Strategirapport för Rwanda september 2011 september 2012

Transkript

1 Strategirapport för Rwanda september 2011 september 2012 SAMMANFATTNING Rwanda är ett land i stark utveckling. Tillväxten har de senaste åren varit 7-8% och antalet personer som lever i fattigdom har minskat från 56,7% av befolkningen 2005/06 till 44,9% 2010/11 1. Det svenska bidraget till utvecklingen är strategiskt men modest. 2 Samarbetet är inriktat på demokrati och mänskliga rättigheter, miljö och naturresurser, marknadsutveckling samt forskning. Inom området miljö- och naturresurser har Sverige främst bidragit till att de fattigas markrättigheter stärkts genom Rwandas markreformprogram, som är ett av de mest omfattande i Afrika. Under knappt tre år har all mark i Rwanda utmätts, och 10,3 miljoner fastigheter registrerats på privata ägare som tidigare saknat formella rättigheter till sin mark. Detta har särskilt gynnat kvinnor, som av tradition ofta förnekats rätt till mark. 3 När människor nu äger sina fastigheter är förhoppningen att de på sikt ska kunna investera i ett effektivare jordbruk och andra försörjningsmöjligheter. Programmet genomförs snabbt och effektivt, men det finns risk för att traditionella informella praktiker att hantera markfrågor underminerar reformen. 4 De två insatserna avsedda att främja marknadsutveckling fungerar väl. Sverige bidrar här främst till Rwandas innovativa satsning på sociala trygghetssystem, som vänder sig de allra fattigaste. Programmet har hittills bidragit till att förbättra levnadsvillkoren för drygt människor. Omkring av dessa får hela eller delar av sin försörjning tryggad genom det svenska bidraget till programmet. Genom mikrokrediter ges många kvinnor och män möjlighet att av egen kraft lyfta sig ur sin fattigdom. 5 1 GoR (2012), The Third Integrated Household Living Conditions Survey (EICV3), Main Indicators Report. 2 Landallokeringen på 180 MSEK motsvarar 2,8% av det samlade biståndet och 0,5% av Rwandas BNP. 3 27% av tomterna har registrerats på kvinnor, 14% på män och 59% på gifta par. Efter reformen kommer det sålunda att finnas fler kvinnliga än manliga markägare i Rwanda. 4 Se Terra Firma (2011), Mid Term Review (MTR) of DFID s support to the Government of Rwanda s Land Tenure Regularisation Programme och Anna Berglund (2012), A Local Perspective of The Vision 2020 Umurenge Program and the Land Tenure Regularization Program. 5 Ambassaden bygger sin bedömning på fältbesök, programmets reguljära uppföljning samt Stephen Devereux (2012), 3rd Annual Review of DFID Support to the Vision 2020 Umurenge Program (VUP), Rwanda, Sukhinder Arora et al (2012), Assessment of the Ubudehe Credit Scheme, Rwanda Kalisa Mbanda et al (2012), Vision 2020 Umurenge Program (VUP). Intermediate Impact Assessment och Berglund (2012). Sida 1 (21)

2 Sverige har ett omfattande forskningsstöd till National University of Rwanda. Programmet har pågått i tio år och visar goda resultat. Bland annat har universitet genom Sveriges stöd byggt upp centrala funktioner som bibliotek och IT-system. 59 doktorander har påbörjat studier. Av dem har tolv har disputerat varav tre under rapporteringsperioden och åtta hoppat av. 39 doktorander ingår för närvarande i programmet, och av dem beräknas ytterligare fem disputera under Den mest problematiska delen av programmet berör demokrati och mänskliga rättigheter, där utvecklingen är svag. Vissa positiva tendenser kan dock skönjas: En ny offentlighetslagstiftning och nya liberalare medialagar har antagits det senaste året och reformerna inom den offentliga finansiella styrningen har fortsatt. Det är troligt att de nya lagarna influerats av politisk dialog av Sverige och andra länder. Det svenska stödet till det civila samhället är viktigt då det ger människor möjlighet att dra fördel av att det demokratiska utrymmet ökar något. Bland annat har Sverige genom civilsamhällesprogrammet PPIMA gett kvinnor och män möjlighet att framföra sina synpunkter på statens service vad avser hälsa, utbildning och jordbruk. Synpunkterna har ofta beaktats, vilket har lett till konkreta förbättringar i servicen. 7 För närvarande präglas Stora sjö-regionen av den konflikt som i april blossade upp i östra delarna av DR Kongo, och som enligt en expertgrupp utsedd av FN:s säkerhetsråd underblåses av Rwanda. Konflikten påverkar i hög grad strategigenomförandet och utgör den största risken för programmet. I avvaktan på att Rwanda drar tillbaka sitt stöd till de rebellgrupper som driver konflikten avvaktar flera givare, inklusive Sverige, med biståndsutbetalningar till den rwandiska staten. Om situationen blir långvarig kommer det att få negativa konsekvenser för samtliga mål i strategin. 1. INLEDNING Utvecklingssamarbetet styrs av strategin för Rwanda Det övergripande målet för det svenska utvecklingssamarbetet är minskad fattigdom och stärkta förutsättningar för hållbar fred och försoning samt ökad respekt för de mänskliga rättigheterna. Samarbetet är inriktat på demokrati och mänskliga rättigheter, miljö och naturresurser, marknadsutveckling samt forskning. 2. EKONOMISKT UTFALL Allokeringen för Rwanda för 2012 uppgår till 180 MSEK. Till och med den 30 september 2012 har totalt 58 MSEK utbetalats. Detta motsvarar cirka 32 % av anslaget för Bemyndiganderamen för 2013 är 237,8 MSEK, varav 26,4 MSEK är intecknat. 6 En nyligen genomförd oberoende utvärdering av stödet är djupt imponerad över vad som åstadkommits i programmet. Adam Pain et al (2012), Evaluation of Sida s Support to the National University of Rwanda (NUR) En nyligen genomförd utvärdering bedömer PPIMA som både relevant och framgångsrikt. Ali Dastgeer et al (2012), Evaluation of Sida and DFID funded Public Policy Information, Monitoring and Advocacy (PPIMA) project in Rwanda. Sida 2 (21)

