Med reservation för ändringar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Med reservation för ändringar"

Transkript

1 Utrikesminister Erkki Tuomioja UKK-föreläsning Paasikivi-samfundet den 4 september 2013 Med reservation för ändringar Staters ställning och utrikespolitik brukar oftast granskats utgående från deras geografi och historia. Eftersom vi inte kan förändra vårt geografiska läge eller vår historia är detta fortfarande en nödvändigt perspektiv, men det räcker inte. Ämnet kan och bör granskas också ur ett annat perspektiv, som kan kallas de två verkligheternas perspektiv. Å ena sida finns den gamla realpolitikens verklighet, där stater använder sig av maktpolitik för att främja sina nationella intressen, också på bekostnad av andra när det är möjligt och tillåtet. I den här verkligheten är militära hot den dominerande hotbilden, säkerhet är beredskap, och beredskap betyder upprustning och militära allianser. Å andra sidan finns den verkligheten där alla är ömsesidigt beroende av varandra, där man inte kan svara mot nya säkerhetsutmaningar ensam och/eller genom maktpolitik, utan säkerhetsutmaningarna kräver ett möjligast brett och multilateralt samarbete. I den här verkligheten kan och bör säkerhet byggas tillsammans och betoningen när det gäller militära resurser förskjuts från territoriellt försvar till krishantering. Den gamla verkligheten har styrt uppfattningen om Finlands ställning fram till våra dagar. Av historien har vi lärt oss hur konfrontation, konkurrens och samarbete, mellan Östersjöstaterna och stater längre bort, omväxlande har kontrollerat den här regionen. Sedan S:t Petersburg grundades för över trehundra år sedan har triangeln Stockholm Berlin S:t Petersburg styrt över både Finlands, Estlands och de övriga baltiska staternas öden. Innan S:t Petersburg och Berlin var också Warszawa och Köpenhamn betydelsefulla aktörer. Tidvis var Paris och London gästande makter, men utan något permanent engagemang i regionen. Men deras gästspel har ändå lämnat sina spår. Ett bestående arv från Krimkriget är demilitariseringen av Åland. Ett annat betydelsefullt brittiskt besök var när Royal Navy dök upp på Tallinns redd den 12 december 1918 under ett av de dystraste skedena av Estlands frihetskrig, röda armén var på bara några tiotals kilometers avstånd från Tallinn. Vid den här tiden var britternas inflytande som störst också i Finland, när det kejserliga Tysklands kollaps satte punkt för Finlands förhoppningar om en vasallstat under en tysk kung. I den nya situationen förlitade sig Finland på britterna till den mån att man lät dem grunda en militärbas i Koivisto utan något avtal med Finlands regering, för att inte tala om ett avtal som skulle ha godkänts av riksdagen. Tjugo år senare påminde Stalin finländarna om det här som motivering för sina krav och konstaterade att man inte ville se en tredje stat grunda en militärbas som hotade Kronstadt eller S:t Petersburg en gång till. Vid det laget var Paris och London avlägsna huvudstäder som inte kunde erbjuda Moskva något mera lockande än det som Berlin hade att erbjuda i augusti 1939, och det var inte heller troligt att en fransk-brittisk armékår skulle hjälpa Finland att avvärja det anfallande Sovjetunionen. I sista hand var de baltiska länderna och Finland tvungna att själva handskas med sina relationer till Sovjetunionen och gjorde där olika val med kända konsekvenser. Om länderna kunde ha valt annorlunda (och vad det skulle ha haft för konsekvenser) är något som historiker debatterar än idag. Det finns inget säkert svar och för min egen del nöjer jag mig med att svara: knappast. När andra världskriget tog slut var situationen i varje fall den att en enda stat kontrollerade Östersjön militärt. Det var en paradoxal tid när samma kretsar som hyllade Östersjön som fredens hav Ostsee/Friedensee hade gjort den till en av världens mest militariserade regioner. Ändå hade militariseringens bas föråldrats redan under kalla kriget, bland annat på grund av vapenteknikens utveckling. Ett tecken på detta var Sovjetunionens beredskap att 1

