östers nd Ett magasin från Östersunds kommun # 1/2009 Sommarens drömjobb Så ska kommunen klara ekonomin Vi är framtiden

Transkript

1 östers nd Ett magasin från Östersunds kommun # 1/2009 Hysch hysch i Rådhuset Sommarens drömjobb Så ska kommunen klara ekonomin framtiden Vi är

2 ledare Rösträtten är demokratins fundament Rätten att rösta vid fria och allmänna val är den moderna demokratins fundament. Därför är det inte bara en rättighet, utan en viktig plikt för medborgarna att delta i valen. Det räcker inte som definition av en bra demokrati men det är ett fundament. Demokrati är folkstyre och då hänger det på att medborgarna verkligen använder sin rösträtt. Så min uppmaning till alla är att gå och rösta i Europavalet som börjar den 20 maj och i de kommande valen till kyrkan (om du är medlem), kommunen, landstinget och riksdagen. Den parlamentariska demokratin bygger på rösträtten. När FN ska granska hur de mänskliga rättigheterna upprätthålls i ett land granskas landets författning och där måste den allmänna rösträtten finnas. Men demokrati är ju så mycket mer än lagstadgad rätt att rösta. De folkvalda måste ha system för att lyssna på medborgarna i det dagliga politiska arbetet. De flesta av våra politiker är förtroendevalda bara på en lite del av sin tid resten av tiden håller man på med sitt vanliga jobb. Då är det viktigt att varje förtroendevald känner att den har mandat att ställa de frågor som medborgarna skulle ha ställt om de fick chansen. Det är också viktigt att de förtroendevalda har laglig möjlighet att ta ledigt från sitt jobb och får ersättning när det är ett politiskt möte. De förtroendevalda är viktiga för att demokratin ska fungera så du som medborgare bör ta kontakt med någon i kommunfullmäktige som du känner och berätta hur du ser på saker och ting. Det kanske blir ett viktig sätt för dig att göra din röst hörd. Jag vet att det är viktigt för de folkvalda som sitter i kommunfullmäktige. Men det räcker ändå inte. Aktiva medborgare och deras föreningar är själva kittet i demokratin. Det är därför du som medborgare också måste engagera dig för att samhället ska fungera på ett bra sätt. En del är med i de politiska partierna, men det är tyvärr en minskande skara. Väldigt många människor är med i olika intresseföreningar som gör att livet i vårt Östersund blir både bättre och tryggare. Jag tänker på bostadsrättsföreningar, hyresgästföreningar, väglyseföreningar, villaägarföreningar, föräldraföreningar, idrottsföreningar, byalag och många andra föreningar som är viktiga för den plats vi bor på. Detta engagemang är den andra grundstenen för demokratin. Utan alla dessa aktiva människors insatser skulle vårt samhälle inte fungera. Det är där vi löser de nära gemensamma problemen och det är där vi skapar aktiviteter i bygden som ökar gemenskap och trivsel. Så gå och rösta nu när det blir val till Europaparlamentet det enda direktvalda organet inom EU. Men glöm inte att också gå på det där föreningsmötet som du kanske tänkte slippa ifrån. Ditt engagemang gör skillnad. Jens Nilsson Kommunstyrelsens ordförande Varsågod Ett magasin till dig från din kommun Magasinet Östersund utges av Östersunds kommun. Ansvarig utgivare: Kommundirektör Bengt Marsh Redaktionsansvarig: Informationschef Eva Larsson Redaktion: Infobyrån, Östersunds kommun Grafisk form: Journalisthuset i Sundsvall Tryck: DAUS Tryckeri, Östersund. Tryckt på papper miljöcertifierat enligt PEFC och ISO Innehållsförteckning Beredd att möta lågkonjunkturen 4 Succén återvänder 6 Unga företagare 7 Sommar med Thomée 11 Inte bara camping 12 Företagare satsar på biogas 13 Bröllop i Rådhuset 14 Skolan gasar och bromsar 16 Stortorget lyser upp 20 Lotsen hjälper företag 22 Besiktar vården 24 Trygga tonåringar 26 Ett Östersund för alla 27 Familjehem 28 Taggade soptunnor 30 Rena nyheter 31 Agenda Helena om sitt Östersund 36 Redaktörens tips Redaktören tipsar skolan växer I dag har Östersund den högsta efterfrågan någonsin på förskoleplatser. Nästan alla 1- till 5-åringar finns i kommunens förskolor och behovet bara växer. Följ med till en av kommunens nya uppfräschade skolor Vallens förskola. Se sidan Sidorna östersund Magne Figenschou, Gabriel Österberg och Viggo Johansson Din eget magasin Kommunens Magasinet Östersund delas ut till alla som bor i Östersunds kommun. Magasinet har producerats sedan 2007 och det kommer ut med två nummer varje år. Du hittar alla numren på omkommunen/ magasinetostersund

3 noterat Lägg din EU-röst Söndagen 7 juni är det dags för val till EU-parlamentet. Förtidsröstningen har pågått sedan 20 maj. Receptionen i Rådhuset är ett av de ställen där det är möjligt att förtidsrösta. Det är valnämnden, som är förtroendevalda, som ansvarar för genomförande av valet. Kommunen är indelad i 39 valdistrikt som ska bemannas med röstmottagare. På röstkortet står angivet vilken vallokal man ska gå till på valdagen. Vallokalerna är öppna Valnämnden har sett till att lokalerna är anpassade för rörelsehindrade. Östersunds kommun genomför även så kallad institutionsröstning veckan före valet på länssjukhuset och på äldreboenden. Valnämnden kommer också att ordna röstmottagning för synskadade i Rådhuset. Läs mer om valet på och Eu-parlamentet på Östersund = livskvalitet! Östersund finns med bland de fem som nominerats till Sveriges Kvalitetskommun De övriga fyra är Stockholm, Vara, Trollhättan och Södertälje. En expertgrupp inom SKL, Sveriges kommuner och landsting, ska nu granska dessa kommunerna fram till att utmärkelsen delas ut under Kvalitetsmässan på Göteborgsoperan den 17 november. Utmärkelsen kammas hem av den kommun som lyckas bäst med att utveckla och förbättra demokrati, verksamheter, arbetsmiljö och samhällsbyggande. Student 09 Frida Paulsson tar studenten från Estetiska programmet med inriktning musik. Hur känns det att ta studenten? Det är lite blandade känslor. Det ska bli skönt men jag kommer att sakna gemenskapen med klasskompisarna. Vad ska du göra sen? I sommar ska jag jobba på ett gruppboende. I höst ska jag ut och resa, vart är inte bestämt men det blir antagligen till Sydamerika. Den 5 juni tar gymnasieungdomarna i Östersund studenten. Följande tider gäller: Jämtlands Gymnasium Wargen Samling 10.00, uttåg Jämtlands Gymnasium Palmcrantz Samling 10.00, uttåg Jämtlands Gymnasium Fyrvalla Samling Stora kyrkan 11.30, uttåg (med reservation för eventuella förändringar) Mer information hittar du på Du behövs! Snart är det dags för skolavslutning och det innebär många ungdomar på stan. Den 5 och 12 juni blir det nattvandringar med start i IOGT:s pelarsal. Anmäl dig till Nattvandring.nu på eller mejla tomas.ronning@ ostersund.se östersund 3

