TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN HOFORS KOMMUN 2010 VINDKRAFT HOFORS KOMMUN SAMRÅDSREDOGÖRELSE GRANSKNINGSHANDLING

Transkript

1 TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN HOFORS KOMMUN 2010 VINDKRAFT HOFORS KOMMUN SAMRÅDSREDOGÖRELSE GRANSKNINGSHANDLING

2 Bilden på framsidan visar de fyra vindkraftverk som uppförts vid Kaptensberget, fotograferade från Wij, av Mattias Larsson, februari 2013 Styrgrupp: Sylvia Abramsson (S) ordförande Sören Bergqvist (V) Pär Åslund (FHT) Håkan Eck, Bygg- och miljöchef Eva Stigeberg Larsson, planingenjör, projektledare Arbetsgrupp: Hans Forsberg (S) Marianne Höglund (MP) Per Tjerneld (M) Jonas Sandin, miljökontoret Håkan Wängelin, Hofors Elverk Barbro Risberg Naturskyddsföreningen Hofors Torsåker Eva Stigeberg Larsson, planingenjör, projektledare 2

3 INLEDNING... 4 BAKGRUND... 4 HUR SAMRÅDET BEDRIVITS... 4 INKOMNA SYNPUNKTER MED KOMMENTARER... 4 V-Dala Miljö & Bygg, Västmanland Dalarna miljö- och byggförvaltning, Avesta... 5 Försvarsmakten, Högkvarteret... 5 Kommunstyrelseförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret, Falu kommun, Falun... 6 Ovako Hofors AB, Hofors... 7 Thomas Ahlzén, Torsåker Ägare till Vall 5: Hedemora kommun, Miljö- och byggnadsnämnden Eolus Vind AB, Falun EON Vattenfall Hedemora kommun, Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Skogsstyrelsen, Gävleborg Lars Holmgren, Torsåker Kalvsnäs byalag, Kalvsnäs Vattenförening Trafikverket Länsstyrelsen Gävleborg, Samhällsutvecklingsenheten, Fysisk planering Energimyndigheten Länsstyrelsen Dalarna Länsmuseet Gävleborg Boende i Walls by, och Vallbyheden i Söderåsens närområde Namnlista som lämnades in tillsammans med ovan redovisad skrivelse Naturskyddsföreningen i Hofors- Torsåker, Hofors Naturskyddsföreningen Hofors - Torsåker tillägg till tidigare inlämnade synpunkter Fredrik Hedvall och Marie-Louise Hedvall, Stenshyttan MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap REVIDERINGAR

4 INLEDNING BAKGRUND Ett förslag till tematiskt tillägg till översiktsplanen har tagits fram och varit utställt för samråd. HUR SAMRÅDET BEDRIVITS Samrådet har genomförts under tiden Under den tiden har handlingarna funnits tillgängliga på följande platser: Hofors Bibliotek, Skolgatan 11, Hofors Torsåkers Bibliotek, Solberga skola, Torsåker Kommunhuset, Granvägen 8 plan 4, Hofors Under samrådstiden har handlingarna varit utsända till föreningar, organisationer samt myndigheter. Kungörelse om samrådet har varit införd i ortens lokaltidningar Arbetarbladet och Gefle Dagblad. Annonser har varit införda i Hoforsbladet samt Annonsbladet Två samrådsmöten har anordnats under samrådstiden, den 21 februari 2012 i Torsåkers Församlingshem och den 7 mars 2012 i Hofors Folkets Hus INKOMNA SYNPUNKTER MED KOMMENTARER Under samrådstiden har 22 st. yttranden inkommit. Yttranden har lämnats av följande: V - Dala Miljö & Bygg Försvarsmakten Falu kommun, Kommunstyrelse förvaltningen, Stadsbyggnadskontoret Ovako, Hofors Eolus Vind AB Eon Vattenfall Hedemora kommun Skogsstyrelsen Lars Holmgren markägare Kalvsnäs byalag, Kalvsnäs Vattenförening Trafikverket Länsstyrelsen Gävleborg Falu kommun Länsmuseet Gävleborg 4

5 Boende i Walls by och Vallbyheden Namnlistor som stöder de boende i Walls by och Vallbyheden Naturskyddsföreningen i Hofors - Torsåker Marie-Louise och Fredrik Hedvall MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Nedan citeras och kommenteras inkomna yttranden. V-Dala Miljö & Bygg, Västmanland Dalarna miljö- och byggförvaltning, Avesta Yttrande angående Tematiskt tillägg till översiktsplan Hofors kommun Vindkraft Avesta kommun har tagit del av rubricerad handling och har inga synpunkter på samrådsförslaget. Undertecknad av Anna Kuylenstierna, Miljö- och byggnadschef, Avesta kommun Kommentar: Ingen erinran Försvarsmakten, Högkvarteret Samråd: tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende vindkraft, Hofors kommun, Gävleborgs län Synpunkter på texten Det finns ingen text om riksintresset för totalförsvaret och sådan bör föras in. Hofors kommun berörs inte av några öppet redovisade riksintressen men huvuddelen av landets kommuner berörs av de som omfattas av sekretess. Ett förslag till text följer nedan: Riksintresset för totalförsvarets militära del Riksintressen för totalförsvarets militära del (3 kap 9 andra stycket miljöbalken) kan i vissa fall redovisas öppet i översiktsplanen, i andra fall inte. Dels finns områden i form av övnings- och skjutfält och flygflottiljer som redovisas öppet, dels områden som av sekretesskäl inte kan redovisas öppet. De senare har oftast koppling till spanings-, kommunikations- och underrättelsesystem. Huvuddelen av Sveriges kommuner är i olika omfattning berörda av riksintresset. Hofors kommun berörs inte av några öppet redovisade riksintressen för totalförsvaret. Det finns ett lågflygningsområde, Stjärnsund, som används av flygskolan på Malmens flygflottiljflygplats men detta är inte anmält som riksintresse. Inom kommunen kan det finnas anläggningar av riksintresse som framför allt påverkas av uppförande av höga byggnadsobjekt som master och vindkraftverk. 5

