Elevers upplevelser av prao

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elevers upplevelser av prao"

Transkript

1 Elevers upplevelser av prao en studie i Gnosjö kommun Lislott Lundin Sara Svensson Susanne Weinert Examensarbete 15 hp inom Lärande Lärarutbildningen Höstterminen 2008 Handledare Åsa Hirsh Examinator Roland S Persson

2 HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (HLK) Högskolan i Jönköping Examensarbete 15 hp inom Lärande Lärarutbildningen Höstterminen 2008 SAMMANFATTNING Lislott Lundin, Sara Svensson & Susanne Weinert Elevers upplevelser av prao Antal sidor: 30 Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur eleverna i Gnosjö kommun upplever praon i skolår 9, hur denna följs upp och om den är betydelsefull för deras kommande studie- och yrkesval. De frågor som ligger till grund för studien är; Hur upplevde eleverna sin prao i skolår 9? I vilken grad upplevde eleverna att skolan arbetar aktivt mot näringslivet? På vilket sätt upplevde eleverna att deras prao följdes upp på skolan när de kom tillbaka till klassen? För att kunna besvara dessa frågor har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat ett antal elever i skolår 9 i Gnosjö kommun. Vi använde oss av en förutbestämd intervjuguide med öppna frågor och intervjuade eleverna en och en. Svaren är skildringar av vad eleverna upplevt under sin prao, hur praon påverkat och fortfarande påverkar deras studie- och yrkesval. Vid analysen använde vi oss av kategorisering, detta för att förstå innebörden av insamlad data och för att komma åt det väsentliga. Materialet lyssnade vi igenom flera gånger innan vi transkriberade. Detta gjorde att förståelsen för det komplexa och omfattande materialet stärktes och det blev mer ordnat och tydligt. Huvudresultatet i studien är att eleverna upplevde den praktiska arbetslivsorienteringen som ett stöd inför studie- och yrkesval. Från praoperioden fick de med sig både positiva och negativa erfarenheter. Dessa upplevelser från olika praoplatser ligger till grund för resultatet. Vi upplevde att elevernas praoperioder har hjälpt dem att få en klarare inblick i arbetslivet. Sökord: Praktisk arbetslivsorientering, entreprenörskap, studie- och yrkesvägledning, yrkesval Postadress Gatuadress Telefon Fax Högskolan för lärande Gjuterigatan och kommunikation (HLK) Box JÖNKÖPING

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 0 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 TILLKÄNNAGIVANDE 2 1 INLEDNING 3 2 BAKGRUND VAD SÄGER STYRDOKUMENTEN OM PRAON FÖRE LPO DEN NYA LÄROPLANEN LPO OLIKA ASPEKTER AV PRAO ENTREPRENÖRSKAP ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN ENTREPRENÖRSKAP I GNOSJÖ ARBETSMILJÖFRÅGOR 9 3 SYFTE MED FRÅGESTÄLLNING SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR 11 4 METOD ETISKA PRINCIPER UNDERSÖKNINGSGRUPP/URVAL GENOMFÖRANDE ANALYS TROVÄRDIGHET OCH GILTIGHET 16 5 RESULTAT STUDIE OCH YRKESVÄGLEDNING ARBETSMILJÖ Handledare PRAOUPPLEVELSER FRAMTID RESULTATSAMMANFATTNING 21 6 DISKUSSION METODDISKUSSION RESULTATDISKUSSION STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING ARBETSMILJÖ Handledare PRAOUPPLEVELSER FRAMTID SAMMANFATTNING AV RESULTATDISKUSSION 27 7 SLUTORD 27 8 REFERENSLISTA 29 9 BILAGOR TILL KLASSLÄRARE BILAGA TILL MÅLSMAN BILAGA INTERVJUGUIDE BILAGA

4 Tillkännagivande Examensarbetet har utförts på lärarutbildningen vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping under höstterminen Vi har deltagit i ett projekt som kallas SIS (Skolutveckling I Samverkan) som är ett samarbete mellan Gnosjö, Värnamo och Gislaveds kommuner samt Högskolan för lärande och kommunikation. Vi vill rikta ett stort tack till de elever som har ställt upp på intervjuer och därmed gjort vårt arbete möjligt att genomföra. Ett tack även till ansvariga lärare som ställt värdefull lektionstid till förfogande för våra intervjuer och som funnit sig positiva till vårt arbete. Ett arbete som har varit stimulerande och lärorikt. Vi vill också rikta ett varmt tack till vår handledare Åsa Hirsh för alla värdefulla synpunkter och allt stöd. Vi vill också tacka alla andra som har hjälpt oss och bidragit med bra åsikter. Lislott, Sara, Susanne 2

5 1 Inledning Genom SIS (Skolutveckling I Samverkan) har vi fått möjlighet att ingå i ett projekt där Gnosjö, Gislaved och Värnamo kommun arbetar tillsammans med Högskolan i Jönköping. Inom detta projekt har vi valt att inrikta oss på entreprenörskap i Gnosjö kommun, där prao (praktisk arbetslivsorientering) ligger till grund för detta forskningsområde. Prao är en del av utbildningen i grundskolan. Det finns inte så många forskningar kring prao, därför valde vi att fördjupa oss inom ämnet. Vi har däremot uppmärksammat att det finns ett antal artiklar av bland annat Gaestadius (2006), Lovén (2006) som talar för att praon borde läggas ned. Vissa påstår att praon har förlorat sina glansdagar och börjat bli omodern, vi har läst artiklar av bland annat Gaestadius (2006), Lovén (2006). Men även artiklar från Skolverket som anser att praon är en viktig och väsentlig del för elevernas utveckling. Vi ville ta reda på om eleverna ansåg att praon är viktig för deras framtida studie- och yrkesval. Praon har i flera generationer varit den enda möjligheten för eleverna att få inblick i hur arbetslivet fungerar i praktiken. Under praon får eleverna prova på olika yrken som kan vara tänkbara i framtiden. Praon kan ge vägledning inför val av inriktning till gymnasiet eller yrkesval. I en artikel från Sydsvenskan skriver Lovén (2008) att praon ger en ökad självinsikt hos eleverna, en större motivation för skolans olika ämnen samt att praon ger eleverna relevant insyn i arbetslivets villkor. Skolväsendet borde arbeta mer med att utveckla verksamheten så den blir bättre för eleverna, eftersom det är de som är framtiden. Skolan måste se till att varje elev utvecklas på sitt unika sätt samt att de utvecklar de olika kompetenser som varje individ har. I ett starkt entreprenörskap (Nutek, 2007) står det: Vi ser entreprenörskap som ett uttryck för de aktiviteter som individer utför när idéer genereras och omsätts till något värdeskapande, en process som växer fram i ett socialt sammanhang (s.12). När eleverna får utvecklas i det sociala sammanhanget, kan idéer, kreativitet, samarbete och problemlösning stärkas. Dessa är entreprenöriella egenskaper som Nutek tar upp kan varje elev utveckla på sitt eget sätt inom skolans ramar. Det är dessa kompetenser som krävs för att dagens ungdomar ska kunna leva och verka i morgondagens föränderliga samhälle. 3

