De miljörelaterade jobbens framtid i Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De miljörelaterade jobbens framtid i Sverige"

Transkript

1 Ura 2000:1 ISSN De miljörelaterade jobbens framtid i Sverige - Var kommer de nya jobben och i vilken omfattning? AMS Utredningsenhet prognossektionen Tord Strannefors Torbjörn Israelsson Internationella Miljöinstitutet vid Lunds Universitet Författare: Kristofer Kvernes Antonia Simon Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Projektledare: Nicholas Jacobsson Thomas Lindhqvist Rapporten ingår i serie Ura som utges av AMS Utredningsenhet.

2 FÖRORD...4 SAMMANFATTNING INLEDNING...7 SYFTET MED RAPPORTEN... 8 METOD... 8 LÄSANVISNING BAKGRUND...10 SVENSKA STUDIER IVA...10 Miljödepartementet...11 Miljöexportutredningen...12 Statistiska centralbyrån...12 INTERNATIONELLA STUDIER Miljörelaterade jobb i Norden...13 Miljörelaterade jobb inom EU...15 Den internationella miljömarknaden...16 Svensk miljöindustri i internationell konkurrens DEFINITION AV MILJÖRELATERADE JOBB MILJÖINDUSTRIN...20 JOBB I KÄRNBRANSCHERNA ÖVRIGA JOBB INOM MILJÖINDUSTRIN SLUTSATSER INTERVJUER MED MILJÖANSVARIGA UTANFÖR MILJÖSEKTORN...30 PRIVATA SEKTORN Miljörelaterade jobb i livsmedelsindustrin...32 Miljörelaterade jobb i verkstadsindustrin...33 Miljörelaterade jobb inom telecom och IT...35 Miljörelaterade jobb inom handel och transport...36 Miljörelaterade jobb inom byggbransch och fastighetsförvaltning...37 Miljörelaterade jobb inom den finansiella sektorn...38 Miljörelaterade jobb inom energisektorn...39 Miljörelaterade jobb inom skogs- och gruvnäringen...40 Miljörelaterade jobb inom kemisk industri...43 MILJÖRELATERADE JOBB I MINDRE FÖRETAG KOMMUN OCH LANDSTING ARBETSMARKNADENS PARTER OCH INTRESSEORGANISATIONER SLUTSATSER MILJÖRELATERADE JOBB SOM ETT RESULTAT AV INVESTERINGSPROGRAM Mkr. till miljöinvesteringar Mkr. i investeringsbidrag...55 Lokala investeringsprogram...57 SLUTSATSER MILJÖUTBILDNINGAR I SVERIGE...59 UTBILDNINGSPROGRAM OCH KURSER PÅ GYMNASIET Åsikter inom Skolverket...62 MILJÖINRIKTADE UTBILDNINGSPROGRAM OCH KURSER INOM HÖGSKOLAN Traditionell grundutbildning följd av specialisering inom miljöområdet Avklarad utbildning följd av miljöinriktad tilläggsutbildning på kandidat-, magister- eller forskarnivå Miljöfokuserad utbildning

3 4. Fördjupning inom traditionellt utbildningsprogram Traditionellt utbildningsprogram med integrerad miljöutbildning Fristående miljökurser som komplement till traditionella utbildningsprogram...67 Högskoleverket...68 ANDRA MILJÖUTBILDNINGAR SLUTSATSER - TILLGÅNG OCH EFTERFRÅGAN ANALYS OCH SLUTSATSER INTERVJULISTA REFERENSER

4 Förord Denna rapport har skrivits vid Internationella Miljöinstitutet i Lund, på uppdrag av AMS. Författarna skulle vilja framföra sitt tack till Torbjörn Israelsson vid AMS samt till Thomas Lindhqvist och Nicholas Jacobsson vid Internationella Miljöinstitutet för stöd och kommentarer under arbetets gång. Vi vill även tacka alla de personer som välvilligt ställt upp och deltagit i de intervjuer som genomförts. Lund, Februari 2000 Kristofer Kvernes och Antonia Simon 4

5 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att belysa hur arbetsmarknaden relaterad till miljöfrågor kommer att utvecklas i Sverige, samt hur väl detta stämmer överens med de miljörelaterade utbildningar som erbjuds idag. Analysen bygger på 110 intervjuer med ett brett urval av företrädare för olika parter inom näringsliv, myndigheter och utbildningsväsen. Rapporten omfattar alla de jobb som relaterar till miljöfrågor. Vi lämnar därmed den traditionella termen gröna jobb, som ofta förknippas med statligt initierade arbeten. För att visa på denna vidare syn på vilka arbetsuppgifter som har betydelse för miljöarbetet, talar vi därför om miljörelaterade jobb. Vår definition av miljörelaterade jobb lyder: Miljörelaterade jobb är jobb i miljöindustrin samt de jobb i övriga organisationer där arbetsuppgifterna innefattar att förbättra organisationens eller omvärldens miljöprestanda. Enligt denna definition kan man urskilja tre huvudtyper av jobb: 1. Jobb inom miljöindustrin, t.ex inom återvinningsindustrin eller miljökonsultsektorn. 2. Miljörelaterade jobb i andra typer av företag och organisationer, t.ex. miljöansvariga i privata företag och Agenda 21-ansvarig i kommunerna. 3. Jobb som är ett resultat av investeringsprogram och dylikt. I rapporten drar vi följande slutsater: Miljörelaterade arbetsuppgifter och ansvarsområden kommer att integreras allt mer i befintliga arbetsuppgifter inom alla nivåer och uppgifter på arbetsplatser. Antalet miljörelaterade jobb kommer totalt sett att öka, men detta beror huvudsakligen på att miljöfrågor integreras i befintliga jobb, snarare än att nya miljörelaterade jobb skapas. Kraven på kompetens för dessa miljörelaterade jobb utgörs främst av förmågan att kunna relatera miljöfrågorna till sitt yrke på ett konstruktivt sätt och en allt högre utbildningsnivå. Det vill säga välutbildade ingenjörer, ekonomer, jurister med flera kommer att vara mer efterfrågade om de också har en adderad miljökompetens. Utbud och efterfrågan när det gäller miljörelaterad kompetens stämmer bara delvis överens. För många rena miljöspecialister utbildas, inte minst på landets högskolor, i förhållande till den väntade efterfrågan. Däremot finns ett behov av relevant miljöutbildning för personer med annan grundkompetens. På utbildningsområdet behöver man därför hitta sätt att integrera miljökunskap inom alla ämnesområden. Om man från statligt håll vill satsa på långsiktigt verkande åtgärder för att nå en hållbar samhällsutveckling, är det bättre att satsa på förebyggande åtgärder som kompetensutveckling och integrering av miljöfrågor i olika utbildningar, snarare än att an- 5

6 ställa personer för att kortsiktigt försöka läka de miljöskador som samhället åstadkommer. Staten har också en viktig roll genom att den skapar de lagar och andra regler som i mycket bestämmer vilka miljöuppgifter som företag, myndigheter och andra aktörer kommer att utföra. Att på detta sätt skapa efterfrågan på miljörelaterad arbetskraft är miljömässigt motiverat och långsiktigt hållbart. Miljöfrågor är relevanta för sysselsättningsutvecklingen och fler jobb kommer att finnas tillgängliga i framtiden. Staten kan också skapa en ytterligare efterfrågan genom lagstiftning, forskning och teknikutveckling. Det finns en risk att vi idag utbildar många till arbetslöshet genom att de enbart får en utbildning inom miljöfrågorna, istället för att miljökompetens integreras i eller adderas till annan grundkompetens. 6

