Projektkatalog. Public Policy Information, Monitoring and Advocacy Project (PPIMA) - Offentlig information, granskning och opinionsbildning...

Transkript

1 Projektkatalog Public Policy Information, Monitoring and Advocacy Project (PPIMA) - Offentlig information, granskning och opinionsbildning... 2 Improving the Management of Land by Strengthening the Prevention and Resolution of Land Conflicts (ILPRC) - Förbättrad markförvaltning genom förstärkt hantering av marktvister... 3 Rwandas fredsbyggande program... 3 Rwandas Demobilisering och Re-integreringsprogram, fas III... 4 Offentlig Finansiell Styrning... 5 Reglering och administration av markinnehav... 6 Miljöhantering och klimatförändring... 7 Förbättrad resultatstyrning i naturresrurssektorn... 8 Vision 2020 Umurenge Program (VUP)... 8 TradeMark East Africa (TMEA) Forskningssamarbete med National University of Rwanda Sida 1 (12)

2 Public Policy Information, Monitoring and Advocacy Project (PPIMA) - Offentlig information, granskning och opinionsbildning Insatsens huvudsakliga mål: Rwandas civila samhälle och medborgare i fyra av totalt 30 distrikt deltar aktivt i och påverkar nationella och lokala policyer och planer för fattigdomsminskning. Avtalat Avtalsperiod Utfall Samarbetspartner Samarbetsform Svensk ,6 Norsk Folkehjelp Projektstöd 70 % Projektet syftar till att underlätta för rwandiska organisationer och medborgare att förstå, analysera och påverka offentliga beslutsfattande och att framföra synpunkter på den samhällsservice som staten erbjuder. Projektet koordineras av Norsk Folkehjelp och genomförs av 14 rwandiska organsiationer. Sverige finansierar projektet tillsammans med det brittiska biståndsorganet UK Department for International Development (DFID). Det främsta verktyget i PPIMA:s arsenal är en innovativ metod som kallas Community Scorecard kvinnor och män har deltagit i sådana processer, som hjälper dem att formulera, strukturera och framföra synpunkter på den samhällsservice som staten erbjuder inom områden som hälsa, utbildning och jordbruk. 1 Genom dessa processer har befolkningen i projektets målområden börjat uppleva ett större politiskt inflytande vilket bland annat resulterat i förbättrad tillgång till utsäde och gödning inom jordbruket, minskat våld i hemmet, större medvetenhet om politiska och juridiska rättigheter, förbättrad tillgång till dricksvatten samt förbättrad hälsovård. 2 Mottagandet från lokala och nationella beslutsfattare har varit övervägande positivt, främst eftersom programmet stödjer Rwandas ambitioner att förbättra myndighetsutövningen på lokal nivå. På nationell nivå har en budgetanalys, Citizens Alternative Budget Report för , producerats och diskuterats med finansministeriet. Transparency Rwanda, som till stor del finansieras genom PPIMA, har under året ackrediterats som fullfärdig medlem i Transparency International. De har tillsammans med andra partners etablerat fyra nya rättscentra som stödjer människor som utsatts för korruption eller orättvis behandling. 1 Eftersom kvinnor och män separerats i förberedelsearbetet har kvinnornas frågor fått ett större genomslag än vad som annars skulle vara fallet i en kultur som präglas av att männen för familjens talan. 2 Ali Dastgeer et al (2012), Evaluation of Sida and DFID funded Public Policy Information, Monitoring and Advocacy (PPIMA) project in Rwanda, s. 32. Sida 2 (12)