4 Besparingarna ska drabba medborgarna så lite som möjligt Trots ständiga nedräkningar av skatteintäkter blickar Östersunds kommun framåt och är beredd att möta lågkonjunkturen. Kommunen har en sund ekonomi och har klarat påfrestningar förr. Text: Malin Andersson Junkka Foto: Sverker Berggren 4 östersund det är nödvändigt att göra besparingarna nu och inte skjuta problemen på framtiden till kommande generationer. Tar vi inte tag i de ekonomiska bekymren nu växer de och blir ohanterliga, säger kommundirektör Bengt Marsh. De dystra prognoserna från SKL, Sveriges kommuner och landsting, har duggat tätt och politikerna har tvingats ändra budgeten och öka besparingskraven. Budgeten för 2009 som togs i december ligger långt ifrån den verklighet vi befinner oss i. Bara under 2009 har Östersunds kommuns skatteintäkter minskat med 72 miljoner kronor jämfört med den budget man beslutade om strax innan årsskiftet. Det blir tufft, men vår styrka är en kompetent organisation med många duktiga engagerade medarbetare, säger Bengt Marsh. För att möta skattetappet med 72 miljoner kronor beslutade fullmäktige

5 23 april om att genomföra ett handlingsprogram som sänker kommunens kostnader 2009 med drygt 43 miljoner kronor. Åtgärden gör att kommunen just nu räknar med ett överskott på cirka 25 miljoner kronor i år. Det i sig är en buffert för att möta ökade kostnader för försörjningsstöd och eventuellt ännu lägre skatteintäkter. Det är viktigt med kraftfulla insatser för att klara av det lagstadgade balanskravet. Genom att agera snabbt och handlingskraftigt minskar kommunen risken för ett underskott vid årets slut. Om en kommun går med underskott måste den enligt lag återställa det inom tre år. kostnader ska noga övervägas Besparingarna 2009 består bland annat av ett stopprogram som gäller hela kommunen. Det betyder inte totalstopp för allt, men alla kostnader ska noga övervägas. Tillfälligt kan vi dra ned på kompetensutveckling, personalvård och utvecklingsarbete. Men det är klart att stopprogrammet kommer att märkas, framförallt för våra anställda, säger Bengt Marsh. För 2010 saknas 190 miljoner kronor för att uppnå vad som betecknas som god ekonomisk hushållning, det vill säga att kommunen har ett överskott på 2 procent på sina intäkter. För att klara balanskravet saknas 130 miljoner kronor och kommunfullmäktige har beslutat om besparingar för Men man bör ha relationerna klart för sig, säger Bengt Marsh. I en budget på miljoner kronor handlar det om besparingar på 108 miljoner kronor. Det är dessutom en kommun som står på en stabil grund. Vi har inga lån, pensionsmedel är reserverade, förtroendevalda och tjänstemän är krismedvetna. I början av april lämnade regeringen besked om ett stödpaket till landets kommuner. För Östersunds del handlar det om 31,3 miljoner i extra tillskott för 2010 och 22,4 miljoner kronor extra årligen Trots lågkonjunkturen är det viktigt att Bengt Marsh Östersunds kommun fortsätter att tänka långsiktigt och prioriterar satsningar som gör Östersund till en attraktiv kommun att bo och leva i. Den ekonomiska krisen är trots allt tillfällig och den kommer att vända. En fortsatt satsning på internationella skidskyttetävlingar av världsklass och en ny Vinterfestival 2009 är exempel på åtgärder som ska stärka Östersunds attraktionskraft. Förslaget till Tillväxtprogram som nu håller på att arbetas fram har som mål fler invånare, fler företagsetableringar och fler besökare till Östersund. De målen ska vi fortfarande satsa stenhårt på att förverkliga, säger Bengt Marsh. Han fortsätter: Det gäller att både kunna gasa och bromsa samtidigt. Även i fortsättningen ska kommunen arbeta med utveckling och framtidstro. Det kommer gå om vi alla hjälps åt! På kommunens hemsida kan du följa budgetarbetet. FAKTA Skattetappet: redan 2008 fick Östersunds kommun 33 miljoner kronor mindre i skatteintäkter än budgeterat på grund av den då begynnande lågkonjunkturen. under 2009 har det fortsatt, skatteintäkterna ökar men inte alls i samma utsträckning som de gjorde under de goda åren. Hittills i år har skatteintäkterna sjunkit med 72 miljoner kronor kommer Östersunds kommun att ha 110 miljoner kronor mindre i skatteintäkter. Det tvingar kommunen till stora besparingar. Viktiga datum i budgetprocessen: den 15 till 17 juni ska politikerna bestämma sig för vad de ska spara på Då är det en så kallad budgetberedning. Det handlar om besparingar på totalt 108 miljoner kronor. den preliminära budgeten för 2010 beslutas av kommunfullmäktige i september. östersund 5

6 Vinterfesten Är du ensam bland vännerna om att ha missat det omtalade ljusspelet på Rådhusfasaden under skidskytte-vm? Deppa inte, nu får du chansen igen! Under tre veckor, från 26 februari till 14 mars nästa år, återkommer Vinterfestivalen i Östersund. Text: Mattias Eliasson foto: Roger Strandberg återkommer vinterfestivalen som genomfördes samtidigt som skidskytte-vm ifjol blev precis den folkfest som kommunen hoppades på. Många minns ännu konsten, uppvisningarna, dansen, musiken och inte minst ljusinstallationerna och showerna från den förra festivalen med värme. Sedan dess har det smitts planer på att permanenta arrangemanget som en manifestation av Vinterstaden, en populär, bred och folklig festlighet som ska hjälpa Östersund att växa och utvecklas. Vi vill att Östersundsborna ska uppfatta Vinterfestivalen som en positiv händelse, något vi alla kan se fram emot och som bidrar till stolthet över Östersund, säger Eva Larsson, informationschef på Östersunds kommun. Förhoppningen är att Vinterfestivalen ska bidra till ökade intäkter för besöks näringen, viktiga kund- och affärsmöjligheter för 6 östersund näringslivet och att den ska stärka stadens attraktionskraft. Nu börjar planerna bli konkreta, men frågan är om det verkligen är läge att satsa på underhållning och evenemang i dessa bistra tider. Ja, det är jag övertygad om. Dels blir Vinterfestivalen en välbehövlig stimulans för näringslivet, dels är ett attraktivt Östersund en viktig förutsättning för tillväxt. Vi måste locka till oss människor som vill flytta hit och då måste vi också utmärka oss, säger Eva Larsson. höga ambitioner Det är Storsjöyran AB som har fått kommunens uppdrag att genomföra Vinterfestivalen 2010 och ambitionerna är höga. Några av inslagen från den förra festivalen återkommer, bland annat med vidareutvecklingar av det minnesvärda ljusspelet på Rådhusfasaden och kulturfesten Asfalt & Norrsken. Annat är helt nytt, exempelvis kommer Stortorget att få spela en framträdande roll med en spektakulär eld- och ljusshow. Ytterligare ett stort evenemang blir återuppståndelsen av den anrika Frösöstörten, det spektakulära störtloppet från Gustavsbergsbackens topp till målgången vid Kärringbacken. När det begav sig, på 1980-talet, var det en upp visningstävling där utförsåkareliten fick chansen att pröva på lite stadskörning i anslutning till WC-tävlingarna i Åre. Frösöstörten modell 2010 blir istället en möjlighet för alla att pröva nerverna, antingen i tävlingsklassen eller som glada motionärer. Vinterfestivalen Vinterfestivalen anordnades för första gången 2008 i samband med VM i skidskytte. Festivalen hade besökare och en undersökning visade att 86 procent av besökarna önskade sig en ny Vinterfestival. Det mest uppskattade inslaget var det spektakulära ljusspelet på rådhusfasaden. Storsjöyran AB arrangerade festivalen 2008.

