Med reservation för ändringar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Med reservation för ändringar"

Transkript

1 Utrikesminister Erkki Tuomioja UKK-föreläsning Paasikivi-samfundet den 4 september 2013 Med reservation för ändringar Staters ställning och utrikespolitik brukar oftast granskats utgående från deras geografi och historia. Eftersom vi inte kan förändra vårt geografiska läge eller vår historia är detta fortfarande en nödvändigt perspektiv, men det räcker inte. Ämnet kan och bör granskas också ur ett annat perspektiv, som kan kallas de två verkligheternas perspektiv. Å ena sida finns den gamla realpolitikens verklighet, där stater använder sig av maktpolitik för att främja sina nationella intressen, också på bekostnad av andra när det är möjligt och tillåtet. I den här verkligheten är militära hot den dominerande hotbilden, säkerhet är beredskap, och beredskap betyder upprustning och militära allianser. Å andra sidan finns den verkligheten där alla är ömsesidigt beroende av varandra, där man inte kan svara mot nya säkerhetsutmaningar ensam och/eller genom maktpolitik, utan säkerhetsutmaningarna kräver ett möjligast brett och multilateralt samarbete. I den här verkligheten kan och bör säkerhet byggas tillsammans och betoningen när det gäller militära resurser förskjuts från territoriellt försvar till krishantering. Den gamla verkligheten har styrt uppfattningen om Finlands ställning fram till våra dagar. Av historien har vi lärt oss hur konfrontation, konkurrens och samarbete, mellan Östersjöstaterna och stater längre bort, omväxlande har kontrollerat den här regionen. Sedan S:t Petersburg grundades för över trehundra år sedan har triangeln Stockholm Berlin S:t Petersburg styrt över både Finlands, Estlands och de övriga baltiska staternas öden. Innan S:t Petersburg och Berlin var också Warszawa och Köpenhamn betydelsefulla aktörer. Tidvis var Paris och London gästande makter, men utan något permanent engagemang i regionen. Men deras gästspel har ändå lämnat sina spår. Ett bestående arv från Krimkriget är demilitariseringen av Åland. Ett annat betydelsefullt brittiskt besök var när Royal Navy dök upp på Tallinns redd den 12 december 1918 under ett av de dystraste skedena av Estlands frihetskrig, röda armén var på bara några tiotals kilometers avstånd från Tallinn. Vid den här tiden var britternas inflytande som störst också i Finland, när det kejserliga Tysklands kollaps satte punkt för Finlands förhoppningar om en vasallstat under en tysk kung. I den nya situationen förlitade sig Finland på britterna till den mån att man lät dem grunda en militärbas i Koivisto utan något avtal med Finlands regering, för att inte tala om ett avtal som skulle ha godkänts av riksdagen. Tjugo år senare påminde Stalin finländarna om det här som motivering för sina krav och konstaterade att man inte ville se en tredje stat grunda en militärbas som hotade Kronstadt eller S:t Petersburg en gång till. Vid det laget var Paris och London avlägsna huvudstäder som inte kunde erbjuda Moskva något mera lockande än det som Berlin hade att erbjuda i augusti 1939, och det var inte heller troligt att en fransk-brittisk armékår skulle hjälpa Finland att avvärja det anfallande Sovjetunionen. I sista hand var de baltiska länderna och Finland tvungna att själva handskas med sina relationer till Sovjetunionen och gjorde där olika val med kända konsekvenser. Om länderna kunde ha valt annorlunda (och vad det skulle ha haft för konsekvenser) är något som historiker debatterar än idag. Det finns inget säkert svar och för min egen del nöjer jag mig med att svara: knappast. När andra världskriget tog slut var situationen i varje fall den att en enda stat kontrollerade Östersjön militärt. Det var en paradoxal tid när samma kretsar som hyllade Östersjön som fredens hav Ostsee/Friedensee hade gjort den till en av världens mest militariserade regioner. Ändå hade militariseringens bas föråldrats redan under kalla kriget, bland annat på grund av vapenteknikens utveckling. Ett tecken på detta var Sovjetunionens beredskap att 1