3 Improving the Management of Land by Strengthening the Prevention and Resolution of Land Conflicts (ILPRC) - Förbättrad markförvaltning genom förstärkt hantering av marktvister Insatsens huvudsakliga mål: Förbättrad hantering av marktvister i 15 distrikt med särskild betoning på kvinnors rättigheter och intressen i markfrågor. Avtalat Avtalsperiod Utfall Samarbetspartner Samarbetsform Svensk 28, ,32 RCN Justice & Démocratie Projektstöd 100 % Projektet syftar till att stärka hanteringen av marktvister i lokala medlingskommittéer (s.k. Abunzi-kommittéer). Dessutom kommer opinionsbildare i 60 byar att öka sina kunskaper om kvinnors rätt till mark. Projektet genomförs av den belgiska organisationen RCN Justice & Démocratie som har lång erfarenhet av arbete inom rättssektorn och är en viktig aktör inom landområdet i Rwanda. Genomförandet av projektet påbörjades i oktober 2012 och det är därför för tidigt att redovisa några resultat. Rwandas fredsbyggande program Insatsens huvudsakliga mål: Att engagera den rwandiska befolkningen och nyckelintressenter i att söka lösningar för problem som hotar freden. Avtalat Avtalsperiod Utfall Samarbetspartner Samarbetsform Svensk 26, ,25 Interpeace och IRDP Basstöd till organisation 56,8% Sverige har givit stöd Institutet för forskning och dialog om fred (IRDP), som har ett partnerskap med den internationella fredsorganisationen Interpeace sedan De genomför ett fredsbyggande program har som övergripande mål att engagera den rwandiska befolkningen och maktahavare att identifiera potentiella konfliktområden i det rwandiska samhället, inom exempelvis samhällsstyrning, fattigdomsbekämpning och social sammanhållning. Programmets målgrupper uppmuntras också att identifiera och genofmöra lösningar på de problem som de identifierar. Det övergripande syftet med IRDP:s och Interpeaces program är att bidra till Rwandas försonings-, återuppbyggnads- och Sida 3 (12)

4 demokratiseringsprocess genom att möjliggöra dialog kring centrala frågor om fred och säkerhet. Den fjärde fasen av programmet avslutades 30 juni, Mot bakgrund av de positiva resultaten beslutade ambassaden i juni att bevilja medel för en ny programfas, som påbörjades 1 juli 2012, och som pågår till och med IRDP har idag en unik och mycket relevant roll i Rwanda när det gäller att lyfta konfliktkänsliga frågor i samhällsdebatten. Deras arbete har enligt en extern utvärdering 3 genererat viktiga resultat, särskilt när det gäller att: skapa neutrala, fria och inkluderande fora för debatt och dialog; lyfta känsliga och kontroversiella frågor som ingen annan tar upp; finna forskningsbaserade lösningar för problem som hotar freden; engagera den rwandiska diasporan i detta arbete; utbilda engagerade kvinnor i fredsbyggande och projekthantering. Rwandas Demobilisering och Re-integreringsprogram, fas III Insatsens huvudsakliga mål: Att bidra till fred och säkerhet i stora sjö-regionen genom demobilisering och återanpassning av beväpnade rwandiska grupper. Avtalat Avtalsperiod Utfall Samarbetspartner Samarbetsform Svensk RDRC Projektstöd 20% Projektet har haft som mål att demobilisera och återanpassa 4000 rwandiska armésoldater och 5500 rwandiska gerillasoldater som opererar i Demokratiska republiken Kongo (DRK) och andra länder. Samtliga 4000 armésoldater som var föremål för demobilisering har nu genomgått programmet. Därutöver har ungefär 2900 medlemmar av väpnade gerillagrupper demobiliserats och erhållit återanpassningsstöd. Målet för den resterande projekttiden är givetvis ändå att nå så många gerillasoldater som möjligt. Denna process är i hög grad avhängig situationen i DRK, och i synnerhet knutet till när den kongolesiska armén genomför offensiver i Kivu-provinserna. 3 Guus Meijer, Théogène Bangwanubusa (2011), External evaluation of the IRDP/Interpeace Rwanda Peacebuilding Programme 4th phase ( ). Sida 4 (12)