3 Allokering 2012 (MSEK) Utfall Prognos 1 jan-30 sep jan-dec (MSEK) (MSEK) Demokrati och mänskliga rättigheter 25,6 37,5 Miljö och naturresurser 0,8 0,8+7? Marknadsutveckling 17,8 17,8+31? Forskning 13,8 17,2+12,8? Totalt ,0 124,1? Sverige har beslutat att tillsvidare avvakta med utbetalningar till den rwandiska staten på grund av Rwandas stöd till rebeller i DR Kongo. Sammanlagt rör det sig om 113,8 miljoner kronor i planerade utbetalningar som hålls inne. I linje med den aviserade ändringen av regleringsbrevet till Sida rörande biståndet till Rwanda har ambassaden bett om undantag för planerade utbetalningar om 48,8 MSEK innevarande budgetår. Om dessa undantag accepteras kommer ambassaden att utbetala cirka 124 MSEK Osäkerheten i denna prognos är dock stor. 3. RESULTAT 3.1 Sektor 1: Demokrati och mänskliga rättigheter Antal avtalade insatser: 6 Under perioden januari-september 2012 har tre insatser slutförts och två nya avtal om insatser har undertecknats Bedömning av strategins sektormål för demokrati och mänskliga rättigheter Sektormål: (i) Ökad insyn i offentliga institutioner samt ökat ansvarsutkrävande, (ii) Stärkt rättssäkerhet i samhället samt ökad respekt för och efterlevnad av de mänskliga rättigheterna, (iii) Varaktig fred och förbättrad säkerhet. Under rapporteringsperioden har möjligheten till insyn i offentliga institutioner ökat något, främst eftersom en ny offentlighetslagstiftning och nya liberalare medialagar antagits och att reformerna inom den offentliga finansiella styrningen fortsatt. Det är sannolikt att de nya lagarna influerats av politisk dialog av Sverige och andra länder. Förändringarna har ökat möjligheterna till ansvarsutkrävande, men media, civilsamhället och politisk opposition är svagt utvecklade i Rwanda. Därmed är ansvarsutkrävandet de facto begränsat. Vissa positiva tendenser kan emellertid skönjas. Exempelvis har det Sverigefinansierade civilsamhällesprogrammet PPIMA ökat ansvarsutkrävandet på lokal nivå i fyra av Rwandas distrikt. Även på central nivå har civilsamhället rönt vissa framgångar. Bland annat så har lagstiftningen beträffande enskilda organisationer, delvis till följd av Sveriges och andras dialog, förbättrats något. Samtidigt kommer dock oroande uppgifter om att rwandiska myndigheter använder sig av de nya lagarna för att försvåra registreringen av internationella enskilda organisationer. Sida 3 (21)

4 På det stora hela måste dock framstegen bedömas som modesta. 8 På mediaområdet har exempelvis inga större framsteg, förutom de nya lagarna, kunnat noteras. Pressen är inte fri, medierna få och kompetensen bland journalister låg. Sverige ämnar därför stödja implementeringen av de mediareformer som den rwandiska staten planerar. Avsikten är också att starta ett projekt för utbildning av journalister. Någon verklig politisk opposition finns inte i Rwanda, och några förbättringar härvidlag har inte skett under det strategiperioden. Ambassaden arbetar på den här punkten främst med dialog som instrument, särskilt inom ramen för EU-samarbetet. Rättssäkerheten i Rwanda förbättras successivt. 9 En indikation på det är att den internationella domstolen för Rwanda i Arusha under året beslutat att börja överföra fall till Rwandas domstolar. Europadomstolen beslutade också under året att misstänkta förbrytare kan överföras från Europa till Rwanda. Rättsystemet är emellertid hårt belastat vilket leder till långa häktningstider, överfulla fängelser och andra problem. För att bidra till att avlasta den formella rättsapparaten avser Sverige att stödja lokala medlare som hanterar smärre förbrytelser och marktvister. När det gäller mänskliga rättigheter är situationen i Rwanda alltjämt problematisk, och det är inte troligt att några större framsteg kommer att ske under strategiperioden. Regimkritiker och oppositionella trakasseras och hotas. Några personer har också fått oproportionerligt långa straff för ärekränkning och folkmordsretorik. Ambassaden arbetar, främst inom ramen för EU-samarbetet, med dessa frågor genom politisk dialog. Troligtvis har denna dialog bidragit till att folkmordsideologilagen är under bearbetning. Positivt är att kvinnors rättigheter är väl tillgodosedda i lagstiftning och övergripande policyer. Kvinnor är också väl representerade i parlamentet och på höga positioner i den offentliga sektorn. För att stärka Rwandas progressiva jämställdhetsarbete avser ambassaden att stödja den myndighet som har till uppgift att hålla nationella och lokala myndigheter till ansvar för genomförandet av landets jämställdhetsstrategi. Även det planerade stödet till lokala medlare har en tydlig jämställdhetsdimension. Säkerheten i Rwanda har förbättrats under strategiperioden 10, trots att några bomber under året har detonerat och människor har skadats och dött. FDLR, en gerilla baserad i DR Kongo, har tillskrivits dåden. Under inledningen av 2012 genomförde den kongolesiska armén en offensiv mot FDLR, vilket försvagade gruppen. Många medlemmar deserterade, och blev därefter föremål för demobilisering och återanpassning i det program för detta som finansieras av bland andra Sverige. Sverige bidrar också till att minska spänningar i det rwandiska samhället genom att främja forskning och dialog om konfliktkänsliga frågor genom sitt stöd till den lokala tankesmedjan IRDP. Planen är att komplettera detta stöd med 8 Vilket också bekräftas av Världbankens Worldwide Governance-indikator för Voice and accountability där Rwanda mycket långsamt förbättrat sin mediokra ranking de senaste åren. Under presidentvalet 2010 försämrades till och med rankingen. (Exakta siffror anges i den bilagda resultatmatrisen). 9 Vilket bekräftas av Världbankens Worldwide Governance-indikator för Rule of law där Rwanda stadigt förbättrat sin ranking över åren. (Exakta siffror anges i den bilagda resultatmatrisen). 10 Vilket bekräftas av Världbankens Worldwide Governance-indikator för political stability/absence of violence där Rwanda stadigt förbättrat sin ranking över åren. (Exakta siffror anges i den bilagda resultatmatrisen). Sida 4 (21)