2 lämna militärbasen i Porkkalaområdet redan 1956, nästan 40 år innan det ursprungliga arrendeavtalet från 1944 skulle ha löpt ut. På den politiska scenen stundade avspänningen och Willy Brandts nya Ostpolitik och framför allt slutakten från Europeiska säkerhetskonferensen i Helsingfors 1975, som emot så gott som alla förväntningar visade sig vara ett effektivt instrument för att undergräva de totalitära kommunistpartiernas makt. I den gamla verklighetens värld är Finlands ställning idag starkare än någonsin. Vår självständighet och vår territoriella integritet är säkrade. Finländarnas trygghet och välstånd är på en internationellt sett hög nivå. Vår relation till Ryssland är stabil och fungerande. Våra möjligheter att påverka internationella ärenden har förbättrats märkbart i och med medlemskapet i EU. Idag är Östersjön nästan Europeiska unionens Mare Nostrum, men eftersom EU vare sig har behov, vilja eller ens förmåga att utvecklas till en militär supermakt, är detta inte längre kopplat till samma slags oro och rädslor som i den gamla världen. Det finns visserligen problem i relationen mellan EU och Ryssland, men det finns också anledning att betona att EU:s nordliga dimension, där Ryssland upplever sig vara en jämbördig partner tillsammans med EU, Norge och Island, har varit en obestridlig framgång. Det samma kan man konstatera om det omfattande samarbete som sker inom ramarna för Östersjöstaternas råd CBSS. Nätverk för regionalt samarbete, som rör allt från allt från hälsa och miljö till säkerhet, är ett effektivt och pragmatiskt sätt att stärka Finlands säkerhet och stabiliteten i våra närområden. Det finns ändå fortfarande en definitiv skiljelinje i Östersjöregionen. Sex länder hör till Nato två så kallade gamla Natoländer och fyra nya två är militärt alliansfria och sedan finns Ryssland, vars relation till Nato kan beskrivas som mångtydigt dialektisk. Konstellationen, som härstammar från den gamla verkligheten, behöver man och ska man ändå inte låta vara ett hinder för allt det samarbete som vi behöver här i den nya verkligheten. Det här betyder inte att skuggan av de gamla militära säkerhetshoten skulle vara helt förskingrad. Man måste förstå de historiska orsakerna till att oro och rädslor som har att göra med de gamla hoten påverkar människor en lång tid efter att de föråldrats och kanske inte mera gäller i den nya verkligheten. Trots att maktpolitik i dagens värld inte är ett sätt att åstadkomma varaktiga fördelar någonstans i världen, och särskilt inte kring Östersjön, så är en viss beredskap ändå motiverad så länge som det ännu finns ledare och andra aktörer som inte har upptäckt detta. Detta gäller både initiativtagarna till maktpolitiken och dess offer. Maktpolitiska konstellationer kan också försvagas och upplösas, så som man gjorde till och med under det kalla krigets mest spända perioder. Det finns fortfarande för mycket vapen i Östersjöregionen och vi måste arbeta för att minska dem. Regionala initiativ för nedrustning är alltid välkomna. Vapnen är ändå huvudsakligen utstationerade av orsaker som inte har med själva Östersjöregionen att göra, så nedrustningen här kommer sannolikt att ske som en del av mera övergripande nedrustningsavtal och vapenkontroll. Det lönar sig ändå för Östersjöländerna att delta aktivt i att utveckla agendan gällande nedrustning och vapenkontroll. Det ser ut som att CFE-avtalet, det vill säga nedrustningsavtalet rörande konventionella styrkor i Europa, som gjordes upp före Natos utvidgning och som stått helt stilla sedan 2007, har blivit hopplöst föråldrat. Det var aldrig ens möjligt för de flesta Östersjöstaterna att ansluta sig till avtalet. Eftersom CFE-världen inte heller i övrigt mera svarar mot behovet av att bevara och öka förtroende och öppenhet, måste vi väcka en diskussion om en ny kontrollregim för konventionella vapen, som svarar mot de förändringar som skett i arméernas metoder och strukturer. Det kunde vara en konkret bedrift under märkesåret för OSSE+40 om vi lyckas lyfta upp den här frågan på agendan på ett positivt sätt. Vad är då Finlands ställning i den nya världen med inbördes beroende? 2

3 Den nya verkligheten vinner hela tiden mark. Den främsta faktorn är befolkningstillväxten som mellan 1945 och 2013 har ökat världens befolkning från 2,3 miljarder till 7,2 miljarder. Den största utmaningen i den här verkligheten är att stoppa den ekologiskt, socialt och ekonomiskt ohållbara utvecklingen. Både befolkningsökningen och den ohållbara utvecklingen måste tas i beaktande i utrikes- och säkerhetspolitiken. Man kan inte heller strunta i att vara beredd på maktpolitik. Fastän man inte längre uppnår några hållbara resultat med enbart maktpolitik, finns det fortfarande ledare som lever i den gamla verkligheten. Därför är de här två verkligheterna och att svara mot de krav de ställer grundpelarna i Finlands utrikespolitik. Den viktigaste förutsättningen för utrikespolitiken är med andra ord att vi förstår att i den här världen med inbördes beroende är alla, också Finland, förutom i allt högre grad ekonomiskt bundna till varandra, också lika utsatta för globala och andra icke-statliga hot. Vi har också i bästa fall bara några årtionden på oss att skapa en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling i hela världen. Om vi misslyckas med det måste vi förbereda oss på, förutom alla andra konsekvenser, att benägenheten till traditionell maktpolitik och militära konflikter kan öka. Om det uppstår konflikter om kontrollen över naturresurserna så är det främsta målet inte längre oljan, utan en mycket värdefullare vätska, det vill säga rent vatten. Liv utan olja är möjligt, liv utan vatten är inte det. I den där världen av inbördes beroende måste vi också kunna svara på hur vi på ett framgångsrikt sätt ska kunna bevara modellen för välfärdssamhället. Vår styrka är, i likhet med de övriga nordiska länderna, en nordisk välfärdsstat som bygger på långt utvecklad, fungerande och korruptionsfri förvaltning, öppen demokrati och en jämlik behandling av alla människor. Att värna om och vidareutveckla den är också i framtiden en förutsättning för vår framgång. Att vår välfärdsmodell är hållbar är inte givet och det beror inte bara på vår egen vilja och kompetens. Många av de finans- och samhällspolitiska instrument som vår modell bygger på ligger inte längre på samma sätt som tidigare enbart inom ramarna för vårt nationella beslutsfattande. Den här insikten var en av orsakerna till att vi sökte oss till Europeiska unionen som, när den vill och kan, använder instrumenten effektivare än vi på egen hand har möjlighet till. Finlands nuvarande och framtida ställning är framför allt europeisk. Det är genom EU som vi bäst påverkar saker i världen. Det största hotet mot EU är dess allt svagare legitimitet i medborgarnas ögon. EU:s utvidgning har varit avgörande för att stärka stabiliteten, välfärden och demokratin i Europa. EU som ett av världshistoriens kanske mest framgångsrika fredsprojekt var välförtjänt av Nobels fredspris, men bara om unionen också i fortsättningen är öppen för alla länder som fyller medlemskriterierna och som vill ansluta sig. I många andra avseenden har EU ändå onekligen mycket problem och står inför ett behov av förnyelse, och nu menar jag inte bara ekonomin och eurokrisen. Misstagen som gjorts där och EU:s institutionella gjutningsfel försvagar unionens legitimitet i medborgarnas ögon och har lett till en allvarlig kris för demokratin. Unionen kan inte längre bygga på euroelitens visdom, uppifrån neråt, utan den måste bygga på en respekt för öppenhet, demokrati och unionens egna beslutsregler. Det nordiska samarbetet genomgår ett slags renässans. Det här gäller alla områden och inte bara försvarssamarbetet som nu är inne i en dynamisk fas och väcker det största intresset. Det praktiskt orienterade försvarssamarbetet gäller övningar, utbildning, krishantering, upphandlingar och övervakningsuppgifter. Det tillåter olika sammansättningar, alla fem behöver inte alltid vara med. Ofta samarbetar Norge, Sverige och Finland, men för oss ligger naturligtvis de främsta möjligheterna till en fördjupning av samarbetet i samarbetet med Sverige. 3