2 lämna militärbasen i Porkkalaområdet redan 1956, nästan 40 år innan det ursprungliga arrendeavtalet från 1944 skulle ha löpt ut. På den politiska scenen stundade avspänningen och Willy Brandts nya Ostpolitik och framför allt slutakten från Europeiska säkerhetskonferensen i Helsingfors 1975, som emot så gott som alla förväntningar visade sig vara ett effektivt instrument för att undergräva de totalitära kommunistpartiernas makt. I den gamla verklighetens värld är Finlands ställning idag starkare än någonsin. Vår självständighet och vår territoriella integritet är säkrade. Finländarnas trygghet och välstånd är på en internationellt sett hög nivå. Vår relation till Ryssland är stabil och fungerande. Våra möjligheter att påverka internationella ärenden har förbättrats märkbart i och med medlemskapet i EU. Idag är Östersjön nästan Europeiska unionens Mare Nostrum, men eftersom EU vare sig har behov, vilja eller ens förmåga att utvecklas till en militär supermakt, är detta inte längre kopplat till samma slags oro och rädslor som i den gamla världen. Det finns visserligen problem i relationen mellan EU och Ryssland, men det finns också anledning att betona att EU:s nordliga dimension, där Ryssland upplever sig vara en jämbördig partner tillsammans med EU, Norge och Island, har varit en obestridlig framgång. Det samma kan man konstatera om det omfattande samarbete som sker inom ramarna för Östersjöstaternas råd CBSS. Nätverk för regionalt samarbete, som rör allt från allt från hälsa och miljö till säkerhet, är ett effektivt och pragmatiskt sätt att stärka Finlands säkerhet och stabiliteten i våra närområden. Det finns ändå fortfarande en definitiv skiljelinje i Östersjöregionen. Sex länder hör till Nato två så kallade gamla Natoländer och fyra nya två är militärt alliansfria och sedan finns Ryssland, vars relation till Nato kan beskrivas som mångtydigt dialektisk. Konstellationen, som härstammar från den gamla verkligheten, behöver man och ska man ändå inte låta vara ett hinder för allt det samarbete som vi behöver här i den nya verkligheten. Det här betyder inte att skuggan av de gamla militära säkerhetshoten skulle vara helt förskingrad. Man måste förstå de historiska orsakerna till att oro och rädslor som har att göra med de gamla hoten påverkar människor en lång tid efter att de föråldrats och kanske inte mera gäller i den nya verkligheten. Trots att maktpolitik i dagens värld inte är ett sätt att åstadkomma varaktiga fördelar någonstans i världen, och särskilt inte kring Östersjön, så är en viss beredskap ändå motiverad så länge som det ännu finns ledare och andra aktörer som inte har upptäckt detta. Detta gäller både initiativtagarna till maktpolitiken och dess offer. Maktpolitiska konstellationer kan också försvagas och upplösas, så som man gjorde till och med under det kalla krigets mest spända perioder. Det finns fortfarande för mycket vapen i Östersjöregionen och vi måste arbeta för att minska dem. Regionala initiativ för nedrustning är alltid välkomna. Vapnen är ändå huvudsakligen utstationerade av orsaker som inte har med själva Östersjöregionen att göra, så nedrustningen här kommer sannolikt att ske som en del av mera övergripande nedrustningsavtal och vapenkontroll. Det lönar sig ändå för Östersjöländerna att delta aktivt i att utveckla agendan gällande nedrustning och vapenkontroll. Det ser ut som att CFE-avtalet, det vill säga nedrustningsavtalet rörande konventionella styrkor i Europa, som gjordes upp före Natos utvidgning och som stått helt stilla sedan 2007, har blivit hopplöst föråldrat. Det var aldrig ens möjligt för de flesta Östersjöstaterna att ansluta sig till avtalet. Eftersom CFE-världen inte heller i övrigt mera svarar mot behovet av att bevara och öka förtroende och öppenhet, måste vi väcka en diskussion om en ny kontrollregim för konventionella vapen, som svarar mot de förändringar som skett i arméernas metoder och strukturer. Det kunde vara en konkret bedrift under märkesåret för OSSE+40 om vi lyckas lyfta upp den här frågan på agendan på ett positivt sätt. Vad är då Finlands ställning i den nya världen med inbördes beroende? 2