7 Caroline och Agnes bakar sig genom sommaren Sommarfiket, har du hört talas om det? Om du inte har det så tycker jag att du ska ta svängen förbi Campus. Där hittar du två av kommunens Sommarlovsentreprenörer Caroline Hjelm och Agnes Julin. Text: Mikaela Trapp Foto: Sverker Berggren en vecka efter skolavslutningen drar kommunens sommarkollo igång. Närmare fyrtio ungdomar från nian till sista året i gymnasiet har sökt det lite annorlunda sommarjobbet. Med kronor i fickan och stöd från handledare, näringslivet och unga företagare ska ungdomarna driva ett eget företag under tre veckor. Det är kanon! Du får bestämma din arbetsdag helt själv, säger Caroline som tillsammans med vännen Agnes redan hunnit med ett år som sommarföretagare. Tjejernas koncept från förra året var så lyckat att de fortsätter med företaget i år också. Under kick off-veckan fick vi fundera ut vilket företag vi ville starta och idén till ett fik kom upp eftersom Campus stänger sitt under sommaren. Många saknade någonstans att köpa fika, säger Caroline. Det var starten till Sommarfiket. Tjejerna värvade in ännu en kompis, Johanna Persson och Agnes syster Alma. Sedan började de att förbereda recept och lokalen fick de låna av Campus. Under måndag till fredag mellan fanns det alltid något att köpa hos tjejerna. Vi bakade allt möjligt. Bullar, morotskaka, rulltårta, rabarberpaj, kladdkaka, berättar Agnes. kycklingspett till tacopaj Och när en av kunderna frågade efter en lättare lunch var tjejerna inte sena med att ta fram några varianter. Vi lagade allt från kycklingspett till tacopaj, säger Caroline och påstår sig vara en bra provsmakare. Jag gillar att prata och Agnes är duktig på att baka, konstaterar den unga företagaren. Fikets utbud växte sig allt större och tjejerna fick dela upp sig under dagen. Två fick vara hemma och baka, medan två skötte om serveringen. Sista dagen tog vi med oss en gasolgrill till fiket. Ute på gräset dukade vi upp långbord och ordnade en grillfest, minns Caroline. I år ska Sommarfiket utvecklas ännu mer. Förra sommaren använde de sig av affischer och mejllistor för att nå sina gäster. Nu gäller det att nå ut till fler. I år har vi mer erfarenhet och vet ungefär hur mycket människor vi kan ta emot, säger Agnes. Och så ska vi ha Earl Grey-te. En av gästerna saknade det, säger Caroline som med sitt löfte redan ordnat en stammis till Sommarfiket. östersund 7

8 en storsäljare! MamaMias Raiderkaka 6,5 dl vetemjöl 1 dl strösocker 225 g margarin Blanda till en smulig deg och grädda i långpanna på bakplåtspapper. 20 minuter. 175 grader. 175 g margarin 2 dl socker 3 dl grädde 1,5 msk sirap Kokas i 1 timme till kolasmet. Häll smeten över kakan och låt kallna. Smält 1 paket blockchoklad och bred över kakan. Skär rutor och njut! Sommarlovsentreprenör Är ett koncept som vänder sig till ungdomar i åldern år. Under fyra veckor får 40 ungdomar i Östersunds kommun driva eget företag. Kommunen står för ett startbidrag på kronor per person, en försäkring, tillgång till en egen coach från NEU som driver företag i Ung Företagsamhets regi och en vuxen handledare med god erfarenhet av företagsamhet. Entreprenörerna får också ett gemensamt kontor på Campus. Agnes och Caroline om Sommarlovsentreprenör Kommunjobb med stor valfrihet Plånboken fylldes på Självständigt Lära sig hur ett företag fungerar Skapa kontaktnät 8 östersund

9 Sandra och Ylva skapar gemenskap Förra sommaren var Sandra Wennesjö och Ylva Lithander sommarlovsentreprenörer. I år ska de unga företagarna coacha årets entreprenörer. Text: Mikaela Trapp Foto: Roger Strandberg det ska bli kul att få lära andra vad vi lärt oss, säger Ylva som tillsammans med Sandra driver företaget Gemen Skapa UF. UF står för Ung Företagsamhet och visar att tjejerna driver ett utbildningsföretag. Under ett år har Ylva och Sandra startat och drivit sitt GemenSkapa som jobbar med teambuildingaktiviteter genom tovning. Vi åker ut till företag och förläser om hur man kan teambuilda och skapa gemenskap, säger Ylva och fortsätter: De anställda får tillsammans komma på en gemensam vision. Sedan ska de visualisera den genom tovning och resultatet blir en tavla som placeras någonstans där alla kan se den. Jag kommer absolut att driva eget någon gång i framtiden. Har man en gång provat att bestämma över ett eget företag vill man inte sluta, säger Ylva. Idén till tjejernas företag föddes förra sommaren när de själva var sommarlovsentreprenörer. Båda hade gått en tovningsutbildning och bestämde sig för att lära ut hantverket till andra. Vår idé gick ut på att hålla tovningskurser för barn och vuxna, säger Ylva. Under året som egen företagare har tjejerna inte bara hunnit med att skaffa sig erfarenhet, de har även vunnit priser för sin företagsamhet. Vill du lyckas som företagare är det viktigt att våga tro på sig själv, säger Sandra. Och båda är säkra på att de kommer att fortsätta som företagare. Jag kommer absolut att driva eget någon gång i framtiden. Har man en gång provat att bestämma över ett eget företag vill man inte sluta, säger Ylva. Ylva Lithander och Sandra Wennesjö är två av coacherna som ska guida årets Sommarlovsentreprenörer rätt. Vill du starta eget? Sandra och Ylva tipsar: Kolla upp din idé och tro på den Använd ditt kontaktnät och våga knyta nya kontakter Marknadsför dig. Om kunderna inte vet att du finns kan de inte heller köpa något. Vi berättar för alla att vi driver företag och ber dem berätta vidare, säger Sandra Planera din tid. Ibland tar saker och ting mer tid och då kan det vara bra att göra en handlingsplan. Var glad. Ett positivt bemötande ger nöjda kunder. östersund 9

