Gröngödslingsgrödor s. 9 Värdet av stallgödsel s.10 Övergång till eko s. 14

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gröngödslingsgrödor s. 9 Värdet av stallgödsel s.10 Övergång till eko s. 14"

Transkript

1 M-Itella Abp Lantbrukssällskapet informerar 2/2008 Oktober 2008 Gröngödslingsgrödor s. 9 Värdet av stallgödsel s.10 Övergång till eko s. 14 Vi har nytt telefonnummer! Lantbrukssällskapet växel Val av värmelösning för gården sidan 4 Anmälningar till vinterns kurser tas emot! sidan 8 Lite protein i årets ensilage - hur utfodra sidan 13

2 2 BONDEFÖRETAGAREN Ledare Ingen med anknytning till lantbruk har kunnat undgå att notera att priserna på vissa lantbruksprodukter och förnödenheter har förändrats snabbt och märkbart. Förutom de produktions- och personrisker som vi alltid levt med är prisrisker numera en verklighet att beakta. Huruvida lantbrukspolitiken är en stabiliserande faktor eller något som ytterligare ökar lantbruksföretagarens risk kan dessutom diskuteras. En förutsättning för att få statligt stöd för större investeringar är att en så kallad affärsplan görs. Som en del av affärsplanen finns en riskbedömning och en plan för att bemästra riskerna. Affärsplanen skall enligt myndigheternas anvisningar; granska hurudana risker som ingår i gårdsbrukets verksamhet och dess utveckling (förändringar i produktpriser och priser på insatser eller räntenivån på lån, olyckor, djursjukdomar, att företagaren insjuknar allvarligt, exceptionell väderlek, svårigheter att inleda investeringarna etc.). Man måste också bedöma de olika riskfaktorernas betydelse med tanke på verksamhetens fortbestånd på gården och genomförande av den åtgärd som stödansökan gäller. Ytterligare utreds möjligheterna att gardera sig mot risker I affärsplanens kalkyler kan vi granska tåligheten för prisförändringar. Möjligheten att säkra priser via avtal eller på annat sätt kan även behandlas. De flesta produktionsrisker borde egentligen vara bedömda i gårdens egenkontrollplan och en del personrisker granskas via medverkan i företagshälsovården. En del verktyg finns alltså för att förbereda sig. I vilken utsträckning verktygen används i praktiken är en annan fråga. För att verkligen bedöma och styra verksamheten borde såväl affärsplan som egenkontrollplan uppdateras regelbundet. I dagsläget har många jordbrukare dessa planer enbart för att myndigheterna har krävt att de skall göras. Inte har vi inom rådgivningsorganisationerna heller tillräckligt målmedvetet fört fram riskhantering som en viktig sak. Vi måste komma in i ett arbetsmönster där gårdens helhet beaktas, med rikshanteringen som en väsentlig del, och att uppgjorda planer följs upp och korrigeras. Ansvaret för det ligger nog både på lantbrukarna själva och på rådgivarna. Personalförändringar För att stärka husdjursrådgivningen har Johanna Laakso anställts. Hon har magistersexamen med inriktning på livsmedel och husdjursskötsel. Hon har tidigare arbetat på Snellmans och på A-foder. Välkommen! Tomas Mattus har övergått i annans tjänst. Vi tackar för utfört arbetet. Frågor angående företagsstöd handhas av Nina Ohlis och Tor-Erik Asplund. Bäst före... Har du kommit ihåg möjligheten att via Gårdsrådgivning förvissa dej om att tvärvillkoren uppfylls, vilket är en förutsättning för beviljande av LFA-, miljö- och gårdsstöd? I praktiken gäller det även de nationella stöden. Besöket är ingen granskning och uppgifterna som gås igenom stannar mellan jordbrukaren och rådgivaren. Vi från ProAgria Lantbrukssällskapet går tillsammans med jordbrukaren igenom någon eller några av de olika modulerna: 1. Odlingssätt 2 Miljövillkor 3. Djuridentifiering 4. Växtskyddsmedel 5. Livsmedel 6. Foder 7. Djurskydd och djursjukdomar En stor fördel är att rådgivningen i praktiken bekostas av staten: Lantbrukaren kan ansöka om bidrag för högst två moduler per år Bidragets storlek är i praktiken 150 per modul Rådgivaren fyller i ansökningsblanketten på gården OBS! Bidraget skall sökas inom 60 dagar