5 ett program som bland annat använder radio och undervisning om folkmordet som medel för att minska etniska spänningar. Utvecklingen i DR Kongo utgör en risk för att säkerhetssituationen i Rwanda försämras. Om den internationella kritiken mot Rwanda ökar finns det också risk för att regimen för att motverka inhemsk kritik begränsar möjligheterna till fri debatt och politisk opposition ytterligare. Ambassaden kommer att följa situationen noggrant och kontinuerligt rådgöra med andra ambassader för att erbjuda bästa möjliga underlag för politiska beslut om hur Sverige ska agera för att minimera dessa risker. Ambassadens samlade bedömning är att Sverige genom politisk dialog och strategiskt stöd till det civila samhället och vissa statliga institutioner och reformer spelar en relevant och viktigt roll för att på lång sikt öka det demokratiska utrymmet och respekten för de mänskliga rättigheterna i Rwanda. Synergierna med forskningsstödet är stora härvidlag, eftersom universiteten fostrar en ny generation rwandier i kritiskt tänkande Resultat på insatsnivå Insats 1: Offentlighet, granskning och påverkan (PPIMA) Insatsens huvudsakliga mål: Rwandas medborgare i fyra av 30 distrikt är organiserade och har förmåga att följa upp och påverka politiken. Avtalat belopp (MSEK) Avtalsperiod Utfall (MSEK) Samarbetspartner Samarbetsform Svensk andel av totala stödet (%) 39, ,6 Norska folkehjelpen Projektstöd 70% Det främsta verktyget i PPIMA:s arsenal är en innovativ metod som kallas Community Scorecard kvinnor och män har deltagit i sådana processer, som hjälper dem att formulera, strukturera och framföra synpunkter på den samhällsservice som staten erbjuder inom områden som hälsa, utbildning och jordbruk. 11 Genom dessa processer har befolkningen i projektets målområden börjat uppleva ett större politiskt inflytande vilket bland annat resulterat i förbättrad tillgång till utsäde och gödning inom jordbruket, minskat våld i hemmet, större medvetenhet om politiska och juridiska rättigheter, förbättrad tillgång till dricksvatten samt förbättrad hälsovård. 12 Mottagandet från lokala och nationella beslutsfattare har varit övervägande positivt, främst eftersom programmet stödjer Rwandas ambitioner att förbättra myndighetsutövningen på lokal nivå. 11 Eftersom kvinnor och män separerats i förberedelsearbetet har kvinnornas frågor fått ett större genomslag än vad som annars skulle vara fallet i en kultur som präglas av att männen för familjens talan. 12 Ali Dastgeer et al (2012), Evaluation of Sida and DFID funded Public Policy Information, Monitoring and Advocacy (PPIMA) project in Rwanda, s. 32. Sida 5 (21)

6 På nationell nivå har en budgetanalys, Citizens Alternative Budget Report för , producerats och diskuterats med finansministeriet. Transparency Rwanda (som är beroende av finansiering från PPIMA) har under året ackrediterats som fullfärdig medlem i Transparency International. De har tillsammans med andra partners vidare etablerat fyra nya rättscentra som stödjer människor som utsatts för korruption eller orättvis behandling. Riskerna är främst förknippade med bristande kapacitet hos projektets lokala partnerorganisationer. För att hantera denna risk arbetar Norska folkehjelpen, som samordnar programmet, med kontinuerlig stöd till PPIMA:s organisationer och flera av dem uppvisar avsevärda förbättringar vad gäller planeringsrutiner, finansiell administration, upphandling med mera. Men organisationerna är fortfarande svaga och sårbara, och för att projektet ska kunna få bärkraftiga resultat har ambassaden inlett en beredning av en andra fas av projektet. Insats 2: Institutet för forskning och dialog om fred (IRDP) Insatsens huvudsakliga mål: Att engagera den rwandiska befolkningen och nyckelintressenter i att söka lösningar för problem som hotar freden. Avtalat belopp (MSEK) Avtalsperiod Utfall (MSEK) Samarbetspartner Samarbetsform Svensk andel av totala stödet (%) 21, ,4 Interpeace och IRDP Basstöd till organisation IRDP har idag en unik och mycket relevant roll i Rwanda när det gäller att lyfta konfliktkänsliga frågor i samhällsdebatten. Deras arbete har enligt en extern utvärdering 13 genererat viktiga resultat, särskilt när det gäller att: 58% skapa neutrala, fria och inkluderande fora för debatt och dialog; lyfta känsliga och kontroversiella frågor som ingen annan tar upp; finna forskningsbaserade lösningar för problem som hotar freden; engagera den rwandiska diasporan i detta arbete; utbilda engagerade kvinnor i fredsbyggande och projekthantering. IRDP är framgångsrika när det gäller att skapa utrymme för debatt, vilket är svårt i Rwanda. Svårigheten är att utvidga debattkulturen utanför programmets fora. 14 En annan utmaning är att finna rätt balans mellan att erhålla acceptans från Rwandas politiska maskineri och samtidigt förhålla sig neutralt till detsamma. Den största risken för programmet är därför att aktiviteterna förbjuds eller manipuleras av rwandiska myndigheter. IRDP försöker hantera 13 Guus Meijer, Théogène Bangwanubusa (2011), External evaluation of the IRDP/Interpeace Rwanda Peacebuilding Programme 4th phase ( ). 14 Ibid., s. 36. Sida 6 (21)

7 denna risk genom att odla politiska kontakter och på den vägen söka förståelse och acceptans för sitt arbete. Mot bakgrund av de positiva resultaten beslutade ambassaden i juni att bevilja medel för en ny programfas, som påbörjades 1 juli Insats 3: Offentlig Finansiell Styrning Insatsens huvudsakliga mål: Ökad transparens i den offentliga sektorn, och stärkt ansvarsutkrävande. Avtalat Avtalsperiod Utfall (MSEK) Samarbetspartner Samarbetsform Svensk belopp andel av (MSEK) totala stödet (%) Finansministeriet Sektorprogramstöd 15.7% 15 med poolfinansiering Även om inte alla mål inom års aktivitetsplan uppnåtts, som till exempel etablerandet av interna revisionskommittéer i distriktsadministrationen, så genomförs reformerna i stort sett planenligt och kapaciteten för offentlig finansiell styrning har stärkts genom utbildning och organisatoriska effektiviseringar. 16 Följande resultat förtjänar särskilt att uppmärksammas: sex av åtta centrala budgetdokument publicerades i tid på finansministeriets hemsida; effektivitetsrevisioner görs planenligt; staten har tagit fram en strategi för att behålla kvalificerad personal; myndigheten för offentlig upphandling har utarbetat en strategi för kommunikation, information och utbildning samt etiska riktlinjer för offentlig och privat upphandling. 17 En nyligen genomförd oberoende utvärdering konstaterar att genomförandet av reformstrategin som helhet har varit lyckad och avsevärda framsteg har gjorts inom de flesta områden. Etablerandet av ett integrerat budget- och ekonomiredovisningssystem har varit en av de mer problematiska komponenterna och reformerna har i begränsad omfattning nått ut till distrikt- och kommunnivå där en större satsning är motiverad under 15 Svenska andelen av bidrag till korgfonden det Rwandiska budgetåret 2011/2012. Den svenska andelen av stödet över hela avtalsperioden ligger på motsvarande nivå. 16 GoR (2012), "2011/2012 Third Quarter Progress Report on the Implementation of Government of Rwanda s PFM Reforms. 17 GoR (2012), Public Financial Managment (PFM) 2012/2013 Forward Looking Joint Sector Review Summary Report. Sida 7 (21)

