De miljörelaterade jobbens framtid i Sverige

Transkript

1 Ura 2000:1 ISSN De miljörelaterade jobbens framtid i Sverige - Var kommer de nya jobben och i vilken omfattning? AMS Utredningsenhet prognossektionen Tord Strannefors Torbjörn Israelsson Internationella Miljöinstitutet vid Lunds Universitet Författare: Kristofer Kvernes Antonia Simon Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Projektledare: Nicholas Jacobsson Thomas Lindhqvist Rapporten ingår i serie Ura som utges av AMS Utredningsenhet.

2 FÖRORD...4 SAMMANFATTNING INLEDNING...7 SYFTET MED RAPPORTEN... 8 METOD... 8 LÄSANVISNING BAKGRUND...10 SVENSKA STUDIER IVA...10 Miljödepartementet...11 Miljöexportutredningen...12 Statistiska centralbyrån...12 INTERNATIONELLA STUDIER Miljörelaterade jobb i Norden...13 Miljörelaterade jobb inom EU...15 Den internationella miljömarknaden...16 Svensk miljöindustri i internationell konkurrens DEFINITION AV MILJÖRELATERADE JOBB MILJÖINDUSTRIN...20 JOBB I KÄRNBRANSCHERNA ÖVRIGA JOBB INOM MILJÖINDUSTRIN SLUTSATSER INTERVJUER MED MILJÖANSVARIGA UTANFÖR MILJÖSEKTORN...30 PRIVATA SEKTORN Miljörelaterade jobb i livsmedelsindustrin...32 Miljörelaterade jobb i verkstadsindustrin...33 Miljörelaterade jobb inom telecom och IT...35 Miljörelaterade jobb inom handel och transport...36 Miljörelaterade jobb inom byggbransch och fastighetsförvaltning...37 Miljörelaterade jobb inom den finansiella sektorn...38 Miljörelaterade jobb inom energisektorn...39 Miljörelaterade jobb inom skogs- och gruvnäringen...40 Miljörelaterade jobb inom kemisk industri...43 MILJÖRELATERADE JOBB I MINDRE FÖRETAG KOMMUN OCH LANDSTING ARBETSMARKNADENS PARTER OCH INTRESSEORGANISATIONER SLUTSATSER MILJÖRELATERADE JOBB SOM ETT RESULTAT AV INVESTERINGSPROGRAM Mkr. till miljöinvesteringar Mkr. i investeringsbidrag...55 Lokala investeringsprogram...57 SLUTSATSER MILJÖUTBILDNINGAR I SVERIGE...59 UTBILDNINGSPROGRAM OCH KURSER PÅ GYMNASIET Åsikter inom Skolverket...62 MILJÖINRIKTADE UTBILDNINGSPROGRAM OCH KURSER INOM HÖGSKOLAN Traditionell grundutbildning följd av specialisering inom miljöområdet Avklarad utbildning följd av miljöinriktad tilläggsutbildning på kandidat-, magister- eller forskarnivå Miljöfokuserad utbildning

3 4. Fördjupning inom traditionellt utbildningsprogram Traditionellt utbildningsprogram med integrerad miljöutbildning Fristående miljökurser som komplement till traditionella utbildningsprogram...67 Högskoleverket...68 ANDRA MILJÖUTBILDNINGAR SLUTSATSER - TILLGÅNG OCH EFTERFRÅGAN ANALYS OCH SLUTSATSER INTERVJULISTA REFERENSER

4 Förord Denna rapport har skrivits vid Internationella Miljöinstitutet i Lund, på uppdrag av AMS. Författarna skulle vilja framföra sitt tack till Torbjörn Israelsson vid AMS samt till Thomas Lindhqvist och Nicholas Jacobsson vid Internationella Miljöinstitutet för stöd och kommentarer under arbetets gång. Vi vill även tacka alla de personer som välvilligt ställt upp och deltagit i de intervjuer som genomförts. Lund, Februari 2000 Kristofer Kvernes och Antonia Simon 4

5 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att belysa hur arbetsmarknaden relaterad till miljöfrågor kommer att utvecklas i Sverige, samt hur väl detta stämmer överens med de miljörelaterade utbildningar som erbjuds idag. Analysen bygger på 110 intervjuer med ett brett urval av företrädare för olika parter inom näringsliv, myndigheter och utbildningsväsen. Rapporten omfattar alla de jobb som relaterar till miljöfrågor. Vi lämnar därmed den traditionella termen gröna jobb, som ofta förknippas med statligt initierade arbeten. För att visa på denna vidare syn på vilka arbetsuppgifter som har betydelse för miljöarbetet, talar vi därför om miljörelaterade jobb. Vår definition av miljörelaterade jobb lyder: Miljörelaterade jobb är jobb i miljöindustrin samt de jobb i övriga organisationer där arbetsuppgifterna innefattar att förbättra organisationens eller omvärldens miljöprestanda. Enligt denna definition kan man urskilja tre huvudtyper av jobb: 1. Jobb inom miljöindustrin, t.ex inom återvinningsindustrin eller miljökonsultsektorn. 2. Miljörelaterade jobb i andra typer av företag och organisationer, t.ex. miljöansvariga i privata företag och Agenda 21-ansvarig i kommunerna. 3. Jobb som är ett resultat av investeringsprogram och dylikt. I rapporten drar vi följande slutsater: Miljörelaterade arbetsuppgifter och ansvarsområden kommer att integreras allt mer i befintliga arbetsuppgifter inom alla nivåer och uppgifter på arbetsplatser. Antalet miljörelaterade jobb kommer totalt sett att öka, men detta beror huvudsakligen på att miljöfrågor integreras i befintliga jobb, snarare än att nya miljörelaterade jobb skapas. Kraven på kompetens för dessa miljörelaterade jobb utgörs främst av förmågan att kunna relatera miljöfrågorna till sitt yrke på ett konstruktivt sätt och en allt högre utbildningsnivå. Det vill säga välutbildade ingenjörer, ekonomer, jurister med flera kommer att vara mer efterfrågade om de också har en adderad miljökompetens. Utbud och efterfrågan när det gäller miljörelaterad kompetens stämmer bara delvis överens. För många rena miljöspecialister utbildas, inte minst på landets högskolor, i förhållande till den väntade efterfrågan. Däremot finns ett behov av relevant miljöutbildning för personer med annan grundkompetens. På utbildningsområdet behöver man därför hitta sätt att integrera miljökunskap inom alla ämnesområden. Om man från statligt håll vill satsa på långsiktigt verkande åtgärder för att nå en hållbar samhällsutveckling, är det bättre att satsa på förebyggande åtgärder som kompetensutveckling och integrering av miljöfrågor i olika utbildningar, snarare än att an- 5