från rådgivningstillfället! Enligt uppgifter från Landsbygdsverket, har utbetalningen av stödet inte ännu kunnat påbörjas. Man saknar någon registerdel för uppföljning av de minimi-stöd. Exakt datum för när utbetalningarna börjar ger inte landsbygdsverket i detta skede. Jan-Ove Nyman är tjänstledig till årsskiftet. Som hans vikarie fungerar Tor-Erik Asplund. Per-Erik Järns arbetsförhållande har ändrats från deltid till heltid. Järn handhar skattebokföring och uppgörande av affärsplaner. Ann-Louise Söderlund är sjukskriven och lantbrukssällskapets ekonomiadministration sköts under sjukskrivningen av Inga Roos. Christian Nylund har gått i deltidspension Utgivare Johanna Laakso. Lantbrukskalender 2009 har utkommit! Lantbruksföretagarens aktuella informations paket och en uppskattad gåva. A5-format, ringinbindning, 368 sidor ÅRETS TEMA: Skydda dig själv - personlig skyddsutrustning Fås från lantbrukssällskapets kontor, välförsedda bokhandlar och lantbruksaffärer Svenska lantbrukssällskapens förbund - SLF Elisabetsgatan 12 B 12, Helsingfors Tfn (09) fax (09) , Riktpris 25 www. SLF.fi Till sist något helt annat. Medveten om de politiska och tekniska svårigheter som finns då regler för miljöstöd skall godkännas av EU-kommissionen, är jag ändå frustrerad över lösningen på stödet för gödselspridningsavtal. Också ur miljösynvinkel förutsätter en vettig lösning på användningen av stallgödsel gårdsvisa eller rent av skiftesvisa lösningar. Att via regelverk tvinga fram användning av en viss teknik, såsom nedmyllningsaggregat, är dumt. Slangspridning i brodd eller omedelbar nedharvning är fortsättningsvis goda metoder i många fall. Lyckligtvis är stödet frivilligt. Henrik Ingo Direktör för Lantbrukssällskapet mobil BONDEFÖRETAGAREN Nr 2/2008 Årgång 8 Oktober 2008 Informationstidning för lantbruksföretagare Utgivare: Österbottens Svenska Lantbrukssällskap, Handelsesplanaden 16 D, VASA Tfn Fax (06) Annonsbokning via Lantbrukssällskapet/Christian Nylund, Tfn För närmare uppgifter om annonsering i Bondeföretagaren fråga efter vårt mediekort. Upplaga: Chefredaktör: Henrik Ingo Ombrytning: Kustmedia Ab Oy /HH Tryckeri: I-print Vasa, 2008 Vi har nytt telefonnummer! Lantbrukssällskapets rådgivare finns utspridda i hela landskapet. En del arbetar från något av våra tre kontor och en del hemifrån. Hittills har vi inte kunnat förena samtal till eller mellan rådgivare annat än på Vasa-kontoret. Det ändrar då vi nu tar i bruk ett mobilt telefonsystem och samtidigt avskaffar våra trådtelefoner. Alla anställda nås hädanefter via växelnumret Det går även fortsättningsvis att nå en bestämd rådgivare genom att ringa direkt på dennes gsm-nummer. Vet man vem man skall ha tag i är det ett billigare alternativ. Samtal via växeln kostar ca 0,20 c/min. Då vi ringer upp syns ett 010-nummer i displayen. Våra gamla trådtelefonnummer tas så småningom helt ur bruk. LANTBRUKSSÄLLSKAPET VÄXEL

3 BONDEFÖRETAGAREN E rfarenheter av ogräsbekämpningsförsök i kummin 2008 Var och en som har odlat kummin kan konstatera att ogräsbekämpningen är ett utmanande kapitel. Många faktorer påverkar bekämpningsresultatet. För en odlare kan dessa faktorer vara svåra att påverka eller så finns det inte effektiva metoder mot vissa ogräs. Baldersbrå är ett ogräs som de godkända preparaten har svag eller dålig effekt emot. Enkla bredverkande lösningar som är möjliga inom spannmålsodlingen är inte möjliga i kummin. Ogräsbekämpa i rätt tid För att uppnå ett bra och långsiktigt resultat så skall ogräsen bekämpas effektivt under insåningsåret. Vid val av preparat måste man beakta åkerns ogräsförekomst och preparatets effekt mot de ogräs som förekommer. Mullhalten påverkar effekten såtillvida att preparatens markeffekt försvagas med ökande mullhalt och oftast är ogräsfröbanken större på dessa jordarter. På denna typ av jord blir val av besprutningstidpunkt mycket viktigt för att man skall uppnå ett gott bekämpningsresultat. Det kan vara värt att ta en risk och göra en