8 kommande fas. 18 Som helhet fungerar den offentliga finansiella styrningen väl. Statliga policyer och strategier genomsyrar faktiska prioriteringar och risken för oplanerade underskott och makroekonomisk instabilitet är låg. Samtidigt existerar fortfarande avsevärd kapacitetsbrist i synnerhet inom redovisning och revision, och kapaciteten på distriktsnivå är avsevärt svagare än på central nivå. 19 Rwanda visar ett målmedvetet ägarskap för reformagendan, och för närvarande finns inga överhängande projektspecifika riskfaktorer. Eftersom detta är ett av de projekt som omfattas av de svenska restriktionerna avseende utbetalningar till Rwanda föreligger däremot en risk för att delar av finansieringen försenas eller upphör. Det skulle i så fall ha negativa konsekvenser för projektgenomförandet. 3.2 Sektor 2: Miljö och naturresurser Antal avtalade insatser: 3 Under perioden januari september 2012 har ett nytt insatsavtal undertecknats Bedömning av strategins sektormål för miljö och naturresurser Sektormål: (i) effektivare och mer hållbart utnyttjande av naturresurser, (ii) stärkta landrättigheter för fattiga. Ambassadens största insats i denna sektor är stöd till Rwandas markreform, som på ett påtagligt sätt stärker markrättigheterna för de fattiga. Mot bakgrund av den effektiva implementeringen av programmet bedömer ambassaden att detta sektormål kommer att uppnås. Den största risken i sammanhanget är att de rwandiska myndigheterna då projektet avslutas inte har tillräcklig teknisk och administrativ kapacitet att förvalta reformen. Därför planerar DFID, Nederländerna och Sverige att tillföra projektresurser för lokal kapacitetsutveckling. När det gäller sektormålet om effektivare och mer hållbart utnyttjande av naturresurserna i Rwanda är förutsättningarna för att målet ska uppnås sämre. En hög befolkningstäthet och befolkningstillväxt tär på naturresurserna, och det sker därför kontinuerliga försämringar vad avser bland annat markutarmning till följd av hårt och omodernt jordbruk och minskad tillgång till vatten. Rwanda har ambitionen att vända dessa trender, och har också enligt sina egna beräkningar lyckats öka skogsytan under det senaste året. Tillförlitligheten avseende denna och många andra beräkningar och indikatorer inom sektorn är emellertid låg, vilket är en av många indikationer på att staten saknar tillräckliga ekonomiska resurser och teknisk kompetens för att vända de negativa utvecklingstrenderna. Det svenska stödet är därför avsett att stärka rwandiernas kapacitet att förvalta sina naturresurser. Eftersom 18 ECORYS (2012) Rwanda: Independent Evaluation of the Implementation of the PFM Reform Strategy Utvärdering på uppdrag av Rwandas finansdepartement, sista utkastet. 19 Niels Palmvang and Shirley Robinson (2012), "Overall PFM assessment in Rwanda and for assessments of social protection sector and of forestry, land and environment sector PFM". Sida 8 (21)

9 myndigheterna i sektorn är underbemannade, och det är svårt att rekrytera kompetent personal, kommer det emellertid att ta tid att bygga upp en projektportfölj. Än så länge har endast ett större projekt påbörjats. Det har potential till hög kostnadseffektivitet och relevans eftersom avsikten är att bygga kapacitet för att miljöfrågorna ska integreras inom alla politikområden. Sektorn är förknippad med många och komplicerade risker som är kopplade till svårhanterade faktorer som väder, befolkningstillväxt och migration. Ambassaden gör bedömningen att ett sätt att hantera dessa risker är att stärka Rwandas förutsättningar att göra bra analyser och utveckla evidensbaserade policyer. Därför planeras ett stöd avsett att utveckla sektorns planeringskapacitet och resultatstyrningssystem. Ambassaden arbetar också aktivt för att integrera jämställdhetsdimensioner i den nya sektorpolicyn, som utvecklas i samband med att Rwanda under året tar fram en ny fattigdomsstrategi Resultat på insatsnivå Insats 1: Reglering och administration av markinnehav Insatsens huvudsakliga mål: (i) att genomföra Rwandas markreform (ii) att utveckla kapacitet på Rwandas lantmäteri i avsikt att förbättra mark- och äganderätten för alla rwandier. Avtalat Avtalsperiod Utfall (MSEK) Samarbetspartner Samarbetsform Svensk belopp andel av (MSEK) totala stödet (%) DFID och ministeriet för naturresurser 20 Sektorprogramstöd 17% med poolfinansiering Reformarbetet har varit mycket effektivt 21, och i dagsläget är samtliga 10,3 miljoner fastigheter i Rwanda utmätta. Därmed har målet på nio miljoner fastigheter för 2012 överträffats. 9,7 miljoner av de utmätta fastigheterna är registrerade i det IT-baserade fastighetsregister som byggs upp inom projektet. Därmed har fastighetsägarna möjlighet att för en mindre avgift avhämta sina fastighetsbevis. I september 2012 hade 2,8 miljoner fastighetsbevis lösts ut, vilket överträffar målet med Det förtjänar att påpekas att många kvinnors rättigheter stärkts genom reformen, eftersom deras markägarskap nu formaliserats. 22 Därmed kan manliga släktingar inte överta marken enligt rådande sedvänjor. 20 Den största delen av programmet genomförs i ett tysk partnerskap med DFID. En mindre del genom förs av markavdelningen på myndigheten för naturresurser, som rapporterar till ministeriet för naturresurser. 21 Se Terra Firma (2011), Mid Term Review (MTR) of DFID s support to the Government of Rwanda s Land Tenure Regularisation Programme 22 27% av tomterna har registrerats på kvinnor, 14% på män och 59% på gifta par. Efter reformen kommer det sålunda att finnas fler kvinnliga än manliga markägare i Rwanda. Sida 9 (21)