7 1. Inledning Miljöbranschen betraktas av flera bedömare som en av de branscher som kan komma att expandera och skapa nya jobb i Sverige. Argumentet lyder att genom att skapa nya miljöjobb i samhället, kan man både förbättra miljön och få ned arbetslösheten med en och samma åtgärd. Förhoppningarna på omställningen av samhället till ekologisk hållbarhet är stora i det här sammanhanget: Att forma en väg till tillväxt som också är ekologiskt uthållig ställer större krav på förnyelse än vad vi är vana vid. Utmaningen är enorm. Men just i omställningens storlek ligger också möjligheterna till att göra den till en av de stora drivkrafterna för tillväxt och jobb. (...) Den ekologiska omställningen kan bli en av de starkaste drivkrafterna i ekonomin under 2000-talets första årtionde. 1 Om påståendena i citatet ovan är sanna och dess förhoppningar skall infrias, är det angeläget för både regering, myndigheter och den privata sektorn att veta på vilket sätt man skall agera för att den ekologiska omställningen skall passa in i den övriga samhällsutvecklingen. Det finns dock få beskrivningar av miljöjobben som behandlar olika intressenters åsikter om hur de framtida miljöjobben kommer att se ut, eller vilka kompetenser som behövs för att kunna lösa de problem vi kommer att ställas inför i arbetslivet. Så hur stor är då egentligen miljösektorn i Sverige mätt i sysselsättning, och hur snabbt och på vilket sätt förändras den? Vilken typ av kompetens krävs för de nya miljörelaterade jobben? Kommer det att krävas ökade utbildningsinsatser inom specifika områden eller helt nya typer av utbildningar? Vilka utbildningar finns idag och är dessa anpassade efter de kompetensbehov som uppstår inom de miljörelaterade jobben? Denna rapport kommer att söka svar på frågor som dessa genom att analysera miljörelaterade utbildningar och arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsstyrelsen är beställare av denna rapport, som har skrivits vid Internationella Miljöinstitutet i Lund. 1 Tillväxt i grönt folkhem - inför socialdemokraternas extra partikongress mars år (1999) Stockholm: Stockholmstidningen, September

8 Syftet med rapporten Syftet med rapporten är att belysa trender inom miljörelaterade jobb och att kartlägga miljörelaterade utbildningar i Sverige. Metod Först analyseras olika definitioner och studier av miljöbranschen, och miljörelaterade jobb definieras som term. Sedan görs ett antal intervjuer med personer kunniga i miljörelaterat arbete och dess framtid. Syftet med intervjuerna är att få ett så brett spektrum som möjligt av åsikter om miljörelaterade jobb från såväl privat som offentlig sektor. Därför har tjänstemän vid olika departement, politiker, universitetsanställda, kommunanställda, företrädare för arbetsmarknadens parter, konsulter, representanter för branschförbund och fackliga organisationer, rekryterare och miljösamordnare och miljöchefer vid större och mindre privata företag inom en rad branscher intervjuats. Därefter identifieras och sammanställs befintliga svenska miljöutbildningar. En klassifikation av olika typer av miljökompetenser som utbildningarna leder fram till görs. Informationen kommer både från olika universitets och högskolors hemsidor, och genom intervjuer med utbildningssamordnare och andra med kunskaper inom området. Vi söker svar på frågor som vilken typ av kompetens som krävs för de framtida miljörelaterade jobben, hur väl nuvarande och planerad utbildning täcker framtida efterfrågan på miljökompetens och om det kommer att krävas ökade utbildningsinsatser inom specifika områden och/eller nya typer av utbildningar. I analysen sammanställs resultaten av undersökningen och slutsatser dras om efterfrågan på miljörelaterade jobb och hur väl nuvarande utbildningar lämpar sig att möta arbetsmarknadens krav. Hur förväntas den miljörelaterade sysselsättning förändras? Finns det en potential sysselsättningstillväxt och vilken typ av arbeten förväntas i så fall uppstå? Även faktorer som påverkar framtidsbilden av de miljörelaterade jobben behandlas. Rapporten är en kvalitativ studie, där informationen i huvudsak är inhämtad i telefonintervjuer och personliga intervjuer med öppna frågor. Anledningen till att denna metod valdes var komma de intervjuades egna åsikter så nära som möjligt, utan att styra dem med fasta svarsalternativ. En konsekvens av denna metod är att de data som samlats in blivit svåra att presentera i sammanställd form. Resultaten presenteras istället huvudsakligen i textform i kapitel 4-6, vilket kan upplevas som väl detaljerat. För att förtydliga sammanfattningen av intervjusvaren används följande ordinalskala (se Tabell 1). Om O% av de intervjuade svaren uttrycker en åsikt står det i texten att inga av svaren uttryckte denna åsikt, och om 1-35% av de intervjuade var av en viss åsikt står det att några var av denna åsikt, osv. Denna gruppering görs för att lättare kunna jämföra svar mellan intervjugrupper med olika antal intervjuade. 8

9 Tabell 1 Använd term för antal svarande i en grupp intervjuade personer Term Inga 0% Några 1-35% Hälften 36-64% Merparten 65-99% Samtliga 100% % av svarande Urvalet av företag och sakkunniga i intervjuunderlaget är gjort för att läsaren skall få en så god överblick över miljöfrågornas roll på arbetsmarknaden som möjligt. Därför kan man inte dra några statistiskt säkra slutsatser av innehållet i rapporten av typen: hälften av Sveriges företags miljöchefer tycker A eller B. Målsättningen har istället varit att få så god spridning i intervjuunderlaget och så god kunskap inom respektive ämnesområde som möjligt. Dessutom har en litteraturstudie gjorts inom ämnet. Några rapporter visade sig mycket användbara under arbetets gång och beskrivs i kap 2. Resten av litteraturen har huvudsakligen använts som bakgrundsmaterial för att kunna rikta studien. Läsanvisning Kapitel 2 är en genomgång av svensk och utländsk litteratur som behandlar miljö- och sysselsättningsfrågor. I kapitel 3 beskrivs den definition av miljörelaterade jobb som används i denna rapport. Kapitel 4-6 är en genomgång av de data som insamlats genom intervjuer och litteraturstudier. Dessa kapitel är ganska ingående och detaljerade. Kapitel 4 behandlar miljöindustrin, kapitel 5 tittar på den privata och offentliga sektorn och kapitel 6 beskriver olika investeringsprogram. Varje kapitel följs av en kort sammanfattning. I kapitel 7 görs en klassificering av olika miljörelaterade utbildningar i den svenska gymnasie- och högskolan. Den som snabbt vill ta till sig materialet i rapporten kan läsa sammanfattningarna i kapitel 4-7 eller kapitel 8, som är en analys av materialet och slutsatserna. 9

10 2. Bakgrund Inom offentlig förvaltning har det satts stora förhoppningar till kombinationen av sysselsättningsfrämjande och miljöförbättrande åtgärder. Olika metoder för att främja miljörelaterad sysselsättning har prövats, från statligt håll till exempel i form av investeringsbidrag för kretsloppsanpassning. Inom den kommunala verksamheten har en mängd utvecklingsprojekt och investeringar genomförts med både miljömässigt hållbar utveckling och ökad sysselsättning som mål. I debatt och utredningar har uttrycket gröna jobb kommit att bli den mest använda termen för arbeten som är relaterade till miljön, trots att gröna jobb inte är någon enhetlig term. I de förberedande arbetet med denna rapport utfördes en litteraturstudie för att kartlägga vad som har skrivits och sammanställts inom ämnet tidigare. Denna litteraturstudie visade att det är oklart vilka arbetsuppgifter som ingår i ett arbete ett s.k. grönt jobb. Det existerar många olika definitioner för gröna jobb alltifrån jobb inom miljöindustrin till jobb som uppkommit ur olika typer av miljörelaterade investeringsprogram eller jobb inom företag som tillverkar miljöprodukter. Nedan följer en genomgång av de mest relevanta studierna av miljösektorn, men även av gröna jobb och sysselsättning i Sverige, Norden och EU. I kapitel 3 beskrivs sedan den definition som kommer att användas i resten av denna rapport. Svenska studier IVA En av de tidigaste uppskattningarna av sysselsättningen inom svensk miljöindustri gjordes av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin Enligt rapporten Miljödriven teknikutveckling kan miljösektorn delas upp i två huvudkategorier. Dels i miljödrivna företag, vilket innebär företag som är miljödrivna i sin produkt och/eller i sin processutveckling. Enligt IVA utgör dessa huvuddelen. En mindre del består av renodlade miljöteknikföretag som tillhandahåller produkter eller tjänster för att ta hand om eller oskadliggöra restprodukter och utrustning för mätning eller analys av miljökonsekvenser. 3 Figur 1 IVAs beskrivning av miljösektorns två huvudkategorier av företag 4 Miljösektorn Renodlade miljöteknikföretag Företag som tillhandahåller: - produkter eller tjänster för att ta hand om eller oskadliggöra restprodukter - utrustning för mätning eller analys av miljökonsekvenser Miljödrivna företag Företag som är miljödrivna i sin produkt- och/eller processutveckling. 2 Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin. Miljödriven teknikutveckling. Gotab, Stockholm, Ibid. 4 Ibid 10