6 ställa personer för att kortsiktigt försöka läka de miljöskador som samhället åstadkommer. Staten har också en viktig roll genom att den skapar de lagar och andra regler som i mycket bestämmer vilka miljöuppgifter som företag, myndigheter och andra aktörer kommer att utföra. Att på detta sätt skapa efterfrågan på miljörelaterad arbetskraft är miljömässigt motiverat och långsiktigt hållbart. Miljöfrågor är relevanta för sysselsättningsutvecklingen och fler jobb kommer att finnas tillgängliga i framtiden. Staten kan också skapa en ytterligare efterfrågan genom lagstiftning, forskning och teknikutveckling. Det finns en risk att vi idag utbildar många till arbetslöshet genom att de enbart får en utbildning inom miljöfrågorna, istället för att miljökompetens integreras i eller adderas till annan grundkompetens. 6

7 1. Inledning Miljöbranschen betraktas av flera bedömare som en av de branscher som kan komma att expandera och skapa nya jobb i Sverige. Argumentet lyder att genom att skapa nya miljöjobb i samhället, kan man både förbättra miljön och få ned arbetslösheten med en och samma åtgärd. Förhoppningarna på omställningen av samhället till ekologisk hållbarhet är stora i det här sammanhanget: Att forma en väg till tillväxt som också är ekologiskt uthållig ställer större krav på förnyelse än vad vi är vana vid. Utmaningen är enorm. Men just i omställningens storlek ligger också möjligheterna till att göra den till en av de stora drivkrafterna för tillväxt och jobb. (...) Den ekologiska omställningen kan bli en av de starkaste drivkrafterna i ekonomin under 2000-talets första årtionde. 1 Om påståendena i citatet ovan är sanna och dess förhoppningar skall infrias, är det angeläget för både regering, myndigheter och den privata sektorn att veta på vilket sätt man skall agera för att den ekologiska omställningen skall passa in i den övriga samhällsutvecklingen. Det finns dock få beskrivningar av miljöjobben som behandlar olika intressenters åsikter om hur de framtida miljöjobben kommer att se ut, eller vilka kompetenser som behövs för att kunna lösa de problem vi kommer att ställas inför i arbetslivet. Så hur stor är då egentligen miljösektorn i Sverige mätt i sysselsättning, och hur snabbt och på vilket sätt förändras den? Vilken typ av kompetens krävs för de nya miljörelaterade jobben? Kommer det att krävas ökade utbildningsinsatser inom specifika områden eller helt nya typer av utbildningar? Vilka utbildningar finns idag och är dessa anpassade efter de kompetensbehov som uppstår inom de miljörelaterade jobben? Denna rapport kommer att söka svar på frågor som dessa genom att analysera miljörelaterade utbildningar och arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsstyrelsen är beställare av denna rapport, som har skrivits vid Internationella Miljöinstitutet i Lund. 1 Tillväxt i grönt folkhem - inför socialdemokraternas extra partikongress mars år (1999) Stockholm: Stockholmstidningen, September

8 Syftet med rapporten Syftet med rapporten är att belysa trender inom miljörelaterade jobb och att kartlägga miljörelaterade utbildningar i Sverige. Metod Först analyseras olika definitioner och studier av miljöbranschen, och miljörelaterade jobb definieras som term. Sedan görs ett antal intervjuer med personer kunniga i miljörelaterat arbete och dess framtid. Syftet med intervjuerna är att få ett så brett spektrum som möjligt av åsikter om miljörelaterade jobb från såväl privat som offentlig sektor. Därför har tjänstemän vid olika departement, politiker, universitetsanställda, kommunanställda, företrädare för arbetsmarknadens parter, konsulter, representanter för branschförbund och fackliga organisationer, rekryterare och miljösamordnare och miljöchefer vid större och mindre privata företag inom en rad branscher intervjuats. Därefter identifieras och sammanställs befintliga svenska miljöutbildningar. En klassifikation av olika typer av miljökompetenser som utbildningarna leder fram till görs. Informationen kommer både från olika universitets och högskolors hemsidor, och genom intervjuer med utbildningssamordnare och andra med kunskaper inom området. Vi söker svar på frågor som vilken typ av kompetens som krävs för de framtida miljörelaterade jobben, hur väl nuvarande och planerad utbildning täcker framtida efterfrågan på miljökompetens och om det kommer att krävas ökade utbildningsinsatser inom specifika områden och/eller nya typer av utbildningar. I analysen sammanställs resultaten av undersökningen och slutsatser dras om efterfrågan på miljörelaterade jobb och hur väl nuvarande utbildningar lämpar sig att möta arbetsmarknadens krav. Hur förväntas den miljörelaterade sysselsättning förändras? Finns det en potential sysselsättningstillväxt och vilken typ av arbeten förväntas i så fall uppstå? Även faktorer som påverkar framtidsbilden av de miljörelaterade jobben behandlas. Rapporten är en kvalitativ studie, där informationen i huvudsak är inhämtad i telefonintervjuer och personliga intervjuer med öppna frågor. Anledningen till att denna metod valdes var komma de intervjuades egna åsikter så nära som möjligt, utan att styra dem med fasta svarsalternativ. En konsekvens av denna metod är att de data som samlats in blivit svåra att presentera i sammanställd form. Resultaten presenteras istället huvudsakligen i textform i kapitel 4-6, vilket kan upplevas som väl detaljerat. För att förtydliga sammanfattningen av intervjusvaren används följande ordinalskala (se Tabell 1). Om O% av de intervjuade svaren uttrycker en åsikt står det i texten att inga av svaren uttryckte denna åsikt, och om 1-35% av de intervjuade var av en viss åsikt står det att några var av denna åsikt, osv. Denna gruppering görs för att lättare kunna jämföra svar mellan intervjugrupper med olika antal intervjuade. 8

9 Tabell 1 Använd term för antal svarande i en grupp intervjuade personer Term Inga 0% Några 1-35% Hälften 36-64% Merparten 65-99% Samtliga 100% % av svarande Urvalet av företag och sakkunniga i intervjuunderlaget är gjort för att läsaren skall få en så god överblick över miljöfrågornas roll på arbetsmarknaden som möjligt. Därför kan man inte dra några statistiskt säkra slutsatser av innehållet i rapporten av typen: hälften av Sveriges företags miljöchefer tycker A eller B. Målsättningen har istället varit att få så god spridning i intervjuunderlaget och så god kunskap inom respektive ämnesområde som möjligt. Dessutom har en litteraturstudie gjorts inom ämnet. Några rapporter visade sig mycket användbara under arbetets gång och beskrivs i kap 2. Resten av litteraturen har huvudsakligen använts som bakgrundsmaterial för att kunna rikta studien. Läsanvisning Kapitel 2 är en genomgång av svensk och utländsk litteratur som behandlar miljö- och sysselsättningsfrågor. I kapitel 3 beskrivs den definition av miljörelaterade jobb som används i denna rapport. Kapitel 4-6 är en genomgång av de data som insamlats genom intervjuer och litteraturstudier. Dessa kapitel är ganska ingående och detaljerade. Kapitel 4 behandlar miljöindustrin, kapitel 5 tittar på den privata och offentliga sektorn och kapitel 6 beskriver olika investeringsprogram. Varje kapitel följs av en kort sammanfattning. I kapitel 7 görs en klassificering av olika miljörelaterade utbildningar i den svenska gymnasie- och högskolan. Den som snabbt vill ta till sig materialet i rapporten kan läsa sammanfattningarna i kapitel 4-7 eller kapitel 8, som är en analys av materialet och slutsatserna. 9