10 Ambassaden har upphandlat en antropologisk studie som analyserar hur förmånstagarna uppfattar reformen. Studien identifierar ett antal risker i programmet. Bland annat har det visat sig att vissa hushåll valt att slå ihop sina fastigheter till en, för att minska registreringskostnaderna. Eftersom varje fastighet bara kan ha en ägare innebär det att vissa hushåll registrerat sin fastighet på en annan ägare. 23 Eftersom den antropologiska studien omfattat bara två byar kommer ambassaden att verka för att en mer omfattande analys genomförs. Efter det kommer ambassaden att begära att en riskhanteringsplan utvecklas. En annan risk är att rwandiska myndigheter inte klarar av att förvalta fastighetsregistret efter projektets slut. Därför finansierar Sida en särskild komponent i programmet, som syftar till att bygga lokal kapacitet. Som ett resultat av detta arbete har ett IT-system introducerats, utrustning köpts in och tjänstemän utbildats. Trots dessa insatser behövs mer för att Rwanda ska vara moget att förvalta ett modernt fastighetsregister Därför planerar DFID, Nederländerna och Sverige att tillföra resurser för lokal kapacitetsutveckling. Det finns emellertid en risk för att detta arbete försenas på grund av att Sverige för närvarande avvaktar med utbetalningar till den rwandiska staten till följd av Rwandas inblandning i konflikten i östra DR Kongo. Risken för att stödet helt skulle utebli är emellertid låg eftersom DFID och Nederländerna i nuläget avser att fortsätta stödja projektet som planerat. Insats 2: Miljöhantering och klimatförändring Insatsens huvudsakliga mål: Att utveckla kapaciteten på Rwandan Environmental Management Agency (REMA) i avsikt att effektivisera utsläppskontrollen, integrera miljöfrågorna inom andra sektorer samt adressera klimatfrågorna. Avtalat Avtalsperiod Utfall (MSEK) Samarbetspartner Samarbetsform Svensk belopp andel av (MSEK) totala stödet (%) Ministeriet för naturresurser 24 Organisationsstöd 10% Avtalet för detta projekt undertecknades i maj 2011 och försenades inledningsvis. Den första projektrapporten kommer att levereras först i november Därför har ännu inga resultat rapporterats. Den största risken för projektmålen är att svenska medel försenas eller uteblir på grund av att Sverige för närvarande avvaktar med biståndsutbetalningar till den rwandiska staten. Insats 3: Förbättrad resultatstyrning 23 Anna Berglund (2012), A Local Perspective of The Vision 2020 Umurenge Program and the Land Tenure Regularization Program. 24 Kontraktspart är finansministeriet. Projektet genomförs av Rwandas miljömyndighet som rapporterar till ministeriet för naturresurser. Sida 10 (21)

11 Insatsens huvudsakliga mål: Att utveckla ett projektförslag för ett resultatstyrningssystem för naturresurssektorn. Avtalat Avtalsperiod Utfall (MSEK) Samarbetspartner Samarbetsform Svensk belopp andel av (MSEK) totala stödet (%) 0, ,75 Ministeriet för naturresurser projektstöd 100% Eftersom Rwanda under 2012 utarbetar en ny fattigdomsstrategi har ministeriet arbetat för att alla subsektorer i naturresurssektorn ska ha tydliga och uppföljningsbara mål med tillhörande indikatorer. En konsult har upphandlats för att hjälpa subsektorerna med detta arbete. Parallellt har konsulten utvecklat ett projektförslag för hur man sedermera ska kunna samla in, bearbeta och rapportera data på ett effektivt sätt. Projektförslaget bereds för närvarande av ambassaden. 3.3 Sektor 3: Marknadsutveckling Antal avtalade insatser: Bedömning av strategins sektormål för marknadsutveckling Sektormål: förbättrade levnadsvillkor för fattiga människor på landsbygden Under början av året presenterades ny fattigdomsstatistik, som baserades på en hushållsundersökning som genomfördes 2010/11. Enligt studien har antalet personer som lever i fattigdom i Rwanda minskat från 56,7% 2005/06 till 44,9% 2010/11. Den extrema fattigdomen har under samma period minskat från 37% till 24%. 25 Det betyder att antalet fattiga i Rwanda har minskat med i genomsnitt 2,4% per år de senaste fem åren, vilket är ett imponerande resultat som bara kan jämföras med Kina, Thailand och Vietnam. Dessa utvecklingstrender bekräftas ytterligare av en mycket positiv utveckling av folkhälsan. 26 Positivt är också att Rwandas ginikofficient under samma tidsperiod förbättrats något 27, vilket är ovanligt under en snabb utvecklingsprocess med hög ekonomisk tillväxt. Stödet genom TradeMark East Africa, ett regionalt projekt avsett att förbättra handelsutbytet i den östafrikanska unionen, har sannolikt inte bidragit till de övergripande utvecklingstrenderna eller det aktuella sektormålet. Däremot bedömer ambassaden att stödet genom Rwandas sociala trygghetssystem VUP, som Sverige ger ett substantiellt bidrag till, 25 GoR (2012), The Third Integrated Household Living Conditions Survey (EICV3). Main Indicators Report. 26 Mödradödligheten har exempelvis mer än halverats under det senaste decenniet: År 2000 dog 1071 av kvinnor som födde barn, 2010 var motsvarande siffra 487 av Spädbarnsdödligheten har också minskat rejält: 2005 dog 86 av 1000 spädbarn, nu dör 50 av av 1000 barn dog för fem år sedan innan fem års ålder. Idag har dödligheten mer än halverats, till 76 av Ginokofficienten var vid 2005/06 års undersökning 0,52, och hade 2010/11 sjunkit till 0,49. Sida 11 (21)

12 har bidragit till den minskade fattigdomen. Sannolikt är emellertid bidraget i förhållande till den statistik som redovisades i hushållsundersökningen begränsat eftersom VUP vid tiden för datainsamlingen bara omfattade en liten andel av landets kommuner. 28 Baserat på annan data bedömer ambassaden däremot att fattigdomseffekten i de aktuella VUP-kommunerna har varit betydande. Ambassaden bedömer att stödet till VUP är mycket relevant, medan relevansen av stödet till TradeMark East Africa är svårbedömt. Ambassaden avser därför att fasa ut det senare stödet. Planen har varit att kraftigt öka bidraget till VUP, men ambassaden avvaktar härvidlag beslut om hur Sverige ska förhålla sig till bistånd till den rwandiska staten framöver. Om det svenska stödet till VUP skulle upphöra skulle det drastiskt påverka livet för omkring fattiga rwandier. Effekten på det övergripande sektormålet skulle ändå vara relativt begränsat, eftersom levnadsvillkoren för landsbygdsbefolkning är avhängig så många andra faktorer. Insats 1: Vision 2020 Umurenge Program (VUP) Insatsens huvudsakliga mål: att minska antalet människor som lever i extrem fattigdom. Avtalat belopp (MSEK) Avtalsperiod Utfall (MSEK) Samarbetspartner Samarbetsform Ministeriet för lokal samhällsstyrning 29 Sektorprogramstöd med korgfinansiering Svensk andel av totala stödet (%) 5-10% 30 VUP är ett omfattande och innovativt socialt trygghetssystem avsett att stödja Rwandas fattigaste kvinnor och män och deras familjer att resa sig ur sin fattigdom. Det består av tre delkomponenter: direkt stöd (finansiellt stöd utan krav på motprestation till de mest utsatta hushållen), offentliga arbetsprogram (i vilka fattiga anställs) och finansiella tjänster (ett mikrokreditprogram). Det direkta stödet, som når fler kvinnor än män, är mycket viktigt för att de allra fattigaste ska kunna få mat för dagen. Under andra hälften av 2011 drabbades därför många förmånstagare hårt av stora förseningar i utbetalningarna. Anledningen till detta var förseningar i framtagandet av listor på förmånstagare. Orsaken till dessa problem är en kombination av svag intern administrativ kapacitet och förseningar i rekryteringen av extern 28 Rwanda har 416 kommuner. Hösten 2011, då huhållsundersökningen gjordes, hade 30 kommuner haft VUP i 3 år, ytterligare 30 kommuner hade varit inkluderade i VUP under 2 år och 30 kommuner hade endast varit med i ett år. 29 Programmet genomförs av ett projekt under Ministry of Local Government. Avtalspart är finansministeriet. 30 Detta är indikativt för 2012/2013. Budgetåret 2011/2012 var Sveriges bidrag till VUP 22% av den totala budgeten. Sida 12 (21)