6 2 Bakgrund 2.1 Vad säger styrdokumenten om praon före Lpo 94 Redan i början av talet fanns ett behov av att hjälpa eleverna när de lämnade skolan för arbetslivet. På den tiden fanns informationscentraler runt om i Sverige och det började växa upp arbetsförmedlingar. Henrysson (1994), skriver att den kommitté som bildats av Arbetsmarknadsstyrelsen, Skolöverstyrelsen och Överstyrelsen för yrkesutbildning gav förslag om hur yrkesvägledning i skolan skulle hanteras. Förslaget blev i stor utsträckning styrande för ett riksdagsbeslut som togs Beslutet innebar ett ändrat synsätt på studieoch yrkesvägledning. Från att tidigare ha varit en urvalsskola där fokus legat på att förse arbetsmarknaden med lämplig arbetskraft skulle nu skolan med hjälp av psykotekniskt prov (intelligensmätning och ett begåvningstest) samt genom anlagsundersökning och lärarutlåtande välja ut de lämpligaste individer för olika arbeten. Under talet utvecklades studie och yrkesvägledningen. I undervisningsplanen för rikets folkskolor lades det stor vikt vid (syo) studie och yrkesorienterings verksamhet. Under tiden från 1950 till 1962 infördes praktisk yrkesorientering (pryo) i folkskolans högre årskurser. I och med grundskolans genomförande 1962 (Lgr 62) fick studie- och yrkesorientering en synligare roll. Yrkesorienteringen skulle hjälpa elever att sätta sina egna inre och yttre resurser i förhållande till studier och arbetslivets möjligheter och krav. I samband med Lgr 69 infördes ett nytt tillvalssystem på högstadiet. Syftet var att ett fördomsfritt yrkesval skulle bli realistiskt för eleverna och skolan skulle arbeta mer och mer för fria val. I och med detta blev det en förskjutning från yrkes- till arbetslivsorientering. Genom ett riksdagsbeslut om studie- och yrkesorientering 1971 fick grundskolan och gymnasieskolan en gemensam studie- och yrkesorganisation (syo). På så sätt ställdes eleven i centrum på ett mer framträdande sätt än tidigare och genom olika insatser skulle elevers perspektiv vidgas och deras självkännedom öka kom en reviderad läroplan, Lgr 80. Pryo (praktisk yrkesorientering) blev prao (praktisk arbetslivsorientering) och skulle inkludera alla årskurser från ett till nio. Från och med årskurs 1 gör elever studiebesök, ofta på föräldrars arbetsplatser eller lokala företag genom skolan. Dessa studiebesök inkluderas i den praktiska arbetslivsorienteringen. I läroplan Lgr69 omfattade pryon tre yrkesorienterade studiebesök i år 8 och två praktikveckor i år 9. I Lgr80 lades det in anvisningar för studie- och yrkes organisation under mål och riktlinjer och detta 4

7 gjorde att innehållet fick mer tyngd och blev mer tvingande. I Lgr 80 står det inte klart utskrivet vem i skolan som ansvarar för att de olika uppgifterna i arbetslivsfrågor genomförs. Det är studie- och yrkesvägledare, lärare och rektor som på olika sätt är ansvariga för elevers praktik. 2.2 Den nya läroplanen Lpo 94 Under rubriken skolan och omvärlden inom mål att sträva mot står det att, skolan skall arbeta för att utveckla kontakter med kultur och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika elevernas lärandemiljö (Utbildningsdepartementet, 1994, s.15). Idag ses praon som ett moment i undervisningen utifrån kursplanerna i de samhällsorienterande ämnena. Kursplanen anger inte vägen till målet, utan vilka kunskaper eleven ska ha uppnått efter nioårig grundskola. Praon inkluderar idag alla årskurser från ett till nio och omfattningen är sex till tio veckor. Det är upp till varje skola och dess arbetsledning att ta beslut om hur undervisningen ska utformas i de olika ämnesområdena, så att eleverna når målen (Henrysson, 1994). I Lpo 94 står att skolan har ansvar för att eleverna får en utbildning av hög klass och en bas för att kunna välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter ett nära samarbete mellan skolan, näringslivet och med övriga närsamhället. Mål att sträva mot: Skolan skall sträva efter att varje elev skaffar sig tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv få kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder (Utbildningsdepartementet, 2006, s.15). Det är lärarens uppgift att bidra till att basen för elevens fortsatta studieval blir så bred som möjligt. I detta ligger att medverka till att kontakter knyts med företag, organisationer och andra som kan berika skolans verksamhet och förankra den i närsamhället. Som stöd har läraren studie- och yrkesvägledaren. De skall ge goda råd och informera eleven inför fortsatt utbildning och yrkesinriktning (Skolverket, 2002). 5

8 2.3 Olika aspekter av prao I Skolöverstyrelsens rapport Skolans arbetslivskontakter slutsatser och framtidsplaner (1991) redogörs för fyra olika aspekter av prao: kunskap om arbetslivet, stöd för inlärning, personlig utveckling/socialisation samt studie- och yrkesvägledning. Kunskaper om arbetslivet I dagens samhälle är det svårt för eleverna att få inblick i arbetslivet eftersom skolor är avskilda från arbetslivet. Från skolan ska eleverna ha med sig kunskap om arbetets betydelse, ekonomi och produktionsprocesser. Det är enligt rapporten svårt för lärare och skolledare att redogöra för vad eleven ska kunna om arbetslivet efter avslutad skolgång. I elevernas omvärldskunskap är arbetslivskunskap en viktig del och eleverna kan genom den kunskap de får om arbetslivet se sig själva som en del i samhället. En viktig del i elevernas utveckling är att få lära sig gällande normer och regler i arbetslivet. Dessutom får eleverna möjlighet att lära sig påverka och förändra sin arbetsplats och sina arbetsvillkor (Skolöverstyrelsen, 1991). Stöd för inlärning Undervisningen i skolorna i stort sett teoretiskt upplagd, vilket innebär att eleverna kan få svårigheter med att se samband mellan inlärd teori och hur den ska praktiseras. Dessutom har eleverna svårt att se vilken nytta de har av kunskaperna de lär sig i skolan, vilket tyder på att de inte fått en djupare förståelse för vad de lärt sig. Det påverkar motivationen för inhämtning av kunskap vilket i sin tur resulterar i ett sämre studieresultat (Skolöverstyrelsen, 1991). För att få en djupare förståelse inom teori och praktik krävs en variation av innehåll och de arbetsmetoder som ska ligga till grund för elevernas inlärning (Utbildningsdepartementet, 1994). Förutom detta behöver eleverna få tillämpa sina teoretiska kunskaper på ett praktiskt sätt så att undervisningen utgår från verkligheten. Det gör att elevernas motivation ökar vilket gynnar inlärnings- och studieresultat. På så sätt blir skolundervisningen mer verklighetstrogen (Skolöverstyrelsen, 1991). Personlig utveckling och socialisation De viktigaste effekterna av arbetslivskontakter är de som berör personlighetsutveckling och socialisation, menar både lärare och elever. Via praon får eleverna inblick i hur arbetslivet fungerar. De behandlas som vuxna där de förväntas ta ansvar vilket gynnar deras sociala utveckling. De elever som har svårigheter inom skolans ämnen kan visa sina kunskaper och färdigheter genom praon. Eleverna får möjlighet att visa att de duger, vilket leder till ökad 6

9 självkänsla och att eventuella hinder övervinns. Praon har även visat sig betydelsefull för elever som har bra betyg eftersom de då kommer i kontakt med vuxna som de kan identifiera sig med. Dessutom får eleverna en chans att prova sina kunskaper mot vuxenvärldens krav (Skolöverstyrelsen, 1991). Studie och yrkesval Om elever ska kunna bilda sig en uppfattning och göra ett motiverat studie- och yrkesval räcker inte goda kunskaper om arbetslivet. En betydelsefull förutsättning är att eleverna får möjlighet att stå på egna ben och att testa sina kunskaper. Under praon får eleverna möjlighet att umgås med vuxna och prova på olika arbetsuppgifter. På detta sätt får eleven en insikt i vilka arbetsuppgifter som kan passa honom/henne samt hur elevens personlighet samverkar med andra personer. Eleven kan exempelvis upptäcka att han/hon föredrar att arbeta ensam eller i grupp. Praon kan vara en möjlighet att prova på drömyrket för att se om det motsvarar elevens förväntningar. Det är också ett sätt att motverka yrkesval baserade på traditionellt könsrollstänkande, statustänkande och kulturell bakgrund (Skolöverstyrelsen, 1991). Praktisk arbetslivsorientering gentemot entreprenörskap Skolan arbetar utifrån entreprenöriella egenskaper, som vi tidigare nämnt utifrån Nuteks policy: kreativitet, problemlösning, nytänkande, skapande med mera. Utifrån värdegrunden arbetar skolan med dessa egenskaper för att eleverna ska kunna ta ansvar, påverka och vara delaktiga i sin utveckling. 2.4 Entreprenörskap Entreprenörskap är ett socialt och ekonomiskt fenomen som tar vara på elevernas olika kompetenser så de kan utvecklas på bästa möjliga sätt. Vissa sysselsättningar kan klassas som mer eller mindre entreprenöriella eller att det ingår vissa entreprenöriella inslag i en verksamhet (Henrekson & Stenkula, 2007). De verksamheter som arbetar med kreativitet, idéskapande och nytänkande utgår ifrån entreprenöriella kompetenser. 2.5 Entreprenörskap i skolan NUTEK är den myndighet i Sverige som står för entreprenöriell utveckling samt för näringslivsutveckling. En av Nuteks främsta uppgifter är att genom olika program och aktiviteter underlätta för entreprenörskap både i skolan och i näringslivet (Nutek, 2007). 7