10 2. Bakgrund Inom offentlig förvaltning har det satts stora förhoppningar till kombinationen av sysselsättningsfrämjande och miljöförbättrande åtgärder. Olika metoder för att främja miljörelaterad sysselsättning har prövats, från statligt håll till exempel i form av investeringsbidrag för kretsloppsanpassning. Inom den kommunala verksamheten har en mängd utvecklingsprojekt och investeringar genomförts med både miljömässigt hållbar utveckling och ökad sysselsättning som mål. I debatt och utredningar har uttrycket gröna jobb kommit att bli den mest använda termen för arbeten som är relaterade till miljön, trots att gröna jobb inte är någon enhetlig term. I de förberedande arbetet med denna rapport utfördes en litteraturstudie för att kartlägga vad som har skrivits och sammanställts inom ämnet tidigare. Denna litteraturstudie visade att det är oklart vilka arbetsuppgifter som ingår i ett arbete ett s.k. grönt jobb. Det existerar många olika definitioner för gröna jobb alltifrån jobb inom miljöindustrin till jobb som uppkommit ur olika typer av miljörelaterade investeringsprogram eller jobb inom företag som tillverkar miljöprodukter. Nedan följer en genomgång av de mest relevanta studierna av miljösektorn, men även av gröna jobb och sysselsättning i Sverige, Norden och EU. I kapitel 3 beskrivs sedan den definition som kommer att användas i resten av denna rapport. Svenska studier IVA En av de tidigaste uppskattningarna av sysselsättningen inom svensk miljöindustri gjordes av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin Enligt rapporten Miljödriven teknikutveckling kan miljösektorn delas upp i två huvudkategorier. Dels i miljödrivna företag, vilket innebär företag som är miljödrivna i sin produkt och/eller i sin processutveckling. Enligt IVA utgör dessa huvuddelen. En mindre del består av renodlade miljöteknikföretag som tillhandahåller produkter eller tjänster för att ta hand om eller oskadliggöra restprodukter och utrustning för mätning eller analys av miljökonsekvenser. 3 Figur 1 IVAs beskrivning av miljösektorns två huvudkategorier av företag 4 Miljösektorn Renodlade miljöteknikföretag Företag som tillhandahåller: - produkter eller tjänster för att ta hand om eller oskadliggöra restprodukter - utrustning för mätning eller analys av miljökonsekvenser Miljödrivna företag Företag som är miljödrivna i sin produkt- och/eller processutveckling. 2 Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin. Miljödriven teknikutveckling. Gotab, Stockholm, Ibid. 4 Ibid 10

11 I sin rapport utförde IVA en analys av storleken på den rena miljötekniksektorn Den totala sysselsättningen uppskattades då till personer och omsättningen till 15 miljarder. Rapporten bedömde att denna sektor visserligen kommer att öka något i omsättning, men genom att miljökrav matchas med teknikutveckling, rationaliseringar och automatiseringar innebär utvecklingen endast ett marginellt bidrag till sysselsättningen. Dessutom ansåg IVA att även miljöanpassad produktutveckling leder till att processer och det slutgiltiga omhändertagandet av produkten blir mer rationellt. 5 Trots fokus på miljötekniksektorn i studien, anser IVA att det är mer väsentligt att stimulera miljödriven teknikutveckling i allmänhet, dels p.g.a. miljötekniksektorns begränsade storlek, och dels eftersom marknaden här spelar en stor roll med ökad efterfrågan på miljöanpassad teknik. 6 Enligt IVA har alla företag som är miljödrivna goda förutsättningar i den internationella konkurrensen och enligt en grov uppskattning kan ca 2/3 av svenskt näringsliv uppnå en hög grad av miljödriven teknikutveckling. 7 IVA identifierade även de faktorer som stimulerar en miljödriven teknikutveckling. De kom fram till att det huvudsakligen var kundkrav (till exempel i form av offentlig upphandling) som påskyndade utvecklingen, men att även politiska styrmedel, ökad kunskap om miljöproblem, ökat producentansvar och vikten för förtaget av att behålla en god image och skapa ett förtroende för företaget. 8 De största hindren för miljödriven teknikutveckling ansågs vara höga investeringskostnader och brist på miljökompetens, något som tyder på ett stort behov av att integrera miljöfrågor i all typ av utbildning. 9 Enligt studien finns det fyra parter som kan påverka den miljödrivna teknikutvecklingen, nämligen näringsliv, myndigheter, marknad och forskningsinstitutioner. Grundförutsättningen för att teknikutvecklingen bidrar till ett hållbart samhälle i ett längre tidsperspektiv, är att kommunikationen mellan dessa parter förbättras. 10 Miljödepartementet Miljödepartementet urskiljer tre betydelser för termen gröna jobb : Miljöindustri. Företag som sysslar med vattenrening, avfallshantering, återvinning, rening av luftutsläpp m.m. eller utvecklar teknik till sådan verksamhet. 2. Miljödrivna företag. Företag som producerar miljöanpassade produkter (skonsamma för naturen, gjorda av återvunnet material etc.) och företag som har miljöanpassat sin produktion (t.ex. tillverkare av kylskåp, papper. m.fl.) 5 Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin. Miljödriven teknikutveckling. Gotab, Stockholm, Ibid 7 Ibid 8 Ibid 9 Ibid 10 Ibid 11 Regeringskansliet, Miljödepartementet. Gröna jobb, Miljö-, närings- och arbetmarknadspolitik i samverkan. Regeringskansliets offsetcentral, Stockholm,