10 noterat Framtida läkare synade Östersund Kom ihåg! För mig är det viktigt med en stad som har ett levande kulturliv, sa Manne Mellberg från Umeå. Här tillsammans med Frida Karlenius från Kiruna och Linn samuelsson från Katrineholm. Under våren har ett 30-tal blivande läkare besökt Östersund. Deras uppdrag har varit att ta ställning: Är Östersund en stad för mig? Sedan 2008 har Umeå universitet utökat platserna till läkarutbildningen så mycket att studenterna saknat patienter under de kliniska terminerna. Lösning på problemet har blivit en regionaliserad läkarutbildning där eleverna från och med termin 6 till 11 får byta studieort. Orterna som de kan välja mellan är Sunderbyn i Luleå, Sundsvall och Östersund. Frida Karlenius, Linn Samuelsson och Manne Mellberg besökte Östersund för att få en känsla för staden. Jag tycker att en studentstad ska ha bra träningsmöjligheter, sa Linn Samuelsson innan hon klev på den guidade bussturen. Nu återstår det att se vilka nya ansikte som dyker upp, men 2011 flyttar 60 läkarstudenter till kommunen. Kuriosa: Ny i Östersund? Missa inte Inflyttarträffen! Östersund får 3,6 Varje miljoner vår och höst i klimatbidrag välkomnar vi ny - från Naturvårdsverket in flyttade till välkomstträff i Rådhuset. i Östersunds kommun. I hela Under 2008 ökade kommunens befolkning med 228 personer. Vid slutet av året bodde personer Nästa träff blir 23 september. Läs mer I den Källa: sista Statistiska ansökningsomgången träffen för på Naturvårdsverkets eller centralbyrån klimatinvesteringsprogram, i lokaltidningen. fick kommunen 3,6 miljoner kronor i bidrag. Bidragen ska användas till en biobränsletorkanläggning vid Ålsta sågverk, pellets och solvärme till Jämtland bodde personer. 10 östersund Glöm inte bort att energideklarera huset om du bygger nytt eller säljer! håll koll på energin Från och med årsskiftet ska alla småhusägare deklarera energianvändning och inomhusmiljö för sina hus inför försäljning eller vid nybyggnation. Det innebär att man får samla in alla uppgifter som har med husets energianvändning att göra. Därefter kontaktar man ett företag som får lov att utföra energideklarationer. En energiexpert bedömer handlingarna, upprättar deklarationen och skickar in deklarationen till Boverket. Eventuellt gör man också en besiktning av huset. De är årets idrottsledare På nationaldagen tar de emot priset som årets idrottsledare i Östersunds kommun. Jan-Olov Hansson Brunflo FK, Jenny Matsson IF Castor, My Lindskog-Andersson Östersundsgymnasterna och Tommy Engstrand Norra Lits IF tilldelas kultur- och fritidsnämndens idrottsledarstipendium med kronor var. Stipendiet delas ut till idrottsledare för berömvärda ledargärningar och betydande insatser för barn och ungdomars fostran. Vill du vara med och gratulera pristagarna? Den 6 juni, tar de emot sina utmärkelser vid Rådhustrappan.

11 En kryssning på Storsjön med S/S Thomée är en genuin Östersundsupplevelse. Med Thomée gör sommaren entré Den 6 juni tjuter visslan vid Ångbåtsbryggan i Östersund och S/S Thomée stävar åter ut på Storsjöns vatten. Därmed är också sommaren här, för vad är väl en sommar utan en ångbåtskryssning? Text: Mattias Eliasson foto: Sverker Berggren s/s Thomée är ett av Sveriges äldsta ångfartyg i trafik. Fartyget byggdes 1875 och har trafikerat Storsjön ända sedan Med Thomée kan man åka reguljärt till bland annat Verkön och Frösön runt, alltså tur och retur Jamtlibryggan. Gångbron utgör ett svårbemästrat hinder på vägen för att, rent tekniskt, fullgöra varvet. Sedan har vi förstås våra Storsjöturer. Nytt för i år är att vi gästar vänfartyget S/S Östersunds hemmahamn, Arvesund, där vi bland annat erbjuder besök på Arvemuseet. Vi har också i vanlig ordning tematurer med mat och levande musik ombord, berättar Bertil Eriksson, enhetschef inom Teknisk förvaltning. Bland musikattraktionerna i sommar märks Wolverine Jazz Band, Kentucky, Lindqvistarna och Hörnfelt/Johansson band med Vesta Johansson-Maxey. Mat-teman är räkfrossa, tapas och ärtsoppa. enastående upplevelse Utöver alla attraktioner finns naturligtvis också i grunden den enastående upplevelsen att färdas över vatten i ångbåt. Det var betydligt mer vanligt för bara ett par generationer sedan. Samma sträcka du åker med buss idag färdades kanske din farmor med ångbåt. Ångbåtstrafiken har historiskt sett haft stor betydelse för samhällsutvecklingen, inte minst i Jämtland. I väglöst land har man ofta kunnat åka båt istället och de båtar som finns bevarade utgör bara en bråkdel av alla de som användes kring förra sekelskiftet. Ångfartyg är en viktig del av vår kulturhistoria och det är roligt att bidra till att den kan hållas levande, säger S/S Thomées befälhavare Margareta Hallenborg. Förutom befälhavare finns på Thomée en maskinist, en jungman och serveringspersonal ombord. Alla önskar de sig vackert väder och många gäster inför sommaren. Margareta vill också gärna slå ett slag för att man kan abonnera Thomée. kick-off på jobbet Det är nog inte alltid folk ser hur många olika sammanhang man kan använda oss i. Tänk en kick-off på jobbet efter semestrarna eller varför inte en återföreningsträff med kompisgänget? Det kan ju vara den perfekta inramningen till i stort sett vilken festlighet som helst, säger Margareta. Du kan läsa mer om S/S Thomée på Där finns turlistan, sommarens program och där kan du boka biljetter on-line. östersund 11