11 I sin rapport utförde IVA en analys av storleken på den rena miljötekniksektorn Den totala sysselsättningen uppskattades då till personer och omsättningen till 15 miljarder. Rapporten bedömde att denna sektor visserligen kommer att öka något i omsättning, men genom att miljökrav matchas med teknikutveckling, rationaliseringar och automatiseringar innebär utvecklingen endast ett marginellt bidrag till sysselsättningen. Dessutom ansåg IVA att även miljöanpassad produktutveckling leder till att processer och det slutgiltiga omhändertagandet av produkten blir mer rationellt. 5 Trots fokus på miljötekniksektorn i studien, anser IVA att det är mer väsentligt att stimulera miljödriven teknikutveckling i allmänhet, dels p.g.a. miljötekniksektorns begränsade storlek, och dels eftersom marknaden här spelar en stor roll med ökad efterfrågan på miljöanpassad teknik. 6 Enligt IVA har alla företag som är miljödrivna goda förutsättningar i den internationella konkurrensen och enligt en grov uppskattning kan ca 2/3 av svenskt näringsliv uppnå en hög grad av miljödriven teknikutveckling. 7 IVA identifierade även de faktorer som stimulerar en miljödriven teknikutveckling. De kom fram till att det huvudsakligen var kundkrav (till exempel i form av offentlig upphandling) som påskyndade utvecklingen, men att även politiska styrmedel, ökad kunskap om miljöproblem, ökat producentansvar och vikten för förtaget av att behålla en god image och skapa ett förtroende för företaget. 8 De största hindren för miljödriven teknikutveckling ansågs vara höga investeringskostnader och brist på miljökompetens, något som tyder på ett stort behov av att integrera miljöfrågor i all typ av utbildning. 9 Enligt studien finns det fyra parter som kan påverka den miljödrivna teknikutvecklingen, nämligen näringsliv, myndigheter, marknad och forskningsinstitutioner. Grundförutsättningen för att teknikutvecklingen bidrar till ett hållbart samhälle i ett längre tidsperspektiv, är att kommunikationen mellan dessa parter förbättras. 10 Miljödepartementet Miljödepartementet urskiljer tre betydelser för termen gröna jobb : Miljöindustri. Företag som sysslar med vattenrening, avfallshantering, återvinning, rening av luftutsläpp m.m. eller utvecklar teknik till sådan verksamhet. 2. Miljödrivna företag. Företag som producerar miljöanpassade produkter (skonsamma för naturen, gjorda av återvunnet material etc.) och företag som har miljöanpassat sin produktion (t.ex. tillverkare av kylskåp, papper. m.fl.) 5 Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin. Miljödriven teknikutveckling. Gotab, Stockholm, Ibid 7 Ibid 8 Ibid 9 Ibid 10 Ibid 11 Regeringskansliet, Miljödepartementet. Gröna jobb, Miljö-, närings- och arbetmarknadspolitik i samverkan. Regeringskansliets offsetcentral, Stockholm,

12 3. Arbetsmarknadsåtgärder och investeringsprogram med miljöinriktning. Miljöexportutredningen 1998 kom en ny analys av den svenska miljöindustrin i Slutbetänkandet av Miljöexportutredningen 12. Enligt denna rapport delas miljöindustrin upp i renodlade miljöteknikföretag och i miljödrivna företag, en definition som ligger väl i linje med IVAs och miljödepartementets definition: 1. Enligt rapporten inriktas miljöteknikföretagens verksamhet på rening av emissioner till luft och vatten samt avloppsrening, avfallshantering, sanering och bullerbegränsning. Dessutom ingår vissa miljökonsulttjänster, såsom mätning och analys av miljöpåverkan. Miljöarbetet är åtgärdande och innebär ofta städning av andras miljömisslyckanden. Lagstiftning och myndighetskrav driver utvecklingen Miljödrivna företag, å andra sidan, finns inom alla branscher och ofta inom en annan verksamhet än miljö. Man hanterar miljöfrågorna som en strategisk fråga, dvs. väl förankrad i ledningen. Miljöfrågor prioriteras i varje val i företaget. Miljöarbete är decentraliserat, proaktivt och förebyggande. Kundkrav driver utvecklingen. Man tillhandahåller produkter och tjänster med hög miljöprestanda. 14 Statistiska centralbyrån Statistiska centralbyrån, SCB, gav 1999 ut en rapport, Miljöföretag och gröna jobb i Sverige 15, och 2000 kom uppföljaren; The Environment Industry in Sweden SCB använder sig i båda fallen av OECD och Eurostats definition av miljöindustrin som lyder: Industrin för miljövaror och tjänster består av aktiviteter som producerar varor och tjänster som mäter, förebygger, minimerar eller återställer förstörd miljö i vatten, luft och jord samt även de problem som är relaterade till avfall, buller och ekosystem. Detta innefattar även renare teknologier samt varor och tjänster som minskar miljörisker eller minimerar utsläpp och resursanvändning. 17 SCB använder Eurostats definition av miljöindustri när beräkningar av dess betydelse för ekonomisk verksamhet och arbetsliv skall göras. SCB använder termen gröna jobb sparsamt, och talar i allt väsentligt istället om miljöindustrin. SCB har valt att räkna alla anställda vid arbetsställen vars huvudsakliga verksamhet är inom miljöindustrin som gröna jobb. 18 Där ingår både rena miljöteknikföretag och produktion av miljöanpassad teknik. Däremot ingår inte nödvändigtvis alla miljödrivna företag eftersom dessa även innefattar företag med 12 SOU 1998:118. Närings- och handelsdepartementet. Sustainable Sweden - a success story. Möjligheter och hinder for en internationalisering av ett svenskt miljöanpassat näringsliv. Slutbetänkande av Miljöexportutredningen, Stockholm, Ibid 14 Ibid 15 SCB, Miljöföretag och gröna jobb i Sverige, Rapport 1999:2. 16 SCB, Rapport 2000:1, The Environment Industry in Sweden SCB, Miljöföretag och gröna jobb i Sverige, Rapport 1999:2. 18 SCB Miljöföretag och gröna jobb i Sverige Rapport 1999:2. 12