4 Det är fortfarande vare sig realistiskt eller nödvändigt för Finland och Sverige att ingå någon omfattande försvarsallians. Finland och Sverige kommer också i framtiden att fatta självständiga beslut, men vi har också alltid tagit varandra i beaktande innan besluten fattas. Nu fattas inga beslut utan intensiv ömsesidig konsultation och efter det är sannolikheten att man kommer fram till olika lösningar mycket liten. Det är ändå fortfarande möjligt och motiverat att betydligt vidareutveckla det nordiska samarbetet inom den övergripande säkerheten. Vi har tillsammans med mina nordiska ministerkolleger kommit överens om att vi ska sammanställa ett gemensamt strategidokument om det här på hösten. De nordiska länderna förenas också av en gemensam solidaritetsdeklaration som inte uppmärksammats särskilt mycket. I Finland har man i stället fäst betydligt mera uppmärksamhet vid artikel 42.7 i Lissabonfördraget, den så kallade solidaritetsklausulen. Klausulens förhållande till den nordiska solidaritetsdeklarationen och till andra EUländers skyldigheter är oklart och lämnar mycket rum för tolkning. Jag har föreslagit att motstridigheterna när det gäller de nordiska länderna kunde lösas så att Norge och Island skulle ansluta sig till EU-klausulen genom att ingå ett motsvarande enskilt avtal som de har när det gäller Schengensamarbetet. Det skulle också medföra den fördelen att det skulle tvinga EU att mera ingående överväga och komma överens om vad solidaritetsklausulen egentligen innebär och vad den förpliktigar till. Bästa åhörare, Med jämna mellanrum får man höra klagomål om hur vi i Finland inte diskuterar utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. När man granskar saken närmare beror klagomålen oftast på att den som klagar inte har fått gensvar på sina förhoppningar om ett finländskt Natomedlemskap. Här har vi onekligen en obalans eller ska vi säga en asymmetrisk konstellation. Mest oväsen för de som vill se en förändring i Finlands rådande alliansfria tillstånd. De får också gott om utrymme för sina synpunkter i media. De som inte vill ha en förändring i det rådande tillståndet känner av många orsaker inte samma behov av en diskussion. Inläggen för Natomedlemskap är ofta så styvnackade att de inte lockar till svar. Att svara ger också i allmänhet en viss fördel åt den som ställt frågan och skapar en föreställning om att den som svarar är i underläge. När nu Finland inte har någon orsak eller några avsikter att ändra på det rådande läget och den absoluta majoriteten av folket inte heller vill det, skapar det att man ständigt för fram frågan ett slags osäkerhet och ogrundade förväntningar om att någon förändring är under beredning. Samma föreställning skapar de finländska medierna som varje gång någon amerikan eller ryss träffat någon företrädare för Finlands statsledning alltid börjar med att ställa frågan hur gästen förhåller sig till ett finländskt Natomedlemskap. När svaret sedan är precis som förväntat amerikanerna välkomnar Finland i Nato och ryssarna gillar inte tanken skapas rubriker som om det här budskapet skulle ha varit den enda anledningen till besöket, trots att frågan inte nämnts med ett ord under hela mötet. Till asymmetrin hör också att de som är nöjda med det rådande läget inte anser det förnuftigt att motivera sina ståndpunkter med likande absoluta argument som Natoförespråkarna. Det beror på att också de accepterar att den så kallade Natooptionen hålls öppen, vilket inte betyder något annat än att man kan återkomma till frågan om omständigheterna förändras. Diskussionen påverkas också av att många inte alls vill delta i en diskussion där man kan bli tvungen att kritisera andra länder i en situation där det inte finns något behov av att på det viset anstränga relationerna till något land. Detta kan avse Ryssland, USA eller båda två. Det är klart att man både kan stödja och vara emot ett finländskt Natomedlemskap med olika argument, men man kan också göra båda med samma argument. En viktig skiljelinje är om man anser att Ryssland utgör ett 4