3 Den nya verkligheten vinner hela tiden mark. Den främsta faktorn är befolkningstillväxten som mellan 1945 och 2013 har ökat världens befolkning från 2,3 miljarder till 7,2 miljarder. Den största utmaningen i den här verkligheten är att stoppa den ekologiskt, socialt och ekonomiskt ohållbara utvecklingen. Både befolkningsökningen och den ohållbara utvecklingen måste tas i beaktande i utrikes- och säkerhetspolitiken. Man kan inte heller strunta i att vara beredd på maktpolitik. Fastän man inte längre uppnår några hållbara resultat med enbart maktpolitik, finns det fortfarande ledare som lever i den gamla verkligheten. Därför är de här två verkligheterna och att svara mot de krav de ställer grundpelarna i Finlands utrikespolitik. Den viktigaste förutsättningen för utrikespolitiken är med andra ord att vi förstår att i den här världen med inbördes beroende är alla, också Finland, förutom i allt högre grad ekonomiskt bundna till varandra, också lika utsatta för globala och andra icke-statliga hot. Vi har också i bästa fall bara några årtionden på oss att skapa en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling i hela världen. Om vi misslyckas med det måste vi förbereda oss på, förutom alla andra konsekvenser, att benägenheten till traditionell maktpolitik och militära konflikter kan öka. Om det uppstår konflikter om kontrollen över naturresurserna så är det främsta målet inte längre oljan, utan en mycket värdefullare vätska, det vill säga rent vatten. Liv utan olja är möjligt, liv utan vatten är inte det. I den där världen av inbördes beroende måste vi också kunna svara på hur vi på ett framgångsrikt sätt ska kunna bevara modellen för välfärdssamhället. Vår styrka är, i likhet med de övriga nordiska länderna, en nordisk välfärdsstat som bygger på långt utvecklad, fungerande och korruptionsfri förvaltning, öppen demokrati och en jämlik behandling av alla människor. Att värna om och vidareutveckla den är också i framtiden en förutsättning för vår framgång. Att vår välfärdsmodell är hållbar är inte givet och det beror inte bara på vår egen vilja och kompetens. Många av de finans- och samhällspolitiska instrument som vår modell bygger på ligger inte längre på samma sätt som tidigare enbart inom ramarna för vårt nationella beslutsfattande. Den här insikten var en av orsakerna till att vi sökte oss till Europeiska unionen som, när den vill och kan, använder instrumenten effektivare än vi på egen hand har möjlighet till. Finlands nuvarande och framtida ställning är framför allt europeisk. Det är genom EU som vi bäst påverkar saker i världen. Det största hotet mot EU är dess allt svagare legitimitet i medborgarnas ögon. EU:s utvidgning har varit avgörande för att stärka stabiliteten, välfärden och demokratin i Europa. EU som ett av världshistoriens kanske mest framgångsrika fredsprojekt var välförtjänt av Nobels fredspris, men bara om unionen också i fortsättningen är öppen för alla länder som fyller medlemskriterierna och som vill ansluta sig. I många andra avseenden har EU ändå onekligen mycket problem och står inför ett behov av förnyelse, och nu menar jag inte bara ekonomin och eurokrisen. Misstagen som gjorts där och EU:s institutionella gjutningsfel försvagar unionens legitimitet i medborgarnas ögon och har lett till en allvarlig kris för demokratin. Unionen kan inte längre bygga på euroelitens visdom, uppifrån neråt, utan den måste bygga på en respekt för öppenhet, demokrati och unionens egna beslutsregler. Det nordiska samarbetet genomgår ett slags renässans. Det här gäller alla områden och inte bara försvarssamarbetet som nu är inne i en dynamisk fas och väcker det största intresset. Det praktiskt orienterade försvarssamarbetet gäller övningar, utbildning, krishantering, upphandlingar och övervakningsuppgifter. Det tillåter olika sammansättningar, alla fem behöver inte alltid vara med. Ofta samarbetar Norge, Sverige och Finland, men för oss ligger naturligtvis de främsta möjligheterna till en fördjupning av samarbetet i samarbetet med Sverige. 3