12 3. Arbetsmarknadsåtgärder och investeringsprogram med miljöinriktning. Miljöexportutredningen 1998 kom en ny analys av den svenska miljöindustrin i Slutbetänkandet av Miljöexportutredningen 12. Enligt denna rapport delas miljöindustrin upp i renodlade miljöteknikföretag och i miljödrivna företag, en definition som ligger väl i linje med IVAs och miljödepartementets definition: 1. Enligt rapporten inriktas miljöteknikföretagens verksamhet på rening av emissioner till luft och vatten samt avloppsrening, avfallshantering, sanering och bullerbegränsning. Dessutom ingår vissa miljökonsulttjänster, såsom mätning och analys av miljöpåverkan. Miljöarbetet är åtgärdande och innebär ofta städning av andras miljömisslyckanden. Lagstiftning och myndighetskrav driver utvecklingen Miljödrivna företag, å andra sidan, finns inom alla branscher och ofta inom en annan verksamhet än miljö. Man hanterar miljöfrågorna som en strategisk fråga, dvs. väl förankrad i ledningen. Miljöfrågor prioriteras i varje val i företaget. Miljöarbete är decentraliserat, proaktivt och förebyggande. Kundkrav driver utvecklingen. Man tillhandahåller produkter och tjänster med hög miljöprestanda. 14 Statistiska centralbyrån Statistiska centralbyrån, SCB, gav 1999 ut en rapport, Miljöföretag och gröna jobb i Sverige 15, och 2000 kom uppföljaren; The Environment Industry in Sweden SCB använder sig i båda fallen av OECD och Eurostats definition av miljöindustrin som lyder: Industrin för miljövaror och tjänster består av aktiviteter som producerar varor och tjänster som mäter, förebygger, minimerar eller återställer förstörd miljö i vatten, luft och jord samt även de problem som är relaterade till avfall, buller och ekosystem. Detta innefattar även renare teknologier samt varor och tjänster som minskar miljörisker eller minimerar utsläpp och resursanvändning. 17 SCB använder Eurostats definition av miljöindustri när beräkningar av dess betydelse för ekonomisk verksamhet och arbetsliv skall göras. SCB använder termen gröna jobb sparsamt, och talar i allt väsentligt istället om miljöindustrin. SCB har valt att räkna alla anställda vid arbetsställen vars huvudsakliga verksamhet är inom miljöindustrin som gröna jobb. 18 Där ingår både rena miljöteknikföretag och produktion av miljöanpassad teknik. Däremot ingår inte nödvändigtvis alla miljödrivna företag eftersom dessa även innefattar företag med 12 SOU 1998:118. Närings- och handelsdepartementet. Sustainable Sweden - a success story. Möjligheter och hinder for en internationalisering av ett svenskt miljöanpassat näringsliv. Slutbetänkande av Miljöexportutredningen, Stockholm, Ibid 14 Ibid 15 SCB, Miljöföretag och gröna jobb i Sverige, Rapport 1999:2. 16 SCB, Rapport 2000:1, The Environment Industry in Sweden SCB, Miljöföretag och gröna jobb i Sverige, Rapport 1999:2. 18 SCB Miljöföretag och gröna jobb i Sverige Rapport 1999:2. 12

13 miljövänlig produktion. 19 Dessutom räknas inte heller miljörelaterade jobb i andra branscher, t.ex. miljösamordnare i annan tillverkningsindustri och Agenda 21-samordnare i den kommunala miljöförvaltningen. Fördelen med en sådan relativt snäv definition av gröna jobb, som miljöindustrin, är att det blir lätt att samla in data och föra statistik över förhållanden och förändringar i de gröna jobben. Nackdelen är att man missar alla de miljörelaterade jobb som finns utanför den definierade miljöindustrin. Internationella studier Miljörelaterade jobb i Norden Behovet av utbyte av idéer och erfarenheter inom området sysselsättning och miljö mynnade ut i en konferens i Nordiska Ministerrådets regi i april Temat för konferensen var integrationen av miljö- och sysselsättningsinsatser i de nordiska länderna. 20 Från svenskt håll framhölls att kampen för högre sysselsättning måste förenas med en bättre miljö. 21 Det påpekades att det råder en mycket stor obalans mellan de krav som företagen ställer på de som skall nyanställas och de arbetssökandes kompetens. 80 procent av de lediga jobben kräver en gedigen yrkes- eller akademisk utbildning. Det är dock bara 20% av arbetskraften som har denna utbildningsbakgrund, vilket innebär att Sverige står inför ett stort utbildningsproblem. Från Näringsdepartementet i Sverige menade man att fyra områden har störst betydelse för sysselsättningen och dess relation till ekonomisk tillväxt och miljö. 22 Den offentliga upphandlingen, som omfattar 300 miljarder kr per år, kan styras i riktning mot att skapa bättre miljö och ökad sysselsättning. De regionala tillväxtavtalen kräver att varje län självt tar initiativ till tillväxt. Energiprogrammet innefattar totalt 9 miljarder kr som skall investeras i minskad energianvändning. De lokala investeringsprogrammen, som omfattar totalt 6,8 miljarder kr, har avsatts miljöinsatser där sysselsättningen är en viktig faktor. Det är även viktigt att i konjunktursvackor ha en bank av jobb att ta till. Svenska Kommunförbundet informerade om ett projekt med miljöinformatörer som under sysselsatte arbetslösa. 23 Syftet med projektet var att genom information och utbildning öka människors kunskap och engagemang inom miljöområdet. Den teoretiska utbildningen innehöll projektkunskap, starta-eget-information, miljökunskap och presentationskunskap, mm. Hälften av dem som var med i projektet har ett nytt jobb, startat eget eller börjat på högskolan. Från danskt håll var man noga med att poängtera att miljöpolitiken har som uppgift att för- 19 Ibid 20 Nordisk Ministerråd, Nordisk konferens om sysselsättning och miljö, 13 april 1999 i Stockholm. 21 Lars Lindén, Länsarbetsdirektör i Hallands län. 22 Bengt K Johansson, Näringsdepartementet. 23 Peter Wenster, Kommunförbundet. 13