13 miljövänlig produktion. 19 Dessutom räknas inte heller miljörelaterade jobb i andra branscher, t.ex. miljösamordnare i annan tillverkningsindustri och Agenda 21-samordnare i den kommunala miljöförvaltningen. Fördelen med en sådan relativt snäv definition av gröna jobb, som miljöindustrin, är att det blir lätt att samla in data och föra statistik över förhållanden och förändringar i de gröna jobben. Nackdelen är att man missar alla de miljörelaterade jobb som finns utanför den definierade miljöindustrin. Internationella studier Miljörelaterade jobb i Norden Behovet av utbyte av idéer och erfarenheter inom området sysselsättning och miljö mynnade ut i en konferens i Nordiska Ministerrådets regi i april Temat för konferensen var integrationen av miljö- och sysselsättningsinsatser i de nordiska länderna. 20 Från svenskt håll framhölls att kampen för högre sysselsättning måste förenas med en bättre miljö. 21 Det påpekades att det råder en mycket stor obalans mellan de krav som företagen ställer på de som skall nyanställas och de arbetssökandes kompetens. 80 procent av de lediga jobben kräver en gedigen yrkes- eller akademisk utbildning. Det är dock bara 20% av arbetskraften som har denna utbildningsbakgrund, vilket innebär att Sverige står inför ett stort utbildningsproblem. Från Näringsdepartementet i Sverige menade man att fyra områden har störst betydelse för sysselsättningen och dess relation till ekonomisk tillväxt och miljö. 22 Den offentliga upphandlingen, som omfattar 300 miljarder kr per år, kan styras i riktning mot att skapa bättre miljö och ökad sysselsättning. De regionala tillväxtavtalen kräver att varje län självt tar initiativ till tillväxt. Energiprogrammet innefattar totalt 9 miljarder kr som skall investeras i minskad energianvändning. De lokala investeringsprogrammen, som omfattar totalt 6,8 miljarder kr, har avsatts miljöinsatser där sysselsättningen är en viktig faktor. Det är även viktigt att i konjunktursvackor ha en bank av jobb att ta till. Svenska Kommunförbundet informerade om ett projekt med miljöinformatörer som under sysselsatte arbetslösa. 23 Syftet med projektet var att genom information och utbildning öka människors kunskap och engagemang inom miljöområdet. Den teoretiska utbildningen innehöll projektkunskap, starta-eget-information, miljökunskap och presentationskunskap, mm. Hälften av dem som var med i projektet har ett nytt jobb, startat eget eller börjat på högskolan. Från danskt håll var man noga med att poängtera att miljöpolitiken har som uppgift att för- 19 Ibid 20 Nordisk Ministerråd, Nordisk konferens om sysselsättning och miljö, 13 april 1999 i Stockholm. 21 Lars Lindén, Länsarbetsdirektör i Hallands län. 22 Bengt K Johansson, Näringsdepartementet. 23 Peter Wenster, Kommunförbundet. 13

14 bättra miljön, inte sysselsättningen. Däremot kan man i perioder av hög arbetslöshet koppla den växande aktiviteten på miljöområdet till sysselsättningsfrågorna. Den gröna jobbpoolen är en statlig insats som skall främja nya jobb genom anslag till konkreta miljöinitiativ inom t ex stadsekologi, trafik, återanvändning och återställande av naturen. Totalt direkta och indirekta jobb har skapats i danska projekt, men dessa kommer att minska efter projektens slut, och är alltså kortvariga till sin natur. Däremot har jobbpoolens satsning på lönebidrag till personer inom miljöledning i mindre företag slagit väl ut, då de flesta av de berörda personerna blivit kvar i företagen även efter bidragsperiodens slut. Ett jobb i jobbpoolen har kostat i genomsnitt kr per år. Danska undersökningar visar att de gröna initiativen inte gynnar lågutbildad arbetskraft, utan att det är högre tjänstemän och yrkesutbildade som efterfrågas. jobbpoolen har varit inriktad på att skapa ordinarie gröna jobb, vilket har resulterat i främst akademikerjobb snarare än sysselsättning till grupper som långtidsarbetslösa och lågutbildade. Vidare kan miljöregleringar bidra till både miljöförbättringar och ökadsysselsättning. Ett mycket bra exempel är den danska vindkraftsindustrin, där en medveten satsning på förnyelsebar energi och högt ställda teknikkrav har bidragit till uppbyggnaden av en dansk vindkraftsindustri, som idag är dominerande på världsmarknaden och sysselsätter ca personer. 24 I Norge diskuteras främst miljöeffekterna och de långsiktigt positiva effekterna av t ex gröna skattereformer, snarare än det kortsiktiga sysselsättningsperspektivet. En orsak till detta är att Norge har en relativt låg arbetslöshet på ca 3%. Gröna skattereformer måste utformas på stabilt sätt för att ge förutsägbara skatteintäkter. Norge har positiva erfarenheter från statliga satsningar på miljörelaterade sysselsättningsprojekt från tidigt 1990-tal, men bara något tusental arbeten kunde skapas. Potentialen för att skapa liknande projekt sett i ett långsiktigt perspektiv bedöms som liten. På längre sikt kan istället satsningar på utbildning och stöd till teknikutveckling och forskning vara effektivare. Det är viktigt att inte koncentrera diskussionen om miljörelaterad sysselsättning till enkla program som syftar till att stimulera miljöindustrin. En så stor miljöindustri som möjligt är inget självändamål. Den övergripande ekonomiska politiken och sektorspolitiken är avgörande för effekten på miljön och sysselsättningen. 25 Även i Finland har satsningar på miljö och sysselsättningsarbeten gjorts. Kostnaden för dessa har varit ca mark i månaden. Projekten har varit arbetskraftsintensiva men kortsiktiga till sin utformning. I Finland genomfördes 1997 en grön skattereform, där skatten på koldioxid höjdes samtidigt som arbetsgivaravgifterna sänktes. Resultatet av den gröna skattereformen var både på gott och ont. För närvarande överstiger rabatten på löneskatten ökningen av de gröna skatterna fyrfaldigt, vilket innebär ett inkomstbortfall för staten. Från finsk sida betonar man miljöeffekten av skatteväxlingen, inte sysselsättningseffekten, eftersom jobb även slås ut av de högre miljöskatterna. Skatteväxlingen kommer därför att användas främst som ett instrument för att förbättra miljön i Finland, inte som ett sätt att skapa fler arbeten. Därtill är effekten av den sänkta arbetsgivaravgiften för liten. 24 Nordisk Ministerråd, Nordisk konferens om sysselsättning och miljö, 13 april 1999 i Stockholm. 25 Ibid 14

15 Miljörelaterade jobb inom EU The International Institute for the Urban Environment har i en studie, Let s make Green Work, gjort en sammanfattning av europeiska studier om gröna jobb. Studien särskiljer på personer som jobbar direkt med miljöjobb (t.ex. personer som arbetar med vindkraft och återvinning) och på dem som har indirekt miljörelaterade arbeten (t.ex. miljökonsulter). I det flesta länder, Sverige är dock ett undantag, arbetar fler personer indirekt med miljöfrågor än direkt. Fördelningen av dessa jobb inom EU:s stater samt statistik från USA, Japan, Schweiz och Norge framgår av följande tabell: Tabell 2. Beräkningar avseende miljörelaterad sysselsättning i EU, Japan, Schweiz, Norge och USA. 26 Direkt miljösysselsättning X Indirekt miljösysselsättning X Total miljösysselsättning X Total miljösysselsättning som % av EU totalt Österrike 41,5 10,9 52,3 3,0 1,2 Belgien 15,5 10,6 26,1 2,0 0,4 Danmark 15,9 6,4 22,3 1,0 0,7 Finland 13,6 7,6 21,2 1,0 0,7 Frankrike 200,9 121,8 322,6 21,0 0,9 Tyskland 316,5 131,4 447,8 29,0 0,9 Grekland 5,1 2,9 8,0 1,0 0,1 Irland 8,7 3,8 12,5 1,0 0,7 Italien 100,6 65,0 165,6 11,0 0,5 Luxemburg 1,6 0,1 1,8 0,0 0,8 Holland 88,7 18,6 107,4 7,0 1,3 Portugal 17,1 7,7 24,8 2,0 0,4 Spanien 37,6 15,3 52,8 3,0 0,3 Sverige 40,7 32,0 72,6 5,0 1,0 England 140,3 22,1 195,5 13,0 0,6 Hela EU 1044,3 489,2 1533,4 100,0 0,7 Norge 4,2 0,2 Schweiz 15,6 0,45 Japan 580,0 1,3 USA 1070,0 1,2 Direkt miljösysselsättning som % av sysselsatta Enligt denna tabell bidrar antalet miljörelaterade jobb i Tyskland och Frankrike till hälften av alla miljörelaterade jobb i Europa. Sverige hade personer som arbetade direkt med miljöjobb, och indirekt. Dessa siffror är lägre än de mer detaljerade siffror som SCB påvisar senare i den här rapporten. Detta beror förmodligen på att en snävare definition har använts för vad som anses vara direkta miljöjobb än vad som används av SCB, eller vad som används i den här rapporten. Detta skulle kunna tyda på att siffran för de totala miljörelaterade jobben i Europa (1,5 miljoner jobb) också är för låg, eller en indi- 26 Let s make green Work, A publication for the Network of Urban Forums for Sustainable Development, The Internationel Institutet for the Urban Environment, med referens till The European Observatury for SMEs (1998), European Network for SME Research, Fifth Annual Report, Zoutermeer, EIM. 15