5 Offentlig Finansiell Styrning Insatsens huvudsakliga mål: Ökad transparens i den offentliga sektorn, och stärkt ansvarsutkrävande. Avtalat Avtalsperiod Utfall Samarbetspartner Samarbetsform Svensk Finansministeriet Sektorprogramstöd 15.7% 4 med poolfinansiering Projektet består av finansiering till en fond som administreras av rwandiska finansministeriet. Fonden finansierar reformer inom Rwandas offentliga finansiella styrning genom att stärka tjänstemäns kompetens och sjösätta moderna och effektiva system för offentlig finansiell styrning. Även om inte alla mål inom års aktivitetsplan uppnåtts, som till exempel etablerandet av interna revisionskommittéer i distriktsadministrationen, så genomförs reformerna i stort sett planenligt och kapaciteten för offentlig finansiell styrning har stärkts genom utbildning och organisatoriska effektiviseringar. 5 Följande resultat förtjänar särskilt att uppmärksammas: sex av åtta centrala budgetdokument publicerades i tid på finansministeriets hemsida; effektivitetsrevisioner görs planenligt; staten har tagit fram en strategi för att behålla kvalificerad personal; myndigheten för offentlig upphandling har utarbetat en strategi för kommunikation, information och utbildning samt etiska riktlinjer för offentlig och privat upphandling. 6 En nyligen genomförd oberoende utvärdering konstaterar att genomförandet av reformstrategin som helhet har varit lyckad och avsevärda framsteg har gjorts inom de flesta områden. Etablerandet av ett integrerat budget- och ekonomiredovisningssystem har varit en av de mer problematiska komponenterna och reformerna har i begränsad omfattning nått ut till distrikt- och kommunnivå där en större satsning är motiverad under kommande fas. 7 Som helhet fungerar den offentliga finansiella styrningen väl. Statliga policyer och strategier genomsyrar faktiska prioriteringar och risken för oplanerade 4 Svenska andelen av bidrag till korgfonden det Rwandiska budgetåret 2011/2012. Den svenska andelen av stödet över hela avtalsperioden ligger på motsvarande nivå. 5 GoR (2012), "2011/2012 Third Quarter Progress Report on the Implementation of Government of Rwanda s PFM Reforms. 6 GoR (2012), Public Financial Managment (PFM) 2012/2013 Forward Looking Joint Sector Review Summary Report. 7 ECORYS (2012) Rwanda: Independent Evaluation of the Implementation of the PFM Reform Strategy Utvärdering på uppdrag av Rwandas finansdepartement, sista utkastet. Sida 5 (12)

6 underskott och makroekonomisk instabilitet är låg. Samtidigt existerar fortfarande avsevärd kapacitetsbrist i synnerhet inom redovisning och revision, och kapaciteten på distriktsnivå är avsevärt svagare än på central nivå. 8 Reglering och administration av markinnehav Insatsens huvudsakliga mål: (i) att genomföra Rwandas markreform (ii) att utveckla kapacitet på Rwandas lantmäteri i avsikt att förbättra mark- och äganderätten för alla rwandier. Avtalat Avtalsperiod Utfall Samarbetspartner Samarbetsform Svensk DFID och ministeriet för naturresurser 9 Sektorprogramstöd 17% med poolfinansiering Sverige stödjer i detta projekt tillsammans med Storbritannien och Nederländerna genomförandet av Rwandas omfattande markreform. Reformen påbörjades 2009 och syftar till att privatisera all mark i Rwanda i avsikt att förbättra mark- och äganderätten för alla rwandier. Inom programmet kartläggs all mark i landet. Därefter identifieras nuvarande brukare av de olika markområdena, varpå dessa utmätts som fastigheter till vilka nuvarande brukare får ett formellt arrendeavtal i form av ett fastighetsbevis. Reformarbetet har varit mycket effektivt 10, och i dagsläget är samtliga 10,3 miljoner fastigheter i Rwanda utmätta. Därmed har målet på nio miljoner fastigheter för 2012 överträffats. 9,7 miljoner av de utmätta fastigheterna är registrerade i det IT-baserade fastighetsregister som byggs upp inom projektet. Därmed har fastighetsägarna möjlighet att för en mindre avgift avhämta sina fastighetsbevis. I september 2012 hade 2,8 miljoner fastighetsbevis lösts ut, vilket överträffar målet med Det förtjänar att påpekas att många kvinnors rättigheter stärkts genom reformen, eftersom deras markägarskap nu formaliserats. 11 Därmed kan manliga släktingar inte överta marken enligt rådande sedvänjor. 8 Niels Palmvang and Shirley Robinson (2012), "Overall PFM assessment in Rwanda and for assessments of social protection sector and of forestry, land and environment sector PFM". 9 Den största delen av programmet genomförs i ett tysk partnerskap med DFID. En mindre del genom förs av markavdelningen på myndigheten för naturresurser, som rapporterar till ministeriet för naturresurser. 10 Se Terra Firma (2011), Mid Term Review (MTR) of DFID s support to the Government of Rwanda s Land Tenure Regularisation Programme 11 27% av tomterna har registrerats på kvinnor, 14% på män och 59% på gifta par. Efter reformen kommer det sålunda att finnas fler kvinnliga än manliga markägare i Rwanda. Sida 6 (12)