4 Det är fortfarande vare sig realistiskt eller nödvändigt för Finland och Sverige att ingå någon omfattande försvarsallians. Finland och Sverige kommer också i framtiden att fatta självständiga beslut, men vi har också alltid tagit varandra i beaktande innan besluten fattas. Nu fattas inga beslut utan intensiv ömsesidig konsultation och efter det är sannolikheten att man kommer fram till olika lösningar mycket liten. Det är ändå fortfarande möjligt och motiverat att betydligt vidareutveckla det nordiska samarbetet inom den övergripande säkerheten. Vi har tillsammans med mina nordiska ministerkolleger kommit överens om att vi ska sammanställa ett gemensamt strategidokument om det här på hösten. De nordiska länderna förenas också av en gemensam solidaritetsdeklaration som inte uppmärksammats särskilt mycket. I Finland har man i stället fäst betydligt mera uppmärksamhet vid artikel 42.7 i Lissabonfördraget, den så kallade solidaritetsklausulen. Klausulens förhållande till den nordiska solidaritetsdeklarationen och till andra EUländers skyldigheter är oklart och lämnar mycket rum för tolkning. Jag har föreslagit att motstridigheterna när det gäller de nordiska länderna kunde lösas så att Norge och Island skulle ansluta sig till EU-klausulen genom att ingå ett motsvarande enskilt avtal som de har när det gäller Schengensamarbetet. Det skulle också medföra den fördelen att det skulle tvinga EU att mera ingående överväga och komma överens om vad solidaritetsklausulen egentligen innebär och vad den förpliktigar till. Bästa åhörare, Med jämna mellanrum får man höra klagomål om hur vi i Finland inte diskuterar utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. När man granskar saken närmare beror klagomålen oftast på att den som klagar inte har fått gensvar på sina förhoppningar om ett finländskt Natomedlemskap. Här har vi onekligen en obalans eller ska vi säga en asymmetrisk konstellation. Mest oväsen för de som vill se en förändring i Finlands rådande alliansfria tillstånd. De får också gott om utrymme för sina synpunkter i media. De som inte vill ha en förändring i det rådande tillståndet känner av många orsaker inte samma behov av en diskussion. Inläggen för Natomedlemskap är ofta så styvnackade att de inte lockar till svar. Att svara ger också i allmänhet en viss fördel åt den som ställt frågan och skapar en föreställning om att den som svarar är i underläge. När nu Finland inte har någon orsak eller några avsikter att ändra på det rådande läget och den absoluta majoriteten av folket inte heller vill det, skapar det att man ständigt för fram frågan ett slags osäkerhet och ogrundade förväntningar om att någon förändring är under beredning. Samma föreställning skapar de finländska medierna som varje gång någon amerikan eller ryss träffat någon företrädare för Finlands statsledning alltid börjar med att ställa frågan hur gästen förhåller sig till ett finländskt Natomedlemskap. När svaret sedan är precis som förväntat amerikanerna välkomnar Finland i Nato och ryssarna gillar inte tanken skapas rubriker som om det här budskapet skulle ha varit den enda anledningen till besöket, trots att frågan inte nämnts med ett ord under hela mötet. Till asymmetrin hör också att de som är nöjda med det rådande läget inte anser det förnuftigt att motivera sina ståndpunkter med likande absoluta argument som Natoförespråkarna. Det beror på att också de accepterar att den så kallade Natooptionen hålls öppen, vilket inte betyder något annat än att man kan återkomma till frågan om omständigheterna förändras. Diskussionen påverkas också av att många inte alls vill delta i en diskussion där man kan bli tvungen att kritisera andra länder i en situation där det inte finns något behov av att på det viset anstränga relationerna till något land. Detta kan avse Ryssland, USA eller båda två. Det är klart att man både kan stödja och vara emot ett finländskt Natomedlemskap med olika argument, men man kan också göra båda med samma argument. En viktig skiljelinje är om man anser att Ryssland utgör ett 4