10 VA (Vetenskap och Allmänhet) är en ideell förening som vill främja dialog och öppenhet mellan forskare och allmänhet. I deras rapport benämns Nuteks handlingsplan för ungt företagande. Där finns i punktform följande definition av entreprenörskap i skolan (VArapport 2005:2). Eleven ska erbjudas utbildning som är anpassad efter sina speciella förutsättningar, erfarenheter samt metoder för att kunna ta emot kunskaper. Eleven ska få möjlighet att ta ökat ansvar för sitt lärande. Lärarens roll får på så sätt en annan betydelse. Förutom att vara en kunskapsförmedlare får läraren även rollen som handledare, med uppgift att vägleda eleven i sin utveckling. Eleverna skapar genom att få arbeta i grupp, ett givande samarbete tillsammans med andra personer. Undervisningen bör vara utifrån Deweys koncept learning by doing (lära genom att göra) i kombination med reflektion över de erfarenheter som görs. Eleven arbetar med problem som är tydliga och sammansatta samt har större omfattning än gränserna inom ämnena. Inom ramen för utbildningen får eleven tillfälle att driva företag eller att på andra sätt skaffa sig kunskaper i företagande. Entreprenöriellt lärande handlar om att utveckla elevers kreativitet, drivkraft och motivation. Det handlar även om att utveckla elevers ansvarskänsla, förmåga att samarbeta och bilda nätverk samt förmågan att på egen hand lära och lösa problem. Det är bra om en elev kan lösa problem utifrån tidigare erfarenheter och kunskaper, hitta nya vägar, vara kreativ och ha egna idéer. Det är viktigt att våga prova och lära sig nya saker, men även att våga göra fel (Entreprenörskapsbarometern, 2007). Utifrån en positiv miljö skapas nytänkande där motivation ligger som grund för elevernas sätt att agera, vilket innebär att alla kan göra sitt bästa. En elev ska kunna ta ansvar, visa hänsyn och förtroende för sina kamrater. De ska kunna se likheter, olikheter och kunna värdesätta varandras egenskaper (Wickman, 1998). Många av faktorerna går att läsa om i både läroplanen och styrdokumenten. Leffler (2006) rekommenderar i en doktorsavhandling om företagsamma elever att skolan bör arbeta utifrån ett ämnesövergripande, projektinriktat och grupporienterat arbetssätt. Samarbetet mellan skola och närsamhälle är mycket viktigt eftersom elevernas erfarenheter ska ligga som grund för deras utveckling. Att utgå från detta leder till att eleverna utvecklar entreprenöriella egenskaper som gör att de vågar ta för sig av det som erbjuds. Det gäller att 8

11 hitta varje individs speciella egenskaper så de kan utvecklas, en produktiv elev får möjlighet att vara delaktig i undervisningen. Det förutsätter att eleven får frihet och ansvar för att kunna delta och utveckla sitt sätt att lära. 2.6 Entreprenörskap i Gnosjö Gnosjö är en av tio kommuner som är med i Entreprenörskapsregionen. På deras hemsida går det att läsa om visioner, strategier och om hur entreprenöriella kompetenser ska utvecklas på bästa möjliga sätt. Dagens och morgondagens behov kräver ständig utveckling av framgångsrika företagare och entreprenörer. De kommuner som är med i regionen arbetar med entreprenörskap på skolorna. I Gnosjö kommun arbetar man med ett projekt som kallas Framtidskraft där skolförvaltning, Gnosjöandan och Gnosjö industriförening är samarbetspartners. Detta arbete har vuxit fram genom skolans och industriföreningens gemensamma intressen. Barn- och utbildningsnämnden i Gnosjö kommun har ambitionen att göra barn, elever och studerande redo för arbetslivet. Beslut som fattas lokalt, nationellt och internationellt ligger till grund och styr skolans verksamhet. Visionen för grundskolan i Gnosjö är Vi bygger grunder för livet. Vårt samhälle, såväl lokalt som globalt, utvecklas och förändras. Enligt skolplanen för Gnosjö kommun måste skolan vara en drivkraft i utvecklingen för att slå vakt om vår demokratiska värdegrund. För att skolan ska ha en bra utveckling med bra kvalitet utgår den från förståelse beträffande mål, riktlinjer och inriktningar och anpassar verksamheten i ett entreprenörskapsperspektiv (Skolplan Gnosjö kommun, ). Entreprenörskap handlar delvis om elevers praktiska arbetslivsorientering. Det är viktigt att skolan samarbetar med arbetsgivaren eftersom skolan har ansvaret för eleverna även under praon. Arbetsmiljön är ett viktigt område för elever som gör praktisk arbetslivsorientering och de bör få information om sina rättigheter under denna tid. 2.7 Arbetsmiljöfrågor Arbetsmiljölagen anger ramen för arbetsmiljöverkets föreskrifter. Lagen antogs av riksdagen 1977, den beskriver i detalj skyldigheter och krav gällande arbetsmiljön. Skolan är Sveriges största arbetsplats, anställda och elever har rätt till en bra arbetsmiljö. Elever omfattas av arbetsmiljölagen från och med det året de börjar förskolan. Arbetsmiljölagen gäller allt som eleven utför såväl praktiskt som teoretiskt. I föreskriften Så får ungdomar arbeta regleras 9

12 elevens arbetsmiljö och beskriver i detalj de skyldigheter och krav som gäller. Till exempel ska arbetsuppgiften anpassas efter elevens ålder och mognad, under prao får endast lättare och riskfritt arbete förekomma. I föreskriften Elever på praktik står att det är både skolan och arbetsgivaren som ansvarar för elevens arbetsmiljö under praoperioder. Skolan och arbetsplatserna har gemensamt ansvar när det gäller elevens arbetstider, handledningens typ och omfattning samt att det ska ske utifrån elevens förutsättningar. Under skolans åtagande ligger att ansvara för att lämplig praomiljö väljs så att eleven inte utsätts för risker i sin arbetsmiljö. Skolan ska också informera arbetsgivaren om elevens kunskaps- och färdighetsnivå samt mognadsnivå. Arbetsgivare som tar emot en praoelev ska se till att elevens arbete blir säkert, ge eleven tillräcklig introduktion och handledning (Arbetsmiljöverket, 2006). 10

13 3 Syfte med frågeställning 3.1 Syfte Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur eleverna i Gnosjö kommun upplever praon i skolår 9, hur denna följs upp och om den är betydelsefull för deras kommande studieoch yrkesval. 3.2 Frågeställningar De frågor som ligger till grund för studien är: Hur upplevde eleverna i sin prao i skolår 9? I vilken grad upplevde eleverna i att skolan arbetar aktivt mot näringslivet? På vilket sätt upplevde eleverna i deras prao följdes upp på skolan när de kom tillbaka till klassen? 11