7 Ambassaden har upphandlat en antropologisk studie som analyserar hur förmånstagarna uppfattar reformen. Studien identifierar ett antal risker i programmet. Bland annat har det visat sig att vissa hushåll valt att slå ihop sina fastigheter till en, för att minska registreringskostnaderna. Eftersom varje fastighet bara kan ha en ägare innebär det att vissa hushåll registrerat sin fastighet på en annan ägare. 12 Eftersom den antropologiska studien omfattat bara två byar kommer ambassaden att verka för att en mer omfattande analys genomförs. Efter det kommer ambassaden att begära att en riskhanteringsplan utvecklas. En annan risk är att rwandiska myndigheter inte klarar av att förvalta fastighetsregistret efter projektets slut. Därför finansierar Sida en särskild komponent i programmet, som syftar till att bygga lokal kapacitet. Som ett resultat av detta arbete har ett IT-system introducerats, utrustning köpts in och tjänstemän utbildats. Trots dessa insatser behövs mer för att Rwanda ska vara moget att förvalta ett modernt fastighetsregister Därför planerar DFID, Nederländerna och Sverige att tillföra resurser för lokal kapacitetsutveckling. Miljöhantering och klimatförändring Insatsens huvudsakliga mål: Att utveckla kapaciteten på Rwandan Environmental Management Agency (REMA) i avsikt att effektivisera utsläppskontrollen, integrera miljöfrågorna inom andra sektorer samt adressera klimatfrågorna. Avtalat Avtalsperiod Utfall Samarbetspartner Samarbetsform Svensk Ministeriet för naturresurser 13 Organisationsstöd 10% Projektet består av institutionellt stöd till Rwandas miljömyndighet: Rwandan Environmental Management Agency (REMA). Programmet syftar till att stärka personell-, institutionell- och teknisk kapacitet i avsikt att effektivisera utsläppskontrollen, integrera miljöfrågorna inom andra sektorer samt adressera klimatfrågorna.. Avtalet för detta projekt undertecknades i maj 2011 och försenades inledningsvis. Därför har ännu inga resultat rapporterats. 12 Anna Berglund (2012), A Local Perspective of The Vision 2020 Umurenge Program and the Land Tenure Regularization Program. 13 Kontraktspart är finansministeriet. Projektet genomförs av Rwandas miljömyndighet som rapporterar till ministeriet för naturresurser. Sida 7 (12)