bekämpning just när de första kumminplantorna har grott och offra dessa fåtal plantor på hjärtbladsstadiet med besprutningen. Om inte denna besprutning utförs, är slåttermaskinen det enda realistiska alternativet i ett senare skede på dessa mulljordar. På Molnmossen fanns det i år 46 olika försöksled med en upprepning, alltså totalt 92 olika försöksrutor. Andra besprutningen skall utföras med hänsyn till ogräsens art och utvecklingsstadium samt kumminets utvecklingsstadium. Den andra besprutningen utförs vanligtvis tre till fyra veckor efter den första och under den tiden hinner kumminet utveckla 1,5 2 karaktärsblad. Om det varit fuktigt och kallt väder efter den första besprutningen med en markverkande herbicid kommer den andra besprutningen att vara mera aggressiv och förorsakar lättare skador på kummin. Denna skaderisk ökar på lättare jordar med låg mullhalt så då löns det att använda de lägsta doseringarna. Om ogräsen håller på att bli för stora för att kunna bekämpas effektiv, men kummin ännu är för litet så måste man avväga risken med en tidigarelagd besprutning. Då kan det löna sig att göra en bekämpning med lägsta dos för att ogräset inte skall få övertaget. Skaderisken ökar också om man gör en tankblandning mellan två herbicider i detta stadium. Försöken i Närpes Utgångspunkten för årets försök på Molnmossen i Närpes var att hitta en lösning på bekämpningen av baldersbrå och att hitta ett bekämpningsprogram för mulljordar. Vi har kommit ett steg närmare lösningen på dessa problem på de ytterst ogräsrika åkrarna på Molnmossen. Grundidén för bekämpningsprogrammet på mulljord är det samma som har använts inom sockerbetsodlingen under en längre tid. Upprepade besprutningar med låg dosering och som tankblandningar. Mot baldersbrå på lerjord skulle de goda erfarenheterna ifrån fjolåret med Goltix vidareförädlas i tankblandningar med Fenix. Denna tankblandning fungerar bra i lök, så varför inte i kummin eftersom ogräset inte vet vilken odlingsväxt som odlas på åkern! För mulljord kan man inte ännu säga vad som kunde vara ett bra program eftersom de mest vågade blandningarna ingick i de två försöksled som var överlägset bäst. Första besprutningen (30/6) bestod av glyfosat, andra (24/7) bestod av en tankblandning mellan två preparat och den tredje besprutningen (6/8) bestod av en tankblandning mellan tre preparat. Skillnaden mellan andra försöksled där endast två preparat användes i tredje besprutningen var stor, så därför skall nästa års försök vara inriktade på upprepade trippel tankblandningar av alla möjliga kombinationer. För lerjordens del så kan vi konstatera att den bästa effekten mot 3 baldersbrå hade man med lökprogrammet där effekten höll i sig ända till mitten av september. De använda tankblandningarna med två normala doser före och efter uppkomst av kummin med Fenix och 1,5 liter Goltix var för starka och förorsakade därigenom en hel del blad- och tillväxtskador. Nästa år skall försöket läggas upp som ett matrisförsök med lägre doser av Fenix och med tre besprutningar som tankblandningar. För att få en bra effekt mot baldersbrå sent på hösten gäller det att ha en tillräckligt hög koncentration i jorden så länge som möjligt. I ett annat försök på våren visade det sig att Fenix och Goltix blandningen har mycket god bladeffekt på små plantor av baldersbrå. En annan iakttagelse ifrån försöken gäller användningen av metribuzin preparat på hösten i bekämpningen av baldersbrå. Effekten var svag mot baldersbrå andra året i följd varför man bör komma ihåg att de bruksmängder som kan användas på kummin inte kan jämföra sig i effekt med de bruksmängder som är möjliga i potatis. Observera att Goltix är inte ännu godkänt i kummin, men en ansökan om utvidgat användningsområde ( Off-label ) kommer att lämnas in inför nästa odlingssäsong. Ogräsbekämpningsförsöken på Molnmossen har förverkligats i samarbete mellan Berners växtskyddsavdelning och Caraway Finland. Matias Rönnqvist, Berner Oy Den viktigaste