14 4 Metod Eleverna i skolår 9 går ut på prao i två veckor. När vi genomförde intervjuerna hade de nyligen gjort dessa två veckor. Deras tankar, intryck och känslor angående praon var därför aktuella. Vi valde att använda oss av kvalitativ metod i form av intervjuer i studien för att få mer utvecklande och reflekterande svar än vad som är fallet vid en enkätstudie. Trost (1993) betonar att man genom det kvalitativa synsättet fokuserar på en förståelse för människors sätt att utbyta tankar och visa påverkan. Genom kvalitativa intervjuer får man veta vad den intervjuade menar eller hur han/hon uppfattar en händelse. Den muntliga dialogen är ett samtal om livsvärden som omskapas till texter som sedan tolkas. Det är inte bara texter som tolkas utan även symboler, handlingar, upplevelser, egentligen allt som gör att vi kan förstå en människas livssituation (Stensmo, 2002). Vi har valt prao som forskningsområde där svaren på frågorna är en återgivande skildring av elevernas upplevelser under sin prao, hur praon har påverkat och fortfarande påverkar elevens studie- och yrkesval. Vi intervjuade eleverna en och en och använde oss av en intervjuguide med öppna frågor. Resultatet som framkom genom intervjuerna var elevernas erfarenheter, kunskaper, föreställningar och intryck eftersom de kunde uppmärksammas och dokumenteras på ett djupare sätt. Utifrån elevernas svar fick vi nya tankar och värderingar kring praktisk arbetslivsorientering. Genom elevernas svar fick vi förståelse för att det kan uppstå både föroch nackdelar under praoperioden. De kvalitativa intervjufrågorna vi använde oss av, gav svar på vilka olika sätt praon påverkar eleverna. De ger svar på hur händelser och objekt i omvärlden framstår i den intervjuades medvetande. Samma objekt och händelser kan framträda på ett helt annat sätt i en annan persons medvetande. Erfarenheter och upplevelser är personliga och kan aldrig vara på något annat sätt (Molander, 2003). Något vi såg tydligt under intervjuerna, var till exempel de elever som gjorde sin prao på sjukhus. En elev sa att hon trivdes mycket bra, att hon antagligen kommer att söka utbildning inom området. En annan elev kom till en helt annan insikt. Hon upptäckte under sin prao att hon inte tålde se blod, vilket för hennes del innebar att hon kom till en annan förståelse inför sitt kommande studie- och yrkesval. Vi kan också knyta an till två killar som hade letat praoplatser tillsammans. Bägge gjorde sin prao i en butik och på en pizzeria, en vecka på varje praoplats. En av dem upplevde veckan i butiken som en plåga. Han fick bara plocka varor och upplevde att handledaren pratade mesta tiden i telefon. Däremot tyckte han att arbetet på pizzerian var roligt och intressant. Den andre killen 12

15 tyckte tvärtom, det var bra i butiken och han kunde mycket väl tänka sig att arbeta där. Att arbeta på pizzeria skulle däremot inte passa honom, han upplevde att han bara fick plocka disk och torka bord. Han tyckte det var bättre i skolan. 4.1 Etiska principer Kvale (1997) nämner etiska riktlinjer för forskning, vilka har legat till grund får studien. Informationskravet: Vi informerade intervjupersonerna om undersökningens generella syfte och hur studien var upplagd i stora drag. Samtyckeskravet: De personer som berördes av studien fick ge sitt medgivande till oss eftersom de själva bestämde över sin medverkan. Konfidentialitetskravet: Namn som eventuellt finns med i studien är uppdiktade och de inspelade intervjuerna förvaras inlåsta i tre månader och därefter raderas innehållet. I studien har vi tagit hänsyn till dessa krav genom att vi i förväg informerat klasslärare och elever, (bilaga 1). Vi har också informerat målsmän och bett om samtycke för elevernas deltagande i forskningen eftersom de är minderåriga och det då behövs ett medgivande, (bilaga 2). De elever som deltagit i studien har varit medvetna om att det var frivilligt och att de när som helst haft möjlighet att avbryta sitt deltagande. 4.2 Undersökningsgrupp/urval I och med att vi var med i SIS projektet (Skolutveckling I Samverkan) valde vi att vända oss till en skola i Gnosjö där vi intervjuade elever i skolår 9. Ansvarig för projektet, föreslog en skola i Gnosjö kommun. Vi tog kontakt med rektorn på berörd skola som skickade klasslistan på den klass i skolår 9 som var tillgänglig för studien. Utifrån klasslistan valde vi slumpmässigt ut arton elever, varav tre av dem ingick i en pilotintervju. På så sätt fick vi ett urval av elever där vi inte lade någon vikt vid elevens bakgrund, genus, status eller etnicitet. 4.3 Genomförande I studien har vi valt att använda oss av strukturerade intervjuer. Vi har tillsammans färdigställt en intervjuguide där utgångspunkten är studiens syfte och frågeställning. Vi anser att intervjufrågorna får fram de intervjuade elevernas inställning till praon samt de fördelar 13

16 respektive nackdelar som kan finnas. I god tid tog vi kontakt med elever och klasslärare på den berörda skolan i Gnosjö (bilaga 1). Vi skickade ut information om undersökningens syfte till berörda elevers föräldrar (bilaga 2), eftersom det krävs ett godkännande av målsman för att minderårig elev ska få ingå i undersökningen. I klassen berättade vi om syftet med undersökningen och hur vi har gjort urvalet. Eleverna fick information om anonymitet eftersom det var viktigt att de fick vetskap om att de inte behövde uppge namn. De namn som förekommer i studien är påhittade, allt för att skydda de intervjuade elevernas identitet. Vi bestämde oss för att genomföra intervjuerna på en neutral plats för att få så naturliga samtal som möjligt. När förberedelserna var klara och vi kände oss redo att utföra intervjuerna bestämde vi oss för att genomföra femton intervjuer. Vi utförde var sin pilotintervju för att se om vi genom frågeställningen fick svar på de frågor som vi avsåg att undersöka i denna studie. Vi kände att det var extra viktigt med pilotintervjuer eftersom vi var tre som intervjuade, detta för att se om vi tolkade svaren likvärdigt, allt för ökad reliabilitet. Vid intervjutillfället i Gnosjö talade vi om för de tre första eleverna att det var en pilotintervju, där de fick reda på syftet med studien. Fick vi inte svar på frågeställningen var intervjun inte användbar. Efter intervjun sammanstrålade vi och jämförde svaren, det visade sig att alla tre eleverna hade gett relevanta svar för studien, vi valde därför att fortsätta med undersökningen. Vi intervjuade eleverna en och en där vi använde oss av förutbestämd frågeställning (bilaga 3) med öppna frågor. Vi valde att arbeta två åt gången där en intervjuade och en skrev ner intervjusvaren. Vi använde oss också av bandspelare och spelade in intervjuerna eftersom det är lätt att glömma bort delar av intervjusamtalet. Intervjun skulle vara självkommunicerade, vilket innebar att den inte behövde några direkta förklaringar eller beskrivningar. Svaren på frågorna återspeglar elevernas upplevelser under sin prao och hur detta har påverkat och fortfarande påverkar elevens fortsatta val. Vi gjorde intervjuer med ett mindre antal elever på en skola i Gnosjö kommun. Vi ansåg, att det eleverna tyckte var betydelsefullt att tala om angående prao, var intressant. Fördelar som vi såg vid intervjuerna var elevernas erfarenheter, kunskaper, föreställningar och intryck, då dessa kunde uppmärksammas och dokumenteras på ett bra och djupare sätt. Vi upplevde inte att eleverna hämmades av vår förförståelse eller av vårt språkbruk. Vi fick perspektiv, information samt idéer angående praon som vi inte tänkt på tidigare. Det fanns plats för meningsutbyte med ömsesidig förståelse. Detta gjorde att fakta skapades 14

17 som var djupare och mer meningsfull ur forskningens syfte. Intervjun var en social situation, ett samtal. Vi är medvetna om att samspelet mellan oss och intervjupersonerna hade betydelse för svaren vi fick (Kvale, 1997). Det är svårt att göra sig en föreställning om betydelser, idéer och uppfattningar hos en grupp människor om man inte samtalar med dem. Frågorna ger svar på hur händelser och objekt i omvärlden framstår i den intervjuades medvetande. Samma händelser och objekt kan se annorlunda ut i de olika intervjuades medvetande eftersom erfarenheter och upplevelser är personliga (Molander, 2003). Vi har noggrant gått igenom och kritiskt granskat allt intervjumaterial. Intervjuerna har vi tolkat utifrån föreställningen att den intervjuade inte följde ett manus eller försökte påverka oss. Materialet består av intressant fakta men kan inte tolkas utan bearbetning. 4.4 Analys Kvale (1997) skriver att det finns fem huvudmetoder för att man ska kunna förstå innebörden i analysen. Det vi ansåg viktigast var kategorisering av data. Efter genomförda intervjuer lyssnade vi igenom materialet ett flertal gånger, därefter transkriberade vi det. Fördelen med detta är att vår förståelse av komplexa och omfattande stoff utvecklas, så den blir mer strukturerad och begriplig. Detta ger oss möjlighet att se resultatet från många transkriberade sidor. Vid utskriften av intervjuerna skrev vi ordagrant, men för läsbarhetens skull tog vi bort en del av talspråket, bland annat hummanden. För att öka tillförlitligheten har vi granskat och transkriberat separat och sedan jämfört det bearbetade underlaget. Från de transkriberade intervjuerna har vi kategoriserat in materialet i fyra olika kategorier: Studie- och yrkesvägledning, arbetsmiljö, praoupplevelser och framtid, för att på så sätt komma åt det väsentliga i intervjupersonernas svar. Kategorierna tyckte vi var passande när vi analyserade elevernas intervjusvar utifrån intervjuguiden. Dessa fyra kategorier har sedan delats upp i mindre delar, för att hitta likheter och olikheter, allt för att få förståelse och överblick. Det kategoriserade materialet utgjorde sedan grundstommen för resultatredovisningen och diskussionen. Med utgångspunkt i studiens syfte frågade vi oss, om vi genom intervjuerna fått svar på frågorna. Vid genomgång av svaren såg vi att de flesta låg inom frågeställningen som vi hade i problemområdet. Utifrån resultatet uppmärksammade vi olika mönster inom prao. 15