12 Ebba och Emelie bor sedan i höstas på Östersunds camping ett bra alternativ till studentkorridoren, tycker de. Studenterna är campingens välgörare När Ebba Norberg och Emelie Wiberg pluggar inför sin kinesiologi-tenta har de möjligen annat i tankarna än att deras behov av boende har gjort att Östersunds Stugby & Camping är störst i landet på stugor och lägenheter. Text: Mattias Eliasson foto: Roger Strandberg att göra om turistboende till studentboende under lågsäsong är en smart lösning för att nå maximal beläggning. Detta har visat sig fungera perfekt i Öster sund. En förutsättning för framgången är sannolikt det centrala läget, men även att studenterna ställer krav på service och komfort. Det här är ett bra alternativ till att bo ensam inne i stan. Här bor vi samlat; vi kan plugga och umgås tillsammans, säger Ebba Norberg. Mellan den 1 september och 15 juni har studenterna tillträde till de 174 lägenheterna, som finns i tre olika storlekar. Alla har egen ingång, p-plats med motorvärmare och ett förråd där man kan stuva undan sina saker över sommaren. Studenterna är nöjda med det flexibla arrangemanget, och det finns fler fördelar: Vi har en väldig bredd i vårt utbud från 12 östersund enkla övernattningsstugor till moderna, fullt utrustade, stugor och stuglägenheter. Både turister och studenter efterfrågar saker som Internet-uppkoppling och kabel- TV, så det har vi installerat överallt även för husvagnarna, säger Sally Sundin som är enhetschef på Östersunds Stugby & Camping. kvalitetsmedvetna kunder Campare är överlag mycket kvalitetsmedvetna kunder och ett gott renommé i den gruppen smäller högt. Vi är omtyckta och omtalade. Kombinationen stadscamping i parklik miljö med närhet till skog och skidspår är vi ganska ensamma om, men vi har också varit duktiga på att lyssna på våra gäster. I den här branschen är utvärdering och ständiga förbättringar livsviktigt, säger Sally. Sedan länge jobbar man på campingen med att kontinuerligt höja standarden utifrån gästernas krav. I sommar är det exempelvis premiär för sex stycken nya stora stugor med separata sovrum. Utvecklingen har också gjort att fler får upp ögonen för campingen som ett prisvärt alternativ till exempelvis hotell. Byggjobbare och andra veckopendlare hittar ju hit sedan länge, men nu har vi också blivit ett alternativ för dem som bara stannar en eller ett par nätter. Istället för minibar och TV erbjuder vi möjligheter till skogspromenader, skidåkning och närhet till ett äventyrsbad. Det tror jag är lockande för många, säger Sally. Ingen annanstans i landet kommer man ens i närheten av campingens 916 bäddar. Det breda utbudet av boende, det fina läget och standarden gör kommunens camping till en av Sveriges mest omtyckta stadscampingar.

13 Vi är väldigt nöjda över att kunna köra miljövänligare Kommunens tankstation för biogas får allt fler kunder. Nu satsar alla taxiföretag i Östersund på biogas. Nyast på marknaden är landsbygdsföretaget Häggenås Taxi. Text: Mikaela trapp foto: Roger Strandberg i slutet av mars togs vår första biogasbuss i drift, berättar Fredrik Rubensson, vd för Häggenås Taxi. Företagets nytillskott är en Mercedes Sprinter NGT med plats för sittande och specialbyggd för handikappade med bakgavellyft. För Häggenås Taxi har valet av drivmedel färgats av hur andra taxiföretag upplevt sina förändringar. De andra taxiföretagen i kommunen har bara haft positivt att säga om sina biogasbilar, berättar Fredrik Rubensson. Och Mercedesen kommer inte att bli ensam. Nej, vi är väldigt nöjda över att kunna köra miljövänligare och planerar att investera i två fordon till innan Tanken är att vi ska investera i en personbil nästa år, säger Fredrik. Idag finns det en tankstation för biogas i kommunen. Stationen ligger i Göviken och det krävs en hel del planering inför tankning av biogasbussen. Vi har det lite trixigt eftersom vi är stationerade tre mil från Östersund. Men med bra planering så har tankningen fungerat utan problem. Vi kan köra runt mil innan det är dags att köra till stan för påfyllning, berättar Fredrik. Är det skillnad att köra en bensindriven taxi och en som drivs med biogas. Ja, det är faktiskt en viss skillnad. Den nya taxin är något långsammare med gasdrift än med bensindrift, den behöver en mer planerad körning. Men då blir körningen också mer miljömässig. Den nya taxibussen drar cirka 1,1 kubikmeter biogas per mil och de fyra gastuberna rymmer cirka 25 kubikmeter. Bussen har även en bensintank som rymmer 100 liter. Hur ser du på framtiden med biogas som drivmedel? Häggenås taxi Startade 1 mars 1950 Familjeföretag där Fredrik Rubensson är tredje generationen 10 anställda 7 taxifordon, fyra sprinterbussar och tre personbilar Jag hoppas att fler väljer biogas och att det blir fler tankningsställen i kommunen. Framför allt på landsbygden, säger Fredrik. En biogasbil är i snitt procent dyrare i inköp, men den är billigare att köra. Bara skatt och försäkring för biogasbilen blir kronor billigare per år, fortsätter han. Trots att det inte var länge sedan bussen togs i bruk har ortsbefolkningen redan snappat upp nyheten. Vi fick nyligen beröm av en passagerare som tyckte att det var kul för landsbygdstaxin att det finns en biogasbil även här, säger Fredrik Rubensson, innan han åker iväg på en körning. Visste du att Idag finns det cirka 175 biogasbilar i kommunen. Av dessa är 10 taxibilar. Biogaspriset är 9 kronor/normalkubikmeter, vilket motsvarar ett bensinpris på cirka 8,10 kronor/litern. Företag och bilkooperativ kan få investeringsbidrag till en ny gasbil av Grön Trafik på upp till 30 procent av merkostnaden, max kronor. From 1 juli i år till 31 december gäller förmånen även privatpersoner som kan få 50 procent av merkostnaden, dock max kronor. Källa: Östersunds kommun, Grön Trafik Så tillverkas biogas Biogasen i Östersunds kommun är en biresurs av avloppsslam från Gövikens reningsverk. Rötningen av avloppsslammet sker i en kammare där metangas framställs. Gasen uppgraderas och renas sedan till den fordongas som du tankar vid macken. Anläggningen har kapacitet att producera gas till cirka 350 fordon under ett år. Biogasen som inte används till fordongas går idag till fjärrvärmeproduktionen Läs mer om kommunens biogas på Tankstationer i norra Sverige: Östersund Sundsvall (öppnar i sommar) Boden Skellefteå Uppsala östersund 13

