet för goda matvanor. Nationellt finns exempel på en policy i denna anda från Örebro län. Policyn berör cafeterior på skolor, fritidsgårdar och fritidsanläggningar och framtagen i bred samverkan mellan fler huvudmän. Ett sådant brett antaget beslut har säkert många gynnsamma fördelar och det skulle vara intressant om det utvecklades också i Sörmland istället för att var och en ska brottas med frågan på egen hand. Kartläggningar och befolkningsstatistik används av många som stöd för planering av insatser. I planering, under pågående arbete och vid uppföljning av insatser är dessa underlag till stöd på olika sett. Kanske kan underlagen komma till ännu mer nytta och användas i fler sammanhang? Vem har ansvaret för att underlagen används, de som samlar in dem eller de som utför olika arbeten? Ansvaret kan väl sägas vara delat. Dels har den som samlar in uppgifter ett ansvar att informera om att detta har 14

15 skett och göra uppgifterna tillgängliga för användare. Dels den som ska utföra ett arbete att den använder sig av planeringsunderlag som beskriver faktiska förhållanden. Att främja goda matvanor och fysisk aktivitet inte är en mans jobb framgår tydligt då frågan ställs om organiserad samverkan och nätverk. Det ges flera exempel på detta i de svar som har lämnats och exempel ges också på samverkan där gruppen arbetar utifrån en handlingsplan. Att samverka med andra är bra i många sammanhang men för att det ska ge det mervärde som önskas är det viktigt att fastställa vad samverkan ska omfatta och att arbeta utifrån en gemensam agenda. Under senare år har staten via riktade medel till Riksidrottsförbunden skjutit till medel för att föreningar och skolor ska kunna samverka för att fler barn och unga ska få vara fysiskt aktiva. Projektet Handslaget avslutades 2007 och följs av projektet Idrottslyftet mer och fler, som har ett liknande uppdrag. Detta kan ses som ett sätt att öka förutsättningar för ett mer jämlikt idrottsutövande i landet. I Sörmland pågår flera olika projekt visar kartläggningen och det väcker nyfikenhet att veta mer om dessa. Vilka möjligheten har de t ex att utvecklas från projekt till att bli en del i ordinarie uppdrag? Att barn och unga kan vara fysisk aktiva på sin fritid har stark koppling till utbud av anläggningar men också om det finns föreningar som erbjuder aktiviteter. I Liv & Hälsa ung ställs frågan till eleverna om de är föreningsaktiva och dessa uppgifter kan t ex användas av kommunerna för att få ett mått på föreningsaktivitet. Att kunna utöva spontanidrott är något som uppmärksammats mer under senare tid. Studier på vuxna visar att om ett grönområde användas för fysisk aktivitet och rekreation är avståndet upp till två hundra meter avgörande för detta. Hur ser detta ut för våra barn och unga i de miljöer de vistas i? Kartlägger t ex kommuner skolgårdar och förskolegårdar och deras närliggande miljöer utifrån perspektivet att främja fysisk aktivitet? Skolan och förskolan är viktiga arenor för att främja goda vanor. Mycket arbete görs och det finns inom många verksamheter ett stort engagemang. Att arbeta för att de insatser som görs sker i så stor utsträckning som möjligt i ordinarie strukturer och att insatserna kommer alla barn till godo skapar förutsättningar för att minska den ojämlika hälsan. Att arbetet sker systematiskt gör att det bli möjligt att följa upp. En uppföljning ger möjlighet att se vad som har fungerat bra och vad som har fungerat mindre bra och därmed kan arbetet utvecklas till att bli mer effektivt och målinriktat. Avslutningsvis kan det sammanfattas att enkätsvaren från Sörmland visar att det sker en mängd olika insatser i länet både inom respektive förvaltning/enhet men också gemensamt med andra aktörer. Att arbeta med att främja goda matvanor och fysisk aktivitet är något som ingår i det uppdrag aktörerna har och dessa uppdrag sker många gånger med ett stort engagemang. Detta är viktiga incitament för det fortsatta arbetet med att främja goda matvanor och fysisk aktivitet för barn och unga i Sörmland. 15

16 Referenser Centrum för folkhälsa. Kommunernas arbete med att främja fysisk aktivitet och goda matvanor bland skolbarnen i Stockholms län. Rapport 2007: 6 Stockholms läns Landsting 2007 Janlert, U. Folkhälsovetenskapligt lexikon. Natur och Kultur, Stockholm 2000 Katrineholms kommun. Kartläggning av arbetet kring goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i relation till övervikt bland barn och ungdomar i Katrineholm. Katrineholms kommun 2007 Landstinget Sörmland. Policy för det hälsofrämjade och sjukdomsförebyggande arbetet i landstinget Sörmland Livsmedelsverket. Svenska näringsrekommendationer Regeringens proposition 2002/03:35, Mål för folkfolkhälsan. Socialdepartementet 2002 Socialstyrelsen. Folkhälsorapport 2005 Statens folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket. Handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen SBU. Fetma problem och åtgärder. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm (Rapport 160, 2002) SBU. Förebyggande åtgärder mot fetma. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm (Rapport 173, 2004) SBU. Metoder för att främja fysisk aktivitet en systematisk litteratur översikt. Stockholm 2006 (Rapport 181, 2006) 16