18 4.5 Trovärdighet och giltighet Tillförlitlighet (reliabilitet) kan styrkas om intervjufrågorna ger samma svar vid intervjuer med ytterligare elevgrupper i skolår 9 i Gnosjökommun och då under liknande former. Sättet vi genomförde intervjuerna kan ha påverkat trovärdigheten då vi har varit tre som intervjuat och ställt olika följdfrågor. De tre första intervjuerna som vi genomförde med eleverna i skolår 9 i Gnosjökommun var pilotintervjuer där vi avsåg att undersöka om intervjufrågorna var relevanta och låg i studiens syfte. Det visade sig att de tre eleverna hade gett relevant och användbara svar, vi valde därför att fortsätta studien. Efter genomförda intervjuer transkriberade vi var för sig och sedan tillsammans för att säkerställa att ingen information gick förlorad. Under processens gång har vi kontrollerat att studien syftade i rätt riktning, vilket ökar tillförlitligheten. Styrkt giltighet (validitet) innebär enligt Kvale (1997) att intervjufrågorna besvarar syfte och frågeställning, vilket vi anser är fallet i denna studie. Vi har använt oss av kvalitativ metod för att ta reda på elevers upplevelser av prao, om det finns några fördelar/nackdelar. I studiens intresse ligger också, att ta reda på om eleverna upplever att skolan arbetar aktivt mot näringslivet. Material vi fått fram består av intressant fakta och kan inte klarläggas utan bearbetning, under analysfasen har vi utgått utifrån att den intervjuade inte följde ett mönster eller försökte påverka oss. 5 Resultat När vi analyserade och sammanfattade resultatet av intervjuerna i studien fick vi fram fyra kategorier som vi ansåg relevanta för frågeställningen. Utifrån dessa kategorier har vi sedan arbetat vidare för att få fram ett resultat. 1. Studie- och yrkesvägledning 2. Arbetsmiljö 3. Praoupplevelser 4. Framtid Kategorin praoupplevelse är självklar eftersom vi i frågeställningen är intresserade av elevernas praoupplevelse där även fysisk och psykisk arbetsmiljö ingår. Studie- och yrkesvägledning är också given eftersom vi är intresserade av hur eleverna fick information om sin praoplats och om de upplevde att skolan arbetar aktivt mot näringslivet. Den sista 16

19 kategorin, framtid är den viktigaste eftersom det besvarar frågan om det finns för- eller nackdelar med praon. Kan eleverna knyta an till sina praoupplevelser när de står inför studie- och yrkesval? 5.1 Studie och yrkesvägledning Vi frågade eleverna hur de fick information om sin praoplats. De svar vi fick var, att först kom studie- och yrkesvägledaren till klassen och informerade sedan fick eleverna själva söka sin praoplats. Eleverna gick runt till olika arbetsplatser och pratade, en del ringde runt till tänkbara praoplatser eller tog hjälp av släkt och vänner. När de hade ordnat sin praoplats eller om det uppstod problem tog de kontakt med studie- och yrkesvägledaren igen. De flesta elever uppgav att de ordnat praoplatsen själva samt att de letade tillsammans med en kompis. Några elever uppgav att de kände någon som arbetade på praoplatsen, till exempel mamma eller pappa. Alla elever tyckte det var lite pirrigt att ringa till olika arbetsplatser för att hitta en praoplats min kompis faster jobbar där, hon hjälpte mig (Eva). fixat själv, mamma och pappa hjälpte mig, och så har jag pratat med syon (Edvin). Det negativa som flertalet elever lyfte fram var att de hade haft ont om tid för att söka praoplats och vissa upplevde även att det var svårt att få tag på en praoplats. Värnamo kommun hade prao under samma tidsperiod som eleverna i Gnosjö kommun så eleverna upplevde att de fick ta de platser som blev över jag ville helst ha gjort min prao i affär men jag hamnade på förskolan (Karolin). jag ville ha gjort min prao på sjukhus men fick ingen plats (Johan). Vi fick genom några elever reda på att räddningstjänsten var ett populärt ställe att göra prao på och att problemet med många sökande sköttes på ett bra sätt. Räddningstjänsten skickade ut information till studie- och yrkesvägledaren på skolan om hur många praoelever de kunde ta emot. Studie- och yrkesvägledaren informerade sedan klassen och de elever som var intresserade fick skriva på en lista, därefter lottades platserna ut bland dem. 17

20 5.2 Arbetsmiljö För att få en inblick i hur eleverna upplevde arbetsmiljön på sina praoplatser bad vi dem inledningsvis att beskriva sin praoplats. Senare under intervjun ställde vi en fråga om hur de upplevt arbetsmiljön, både fysiskt och psykiskt, samt vilken information om arbetsmiljön på praoplatsen eleven fått. Positivt var att de flesta elever upplevde att arbetsmiljön var bra både fysiskt och psykiskt arbetsmiljön var bra på sjukhuset, det var rent och snyggt, inget hårt arbete och normala lyft (Kalle). Det fanns dock elever som lyfte fram att arbetsmiljön hade vissa brister. En elev som gjorde sin prao i förskoleverksamhet uttryckte ljudnivån var hög och man ska inte ha ömtåliga kläder eller smycken (Sara). De elever som gjorde sin prao inom handel uppgav att de inte fått någon information angående arbetsmiljön på praoplatsen det var många tunga lyft och jag hade ont i benen eftersom jag inte fick sitta så mycket (Anna). En elev som gjorde sin prao på restaurang, brann för yrket men upplevde att arbetet var stressigt och att hon inte fick vila var det lite smutsigt i disken men i restaurangen var det rent och snyggt, det var lite stressigt, jag fick inte vila så mycket och det var tungt att bära många tallrikar och glas (Cicci) Handledare Praktisk arbetslivsorientering (Prao) är beteckningen för praktik i grundskolan. Det står i arbetsmiljölagen, att om eleven är under 18 år ska det finnas en handledare som eleven kan vända sig till. Av handledaren ska eleven få information om vad som ska göras samt hur det ska göras. Det positiva var att de flesta elever upplevde att de hade en bra handledare och att de blev bra omhändertagna, att handledaren lyssnade, visade och förklarade handledaren var bra bortsett från när det kom kunder, men det var bra efteråt (Eva). 18

21 Även här fanns det givetvis negativa undantag handledaren brydde sig inte om mig utan pratade bara i telefon hela tiden (Hasse). min handledare hade inte så mycket tid, vi träffades bara några timmar, men sista dagen var bra eftersom jag var mer med barnen (Erika). De elever som upplevde att deras handledare inte hade tid med dem, uttryckte att det var bra att det fanns andra personer på arbetsplatsen som de kunde vända sig till min handledare hade inte tid med mig, men jag pratade med andra som jag jobbade med (Jossan). 5.3 Praoupplevelser Eleverna gjorde en utvärdering av praon i skolår 9, vilket innebar att de berättade om sina upplevelser. Däremot gjordes en skriftlig uppföljning av praon i skolår 8, som bestod av ett frågeformulär samt att de fick skriva en berättelse om sina praoupplevelser. Från praon får eleverna med sig erfarenheter av olika slag som kan vara både positiva och negativa. Erfarenheterna hjälper eleven att bygga upp sin identitet. Eleverna ansåg att praon är viktig, eftersom de får komma ut på arbetsplatser och få inblick i hur arbetet är upplagt. De får också vara delaktiga i det sociala samspelet på praoplatsen. Positiva upplevelser som eleverna nämnde var till exempel att praon var en viktig hjälp för dem att utveckla sina sociala kompetenser jag är blyg, och det måste jag förbättra (Svea). Ytterligare positiva aspekter är att få träffa på nya människor, att få hjälpa till på olika sätt. Man lär sig saker, till exempel att vara artig och får känna på hur det är att arbeta. Merparten av eleverna ansåg att praon ger bra erfarenhet, att de får lära sig olika saker samt att det är bra erfarenhet från vuxenlivet att man lär på sitt eget sätt (Sven). det är viktigt, det är något man vill och då går man in för det, och så ska man fråga mycket (Sofia). 19