13 expertis. Även om utbetalningarna nu fungerar så kvarstår kapacitetsproblem som programmets ledningsgrupp arbetar för att hantera. De offentliga arbetsprogrammen har förutom löner till förmånstagarna resulterat i lokala investeringar i form av bland annat vägar, terrasseringar och annan infrastruktur. 31 Programmen fungerar väl och når ungefär lika många kvinnor som män. En antropologisk studie som ambassaden upphandlat för att analysera programmet ur ett gräsrotsperspektiv påvisar dock att det finns en risk för att svaga förmånstagare exkluderas från offentligt arbete eftersom de har svårt att arbeta så hårt och effektivt som krävs. Studien påtalar att detta särskilt kan förfördela kvinnor som dessutom ofta måste ta hand om sina barn parallellt med arbetet. Studien visar också att vissa väldigt fattiga förmånstagare inte har råd att vänta på sin lön som utbetalas med två veckors intervall, och därför väljer att utföra mindre lönsamma dagsverken för grannar i stället. 32 Ambassaden kommer att framföra denna problematik för diskussion och hantering i projektets ledningsgrupp. På bara två år har VUP:s mikrokreditprogram introducerats och rullats ut till över kvinnliga och manliga låntagare. Låntagarna har därigenom kunnat öka hushållsinkomster, sparande och matkonsumtion. De har också ökat sin förmåga att hantera pengar och att använda sig av kreditinstitutioner. En risk är att återbetalningarna släpar efter och delprogrammets finansiella bärkraft behöver därför stärkas. I dialog med VUP diskuteras alternativa arrangemang. Bland annat undersöker Rwanda om administrationen av lånekomponenten kan läggas över på annan myndighet eller organisation med större kapacitet att handlägga låneprogram. Bortsett från de nämnda problemen fortsätter programmet i sin helhet att fungera väl och når i dagsläget cirka personer, varav cirka får stöd genom Sveriges finansiella bidrag. Att programmet når och har stor betydelse för målgruppen kan bekräftats genom fältbesök genomförda av ambassaden, DFID:s årliga externa utvärdering 33, en under året genomförd extern granskning av VUP:s mikrokreditprogram 34 och en utvärdering av sociala trygghetssystem som Rwanda nyligen låtit genomföra 35. Tre viktiga riskrelaterade dialogfrågor är att förbättra metoderna för att identifiera förmånstagare, att rekryteringen av extern expertis till projektkontoret genomförs samt att en rigorös effektutvärdering påbörjas. Ambassaden kommer eventuellt att erbjuda finansiering och upphandlingsstöd för de två sistnämnda, men eftersom Sverige för närvarande på grund av konflikten i DR Kongo inte kan betala ut medel till VUP och den framtida finansieringen 31 Miljökonsekvensbedömningar genomförs innan sådana projekt påbörjas. Terrasseringarna är initierade utifrån ett miljöperspektiv eftersom de är avsedda att minska jorderosionen. De utgör också ett viktigt led i Rwandas klimatanpassning eftersom de minskar risken för jordskred vid häftiga regn. 32 Berglund (2012). 33 Stephen Devereux (2012), 3rd Annual Review of DFID Support to the Vision 2020 Umurenge Program (VUP), Rwanda. 34 Sukhinder Arora et al (2012), Assessment of the Ubudehe Credit Scheme, Rwanda. 35 Kalisa Mbanda et al (2012), Vision 2020 Umurenge Program (VUP). Intermediate Impact Assessment Sida 13 (21)

14 av samma skäl är osäker är det i nuläget svårt för ambassaden att agera. Eftersom Sverige är en av de största givarna till programmet utgör denna osäkerhet en betydande risk för programmet. Insats 2: TradeMark East Africa (TMEA) Insatsen huvudsakliga mål: Ökad regional integration och förbättrad konkurrenskraft för östafrikansk handel. Den rwandiska delen av programmet syftar till att öka kapaciteten hos olika aktörer att förhandla, genomföra, följa upp och tillvarata fördelarna av regional integration. Avtalat belopp (MSEK) Avtalsperiod Utfall (MSEK) Samarbetspartner Samarbetsform Svensk andel av totala stödet (%) TradeMark East Africa Under året har TMEA bidragit till bland annat följande prestationer: Projekt 15% som första land inom östafrikanska unionen har Rwanda antagit en nationell policy för regional integration; ett twinning-samarbete har etablerats mellan Rwanda Bureau of Standards och British Standards Institute; stödet till Rwandas Private Sector Federation har bland annat resulterat i en utredning av tullunionens effekter för näringslivet och framtagandet av en strategi och handlingsplan för turistkammaren. 36 Under hösten 2011 genomfördes en extern utvärdering som konstaterade att TMEA:s program genomförs extremt väl. 37 Förutom aktiviteter och prestationer så finns det emellertid än så länge inga konkreta effekter att rapportera: kostnaden för att frakta containers till och från Rwanda har exempelvis varit oförändrad under senare år. Det viktigaste skälet till detta tillkortakommande är att effekter är beroende av många aspekter, varav flera ligger utanför projektets kontroll. Kostnaden för att frakta containers är exempelvis i hög grad beroende av att lastbilar som färdas mellan kusten och Rwanda stoppas otaliga gånger för att betala mutor och illegala avgifter i särskilt Tanzania och Kenya. Utvecklingstrenderna, som självklart inte kan kopplas till projektet, är ändå positiva. Handeln mellan Rwanda och grannländerna ökade kraftigt under första halvåret Rwandas export ökade med 14 procent, medan importen ökade med 1 procent. Några faktorer som hämmar handeln är begränsad tillgång till finansiering, dålig infrastruktur och höga kostnader och långa väntetider vid gränsstationerna. 36 TMEA (2012), Rwanda Country Programme, Q Quarterly Report. 37 Saana Consulting (2012), "TradeMark East Africa Programme: Annual Review 2011". Sida 14 (21)