6 Försvarsmakten bör kontaktas i tidigt skede i sådana plan- miljö- och bygglovsärenden. Hela landets yta är samrådsområde för objekt högre än 20 m utanför och högre än 45 m inom tätort. Det finns på sid 15 ett avsnitt om kommunikationer. Här står inget om flygplatser. Huvuddelen av landets kommuner påverkas av flygplatsers MSA-ytor som kan innebära höjdbegränsningar. Hofors kommun berörs av MSA-ytan för Borlänge flygplats. Kommunen bör kontakta flygplatsen. Att Försvarsmakten och LFV är obligatoriska remissinstanser för ärenden avseende alla höga objekt bör tydligt framgå i planen. Karta över Stjärnsunds lågflygområde mm. Synpunkter på föreslagna vindkraftsområden En teknisk analys har genomförts av föreslagna vindkraftområden. Det finns inga konflikter med totalförsvarets intressen inom dessa. Undertecknat av Anders Järn, Chef Produktionsledningens Infrastrukturavdelning samt Cecilia Häckner Kommentar: Ett tillägg till texten görs som innehåller uppgifter om lågflygningsområdet Stjärnsund samt att LFV ska vara remissinstans i samtliga vindkraftsärenden, även Borlänge flygplats ska höras i samband med bygglov för vindkraftsärenden. Hela landets yta är samrådsområde för objekt högre än 20 m utanför och högre än 45 m inom tätort. En text om totalförsvarets intressen införs. Kommunstyrelseförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret, Falu kommun, Falun Svar på samrådremiss från Hofors kommun angående tematiskt tillägg till översiktsplan Hofors kommun 2010 Vindkraft Stadsbyggnadskontoret har tagit del av den översända samrådshandlingen och vill överlämna några synpunkter på materialet. Det tematiska tillägget är noggrant och väl genomfört när det gäller de allmänna intressena, förutsättningar och landskapsanalys. Både beskrivningar och analyser ger god förståelse för de slutsatser som dras. Det saknas dock en fördjupad diskussion om relationen till bebyggda områden utanför tätorterna. Vår erfarenhet i Falun är att det är frågor av denna art som medborgare ofta ställer sig och att det därför är bra att ha formulerade utgångspunkter för fortsatt diskussion. Utöver den korta passagen om buller och skuggor finns i handlingarna inga riktlinjer om hur 6

7 vindkraften kan/bör placeras i förhållande till bostadshus, fritidsområden och andra platser där människor vistas under längre tider. I den översända samrådshandlingen framgår det inte heller hur Hofors kommun förhåller sig till angränsande kommuner och län. Intill Falun kommuns gräns finns inga utpekade lämpliga vindkraftsområden, men flera av de lämpliga områdena i västra Hofors ligger direkt mot gränsen till Hedemora kommun. Hur förhåller sig Hofors kommun till värden, känslighet, tålighet och boende på andra sidan gränsen? Det är önskvärt att få denna relation ytterligare belyst. Utöver detta har vi inget att erinra mot förslaget och önskar lycka till med det fortsatta arbetet. Vi kan också berätta att vi sedan en tid tillbaks har ett Planeringsunderlag för Vindbruk i Falu kommun Undertecknat av Margaretha Åslund, Stadsbyggnadschef samt Fredrika Säfström, planarkitekt, Falu kommun Kommentar: Det tematiska tillägget kompletteras med en tydligare beskrivning av hur Hofors kommun ställer sig till värden, känslighet, tålighet och boende på andra sidan kommungränsen (Hedemora kommun). Hofors kommun är generellt intresserad av att samverka med grannkommunerna i samband med vindkrafts etablering och planering som har med etablering av vindkraft att göra. Ovako Hofors AB, Hofors Yttrande angående Tematiskt tillägg till översiktsplan Hofors kommun 2010, Vindkraft. Ovako har tagit del av samrådshandlingarna beträffande rubricerat om ärende och finner anledning att yttra sig beträffande nedanstående. Yttrande Område 8 i undersökningen ligger geografiskt i samma område som den planlagda industrimark (se Planavtal ) inom vilken Ovako har fått tillstånd att anlägga deponi för industriavfall. Tillståndet har inte tagit i anspråk ännu men igångsättningstiden har till helt nyligen förlängts med fem år. Vindkraft bör inte anläggas i område 8 så att möjligheterna att ta tillståndet i anspråk på något sätt begränsas i förhållande till de handlingar som inlämnats i målet angående av deponi (Miljödomstolens mål M ). Ovako menar att det i det tematiska tillägget ska framgå att en sådan begränsning finns för område 8. 7

8 Undertecknat av Kjell Pålsson, restproduktsansvarig och Anders Lund, Avd chef Administration & Service Kommentar: Området vid Kulleberget tas bort som intresseområde för vindkraft. Istället föreslås att friluftsliv ska ha företräde här. Området redovisas som område för friluftsliv i Hofors kommuns kommunövergripande översiktsplan Thomas Ahlzén, Torsåker Ägare till Vall 5:10 Yttrande Förslag till tematiskt tillägg till översiktsplanen Hofors kommun 2010 för vindkraft Jag har följande synpunkter på planförslaget efter att ha tagit del av samrådshandlingarna. Det är glädjande att konstatera att Hofors kommun generellt har en positiv inställning till vindkraftsetableringar inom kommunen. Av samrådshandlingen Analys av landskapskarartär gentemot vindkraft framgår att det är de s.k. kuperade skogsbygderna som generellt kan sett anses som lämpliga för vindkrafts utbyggnad. Överlag är detta en tålig landskapskaraktär för vindkraftsetableringar och dessutom rymmer denna karaktär troligen de högsta vindhastigheterna (se vidare nedan). I utredningen framhålls vidare att lokalisering till dessa områden medför en ökad synlighet av verken, men att vindkraftverk på högre höjder kan upplevas som mer positiva än motsvarande förhållanden i låglänt terräng. Det är därför logiskt att kommunen i sitt förslag i huvudsak utgår från de s.k. kuperade skogsbygderna samtidigt som EU-direktiv och nationella mål tycks spela en stor roll vid förslagets upprättande. Jag delar dock inte helt de slutsatser som utredningen kommer fram till. Bl a klassificeras Söderåsen som ett område som olämpligt för vindkraft utan att närmare redogöra för skälen till detta. Samtidigt klassificeras Körbergsklack som ett område där särskild hänsyn tillämpas vid vindkraftsetablering. Jag anser att även Söderåsen bör klassificeras som område där särskild hänsyn tillämpas och nedan vill jag ange skälen till och de omständigheter som talar för detta. 1) Vindförhållanden 8