bekämpningstidpunkten är före kumminets uppkomst eftersom kummin är känsligt för kemisk ogräsbekämpning vid hjärtbladsstadiet. Den första besprutningen kan utföras som en tankblandning med glyfosat och en markverkande herbicid. Då kan man få en god effekt också på större ogräs om groningstiden blir lång t.ex. på grund av torka. Använd då de minsta vattenmängderna per hektar och kontrollera om ditt val av markverkande herbicid är blandbart med glyfosat. Fenix är blandbart med Rambo. Markverkande herbicider fungerar dessutom sämre i torr jord oberoende av jordart och mullhalt. Den bästa rutan på mulljorden hade besprutats tre gånger varav två gånger med tankblandningar. Baldersbrå blir lätt till ett problemogräs i kummin eftersom det saknas godkända preparat med god effekt.

4 4 BONDEFÖRETAGAREN Val av värmelösning för gården Lönar det sig att bygga en värmecentral eller ej? En av de första saker som måste utredas när man funderar på att förnya gårdens värmelösningar är om det finns förutsättningar för att producera värme till ett lägre pris med en stor anläggning än med flera små separata anläggningar. För att en investering i en fastbränsleanläggning som värmer hela gården skall vara vettig, måste man med den kunna producera värme behändigt till ett billigare pris än med skilda värmeanläggningar i de olika byggnaderna som skall värmas. Inom lantbruket och i byggnader i allmänhet som inte är kopplade till ett fjärrvärmenätverk är direktverkande elvärme och eldningsolja fortfarande de mest använda energiformerna. Många stora gårdar har under det senaste tio åren övergått från olje- och elvärme till att värma gården med flis. I fråga om större djurgårdar och gårdar med växthusodling är fastbränslecentraler utan vidare det vettigaste alternativet, samma gäller då antalet byggnader som skall värmas är stort och då byggnaderna är belägna nära varandra. Flis och torv är billiga bränslen Om man är en stor förbrukare av energi är det i första hand bränslets pris per energiinnehåll som är av betydelse, vad anläggningen kostar spelar inte så stor roll. När man ser till kostnaderna för en värmecentralsinvestering utgör själva pannan med tillhörande teknik sällan mer än en tredjedel av helhetsinvesteringen. Det gäller att beräkna kostnaderna för en eventuell värmecentralsbyggnad och flislager, värmedistributionsnätverkets kulvertar, anslutningarna till de olika byggnaderna med värmeväxlare, pumpar och installationsarbete. Dessutom brukar det bli aktuellt att installera vattenburen värme i byggnader som hittills saknat ett vattenburet värmesystem. När det gäller gårdar med förhållandevis låg energiförbrukning för uppvärmning av byggnader visar det sig ofta vid en närmare titt på situationen att det kan vara mer kostnadseffektivt att gå in för värmepumpar istället för en fastbränsleanläggning. Komplettering med värmepump Småskalig flisvärme i en egnahemshuskällare. Ett sätt att rätt billigt och enkelt göra sig mindre beroende av olja och oljans prisutveckling är att komplettera sin befintliga el- eller oljevärme med en värmepump. Vid komplettering av ett existerande värmesystem med en värmepump faller valet oftast på en luftvärmepump i och med att investeringen då kan hållas rätt låg. Med en luft/vatten värmepump eller en jordvärmepump kan man koppla in sig på ett vattenburet värmesystem och dessutom värma bruksvattnet. När man dimensionerar ett värmesystem med värmepump för ett hus lönar det sig inte i allmänhet att dimensionera värmepumpen enligt byggnadens toppeffektbehov. Om man dimensionerar värmepumpen enligt 60 % av toppeffektbehovet klarar den av cirka 90 % av energibehovet. De riktigt kalla perioderna under året är trots allt korta och få och under de tillfällena kan man skarva i med vedeldning i en kamin eller kakelugn. När det är kallt är det i vilket fall som helst trevligt med en sprakande brasa i hörnet. Med värmepumpar som skarvas in på ett gammalt värmeelementsystem finns det risk för att elementens yta