5 militärt hot mot Finland eller inte. Vad man än anser kan det användas som ett argument för eller emot Natomedlemskap. Det här fyrfältet kan delas upp i flera rutor med ytterligare frågor. En fråga är om Finlands medlemskap i Nato skulle påverka stabiliteten och dess förutsägbarhet kring Östersjön och om medlemskapet skulle medföra nya spänningar. En annan fråga är till exempel om personen i fråga skulle ändra ståndpunkt om grunderna för existensen eller frånvaron av ett militärt hot skulle förändras. Alla kan försöka placera sig själv i rätt ruta. Man ska ändå inte nöja sig med det, man måste också kunna motivera fördelar och nackdelar med en militär allians på annat sätt än i förhållande till den gamla realpolitiska verklighet som styrs av maktpolitik. Alla frågor ovan hör till främsta hand den gamla världen. I den gamla världens verklighet är inte Natomedlemskap åtminstone enligt mig eller majoriteten av finländarna motiverat för att det skulle vara nödvändigt med tanke på vår säkerhet eller för att ett medlemskap över lag skulle vara till mera nytta än skada för vår säkerhet. Om man inte kan argumentera för ett medlemskap i den gamla verklighetens värld, hur går det då i världen av inbördes beroende? Hur fungerar Natomedlemskap som svar på så kallade övergripande hot? Här finns orsak att påminna sig om vad militär alliansfrihet är och vad det inte är i en värld av inbördes beroende. Det innebär inte neutralitet i samma betydelse som i den gamla världen. Finland avstod från att definiera sin politik som neutral när vi blev medlemmar av Europeiska unionen för snart 20 år sedan. Militär alliansfrihet är inte heller någon fastställd linje i sig utan betyder enbart att Finland inte är medlem i någon militär allians eller i något motsvarande avtalsförhållande. När man bedömer ett Natomedlemskap i den verklighet där vi är inbördes beroende av varandra måste man först komma ihåg att Nato som militär allians uttryckligen grundades i den gamla maktpolitikens verklighet Det har lett till att när den maktpolitiska verkligheten lämnat scenen till förmån för inbördes beroende har alliansen blivit tvungen att finna en ny roll och motivera sin existens med nya utmaningar. I samband med den här så kallade transformationsprocessen godkändes ett nytt strategiskt koncept under Natos möte i Lissabon Det kollektiva försvaret som fastställs i artikel V i Nordatlantiska fördraget är fortfarande organisationens främsta syfte annat skulle de nya medlemmarna i Central- och Östeuropa inte ha gått med på men vid sidan om det betonas också förberedande av och deltagande i krishanteringsuppdrag och att främja säkerhet som bygger på samarbete. För att främja det sistnämnda har Nato ingått partnerskap med Finland och Europas övriga alliansfria länder (utom Cypern och Malta), med de länder som strävar efter att bli medlemmar samt med Australien och Nya Zeeland. Nästa alla partnerländer har deltagit i Natos krishanteringsinsatser på Balkan och i Afghanistan som genomförts med mandat från FN:s säkerhetsråd. Nato har inga konkurrenter när det gäller beredskap och förmåga att genomföra krävande militära krishanteringsoperationer. Utmaningen är att dagens kriser ofta är sådana att den militära biten är enkel med en överlägsen militär styrka, men att det sällan räcker för att dämpa eller lösa krisen. Nato vill utvidga sitt kunnande och sin repertoar, men kommer aldrig att kunna erbjuda ett lika brett urval av krishanteringsmetoder som EU. Förutom sin militära kapacitet har EU ett påfallande brett urval andra metoder till sitt förfogande, såsom civil krishantering, ekonomiskt samarbete, handel och statsbygge, men EU:s förmåga att använda dessa samordnat lämnar fortfarande mycket att önska. Egentligen har också FN motsvarande verktyg, bara alla de olika organens kunnande skulle utnyttjas effektivt och samordnat. Att främja säkerhet som bygger på samarbete är en global uppgift i den värld där alla är beroende av varandra. I enlighet med det har Natos verksamhetsområde utvidgats från den ursprungliga nordatlantiska regionen till att 5

6 omfatta hela världen, som en reaktion på insikten om att alliansen måste agera out of area för att inte vara out of business. Här kunde man ställa sig frågan om det att försvarsalliansen blir out of business, det vill säga utan funktion, egentligen är en dålig sak. Är det inte tvärtom ett globalt önskvärt och eftersträvansvärt tillstånd? Fastän man inte ser det så idag kan det kanske som framtidsvision ännu någon gång bli aktuellt. För att nå hållbar framgång som global främjare av säkerhet baserad på samarbete borde Nato också åtnjuta odelat globalt förtroende och enbart agera med stöd av den legitimitet som FN-stadgan och FN:s beslut medför. Det är inte lätt att uppnå om man tar i beaktande att det också inom Nato finns olika synsätt till exempel när det gäller alliansens riktning och principerna angående användandet av våld på olika sidor om Atlanten. Till skillnad från kalla krigets dagar förutsätter medlemskap i Nato nuförtiden att man förbinder sig till demokrati, men trots det är Nato som värdegemenskap betydligt mera heterogen än EU. I det här avseendet har skillnaderna snarare vuxit än minskat. Det skulle vara synd om Natos globala roll skulle bli en orsak till uppdelningar och motsättningar. Det är ändå fullständigt möjligt, särskilt om BRICS-samarbetet som ännu är i ett öppet utvecklingsskede växer och blir ett slags motpol till Nato. Angående Finlands relation till Nato kan jag som sammandrag konstatera följande: Finland ser inte att det skydd som Natos V artikel erbjuder skulle öka vår säkerhet och vi ser det inte som motiverat att vara delaktig i de förpliktelser som det medför. Finland utnyttjar till fullo de möjligheter som partnerskapet med Nato erbjuder för att utveckla sitt eget försvar och är beredd att från fall till fall efter eget omdöme delta aktivt i att utveckla säkerhet som bygger på samarbete samt krishantering och övningar som har FN:s mandat. I utvecklandet av Finlands eget försvar utnyttjas fullt ut de möjligheter som det nordiska samarbetet, EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik och partnerskapet med Nato erbjuder. I den här världen av inbördes beroende önskar Finland att också Nato deltar konstruktivt i att stärka säkerhet som bygger på samarbete, men ser inte att ett medlemskap i Nato skulle förbättra våra möjligheter att göra vår insats för den globala säkerheten. Finland deltar aktivt i att utveckla den internationella säkerhetsarkitekturen och är redo att granska sin position utgående från de möjligheter som förändringarna i den skapar. Det kommer inte att bli aktuellt att granska de här utgångspunkterna inom en nära framtid. Den nära framtiden sträcker sig också över följande riksdagsval och regeringsprogram. Det att jag med dessa tankar var velat diskutera Finlands utrikes- och säkerhetspolitik mera övergripande och långsiktigt än vi har gjort i regeringsprogrammet betyder inte att jag vill ändra Finlands linje. Tvärtom vill jag betona den kontinuitet som sträcker sig över valperioder, särskilt i frågor som gäller den verklighet som domineras av den gamla maktpolitiken. Samtidigt vill jag öppna perspektiv på hur också Finland i den här nya verkligheten där alla är beroende av varandra måste analysera, vara aktivt och stärka sin kunskap när det gäller de nya utmaningarna. 6