9 Valet av områden för vindkraftsetableringar bör i första hand utgå från existerande vindförhållanden. Det är ju det som är själva utgångspunkten. Utan vind - ingen kraft. Det är också där de ekonomiska förutsättningarna är som mest gynnsamma. Detta gäller inte bara företagsekonomiskt utan även samhällsekonomiskt. Därför bör först lokaliseras de områden i de kuperade skogsbygderna där det blåser bäst. Energimyndigheten har i samarbete med Uppsala universitet utfört en översiktlig vindkartering av bl a Hofors kommun. Resultatet visas i bilaga. Resultatet visar att det inte är så väldigt många områden inom Hofors kommun där vindförhållandena är gynnsamma. Bäst blåser det på Söderåsen, Lappmossarna och Kaptensberget om studien begränsas till området väster om riksväg 68. 2) Naturvårdsintressen Av samrådshandlingarna kan man felaktigt få intryck av att hela Söderåsen är klassat som naturreservat och Natura Vidare sägs att Natura 2000 områden är klassade som riksintressen. Det är riktigt att delar av Söderåsen utgörs av ett naturreservat. Såvitt jag kan se så menar man med detta det s.k. Domänreservatet som är beläget i den norra delen på mark ägd av Sveaskog. Detta område berörs inte alls av en vindkraftetablering enligt nuvarande planeringsunderlag (avståndet till närmast belägna vindkraftverk är enligt detta underlag ca 700 m). Närmare utredning får visa på vilket sätt och i vad mån en etablering kan få för påverkan på detta naturreservat. Det är också riktigt att delar av Söderåsen är klassade som riksintresse för naturvård. Dessa delar är belägna på bergets nordost sluttning och omfattas av vidsträckta klapperstensfält, de s.k Vågorna. I sydöstra delen finns kalspolade hällmarker. Där är vegetationen rik med inslag av sällsynta växter som klippbräcka, fetknopp och brudsporre m fl. Inte heller dessa områden berörs av en vindkraftsutbyggnad, som istället enligt nuvarande planeringsunderlag kommer att lokaliseras till de högst belägna delarna av Söderåsen där inte mycket annat än skräpskog växer på grund av låg bonitet. Visserligen kommer en anslutningsväg att passera de områden som är intressanta från naturvårdssynpunkt, men dagen teknik erbjuder lösningar för att minimera påverkan på dessa naturvårdsområden. Dessutom kan redan befintlig anslutningsväg användas för breddning och vägförbättring. Återigen får här kommande utredningar visa på hur en vindkraftsetablering kan göras utan att hamna i konflikt med naturvårdsintressen. När vi talar om Söderåsen är det viktigt att framhålla att inte hela Söderåsen skulle kunna omfattas av en vindkraftsutbyggnad. Helt klart är att stora delar av Söderåsen är olämplig a från naturvårdssynpunkt mot bakgrund av de förhållanden som nämnts. Däremot skulle en etablering kunna vara lämplig inom viss del av Söderåsen förutsatt att särskild hänsyn tillämpas. I det sammanhanget måste påpekas att en 9

10 vindkraftsutbyggnad med tre st verk endast kommer att ta i anspråk ca 1 % av Söderåsens hela markyta på ca 400 ha (Stjärnsundsvägen i söder, Åstjärn i öster, gränsen mot Sveaskog och naturreservatet i norr samt gränsen mot Djupbäckenskjutbanan i öster). 3) Landmärke Det har framförts i debatten att Söderåsen utgör ett förnämligt landmärke som kan ses från skepp ända från Gävlebukten. Tre vindkraftverk på topparna kommer att förstärka detta på ett positivt sätt. 4) Samlad bebyggelse Särskild hänsyn måste även tas till samlad bebyggelse som berörs av en vindkraftsutbyggnad. I detta fall ligger den samlade villabebyggelsen runt Åstjärnen närmast till. Kommande utredningar och beräkningar får visa i vad mån beräknade bullernivåer överstiger eller understiger de riktvärden som Naturvårdsverket anger. Detta gäller även skuggor. Enligt nu aktuella planer för utbyggnad av vindkraft på Söderåsens högst belägna delar förefaller avståndet från vindkraftsutbyggnaden till bebyggelsen vid Åstjärn vara väl tilltaget. 5) Möjligheter till följd av utbyggnad av vindkraft på Söderåsen Till sist men inte minst vill jag slå ett slag för de möjligheter som yppas i samband med en utbyggnad av vindkraft på Söderåsen. En av ägarna till marken på Söderåsen har tidigare låtit bygga vandringsstigar och rastplatser på berget. Allmänheten har därmed fått möjligheter att besöka de olika delarna av berget och studera klapperstensfälten mm. Mycket arbete har också lagts ned på guidade rundvandringar och underhåll av anläggningarna. Eftersom allt detta har gjorts på rent ideella grunder kommer med största sannolikhet inte denna speciella tillgänglighet vare sig bestå eller kunna utvecklas. Så har t ex stora delar vuxit snabbare än önskvärt Utsikten har försämrats etc. De markägare som berörs av vindkraftsutbyggnaden på Söderåsen har därför enats om att avsätta en del av framtida arrendeintäkter till att förbättra och förstärka vandringsleder, raststugor och utsiktsplatser. Vindkraftsoperatör kommer även att lämna sitt bidrag till önskade åtgärder. Syftet är att förbättra tillgängligheten för allmänheten. Närmare beskrivning av vilka åtgärder som planeras kommer att redovisas i ett särskilt åtgärdsprogram. En annan möjlighet som yppas är tillskapande av s.k. skogskreotoper skapas och luckor tas upp i granskog. Skogsstyrelsen arbetar nu med detta. Innebörden kan enklast beskrivas som att den biologiska mångfalden kan gynnas vid byggande av vindkraft. T ex kan vägfloran utvecklas och i anslutning till vindkraftverken kan mera 10

11 död ved skapas och luckor tas upp i granskog. Även s.k. fågelkreotoper kan tillskapas då man vet vilka arter man vill gynna. Sammanfattningsvis tillstyrker jag förslaget till tematiskt tillägg med den ändringen att Söderåsen klassificeras som område där särskild hänsyn tillämpas vid vindkraftsetablering och i övrigt med beaktande av vad jag ovan framfört. Undertecknat av Thomas Ahlzén, Vallbyvägen 32, Torsåker Kommentar: Hofors kommun gör bedömningen att Söderåsen även fortsättningsvis ska redovisas som område olämpligt för vindkraft. De dialogmöten som anordnats i början av processen och som varit vägledande när det gäller urval av områden att redovisa som olämpliga eller lämpliga områden för vindkraft resulterade i att en majoritet av deltagarna ansåg att Söderåsen skulle undantas från vindkraftsetableringar. Motiveringen var att området är intressant för friluftsliv samt att landskapsbilden skulle påverkas negativt. Inom en del av Söderåsen finns ett NATURA 2000 område som bedöms viktigt för kommuninvånarna. Under samrådet har framkommit farhågor om att de naturvärden som finns i området även utanför kan påverkas av en utbyggnad av vindkraft vid Söderåsen, bl a de hydrologiska och geologiska förhållandena. Hofors kommun har i arbetet med det tematiska tillägget till Översiktsplan Hofors kommun 2010 VINDKRAFT gjort bedömningen att avståndet från ett vindkraftverk och till bostad ska vara 1200 meter. Andra områden som tagits bort som lämpliga för vindkraftsetableringar är Körbergsklack, som bedöms påverka riksintresset för Kultur- och miljövård negativt. Riksintresseområdet föreslås i Hofors kommuns översiktsplan att utökas med ett område vid Vibyhyttan ett arbete med detta pågår hos Länsmuseet. Att det blåser bra är en viktig förutsättning, Hofors kommun har inte lagt så stor vikt vid hur vindförhållanden är i de olika områden är då tekniken hela tiden ändrar de tekniska förutsättningarna samt att vindkarteringar ständigt utvecklas och revideras. 11