inte räcker till i och med att temperaturen på vattnet som cirkulerar i systemet är lägre än vad den var med det gamla systemet. Oftast är det här ändå inte något större problem men i vissa fall kan man bli tvungen att installera fler värmeelement för att få systemet att fungera tillfredställande. Ett annat problem som förekommer med värmepumpar är att varmvattenproduktionen inte räcker till. Det här kan bli ett problem främst om förbrukningen av varmvatten är stor. Knappt hälften av energiåtgången inom lantbruket är för uppvärmning och torkning av spannmål, de gårdsvisa variationerna är stora. Via lantbrukssällskapen kan man få hjälp med skisser och ritningar på nya värmelösningar. Dessutom är det vid övergång till en värmepump skäl att försäkra sig om att luftväxlingen i huset fungerar också då skorstenen inte mer värms av rökgaserna från pannan. Eldning med fastbränsle istället för med olja? I bostadshus med oljepannor är det oftast trångt i pannrummet. Av den Tillgång på billig energi är en förutsättning för växthusodling under vinterhalvåret. här anledningen är det många gånger inte praktiskt möjligt att installera en liten flisstokerpanna istället för en uttjänt oljepanna. Också i fall av att man skulle kunna ordna utrymme för ett litet flislager i källaren och får plats för en flisinmatare inne i själva pannrummet kan förflyttningen av flis till flislagret vara svår att lösa på ett välfungerande sätt. Inom lantbruket har man i allmänhet tillgång till den utrustning som krävs för att hantera flisen i övrigt. Förutom att ett litet flislager skall rymmas in någonstans i närheten av pannan måste man antingen ha ett flislager någon annanstans på gården. Flislagret bör rymma ett årsbehov av flis. Har man inte ett stort flislager måste man själv kunna flisa torrt virke direkt in i det mindre lagret i källaren allt eftersom lagret börjar bli tomt. Ofta är det betydligt enklare att ersätta oljeeldning med pellets än med flis i befintliga byggnader. Dels klarar man sig med mindre utrymmeskrävande utrustning och dels tar bränslet mycket mindre plats. Speciellt om bränsleleveransen sker med tankbil går det att få det hela att fungera också med svårtillgängliga pelletlager. Pellets är ändå rätt dyra, priset per MWh är cirka hälften av brännoljans pris. Vedeldning är en bra hobby Trots allt arbete som är förknippat med småskaligt eldande med flis eller klabbved finns det gott om välfungerande små flis- och vedeldade byggnader på landsbygden. Vedeldning är i många fall den mest pålitliga och välfungerande bioenergilösningen för uppvärmning av bostadshus på landsbygden. När folk blir äldre händer det att man vill bli kvitt arbetet som eldandet med flis eller klabbar medför, dvs. allt arbete som ryms in mellan tillverkning av bränsle och sotning av pannan. I dylika lägen är värmepumpsalternativen bra. Eldande med ved är både motion och en kär hobby för många. Skulle man räkna alla timmar man årligen sätter ner på att tillverka sin egen ved, flytta och stapla den och elda upp den kommer man mycket snabbt fram till att vedeldning inte lönar sig. Tyvärr behöver det inte bli bättre med vedeldningens lönsamhet om man köper färdig torr och hemkörd ved till rådande marknadspriser. Beroende på var i landet man bor och hur nära man har till en tillverkare av ved blir priset för veden per nettoenergiinnehåll antingen litet lägre eller litet högre än priset för värme producerad med direktverkande elvärme. Energibehovets storlek avgörande för val av lösning När man väljer ett värmesystem för sin gård är det effekt- och energibehovet som är mest avgörande. Om energibehovet är några tiotal MWh i året eller i klass med vad som behövs för att värma ett eller ett par bostadshus spelar det egentligen ingen större roll vad man värmer med. Om läget däremot är det att uppvärmningen av byggnaderna går löst på 5000 eller mer per år börjar det löna sig att ta sig en närmare titt på olika alternativa uppvärmningsalternativ. Vill man ha