16 kation på hur svårt det är att beräkna miljörelaterade jobb. Enligt en annan rapport som gjorts av Eurostat; EU Employment Report , så beräknas antalet sysselsatta med miljörelaterade job inom EU 1997 vara mer än dubbelt så högt, totalt 3,5 miljoner personer. Av dessa arbetade 2 miljoner med konsultverksamhet, koordination och informationshantering inom återvinning, förnyelsebar energi, naturvård och restaurering av mark. De övriga 1,5 miljoner personerna arbetade med produktion av miljörelaterade produkter. En hel del studier har visat hur den europeiska miljösektorn har vuxit under de senaste 5-10 åren. Alla pekar på en ganska avsevärd ökning av jobb inom sektorn. Den schweiziska ecoindustrin har t.ex. ökat med 344% mellan 1985 och Merparten av dessa studier förutspår en fortsatt ökning men väldigt få preciserar antalet jobb som kommer att uppstå. Enligt en studie kommer antalet nya jobb inom sektorn för förnyelsebara energi att öka med mellan och 1 miljon de närmaste tio åren. 28 Den internationella miljömarknaden På det stora hela ökar medvetenheten om behovet av miljöåtgärder snabbt runt om i världen. Insatser för miljöförbättring bedöms utgöra ett av de områden för ekonomisk verksamhet som uppvisar allra högst tillväxt, även om den varierar mellan regioner i världen, teknikområden och branscher. Marknaden präglas av ett stort antal internationella överenskommelser, regler och krav som ger upphov till efterfrågan på miljöanpassade produkter och tjänster liksom på renodlad miljöteknik. 29 Hittills har efterfrågan på miljöåtgärder varit mest beroende av nivån på den ekonomiska utvecklingen och industrialiseringsgraden i olika länder. Fram till 1992 utgjorde OECD länderna 90% av den totala miljömarknaden. Sedan FN:s Riokonferens 1992 har detta gradvis förändrats och efterfrågan på miljöåtgärder har ökat världen över. Denna trend förväntas fortsätta, men tros komma att variera kraftigt i olika regioner. Miljöutvecklingens inriktning antas också förändras. Vissa länder, främst u- länder, väntas hoppa över vissa led i industrialiseringsprocessen och istället använda sig av nyare teknologier i syfte att minimera resursförbrukning och utsläpp. 30 Svensk miljöindustri i internationell konkurrens Miljöexportutredningens slutbetänkande 31 redovisade hur Sverige kan jämföra sig med andra länder vad gäller utvecklingen av miljösektorn. Hur hävdar vi oss på den allt större internationella marknaden? Enligt denna rapport har Sverige vissa komparativa fördelar men möter 27 Let s make green Work, A publication for the Network of Urban Forums for Sustainable Development, The Internationel Institutet for the Urban Environment, med referens till EU Employment Report 1997, Office for Official Publications of the European Communities Let s make green Work, A publication for the Network of Urban Forums for Sustainable Development, The Internationel Institutet for the Urban Environment, med referens till European Commission (1997) Energy for the Future: Renewable Sources of Energy. Communication of the European Commission. Luxembourg: Office for Official Publications of the European Communities. 29 SOU 1998:118. Närings- och handelsdepartementet. Sustainable Sweden - a success story. Möjligheter och hinder for en internationalisering av ett svenskt miljöanpassat näringsliv. Slutbetänkande av Miljöexportutredningen, Stockholm, Ibid 31 Ibid 16

17 även hinder av olika slag och har en del att lära av andra länder i Europa. Enligt rapporten var Sverige ett av de första länderna att inse miljöns stora betydelse för den framtida samhällsutvecklingen vilket skapade ett försprång och ett gott rykte utomlands för svenska miljöteknikföretag. Detta försprång är nu i stort sett inhämtat av andra länder. Den växande världsmarknaden för miljöåtgärder skapar trots detta möjligheter för Sverige på den internationella arenan då svenska företag internationellt sett ligger väl till beträffande miljöanpassning av produkter, processer och tjänster. Sveriges styrka är dess helhetssyn samt stor tillgång på miljöutbildad personal och väl utvecklade instrument för miljöpolicies, miljöcertifiering och miljömärkningssystem etc. Trots detta möter den svenska miljösektorn ett antal hinder på den internationella marknaden. Några av de främsta anledningarna till detta, som nämns i rapporten är 32 : Det finns ingen samlad profilering av svenskt miljökunnade, och detta miljökunnande presenteras inte heller aktivt vid utländska symposier etc. Dessutom finns det en bristfällig samverkan företag emellan och mellan privat och offentlig sektor; endast 25% av svenska företag arbetar i nätverk och få har kontakt med univerksitet och högskolor. Det finns också ett inlåst miljökunnande hos myndigheter och kommuner, som borde kunna användas internationellt som en strategisk resurs. Sverige har en hög andel små företag. Dessa företag har i allmänhet bristfälliga kunskaper om hållbar utveckling samt en begränsad internationell kompetens De saknar praktiska kunskaper om t.ex. internationell handel och marknadsföring. Dessutom har de en begränsad tillgång till kapital för marknadsföring och produktutveckling. I dagsläget kan inte de mest framgångsrika svenska konsultföretagen (främst när det gäller tekniskt relaterade miljötjänster), trots viss utlandsexpansion, mäta sig med de framgångsrika konkurrenterna i t.ex. Danmark och Finland. Detta beror på ett bristande samband mellan miljötjänster och miljöteknikexport i Sverige. Miljökonsultföretag utnyttjas t.ex. inte som dörröppmare åt svenska miljöteknik-företag. Enligt utredningen är de allvarligaste hindren för utveckling och internationalisering av den svenska miljösektorn nationella och strukturella och bör därför åtgärdas genom förändringar inom Sverige Ibid 33 Sou 17