12 Hedemora kommun, Miljö- och byggnadsnämnden Samråd Tematiskt tillägg till översiktsplan för Hofors kommun, tema vindkraft Ärendebeskrivning Hedemora kommun har fått ovanstående ärende från Länsstyrelsen Gävleborg för yttrande Förslaget är informationsrikt och välgjort, med rekommendationer för vindkraftsetablering generellt och i olika landskapstyper. En plankarta sammanfattar de lägen som Hofors kommun anser lämpliga för vindkraftsutbyggnad, var av några där särskild hänsyn bör tas. Fyra utpekade områden gränsar till Hedemora kommun och analyser fiktiva 150 m höga verk antyder att ytterligare etableringar kommer att vara synliga på håll. I rekommendationerna sägs att mellankommunal samordning ska ske för områden av riksintresse. Ett av de angränsade områdena (nr 3 på kartan) är i praktiken aktuellt för etablering och dialog har skett kommunerna emellan. Miljö- och byggnadsnämndens beslut: Förslaget är informationsrikt och välgjort med genomarbetade riktlinjer som vi ställer oss bakom. Mellankommunal samverkan önskas dock om det blir aktuellt med vindkraftsetablering nära kommungränsen (område 3,4,5 och 7). Samrådsförslaget klargör bara att mellankommunal samordning bör ske för områden av riksintresse för vindkraft. För kännedom om värden i angränsande områden i Hedemora kommun kan följande nämnas: Sjöarna Edsken, Fullen och Grycken har betydelse för det rörliga friluftslivet och i viss mån för befintlig och ev. framtida fritidshusbebyggelse. Kända värden i närheten av utpekade vindkraftsområden är annars bara ett och annat mindre område av värdefull skog (sumpskog vid område 4 och 5) Hedemora kommun håller på att ta fram en ny översiktsplan. Ett förslag till mindre LIS-område kommer troligen finnas i anslutning till Hofors LIS-område söder om Edsken. Kommentar: Hofors kommun ställer sig positiva till mellankommunal samverkan när det gäller alla eventuella vindkraftsetableringar i anslutning till kommungränsen. Områden i västra Hofors har slagits ihop till ett större område. Det område som redovisats i Hofors kommuns nordvästra del Storåsen har tagits bort från redovisningen med hänsyn tagen till att stora delar av de västra delarna av Hofors 12

13 kommun ändå redovisas som lämpliga för vindkraft. Texten kompletteras med en värdebeskrivning av sjöarna Edsken, Fullen och Grycken. Eolus Vind AB, Falun Yttrande över tematiskt tillägg för VIND Hofors kommun erbjuder möjligheten att yttra sig över förslaget till tematiskt tillägg till översiktsplan tema Vind. Eolus Vind AB (nedan kallas Eolus Vind) lämnar härmed sina synpunkter. Sammanfattning Tillgången på vindenergi är den enskilt viktigaste faktorn för lokalisering av vindkraftsanläggningar. Söderåsens topp utgör ett av få områden med riktigt goda vindlägen i kommunen. Eolus Vind ser möjligheter att etablera vindkraft på Söderåsen utan att äventyra natur-, kultur- och geologiska värden Eolus Vind föreslår därför att Söderåsens topp på något sätt ska tillåtas för etablering av vindkraft. Därutöver är lämpliga områden Lappmossarna (4), Kaptensberget (1), Trångbobacken (6), Skållberget (2), och Tjärnäsberget (3) och Storåsen (7) Teknikutvecklingen inom vindkraftsområdet går mycket snabbt. Vindkraftverken blir effektivare, tystare och den byggbara höjden ökar hela tiden. Eolus Vind föreslår därför att det bör finnas en öppning i översiktsplanen för att pröva områden även utanför utpekade lämpliga områden för vindkraft. Det kan visa sig att områden som av en eller annan anledning räknas bort idag kan vara byggbara inom ett 10-tal år. Men det kan även vara så att områden som blir tillåtna att bygga inom inte kommer att kunna användas för vindkraft i framtiden av andra orsaker. Bakgrund Eolus Vind AB bildades 1990 och var då den första kommersiella vindkraftsprojektören i Sverige. Idag är Eolus Vind Sveriges ledande vindkraftsprojektör. Eolus Vinds huvudidé är att uppföra vindkraftsanläggningar i goda vindlägen och antingen behålla dem eller överlåta dem nyckelfärdiga till kunder. Eolus Vind etablerar bara vindkraftverk på platser där bolaget självt kan tänka sig att äga verk. Inledning Klimatförstöringen är ett av de största hoten som mänskligheten står inför. Användningen av förnybara energikällor hör till de viktigaste medlen för att uppnå klimatmålen. Vindkraften är förnybar och ur miljösynpunkt ett av de bästa alternativen för produktion av el. 13

14 Tillgången på vindenergi är den enskilt viktigaste faktorn för lokalisering av vindkraftsanläggningar. Skillnaden mellan bra och dåliga lägen är mycket stor. Dåliga vindlägen innebär i dagsläget att de inte är byggbara av ekonomiska skäl. Närheten till elnätet och elnätets kapacitet är därutöver en viktig faktor och nytta med vindkraftsanläggningen måste överväga de negativa konsekvenser som uppstår när det gäller att välja plats för vindkraftsetablering. Lämpliga lokaliseringsalternativ för vindkraft Eolus Vind undersöker kontinuerligt områden runt om i Sverige för att hitta lämpliga lokaliseringsalternativ för etablering av vindkraftsanläggningar. Val av tänkbara områden görs efter en avvägning mellan nytta och motstående intressen. Vid en första kartundersökning av tänkbara områden för en vindkraftspark av föreslagen storlek finns det gott om tänkbara platser för vindkraft. Studeras alternativa lokaliseringar mer ingående är det tydligt att ytterst få områden inte innebär någon form av intressekonflikt vid anläggande av vindkraft. Förutom goda vindförutsättningar måste faktorer som avstånd till närboende, landskapets karaktär, befintliga natur- och kultur värden samt områdets betydelse för friluftsliv beaktas. Det aktuella området får därtill inte påverka befintlig flyg-, radio-, och teletrafik eller Försvarsmaktens intressen. Slutligen måste också faktorer som förekomsten av vägar, möjligheten att ansluta till befintligt elnät, transportbehov och lokalförankring vägas in när ett område analyseras för vidare projektering. När alla parametrar har vägts samman och det fortfarande är ekonomiskt genomförbart är området lämpligt för etablering av vindkraft. Vinden avgörande Att finna platser med goda vindförhållanden är som nämnts den absolut avgörande faktorn i varje vindkraftsprojekt. Skillnaden mellan bra och dåliga lägen är mycket stor. Vindens potentiella energi ökar med kuben på vindhastigheten. Detta betyder att en fördubbling av hastigheten ger åtta gånger mer energi. Produktionen och verkets hållfasthet påverkas även av vindens turbulens. Denna uppstår när vinden påverkas av friktion mot mark, träd och ev. höga byggnader. Turbulensen innebär att luftens strömning bryts och luftvirvlar skapas som kan orsaka slitage på vindkraftverk. Mycket branta sluttningar ger stor turbulens och därmed minskad produktion. 14