hjälp med dimensionering, lönsamhetsberäkningar och val av system för sin uppvärmning eller hjälp med att gå igenom befintliga system kan man lämpligen kontakta någon av ProAgrias energirådgivare. På svenskt håll sköts uppgiften av lantbrukssällskapens gemensamma energirådgivare Fredrik Ek. Mer information hittar man på Fredrik Ek Bioenergirådgivare SLF mobil Energihandbok för växthus En handbok för energianvändning i växthus har getts ut av Svenska Yrkeshögskolan. Boken innehåller korta artiklar skrivna av olika experter samt några exempel på bioener- gilösningar i växthus. Beräkning av effektbehov, avfuktning, inkoppling till existerande system och lönsamhetskalkyler är exempel på bokens innehåll. Boken är gratis och har postats åt alla medlemmar i ÖSP:s trädgårdsavdelningar. Det går att beställa boken från Yrkeshögskolan, ÖSP eller från Lantbrukssällskapet (tfn ). Det finns också en liten broschyr gjord med kontaktuppgifter till de mest centrala aktörerna i Österbotten inom bioenergisektorn. Broschyren är gratis och kan fås bl.a. från Lantbrukssällskapet (tfn )

5 BONDEFÖRETAGAREN 5 Investeringsstöden och den nya affärsplanen I slutet av oktober öppnas ansökningstiden för nästa års investeringsstöd. Man kommer att kunna ansöka om investeringsstöd till början av januari Den som ansöker om stöd kommer att få ett stödbeslut senast i slutet av mars. I fortsättningen kommer det troligen att bli två ansökningsomgångar per år. Endast startstöd kan i fortsättningen sökas kontinuerligt. Det är viktigt att komma ihåg att investeringsarbetet inte får påbörjas innan man fått stödbeslutet! Om anslagen till investeringsstöd inom perioden inte räcker till bland alla de sökande som uppfyller kraven kommer man att använda en prioriteringsprocedur. Man kommer att jämföra ansökningarna med varandra i avseende på investeringens lönsamhet och gårdsbruksenhetens produktionsförhållanden; såsom företagarens arbetsmiljö, en hållbar användning av naturresurser eller djurens välbefinnande. Om man får avslag på ansökan, för att anslagen inte räckte till, så överförs ansökan inte automatiskt till följande ansökningsperiod. Vill man fortsättningsvis söka om investeringsstöd, så måste man på nytt lämna in en ansökan. Krav som den sökande skall uppfylla När man ansöker om investeringsstöd skall man vid ansökningstidpunkten ha fyllt 18 år och vara under 63 år. Man skall även uppfylla kraven på utbildning och yrkeskompetens. Företagarinkomsten från jordbruket skall vara minst euro årligen. Företagarinkomsten från jordbruket skall vara minst 25 procent av sökandes totala inkomster. Båda dessa krav skall uppfyllas senast det femte kalenderåret efter att stödet beviljats. När stöd beviljas för täckdikning, inköp av mark och vissa andra objekt, ska jordbrukets kassarest vara minst euro. Månader från idé till byggstart ProAgria 1 4 2( 9) I investeringsstöd (direkt bidrag plus räntestöd) kan beviljas högst euro per stödmottagare under varje period på tre år. Efter tre år faller alltid det äldsta året bort och ett nytt år kommer till. Till exempel: år 2009 lyfter du euro i investeringsstöd, år 2010 lyfter du euro och år 2011 lyfter du euro. För år 2012 kan du igen söka och lyfta stöd för euro. För byggnadsinvesteringar beviljas inte stöd om stödbeloppet är under euro. För övriga investeringar är det minsta stödbeloppet euro. Man kan inte längre få investeringsstöd för påbörjade arbeten. Det som godkänns som förberedelser för byggande är jordschaktningsarbete, men om arbetet inletts med gjutning eller man undertecknat ett slutligt entreprenadavtal anses arbetet som påbörjat och man får inget investeringsstöd. Börja planera i tid! Det som även skiljer i ansökningsförfarandet från tidigare perioder, är att ansökan nu skall vara komplett när man lämnar in den. Det innebär att byggnadsritningar, affärsplanen och byggnads- och miljötillstånd skall vara Västra Finlands miljöcentral klara. Man kan till viss del få komplettera, men alla dessa handlingar