18 3. Definition av miljörelaterade jobb I kapitel 2 redogjordes för tre huvudsakliga typer av miljörelaterade jobb som identifierats i olika studier: Jobb inom miljöindustrin (företag som sysslar med att åtgärda miljöproblem eller som utvecklar teknik för detta ändamål). Jobb inom miljödrivna företag (som producerar miljöanpassade produkter). Jobb som resultat av miljöinriktade investeringsprogram. Mot denna bakgrund utformas en definition av miljöjobb som ska användas i den här rapporten. Jobb inom miljöindustrin, den traditionella synen på miljöjobb, bör absolut inkluderas i en definition av miljöjobb. Mycket litteratur och många uttalanden tyder däremot på att kopplingen mellan miljöjobb och sysselsättningspotential är för svag om man bara tittar på dessa jobb. T.ex. arbetar merparten av de personer som har en miljöutbildning utanför denna sektor. Ska man titta på miljörelaterad sysselsättning är det viktigt att titta på de jobb som är integrerade i andra delar av samhället. En definition av gröna jobb som begränsar sig till miljöindustrin blir därför alltför snäv. Att räkna alla jobb i så kallade miljödrivna företag som gröna jobb skulle för det första kräva klara kriterier för vad ett miljödrivet företag egentligen är. För det andra måste man bestämma sig för om alla, eller vem, i det miljödrivna företaget som har ett grönt jobb. Om man räknar med att alla anställda i företag som har miljöanpassat sin produktion har gröna jobb skulle stora delar av de anställda i svensk industri räknas in, och analysen av den miljörelaterade arbetsmarknaden skulle bli alltför trubbig. Miljödepartementet har valt att inkludera arbetsmarknadsåtgärder och investeringsprogram med miljöinriktning i sin definition av gröna jobb. Dessa jobb är de som ofta omnämns i media inom begreppet gröna jobb och bör inte uteslutas ur denna studie. Att bara räkna de jobb som har skapats i arbetsmarknadsåtgärder och statliga investeringsprogram som gröna jobb ter sig dock mindre intressant, med tanke på den omställning till ekologisk uthållighet i hela samhället som eftersträvas av både offentliga och privata intressen. Eftersom denna rapport handlar om de miljörelaterade jobbens framtid på arbetsmarknaden i Sverige har vi valt att tala om miljörelaterade jobb i denna rapport, och lämnar härmed termen gröna jobb. Denna rapports definition av miljörelaterade jobb lyder: Miljörelaterade jobb är jobb i miljöindustrin samt de jobb i övriga organisationer där arbetsuppgifterna innefattar att förbättra organisationens eller omvärldens miljöprestanda. Denna definition av miljörelaterade jobb inkluderar alltså miljöindustrin enligt SCB:s och Eurostats definition, samt lägger till alla de jobb där det ingår i arbetsuppgifterna att åtgärda den yttre miljöpåverkan, oberoende av organisationens art. Enligt denna definition kan man urskilja tre huvudtyper av jobb 1. jobb inom miljöindustrin 2. miljörelaterade jobb i andra typer av organisationer 18

19 3. jobb som resulterat av olika investeringsprogram Figur 2 Bild av de miljörelaterade jobben Miljörelaterade jobb Miljöindustrin Miljörelaterade jobb i andra organisationer Miljörelaterade jobb som resulterat av investeringsprogram o.d. För att utreda hur trenderna ser ut för miljörelaterade jobb i Sverige inom de närmaste 5-10 åren har litteratur studerats och intervjuer gjorts med personer inom dessa tre områden. Resultaten för var och en av dessa studier följer nedan. 19

20 4. Miljöindustrin Som beskrevs i kapitel 2 kan ett antal olika definitioner urskiljas för miljöindustrin. Författarna har valt att använda sig av SCB:s (dvs OECD / Eurostats) definition: Industrin för miljövaror och tjänster består av aktiviteter som producerar varor och tjänster som mäter, förebygger, minimerar eller återställer förstörd miljö i vatten, luft och jord samt även de problem som är relaterade till avfall, buller och ekosystem. Detta innefattar även renare teknologier samt varor och tjänster som minskar miljörisker eller minimerar utsläpp och resursanvändning. 34 Det finns två huvudsakliga anledningar till att använda sig av den här definitionen. Först och främst är det en koncis och väl avgränsad definition. Den hänvisar inte också till miljödrivna företag, vilket alla de andra definitionerna gör heller (Kungliga ingenjörsvetenskapsakademins, miljödepartementets och miljöexportutredningens definitioner). SCB:s smalare definition av miljöindustrin används i detta kapitel medan sysselsättningspotentialen på den övriga arbetsmarknaden, inklusive inom miljödrivna företag, bedöms i kapitel 5 istället. SCB:s definition ger dessutom tillgång till nyligen utgiven information angående sysselsättningen inom den svenska miljöindustrin. Enligt SCB:s studie har miljöindustrin i Sverige 1999: En omsättning på 163 miljarder SEK. En total export på närmare 28 miljarder SEK (varav 14, 4 miljarder inom EU). Närmare anställda inom företag. En sysselsättning som inte är lika koncentrerad till storstäderna som övrig sysselsättning i landet. En överlag låg utbildningsnivå med undantag för företag som säljer miljöinriktade företagstjänster, som har en mycket hög utbildningsnivå SCB, Miljöföretag och gröna jobb i Sverige, Rapport 1999:2. 35 Ibid 20

21 Figur 3 Utbildningsnivån på anställda inom miljöindustrin 36 Grundskola 25% Data saknas 3% Forskarutbildning 1% Universitet 23% Gymnasium 48% Figur 4 Typ av utbildning hos anställda inom miljöindustrin 37 Tekniska, naturvetenskapliga och industriinriktade program 47% Andra utbildnings program 53% Figur 4 Typ av utbildning hos anställda inom miljöind SCB har valt att dela in miljöindustrin i två huvudsakliga grupperingar: 1. Kärnbranschen, som omfattar arbetsställen inom följande områden; Regummering, Återvinning, Partihandel med avfallsprodukter och skrot, Avloppsrening, Avfallshantering och renhållning. 2. Övriga branscher som omfattas av definitionen för miljöindustrin men inte tillhör någon av ovannämnda kategorier. Dessa två grupperingar ter sig ganska olika vad gäller sysselsättningspotentialen, och denna studie har därför valt att använda sig av samma uppdelning nedan. 36 SCB Rapport 2000:1, The Environment Industry in Sweden SCB Rapport 2000:1, The Environment Industry in Sweden

22 Figur 5 SCB:s överblick över begreppet miljöindustri Miljöindustrin Miljöutbilding Ekoturism Kärnbranscherna Regummering, Återvinning, Partihandel med avfallsprodukter och skrot, Avloppsrening, Avfallshantering, Förnyelsebar energi renhållning o.d. Hållbar skog Miljö FoU Miljöprodukter Miljökonsulter Miljömärkning Miljöcertifiering 22

23 Jobb i kärnbranscherna Som nämndes ovan omfattar kärnbranschen följande branscher: Regummering, Återvinning, Partihandel med avfallsprodukter och skrot, Avloppsrening, Avfallshantering och renhållning. Enligt SCB har omsättningen i kärnbranscherna ökat något de senaste åren och mellan ökade antalet anställda något till ca Mellan ökade sysselsättningen totalt inom kärnbranscherna med 2% vilket bör sättas i relation till att den totala sysselsättningen under samma period minskade med 5 %. Arbetsgivarna inom kärnbranscherna finns inom både privat och offentlig sektor men det sker en svag förändring mot fler privata företag. En stor andel av dessa företag är småföretag. 39 Hur ser då sysselsättningspotentialen ut i dessa branscher enligt SCB? Miljöindustrins kärnbranscher kännetecknas av både en låg utbildnings och lönenivå, samt en manlig dominans. Utbildningsnivån är lägre än på arbetsmarknaden som helhet och personer med enbart grundskoleutbildning är vanligast. Det finns en stor andel både mycket unga (runt 20) och äldre (över 50) i kärnbranschen. Dessa två grupperingar har traditionellt en hög andel arbetslösa. Det faktum att en stor andel anställda närmar sig pensionsåldern tyder på att det kommer att bli ett betydande antal nyanställningar de kommande åren enbart för att bibehålla nuvarande antal anställda inom kärnbranscherna. 40 SCB:s resultat överensstämmer väl med de svar som gavs under intervjuer med representanter för miljöindustrins kärnbranscher. Enligt de intervjuade är avfallshanterings- och återvinningsbranschen visserligen en tillväxtbransch men huvudsakligen en bransch som är under förändring. Den komplexa hanteringen av fler och fler avfallsprodukter i framtiden kommer att kräva mer finförgrenad logistik som kräver fysisk hantering snarare än elektronisk. Enligt de intervjuade kommer detta dels att leda till knepiga lösningar i vilka kommuner, producenter och frivilliga samverkar, dels till en gradvis specialisering och en sammanslagning till större, mer kvalificerade men färre, enheter och en ökad internationalisering. Det förutspås en ökning av större internationella bolag som tar sig in på den svenska marknaden. En av de främsta anledningarna till en ökning av jobben inom kärnbranscherna är, framhåller de intervjuade, en strängare lagstiftning och framför allt ökade krav på producentansvar. Detta innebär att de som producerar varor är ansvariga för att ta hand om sina uttjänta produkter i slutet av deras livscykel, vilket leder till ett ökat behov av industrier som tar hand om uttjänta produkter. Enligt några av de intervjuade kommer förmodligen producentansvaret om 5-10 år inte att se ut som det gör idag; fler produktkategorier kommer att omhändertas vilket kommer att leda till en mer finmaskig fördelning. Flera av de intervjuade förutspådde att avfallshanteringsindustrin, på grund av producentansvaret, kommer att integreras alltmer i andra branscher. En del av de intervjuade pekade också på ökade skatter och förbud, högre marknadskrav och en växande resursbrist som anledningar till en ökning av kärnbranscherna. 38 SCB. The Environment Industry in Sweden Rapport 2000:1. 39 SCB, Miljöföretag och gröna jobb i Sverige, Rapport 1999:2. 40 Ibid 23