15 I enlighet med beslut i samband med halvtidsöversynen av strategin avslutas samarbetet med TMEA i Rwanda i och med att avtalet löper ut december TMEA blir dock inte utan svenskt stöd. Sidas regionala enhet i Nairobi har nyligen undertecknat ett avtal om ett femårigt obundet stöd till TMEA:s regionala program om 100 MSEK. 3.4 Sektor 4: Forskning Antal avtalade insatser: 1 (13 delprogram; NUR och ett flertal svenska avtalspartners) Bedömning av strategins sektormål för forskning Sektormål: (i) ökad forskarkompetens inom utvecklingsrelevanta frågor genom stärkta nationella forsknings- och innovationssystem, (ii) ökad effektivitet och kvalitet i forskningsförvaltning på National University of Rwanda (NUR). Insatser för att stödja forskning och högre utbildning har hög relevans för Rwanda. Landet har som vision att bli ett kunskapsbaserat samhälle med en utveckling grundad i vetenskap, teknologi och innovation. Regeringen har identifierat högre utbildning som viktig för att uppnå ökad socio-ekonomiska utveckling i landet och har höga ambitioner för sektorn. Ett starkt universitetsväsende är också en förutsättning för demokratisk utveckling. Universiteten är en från staten semi-oberoende aktör som fostrar kritiskt tänkande och som kan bidra med viktiga inlägg i samhällsdebatten. För att förbättra kvaliteten i den högre utbildningen i Rwanda så beslutade parlamentet i september 2012 att landets sju statliga universitet och högskolor ska slås ihop till ett. En arbetsgrupp har fått till uppgift att förverkliga detta och enligt planen så ska ett nytt nationellt, statligt universitet, University of Rwanda (UR), vara på plats vid starten av nästa akademiska år. Som landets största universitet så väntas NUR få en dominerande roll inom UR. Samtidigt splittras NUR upp på en handfull tematiska lärosäten i en ny administrativ struktur. Ambassaden följer detta reformarbete nära för att bedöma hur det påverkar risker och möjligheter för ett eventuellt fortsatt svenskt stöd. Det är ambassadens bedömning att forskarkompetensen inom utvecklingsrelevanta frågor i Rwanda har ökat, och att utveckling på NUR är central i detta. Andelen av personalen på NUR som har disputerat ökar gradvis. I september 2012 hade NUR 110 disputerade vilket utgör cirka 23% av personalen. Bara sex disputerade återfinns på andra lärosäten i landet. Antalet publikationer i granskade tidskrifter har ökat och under rapporteringsperioden indexerades NUR:s egen publikation. Dessutom har de två tidskrifter som ges ut av det Sverigestödda centret för freds- och konfliktforskning publicerats on-line. Forskningsförvaltningen på NUR har också stärkts, bland annat genom ett administrativt ITsystem som delfinansieras av Sverige. Systemet är föreslaget att bli standard inom det nya universitetet. Även biblioteket, som byggts upp genom svenskt stöd, kommer att utgöra en resurs för hela det nya universitetet. Sammantaget har dessa förändringar lett till att NUR:s Sida 15 (21)

16 internationella ranking förbättrats. Universitet är idag rankat på plats 4157 i världen och 44 i Afrika söder om Sahara. 38 Sverige är den största givaren till forskning i Rwanda. Ett långvarigt stopp i utbetalningar till följd av konflikten i DR Kongo eller en reducering av forskningsstödet utgör därmed den största enskilda risken för utvecklingen mot sektormålen. Omorganisationen av universitet utgör också, åtminstone på kort sikt, en påtaglig risk. Ambassaden har små möjligheter att hantera dessa risker, men följer utveckling noggrant. Det faktum att en forskningshandläggare i augusti 2012 placerades i fält förbättrar avsevärt dessa möjligheter Resultat på insatsnivå Insats 1: Forskningssamarbete med National University of Rwanda Insatsens huvudsakliga mål: (i) masters- och doktorsutbildning i samarbete med svenska universitet, (ii) förbättrad universitetsmiljö och förbättrade forskningsmöjligheter, (iii) förbättrad administration och ledning av forskning och forskarutbildning. Avtalat belopp (MSEK) 175,5 Avtalsperiod Utfall (MSEK) Samarbetspartner Samarbetsform Svensk andel av totala stödet (%) / ,5 NUR Program med organisation 100 Sedan 2002 har Sverige finansierat forskning och kapacitetsutveckling på NUR inom områdena fred och konflikt, utbildning, miljö, medicin, tillämpad matematik och informations- och kommunikationsteknologi (IKT). 59 doktorander har påbörjat studier. Av dem har tolv har disputerat varav tre under rapporteringsperioden och åtta hoppat av. 39 doktorander ingår för närvarande i programmet, och av dem beräknas ytterligare fem disputera under Under rapporteringsperioden har 122 studenter gått mastersprogram inom IKT, fred och konflikt samt tillämpad matematik. För att möta delmål (ii) och (iii) så har Sverige finansierat utbygganden av NUR:s IKT-nätverk, uppbyggnaden av biblioteket samt utvecklingen av administrativa system. I en ny utvärdering av det svenska stödet skriver utvärderarna att de är djupt imponerade av de övergripande framsteg som har gjorts, särskilt under de senaste fem åren och en av deras nyckelrekommendationer är att stödet ska fortsätta för att bygga vidare på det som hittills har uppnåtts. 39 Man konstaterar bland annat att NUR har gjort stora ansträngningar för att öka både volym och kvalitet på sin forskning och menar att en forskningskultur har etablerats på universitetet. Sverige har enligt utvärderingen bidragit till NUR:s positiva utveckling, och detta är en allmänt accepterad syn inom universitetet. 38 Enligt Webometrics Survey ( För detaljer se den bifogade resultatmatrisen. 39 Adam Pain et al (2012), s. 19. Sida 16 (21)