22 Eftersom eleverna får träffa nya människor i olika sammanhang leder detta till att de utvecklar sina sociala kompetenser. Det fanns även elever som kom till insikt under praon, en elev som hade bestämt sig för att välja barn- och fritidsprogrammet sa jag har ändrat mig, jag har inte tålamod med små barn (Julia). Av de intervjuade fanns det några som hade fördomar angående arbetet i butik och på förskola sedan tidigare jag trodde att det bara fanns butiken (Sven). jag trodde att de jobbade på ett speciellt sätt och inget mer (Petra). När eleverna kom in i arbetsformerna upptäckte de att det fanns mycket de inte kände till och de fick erfarenheter inom yrket. En ovanligt bra praoplats var räddningstjänsten. De killar som gjorde sin prao som deltidsbrandman fick vara med på olika föreläsningar om släckning vi fick testa på, att släcka ett hus som skulle rivas (Niklas). Förutom detta fick de även prova på olika brandsläckningsutrustningar, rökdyka, gå på olika stegar, gå i labyrint med full utrustning, livräddning i vatten, följa med en gång på larm. Killarna uttryckte sig positivt om yrket kul, lärorikt, ett gott gäng, inte bara sitta, lära sig saker och prova på mycket (Dennis). Det negativa som kom upp var att eleverna inte fick tag på praoplatser de ville vara på. Till exempel fanns det en elev som ville göra sin prao i affär men fick istället vara två gånger på förskola. De elever som gjort sin prao inom handel uttryckte att det var mycket dötid och de som gjorde sin prao inom kyrkan hade tight schema. De elever som pendlade till Värnamo sa att det var negativt med busstiderna, när de slutat för dagen fick de vänta länge på bussen. 5.4 Framtid Det var intressant att höra elevernas tankar inför framtiden. De tyckte att praon är viktig när de ska välja inriktning till gymnasiet. Däremot såg vi inget negativt vad gällde framtidsperspektivet eftersom elevernas negativa upplevelser vändes till positiva då de insåg att det var fel yrke de provat på. En elev gjorde sin prao som ungdomsledare inom kyrkan och 20

23 uttryckte sig positivt jag skulle kunna tänka mig att jobba med detta när jag blir äldre (Svea). En annan elev som hade tänkt välja ett gymnasieprogram med anknytning till sjukhus vände en negativ upplevelse till något positivt jag skulle tycka att det vore intressant att jobba på sjukhus, men det var inget för mig för jag tål inte se blod, det får bli handel istället. Det var bra att det blev så här för nu vet jag (Matilda). Några elever i klassen hade gjort prao som deltidsbrandman, detta var ett tänkbart yrke eftersom de hade fått en inblick i hur arbetet på en brandstation fungerar. Eleverna insåg att brandmännen gjorde väldigt mycket mer än bara släckte bränder. De elever som gjorde sin prao i affär/butik hade fått en ny syn på yrket. Någon fick lära sig hur man skulle vara mot kunder, en annan blev trött i benen, att det var jobbigare än hon trott. En elev sa att han bara trodde det var att jobba, att det inte vara så noga. De som gjort sin prao inom en affärsverksamhet såg handelsprogrammet som ett tänkbart alternativ när de ska välja till gymnasiet. Vid intervjuerna upplevde vi att eleverna ansåg att det är bra att tidigt tänka över var man vill göra sin prao. Eleverna bör i god tid ta kontakt med praoplatsen för att på så sätt ha en god chans att få den plats de vill ha. En elev bör under praon tänka på att vara positiv, hjälpsam, att komma i tid och visa intresse. 5.5 Resultatsammanfattning Under första kategorin; studie- och yrkesvägledning upplevde vi att de elever vi intervjuade ansåg det besvärligt att söka praoplats eftersom de hade ont om tid. Praon i de närliggande kommunerna borde ha legat vid olika tillfällen, så att brist på platser inte hade behövt uppstå. Eleverna fick skaffa sin praoplats på egen hand. Under andra kategorin; arbetsmiljö uppmärksammade vi att de flesta elever upplevde att arbetsmiljön var bra. Det fanns några enstaka praoplatser där miljön upplevdes stressig. Någon ansåg att det var tunga lyft, däremot uttryckte flertalet av eleverna att det var rent och snyggt. Under tredje kategorin; praoupplevelser förstod vi att det var många av de intervjuade eleverna som ville arbeta med människor, antingen på sjukhus, förskola eller som ungdomsledare inom kyrkan. Praon ger bra erfarenheter, eleverna får lära sig olika saker och de får inblick i arbetslivet. 21

24 Många elever kunde tänka sig arbeta inom yrken de provat på. Under fjärde kategorin; framtid upplevde vi att eleverna ansåg det viktigt med prao, inför deras framtida studie- och yrkesval. De fick även se att det fanns baksidor på arbetsplatserna där de gjorde sin prao. Eleverna har fått en inblick i olika yrken vilket kan göra det lättare när de ska välja gymnasieinriktning. De har också fått värdera sina tankar angående kommande yrkesval. Det vi ansåg viktigt i denna studie var elevernas erfarenheter från praon. Eleverna får med sig både positiva och negativa erfarenheter. Dessa ligger sedan till grund för reflektioner och nya tankar kring den individuella identitetsutvecklingen samt för den sociala utvecklingen. När eleverna går ut på prao blir sambandet mellan teoretiska och praktiska erfarenheter synliga och bryggan mellan dessa lättare att förstå, vilket gör att eleverna kan ta med sig kunskap från skolan in i arbetslivet. 6 Diskussion Vi har valt att dela in diskussionen i två delar, en metoddiskussion vilket är vårt tillvägagångssätt, samt en resultatdiskussion. 6.1 Metoddiskussion Vi vill genom frågeställningen ta reda på om det finns för- eller nackdelar med prao och undersöka om praon är viktig för eleverna inför deras framtida studie- och yrkesval. Vi har valt att arbeta utifrån en kvalitativ metod med intervjuer. Valet av metod har känts rätt för syftet, då vi på ett bra sätt fått fram elevernas upplevelse av sin prao i skolår 9. Hade vi däremot använt oss av en kvantitativ metod med enkäter, tror vi att resultatet hade sett annorlunda ut. Vi hade troligen inte fått det djup i elevernas svar angående deras praoupplevelser som vi önskat. En bra metod enligt Bell (2000) är att använda sig av utskrift från inspelade intervjuer. Vi tycker att det har varit bra med inspelning av intervjuerna, för att inte förlora relevant information. Innan vi intervjuade eleverna testade vi tillförlitligheten av frågorna genom pilotintervju där vi intervjuade var sin elev. Vi har inte tagit med pilotintervjuerna i studien. Vi fick bra och relevanta svar på frågeställningen och ansåg därför att vi kunde utgå från intervjufrågorna. 22