5 militärt hot mot Finland eller inte. Vad man än anser kan det användas som ett argument för eller emot Natomedlemskap. Det här fyrfältet kan delas upp i flera rutor med ytterligare frågor. En fråga är om Finlands medlemskap i Nato skulle påverka stabiliteten och dess förutsägbarhet kring Östersjön och om medlemskapet skulle medföra nya spänningar. En annan fråga är till exempel om personen i fråga skulle ändra ståndpunkt om grunderna för existensen eller frånvaron av ett militärt hot skulle förändras. Alla kan försöka placera sig själv i rätt ruta. Man ska ändå inte nöja sig med det, man måste också kunna motivera fördelar och nackdelar med en militär allians på annat sätt än i förhållande till den gamla realpolitiska verklighet som styrs av maktpolitik. Alla frågor ovan hör till främsta hand den gamla världen. I den gamla världens verklighet är inte Natomedlemskap åtminstone enligt mig eller majoriteten av finländarna motiverat för att det skulle vara nödvändigt med tanke på vår säkerhet eller för att ett medlemskap över lag skulle vara till mera nytta än skada för vår säkerhet. Om man inte kan argumentera för ett medlemskap i den gamla verklighetens värld, hur går det då i världen av inbördes beroende? Hur fungerar Natomedlemskap som svar på så kallade övergripande hot? Här finns orsak att påminna sig om vad militär alliansfrihet är och vad det inte är i en värld av inbördes beroende. Det innebär inte neutralitet i samma betydelse som i den gamla världen. Finland avstod från att definiera sin politik som neutral när vi blev medlemmar av Europeiska unionen för snart 20 år sedan. Militär alliansfrihet är inte heller någon fastställd linje i sig utan betyder enbart att Finland inte är medlem i någon militär allians eller i något motsvarande avtalsförhållande. När man bedömer ett Natomedlemskap i den verklighet där vi är inbördes beroende av varandra måste man först komma ihåg att Nato som militär allians uttryckligen grundades i den gamla maktpolitikens verklighet Det har lett till att när den maktpolitiska verkligheten lämnat scenen till förmån för inbördes beroende har alliansen blivit tvungen att finna en ny roll och motivera sin existens med nya utmaningar. I samband med den här så kallade transformationsprocessen godkändes ett nytt strategiskt koncept under Natos möte i Lissabon Det kollektiva försvaret som fastställs i artikel V i Nordatlantiska fördraget är fortfarande organisationens främsta syfte annat skulle de nya medlemmarna i Central- och Östeuropa inte ha gått med på men vid sidan om det betonas också förberedande av och deltagande i krishanteringsuppdrag och att främja säkerhet som bygger på samarbete. För att främja det sistnämnda har Nato ingått partnerskap med Finland och Europas övriga alliansfria länder (utom Cypern och Malta), med de länder som strävar efter att bli medlemmar samt med Australien och Nya Zeeland. Nästa alla partnerländer har deltagit i Natos krishanteringsinsatser på Balkan och i Afghanistan som genomförts med mandat från FN:s säkerhetsråd. Nato har inga konkurrenter när det gäller beredskap och förmåga att genomföra krävande militära krishanteringsoperationer. Utmaningen är att dagens kriser ofta är sådana att den militära biten är enkel med en överlägsen militär styrka, men att det sällan räcker för att dämpa eller lösa krisen. Nato vill utvidga sitt kunnande och sin repertoar, men kommer aldrig att kunna erbjuda ett lika brett urval av krishanteringsmetoder som EU. Förutom sin militära kapacitet har EU ett påfallande brett urval andra metoder till sitt förfogande, såsom civil krishantering, ekonomiskt samarbete, handel och statsbygge, men EU:s förmåga att använda dessa samordnat lämnar fortfarande mycket att önska. Egentligen har också FN motsvarande verktyg, bara alla de olika organens kunnande skulle utnyttjas effektivt och samordnat. Att främja säkerhet som bygger på samarbete är en global uppgift i den värld där alla är beroende av varandra. I enlighet med det har Natos verksamhetsområde utvidgats från den ursprungliga nordatlantiska regionen till att 5