Säkerhetspolitik för vem?

Säkerhetspolitik för vem? Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen

Läs mer

Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden

Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden Anförande av Ulrik Tideström, Sveriges ambassad Inledning God förmiddag! Jag ska

Läs mer

en hållbar utrikes och försvarspolitik

en hållbar utrikes och försvarspolitik en hållbar utrikes och försvarspolitik stämmoprogram Partistämman 2015 En hållbar utrikes- och försvarspolitik Världen har blivit bättre Den arabiska våren inleddes 2010 i Tunisien och spred sig till flera

Läs mer

Pertti Joenniemi Mariehamn, den NORDEN HAR FÅTT EN MILITÄR OCH SÄKERHETSPOLITISK SLAGSIDA

Pertti Joenniemi Mariehamn, den NORDEN HAR FÅTT EN MILITÄR OCH SÄKERHETSPOLITISK SLAGSIDA Pertti Joenniemi Mariehamn, den 25.03.2013 NORDEN HAR FÅTT EN MILITÄR OCH SÄKERHETSPOLITISK SLAGSIDA Det är anmärkningsvärt att försvar, militära frågor samt säkerhet har blivit en av de främsta drivkrafterna

Läs mer

Världens viktigaste fråga idag är freden.

Världens viktigaste fråga idag är freden. Thage G. Petersons anförande vid manifestationen mot Värdlandsavtalet med Nato den 21 maj 016 på Sergels torg, Stockholm Världens viktigaste fråga idag är freden. 1 Men vi når inte freden med nya arméer

Läs mer

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete, Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning

Läs mer

EU OCH RYSSLAND 1/12. 3b 2010. EU och Ryssland

EU OCH RYSSLAND 1/12. 3b 2010. EU och Ryssland EU OCH RYSSLAND 1/12 3b 2010 EU och Ryssland 2/12 EU OCH RYSSLAND EU och Ryssland har definierat sina förbindelser som ett strategiskt partnerskap, där man med hjälp av samarbete vill främja stabilitet

Läs mer

Jag vill tacka våra värdar för inbjudan hit till Gullranda, och för möjligheten att ge min syn på säkerheten i Östersjön och i Nordeuropa.

Jag vill tacka våra värdar för inbjudan hit till Gullranda, och för möjligheten att ge min syn på säkerheten i Östersjön och i Nordeuropa. Tal 2016-06-19 Statsrådsberedningen Det talade ordet gäller! Tal av statsminister Stefan Löfven i Gullranda om säkerheten i Östersjön och Nordeuropa den 19 juni 2016 Jag vill tacka våra värdar för inbjudan

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (10) Opinioner 2016 Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017 Ers Majestät! Ärade

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 4. Internationell säkerhet, maktbalans och kollektiv säkerhet Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Att definiera säkerhet Ett i grunden omstritt begrepp. Konsensus kring

Läs mer

BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR

BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR 1.1.2007 8b/2006 BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR Bulgarien och Rumänien ansluter sig till Europeiska unionen den 1 januari 2007. Enligt Europeiska kommissionens

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015.

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015. samhällsskydd och beredskap 1 (9) Opinioner 2015 Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015. Konferensdeltagare! De senaste åren

Läs mer

Maktbalans och alliansfrihet

Maktbalans och alliansfrihet NILS ANDRÉN Maktbalans och alliansfrihet Svensk utrikespolitik under 1900-talet NORSTEDTS JURIDIK Innehåll Till läsaren 11 UTRIKESPOLITIK 13 Förutsättningar 13 Perspektiv på utrikespolitik 14 Realism och

Läs mer

Undersökningens felmarginal är 3,2 procentenheter åt vardera hållet.