14 bättra miljön, inte sysselsättningen. Däremot kan man i perioder av hög arbetslöshet koppla den växande aktiviteten på miljöområdet till sysselsättningsfrågorna. Den gröna jobbpoolen är en statlig insats som skall främja nya jobb genom anslag till konkreta miljöinitiativ inom t ex stadsekologi, trafik, återanvändning och återställande av naturen. Totalt direkta och indirekta jobb har skapats i danska projekt, men dessa kommer att minska efter projektens slut, och är alltså kortvariga till sin natur. Däremot har jobbpoolens satsning på lönebidrag till personer inom miljöledning i mindre företag slagit väl ut, då de flesta av de berörda personerna blivit kvar i företagen även efter bidragsperiodens slut. Ett jobb i jobbpoolen har kostat i genomsnitt kr per år. Danska undersökningar visar att de gröna initiativen inte gynnar lågutbildad arbetskraft, utan att det är högre tjänstemän och yrkesutbildade som efterfrågas. jobbpoolen har varit inriktad på att skapa ordinarie gröna jobb, vilket har resulterat i främst akademikerjobb snarare än sysselsättning till grupper som långtidsarbetslösa och lågutbildade. Vidare kan miljöregleringar bidra till både miljöförbättringar och ökadsysselsättning. Ett mycket bra exempel är den danska vindkraftsindustrin, där en medveten satsning på förnyelsebar energi och högt ställda teknikkrav har bidragit till uppbyggnaden av en dansk vindkraftsindustri, som idag är dominerande på världsmarknaden och sysselsätter ca personer. 24 I Norge diskuteras främst miljöeffekterna och de långsiktigt positiva effekterna av t ex gröna skattereformer, snarare än det kortsiktiga sysselsättningsperspektivet. En orsak till detta är att Norge har en relativt låg arbetslöshet på ca 3%. Gröna skattereformer måste utformas på stabilt sätt för att ge förutsägbara skatteintäkter. Norge har positiva erfarenheter från statliga satsningar på miljörelaterade sysselsättningsprojekt från tidigt 1990-tal, men bara något tusental arbeten kunde skapas. Potentialen för att skapa liknande projekt sett i ett långsiktigt perspektiv bedöms som liten. På längre sikt kan istället satsningar på utbildning och stöd till teknikutveckling och forskning vara effektivare. Det är viktigt att inte koncentrera diskussionen om miljörelaterad sysselsättning till enkla program som syftar till att stimulera miljöindustrin. En så stor miljöindustri som möjligt är inget självändamål. Den övergripande ekonomiska politiken och sektorspolitiken är avgörande för effekten på miljön och sysselsättningen. 25 Även i Finland har satsningar på miljö och sysselsättningsarbeten gjorts. Kostnaden för dessa har varit ca mark i månaden. Projekten har varit arbetskraftsintensiva men kortsiktiga till sin utformning. I Finland genomfördes 1997 en grön skattereform, där skatten på koldioxid höjdes samtidigt som arbetsgivaravgifterna sänktes. Resultatet av den gröna skattereformen var både på gott och ont. För närvarande överstiger rabatten på löneskatten ökningen av de gröna skatterna fyrfaldigt, vilket innebär ett inkomstbortfall för staten. Från finsk sida betonar man miljöeffekten av skatteväxlingen, inte sysselsättningseffekten, eftersom jobb även slås ut av de högre miljöskatterna. Skatteväxlingen kommer därför att användas främst som ett instrument för att förbättra miljön i Finland, inte som ett sätt att skapa fler arbeten. Därtill är effekten av den sänkta arbetsgivaravgiften för liten. 24 Nordisk Ministerråd, Nordisk konferens om sysselsättning och miljö, 13 april 1999 i Stockholm. 25 Ibid 14

15 Miljörelaterade jobb inom EU The International Institute for the Urban Environment har i en studie, Let s make Green Work, gjort en sammanfattning av europeiska studier om gröna jobb. Studien särskiljer på personer som jobbar direkt med miljöjobb (t.ex. personer som arbetar med vindkraft och återvinning) och på dem som har indirekt miljörelaterade arbeten (t.ex. miljökonsulter). I det flesta länder, Sverige är dock ett undantag, arbetar fler personer indirekt med miljöfrågor än direkt. Fördelningen av dessa jobb inom EU:s stater samt statistik från USA, Japan, Schweiz och Norge framgår av följande tabell: Tabell 2. Beräkningar avseende miljörelaterad sysselsättning i EU, Japan, Schweiz, Norge och USA. 26 Direkt miljösysselsättning X Indirekt miljösysselsättning X Total miljösysselsättning X Total miljösysselsättning som % av EU totalt Österrike 41,5 10,9 52,3 3,0 1,2 Belgien 15,5 10,6 26,1 2,0 0,4 Danmark 15,9 6,4 22,3 1,0 0,7 Finland 13,6 7,6 21,2 1,0 0,7 Frankrike 200,9 121,8 322,6 21,0 0,9 Tyskland 316,5 131,4 447,8 29,0 0,9 Grekland 5,1 2,9 8,0 1,0 0,1 Irland 8,7 3,8 12,5 1,0 0,7 Italien 100,6 65,0 165,6 11,0 0,5 Luxemburg 1,6 0,1 1,8 0,0 0,8 Holland 88,7 18,6 107,4 7,0 1,3 Portugal 17,1 7,7 24,8 2,0 0,4 Spanien 37,6 15,3 52,8 3,0 0,3 Sverige 40,7 32,0 72,6 5,0 1,0 England 140,3 22,1 195,5 13,0 0,6 Hela EU 1044,3 489,2 1533,4 100,0 0,7 Norge 4,2 0,2 Schweiz 15,6 0,45 Japan 580,0 1,3 USA 1070,0 1,2 Direkt miljösysselsättning som % av sysselsatta Enligt denna tabell bidrar antalet miljörelaterade jobb i Tyskland och Frankrike till hälften av alla miljörelaterade jobb i Europa. Sverige hade personer som arbetade direkt med miljöjobb, och indirekt. Dessa siffror är lägre än de mer detaljerade siffror som SCB påvisar senare i den här rapporten. Detta beror förmodligen på att en snävare definition har använts för vad som anses vara direkta miljöjobb än vad som används av SCB, eller vad som används i den här rapporten. Detta skulle kunna tyda på att siffran för de totala miljörelaterade jobben i Europa (1,5 miljoner jobb) också är för låg, eller en indi- 26 Let s make green Work, A publication for the Network of Urban Forums for Sustainable Development, The Internationel Institutet for the Urban Environment, med referens till The European Observatury for SMEs (1998), European Network for SME Research, Fifth Annual Report, Zoutermeer, EIM. 15

16 kation på hur svårt det är att beräkna miljörelaterade jobb. Enligt en annan rapport som gjorts av Eurostat; EU Employment Report , så beräknas antalet sysselsatta med miljörelaterade job inom EU 1997 vara mer än dubbelt så högt, totalt 3,5 miljoner personer. Av dessa arbetade 2 miljoner med konsultverksamhet, koordination och informationshantering inom återvinning, förnyelsebar energi, naturvård och restaurering av mark. De övriga 1,5 miljoner personerna arbetade med produktion av miljörelaterade produkter. En hel del studier har visat hur den europeiska miljösektorn har vuxit under de senaste 5-10 åren. Alla pekar på en ganska avsevärd ökning av jobb inom sektorn. Den schweiziska ecoindustrin har t.ex. ökat med 344% mellan 1985 och Merparten av dessa studier förutspår en fortsatt ökning men väldigt få preciserar antalet jobb som kommer att uppstå. Enligt en studie kommer antalet nya jobb inom sektorn för förnyelsebara energi att öka med mellan och 1 miljon de närmaste tio åren. 28 Den internationella miljömarknaden På det stora hela ökar medvetenheten om behovet av miljöåtgärder snabbt runt om i världen. Insatser för miljöförbättring bedöms utgöra ett av de områden för ekonomisk verksamhet som uppvisar allra högst tillväxt, även om den varierar mellan regioner i världen, teknikområden och branscher. Marknaden präglas av ett stort antal internationella överenskommelser, regler och krav som ger upphov till efterfrågan på miljöanpassade produkter och tjänster liksom på renodlad miljöteknik. 29 Hittills har efterfrågan på miljöåtgärder varit mest beroende av nivån på den ekonomiska utvecklingen och industrialiseringsgraden i olika länder. Fram till 1992 utgjorde OECD länderna 90% av den totala miljömarknaden. Sedan FN:s Riokonferens 1992 har detta gradvis förändrats och efterfrågan på miljöåtgärder har ökat världen över. Denna trend förväntas fortsätta, men tros komma att variera kraftigt i olika regioner. Miljöutvecklingens inriktning antas också förändras. Vissa länder, främst u- länder, väntas hoppa över vissa led i industrialiseringsprocessen och istället använda sig av nyare teknologier i syfte att minimera resursförbrukning och utsläpp. 30 Svensk miljöindustri i internationell konkurrens Miljöexportutredningens slutbetänkande 31 redovisade hur Sverige kan jämföra sig med andra länder vad gäller utvecklingen av miljösektorn. Hur hävdar vi oss på den allt större internationella marknaden? Enligt denna rapport har Sverige vissa komparativa fördelar men möter 27 Let s make green Work, A publication for the Network of Urban Forums for Sustainable Development, The Internationel Institutet for the Urban Environment, med referens till EU Employment Report 1997, Office for Official Publications of the European Communities Let s make green Work, A publication for the Network of Urban Forums for Sustainable Development, The Internationel Institutet for the Urban Environment, med referens till European Commission (1997) Energy for the Future: Renewable Sources of Energy. Communication of the European Commission. Luxembourg: Office for Official Publications of the European Communities. 29 SOU 1998:118. Närings- och handelsdepartementet. Sustainable Sweden - a success story. Möjligheter och hinder for en internationalisering av ett svenskt miljöanpassat näringsliv. Slutbetänkande av Miljöexportutredningen, Stockholm, Ibid 31 Ibid 16