8 Förbättrad resultatstyrning i naturresurssektorn Insatsens huvudsakliga mål: Att utveckla ett projektförslag för ett resultatstyrningssystem för naturresurssektorn. Avtalat Avtalsperiod Utfall Samarbetspartner Samarbetsform Svensk 0, ,75 Ministeriet för naturresurser Projektstöd 100% Eftersom Rwanda under 2012 utarbetar en ny fattigdomsstrategi har ministeriet för naturresurser arbetat för att alla subsektorer i naturresurssektorn ska ha tydliga och uppföljningsbara mål med tillhörande indikatorer. En konsult har upphandlats för att hjälpa subsektorerna med detta arbete. Parallellt har konsulten utvecklat ett projektförslag för hur man sedermera ska kunna samla in, bearbeta och rapportera data på ett effektivt sätt. Detta projekt kommer att stödjas av Sverige från och med januari Vision 2020 Umurenge Program (VUP) Insatsens huvudsakliga mål: att minska antalet människor som lever i extrem fattigdom. Avtalat Avtalsperiod Utfall Samarbetspartner Samarbetsform Svensk andel av Ministeriet för lokal samhällsstyrning 14 Sektorprogramstöd 5-10% 15 med korgfinansiering Vision 2020 Umurenge Program (VUP) är Rwandas egna sociala trygghetssystem avsett att stödja de allra fattigaste för att de ska få sina basala behov tillgodosedda och att på sikt hjälpa Rwandas fattigaste kvinnor och män och deras familjer att resa sig ur sin fattigdom. Det består av tre delkomponenter: direkt stöd (finansiellt stöd utan krav på motprestation till de mest utsatta hushållen), offentliga arbetsprogram (i vilka fattiga anställs) och finansiella tjänster (ett mikrokreditprogram). 14 Programmet genomförs av ett projekt under Ministry of Local Government. Avtalspart är finansministeriet. 15 Detta är indikativt för 2012/2013. Budgetåret 2011/2012 var Sveriges bidrag till VUP 22% av den budgeten. Sida 8 (12)

9 Det direkta stödet, som når fler kvinnor än män, är mycket viktigt för att de allra fattigaste ska kunna få mat för dagen. Under andra hälften av 2011 drabbades därför många förmånstagare hårt av stora förseningar i utbetalningarna. Anledningen till detta var förseningar i framtagandet av listor på förmånstagare. Orsaken till dessa problem är en kombination av svag intern administrativ kapacitet och förseningar i rekryteringen av extern expertis. Även om utbetalningarna nu fungerar så kvarstår kapacitetsproblem som programmets ledningsgrupp arbetar för att hantera. De offentliga arbetsprogrammen har förutom löner till förmånstagarna resulterat i lokala investeringar i form av bland annat vägar, terrasseringar och annan infrastruktur. 16 Programmen fungerar väl och når ungefär lika många kvinnor som män. En antropologisk studie som ambassaden upphandlat för att analysera programmet ur ett gräsrotsperspektiv påvisar dock att det finns en risk för att svaga förmånstagare exkluderas från offentligt arbete eftersom de har svårt att arbeta så hårt och effektivt som krävs. Studien påtalar att detta särskilt kan förfördela kvinnor som dessutom ofta måste ta hand om sina barn parallellt med arbetet. Studien visar också att vissa väldigt fattiga förmånstagare inte har råd att vänta på sin lön som utbetalas med två veckors intervall, och därför väljer att utföra mindre lönsamma dagsverken för grannar i stället. 17 Ambassaden kommer att framföra denna problematik för diskussion och hantering i projektets ledningsgrupp. På bara två år har VUP:s mikrokreditprogram introducerats och rullats ut till över kvinnliga och manliga låntagare. Låntagarna har därigenom kunnat öka hushållsinkomster, sparande och matkonsumtion. De har också ökat sin förmåga att hantera pengar och att använda sig av kreditinstitutioner. En risk är att återbetalningarna släpar efter och delprogrammets finansiella bärkraft behöver därför stärkas. I dialog med VUP diskuteras alternativa arrangemang. Bland annat undersöker Rwanda om administrationen av lånekomponenten kan läggas över på annan myndighet eller organisation med större kapacitet att handlägga låneprogram. Bortsett från de nämnda problemen fortsätter programmet i sin helhet att fungera väl och når i dagsläget cirka personer, varav cirka får stöd genom Sveriges finansiella bidrag. Att programmet når och har stor betydelse för målgruppen kan bekräftats genom fältbesök genomförda av ambassaden, DFID:s årliga externa utvärdering 18, en under året genomförd extern granskning av VUP:s mikrokreditprogram 19 och en utvärdering av sociala trygghetssystem som Rwanda nyligen låtit genomföra Miljökonsekvensbedömningar genomförs innan sådana projekt påbörjas. Terrasseringarna är initierade utifrån ett miljöperspektiv eftersom de är avsedda att minska jorderosionen. De utgör också ett viktigt led i Rwandas klimatanpassning eftersom de minskar risken för jordskred vid häftiga regn. 17 Berglund (2012). 18 Stephen Devereux (2012), 3rd Annual Review of DFID Support to the Vision 2020 Umurenge Program (VUP), Rwanda. 19 Sukhinder Arora et al (2012), Assessment of the Ubudehe Credit Scheme, Rwanda. 20 Kalisa Mbanda et al (2012), Vision 2020 Umurenge Program (VUP). Intermediate Impact Assessment Sida 9 (12)