Undersökningens felmarginal är 3,2 procentenheter åt vardera hållet. FÖRORD I en gallupundersökning som Planeringskommissionen för försvarsinformation (PFI) har gjort har medborgarnas åsikter om Finlands utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik retts ut. I den ställdes

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Säkerhet och beredskap i rätt riktning Anförande av försvarsminister Karin Enströms Folk och Försvars Rikskonferens tisdag den 15 januari 2013

Säkerhet och beredskap i rätt riktning Anförande av försvarsminister Karin Enströms Folk och Försvars Rikskonferens tisdag den 15 januari 2013 Säkerhet och beredskap i rätt riktning Anförande av försvarsminister Karin Enströms Folk och Försvars Rikskonferens tisdag den 15 januari 2013 Det talade ordet gäller Mina damer och herrar, Sverige ska

Läs mer

Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring

Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring Öppen föreläsning vid Försvarshögskolan 2011-01-25 av Jacob Westberg Tre analysnivåer i studiet av internationell politik System Maktfördelningen (uni-,

Läs mer

Finland under 1950 talet.

Finland under 1950 talet. Farans år 1944 1948 Direkt efter de finska krigen gick Finland igenom en period som kallas för farans år. Den sovietiska kontrollkomissionen är i landet fram till slutet av 1946 och ingen formell fred

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

Nato och Ryssland. inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 NO 1. Ingmar Oldberg. 15 Nov 2010

Nato och Ryssland. inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 NO 1. Ingmar Oldberg. 15 Nov 2010 NO 1 15 Nov 2010 Published by Swedish Institute of International Affairs www.ui.se Nato och Ryssland inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 Ingmar Oldberg associerad vid forskningsavdelningen, Utrikespolitiska

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Förvaltningen som en möjlighet till öppenhet

Förvaltningen som en möjlighet till öppenhet Förvaltningen som en möjlighet till öppenhet Finland är exceptionellt bra på att skapa möjligheter och vara en föregångare när det gäller digital förvaltning. Förvaltningen och det civila samhället stöder

Läs mer

Perspektiv och teorier i internationell politik

Perspektiv och teorier i internationell politik Risk och räddningsprogrammet Internationella relationer Perspektiv och teorier i internationell politik Varför måste vi läsa om teorier? Teorier är vägkartorna som tillåter oss att få ett begrepp om den

Läs mer

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna?

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna? 1 Maj-Britt Theorins anförande vid manifestationen på Sergels torg, 21 maj 2016 NATO vårt som är i himlen helgat varde ditt namn ske NATO- kommandots vilja i himlen så ock på jorden. Vår dagliga NATO-

Läs mer

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning Stockholm 2010-04-20 Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning En svensk offensiv mot massförstörelsevapen och för nedrustning 1. Minska kärnvapenarsenalerna Sverige måste med politiska och

Läs mer

Provet i samhällslära 18.3.2009 - svarsförslag

Provet i samhällslära 18.3.2009 - svarsförslag Provet i samhällslära 18.3.2009 - svarsförslag 1. Vilka är de olika skedena i regeringsbildningen, och när avgår statsrådet (regeringen)? Regeringen bildas alltid efter riksdagsvalen. Efter riksdagsvalen

Läs mer

Hur kan Sverige bli medlem i Nato?

Hur kan Sverige bli medlem i Nato? Hur kan Sverige bli medlem i Nato? Av Magnus Christiansson DISKUSSION & DEBATT För en tid sedan slog jag vad med en vän om att Sverige inte kommer att söka medlemskap i Nato så länge Fredrik Reinfeldt

Läs mer

Ärade krigsveteraner, Herr ambassadör, mina damer och herrar!

Ärade krigsveteraner, Herr ambassadör, mina damer och herrar! Ärade krigsveteraner, Herr ambassadör, mina damer och herrar! Det är en stor ära för mig att få tala till er idag på Veterandagen. Er kamp för ett fritt och självständigt Finland säkrade även ett tryggare

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 101/2014 (Finlands författningssamlings nr 1018/2014) Statsrådets förordning om sättande i kraft av protokollet om

Läs mer

SVENSKA FOLKET OCH NATO

SVENSKA FOLKET OCH NATO Svenska folket och Nato SVENSKA FOLKET OCH NATO ULF BJERELD E fter det kalla krigets slut har neutraliteten successivt lyfts ut ur den svenska säkerhetspolitiska doktrinen. Under det kalla kriget användes

Läs mer

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

Momentguide: Aktörer inom internationell politik Momentguide: Aktörer inom internationell politik Tidigare var stater den enda verkligt betydelsefulla aktören på den internationella arenan. Efter andra världskriget har staterna engagerat sig i olika

Läs mer

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

Finlands deltagande i fredsbevarande operation i södra Libanon

Finlands deltagande i fredsbevarande operation i södra Libanon Finlands deltagande i fredsbevarande operation i södra Libanon "Finland har beslutat ställa fredsbevarare till FN:s förfogande i södra Libanon. Vad anser ni om denna lösning?" Figur. [, % ] GOD- KÄNNER

Läs mer

TRENDBROTT I SVENSK NATO-OPINION

TRENDBROTT I SVENSK NATO-OPINION TRENDBROTT I SVENSK NATO-OPINION ULF BJERELD I april 1999 firade NATO sitt 50-årsjubileum. Firandet hade förberetts mer än ett år i förväg. Avsikten var att inför millenieskiftet odelat hylla och hedra

Läs mer

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13 KALLA KRIGET Någon bild, tex berlinmuren... FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ Hur påverkar kalla kriget världen ännu idag? ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET Under

Läs mer

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Ds 2001:44 Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Rapport från Försvarsberedningen inför 2001 års försvarsbeslut REGERINGSKANSLIET Försvarsdepartementet Innehåll Missiv.^ 9 Sammanfattning