24 Det som talar emot denna ökning å andra sidan är, som nämndes i IVAs rapport, rationaliseringar och teknikutveckling samt även negativ reklam för t.ex. återvinning. En av de intervjuade påpekade att rapporter som ifrågasätter nyttan av återvinning allvarligt skadar industrin: om personer inte är helt säkra på att återvinning leder till miljöförbättringar, så är de mycket motvilliga till att lägga ner tid på att sortera sina sopor. Visserligen tror samtliga intervjuade på en tillväxt inom kärnbranscherna, men det innebär inte nödvändigtvis, enligt dem, en ökad sysselsättning. Detta beror på de förändringar som sker inom branschen. Det finns faktorer som talar både för och emot en sysselsättningstillväxt. Det som talar för en sysselsättningsökning är enligt de intervjuade: 1. En ökad finförgrenad logistik inom avfallshantering och återvinning som kräver fysik hantering av avfall snarare än elektronisk. 2. Ett ökat behov av administrativa tänkare inom återvinningsindustrin då mängderna avfall som hanteras ökar och kraven på hanteringen (t.ex. nya lagar och förordningar) ökar. 3. Utvecklingen av nya tekniker och industrier för att bättre ta till vara på olika typer av avfall, som till exempel utvecklingen av baklängesfabriker, som kan leda till en massiv expansion inom återvinningssektorn. Enligt en studie kommer återvinningssektorn att utvecklas mycket de närmaste åren. Detta beror på bland annat på: Ökad kunskap om miljöpåverkan och resursbrist Höjda avfallskostnader och råvarupriser Regleringar och ekonomiska styrmedel Förlängt producentansvar osv. Studien förutspår en utveckling av baklängesfabriker. Baklängesfabriker fungerar precis som en traditionell produktionsanläggning fast i omvänd ordning. Insatsvaror i baklängesfabriken är uttjänta produkter och resultatet är uppgraderade produkter samt återvunna komponenter och material. Detta förutsätter nästan att produkterna redan i designstadiet anpassats för återanvändning eller återvinning, och det hela bygger på att verksamheten utifrån företagsekonomiska grunder är lönsam. De arbetstillfällen som skapas kommer alltså inte att vara resultatet av någon subventionerad arbetsmarknadspolitisk åtgärd. 41 Men denna uppbyggnad av effektiv och kostnadsmässigt rimlig återanvändning bygger helt på styrkan av de ovannämnda drivkrafterna samt teknikutvecklingen. Det blir därför svårt att förutspå hur mycket av denna utveckling som kommer att ske inom de närmaste 5-10 åren. Enligt studien kommer i ett inledande skede mycket arbetskraft att behövas för uppbyggnaden av ny infrastruktur, för insamling och för själva baklängesproduktionen. Dessutom kommer extra arbetskraft att behövas för att anpassa produkter vid designstadiet för 41 Bergendahl, Lina. (1998) Baklängesfabriker 24

25 baklängesproduktionen. Därefter kommer baklängesproduktionen troligtvis att utvecklas på samma sätt som tillverkningsindustrin med rationaliseringar som till viss del kommer att minska behovet av arbetskraft. 42 Kraven på flexibilitet leder till att baklängesproduktionen kommer att förbli förhållandevis arbetsintensiv med mycket manuellt arbete. Enligt en annan studie, krävs det 3-5 gånger så många personer vid baklängesproduktion, jämfört med inom vanlig produktion. 43 Baklängesproduktionen kommer att sysselsätta människor inom en rad olika områden: demontering, uppsamling, transport, materialbearbetning, organisation och administration. Hela 10,000 nya arbetstillfällen skulle kunna skapas om alla uttjänta elektroniska produkter i Sverige omhändertogs enligt baklängesprincipen. 44 Men det är svårt att beräkna exakt hur många jobb som kan komma att uppstå och i så fall när detta sker. Det saknas bland annat uppgifter om kvantiteter uttjänta produkter. Mycket pekar trots allt på att baklängesproduktion kommer att generera en ansenlig mängd arbetstillfällen i Sverige. 45 Det som talar emot en sysselsättningsökning är: 1. Industrin går mot en sammanslagning till större, mer kvalificerade, men färre enheter, som till exempel deponier och förbränningsstationer 2. Internationalisering. Mycket av återvinningen kommer att ske utomlands (tack vare specialiseringen). Det kommer, till exempel, att slås ut jobb då små och medelstora deponier stängs. Merparten av de intervjuade tror dock att de totala antalet sysselsatta inom kärnbranscherna kommer att öka något inom de närmaste 5-10 åren, men framför allt kommer jobben att se annorlunda ut. Ökningen innefattar inte bara de jobb med låg utbildningsnivå som omnämns av SCB. De intervjuade påpekar snarare att kunskapskraven ökar, och att de jobb som kommer att efterfrågas till hög grad kommer att vara administrativa tänkar -jobb. Visserligen kommer merparten av de jobben som tillfaller personer utan högre utbildning att finnas kvar, men de intervjuade förutspår att de så småningom kommer att bortrationaliseras på grund av den teknikutveckling som väntas ske de närmaste åren. Förr trodde man på en framtid med en mängd personer som sorterade alla typer av sopor, men för att återvinnings-industrin ska vara hållbar på lång sikt så måste den utvecklas till en mer industriell process som är ekonomiskt lönsam. Dessutom anser en annan av de intervjuade att sopsortering inte är ett attraktivt jobb som någon egentligen vill ha kvar. Enligt merparten av de intervjuade krävs istället fler personer med ordentliga baskunskaper. Som exempel nämns en naturvetenskaplig, teknisk eller ekonomisk högskoleutbildning och en påbyggnad i miljökunskap. Hellre tekniskt eller ekonomiskt kunnande än rent miljökunnande, menar merparten av de intervjuade. Hälften av de intervjuade påpekade att det är mer värdefullt med lite miljö som genomsyrar hela utbildningen snarare än en kortare miljökurs. Det ger en större insikt om miljöproblemen. Dessutom krävs kunskaper inom 42 Bergendahl, Lina. (1998) Baklängesfabriker 43 Seinhilper, Rolf 1998, Remanufacturing: The Ultimate Form of Recycling, Frauenhfer IRB Verlag, Stuttgart, Germany. 44 Bergendahl, Lina. (1998) Baklängesfabriker 45 Ibid 25

EUs lägsta arbetslöshet till 2020

EUs lägsta arbetslöshet till 2020 EUs lägsta arbetslöshet till 2020 Stefan Löfven SEB 26 september 2013 AGENDA Vår målsättning och huvudinriktning God tillgång på kvalificerad arbetskraft Ett växande näringsliv för fler i arbete Socialdemokraterna

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Strategiska miljöteknikområden

Strategiska miljöteknikområden Strategiska miljöteknikområden i Sverige Hur kraftsamlar Västsverige för framtidens energimarknad Berit Gullbransson Verksamhetschef Swentec Uppdraget Swentec, Sveriges miljöteknikråd, har regeringens

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank Miljö- och Hållbarhetspolicy Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2016-04-19 110. Datum för fastställelse 2016-04-19 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Sammanfattning Digitaliseringskommissionen tillsattes den