17 Ambassaden bedömer att det finns smärre avvikelser från mål (i) på individnivå. Cirka 14% av doktoranderna har hoppat av och ytterligare några har varit försenade. I något fall har det berott på bristande kapacitet hos doktoranden (eller ogynnsamma externa förhållanden), men ibland även på bristande koordinering och uppföljning av doktoranderna. Detta har dock förbättrats avsevärt de senaste åren, och bedömningen är att det nu finns bättre rutiner på plats för att följa upp doktorander. NUR arbetar aktivt med jämställdhet. De har gjort en jämställdhetsrevision och tagit fram en jämställdhetspolicy och en strategisk plan. Trots detta är bara 30% av alla studenter inom grundutbildningen kvinnor 40, och siffran är ungefär densamma för doktorander. I det svenska programmet har det av denna anledning funnits ett särskilt finansieringsfönster för kvinnliga doktorander, vilket inneburit att tio kvinnor erbjudits extra stöd för att kombinera sina forskarstudier med föräldraskap. Detta har bidragit till att drygt 50% av doktoranderna i det svenska programmet är kvinnor. En systemrevision av NUR som genomförts av USAID påvisar risker i universitetets system för intern styrning och kontroll, som NUR nu är i färd att åtgärda. 41 Ambassaden följer detta arbete och kommer också att upphandla en revision som närmare ska granska de risker som är förknippade med att NUR inkorporeras i det nya nationella universitetet. En annan risk, som ambassaden i nuläget bedömer som låg, är att det svenska stödet till NUR upphör som en följd av Rwandas inblandning i konflikten i DR Kongo. Det skulle äventyra förutsättningarna för de 41 doktorander som i dagsläget finansieras av Sverige, och minska NUR:s möjligheter att utveckla bärkraftiga forskningsmiljöer inom de forskningsområden som finansieras av Sverige. 4. BISTÅNDSEFFEKTIVITET Strategins övergripande processmål är att 75% av det svenska stödet till offentlig verksamhet använder de nationella systemen för genomförande och uppföljning samt att FN på ett effektivt och samordnat sätt lämnar sitt stöd till Rwandas nationella fattigdomsstrategi kanaliserade Sverige 78% av stödet till staten genom de nationella systemen och motsvarande siffra för 2012 är 80%. 42 FN-systemet arbetar utifrån ett gemensamt program i Rwanda. Styrgruppen för det gemensamma FN-programmet har dock inte fungerat vilket försämrat effektiviteten i stödet. Detta är främst beroende på ledningsproblem inom FN, vilka man nu tycks vara på väg att komma tillrätta med. Rwandas framsteg vad gäller offentlig finansiell styrning och förhållandevis låg korruption i kombination med goda system för givarkoordinering och resultatstyrning har skapat goda förutsättningar för programansatser i Rwanda. Dessa förutsättningar har förstärkts av att Rwanda levererat mycket goda utvecklingsresultat. Alla stora givare utom USA och Sverige 40 Vilket kan jämföra med 52,9% på privata lärosäten. En förklaring till skillnaden är att unga kvinnor i Kigali inte vill lämna hemmet för att studera (NUR ligger i Butare, cirka 2 timmar från Kigali). 41 USAID (2012) Summary Report on the National University of Rwanda Risk Assessment. 42 Att siffran inte är högre beror på att en del av forskningsstödet utbetalas direkt till svenska universitet. Sida 17 (21)

18 har därför valt att kanalisera stora delar av sitt bistånd genom generellt budgetstöd eller sektorbudgetstöd. Sverige har av politiska skäl valt att avstå från dessa samarbetsformer. I ljuset av uppgifter om Rwandas inblandning i den under året uppkomna konfliktsituationen i östra DR Kongo har flera av givarna vidtagit åtgärder för att skjuta upp planerade utbetalningar. Vissa givare överväger att ersätta budgetstödsmodaliteter med projektstöd. Dessa problem till trots pågår många positiva processer efter HLF 4 i Busan. Rwanda fortsätter och förstärker processen med ömsesidigt ansvarsutkrävande främst genom årliga gemensamma uppföljningar av Rwandas fattigdomsstrategi, gemensamma halvårsvisa sektoranalyser och en årlig uppföljningen av givarnas beteende vad gäller biståndseffektivitetsåtaganden i Paris, Accra och Busan. I samband med att en ny fattigdomsstrategi utvecklas under 2012 kommer resultatstyrningssystemet att stärkas ytterligare. Rwanda har också vädjat till givarna att ta tillfället i akt och i enlighet med åtagandena i Busan koordinera sina strategiprocesser med Rwandas. Det ser emellertid ut som om få givare kommer att hörsamma denna vädjan. 5. DIALOGFRÅGOR Sverige ska enligt samarbetsstrategin i dialogen med Rwanda betona vikten av demokrati och mänskliga rättigheter samt minskad fattigdom och minskning av extrema inkomstklyftor. Vidare ska vikten av öppenhet, yttrandefrihet och pluralism för ökad demokrati och dess kopplingar till en hållbar fredlig utveckling i regionen särskilt framhållas. I den övergripande dialogen ska även jämställdhetsfrågorna lyftas fram. Särskilt demokrati och mänskliga rättigheter har stått i fokus för dialogen som förs på i stort sett daglig basis med allt ifrån ministrar till statliga tjänstemän, bilateralt såväl som multilateralt tillsammans med främst de andra EU-länderna. Den rwandiska regeringen är väl medveten om den svenska inställningen vad avser mänskliga rättigheter i allmänhet och yttrandefrihet i synnerhet. De vet att deras agerande på dessa områden påverkar svenskt bistånd, bland annat bedömningen av möjligheterna att ge budgetstöd och sektorbudgetstöd. Ambassaden leder arbetet med genomförandet av EU:s handlingsplan för jämställdhet i Rwanda, och är därför aktiva även i denna dialog både inom EU och externt. Det är mycket svårt att bedöma vilka resultat den svenska dialogen haft, men revisionen av strafflagen, medialagstiftningen, offentlighetslagstiftningen och folkmordsideologilagen är sannolikt i viss utsträckning föranledda av Sveriges och andra länders kritik. Den största utmaningen i dialogarbetet är att Rwandas regering är mycket mån om att premiera lösningar som växer fram lokalt, och ibland är känslig för externt påverkansarbete. Om det internationella samfundet pressar på för hårt, finns därför en risk för att dialogen får en annan effekt än vad som avses. Ambassaden låter därför enskilda organisationer som stöds av Sverige bära vissa dialogfrågor. Som framgår av insatsbeskrivningarna är ambassaden involverad i dialog inom ramen för de olika insatserna. Teman som ofta tas upp i denna dialog är vikten av att kunna analysera, bedöma och öppet redovisa resultat, samt vikten av jämställdhet och folkligt deltagande i Sida 18 (21)