6 omfatta hela världen, som en reaktion på insikten om att alliansen måste agera out of area för att inte vara out of business. Här kunde man ställa sig frågan om det att försvarsalliansen blir out of business, det vill säga utan funktion, egentligen är en dålig sak. Är det inte tvärtom ett globalt önskvärt och eftersträvansvärt tillstånd? Fastän man inte ser det så idag kan det kanske som framtidsvision ännu någon gång bli aktuellt. För att nå hållbar framgång som global främjare av säkerhet baserad på samarbete borde Nato också åtnjuta odelat globalt förtroende och enbart agera med stöd av den legitimitet som FN-stadgan och FN:s beslut medför. Det är inte lätt att uppnå om man tar i beaktande att det också inom Nato finns olika synsätt till exempel när det gäller alliansens riktning och principerna angående användandet av våld på olika sidor om Atlanten. Till skillnad från kalla krigets dagar förutsätter medlemskap i Nato nuförtiden att man förbinder sig till demokrati, men trots det är Nato som värdegemenskap betydligt mera heterogen än EU. I det här avseendet har skillnaderna snarare vuxit än minskat. Det skulle vara synd om Natos globala roll skulle bli en orsak till uppdelningar och motsättningar. Det är ändå fullständigt möjligt, särskilt om BRICS-samarbetet som ännu är i ett öppet utvecklingsskede växer och blir ett slags motpol till Nato. Angående Finlands relation till Nato kan jag som sammandrag konstatera följande: Finland ser inte att det skydd som Natos V artikel erbjuder skulle öka vår säkerhet och vi ser det inte som motiverat att vara delaktig i de förpliktelser som det medför. Finland utnyttjar till fullo de möjligheter som partnerskapet med Nato erbjuder för att utveckla sitt eget försvar och är beredd att från fall till fall efter eget omdöme delta aktivt i att utveckla säkerhet som bygger på samarbete samt krishantering och övningar som har FN:s mandat. I utvecklandet av Finlands eget försvar utnyttjas fullt ut de möjligheter som det nordiska samarbetet, EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik och partnerskapet med Nato erbjuder. I den här världen av inbördes beroende önskar Finland att också Nato deltar konstruktivt i att stärka säkerhet som bygger på samarbete, men ser inte att ett medlemskap i Nato skulle förbättra våra möjligheter att göra vår insats för den globala säkerheten. Finland deltar aktivt i att utveckla den internationella säkerhetsarkitekturen och är redo att granska sin position utgående från de möjligheter som förändringarna i den skapar. Det kommer inte att bli aktuellt att granska de här utgångspunkterna inom en nära framtid. Den nära framtiden sträcker sig också över följande riksdagsval och regeringsprogram. Det att jag med dessa tankar var velat diskutera Finlands utrikes- och säkerhetspolitik mera övergripande och långsiktigt än vi har gjort i regeringsprogrammet betyder inte att jag vill ändra Finlands linje. Tvärtom vill jag betona den kontinuitet som sträcker sig över valperioder, särskilt i frågor som gäller den verklighet som domineras av den gamla maktpolitiken. Samtidigt vill jag öppna perspektiv på hur också Finland i den här nya verkligheten där alla är beroende av varandra måste analysera, vara aktivt och stärka sin kunskap när det gäller de nya utmaningarna. 6

Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg

Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg Nej till Lissabonfördraget! Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg Robert Nyberg 2 Robert Nyberg 3 Mer makt åt Bryssel Det finns en rad förslag i Lissabonfördraget som leder till att mer makt flyttas

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Sverige i Europa och världen En aktiv utrikespolitik Sverige ska föra en aktiv

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning Stockholm 2010-04-20 Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning En svensk offensiv mot massförstörelsevapen och för nedrustning 1. Minska kärnvapenarsenalerna Sverige måste med politiska och

Läs mer

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Ds 2001:44 Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Rapport från Försvarsberedningen inför 2001 års försvarsbeslut REGERINGSKANSLIET Försvarsdepartementet Innehåll Missiv.^ 9 Sammanfattning

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

6 Svar på interpellation 2014/15:651 om samarbete med Finland och Natomedlemskap som option

6 Svar på interpellation 2014/15:651 om samarbete med Finland och Natomedlemskap som option 6 Svar på interpellation 2014/15:651 om samarbete med Finland och Natomedlemskap som option Anf. 22 Försvarsminister PETER HULTQVIST (S): Fru talman! Hans Wallmark har frågat mig om jag ser några långsiktiga

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också Politics for Peace Under år 2007 beviljades IKFF medel för att utbilda sina medlemmar om europeisk säkerhetspolitik (ESP) med fokus på ett genusperspektiv. Nu fortsätter den här satsningen genom projektet

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Kriget som USA kan förlora

Kriget som USA kan förlora Skymning för Pax Americana? Kriget som USA kan förlora USA har för mycket att förlora i en öppen konflikt med Kina. Därför är det troligt att en pragmatisk inställning uppbackad av en fortsatt stark militär

Läs mer

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

De tre första månaderna på ett nytt jobb

De tre första månaderna på ett nytt jobb De tre första månaderna på ett nytt jobb När du börjar på ett nytt jobb är den första tiden viktig. Vad du gör och vem du är under dina första tre månader lägger grunden till om fortsättningen ska bli

Läs mer

Intervjuerna gjordes under tiden 26.9 13.10.2013. Undersökningens felmarginal är 3,2 procentenheter åt vardera hållet.

Intervjuerna gjordes under tiden 26.9 13.10.2013. Undersökningens felmarginal är 3,2 procentenheter åt vardera hållet. FÖRORD I en av Planeringskommissionen för försvarsinformation (PFI) utförd intervjuundersökning har medborgarnas åsikter om den finska utrikes-, säkerhets-, och försvarspolitiken retts ut. Med fanns också

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt.

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt. Johan Strang Centrum för Norden Studier den 27 april 2012 Slutkommentarer vid seminariet om Helsingforsavtalet på Voksenåsen Tack så mycket till hela publiken, till alla talare, ambassadörer-moderatorer,

Läs mer

NYHETSBREV V.17. - Almanacka; Vad händer snart? - Media; Tips på artiklar! - Artikel skriven av Ingela Mårtensson Sverige och Nato. Trevlig Läsning!

NYHETSBREV V.17. - Almanacka; Vad händer snart? - Media; Tips på artiklar! - Artikel skriven av Ingela Mårtensson Sverige och Nato. Trevlig Läsning! Här kommer veckans nyhetsbrev från IKFF Göteborgskretsen. Från och med förra medlemsbrevet kommer vi att publicera dessa varannan vecka. Tips till alla medlemmar är att följa Göteborgskretsen på facebook

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25 Kronologi: Det andra Världskriget 1939 40 Tyskland invaderar Polen den 1.9. Storbritannien och Frankrike förklarar Tyskland krig 3.9. Sovjetunionen rycker in i Polen några veckor senare, efter att Polen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: En rättvis värld är möjlig. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: En rättvis värld är möjlig. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: En rättvis värld är möjlig Version: Beslutad version En rättvis värld är möjlig 5 Socialdemokraternas internationella politik syftar till alla människors frigörelse, utveckling

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Internationelltoch säkerhetspolitiskt program

Internationelltoch säkerhetspolitiskt program Internationelltoch säkerhetspolitiskt program 2015 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 17 19 april 2015, Linköping. Programmet redogör för Centerstudenters syn på vad som

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson

Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson Föreningen FHS höstmöte 2009 Agenda 1. Inledning 2. Omvärld 3. Insatser 4. Personalförsörjning 5. Stödutredning 6. Framåt

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor

Läs mer

Ryssland vägrade dra sig tillbaka över gränsen, och den 28 mars 1854 kom krigsdeklarationen från Frankrike och Storbritannien.

Ryssland vägrade dra sig tillbaka över gränsen, och den 28 mars 1854 kom krigsdeklarationen från Frankrike och Storbritannien. Fred som provokation Det var vid Krimkrigets slut som Åland demilitariserades. För att förstå demilitariseringens tillkomst måste vi titta på utvecklingen under Krimkriget. I juli 1853 ockuperade Ryssland

Läs mer

Framtida nordisk förbundsstat

Framtida nordisk förbundsstat 266 Centerpartiets partistämma 2011 i Åre Nr: :1 Framtida nordisk förbundsstat Centerpartiet är förespråkare för ett starkt nordiskt samarbete. Centerpartiet har också grannpartier i flera nordiska länder.

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

11. Medlemskap i Nato främjar inte Sveriges säkerhet

11. Medlemskap i Nato främjar inte Sveriges säkerhet 11. Medlemskap i Nato främjar inte Sveriges säkerhet av Sven Hirdman ett medlemskap i Nato förbättrar inte Sveriges säkerhet. Tillskottet till Sveriges försvarsförmåga av ett medlemskap i Nato om och när

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

`ÉÅáäá~=táÖëíê ãë=~åñ ê~åçé=îáç== ìíêáâéëéçäáíáëâ~=çéä~ííéå=á=êáâëç~öéå=ommsjmojnr=

`ÉÅáäá~=táÖëíê ãë=~åñ ê~åçé=îáç== ìíêáâéëéçäáíáëâ~=çéä~ííéå=á=êáâëç~öéå=ommsjmojnr= DET TALADE ORDET GÄLLER! `ÉÅáäá~=táÖëíê ãë=~åñ ê~åçé=îáç== ìíêáâéëéçäáíáëâ~=çéä~ííéå=á=êáâëç~öéå=ommsjmojnr= Herr talman, ärade åhörare här på läktaren och du som sitter där hemma och lyssnar framför radio