Läs mer

TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG

TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG 3 MARS 2015 Det talade ordet gäller Herr Republikens President och Fru Jenni Haukio, Excellenser, mina damer och

Läs mer

Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg

Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg Nej till Lissabonfördraget! Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg Robert Nyberg 2 Robert Nyberg 3 Mer makt åt Bryssel Det finns en rad förslag i Lissabonfördraget som leder till att mer makt flyttas

Läs mer

Folkrätten i svensk säkerhets politik

Folkrätten i svensk säkerhets politik Per Ahlin Folkrätten i svensk säkerhets politik JURISTFÖRLAGET Innehåll Förord Innehållsförteckning Förkortningar V VII XIII Del I - Utgångspunkter. Kapitel 1. Inledning 3 1:1 Syfte 3 1:2 Den politiska

Läs mer

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3306 av Karin Enström m.fl. (M) Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde

Läs mer

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 29.1.2015 B8-0000/2014 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om 2014

Läs mer

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften: Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:150 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Fastställande av riktlinjer för landstingets internationella arbete Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund Watz Ärendet Landstingsdirektören

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se FN:s huvudsakliga syften 1. Definerar staters plikter gentemot varandra (särskilt på området våldsanvändande),

Läs mer

Före: Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) Lektion 2 SCIC 20/09/2013

Före: Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) Lektion 2 SCIC 20/09/2013 Före: Lektion 2 SCIC 20/09/2013 Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) A. Folk och försvar: Barentsregionen EU:s heta hörn Talare: Försvarsminister Karin Enström Del 1

Läs mer

RYSSLAND OCH CENTRALASIEN

RYSSLAND OCH CENTRALASIEN RYSSLAND OCH CENTRALASIEN Sedan 2014 har krisen i Ukraina och Rysslands olagliga annektering av Krim lett till nya ramar för de bilaterala relationerna mellan EU och Ryssland. Under senare år har den oroande

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Förslaget lanserades först vid Medvedevs första statsbesök. Medvedev och den nya europeiska säkerheten

Förslaget lanserades först vid Medvedevs första statsbesök. Medvedev och den nya europeiska säkerheten Medvedev och den nya europeiska säkerheten Sedan Dmitrij Medvedev blev president i maj 2008 har hans förslag om ett nytt europeiskt säkerhetsavtal blivit en central fråga i rysk utrikespolitik. Förslaget

Läs mer

Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen

Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen 10.2. 2010 Publikationens titel Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen Författare Justitieministeriets publikation Kommittén för en översyn av grundlagen Ordförande: minister, kansler Christoffer

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016.

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016. Europeiska unionens råd Bryssel den 20 juni 2016 (OR. en) 10400/16 COEST 166 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 20 juni 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 10172/1/16 REV 1 Ärende:

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

FÖRSVARSMAKTEN. Tal av Överbefälhavaren General Sverker Göranson Folketinget, Köpenhamn den 21 november 2012. Det talade ordet gäller

FÖRSVARSMAKTEN. Tal av Överbefälhavaren General Sverker Göranson Folketinget, Köpenhamn den 21 november 2012. Det talade ordet gäller FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN Tal av Överbefälhavaren General Sverker Göranson Folketinget, Köpenhamn den 21 november 2012 Det talade ordet gäller Nordiskt försvarssamarbete När flygplanet från Stockholm

Läs mer

Försvarspolitiska ställningstaganden

Försvarspolitiska ställningstaganden Försvarspolitiska ställningstaganden 1 www.kristdemokraterna.se Försvarspolitiska ställningstaganden Partistyrelsen 7 juni 2013 Rikstinget 2011 gav partistyrelsen i uppdrag att revidera Kristdemokraternas

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Sverige i Europa och världen En aktiv utrikespolitik Sverige ska föra en aktiv

Läs mer

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA 106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur 1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera

Läs mer

Skyldighet att skydda

Skyldighet att skydda Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P/ responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen

Läs mer

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling)

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska unionen Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) den 26 oktober 2015 Biståndsministrarnas

Läs mer

Repliker. Sveriges antikärnvapenpolitik omöjlig med Natomedlemsskap

Repliker. Sveriges antikärnvapenpolitik omöjlig med Natomedlemsskap 1 Repliker. Sveriges antikärnvapenpolitik omöjlig med Natomedlemsskap En väg att minska spänningen i Östersjöområdet och oron hos svenska folket är att tydligt klargöra hur värdlandsavtalet med Nato inte

Läs mer

Svenska Atlantkommittén

Svenska Atlantkommittén Svenska Atlantkommittén Svenska Atlantkommitténs syn på ett svenskt Nato-medlemskap Om Svenska Atlantkommittén Svenska Atlantkommittén är en partipolitiskt obunden förening. Dess syfte är att främja en

Läs mer

Internationella relationer

Internationella relationer Ulf Bjereld Ann-Marie Ekengren Christina Lilja Internationella relationer analyser, teorier & óvningar Innehall 1 Krig eller fred? 10 Kriget i Kosovo 11 Varfór bombade Nato? 12 Olika teorier ger olika

Läs mer

Militärt försvar fredsbevarande?