25 6.2 Resultatdiskussion I den här studien har vi undersökt hur elever i skolår 9 upplever sin prao. Vi har också undersökt på vilket sätt eleverna upplevde att deras prao följdes upp på skolan när de kom tillbaka till klassen och om det finns fördelar med prao. Vi bör påpeka att underlaget är relativt litet och att studien har skett i enbart Gnosjö kommun. Resultatet kan därför inte anses som representativt för alla elever i skolår 9. Trots detta anser vi att vi fått svar på frågeställningen genom de intervjuer vi genomfört med eleverna och genom den förkunskap vi har. Vi har i resultatet kommit fram till fyra kategorier som vi tyckte var extra viktiga: studie- och yrkesvägledning, arbetsmiljö, praoupplevelser och framtid. Omkring dessa punkter för vi vår diskussion. 6.3 Studie- och yrkesvägledning I Lpo 94 står att skolan har ansvar för att eleverna ska få utbildning av hög klass och en bas för att kunna välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter ett nära samarbete mellan skola, näringsliv och närsamhälle. Ett av skolans uppdrag är att förbereda eleverna för att kunna leva och fungera i samhället utifrån de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Det är lärarens uppgift att bidra med att basen för elevens fortsatta studieval blir så bred som möjligt (Utbildningsdepartementet, 1994). Det är viktigt att studie- och yrkesvägledare ger eleverna den information de behöver inför framtida studie- och yrkesinriktning. Eleverna behöver informationen för att kunna tillgodogöra sig kunskaper de får med sig från skolan så de kan utveckla sitt kunnande. Det vi fick fram vid intervjuerna angående studie- och yrkesvägledare var att eleverna ansåg att de hade fått hjälp men för kort tid att söka praoplats. Det är också viktigt att närliggande kommuner samarbetar med varandra så att det inte uppstår problem med att många elever ska göra prao under samma period. Eleverna fick själva söka praoplatser, där syftet är att ge dem ökat självförtroende och ansvarstagande inför fortsatt utveckling och framtidstro. 6.4 Arbetsmiljö Under intervjuerna tolkade vi att eleverna ansåg att arbetsmiljön var tillfredsställande. De elever vi intervjuade upplevde att både fysisk och psykisk arbetsmiljö på praoplatsen var bra vilket vi tycker är positivt. Men visst fanns det elever som upplevde att det till exempel var tunga lyft, det mest slående var en elev som gjorde sin prao inom handel, hon fick ont i benen 23

26 eftersom hon inte fick sitta så mycket. Detta har vi läst om i föreskriften Så får ungdomar arbeta där elevernas arbetsmiljö regleras och där det beskrivs i detalj, de skyldigheter och krav som gäller. Arbetsuppgiften ska anpassas efter elevens ålder och mognad. Under prao får endast lättare och riskfritt arbete förekomma. Det är både skolan och arbetsgivaren som ansvarar för elevens arbetsmiljö under praoperioden (Arbetsmiljöverket, 2006) Handledare Vi anser att de flesta elever vi intervjuade upplevde att handledaren på praoplatsen hade tid för dem och att de blev bra bemötta. Vi uppmärksammade att det fanns undantag, någon elev träffade bara sin handledare ett par timmar och en elev inte alls. En elev beskriver handledaren som om han inte uppfyller kraven som låg i uppdraget. I föreskriften Elever på praktik står att handledaren alltid ska finnas tillgänglig för frågor och kunna ge stöd när eleven arbetar. Vid minsta osäkerhet ska eleven kunna fråga handledaren så jobbet kan utföras säkert. Eleven ska dessutom få introduktion i arbetet, även den enklaste arbetsuppgift kan behöva förklaras i början. I introduktionen ska eleverna få veta vilka arbetsuppgifter som de förväntas utföra, till exempel hur verktyg och maskiner fungerar. Eleven ska också få reda på vilka arbetsmiljöregler som gäller, vilka risker som finns på arbetsplatsen och hur man kan skydda sig mot dem (Arbetsmiljöverket, 2006). I Nuteks handlingsplan för ungt företagande skrivs att eleven ska få möjlighet att ta ökat ansvar för sitt lärande. Handledarens roll är att vägleda eleven i sin utveckling. I VArapporten (2005:5) står att undervisningen ska vara utifrån Deweys koncept learning by doing (lära genom att göra) i kombination med reflektion över erfarenheter som görs. De flesta eleverna upplevde att deras handledare var bra och att de blev väl omhändertagna, de gav dem tid och lyssnade, visade och förklarade. Men givetvis fanns det några undantag som var negativa. Det var några som kände att deras handledare inte hade den tid för dem som de önskat. 6.5 Praoupplevelser Resultatet vi har fått fram i denna studie angående elevernas praoupplevelser är att de inte fick tillräckligt med stöd från skolan vid anskaffandet av praoplats. Många av eleverna ordnade sina praoplatser på egen hand, de kände att det var ont om tid när de skulle söka praoplats. Trots att eleverna ansåg det arbetsamt att själva få söka sin praoplats är det en del i elevernas 24

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

Uppdrag/- Projektplanering

Uppdrag/- Projektplanering Barn- och utbildningsförvaltningen Uppdrag/- Projektplanering 2013/2014 Skola Omvärld och PRAO Bakgrund, syfte, mål Bakgrund I Läroplanen, LGR 11, går det under rubriken; 2.6 Skolan och omvärlden att läsa:

Läs mer

Arbetsplan. Studie- och yrkesvägledning

Arbetsplan. Studie- och yrkesvägledning Arbetsplan för Studie- och yrkesvägledning Nybyggeskolan 2013-2014 Linda Brüdigam Studie- och yrkesvägledare, Nybyggeskolan, Västerås 2013-14 Innehållsförteckning Studie- och yrkesvägledning på Nybyggeskolan

Läs mer

Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv

Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv Förord Under våren 2013 hade Vansbro Kommun besök av Skolinspektionen som påvisade en brist av studie- och yrkesorienteringen, främst i de lägre åldrarna.

Läs mer

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4. 1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll 2.1 Definition av SAK...flik 1 2.2 SAK planering för klass...flik 2 2.3 Branschöversikt...flik 3 2.4 Individuell handlingsplan...flik

Läs mer

Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning

Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning Anette Christoffersson Utvecklingsledare Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll... 1 Inledning... 3

Läs mer

Prao. nödvändigt men inte tillräckligt. Malmö 20 oktober

Prao. nödvändigt men inte tillräckligt. Malmö 20 oktober Prao nödvändigt men inte tillräckligt Malmö 20 oktober Historiken om det svenska flaggskeppet Praon eller pryon infördes redan på 1950-talet i den dåvarande enhetsskolan. I de första läroplanerna (Lgr62

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Sunne kommun . Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledningen genom vägledningssamtal individuellt och

Läs mer

En handbok för företaget

En handbok för företaget En handbok för företaget Inledning Den här handboken vänder sig till er på företaget som är inblandade i PRAO-verksamheten. Det kommer nästan dagligen rapporter om den brist på arbetskraft som näringslivet

Läs mer

Handlingsplan med riktlinjer för studie- och yrkesorientering i Ystad kommun

Handlingsplan med riktlinjer för studie- och yrkesorientering i Ystad kommun Handlingsplan med riktlinjer för studie- och yrkesorientering i Ystad kommun Studie- och yrkesorientering är en lång process och en väl fungerande studie- och yrkesorientering skapar en betydelsefull grund

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan En konkretisering av vad de nationella målen för studie- och yrkesvägledning innebär för Edenskolan Enligt skollagen ska elever i alla

Läs mer

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 November 2010 Karina Ruderfors Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 Bakgrund Frågan om studie- och yrkesorienteringen har aktualiserats på nationell nivå de senaste åren.

Läs mer

molndal.se Skola- arbetsliv Sinntorpsskolan 4-9 Läsåret 2013/2014

molndal.se Skola- arbetsliv Sinntorpsskolan 4-9 Läsåret 2013/2014 Skola- arbetsliv Sinntorpsskolan 4-9 Läsåret 2013/2014 Vad säger styrdokumenten? 2.6 Skolan och omvärlden Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 Vad är studie- och yrkesvägledning? I Vellinge kommun finns studie- och yrkesvägledarna samlade

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun

Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun Fastställd 141217 av skoldirektörerna Ann- Britt Wall Berséus, Stefan Norrestam och Mats Jönsson 1 ETT Lund EN Plan Att barn och unga ska få sitt behov

Läs mer

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Plan för Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Innehållsförteckning Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun... 2 Definition av studie- och yrkesvägledning... 2 Mål för studie- och yrkesvägledningen...

Läs mer

Verksamhetsplan. Barn- och utbildningsförvaltningen. Studie- och yrkesvägledning. Barn- och utbildningsförvaltningen Hässleholms kommun.