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Motion 1. SFSF och Europa Europa står inför stora utmaningar. Det finns skäl till oro för demokratin och freden. När detta skrivs har vi tre månader

Motion 1. SFSF och Europa Europa står inför stora utmaningar. Det finns skäl till oro för demokratin och freden. När detta skrivs har vi tre månader Motion 1. SFSF och Europa Europa står inför stora utmaningar. Det finns skäl till oro för demokratin och freden. När detta skrivs har vi tre månader kvar till valen till EU-parlamentet. När motionen diskuteras

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

STADGAR FÖR NORDISKA SEKRETARIATET

STADGAR FÖR NORDISKA SEKRETARIATET STADGAR FÖR NORDISKA SEKRETARIATET Stadgar för Nordiska Sekretariatet Kapitel 1: Inledande bestämmelser 1 Sekretariatets namn är Nordiska sekretariatet. 2 Nordiska sekretariatet är en opolitisk och oreligiös

Läs mer

KRIG OCH DESS ORSAKER.

KRIG OCH DESS ORSAKER. KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Utan frågor & svar stannar världen OM BISNODE Det finns små och stora frågor inom alla företag, organisationer och verksamheter. Frågor som kräver uppmärksamhet

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen (Geografi, religion och samhällskunskap) 2011-09-02 Förankring i övergripande mål i kursplanens syfte Från läroplanens andra del: Del 2.1 - kan leva

Läs mer

FDP. Svensk. Rösta den 22 September.

FDP. Svensk. Rösta den 22 September. FDP Svensk Rösta den 22 September. Fyra goda år för Tyskland Tillsammans kan vi skapa något stort Den individuella friheten är grunden och kärnan i liberal politik. Vi, de liberala, skapar förutsättningar

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Anförande av Regionkommitténs ordförande Mercedes Bresso. Konferens. Anordnad av ReK och Malmö kommun. Malmö, den 4 oktober 2011 Inledningssession

Anförande av Regionkommitténs ordförande Mercedes Bresso. Konferens. Anordnad av ReK och Malmö kommun. Malmö, den 4 oktober 2011 Inledningssession Ordförandens kansli Bryssel den 3 oktober 2011 GSPI Anförande av Regionkommitténs ordförande Mercedes Bresso Konferens "Mot Rio+20 lokala och regionala åtgärder för en grön ekonomi" Anordnad av ReK och

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

FMV. Marinens utveckling

FMV. Marinens utveckling FMV Marinens utveckling Marina förutsättningar Niklas Gustafsson/Försvarsmakten Marinens utveckling Med anledning av den aktuella försvarsdebatten känns det angeläget att beskriva marinens uppgifter och

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna EUROPA PÅ KARTAN Till läraren Europa på kartan riktar sig mot det centrala innehållet Geografins metoder, begrepp och arbetssätt i ämnet geografi i Lgr11. Framförallt passar materialet för åk 4-6 då Europas

Läs mer

Den Kreativa Nervositeten

Den Kreativa Nervositeten Den Kreativa Nervositeten Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 1 DEN KREATIVA NERVOSITETEN Den Kreativa Nervositeten riktar sig till personer som skall förbereda en presentation. Syftet är att kunna

Läs mer

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag:

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag: ESSILORS PRINCIPER Var och en av oss delar Essilors ansvar och rykte i vårt yrkesliv. Så vi måste känna till och respektera de principer som gäller för alla. Det innebär att vi måste förstå och dela de

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Kommittédirektiv Översyn av reglerna för flyttningsbidrag Dir. 2009:108 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska formulera förslag till

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Rollen som kommunikationsrådgivare

Rollen som kommunikationsrådgivare Rollen som kommunikationsrådgivare Styrkor, svagheter och utmaningar i praktisk kommunikationsrådgivning Helle Petersen, PhD, MPO Forskningsgruppchef och lektor, Roskilde Universitet Kort om mig PhD och

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING 1 RÖSTMÄKLARNA SYFTE OCH MÅL Serien Röstmäklarna är ett av flera program i UR:s utbud som syftar till att väcka intresse för och ge kunskap om demokratifrågor. Studier visar

Läs mer