14 För 14 Janis östersund och Lotta var det viktigt att giftermålsplanerna hölls hemliga.

15 Mycket hysch, hysch när Janis och Lotta gifte sig I över 20 år väntade Janis och Lotta innan de gjorde slag i saken och gifte sig uppenbarligen inget förhastat beslut. Mycket riktigt har brudparet också motivet klart för sig: det här handlar om oss själva och barnen, ja, och kärleken förstås. Text & foto: Mattias Eliasson även de som ser äktenskapet som något praktiskt, som ett avtal, snarare än något romantiskt och storslaget, har nog svårt att helt bortse från den tyngd ritualen bär med sig. Det finns en hel del föreställningar om vad ett riktigt bröllop innebär och för många kan det kännas tungt att leva upp till förväntningarna. Lite väl tungt kanske, tyckte till exempel Janis Vretanidis och Lotta Bågling, som fann varandra på en fest i maj 1988 och som nu har slagit till och gift sig i all hemlighet. Det är absolut inte fel att ställa till med stor fest när man gifter sig, men det beror också på hur man är som person. Det här med stort kyrkbröllop övervägde vi aldrig, det är inte alls vår grej. En liten ceremoni i Rådhuset, en god middag tillsammans med barnen på restaurang efteråt och sedan hem, det är mer vi det, säger Janis. rätt ceremomi Det resonemanget är något som Karin Ulestam håller med om. Hon är kommunens handläggare för vigslar och partnerskap sedan nästan sju år tillbaka. Det gäller att hitta en ceremoni som passar för just det aktuella paret. Då har man lyckats, menar Karin, som genom åren mött, samtalat och lyssnat till hundratals lyckliga och förväntansfulla människor. Ja, det är ett härligt jobb! En del har helt klart för sig vad de vill. Andra gånger får man vara lite samtalspartner, för att guida rätt, och variationerna på bröllop är verkligen oändliga. Ibland får jag till exempel upplysa om att det går att ordna små, diskreta vigslar även i kyrkan, så av den anledningen behöver man inte gifta sig borgerligt. Däremot tror jag att många som väljer den här modellen tilltalas av det anspråkslösa och lite informella i själva ritualen, säger Karin. praktiskt inriktade Att enkelheten inte verkar förminska upplevelsen är tydligt efter Janis och Lottas vigsel. Både brudparet och barnen Felicia och Oliver är uppenbart tagna av stundens allvar och overklighetskänsla. Vi var ju väldigt praktiskt inriktade först när vi bestämde oss, tänkte på det juridiska och så vidare, men när man väl står där så inser man att det trots allt är mycket mer än så. Man blir lite knäsvag faktiskt, säger Lotta, innan hon tillsammans med familjen promenerar iväg för att inta sin första måltid som gift. De ser lyckliga ut där de går tillsammans. FAKTA Under de senaste åren har antalet borgerliga vigslar ökat stadigt. I Östersund gifte sig i fjol 182 par borgerligt och två par ingick partnerskap. Tre fjärdedelar av dessa valde att gifta sig i Rådhuset, men vigseln kan också förläggas till annan plats. Borgerlig vigsel förrättas av särskilt utsedda vigselförrättare, som länsstyrelsen utser efter förslag av kommunstyrelsen. Den 1 april i år fattade riksdagen beslut om en könsneutral äktenskapslagstiftning. Därmed har alla vuxna människor i Sverige rätt att gifta sig med vem de vill. Vill du veta mer om borgerlig vigsel? Kontakta kommunalrådsexpeditionen, östersund 15

16 Barn- & utbildning Vi stannar inte upp Besparingarnas tid är här och skolan tvingas att vända på varje krona. Men verksamheterna stannar inte upp för det. På följande sidor kan du läsa mer om den växande förskolan och eleverna som värdesätter god kamratskap. 16 östersund

17 Alice Karlsson, Agnes Holm och Filip Sandgren tar en efterlängtad fruktpaus. Förvandlingen Vallens förskola har tagit över skollokaler från 50-talet På Fagervallsskolan med anor från 50-talet är det extra mycket stim och stoj mellan väggarna. I en av flyglarna har Vallens förskola öppnats med plats för 36 barn. På pappret är det två avdelningar med 18 barn i varje, men i praktiken en stor härlig barngrupp där sex förskollärare samarbetar. Text: Bengt Ola Mattsson Foto: Sverker Berggren vi har valt att jobba tillsammans, då det är mycket lättare för oss att bedriva en bra verksamhet, säger förskolläraren Maria Litfeldt som är mer än nöjd över de nyrenoverade lokalerna. Förvandlingen från skolverksamhet till förskoleverksamhet märks direkt då man kommer innanför tröskeln till Vallen. Du möts nämligen av en barnvagnsparkering av större mått mätt, som berättar att här finns många barn i den allra yngsta förskoleåldern. Alldeles rätt, merparten av de barn som skolats in är födda 2007 eller 2008, säger Maria Litfeldt. Det är en ganska så omfattande renovering som gjorts. Rummen är stora och ljusa, färgvalet är behagligt ljust och mjukt och ger ett rogivande intryck. Dessutom har personalen egna utrymmen i den gamla vaktmästarbostaden på bottenvåningen. Hela renoveringen är så genomtänkt, vi är mycket nöjda över hur det blev! Viktigt att skapa trygghet Efter det att de sex förskollärarna under tre veckor förberett sig genom att göra studie östersund 17