10 TradeMark East Africa (TMEA) Insatsen huvudsakliga mål: Ökad regional integration och förbättrad konkurrenskraft för östafrikansk handel. Den rwandiska delen av programmet syftar till att öka kapaciteten hos olika aktörer att förhandla, genomföra, följa upp och tillvarata fördelarna av regional integration. Avtalat Avtalsperiod Utfall Samarbetspartner Samarbetsform Svensk TradeMark East Africa Projekt 15% Programmet syftar till fördjupad regional integration och konkurrensutsättning i Östafrika och inkluderar insatser både på regional och nationell nivå. TradeMark East Africas Rwanda-program är femårigt och ämnar stödja genomförandet av östafrikanska gemenskapens strategi för handel och integration i Rwanda. Programmet inkluderar kapacitetsutveckling av främst offentliga institutioner. Under året har TMEA bidragit till bland annat följande prestationer: som första land inom östafrikanska unionen har Rwanda antagit en nationell policy för regional integration; ett twinning-samarbete har etablerats mellan Rwanda Bureau of Standards och British Standards Institute; stödet till Rwandas Private Sector Federation har bland annat resulterat i en utredning av tullunionens effekter för näringslivet och framtagandet av en strategi och handlingsplan för turistkammaren. 21 Under hösten 2011 genomfördes en extern utvärdering som konstaterade att TMEA:s program genomförs extremt väl. 22 Förutom aktiviteter och prestationer så finns det emellertid än så länge inga konkreta effekter att rapportera: kostnaden för att frakta containers till och från Rwanda har exempelvis varit oförändrad under senare år. Det viktigaste skälet till detta tillkortakommande är att effekter är beroende av många aspekter, varav flera ligger utanför projektets kontroll. Kostnaden för att frakta containers är exempelvis i hög grad beroende av att lastbilar som färdas mellan kusten och Rwanda stoppas otaliga gånger för att betala mutor och illegala avgifter i särskilt Tanzania och Kenya. Utvecklingstrenderna, som självklart inte kan kopplas till projektet, är ändå positiva. Handeln mellan Rwanda och grannländerna ökade kraftigt under första halvåret Rwandas export ökade med 14 procent, medan importen ökade med 1 procent. Några faktorer som hämmar handeln är begränsad tillgång till finansiering, dålig infrastruktur och höga kostnader och långa väntetider vid gränsstationerna. 21 TMEA (2012), Rwanda Country Programme, Q Quarterly Report. 22 Saana Consulting (2012), "TradeMark East Africa Programme: Annual Review 2011". Sida 10 (12)