15 MIUU karteringen Uppsala universitet har på uppdrag av energimyndigheten utfört en vindkartering över Sverige kallad MIUU. Karteringen är en modellberäkning som ger uppskattningar av medelvinden. MIUU karteringen kan användas som en fingervisning om var det kan finnas goda vindlägen, men det krävs ytterligare detaljerade studier och mätningar för att se om vindläget är tillräckligt bra för att kunna etablera vindkraft. För Hofors kommun visar MIUU karteringen att det finn ett fåtal goda och några måttliga vindlägen i kommunen. Bedömning av föreslagna områden för vindkraft i Hofors kommun. För Hofors kommun visa MIUU - karteringen att det finns ett fåtal goda och några måttliga vindlägen. Eolus Vind har granskat och bedömt föreslagna områden ur ett helhetsperspektiv där bl. a. infrastruktur och motstående intressen vägts in förutom vindtillgång och har följande kommentarer: (Nummer inom parentes hänvisar till plankartans numrering) Kaptensberget (1) Enligt MIUU - karteringen har området bra vindläge. Eolus Vind har bedömt att området innehar bra egenskaper ur ett helhetsperspektiv. Eolus Vind har ansökt om bygglov om att få bygga maximalt 5 vindkraftverk vilket har beviljats. Anläggningen är i skrivande stund under byggnation. Eolus Vind föreslår att området kvarstår som lämpligt för lokalisering av vindkraft. Skållberget (2) Enligt MIUU - karteringen har området måttligt vindläge. Eolus Vind bedömer att området inte innehar tillräckliga kvalitéer för att etablera vindkraft på Skållberget ur ett helhetsperspektiv. Detta beror dels på vindtillgången och dels på att det finns flera master på bergget., vilket minskar sannolikheten att förverkliga en vindkraftanläggning på Skållberget. Eolus Vind har inga synpunkter på kommunens bedömning av området i det tematiska tillägget till översiktsplanen. Tjärnäsberget (3) Enligt MIUU- karteringen har området måttligt vindläge. Eolus Vind bedömer att området inte har tillräckliga kvalitéer för att etablera vindkraft på Tjärnäsberget ur ett helhetsperspektiv. 15

16 Eolus Vind har inga synpunkter på kommunens bedömning av området i det tematiska tillägget till översiktsplanen. Lappmossarna (4) Enligt MIUU karteringen har området bra vindläge. Området utgörs i huvudsak av produktionsskog och på tillräckligt avstånd från bebyggelse så att riktlinjer för buller och skugga skulle kunna hållas. Eolus Vind bedömer att området innehar bra kvalitéer ur ett helhetsperspektiv. Sannolikt kan en vindkraftanläggning möjliggöras i området. Eolus Vind föreslår att området kvarstår som lämpligt för lokalisering av vindkraft. Källmossen (5) Området har enligt MIUU karteringen ett sämre vindläge. Eolus Vind bedömer att området inte har tillräckliga kvalitéer vad gäller vindtillgång samt infrastrukturmöjligheter för att möjliggöra en vindkraftanläggning. Eolus Vind har inga synpunkter på kommunens bedömning av området i det tematiska tillägget till översiktsplanen. Trångbobacken (6) Området har enligt MIUU karteringen ett relativt bra vindläge. Det är relativt stort och ligger på tillräckligt avstånd från bebyggelse så att riktlinjer för buller och skugga kan hållas. Området är dock relativt lågt i förhållande till omgivande mark och skogbeklätt. Dessa båda omständigheter gör att en vindkraftsetablering här kräver höga torn. Ur ett ekonomiskt perspektiv är därför sannolikheten i dagsläget liten att kunna genomföra en vindkraftanläggning i detta område. Eolus Vind har inga synpunkter på kommunens bedömning av området i det tematiska tillägget till översiktsplanen. Storåsen (7) Enligt MIUU karteringen har området bra - måttligt vindläge. Eolus Vind bedömer att området infrastrukturen är alltför problematisk för att göra en vindkraftspark möjlig. Eolus Vind har inga synpunkter på kommunens bedömning av området i det tematiska tillägget till översiktsplanen. 16

17 Kulleberget (8) Enligt MIUU karteringen har området måttligt vindläge. Eolus Vind bedömer sannolikheten som liten att kunna genomföra en vindkraftanläggning på Kulleberget ur ett helhetsperspektiv. Eolus Vind har inga synpunkter på kommunens bedömning av området i det tematiska tillägget till översiktsplanen. Körbergsklack (9) Körbergsklack är ett mindre område med måttligt vindläge enligt MIUU- karteringen. Det byggbara området är litet och ligger förhållandevis nära bebyggelse. Eolus Vind bedömer sammantaget ur ett helhetsperspektiv att sannolikheten för att kunna genomföra en vindkraftanläggning på Körbergsklack är liten. Eolus Vind har inga synpunkter på kommunens bedömning av området i det tematiska tillägget till översiktsplanen. Söderåsen (10) Söderåsens topp har ett av de bästa vindlägena i Hofors kommun enligt MIUU - karteringen. Sannolikt är turbulensen låg då Söderåsens struktur gör att vindkraftverk kommer högt över omgivande terräng. Bebyggelsen är lokaliserad på tillräckligt avstånd för att en vindkraftetablering ska kunna rymmas inom riktlinjer för buller och skugga. Vegetationen utgörs av produktionsskog med låga naturvärden. Biologiska, geologiska och kulturhistoriska värden finns lokaliserade till Söderåsens sluttningar. Den i flera sammanhang omtalade utsikten är starkt reducerad på grund av den växande skogen. Med tillräcklig hänsyn kommer dessa värden påverkas minimalt av en vindkraftsetablering på Söderåsen. Eolus Vind föreslår att området på något sätt ändras så att området kan bli aktuellt för en vindkraftsetablering. Förslagsvis ändras Söderåsens status till område där särskild hänsyn tillämpas. Alternativt binds toppen av Söderåsen samman med område Lappmossarna (4) Skessberget (11) samt det intilliggande Nyberget 17

18 Området har enligt MIUU - karteringen ett bra vindläge. Eolus Vind bedömer möjligheterna att etablera en vindkraftanläggning inom området som små bland annat på grund av områdets karaktär samt avstånd till bebyggelse. Eolus Vind har inga synpunkter på kommunens bedömning av området i det tematiska tillägget till översiktsplanen Nyhyttan (12) Nyhyttan är ett mindre område med måttligt vindläge enligt MIUU - karteringen, Eolus Vind bedömer att området inte innehar tillräckliga kvalitéer vad vindtillgång för att möjliggöra en vindkraftanläggning. Eolus Vind har inga synpunkter på kommunens bedömning av området i det tematiska tillägget till översiktsplanen. Avslutningsvis ser Eolus Vind positivt på att Hofors kommun har påbörjat arbetet med översiktsplan tema vindkraft i kommunen. Det finns goda förutsättningar för att arbetet med planen kommer att vara konstruktivt och givande. Kommentar: Hofors kommun har gjort bedömningen att Söderåsen även fortsättningsvis ska redovisas som olämpligt för vindkraft och att det för Hofors kommun bedöms viktigare med friluftsliv och naturvård vid Söderåsen. Den förändring som görs i granskningshandlingarna är att Kulleberget, Körbergsklack och Trångbobacke tas bort som lämpliga områden för vindkraft och redovisas inte i någon kategori. För Kulleberget föreslås att friluftsliv ska ha företräde. Området är idag ianspråktaget som friluftsområde med ett antal anläggningar för skidåkning (utför och längd), skjutbanor samt motocrossbana. EON Yttrande över tematiskt tillägg till Hofors kommuns tillägg till Hofors kommuns översiktsplan avseende vindbruk, Samrådshandling E.ON har tagit del av handlingar i rubricerat ärende och vill på uppdrag av sina dotterbolag E.ON Gas i Sverige och E.ON Elnät Sverige AB framföra att bolagen inte har några synpunkter på planförslaget. Med vänlig hälsning E.ON Sverige AB Kommentar: Ingen erinran 18

19 Vattenfall Yttrande angående förslag till tematiskt tillägg till översiktsplan för Hofors kommun, Gävleborgs län Vattenfall Eldistribution AB, har tagit del av samrådshandlingarna för rubricerad översiktsplan och lämnar följande yttrande. Den bifogade kartan visar att det ungefärliga läget av Vattenfalls regionnätsledningar och fördelningsstationer inom kommunen. På kartan är lila =regionnätsledningar ( kv), blå= kvadrat = fördelningsstation. Ledningarnas läge i kartan är ungefärligt. Generellt kan sägas att för anslutning av ett större antal vindkraftverk så kommer utbyggnad av elnätet att behövas, i form av både nya ledningar och transformatorstationer. Ledningarna kommer att planeras och uppföras kabelifierat eller som luftledning med trädsäkra ledningsgator. För att minimera olycksrisken vid flygning bör det horisontella avståndet från hinder till kraftledning uppgå till minst 100 meter för Vindkraftverk med en höjd av högst 50 meter Master för en höjd av 50 meter utan stag Samt ett avstånd av 200 meter till kraftledning för Vindkraftverk högre än 50 meter Master över en höjd av 50 meter och alla master med stag Kontaktperson för nyanslutning av vindkraft är Jonas Bornström tfn Kommentar: En informationstext om höjder och avstånd till kraftledningar skrivs in i det tematiska tillägget för vind. Hedemora kommun, Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Samråd Tematiskt tillägg till översiktsplan för Hofors kommun, tema vindkraft Ärendebeskrivning Hedemora kommun har fått ovanstående ärende från Länsstyrelsen Gävleborg för yttrande. Förslaget är informationsrikt och välgjort, med rekommendationer för vindkraftsetablering generellt och i olika landskapstyper. En plankarta sammanfattar 19

20 de lägen som Hofors kommun anser lämpliga för vindkraftsutbyggnad, varav några där särskild hänsyn bör tas. Fyra utpekade områden gränsar till Hedemora kommun och analyser med fiktiva 150 m höga verk antyder att ytterligare etableringar kommer att vara synliga på håll. I rekommendationerna sägs att mellankommunal samordning ska ske för områden av riksintresse. Ett av områdena (nr 3 på kartan) är i praktiken aktuellt för etablering och dialog har skett mellan kommunerna emellan. Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut: Förslaget är informationsrikt och välgjort med genomarbetade riktlinjer som vi ställer oss bakom. Mellankommunal samverkan önskas dock om det blir aktuellt med vindkraftsetablering nära kommungränsen (område 3, 4, och 7) Samrådsförslaget klargör bara att mellankommunal samordning bör ske för områden med riksintresse för vindkraft. För kännedom om värden i angränsande områden i Hedemora kommun kan nämnas: Sjöarna Edsken, Fullen och Grycken har betydelse för det rörliga friluftslivet och i viss mån för befintlig och ev. framtida fritidshusbebyggelse. Kända värden i de utpekade vindkraftsområdena är annars bara ett och annat mindre område av värdefull skog. (sumpskog vid område 4 och 5). Hedemora kommun håller på att ta fram en ny översiktsplan. Ett förslag till mindre LIS-område kommer troligen att finnas i anslutning till Hofors LIS-område söder om Edsken. Kommentar: Planområdena 3,4 och 7 har slagits samman till ett enda område i granskningshandlingarna, ytan på områdena har även justerats något. Ett område Källmossarna har tagits bort som lämpligt område och redovisas inte alls i granskningshandlingarna. Anledningen till förändringen är att området är litet och att det sammanslagna området med ger en tillräcklig exploatering i området. Hofors kommun är positiv till en samverkan med grannkommunerna i frågor som berör vindkraftsetableringar och kommer att samråda med alla grannkommuner i varje enskilt ärende som påverkar respektive kommun. Skogsstyrelsen, Gävleborg Tematiskt tillägg till översiktsplan Hofors kommun Vindkraft Skogsstyrelsen har mottaget utskickade samrådshandlingar från Hofors kommun. Landskapsanalys, analys av landskapets känslighet gentemot vindkraft samt det tematiska tillägget vindkraft Hofors kommun. Undertecknad har översiktligt taget del av handlingarna och gör bedömningen att översiktsplanen m.m. i hög grad kommer att underlätta framtida beslut inom Hofors kommun för ev. vindkraftsetableringar. 20

21 Speciellt analysen av landskapets olika kultur- och naturtypers känslighet gentemot vindkraft bör vara vägledande i värderingar om betydande negativa konsekvenser finns inför byggnation av vindkraftsparker. Allmänt Skogsstyrelsen ser generellt positivt på utbyggnaden av vindkraften, eftersom det är en förnyelsebar energikälla och en ökad användning kan minska människans påverkan av klimatet. I samband med anläggande av vindparker bör största möjliga hänsyn tas till natur- och kulturmiljöer samt sociala värden. Vid en anläggning med tillhörande vägar- vägar och ledningsnät bör samråd ske med Skogsstyrelsen för att undvika påverkan i känsliga miljöer (nyckelbiotoper m.m.). ) På Skogsstyrelsens vägnar Kent Hägg Kommentar: Ingen erinran Lars Holmgren, Torsåker Yttrande Förslag till tematiskt tillägg till översiktsplanen Hofors kommun 2010 för vindkraft Jag har följande synpunkter på planförslaget efter att ha tagit del av samrådshandlingarna. Sammanfattning: Jag tillstyrker förslaget till tematiskt tillägg med den ändringen att Söderåsen (10)klassificeras som Område där särskild hänsyn ska tillämpas vid vindkraftsetablering och i övrigt med beaktande av vad jag anfört i denna inlaga., alternativt att topparna på Söderåsen binds samman med område Lappmossarna (4). Bakgrund samt skälen för mina argument Jag delar till alla delar vad som skrivits och ingivits i yttrandena, inklusive bilagor, från dels Thomas Ahlzén, Vallbyvägen 32, TORSÅKER ägare till Vall 5:10 och dels Eolus Vind AB genom kontorschefen Anders Bergström i Falun. Med vänlig hälsning Lars Holmgren 21

22 Wallbyvägen TORSÅKER Ägare till Vall 7:9 tillsammans med min hustru Gunilla, som till alla delar har samma uppfattning. Kommentar: Hofors kommun gör bedömningen att området vid Söderåsen ska undantas från vindkraftsetableringar med hänvisning till att området bedöms vara ett värdefullt område för friluftsliv och naturvård samt för att bevara de geologiska lämningarna i området Kalvsnäs byalag, Kalvsnäs Vattenförening Yttrande avseende Samrådshandling Vindkraft Ref 1: Inbjudan till samråd Ref 2: Landskapsanalys Ref 3: Analys av landskapets känslighet gentemot vindkraft. Ref 4: Tematiskt tillägg till översiktsplan Hofors kommun 2010, Vindkraft, Miljökonsekvensbeskrivning Ref 5: Tematiskt tillägg till Översiktsplan Hofors kommun 2010, vindkraft Yttrande Ref 4: Landskapets känslighet. I Kalvsnäs By finns en Vattenförening vars uppgift är att försörja 21 st. brukare med dricksvatten. Anläggningen togs i bruk 1970 och har hittills fungerat tillfredsställande. Vattenkällan är belägen 200 meter N Stenbäcken (Gårdstecknet N200 meter, Gröna kartan). Källan är belägen inom Område 4 (ref 5, plankarta med rekommendationer). Hofors kommun har, på begäran, tidigare erhållit kartunderlag vad avser Vattenföreningens källa samt ledningsdragning. Byalaget anser att område 4 bör reduceras med syfte att, vattenkällan med ledningar, inte ingår i område 4. Det finns risker när Vindkraftverken byggs, källan kan påverkas, olyckor med dieseldrivna maskiner kan inträffa varvid utsläpp av diesel/oljor kan förekomma. Ref 5: Det anges riskavstånd från vindkraftverk. Begreppet riskområde bör användas istället. För enkelhetens skull bör riskområdet vara cirkulärt med angivande av radie. Information bör finnas, t e varningsskyltar. 22

23 Område 4 södra gräns synes sammanfalla med Stjärnsundsvägen. Den södra gränsen bör justeras så att den är beläggen på ett betryggande avstånd N Stjärnsundsvägen, bl a i anslutning till f.d. Plantskolan, Kalvsnäs Östra och Stenbäcken. Område 4 bör fragmenteras jämfört med nuvarande plankarta. Kraftledningen och Gästrikeleden bör inte ingå i Område 4, som kan delas upp i två justerade områden. Stjärnsundsvägens sträckning bör framgå tydligare. Skala bör vara angiven. Samverkan med Hedemora kommun bör göras med syfte att fullfölja Område 4 omfattning västerut. Utgående från Gröna kartan torde Ballsberget i sin helhet vara ett lämpligt område för utbyggnad av vindkraftverk. Undertecknat av Sune Norström (ordf. i Byalaget och Kalvsnäs Vattenförening) Roland Lundén (sekreterare i Byalaget och Kalvsnäs Vattenförening) Kommentar: Området har förändrats genom att tre områden har fogats samman till ett större område. Detta har gjorts för att placering av vindkraftverk ska kunna göras på det effektivaste sättet. Någon avgränsning på den nivån att en källa för vatten kan undantas görs inte i en översiktsplan. Gränserna har inte den noggrannheten att en specifik detalj kan undantas. Hänsyn till vattenförsörjning ska tas i planeringen av enskilda projekt. De är naturligt att Hofors kommun samråder med Hedemora kommun i de fall aktuella projekt finns. Hofors kommun samråder även med Hedemora kommun under arbetet med det tematiska tillägget till översiktsplanen för vind. Skalan på kartan ska anges. Ett riskområde är vårt att ange då risken för t.ex. iskast endast är aktuell under vinterperioden. Tekniken för att undvika isbildning på vindkraftverken förbättras hela tiden. Eventuell skyltning av området beslutas i samband med att miljötillstånd eller bygglov ges. Hänsyn till kraftledningen tas i samband med projekteringen av eventuell utbyggnad av vindkraft. Gästrikeleden är ett intresse som finns med i bedömningen av placering av eventuella vindkraftsverk. Det kan även finnas möjligheter att förändra sträckningen av Gästrikeleden. Trafikverket Förslag till tematiskt tillägg till översiktsplan för Vindkraft i Hofors kommun, Gävleborgs län Trafikverket har tagit del av samrådshandlingar gällande tillägg till översiktsplan för Vindkraft i Hofors kommun och vill lyfta fram följande: 23

24 Trafikverket vill att det tydligt ska framgå av översiktsplanen att Trafikverket ska vara remissinstans i alla typer av vindkraftsärenden, då alltid något av trafikslagen kommer att påverkas. Järnväg Riksintresse I Hofors kommun finns två riksintressen för järnväg. Riksintressena består av Bergslagsbanan (Gävle - Kil), samt Godsstråket genom Bergslagen. Skyddsavstånd Kontakt skall tas med Trafikverket i samband med lokalisering av vindkraft för att undvika störningar på Trafikverkets anläggningar. Det gäller bl. a. skyddsavstånd mellan Trafikverkets anläggningar och vindkraftverken med tillhörande anläggningar, i de fall intresseområdena eller enskilda vindkraftverk ligger nära eller i direkt anslutning till järnvägen. Exempelvis ska avståndet från närmaste spårmitt till vindkraftverka vara minst lika stort som vindkraftverkets totalhöjd +20 meter. Avståndet skall dock alltid vara minst 50 meter. För att minimera risker för att allmänhet och egendom ska komma till skada är det lämpligt att det finns ett risk avstånd mellan ett vindkraftverk och platser där människor ofta vistas. Där det finns särskilda risker tillexempel att människor ofta vistas på en plats, att det finns särskilt känslig egendom i närheten eller att det ofta uppträder nedisning, bör särskilda analyser göras. Elforsk har tagit fram rekommendationer som rör iskast för roterande respektive stillastående vindkraftverk. Dessa finns redovisade i Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat nedisning, iskast och avisning, Elforsk rapport 04:13. Rekommenderat riskavstånd för iskast när vindkraftverket är igång är följande D=D+H*1.5 Där d är riskavstånd (m), D rotordiameter (m) och H navhöjd (m) Trafikverket anser att Elforsk rekommendation rörande iskast bör följas, och då även med avseende på Trafikverkets anläggningar. 24

25 MobiSIR Trafikverket ska även ges möjlighet till yttrandet även om enskilda vindkraftverk och hela vindkraftverk med totalhöjd över 50 meter belägna inom 30 km från järnväg remitteras till Trafikverket. Även mindre vindkraftverk, som gårdsverk, med en totalhöjd under 50 meter placerade inom 500 meter från järnväg bör remitteras till Trafikverket. Detta i syfte att undvika att vindkraftverk lokaliseras så att de stör Trafikverkets interna telekommunikation, mobilnätet MobiSIR som är järnvägens system (GSM-R) för kommunikation i trafik och banhållning. Väg Skyddsavstånd Enligt Vägverkets tidigare riktlinjer ska avståndet mellan vindkraftverk och allmänväg vara minst lika stort som vindkraftverkets totalhöjd. Enligt nya forskningsrön från Elforsk har det dock visat sig att iskast kan ske upp till 350 m från ett vindkraftverk. Studier av inträffande incidenter pågår för närvarande. Dessa kan resultera i riktlinjer som visar på ett längre skyddsavstånd från allmän väg. Vindkraftverken bör därför placeras på ett avstånd med god marginal från de allmänna vägarna. Ett lämpligt avstånd fastställs slutligen efter samråd med Trafikverket och andra berörda parter. Transporter Trafikverket anser det viktigt att tidigt ta fram underlag för infrastruktur vid planering av vindkraftverk. Detta för att kunna planera och lösa transporter av själva vindkraftverken, men även till alla övriga transporter till/från och inom området. Vidare är transporter av delar till vindkraftverk långa och i vissa fall mycket tunga. Därför krävs dispens från Trafikverket för att få köra på det allmänna vägnätet. Om åtgärder behöver utföras på det statliga vägnätet kräver det planering i god tid tillsammans med Trafikverket. Detta för att man ska hinna projektera och ta fram arbetsplaner m.m. Större ombyggnader av vägskäl samt förstärkning av vägar kan också krävas. Trafikverket anser att exploatören bör ta fram en s.k. transportplan som får utgöra en viktig grund i kommunikationen med Trafikverket. Transportplanen kan bl. a. visa vilken hamn som ska användas och vilka vägar vindkraftverken ska transporteras. Vidare ska transportplanen visa hur de skrymmande transporterna ska ta sig fram när det gäller bärighet, radier i korsningar m.m. 25

26 Exploatörerna bör ta kontakt med Trafikverket redan i tidiga skeden för att göra en gemensam bedömning om det krävs mer omfattande åtgärder för att höja bärigheten eller förbättra vägars linje- och profilstandard. En tidig kontakt underlättar också handläggningen av det formella tillstånd som exploatören behöver få från Trafikverket. Detta kan vara en avgörande faktor för att kunna transportera vindkraftverken till exploateringsområdet. Trafikverket vill passa på att lyfta fram en publikation som kan vara av vikt i det framtida arbetet. Transporter till vindkraftparker en handbok Tillstånd enligt väglagen Nya eller ändrade utfarter till allmän väg kräver tillstånd enligt Väglagen 39. Även breddning och andra åtgärder inom vägområdet kräver tillstånd enligt Väglagen 43. Ansökan ska ske hos väghållningsmyndigheten d.v.s. Trafikverket. Planerade lägen för väganslutningar behöver tas fram i ett tidigt skede för att underlätta Trafikverkets preliminära bedömning om anslutningen till statlig väg är möjlig och acceptabel. Luftfart Kommunen ligger helt eller delvis inom MSA - ytan för Borlänge flygplats samt Gävle flygplats. Detta kan leda till begränsningar för flygtrafiken eller kostnader för omräkning av flygplatsernas start- och landningsprocedurer, i samband med vindkraftsetableringar. Det innebär också att Hindersbegränsande ytor (BCL-F ytor) samt Procedurområden kan bli berörda. I en flygplats närområde regleras högsta tillåtna höjd för byggnadsverk av hindersbegränsande ytor (BCL-F ytor) När ett flygplan ska starta eller landa måste det följa på förhand fastställda procedurer, vilka garanterar hinderfrihet. Procedurerna är unika för varje flygplats och utformas bland annat med hänsyn till terräng- och byggnadshöjder. Procedurområden är en övergångszon mellan flygplatsen och det ovanförliggande luftledssystemet och här passerar flygplanen både inför landning och efter start. Områdena är större än de hinderbegränsade ytorna (BCL-F ytorna). Det innebär att även en byggnad långt från flygplatsen kan påverka procedurområdena. 26

27 Borlänge och Gävle flygplats är sakägare då det är deras verksamhet som kan komma att påverkas i samband med vindkraftsetableringar. Detta innebär att flygplatserna i egenskap av verksamhetsutövare ska få möjlighet att yttra sig över ärenden då det kan komma att påverka deras verksamhet. Borlänge flygplats är av Trafikverket utpekad som flygplats av riksintresse. Utpekande av ett riksintresse för kommunikationer innebär enligt miljöbalken 3 kap 8 att riksintresset ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningen. I närområdet ligger Storvik/Lemstanäs flygplats. Trafikverket anser att samråd också ska hållas med dess flygklubb i samband med vindkraftsetableringar. LFV (flygtrafiktjänsten) ska kontaktas i samband med vindkraftsetableringar eftersom vindkraftverk kan påverka den radioutrustning som krävs för att kunna ta sig mellan flygplatser. De störningar som i första hand kan förutses vad gäller navigerings- och inflygningshjälpmedel och flygradarutrustning är störningar genom reflektion av utsända signaler mot vindkraftverkets torn och rotorblad. De reflekterade signalerna kan ge upphov till felaktig bäringsinformation men även medföra en utsläckning av signalen. Störningens storlek är svår att förutbestämma och är beroende av ett flertal faktorer så som navigeringsutrustningens typ, dess placering, utformning och material samt omgivande terräng. Vindkraftverk placerade inom skyddsområde för navigationsutrustning för luftfarten kan komma att orsaka störning och en noggrann utredning måste göras i varje enskilt fall. När det gäller fristående luftfartsanläggningar ute i terrängen som inte tillhör en flygplats görs denna utredning av LFV i egenskap av sakägare. När det gäller luftfartsanläggningar som tillhör en flygplats (inflygningshjälpmedel) svarar respektive flygplats för utredningen. LFV skall kontaktas för lokaliseringsprövning för vindkraftverk i samband med vindkraftsetableringar Uppförande av byggnader eller andra föremål högre än 20 meter kan komma att påverka luftfarten varför en lokaliseringsbedömning då ska göras av LFV Avseende hindersmarkering: Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten, TSFS 2010:155 ersätter Luftfartsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål, LFS 2008:47. Den viktigaste skillnaden är att så länge ett föremål markeras enligt den nya föreskriften behövs inget beslut i det enskilda fallet. 27