Militärt försvar fredsbevarande? Militärt försvar fredsbevarande? Eders Majestäter, eders Kungliga högheter, herr talman, excellenser, akademiledamöter, mina damer och herrar Alla har vi hört uttrycket Si vis pacem para bellum, myntat

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också Politics for Peace Under år 2007 beviljades IKFF medel för att utbilda sina medlemmar om europeisk säkerhetspolitik (ESP) med fokus på ett genusperspektiv. Nu fortsätter den här satsningen genom projektet

Läs mer

Ökat Nato-motstånd och minskat stöd

Ökat Nato-motstånd och minskat stöd Ökat Nato-motstånd och minskat stöd för den svenska insatsen i Afghanistan Ökat Nato-motstånd och minskat stöd för den svenska insatsen i Afghanistan Ulf Bjereld T orsdagen den 17 mars antog FN:s säkerhetsråd

Läs mer

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO Alla människor, oavsett ras, religion eller kön, äger rätt i frihet, ekonomisk trygghet och under lika förutsättningar arbeta i det materiella välståndets och den

Läs mer

När EU-länderna år 1999 påbörjade planeringen. Frihet, jämlikhet, effektivitet: 10 argument för ett operationshögkvarter

När EU-länderna år 1999 påbörjade planeringen. Frihet, jämlikhet, effektivitet: 10 argument för ett operationshögkvarter Frihet, jämlikhet, effektivitet: 10 argument för ett operationshögkvarter för EU När EU-länderna år 1999 påbörjade planeringen för att så småningom kunna genomföra fredsfrämjande operationer i kris- och

Läs mer

Examinationsrapport. Yrkesförberedande praktik på Utrikesdepartementets EU-enhet

Examinationsrapport. Yrkesförberedande praktik på Utrikesdepartementets EU-enhet Stockholms Universitet Statsvetenskapliga institutionen Masterprogrammet HT 2009 Examinationsrapport Yrkesförberedande praktik på Utrikesdepartementets EU-enhet 1. Allmän information om praktiken Arbetsgivare:

Läs mer

Sveriges roll BEREDSKAPSTIDEN

Sveriges roll BEREDSKAPSTIDEN Sveriges roll 1939-1945 BEREDSKAPSTIDEN Regeringen Sverige hade en samlingsregering för att hålla landet utanför kriget Per-Albin Hansson Kampanjen mot svenska kommunisterna bedrevs av kungen, försvaret,

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon Import- och exportföreskrifter/sanktioner 1 Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.1.2015 COM(2015) 21 final 2015/0013 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Förenta nationernas konvention om öppenhet

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

PAX EUROPA. Alliansfri i fred, siktar mot neutralitet i krig Sveriges militärpostiska doktrin

PAX EUROPA. Alliansfri i fred, siktar mot neutralitet i krig Sveriges militärpostiska doktrin UPPSALA UNIVERSITET Statsvetenskapliga institutionen Svensk Politik A Fredrik Rönning Januari 2003 PAX EUROPA Alliansfri i fred, siktar mot neutralitet i krig Sveriges militärpostiska doktrin Om man inte

Läs mer

Fredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss

Fredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss Arbetet 1981-05-22 Fredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss Av CURT CARLSSON GÖTEBBORG: Det främsta hotet mot Västsverige är kriget som sådant, och blir det krig, så

Läs mer

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna

Läs mer

Vi ska kunna hantera det oförutsedda

Vi ska kunna hantera det oförutsedda Vi ska kunna hantera det oförutsedda intervju med ambassadör Olof Skoog, Sveriges representant vid EU-rådets kommitté för utrikes- och säkerhetspolitiska frågor Den 1 juli 2009 kliver Sverige in i ledande

Läs mer

STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN

STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN Försättande av en militär avdelning i hög beredskap som en del av EU-stridsgruppen som ställs upp av Sverige, Finland, Estland, Irland och Norge för beredskapsturen

Läs mer

Västnorden. Västnorden ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005. av Tomas Larsson. Sidan 1 av 12

Västnorden. Västnorden ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005. av Tomas Larsson. Sidan 1 av 12 Sidan 1 av 12 ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005 av Tomas Larsson -e:/skandinavien/- Sidan 2 av 12 Inledning Sedan folkomröstningen om EU-medlemskap 1994 har diskussionen om Sveriges framtida

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Strategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt?

Strategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt? Strategi 2018-2020 Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt? Det här är Röda Korsets Ungdomsförbund Röda Korsets Ungdomsförbund engagerar unga människor och skapar respekt för människovärdet, ökar

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 I/A-PUNKTSNOT från: Generalsekretariatet till: Coreper/rådet Föreg. dok. nr:

Läs mer

krig i Kaukasus? Ulf Bjereld

krig i Kaukasus? Ulf Bjereld Ökat stöd för Nato efter Rysslands krig i Kaukasus? Ökat stöd för NATO efter Rysslands krig i Kaukasus? Ulf Bjereld N atten till den 8 augusti 2008 omringade georgiska soldater utbrytarrepubliken Sydossetiens

Läs mer

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN 13.12.2008 Europeiska unionens officiella tidning L 335/99 III (Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen) RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Europa som utrikespolitisk aktör:

Europa som utrikespolitisk aktör: NO X NO 6 17 May 2011 Published by The Swedish Institute of International Affairs www.ui.se Europa som utrikespolitisk aktör: Framgångar och misslyckanden 2010 Jan Joel Andersson och Fredrik Doeser forskare

Läs mer

6 Svar på interpellation 2014/15:651 om samarbete med Finland och Natomedlemskap som option

6 Svar på interpellation 2014/15:651 om samarbete med Finland och Natomedlemskap som option 6 Svar på interpellation 2014/15:651 om samarbete med Finland och Natomedlemskap som option Anf. 22 Försvarsminister PETER HULTQVIST (S): Fru talman! Hans Wallmark har frågat mig om jag ser några långsiktiga

Läs mer