11 I enlighet med beslut i samband med halvtidsöversynen av den svenska samarbetsstrategin avslutas samarbetet med TMEA i Rwanda i och med att avtalet löper ut december TMEA blir dock inte utan svenskt stöd. Sidas regionala enhet i Nairobi har nyligen undertecknat ett avtal om ett femårigt obundet stöd till TMEA:s regionala program om 100 MSEK. Forskningssamarbete med National University of Rwanda Insatsens huvudsakliga mål: (i) masters- och doktorsutbildning i samarbete med svenska universitet, (ii) förbättrad universitetsmiljö och förbättrade forskningsmöjligheter, (iii) förbättrad administration och ledning av forskning och forskarutbildning. Avtalat 175,5 Avtalsperiod Utfall Samarbetspartner Samarbetsform Svensk / ,5 NUR Program med organisation 100 Programmet syftar till integrera Rwanda i det globala forsknings- och kunskapssamhället. I nuvarande fas ges stöd till att utbilda rwandiska forskare (doktorander) på svenska universitet, samt stöd till forskningsinfrastruktur och forskningsförvaltning på National University of Rwanda (NUR). Sedan 2002 har Sverige finansierat forskning och kapacitetsutveckling på NUR inom områdena fred och konflikt, utbildning, miljö, medicin, tillämpad matematik och informations- och kommunikationsteknologi (IKT). 59 doktorander har påbörjat studier. Av dem har tolv har disputerat varav tre under rapporteringsperioden och åtta hoppat av. 39 doktorander ingår för närvarande i programmet, och av dem beräknas ytterligare fem disputera under Under rapporteringsperioden har 122 studenter gått mastersprogram inom IKT, fred och konflikt samt tillämpad matematik. För att möta delmål (ii) och (iii) så har Sverige finansierat utbygganden av NUR:s IKT-nätverk, uppbyggnaden av biblioteket samt utvecklingen av administrativa system. I en ny utvärdering av det svenska stödet skriver utvärderarna att de är djupt imponerade av de övergripande framsteg som har gjorts, särskilt under de senaste fem åren och en av deras nyckelrekommendationer är att stödet ska fortsätta för att bygga vidare på det som hittills har uppnåtts. 23 Man konstaterar bland annat att NUR har gjort stora ansträngningar för att öka både volym och kvalitet på sin forskning och menar att en forskningskultur har etablerats på universitetet. Sverige har enligt utvärderingen bidragit till NUR:s positiva utveckling, och detta är en allmänt accepterad syn inom universitetet. 23 Adam Pain et al (2012), s. 19. Sida 11 (12)

12 Ambassaden bedömer att det finns smärre avvikelser från mål (i) på individnivå. Cirka 14% av doktoranderna har hoppat av och ytterligare några har varit försenade. I något fall har det berott på bristande kapacitet hos doktoranden (eller ogynnsamma externa förhållanden), men ibland även på bristande koordinering och uppföljning av doktoranderna. Detta har dock förbättrats avsevärt de senaste åren, och bedömningen är att det nu finns bättre rutiner på plats för att följa upp doktorander. NUR arbetar aktivt med jämställdhet. De har gjort en jämställdhetsrevision och tagit fram en jämställdhetspolicy och en strategisk plan. Trots detta är bara 30 % av alla studenter inom grundutbildningen kvinnor 24, och siffran är ungefär densamma för doktorander. I det svenska programmet har det av denna anledning funnits ett särskilt finansieringsfönster för kvinnliga doktorander, vilket inneburit att tio kvinnor erbjudits extra stöd för att kombinera sina forskarstudier med föräldraskap. Detta har bidragit till att drygt 50 % av doktoranderna i det svenska programmet är kvinnor. 24 Vilket kan jämföra med 52,9% på privata lärosäten. En förklaring till skillnaden är att unga kvinnor i Kigali inte vill lämna hemmet för att studera (NUR ligger i Butare, cirka 2 timmar från Kigali). Sida 12 (12)