Verksamhetsplan. Barn- och utbildningsförvaltningen. Studie- och yrkesvägledning. Barn- och utbildningsförvaltningen Hässleholms kommun. www.hassleholm.se Barn- och utbildningsförvaltningen Hässleholms kommun sida2 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning För elever i grundskola, grundsärskola, gymnasieskola

Läs mer

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Arena för Samverkan Skola Arbetsliv Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Samverkan skola - arbetsliv Är det nödvändigt och betydelsefullt för skolan och eleven? Möjlighet

Läs mer

Arbetsplan för. amverkan. kola. rbetsliv. Gäller från 1 augusti 2011

Arbetsplan för. amverkan. kola. rbetsliv. Gäller från 1 augusti 2011 Arbetsplan för S amverkan S kola A rbetsliv Gäller från 1 augusti 2011 Vetlanda kommun Barn- och utbildningskansliet 574 80 Vetlanda Telefon 0383-972 85 E-post utbildning@vetlanda.se www.vetlanda.se Mars

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Skolinspektionen har granskat studie- och yrkesvägledningen i totalt 34 grundskolor i hela landet. På varje skola

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning Plan för studie- och yrkesvägledning Döderhults skolområde 1 Inledning Studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och för samhället i stort. Att göra val inför framtiden är en ständigt

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

PRAO åk 8 vecka 13-14 2014

PRAO åk 8 vecka 13-14 2014 BSF Lunds stad Tunaskolan Ann-Helén Oldenby studie- och yrkesvägledare 046 35 76 81, ann-helen.oldenby@lund.se PRAO åk 8 vecka 13-14 2014 Till föräldrar och elever i åk 8 Läs igenom detta tillsammans BSF

Läs mer

Samverkan Skola Arbetsliv

Samverkan Skola Arbetsliv Vetlanda kommun Barn- och utbildningskansliet 2011-03-09 Arbetsplan för Samverkan Skola Arbetsliv Gällande fr. o. m 2011-08-01 Bakgrund I skolans uppdrag ingår att eleverna ska vara aktiva och deltagande

Läs mer

Arbetsplan för studie- och yrkesorientering i grundskolornas år 1-3

Arbetsplan för studie- och yrkesorientering i grundskolornas år 1-3 Arbetsplan för studie- och yrkesorientering i grundskolornas år 1-3 Tydligt genusperspektiv, social eller kulturell bakgrund vid genomförande av aktiviteter Jag-stärkande Utveckla ta-sig-församhet Lära

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING I GISLAVEDS KOMMUN

ARBETSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING I GISLAVEDS KOMMUN 2014-01-10 1 ARBETSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING I GISLAVEDS KOMMUN Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2014-02-10, 1 2014-01-10 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning Barn- och utbildningsförvaltningen Datum Diarienummer 2014-12-03 Ks 2014.357.600 1 (13) Plan för studie- och yrkesvägledning Antagen av Kommunstyrelsen 2014-11-25, 282. Postadress: BOXHOLMS KOMMUN, Barn-

Läs mer

Plan för. Studie- och yrkesvägledning/-orientering i Ydre kommun. Antagen av Kommunstyrelsen 2014-10-27, 147

Plan för. Studie- och yrkesvägledning/-orientering i Ydre kommun. Antagen av Kommunstyrelsen 2014-10-27, 147 Plan för Studie- och yrkesvägledning/-orientering i Ydre kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2014-10-27, 147 Innehållsförteckning STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING/-ORIENTERING I YDRE KOMMUN...3 DEFINITION AV

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i Östra Göinge kommun

Studie- och yrkesvägledning i Östra Göinge kommun Studie- och yrkesvägledning i Östra Göinge kommun För elever i grundskola och grundsärskola FRAMTIDEN Innehållsförteckning INLEDNING Förord s 3 Syfte och mål s 4 Nationella styrdokument s 5 Definitioner

Läs mer

Gefle Montessoriskolas. plan för studie-och yrkesvägledning. Läsåret 2015/2016

Gefle Montessoriskolas. plan för studie-och yrkesvägledning. Läsåret 2015/2016 Gefle Montessoriskolas plan för studie-och yrkesvägledning Läsåret 2015/2016 Kunskap är glädje Planen är framtagen i september 2015 och omfattar förskoleklass och skola åk 1-6. Planen revideras i augusti

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning Verksamhetsplan yrkesvägledning Reviderad augusti 2014 Innehållsförteckning Inledning... 2 Organisation... 2 Vägledningsverksamhetens övergripande mål och syfte... 2 Bakgrund... 3 yrkesvägledning allt

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen inspiration till samverkan

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen inspiration till samverkan Utvecklingspaket 2012-06-14 Studie- och yrkesvägledning i undervisningen inspiration till samverkan Utvecklingspaketets delar Inledande text (del 1) samt en sammanställning (del 2) över var man hittar

Läs mer

Mål och riktlinjer för. Studie- och yrkesvägledning. Välkommaskolan

Mål och riktlinjer för. Studie- och yrkesvägledning. Välkommaskolan Mål och riktlinjer för Studie- och yrkesvägledning på Välkommaskolan Alla vinner på väl underbyggda val! Sammanställt av Erika Larsson och Ulla Wallgren Studie- och yrkesvägledare vid Välkommaskolan utifrån

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar 2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar Skolverkets vision och dokumentation Gränslös kunskap och lustfyllt lärande Skolverket visar vägen Utveckla

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande

Läs mer

Plan för Studie- och yrkesvägledning i Kinda kommun

Plan för Studie- och yrkesvägledning i Kinda kommun Plan för Studie- och yrkesvägledning i Kinda kommun Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 030611 Senast reviderad upplaga enl. beslut i Barn- och utbildningsnämnden 150617 PLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning 2015

Studie- och yrkesvägledning 2015 Studie- och yrkesvägledning 2015 Sunne kommun Sunne kommuns studie- och yrkesvägledning Sunne skolors vision Att göra val inför framtiden är en ständigt pågående process. Genom hela skoltiden skall studie-

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna Regionala rekommendationer för Östergötland och Tranås Kontaktuppgifter: Helene Sjöberg Utbildningsstrateg, Regionförbundet Östsam 013-26 27 40 072-539 91 83 helenesjoberg@ostsamse Dokumentinformation:

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Kvalitetsgranskning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Kvalitetsgranskning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Skolinspektionens rapport 2013:5 Diarienummer 400-2011:3033 Stockholm 2013 Foto: Monica Ryttmarker Innehåll Sammanfattning 6

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning 1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Praktisk arbetslivsorientering (PRAO) i Gnosjö kommun

Praktisk arbetslivsorientering (PRAO) i Gnosjö kommun Praktisk arbetslivsorientering (PRAO) i Gnosjö kommun ALLMÄN INFORMATION PRAO:n är en presentation av en arbetsplats och de arbetsuppgifter som förekommer där. ÅR 8: Du besöker (om möjligt) två arbetsplatser

Läs mer

Se möjligheterna med SSA!

Se möjligheterna med SSA! TEMA Se möjligheterna med samverkan mellan skola och arbetsliv Gabriella Holm, Pia Raflund, Lotten Johansson. Minnesanteckningar ENTRIS-expressen 2013-03-21 PPT från dagen finns på www.kfsk.se/entris Se

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Broskolans röda tråd i Hemkunskap

Broskolans röda tråd i Hemkunskap Broskolans röda tråd i Hemkunskap Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Information. till Handledaren ett stöd i handledarrollen

Information. till Handledaren ett stöd i handledarrollen Information till Handledaren ett stöd i handledarrollen Inledning Totalt finns det tre olika former av praktik; Prao, som är för eleverna på högstadiet, APU (Arbetsplatsförlagd Utbildning) som ingår i

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning/-orientering i Kinda kommun

Studie- och yrkesvägledning/-orientering i Kinda kommun Plan för Studie- och yrkesvägledning/-orientering i Kinda kommun Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 030611 Reviderad upplaga enl. beslut i Barn- och utbildningsnämnden 120613 2 Innehållsförteckning

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

2013- Storumans skolor utbildningsplan

2013- Storumans skolor utbildningsplan 2013- Storumans skolor utbildningsplan 2014 Inledning Storuman kommuns utbildningsplan har sin utgångspunkt i de nationella styrdokumenten. I dessa anges inriktning, mål och riktlinjer. Kommunen ansvarar

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

www.gubbangsskolan.stockholm.se

www.gubbangsskolan.stockholm.se www.gubbangsskolan.stockholm.se SID 2 (7) STYRDOKUMENT I SKOLAN I skolan finns det styrdokument på flera nivåer: läroplanen Lgr 11 på nationell nivå samt Stockholms stads vision En skola i världsklass

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer