Detaljplan för Stora Uppåkra 2:14 m.fl, Pihlängen Staffanstorps kommun

Transkript

1 Utlåtande efter utställning Detaljplan för Stora Uppåkra 2:14 m.fl, Pihlängen Staffanstorps kommun Detaljplanen har varit föremål för utställning under tiden Handlingarna har funnits tillgängliga på Rådhuset i Staffanstorp, på biblioteken i Staffanstorp och Hjärup samt på kommunens hemsida - under rubriken Pågående planer. Handlingarna har enligt sändlista sänts på remiss till länsstyrelsen, berörda nämnder, statliga och kommunala organ, sakägare och andra som kan ha ett väsentligt intresse av förslaget. Kungörelse har varit införd i Spegeln samt i Lokaltidningen i Staffanstorp

2 Inkomna yttranden utan erinran E.ON Gas Sverige AB Tele2 TeliaSonera Skanova Access AB Svenska kraftnät Inkomna yttranden med synpunkter Länsstyrelsen Lantmäteriet Trafikverket Lunds kommun Region Skåne Kraftringen Nät AB Sydvatten Tekniska nämnden Räddningstjänsten Lunds stifts Prästlönetillgångar Stora Uppåkra vägsamfällighet Per och Åsa Aspelin, Stora Uppåkra 2:93 Ylva och Torbjörn Esping, Stora Uppåkra 2:45 Redovisning av yttranden med synpunkter Inkomna yttranden från berörda myndigheter/organisationer: Länsstyrelsen Miljökvalitetsnorm för vatten samt översvämning Länsstyrelsen anser att handlingarna måste kompletteras i fråga om översvämningsrisken och miljökvalitetsnormer för vatten. Länsstyrelsen påpekade i samrådsskedet att risken för översvämningar i detta område bör beaktas i förhållande till en ökad exploateringsgrad och möjligheterna för avledning och magasinering av dagvatten. I granskningsskedet har planhandlingen kompletterats med en dagvattenutredning. Kommunen är inte huvudman för den allmän platsmark där dagvattnet ska omhändertas, det rör sig om enskilt huvudmannaskap för allmän platsmark. Kommunen avser att genom exploateringsavtal säkra genomförandet av dagvattenhanteringen. Ett exploateringsavtal är ett civilrättsligt avtal med den nu aktuella exploatören. Om exploatör byts ut till annan fi nns det ingen garanti att den allmänna platsmarken genomförs enligt dagvattenutredningens rekommendationer. Detta gör att markens lämplighet för dess ändamål ej är säkrat i plan. Länsstyrelsen förutsätter därför att en gemensamhetsanläggning bildas med stöd av Anläggningslagen (AL) för den på plankartan markerade allmänna platsmarken med enskilt huvudmannaskap innan planen vinner laga kraft. För att säkerställa dagvattenhanteringen bör ett villkorat bygglov införas avseende avloppsanläggning som kommunen inte skall vara huvudman för. ( 4 kap 14 pkt l Plan- och bygglagen). Detta bör regleras för att marken ska bli lämplig för sitt ändamål. Ett alternativt förarande är att bilda ett verksamhetsområde för dagvatten. Aktuell detaljplan reglerar heller inte exploateringsgraden vilken möjliggör att hela området bebyggs eller hårdgörs vilket länsstyrelsen ser som en brist som kan leda till ökad belastning på recipienten. För att säkerställa att översvämningsrisk minimeras och miljökvalitetsnormer för vatten uppfylls i detaljplanen anser Länsstyrelsen att följande planbestämmelser bör finnas på plankartan: Innan bygglov beviljas ska anläggningar för avlopp vara utförda och godkända av kommunen (4 kap 14 pkt l) Endast källarlösa hus ( 4 kap 16 pkt l) Minst X % av markytan ska vara tillgänglig för infi ltration av dagvatten ( 4 kap 10, 4 kap 12 pkt l) Länsstyrelsen bedömer att föreslagen bebyggelse blir olämplig med hänsyn till risken för översvämning, varför Länsstyrelsen kan komma att ingripa vid sin tillsyn enligt 11 kap PBL. Planbestämmelserna kompletteras med en administrativ bestämmelse som innebär att bygglov endast får beviljas under förutsättning att anläggningar för avlopp (även dagvatten) är utförda och godkända av kommunen. Kommunen bedömer inte att gemensamhetsanläggningar måste vara bildade inför det att planen vinner laga kraft - anläggningar för bl a dagvatten skulle i ett initialt skede kunna ägas av de fastighetersägare som exploaterar området. Plankartan kompletteras även med krav gällande minsta andel av fastighetsarean som

3 måste utformas med genomsläppligt underlag, exempelvis grus, stenmjöl, trätrall, gröna tak eller gräsyta. I de delar som i illustrationen redovisar tätare radhus/parhusbebyggelse i mindre enheter ska denna andel utgöra 40 %. För de delar som omfattar radhus/ parhusbebyggelse i större kvarter ska denna andel yta vara minst 50 %. I de delar som redovisar villabebyggelse ska denna andel utgöra 60 % (undantaget utgörs av villabebyggelsen inom Ncc:s fastighet där angiven siffra är 50 % - för att underlätta för radhus/ kedjehus som alternativ till villabebyggelse). Plankartan kompletteras med bestämmelser som anger att hus ska utföras som källarlösa. Bestämmelsen Området ska höjdsättas och utformas så att dagvattenhantering kan ske i enlighet med till detaljplanen utförd dagvattenutredning utgår. De planbestämmelserna som detaljplanen nu kompletteras med i kombination med krav gällande höjdsättning av allmän plats och plushöjd på färdigt golv bedöms som tillräckliga för att säkerställa en tillfredsställande dagvattenhantering inom området. Lantmäteriet Lantmäteriet har tagit del av förslaget till ändring av detaljplan. Någon fullständig genomgång av planförslaget har inte skett. Genomgången har främst varit inriktad på genomförandefrågor. Dagvattenhantering Angående hantering av dagvatten är lagstiftningen inte helt tydlig angående om det ska hanteras genom gemensamhetsanläggning eller som markavvattningsföretag. När kommunen inte ansvarar för dagvattenhanteringen på allmän plats blir den rättsliga situationen komplicerad. Varken PBL eller lagen om allmänna vattentjänster (LA V) är då tillämplig, och det uppstår en avgränsningsproblematik om det är ALs regler eller miljöbalkens (MBs) och lagen om särskild vattenverksamhets (LSVs) regler om markavvattning som blir tillämpliga. Gång- och cykelväg En gång- och cykelväg mellan Lund och Malmö som kommunen ska ansvara för är inte lämpligt att placera inom allmän plats med enskilt huvudmannaskap. Det gör detaljplanen och ansvarsfördelningen mycket otydlig. En alternativ lösning borde kunna vara att gc-vägen utgör ett eget användningsområde för gc-väg som kommunen är huvudman för. Det skulle innebära att detaljplanen får ett delat huvudmannaskap med en tydlig ansvarsuppdelning. Gc-vägen ligger redan idag inom en kommunal fastighet (Stora Uppåkra 5:11). Befi ntliga samfälligheter Stora Uppåkra s:4 och s:s Vid genomförande av detaljplanen blir det aktuellt att del av samfälligheterna Stora Uppåkra s:4 och s:5 genom fastighetsreglering överförs till dels mark inom allmän plats och dels kvartersmark Det ska därför tydligt framgå för delägarna till dessa samfälligheter att det är aktuellt med ersättning för denna mark. Ersättningen för marken bestäms enligt reglerna i expropriationslagen (1972:719) om ingen annan överenskommelse träffas. Kommunen råder ej över lagstiftningen men är medveten om den juridiska problematiken kring dagvattenhantering vid enskilt huvudmannaskap. Då planarbetet påbörjades innan den nya plan- och bygglagen trädde i kraft finns ingen möjlighet till delat huvudmannaskap inom planområdet. Framkomligheten på gång- och cykelvägen kommer därför att säkras med servitut, i första hand med officialservitut, men om så inte är möjligt, med avtalsservitut. Planhandlingarna förtydligas med avseende på styrande plan- och bygglagstiftning. Planbeskrivningen kompletteras med information om att delägarna i s:4 och s:5 har rätt till ersättning deras mark tas i anspråk för kvartersmark och allmän plats. Trafi kverket Planen ger förslag på en trafi ksäkerhetsåtgärd på väg 852 för gång- och cykeltrafi - kanter. I dagsläget fi nns inte åtgärden i Trafikverkets planering, men det pågår dock en diskussion mellan kommunen och Trafi kverket. Det är exploatören som ansvarar och bekostar alla föreslagna bulleråtgärder. De trafiksäkerhetshöjande åtgärdena som föreslås kommer att utföras inom ramen för exploateringen och bekostas av densamma. Planhandlingarna förtydligas avseende ansvaret för bekostandet av bulleråtgärder. Lunds kommun... Under samrådsskedet framförde stadsbyggnadskontoret synpunkter på att planförslaget med ett relativt begränsat antal bostäder innebär ett fortsatt högt bilberoende och att bebyggandet av det öppna landskapet riskerar att göra det svårt att behålla gröna kilar in mot Lund. Planförslaget har inte genomgått några större förändringar sedan samrådsskedet. Därför kvarstår dessa synpunkter. I utställningsskedet har dock utbyggnadsområdet vinklats upp något i söder för att vidga siktvinkeln i landskapet.

4 Planområdet ligger nära kommungränsen mellan Lund och Staffanstorp. Sedan samrådsskedet ägde rum har, på uppdrag av kommunstyrelserna i Malmö och Lund, stadsbyggnadskontoren i Malmö och Lund påbörjat arbetet med en gemensam strukturbild. Detta kommunöverskridande samarbete syftar till att stärka regionens konkurrenskraft och säkerställa att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar, både miljömässigt, socialt och ekonomiskt. Arbetet pågår i dialog med bland andra Staffanstorps kommun. Arbetet med Strukturbild MalmöLund är ett exempel som visar på det strategiska läget i gränszonen mellan Lunds och Staffanstorps kommuner i anslutning till staden Lund. Med ett regionalt och långsiktigt perspektiv kan en hållbar markanvändning säkerställas i området. Stadsbyggnadskontorets förhoppning är att med en fortsatt dialog kommunerna emellan tillsammans dra nytta av detta strategiska läge. Kommunkontorets bedömning Kommunkontoret instämmer i vad stadsbyggnadskontoret anfört. Barnkonsekvensanalys Av planbeskrivningen framgår att det planeras en parkyta med lekplats i bostadsområdet norr om planområdet och således i anslutning till de lokaliseringsalternativ för förskolor som övervägts. Kommunen står fast vid sin bedömning att Pihlängens läge nära både Malmö och Lund och i direkt anslutning till kollektivtrafi k (framför allt pendelbusstrafik,) och pendelcykelstråket Malmö-Lund måste ses som strategiskt lämpligt. Detaljplanen medger en relativt tät småhusbebyggelse och ett för läget relativt högt markutnyttjande. Bilberoendet bland boende i Pihlängen bedöms inte bli större än bland boende i Lunds eller Malmös utkanter. Region Skåne Region Skåne ser positivt på att detaljplanen redovisar åtgärder för att förbättra gångoch cykelanslutningarna till busshållsplatserna vid väg 852. Området har cykelförbindelse med Malmö och Lund, vilket ytterligare möjliggör ett minskat bilberoende. I övrigt har Region Skåne har inga synpunkter utifrån ett regionalt perspektiv. I detta yttrande har Skånetrafiken och enheten för planeringsstrategier deltagit. - Kraftringen Nät AB Kraftringen Nät AB avser att söka ledningsrätt för nätstationerna i de lägen som framgår av detaljplanen och tillhörande ledningar. Planhandlingarna kompletteras med information om att ledningsrätt alternativt servitut ska sökas för nätstationer och ledningar i området. Sydvatten Sydvatten vill göra er uppmärksam, som tidigare, på att en av våra huvudvattenledningar är belägen i direkt anslutning till planområdet. Vi utgår från att Sydvatten inbjuds till att delta i framtida diskussioner om detaljer som kan komma att beröra ledningen. Se även tidigare svar må :33. Planbeskrivningen förtydligas över Sydvattenledningens ungefärliga sträckning. Tekniska nämnden Tekniska nämnden beslutar att exploateringsavtalet samt detaljplanen inför antagandet tar hänsyn till de synpunkter som föreslagits i tjänsteskrivelsen daterad , samt att samtliga åtgärder som krävs för projektets genomförande finasieras inom exploateringsprojektet Tjänstemannaskrivelse: Huvudmannaskap Den mark som i detaljplanen avser allmän platsmark eller kvartersmark; såsom gator, park och natur samt fördröjningsytor för dagvatten ska ingå i en särskild samfällighet. Lämpligt antal gemensamhetsanläggningar ska bildas för dessa anläggningar samt även för va-ledningar och förvaltas av samfällighetsförening. Vid bildadet av gemensamhetsanläggningarna ska befi ntlig och gång- och cykelväg undantas. Av planhandlingarna framgår inte att även belysningen inom exploateringsområdet måste ingå i en gemensamhetsanläggning. Gång- och cykelväg mellan Malmö- Hjärup-Lund Gång- och cykelvägen som går längs med Gamla Lundavägen är en viktig del i det övergripande cykelvägnätet mellan Hjärup, Lund och Malmö. Trafi kverket sköter drift- och underhåll av cykelvägen och kommunen äger marken. Det är viktigt att marken även

5 fortsättningsvis ägs av kommunen alternativt säkras med officialservitut. Det bör prövas om kommunen kan vara huvudman för gång- och cykelvägen i detaljplanen. För att värna en trygg och trevlig miljö för cyklisterna föreslås att planen reglerar att plank ej får anordnas mot naturmarken mot cykelvägen, då det även kommer att uppföras bullerskärmar på sträckan. Vatten och spillvatten Kommunala vatten- och spillvattenledningar fi nns i direkt anslutning till planområdet och anslutningspunkter för vatten och spillvatten kommer att upprättas utanför planområdet. Vi rekommenderar att dagvattnet hanteras i öppna fördröjningssystem och att detta regleras i planen. Anledningen till att öppna fördröjningar är att föredra framför underjordiska är dels att fördröjningsvolymen minskar samt att det är svårare att sköta och ha kontroll på anläggningarna. Planen måste kompletteras med u-område för befintliga kommunala va-ledningar inom planområdet. Återvinningsstation En återvinningsstation måste anläggas för planområdet och detta ska hanteras inom exploateringsprojektet. Planhandlingarna kompletteras med information om att befintlig gång- och cykelväg ska undantas vid bildandet av gemensamhetsanläggningar, samt att gatubelysning ska ingå i gemensamhetsanläggning. Då planarbetet påbörjades innan den nya plan- och bygglagen trädde i kraft fi nns ingen möjlighet till delat huvudmannaskap inom planområdet. Framkomligheten på gång- och cykelvägen föreslås därför säkras med servitut. I första hand med offi cialservitut, men om så inte är möjligt, med avtalsservitut. Plankartan kompletteras med plankförbud mot allmän plats - NATUR i de delar av kvartersmarken som gränsar mot gc-väg och naturmark och där ingen bullerskärm planeras. Inom ramen för den dagvattenutredning som har gjorts har det konstateras att avledning inom området i öppna stråk är problematiskt, då området är mycket plant och tillräckligt fall i öppna stråk skulle bli svårt att åstadkomma utan omfattande höjningar av marknivån inom området. Avledning mot fördröjningsytorna inom området föreslås därför ske i ledningar. Se även kommentar till yttrande från Länsstyrelsen. U-områden används endast inom områden som är planlagda som kvartersmark. Inom områden som är planlagda som allmän plats kan istället bestämmelsen ledning användas som precisering av exempelvis huvudändamålet PARK. Plankartan kompletteras med egenskapsbestämmelsen ledning - område för ledning inom parkytorna längs Gamla Lundavägen och matargatan. Krav på att en återvinningsstation ska anläggas inom alternativt i anslutning till planområdet ställs i exploateringsavtalet men regleras inte i detaljplanen. Räddningstjänsten Det fi nns en brandpost idag inom området i nordost, det är bra om det kan ordnas en i andra änden av området sydväst (Ljungs handel). Planhandlingarna kompletteras med Räddningstjänsten önskemål gällande brandposter. Inkomna yttranden från sakägare och andra berörda Lunds stifts Prästlönetillgångar Lunds stifts Prästlönetillgångar (PLT) har i egenskap av berörd fastighetsägare tagit del av den nu utställda detaljplanen och önskar framföra nedanstående synpunkter. På sidan sex (6) i utställningshandlingarna redovisas kommunens planer får hantering av bland annat dagvatten. I det aktuella avsnittet står det att man avser att leda dagvatten från fördröjningsytor till Höje å. PLT anser att det inte är tillräckligt utrett vilken påverkan verksamheten kommer att ha nedströms på vattendraget. Vattendraget är redan i nuläget hårt belastad, något som visar sig vid kraftig nederbörd. Ytterligare vattenmängder i Höje å påverkar inte bara åns huvudfåra utan även intilliggande vattendrag och dikningsföretag. Dikningsföretagen är oftast inte dimensionerade för att ta emot så stora mängder dagvatten som nutida påkopplingar medför. PLT anser att följande frågor har lämnats obesvarade i utställningshandlingarna: - Vilken påverkan har de planerade åtgärderna på flödet i vattendraget nedströms? - Vilken påverkan har de planerade åtgärderna på kvaliten i vattendraget nedströms? - Vad är den sammantagna effekten av de planerade åtgärderna på vattendraget nedströms? Det är enligt PLTs mening av stor vikt att Staffanstorps kommun genom noggranna och oberoende utredningar kan påvisa att den ansökta verksamheten inte har en negativ inverkan på vattendraget och dikningsföretag nedströms.

6 Inom ramen för detaljplanearbetet har en dagvattenutredning utförts och ett förlag till dagvattenhanteringen tagits fram. Förslaget innebär att dagvatten inom området ska fördröjas så att utflödet inte överskrider 1,0 l//s, ha (detta motsvarar det fl öde som tillåts till det äldre dikningsföretaget Stora Uppåkra 2:1925 som berör delar av planområdet). Siffran underskrider det schablonfl öde á 1,5 l/s/ha som normalt används vid beräkningar av avrinning från jordbruksmark och som även är det flöde som tillåts till Bergströmshusens dikningsföretag år 1993 som berör stora delar av planområdet. Eftersom planområdet idag består av både jordbruksmark och hårdgjorda ytor från vilka avrinningen är större än från jordbruksmark görs bedömningen att utbyggnaden av området inte kommer att påverka fl ödet i Höje å negativt. För att säkerställa en god dagvattenhantering inom området samt en begränsning av utfl ödet av dagvatten från området har detaljplanen nu kompletterats med krav på att anläggningar för bl a dagvatten måste vara utförda innan bygglov beviljas, samt med krav avseende andel fastighetsarea som måste utföras med genomsläppligt underlag. Se även kommentar till yttrande från Länsstyrelsen. Höje å har idag god kemisk ytvattenstatus men dålig ekologisk status. Ån lider framför allt av problem med miljögifter och övergödning, orsakad av höga halter av kväve och fosfor från omgivande åkermarker. Utbyggnaden av planområdet torde medföra att ämnen som bidrar till övergödning minskar, då ytorna som kan komma att gödslas minskar i storlek. De ökade mängder partiklar, bland annat gummirester, som en ökad hårdgöringsgrad och mer biltrafik inom område leder till bedöms i viss mån kunna sedimenteras inom de fördröjningsytor som planeras inom området. Stora Uppåkra vägsamfällighet Stora Uppåkra vägsamfällighet vill bara påpeka att betongvägen på Gamla Lundavägen under inga omständigheter får brytas upp när man drar nya ledningar för Pihlängen. Måste vägen korsas, som t ex är fallet med dagvattenledningen i planförslaget, får detta ske genom att skjuta de nya ledningarna under vägen. Då nya ledningar för dagvatten dras under Gamla Lundavägen ska detta ske i samråd med samfällighetsföreningen. Per och Åsa Aspelin, Stora Uppåkra 2:93 Vi motsätter oss godkännande av den föreslagna detaljplanen och ställer oss mycket kritiska till varför man över huvudtaget påbörjar detta arbete, främst med anledning till de frågeställningar som Länsstyrelsen och Landsantikvarien framfört i första remissrundans kommentarer. Dessutom är vi starkt kritiska till utformningen av detaljplanen och de synpunkter vi framför med hänsyn till detta är sammanfattade nedan och på följande sidor mer utförligt beskrivna. Synpunkter Sammanfattning - Parkernas placering Hänsyn måste tas till befi ntlig bebyggelse och tidigare hänvisning till komplicerad höjdsättning finns redan i befintligt förslag då åkerns östra delar är de mest vattensjuka. - Trafikflöden Trafi klösningen i detaljplanen är förkastlig då hela området inbjuder till genomfart istället för att skapa återvändsgränder. Fokus bör ligga på cykel- och promenadstigar på sådant sätt som man gör i Hjärup. - Buller En av de få positiva effekterna av det tidigare förslaget var utbyggnaden av bullerskydd mot E22an. I det reviderade förslaget är detta borta m.h.t. en bullerutredning. Detta kommer utan tvekan påverka hela det prospekterade områdets västliga del då utemiljön i trädgårdarna blir påtagligt förorenad av trafikbruset. Parkernas placering För att tillmötesgå de olika behov som vi som fastighetsägare har, vill vi att detaljplanen utformas så att det stora parkstråk som i första förslaget är inritat med orientering åt nordost, istället läggs med sträckning längst vår fastighets norra och västra gräns och tillsammans med den inritade infartsanslutningen till Ga Lundavägen (ang anslutningarna, se vidare i nästa stycke nedan). På detta sätt får både vår fastighet och de nya fastigheterna som läggs på andra sidan parken ett högt livskvalitetsvärde istället för att detta värde bara ges till nya fastigheter kring parkens förläggning i det första presenterade förslaget. Förfl yttningen innebär inte någon påtaglig försämring för fastigheterna i det mer tätbebyggda nordöstra delen då det handlar om mindre än hundra meters förändring. Det är inte mer än rätt att befintliga fastigheter skall kunna dra nytta av de aspekter av höjda värden som en blygsam ersättning till den utsikt, frihet och känsla av livsoas som dagens åkermark skänker och helt går förlorade i utbyggnad enligt föreslagen detaljplan. Med denna alternativa placering torde man även på ett enklare sätt lösa de vattenproblem som finns i åkerns västra del (parkens funktion som vattenfördröjare ) då parken är placerad närmare det mest vattensjuka området. Vägar, infarter och trafikfl öden I de nya områdena som byggs och under senare tid har byggts i Hjärup (t ex Vikingsro, Trädgårdslunden men även gamla områden som t ex Skånebyn), har infarterna till villaområdena för det mesta begränsats till en eller två och hela tänket med Hjärup har varit att se till att genomfart hindras/försvåras. I det vägnät som nu fi nns inritat i första förslaget har denna ide frångåtts gällande Pihlängens villakvarter. Trafikflödena blir okontrollerade och bilpromenerande inbjuds istället. Tänk på vad årsbesökare på

7 Uppåkra Arkeologicentrum kommer kunna medföra i detta hänseende (Jakriborg drar många nyfikna men de kan inte sitta i bilen och köra runt). Inga infarter bör anslutas till Ga Lundavägen, möjligen en (men bättre tänka i cykel- och promenadvägar i dessa fall), och genomfartsmöjligheterna måste tas bort. Dessutom lyser promenad/cykelvägar med sin frånvaro vilket är mycket märkligt då en av de viktigaste anledningarna till att förändra den befi ntliga kulturbyggden är närheten till bra och befintlig kollektivtrafik (mao busshållplatserna Väståkravägen resp Bergströmshusen och eventuellt Lunds lokala bussar på St Lars) även om länsstyrelsen påpekat att det inte på långt när kan anses tillräckligt för att motivera exploatering av förstklassig åkermark samt risken att samhällena byggs ihop. Det argument mot detta som kommunen framför är närheten till cykelstråket mellan Lund och Malmö samtidigt som man ritar en detaljplan helt byggd på biltrafi k och cykel/promenadvägar lyser med sin frånvaro. Biltrafik skall inte premieras utan begränsas och kontrolleras till ett absolut minimum, något som ur miljösynpunkt och krav på hållbar utveckling är självklart menar vi (och Länsstyrelsen). Mycket av kommunens kommentarer blir haltande och ologiska om man tittar sammantaget på de inkomna synpunkterna (Länsstyrelsens, samfällighetens, Landsantikvarien samt privata sakägare) och de lösrykta kommentarer på dessa som kommunen anför. I kommentarerna till synpunkterna på samrådet, menar man att då planeringen av arkeologicentrat görs, kommer hänsyn till detta tas. Det är för sent då många av besökarna kommer vara intresserade av att titta på Jakris nya område (Pihlängen) på liknande sätt som Jakriborg blivit något av ett riksintresse. Har man byggt en trafiklösning som inbjuder till och möjliggör genomfart och rundåkning kommer belastningen bli påtaglig. Hänsyn till det framtida centrat måste tas redan i Pihlängens exploatering. Gamla Lundavägen är dessutom en K-märkt, cementbelagd väg från tidigt 1900-tal och underhåll av denna vägbeläggning torde vara närmast omöjlig att göra. Ytterligare slitage får därmed svåröverblickbara konsekvenser. I detaljplanen bör det fi nnas krav på återställning av den almallé som Ga Lundavägens sträckning är intimt förknippad med. Med detta skulle även fastigheterna öster om Ga Lundavägen komma med och tas hänsyn till i detaljplanen vilket är ett fullständigt naturligt krav vid denna exploatering men som enligt vår mening och Landsantikvariens helt förbisetts i det presenterade förslaget. Dessutom tycks det faktiskt fi nnas riksangelägenheter då vägen enl Landsantikvarien beskrivs som riksintressant. Ytterligare ett generellt krav är att denna detaljplan koordineras med de planer som finns/ görs kring Uppåkra Arkeologicentrum och anslutande vägar vid Ljungs Handel samt Öspab, framförallt ur trafi k och miljösynpunkt men det kan säkert fi nnas anledning att även se över andra aspekter som centrat och Pihlsängens utbyggnad för med sig. Se vidare på bilagda, uppdaterade ritningar. Då den offi ciella detaljplanen inte överensstämmer med ritningen på sid 5 i prospektet map ritade vägar (i illustrationsplanen fi nns ytterligare två anslutande vägar inritade jämfört med i plankarta), har vi bilagt båda ritningarna. Buller En av de få positiva effekterna av det tidigare förslaget var utbyggnaden av bullerskydd mot E22an. I det reviderade förslaget är detta borta m.h.t. en bullerutredning. Detta kommer utan tvekan påverka hela det prospekterade områdets västliga del då utemiljön i trädgårdarna blir påtagligt förorenad av trafi kbruset. Utbyggt bullerskydd söderut skulle avsevärt förbättra detta, både för befi ntliga fastigheter men även för minst en tredjedel av de nya fastigheterna i den sydvästliga delen även om riktvärdena eventuellt inte kommer överskridas. Att det är Trafikverket som ansvarar för bullersanering och utbyggnaden eventuellt blir ekonomiskt komplicerad kan inte vara skäl till att söka genvägar. Kommunen står fast vid sin bedömning avseende parkens läge, med de argument som presenterades i samrådsredogörelsen. En samlad parkyta bedöms dessutom mer användbar och lättutnyttjad än den vinklade yta som föreslås i yttrandet. Kommunen står även fast vid sin inställning avseende trafi kstrukturen inom området - utbyggnaden bedöms inte ge upphov till så stora trafi kmängder på gator och vägar inom respektive i anslutning till området att ett trafikseparerat system är motiverat. Fördelarna med ett silande gatunät överväger nackdelarna - genomsilningsmöjligheterna innebär förbättrad orienterbarhet, mindre belastning i enskilda korsningspunkter, möjligheten att undvika de längre körsträckor som återvändsgator framtvingar och högre grad av den form av trygghet som ökad uppsikt mellan trafikanter leder till. Vad gäller belastningen på Gamla Lundavägen - trafi k till och från områdets västra delar kan i huvudsak antas matas via Pihlängsvägen som nås från matargatan respektive från en anslutningspunkt i den sydligaste delen av den byggda miljön kring Gamla Lundavägen. Flertalet trafikanter bedöms välja den norra infarten vid matargatan. Bebyggelsen i de östra delarna av Pihlängen kan antas matas från flera håll tack vare det silande vägnätet och kommer därmed inte att belasta en enskild punkt längs Gamla Lundavägen. I planprogrammet för Uppåkra Arkeologiska center föreslås UAC nås från E22 och väg 108 via Knästorpsvägen och Stora Uppåkravägen, med centret skyltat vid de två senare. En stor del av trafi ken sägs dock också kunna förväntas välja Lundavägen - Stora Uppåkravägen. I det fall det i samband med planläggningen av UAC bedöms att utbyggnaden av centret kommer att innebära alltför höga belastningar i exempelvis korsningspunkten väg 852 (Lundavägen)/matargatan kommer, såsom beskrevs i samrådsredogörelsen, krav på åtgärder i denna punkt att ställas inför utbyggnaden av centret. Kommunen bedömer

8 dock inte att en så stor del av besökarna till centret kommer att besöka Pihlängen att de till bostadsområdet genererade trafi kmängderna inte kan hanteras inom det inom området nu föreslagna vägnätet med tillhörande trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Kommunen bedömer inte att några särskilda åtgärder utöver de föreslagna trafiksäkerhetshöjande åtgärderna i korsningen matargatan/gc-väg är nödvändiga med anledning av närheten mellan Öspab, Ljungs handel och Pihlängen. Bilrörelserna inom området antas bli så begränsade till antalet att gång- och cykeltrafik huvudsakligen kan ske i blandtrafi k och att det inte krävs några särskilda cykelvägar utöver den befintliga och de som föreslås anläggas för att knyta samman befintlig gång- och cykelväg med busshållplatserna. Separata gångbanor föreslås dock längs Pihlängsvägen, matargatan samt Gamla Lundavägen. Endast de gator som är planlagda som lokalgator i plankartan är juridiskt bindande till sin sträckning. Inom kvartersmark ges exploatören möjlighet att anlägga gator på annat sätt en det illustrerade om så skulle bedömas lämpligt. Dagvattenhanteringen ska dock fortfarande kunna ske på sådant sätt som föreslagits. Den nu föreslagna utbyggnaden bedöms inte komma att bli avgörande för huruvida åtgärder framöver kommer att krävas på Gamla Lundavägen. Längs Gamla Lundavägens västra kant löper befi ntliga telekablar och högspänningsledningar, samt befi ntliga och planerade ledningar för vatten, spillvatten och dagvatten. Att återplanterade träd här är inte lämpligt och skulle troligtvis kräva relativt omfattande ingrepp i betongvägen. Den bullerutredning som utförts visar att den tidigare föreslagna förlängningen av bullerskärmen längs E22 endast skulle sänka bullernivåerna med 1-2 decibel vid den nya bebyggelsen, trots en höjd av 3 meter. Med anledning av skärmens mycket begränsade effektivitet i förhållande till kostnaden för att bygga ut den samt ingreppet i landskapsbilden har det ej bedömts rimligt att ställa krav på uppförande av skärmen. Inkomna yttranden från övriga Ylva och Torbjörn Esping, Stora Uppåkra 2:45 Har med förvåning sett att ni låtit bullerskärmen mot E22 utgå i planen till Pihlängen. I stället ska punktinsatser göras på värst störda hus. Varför? Det fi nns inget resonemang om detta i planhandlingarna. En förlängd bullerskärm nära källan borde väl vara mest effektiv, och ge bättre miljö även för andra i området? Dessutom är det snyggare. Och borde vara ett bra sett att lugna berörda grannar till projektet som reagerat kraftigt. Det hiskeliga planket på Louisebergsområdet avskräcker, det är både fult och tramsigt och delar dessutom byn i två delar. Vad jag förstår går det också att ingå avtal med trafikverket om förlängd plan. Vi uppmanar kommunen att medverka till att exploaterarna tar ett helhetsansvar. Se kommentar till yttrande från Per och Åsa Aspelin. Justeringar efter utställning Under utställningen inkomna synpunkter har lett till följande förändringar av planförslaget: Plankarta Kompletteras med en administrativ bestämmelse som innebär att bygglov endast får beviljas under förutsättning att anläggningar för avlopp (även dagvatten) är utförda och godkända av kommunen. Kompletteras med krav gällande minsta andel av fastighetsarean som måste utformas med genomsläppligt underlag, exempelvis grus, stenmjöl, trätrall, gröna tak eller gräsyta - 60, 50 respektive 40 %. Kompletteras med bestämmelse som innebär att hus ska utföras som källarlösa. Bestämmelsen Området ska höjdsättas och utformas så att dagvattenhantering kan ske i enlighet med till detaljplanen utförd dagvattenutredning utgår Kompletteras med egenskapsbestämmelsen ledning - område för ledning, inom parkytorna längs Gamla Lundavägen och matargatan. Kompletteras med plankförbud mot allmän plats - NATUR i de delar av kvartersmarken som gränsar mot gc-väg och naturmark och där ingen bullerskärm planeras. Revideras gällande bullerskyddsbestämmelserna - hänvisning till utförd utredning utgår till förmån för hänvisning till illustration i planbeskrivningen. Illustrationskarta (ingår i planbeskrivningen) Kompletteras med nya gatunamn för nya lokalgator - Cikoriavägen, Gråbovägen, Malörtsvägen respektive Timotejvägen.

9 Planbeskrivning Förtydligas med avseende på styrande plan- och bygglagstiftning. Kompletteras med information om att delägarna i s:4 och s:5 har rätt till ersättning då deras mark tas i anspråk för kvartersmark och allmän plats. Kompletteras med information om befi ntlig högspänningsledning längs Gamla Lundavägen. Kompletteras med information om att ledningsrätt alternativt servitut ska sökas för nätstationer och ledningar. Förtydligas med avseende på Sydvattenledningens ungefärliga sträckning. Kompletteras med information om att befi ntlig gång- och cykelväg ska undantas vid bildandet av gemensamhetsanläggningar, samt att gatubelysning ska ingå i gemensamhetsanläggning. Kvarstående synpunkter på detaljplanen De berörda intressenter som inte fått alla sina synpunkter tillgodosedda är: Övriga som ej fått sina synpunkter tillgodosedda Utställning Ylva och Torbjörn Esping, Stora Uppåkra 2:45 Samråd Stefan Tagesson Staffanstorp Katarina Jeraeus Thomas Lexén Planarkitekt Stadsarkitekt Staffanstorps kommun Staffanstorps kommun Utställning Länsstyrelsen Lantmäteriet Lunds kommun Lunds stifts Prästlönetillgångar Stora Uppåkra vägsamfällighet Per och Åsa Aspelin, Stora Uppåkra 2:93 Samråd Länsstyrelsen Lunds kommun Stiftelsen Akademihemman Stora Uppåkra samfällighetsförening Jonas Gustafsson och Anna Wihlberg, Stora Uppåkra 2:67 Birgitta och Magnus Edlund, Stora Uppåkra 2:92 Anna Lihdén, Stora Uppåkra 2:44 Per och Åsa Aspelin, Stora Uppåkra 2:93