18 Barn- & utbildning Förskolan fortsättter att bygga ut I en tid då mycket fokuseras på besparingar inom kommunen, sker också en ständig utveckling. Innehåll och arbetssätt hittar nya spännande vägar och även kvantitativt växer en del verksamheter, till exempel förskolan. Visste du att det sedan 2004 öppnats 51,5 nya förskoleavdelningar i kommunen? Och att det idag finns 56 kommunala förskolor? Text: Bengt Ola Mattsson Foto: Sverker Berggren Verksamhetsplanerare Ingela Ferm berättar om behovet av förskoleplatser. Hela renoveringen är så genomtänkt!, säger förskolläraren Maria Litfeldt. besök på andra förskolor och dessutom format arbetsgruppen som sådan, skolades 25 barn in. I skrivande stund har ytterligare åtta barn anslutit. Maria berättar att man denna termin bestämt sig för att bara jobba med att få trygghet i barngruppen. En framtida profilering av förskolan Vallen ligger på vänt. Vi funderar på att ha matematik som inriktning, säger Maria som i grunden är utbildad mattelärare. Jag har jobbat med det tidigare på en förskola på Frösön och det skulle vara kul att bygga upp en matteverkstad där vi samverkar med skolan. Öppna väggar mellan verksamheterna Fagervallens skolbarn har tagit emot de små barnen med öppen famn och dörren är öppen mellan skola, fritidshem och Vallen. De äldre tycker att det är både roligt och spännande med småbarn inom skolans väggar. Två gånger i veckan kommer ett par elever från årskurs tre till Vallen och på eftermiddagarna brukar fritidsbarnen komma på besök. Vi träffas också ute på skolgården, säger Anette Adolfsson. Vi har inte hunnit få vår egen utegård färdig, så vi använder skolgården tills dess att allt är klart. På hedersplats på utegården kommer det att finnas ett äppelträd som Vallen fick i gåva av Barnoch utbildningsnämnden vid invigningen av förskolan. n Förskoleutbyggnaden i Östersund styrs av den skyldighet kommunen har enligt lag att tillhandahålla förskoleplats. Födelsetalet styr med andra ord planeringen att tillhandahålla barnomsorg som täcker behovet. Befolkningsprognosen är det verktyg vi använder när behovet av förskoleplatser planeras, säger Ingela Ferm, verksamhetsplanerare på Barnoch utbildningsförvaltningen. FAKTA Förskoleutbyggnad beslutade av Barn- och Utbildningsnämnden 2004: 2 avd Odensala 2005: 2 avd Frösön 2006: 1 avd Häggenås, 2 avd Torvalla, 2 avd Frösön, 1 avd Brunflo 2007: 4 avd Centrala Norra, 5 avd Lit, 1,5 avd Frösön, 2 avd Brunflo Svårt att beräkna Nivån på efterfrågan är en annan del i planeringen, eftersom förskoleverksamheten är frivillig. Östersund har i dag den högsta efterfrågan någonsin, man kan säga att nästan alla 1- till 5-åringar finns i våra förskolor. Eftersom vi måste ha en framförhållning på minst två år sker planeringen till stor del för ofödda barn, med den svårighet i precision som det innebär, berättar Ingela Ferm. I år öppnas 16 avdelningar, och när den sista öppnar i september finns det 59 förskolor med sammanlagt 173 avdelningar i kommunal regi. Då tillkommer också de 12 enskilt drivna förskolorna. Hur ser det ut de närmaste åren? Enligt den nu gällande befolkningsprognosen är behovet av ytterligare förskoleplaster från 2010 och framåt som störst i centrala Östersund och i Brunflo. En smart lösning Östersunds kommun har till stor del genom att återanvända befintliga skollokaler som inte används kunnat möta upp efterfrågan på barnomsorg till helt andra pengar än vad det handlar om när man bygger helt nytt. I dag finns förskoleavdelningar inom gamla skolväggar på Norra skolan, Storviken skolan, Orrvikens skola, Tavelbäcksskolan, Sörgårdsskolan och Fagervallsskolan och i Häggenås. Vi har i utbyggnadsarbetet haft ett mycket gott samarbete med kollegorna på Teknisk förvaltning, säger Ingela Ferm som också riktar en eloge till personalen på berörda skolor. Här kan du läsa mer om kommunens förskolor : 5 avd Frösön, 3 avd Odensala, 2 avd Torvalla, 2 avd Brunflo, 1 avd Häggenås 2009: 4 avd Torvalla, 4 avd Ösd Norra, 2 avd Ösd Södra, 3 avd Frösön, 2 avd Brunflo, 1 avd Lit 18 östersund

19 Bästa vännerna Martina Brande, Josefine Medin, Julia gustavsson, Sofia Jonsson, Anna Pettersson och Evelina Åhman. mobbing Vänner som håller koll på Att skala ett äpple behöver inte vara så svårt om du har rätt redskap. Men på Östbergsskolan har eleverna tagit äppelskalandet till en helt ny nivå. Text: Mikaela Trapp Foto: Sverker Berggren det är en annorlunda fredag på Östbergsskolan på Frösön. Elever strömmar till från alla håll i skolans korridorer och dörrarna till lektionssalarna står på vid gavel. I dag är det Friendsdagen på skolan, säger Jonas Karström som sitter vid ett bord i hemkunskapen. Jonas går i åttan och ger oss en snabb förklaring till vad Friends är: Friends är en organisation som jobbar mot mobbing. På Östbergsskolan har elever och lärare arbetat enligt friendsmodellen i cirka tre år. I årskurs 3-9 finns det några elever i varje klass som är utnämnda till friendselever. De har som uppgift att vara skolans ögon och öron när det gäller känslolägen hos sina klasskamrater. Var tredje vecka träffas en grupp elever och lärare i årskurs 6-9 i ett friendsforum. Det är där som vi planerat den här dagen, säger Jonas och berättar att alla elever får testa olika samarbetsövningar, den ena knixigare än den andra. Jag tycker att dagarna är bra för att du blandas med andra klasser och får träffa andra elever, inflikar Jonas som är ansvarig för tillverkningen av chokladbollar alias Friendsbollar. Två trappor upp hittar vi ett rum med arbetsnamnet Skala potatis. Johanna Lindberg går i sjuan och tillsammans med Elin Månsson som går i åttan förklara hon hur klasskamraterna ska klara av övningen. Ni ska skala ett äpple. Den grupp som får längst bit och kan forma bitarna till en gubbe vinner. Alla ska göra något och ni får inte använda händerna, säger Johanna. Kom fram och välj två verktyg, fortsätter Elin och pekar på en såg, hyvel, fil, skruvmejsel, hammare och ett sandpapper. lära känna varandra Det är kanske den svåraste delen av övningen, att välja ett lämpligt verktyg. Johanna tycker att övningen är ett perfekt sätt att lära sig samarbeta på. Men det bästa med Friendsdagen är ändå att vi får lära känna varandra ännu bättre, säger hon. I matsalen väntar några elever på att lunchen ska börja. Två tjejer har tagit av sig skorna och står redo vid mikrofonerna. De ska bjuda på lunchunderhållning. Vi ska sjunga några låtar, säger Anna- Lina Lidgren och tittar på bästa vännen Ebba Jönsson. Vi ska bland annat sjunga en låt som jag skrivit. En låt om Anna-Lina, säger Ebba. Och vad kan inte vara bättre än att tillägna en låt till sin bästa vän på Friendsdagen? Vännerna får applåder efter sitt framträdande och skoldagen går in i sin sista fas. Några går för att testa Knuten, andra går och ser på film. Men elever har en sak gemensamt de arbetar alla för att skolan ska vara en plats med bra stämning. Friends Grundades 1997 av Sara Damber och är idag landets största organisation som arbetar mot mobbing. Friends är en ideell organisation utan statliga bidrag som drivs som en stiftelse. Förra året hade Friends utbildat cirka kompisstödjare på skolor runtom i Sverige Friends arbetar uteslutande för att barn och unga ska känna sig trygga och slippa utsättas för mobbning och andra kränkningar. Källa: Friends östersund 19