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Med sikte på framtiden

Med sikte på framtiden Med sikte på framtiden inspirationstexter extrakongress 17 18 mars 2007 i Stockholm Med sikte på framtiden Socialdemokratin är en folkrörelse på demokratins grund. Partiets politiska vision för samhället

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan

Läs mer

Mot EU:s lägsta arbetslöshet

Mot EU:s lägsta arbetslöshet Mot EU:s lägsta arbetslöshet Reformer för fler jobb Högre arbetslöshet än andra jämförbara länder Arbetslöshet i EU15, 15-74 år 26,9 24,7 14,4 12,5 11,7 10,2 8,6 8,5 8,0 7,0 6,5 6,3 6,1 5,0 4,9 Källa:

Läs mer

Nationell besökshantering

Nationell besökshantering Nationell besökshantering Access Days Besöksprogram Anna Sjöström, Miljöstrateg anna.sjostrom@tyrens.se 070 279 30 68 Miljöteknik vad menar vi? Miljöteknik innefattar sådana produkter, system, processer

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Avfall Sveriges. ståndpunkter

Avfall Sveriges. ståndpunkter Avfall Sveriges ståndpunkter BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR STÅNDPUNKTERNA Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Policy för Miljö och hållbarhet

Policy för Miljö och hållbarhet Policy för Miljö och hållbarhet Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2017-04-25 116 Datum för fastställelse 2017-04-25 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom

Läs mer

Omsättning, export, sysselsättning, löner och utbildning

Omsättning, export, sysselsättning, löner och utbildning Rapport 2005:2 Sveriges miljöföretag 2003 Omsättning, export, sysselsättning, löner och utbildning Kartan visar vilka kommuner som har högst andel miljösysselsatta Andel miljösysselsatta av totalt sysselsatta

Läs mer

Den svenska välfärden

Den svenska välfärden Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten

Läs mer

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete, Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning

Läs mer

Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom!

Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom! Remiss 2008-07-23 Diarienummer 013-2008-2666 Ert Diarienummer M2008/1443/Mk Miljödepartementet 103 33 Stockholm registrator@environment.ministry.se Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Patrik Gustavsson Tingvall, Handelshögskolan i Stockholm och CESIS SCB 24 Maj 2011 FoU-utgifter internationellt Totala utgifter som Varför andel av BNP, 2008

Läs mer

Då vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016!

Då vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016! 1 Anförande Lena Micko SKL:s arbetsmarknads- och näringslivsdagar i Uppsala, 17 mars 2016 Plats: Uppsala Konsert och Kongress Tid: ca kl 10.10-10.35 (inkl Marlenes välkomsthälsning) ca 15 min Tack för

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet De gömda och glömda En rapport om akademikerarbetslöshet Inledning Tiden då en akademisk utbildning i praktiken garanterade ett jobb är förbi. För bara tio år sedan blev studenter rekryterade och fick

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs Ökad konkurrenskraft Clustering to increase med av gröna thekluster competiveness of Green Energy SMEs energitjänsteföretag Att samla leverantörer av gröna energitjänster och produkter till kluster för

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Interreg en väg ut i världen Vad vill Företagen?

Interreg en väg ut i världen Vad vill Företagen? Interreg en väg ut i världen Vad vill Företagen? Daniel Wiberg Chefsekonom Företagarna Företagarna Företagarna är Sveriges största organisation för företagare. Opinionsbildar för att förbättra företagarklimatet

Läs mer

Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden. Föreläsning Lena Gonäs februari 2009 Arbetsvetenskap

Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden. Föreläsning Lena Gonäs februari 2009 Arbetsvetenskap Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden Föreläsning Lena Gonäs februari 2009 Arbetsvetenskap Uppläggning av föreläsningen Begrepp och grundläggande fakta Den tredje industriella

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Tillväxtverkets program och insatser

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Tillväxtverkets program och insatser Tillväxtverkets program och insatser 1 Programmet Miljödriven Tillväxt Totala medel för 2012: 30 mkr Ansökningar: 1 mars -30 april samt ytterligare en omgång till hösten Mål: Stöd till affärsutveckling

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Varselportalen 2013-03-09, RW Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Historiskt har vi haft perioder av låga arbetslöshetstal i Sverige: Tidigt 70-tal; 2-3 % arbetslöshet 1975-1980; 2-3%

Läs mer

Småföretagen drar sitt strå till stacken. miljöarbete i småföretag

Småföretagen drar sitt strå till stacken. miljöarbete i småföretag Småföretagen drar sitt strå till stacken miljöarbete i småföretag januari 2008 Miljöarbete i småföretag Sammanfattning Trots allt mer fokus på miljöfrågor är kunskapen om hur den absolut största gruppen

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet?

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Marie Söderqvist och Emma Hernell November, 2001 En analys av europeisk lönestatistik Förord I Frankrike finns tre gånger så många kvinnor med höga löner som i

Läs mer

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE Innehållsförteckning Om arbetsmarknaden för samhällsvetare... 2 Statlig förvaltning... 4 Kommunal förvaltning...

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Ideell förening

Sydsvensk REGION BILDNING. Ideell förening Sydsvensk REGION BILDNING Ideell förening Upplägg av arbetet och tolkning av direktivet samt vilka som deltagit i arbetet Arbetsgruppen för Hållbar Regional Utveckling En redovisning till arbetsutskottet

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Information & kommunikation 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en

Läs mer

med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande

med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3609 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande Förslag

Läs mer

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Rapport till Bäckströmkommissionen 2006-03-09 Docent Nils Karlson, vd Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Sveriges Akilleshäl är

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt särskild

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Kunskapslyft ett första steg

Kunskapslyft ett första steg 2014-04-23 Kunskapslyft ett första steg Sammanfattning - Socialdemokraterna föreslår idag ett första steg i ett kunskapslyft - Inom ramen för det första steget föreslås 30 000 platser inom komvux, yrkesvux

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden 2 , som samfinansieras av Sammanhållningsfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i en förstärkning av den ekonomiska,

Läs mer

Innovationsdriven upphandling för hållbar tillväxt - en möjlighet för företag och upphandlare?

Innovationsdriven upphandling för hållbar tillväxt - en möjlighet för företag och upphandlare? Innovationsdriven upphandling för hållbar tillväxt - en möjlighet för företag och upphandlare? 1 Hur många små företag deltar i upphandling? 12,5 % - 27 % företag med 0-49 anställda 37 % företag med 20-49

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS Olle Samuelson IQ Samhällsbyggnad/OpenBIM Pontus Bengtson WSP/OpenBIM IQ Samhällsbyggnads roll och verksamhet Neutral nod och katalysator för sektorsövergripande

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 1(7) LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Miljöpolicy Kvalitetspolicy Säkerhetspolicy Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 2(7) Innehåll 1 INLEDNING...

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Kultur, nöje & fritid 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag POLICY 1 (5) Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag Den här policyn vänder sig till chefer och medarbetare som kommer i kontakt med arbetsintegrerande sociala företag

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

Arbetskraftsförsörjning med grön kompetens. Lars Roth

Arbetskraftsförsörjning med grön kompetens. Lars Roth Arbetskraftsförsörjning med grön kompetens Lars Roth Innehåll Arbetsmarknadsläget Aktuell arbetslöshet Arbetsförmedlingens arbete med Grön kompetens Totalt 16-64 år Totalt 16-64 år Prognos BD län

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Vuxnas deltagande i utbildning

Vuxnas deltagande i utbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Vuxnas deltagande i 18 Vuxnas deltagande i Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 374 18.1 Andel deltagare i åldern 25 64 år i formell eller

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen

Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen Lena Schröder Institutet för social forskning (SOFI) och Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS) lena.schroder@sofi.su.se

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Tillväxtverkets program och insatser

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Tillväxtverkets program och insatser Tillväxtverkets program och insatser 1 Programmet Miljödriven Tillväxt Totala medel för 2012: 30 mkr Ansökningar: 1 mars -30 april samt ytterligare en omgång till hösten Mål: Stöd till affärsutveckling

Läs mer