17 även hinder av olika slag och har en del att lära av andra länder i Europa. Enligt rapporten var Sverige ett av de första länderna att inse miljöns stora betydelse för den framtida samhällsutvecklingen vilket skapade ett försprång och ett gott rykte utomlands för svenska miljöteknikföretag. Detta försprång är nu i stort sett inhämtat av andra länder. Den växande världsmarknaden för miljöåtgärder skapar trots detta möjligheter för Sverige på den internationella arenan då svenska företag internationellt sett ligger väl till beträffande miljöanpassning av produkter, processer och tjänster. Sveriges styrka är dess helhetssyn samt stor tillgång på miljöutbildad personal och väl utvecklade instrument för miljöpolicies, miljöcertifiering och miljömärkningssystem etc. Trots detta möter den svenska miljösektorn ett antal hinder på den internationella marknaden. Några av de främsta anledningarna till detta, som nämns i rapporten är 32 : Det finns ingen samlad profilering av svenskt miljökunnade, och detta miljökunnande presenteras inte heller aktivt vid utländska symposier etc. Dessutom finns det en bristfällig samverkan företag emellan och mellan privat och offentlig sektor; endast 25% av svenska företag arbetar i nätverk och få har kontakt med univerksitet och högskolor. Det finns också ett inlåst miljökunnande hos myndigheter och kommuner, som borde kunna användas internationellt som en strategisk resurs. Sverige har en hög andel små företag. Dessa företag har i allmänhet bristfälliga kunskaper om hållbar utveckling samt en begränsad internationell kompetens De saknar praktiska kunskaper om t.ex. internationell handel och marknadsföring. Dessutom har de en begränsad tillgång till kapital för marknadsföring och produktutveckling. I dagsläget kan inte de mest framgångsrika svenska konsultföretagen (främst när det gäller tekniskt relaterade miljötjänster), trots viss utlandsexpansion, mäta sig med de framgångsrika konkurrenterna i t.ex. Danmark och Finland. Detta beror på ett bristande samband mellan miljötjänster och miljöteknikexport i Sverige. Miljökonsultföretag utnyttjas t.ex. inte som dörröppmare åt svenska miljöteknik-företag. Enligt utredningen är de allvarligaste hindren för utveckling och internationalisering av den svenska miljösektorn nationella och strukturella och bör därför åtgärdas genom förändringar inom Sverige Ibid 33 Sou 17

18 3. Definition av miljörelaterade jobb I kapitel 2 redogjordes för tre huvudsakliga typer av miljörelaterade jobb som identifierats i olika studier: Jobb inom miljöindustrin (företag som sysslar med att åtgärda miljöproblem eller som utvecklar teknik för detta ändamål). Jobb inom miljödrivna företag (som producerar miljöanpassade produkter). Jobb som resultat av miljöinriktade investeringsprogram. Mot denna bakgrund utformas en definition av miljöjobb som ska användas i den här rapporten. Jobb inom miljöindustrin, den traditionella synen på miljöjobb, bör absolut inkluderas i en definition av miljöjobb. Mycket litteratur och många uttalanden tyder däremot på att kopplingen mellan miljöjobb och sysselsättningspotential är för svag om man bara tittar på dessa jobb. T.ex. arbetar merparten av de personer som har en miljöutbildning utanför denna sektor. Ska man titta på miljörelaterad sysselsättning är det viktigt att titta på de jobb som är integrerade i andra delar av samhället. En definition av gröna jobb som begränsar sig till miljöindustrin blir därför alltför snäv. Att räkna alla jobb i så kallade miljödrivna företag som gröna jobb skulle för det första kräva klara kriterier för vad ett miljödrivet företag egentligen är. För det andra måste man bestämma sig för om alla, eller vem, i det miljödrivna företaget som har ett grönt jobb. Om man räknar med att alla anställda i företag som har miljöanpassat sin produktion har gröna jobb skulle stora delar av de anställda i svensk industri räknas in, och analysen av den miljörelaterade arbetsmarknaden skulle bli alltför trubbig. Miljödepartementet har valt att inkludera arbetsmarknadsåtgärder och investeringsprogram med miljöinriktning i sin definition av gröna jobb. Dessa jobb är de som ofta omnämns i media inom begreppet gröna jobb och bör inte uteslutas ur denna studie. Att bara räkna de jobb som har skapats i arbetsmarknadsåtgärder och statliga investeringsprogram som gröna jobb ter sig dock mindre intressant, med tanke på den omställning till ekologisk uthållighet i hela samhället som eftersträvas av både offentliga och privata intressen. Eftersom denna rapport handlar om de miljörelaterade jobbens framtid på arbetsmarknaden i Sverige har vi valt att tala om miljörelaterade jobb i denna rapport, och lämnar härmed termen gröna jobb. Denna rapports definition av miljörelaterade jobb lyder: Miljörelaterade jobb är jobb i miljöindustrin samt de jobb i övriga organisationer där arbetsuppgifterna innefattar att förbättra organisationens eller omvärldens miljöprestanda. Denna definition av miljörelaterade jobb inkluderar alltså miljöindustrin enligt SCB:s och Eurostats definition, samt lägger till alla de jobb där det ingår i arbetsuppgifterna att åtgärda den yttre miljöpåverkan, oberoende av organisationens art. Enligt denna definition kan man urskilja tre huvudtyper av jobb 1. jobb inom miljöindustrin 2. miljörelaterade jobb i andra typer av organisationer 18