20 Torget kommer att lysa upp som en sol Vad tycker du om nya Stortorget? Nya Stortorget kommer inte bara att bli träffpunkt för medborgarna. Runt torget finns det butiker, och i butikerna finns det företagare. Läs om det nya torget från deras synvinkel. n Sedan 90-talet har Hans och Eva Lassarp drivit Agnes Olsson Parfymeri, numera Parelle Cosmetics, på Storgatan. Som en av de närmaste grannarna till Stortorget har paret under många år engagerat sig i utvecklingen av innerstaden. De har verkat i föreningar, gått på möten och försök att lyfta fram sin syn på hur stadskärnan kan bli bättre. När popplarna utanför butiken började skjuta upp ur asfalten och torget mer eller mindre såg ut som ett schackbräde med sina Tobias Fransson driver puben The Bishops Arms på Storgatan. Terrasserna med uteserveringar kommer att bli jättebra. Jag tror att vi kan få ett livligt torg nu. Under byggtiden har puben tappat besökare, men det är inget som oroar Tobias. De flesta större städer i Sverige har plats för fungerande uteserveringar på torget utom Östersund. För pubens del är bygget av de fyra serviceplatåerna runt torget ett steg i rätt riktning. Framförallt är det positivt att få möjlighet till en fast punkt på torget. Nu behöver vi som vill ha uteservering inte bygga upp golv och krångla med elkablar. Nu finns allt på plats. asfaltlappningar tyckte vi att det var på tiden att kommunen gjorde något, säger Hans Lassarp. I dag är de glada över att politikerna gjorde slag i saken och renoverade Stortorget. Den gula och grå stenen som arkitekten Vesa Honkonen valt att använda på torget kommer att bli jättesnygg, säger Hans som förstår om människor har svårt att titta på ritningarna och föreställa sig hur torget blir i färdigt skick. Men jag är säker på att vi kommer att säga: aha! Eva är inte sen att instämma: Torget kommer att lysa upp som en sol! Ett torg är inte mer annorlunda än ett hem. Precis som hemmet behöver ett torg tapetseras om ibland för att se snyggt ut. Saker som ser illa ut vårdar man inte lika bra, säger hon. Paret tror också att uppfräschningen får företagen runt torget att lättare tänka nytt. Nu är det viktigt att vi gör något på torget som får människor att stanna till. Vi behöver dragplåster som bidrar till fler besökare, för människor uppskattar redan i dag torgets möjligheter. Titta bara på solväggen mot Storsjöteatern, där finns det nästan aldrig lediga platser, säger Eva som helst av allt önskar att torget får en egen busshållplats. Carina Säterberg driver tygaffären Textil på Prästgatan. Jag tror att det nya Stortorget kommer att innebära ett uppsving för företagen runt torget. Varannan dag kommer det in kunder som pratar om torget, så vi är många som bryr oss. Nu hoppas jag på att det blir ett café någonstans på samlingsplatsen. Janne Åberg är ortopedtekniker och driver Gå & Löpkliniken på Stortorget. Jag tror att den nya framtoningen kommer att ge torget en trevligare atmosfär, fler människor kommer att cirkulera här och ner mot Badhusparken. Micke Thorsell driver bokhandeln Bokia på Prästgatan. Först så tycker jag att det var bra att popplarna försvann, för de var varken bra ur hygien- eller allergisynpunkt. Sedan hoppas jag att torget ska göra den här delen av innerstan mer attraktiv, för kundstråket har dragit sig mer mot Kärnan sedan Systembolaget flyttade. Torg Bygget tar paus Under vecka 31, när Storsjöyran tagit över stan, kommer bygget av Stortorget att stanna upp. Ja, så fort anläggarna avetablerat sig och torget är rent dundrar vi in, säger Storsjöyrans organisatör Janne Carlsson. Stortorgsscenen kommer att få sin plats på torget som tidigare år, men allt förskjuts uppåt. Vi ska göra en del anpassningar för scenen och backstageområdet, men publikplatsen blir densamma. Det går inte en dag utan att Janne Carlsson är ner och tittar på bygget. Och framtidstron är positiv: En stor fördel är förbättringen av vatten, avlopp och el. Ett evenemang som Yran kräver bra möjligheter att dra el och jag tror att förbättringen kan locka andra arrangörer i framtiden, säger han. 20 östersund

21 noterat Bodbygge i sommar? En så kallad friggebod är ett bygglovbefriat komplement till ett en- eller tvåbostadshus inom planlagt område eller samlad bebyggelse. Det måste alltså finnas ett sådant hus på tomten när man börjar bygga boden, som också måste placeras i omedelbar närhet av huset. Friggeboden ska vara fristående, den kan alltså inte byggas ihop med en annan byggnad. Kom ihåg att strandskyddsdispens kan vara aktuellt också. Är du osäker på vad som gäller just ditt projekt? Hör av dig till Samhällsbyggnad, Plan och Bygg, på telefon , samhällsbyggnad@ostersund.se eller läs mer på Du kan också läsa mer på Boverkets webbplats: Hög kvalité i kommunen Förra året instiftade Östersunds kommun ett kvalitetspris för att inspirera de anställda att utveckla sitt sätta att ge bra service. Och bäst service under 2008 hittade du hos biståndsenheten på Vårdoch omsorgsförvaltningen. Fokuserat och målmedvetet utvecklingsarbete, människan i fokus och roligt på jobbet lyder framgångsreceptet Matte för föräldrar På Storsjöskolan har föräldrarna under vårterminen haft möjlighet att lära sig matematik på kvällarna. Bakgrunden till kursen är att föräldrarna ville friska upp sina mattekunskaper för att kunna hjälpa sina barn. Frågan kom upp på ett föräldraråd så vi tog fram en plan tillsammans med Elisabeth Ekerlid som är utvecklingspedagog på Barn och utbildningsförvaltningen, säger Eva Grundberg, rektor på Storsjöskolan. Det blev tre träffar med olika teman. Populärast var andra träffen där ett 50-tal föräldrar samlades för att lära sig bland annat geometri, kort divison, bråk och skriftlig huvudräkning. Utvärderingen visar att deltagarna är väldigt positiva till kursen. När kommunens ekonomiska läge stabiliserats kommer vi nog att fortsätta med kurserna, avslutar Eva Grundberg. Vi trotsade vintern! Nu har Östersunds vintertrampare gått i mål. Grön Trafiks kampanj för vintercykling startade 15 november och pågick till 15 april. 101 personer blev uttagna att vara med i kommunens satsning på vintercykling. Deltagarna försågs med hjälm och dubbdäck, och med facit i hand kan Grön Trafik summera satsningen som framgångsrik. Alla trampare har visat att det går att cykla med dubbdäck under vintern och de flesta har nått målet att cykla 60 procent av resorna till och från jobbet. Med hjälp av erfarenheter från vintertramparna är målet att ytterligare förbättra kvalitén på Östersunds vintriga cykelvägar. Läs mer om kampanjen här Vill du ställa frågor eller lämna synpunkter kring cykling i Östersund kan du mejla grontrafik@ostersund.se Navigatorcentrum slår upp portarna Den 4 maj öppnade Navigatorcentrum dörren för ungdomar mellan år på väg till arbete eller utbildning. Du hittar Navigatorcentrum på Kyrkgatan 49. Måndag till torsdag är det "drop in" från och tisdagar Vill du boka tid ringer du eller besök Britta Nilsson var en av vintertramparna. östersund 21