19 3. jobb som resulterat av olika investeringsprogram Figur 2 Bild av de miljörelaterade jobben Miljörelaterade jobb Miljöindustrin Miljörelaterade jobb i andra organisationer Miljörelaterade jobb som resulterat av investeringsprogram o.d. För att utreda hur trenderna ser ut för miljörelaterade jobb i Sverige inom de närmaste 5-10 åren har litteratur studerats och intervjuer gjorts med personer inom dessa tre områden. Resultaten för var och en av dessa studier följer nedan. 19

20 4. Miljöindustrin Som beskrevs i kapitel 2 kan ett antal olika definitioner urskiljas för miljöindustrin. Författarna har valt att använda sig av SCB:s (dvs OECD / Eurostats) definition: Industrin för miljövaror och tjänster består av aktiviteter som producerar varor och tjänster som mäter, förebygger, minimerar eller återställer förstörd miljö i vatten, luft och jord samt även de problem som är relaterade till avfall, buller och ekosystem. Detta innefattar även renare teknologier samt varor och tjänster som minskar miljörisker eller minimerar utsläpp och resursanvändning. 34 Det finns två huvudsakliga anledningar till att använda sig av den här definitionen. Först och främst är det en koncis och väl avgränsad definition. Den hänvisar inte också till miljödrivna företag, vilket alla de andra definitionerna gör heller (Kungliga ingenjörsvetenskapsakademins, miljödepartementets och miljöexportutredningens definitioner). SCB:s smalare definition av miljöindustrin används i detta kapitel medan sysselsättningspotentialen på den övriga arbetsmarknaden, inklusive inom miljödrivna företag, bedöms i kapitel 5 istället. SCB:s definition ger dessutom tillgång till nyligen utgiven information angående sysselsättningen inom den svenska miljöindustrin. Enligt SCB:s studie har miljöindustrin i Sverige 1999: En omsättning på 163 miljarder SEK. En total export på närmare 28 miljarder SEK (varav 14, 4 miljarder inom EU). Närmare anställda inom företag. En sysselsättning som inte är lika koncentrerad till storstäderna som övrig sysselsättning i landet. En överlag låg utbildningsnivå med undantag för företag som säljer miljöinriktade företagstjänster, som har en mycket hög utbildningsnivå SCB, Miljöföretag och gröna jobb i Sverige, Rapport 1999:2. 35 Ibid 20

21 Figur 3 Utbildningsnivån på anställda inom miljöindustrin 36 Grundskola 25% Data saknas 3% Forskarutbildning 1% Universitet 23% Gymnasium 48% Figur 4 Typ av utbildning hos anställda inom miljöindustrin 37 Tekniska, naturvetenskapliga och industriinriktade program 47% Andra utbildnings program 53% Figur 4 Typ av utbildning hos anställda inom miljöind SCB har valt att dela in miljöindustrin i två huvudsakliga grupperingar: 1. Kärnbranschen, som omfattar arbetsställen inom följande områden; Regummering, Återvinning, Partihandel med avfallsprodukter och skrot, Avloppsrening, Avfallshantering och renhållning. 2. Övriga branscher som omfattas av definitionen för miljöindustrin men inte tillhör någon av ovannämnda kategorier. Dessa två grupperingar ter sig ganska olika vad gäller sysselsättningspotentialen, och denna studie har därför valt att använda sig av samma uppdelning nedan. 36 SCB Rapport 2000:1, The Environment Industry in Sweden SCB Rapport 2000:1, The Environment Industry in Sweden

22 Figur 5 SCB:s överblick över begreppet miljöindustri Miljöindustrin Miljöutbilding Ekoturism Kärnbranscherna Regummering, Återvinning, Partihandel med avfallsprodukter och skrot, Avloppsrening, Avfallshantering, Förnyelsebar energi renhållning o.d. Hållbar skog Miljö FoU Miljöprodukter Miljökonsulter Miljömärkning Miljöcertifiering 22

23 Jobb i kärnbranscherna Som nämndes ovan omfattar kärnbranschen följande branscher: Regummering, Återvinning, Partihandel med avfallsprodukter och skrot, Avloppsrening, Avfallshantering och renhållning. Enligt SCB har omsättningen i kärnbranscherna ökat något de senaste åren och mellan ökade antalet anställda något till ca Mellan ökade sysselsättningen totalt inom kärnbranscherna med 2% vilket bör sättas i relation till att den totala sysselsättningen under samma period minskade med 5 %. Arbetsgivarna inom kärnbranscherna finns inom både privat och offentlig sektor men det sker en svag förändring mot fler privata företag. En stor andel av dessa företag är småföretag. 39 Hur ser då sysselsättningspotentialen ut i dessa branscher enligt SCB? Miljöindustrins kärnbranscher kännetecknas av både en låg utbildnings och lönenivå, samt en manlig dominans. Utbildningsnivån är lägre än på arbetsmarknaden som helhet och personer med enbart grundskoleutbildning är vanligast. Det finns en stor andel både mycket unga (runt 20) och äldre (över 50) i kärnbranschen. Dessa två grupperingar har traditionellt en hög andel arbetslösa. Det faktum att en stor andel anställda närmar sig pensionsåldern tyder på att det kommer att bli ett betydande antal nyanställningar de kommande åren enbart för att bibehålla nuvarande antal anställda inom kärnbranscherna. 40 SCB:s resultat överensstämmer väl med de svar som gavs under intervjuer med representanter för miljöindustrins kärnbranscher. Enligt de intervjuade är avfallshanterings- och återvinningsbranschen visserligen en tillväxtbransch men huvudsakligen en bransch som är under förändring. Den komplexa hanteringen av fler och fler avfallsprodukter i framtiden kommer att kräva mer finförgrenad logistik som kräver fysisk hantering snarare än elektronisk. Enligt de intervjuade kommer detta dels att leda till knepiga lösningar i vilka kommuner, producenter och frivilliga samverkar, dels till en gradvis specialisering och en sammanslagning till större, mer kvalificerade men färre, enheter och en ökad internationalisering. Det förutspås en ökning av större internationella bolag som tar sig in på den svenska marknaden. En av de främsta anledningarna till en ökning av jobben inom kärnbranscherna är, framhåller de intervjuade, en strängare lagstiftning och framför allt ökade krav på producentansvar. Detta innebär att de som producerar varor är ansvariga för att ta hand om sina uttjänta produkter i slutet av deras livscykel, vilket leder till ett ökat behov av industrier som tar hand om uttjänta produkter. Enligt några av de intervjuade kommer förmodligen producentansvaret om 5-10 år inte att se ut som det gör idag; fler produktkategorier kommer att omhändertas vilket kommer att leda till en mer finmaskig fördelning. Flera av de intervjuade förutspådde att avfallshanteringsindustrin, på grund av producentansvaret, kommer att integreras alltmer i andra branscher. En del av de intervjuade pekade också på ökade skatter och förbud, högre marknadskrav och en växande resursbrist som anledningar till en ökning av kärnbranscherna. 38 SCB. The Environment Industry in Sweden Rapport 2000:1. 39 SCB, Miljöföretag och gröna jobb i Sverige, Rapport 1999:2. 40 Ibid 23

24 Det som talar emot denna ökning å andra sidan är, som nämndes i IVAs rapport, rationaliseringar och teknikutveckling samt även negativ reklam för t.ex. återvinning. En av de intervjuade påpekade att rapporter som ifrågasätter nyttan av återvinning allvarligt skadar industrin: om personer inte är helt säkra på att återvinning leder till miljöförbättringar, så är de mycket motvilliga till att lägga ner tid på att sortera sina sopor. Visserligen tror samtliga intervjuade på en tillväxt inom kärnbranscherna, men det innebär inte nödvändigtvis, enligt dem, en ökad sysselsättning. Detta beror på de förändringar som sker inom branschen. Det finns faktorer som talar både för och emot en sysselsättningstillväxt. Det som talar för en sysselsättningsökning är enligt de intervjuade: 1. En ökad finförgrenad logistik inom avfallshantering och återvinning som kräver fysik hantering av avfall snarare än elektronisk. 2. Ett ökat behov av administrativa tänkare inom återvinningsindustrin då mängderna avfall som hanteras ökar och kraven på hanteringen (t.ex. nya lagar och förordningar) ökar. 3. Utvecklingen av nya tekniker och industrier för att bättre ta till vara på olika typer av avfall, som till exempel utvecklingen av baklängesfabriker, som kan leda till en massiv expansion inom återvinningssektorn. Enligt en studie kommer återvinningssektorn att utvecklas mycket de närmaste åren. Detta beror på bland annat på: Ökad kunskap om miljöpåverkan och resursbrist Höjda avfallskostnader och råvarupriser Regleringar och ekonomiska styrmedel Förlängt producentansvar osv. Studien förutspår en utveckling av baklängesfabriker. Baklängesfabriker fungerar precis som en traditionell produktionsanläggning fast i omvänd ordning. Insatsvaror i baklängesfabriken är uttjänta produkter och resultatet är uppgraderade produkter samt återvunna komponenter och material. Detta förutsätter nästan att produkterna redan i designstadiet anpassats för återanvändning eller återvinning, och det hela bygger på att verksamheten utifrån företagsekonomiska grunder är lönsam. De arbetstillfällen som skapas kommer alltså inte att vara resultatet av någon subventionerad arbetsmarknadspolitisk åtgärd. 41 Men denna uppbyggnad av effektiv och kostnadsmässigt rimlig återanvändning bygger helt på styrkan av de ovannämnda drivkrafterna samt teknikutvecklingen. Det blir därför svårt att förutspå hur mycket av denna utveckling som kommer att ske inom de närmaste 5-10 åren. Enligt studien kommer i ett inledande skede mycket arbetskraft att behövas för uppbyggnaden av ny infrastruktur, för insamling och för själva baklängesproduktionen. Dessutom kommer extra arbetskraft att behövas för att anpassa produkter vid designstadiet för 41 Bergendahl, Lina. (1998) Baklängesfabriker 24

25 baklängesproduktionen. Därefter kommer baklängesproduktionen troligtvis att utvecklas på samma sätt som tillverkningsindustrin med rationaliseringar som till viss del kommer att minska behovet av arbetskraft. 42 Kraven på flexibilitet leder till att baklängesproduktionen kommer att förbli förhållandevis arbetsintensiv med mycket manuellt arbete. Enligt en annan studie, krävs det 3-5 gånger så många personer vid baklängesproduktion, jämfört med inom vanlig produktion. 43 Baklängesproduktionen kommer att sysselsätta människor inom en rad olika områden: demontering, uppsamling, transport, materialbearbetning, organisation och administration. Hela 10,000 nya arbetstillfällen skulle kunna skapas om alla uttjänta elektroniska produkter i Sverige omhändertogs enligt baklängesprincipen. 44 Men det är svårt att beräkna exakt hur många jobb som kan komma att uppstå och i så fall när detta sker. Det saknas bland annat uppgifter om kvantiteter uttjänta produkter. Mycket pekar trots allt på att baklängesproduktion kommer att generera en ansenlig mängd arbetstillfällen i Sverige. 45 Det som talar emot en sysselsättningsökning är: 1. Industrin går mot en sammanslagning till större, mer kvalificerade, men färre enheter, som till exempel deponier och förbränningsstationer 2. Internationalisering. Mycket av återvinningen kommer att ske utomlands (tack vare specialiseringen). Det kommer, till exempel, att slås ut jobb då små och medelstora deponier stängs. Merparten av de intervjuade tror dock att de totala antalet sysselsatta inom kärnbranscherna kommer att öka något inom de närmaste 5-10 åren, men framför allt kommer jobben att se annorlunda ut. Ökningen innefattar inte bara de jobb med låg utbildningsnivå som omnämns av SCB. De intervjuade påpekar snarare att kunskapskraven ökar, och att de jobb som kommer att efterfrågas till hög grad kommer att vara administrativa tänkar -jobb. Visserligen kommer merparten av de jobben som tillfaller personer utan högre utbildning att finnas kvar, men de intervjuade förutspår att de så småningom kommer att bortrationaliseras på grund av den teknikutveckling som väntas ske de närmaste åren. Förr trodde man på en framtid med en mängd personer som sorterade alla typer av sopor, men för att återvinnings-industrin ska vara hållbar på lång sikt så måste den utvecklas till en mer industriell process som är ekonomiskt lönsam. Dessutom anser en annan av de intervjuade att sopsortering inte är ett attraktivt jobb som någon egentligen vill ha kvar. Enligt merparten av de intervjuade krävs istället fler personer med ordentliga baskunskaper. Som exempel nämns en naturvetenskaplig, teknisk eller ekonomisk högskoleutbildning och en påbyggnad i miljökunskap. Hellre tekniskt eller ekonomiskt kunnande än rent miljökunnande, menar merparten av de intervjuade. Hälften av de intervjuade påpekade att det är mer värdefullt med lite miljö som genomsyrar hela utbildningen snarare än en kortare miljökurs. Det ger en större insikt om miljöproblemen. Dessutom krävs kunskaper inom 42 Bergendahl, Lina. (1998) Baklängesfabriker 43 Seinhilper, Rolf 1998, Remanufacturing: The Ultimate Form of Recycling, Frauenhfer IRB Verlag, Stuttgart, Germany. 44 Bergendahl, Lina. (1998) Baklängesfabriker 45 Ibid 25