behövs för att man skall få ett beslut. Detta innebär att man borde börja planera i god tid! Det kan ta upp till åtta månader att få ett miljötillstånd från Västra Finlands miljöcentral. När det gäller byggnadsplanering och affärsplanen är det skäl att i god tid ta kontakt med Lantbrukssällskapets byggnadsplanerare och ekonomirådgivare! Man kan påbörja arbetet med affärsplanen även om man inte har byggnadsritningarna och kostnadsförslaget klara. Affärsplanen Affärsplan Bygglov ProAgria Kommunen Minst 7 månader sammanlagt. Sannolikt 10+ månader. Affärsplanen är en plan över utvecklingen av den sökandes gårdsbruksenhet. En affärsplan behövs både när man ansöker om startstöd och om investeringsstöd. När man ansöker om stöd för täckdikning, inköp av mark eller burbyte för pälsfarmning räcker det, i den kommande ansökningsperioden, med en enklare version där man räknar ut jordbrukets kassarest. Affärsplanen skall innehålla uppgifter om sökanden och besittningen av gården och sökandens yrkesskicklighet. Man granskar även gårdens utgångsläge: åkerarealen som den sökande besitter och hur åkrarna lämpar sig för gårdens verksamhet Byggnadsplanering Miljötillstånd Investeringsstödsbehandling TE-centralen Upphandling och avtal Byggherre Entreprenörer (dränering, jordarter, bördighet samt avstånd från driftscentrum). Affärsplanen ser även på gårdens arbetskraft, dvs. om de sökande arbetar på gården eller utanför samt om man använder sig av avlönad arbetskraft eller entreprenadtjänster. I planen uppges även gårdens växtodlingsarealer och skördemängder per gröda. För husdjursgårdar uppges gårdens djurantal och produktionsmängd. Man granskar även marknadsföringen av gårdens huvudprodukter, t.ex. vilka produktionseller odlingsavtal gården har. Man granskar även gårdens byggnadsbestånd samt maskinerna och anordningarna. Där ser man på deras allmänna skick och i vilken utsträckning de används inom jordbruket eller inom annan företagsverksamhet och skogsbruk. I affärsplanen vill man också veta vad sökanden har för mål med att utveckla gården och vilka åtgärder gör man för att nå dessa mål. Dessa punkter kan det vara bra att fundera på i förväg. Den sökande skall också göra en bedömning av riskerna som kan uppstå i samband med att verksamheten utvecklas. Sådana risker kan vara förändringar i produktpriser och priser på insatser, djursjukdomar, olyckor med mera. Till affärsplanen skall bifogas ekonomiska kalkyler. I kalkylerna beaktas i huvudsak endast den företagsverksamhet som äger rum på samma gårdsbruksenhet. De kalkyler som krävs i affärsplanen är en likviditetsplan samt resultat- och balansräkningar för jordbruket. Kalkylerna ska omfatta ansökningsåret, året före ansökningsåret samt minst fem räkenskapsår som följer på ansökningsåret. De nyckeltal som affärsplanen tar fram är jordbrukets lönsamhetskoefficient, företagarinkomsten från jordbruket och jordbrukets självförsörjningsgrad (soliditet). Beräkningen av företagarinkomsten görs genom att man från jordbrukets intäkter drar bort de rörliga och fasta kostnaderna, avskrivningarna och räntorna på skulderna. Vid beräkningen av avskrivningarna på egendomen använder man nuvärdet på de befintliga byggnaderna och för maskinerna deras gängse värde. För avskrivningarna används för byggnader 5 %, för maskiner och anordningar 12 % och för täckdiken och broar 3 %. Nina Ohlis Sektoransvarig företagsledning mobil Byggstart Rådgivardagar i Umeå Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå och Hushållningssällskapet Rådgivning Nord Ab var målet då rådgivarna från de svenskspråkiga lant- och hushållningssällskapen i Finland samlades till rådgivardagar i september. Vi var sammanlagt cirka 50 rådgivare och förutom studiebesöken hölls sektorvisa interna utbildnings- och diskussionmöten. Forskning för regionala behov Forskningen vid Röbäcksdalen i Umeå är klart regionalt inriktad. Växter som kan användas i mjölkproduktion eller som energigröda dominerar växtodlingsförsöken. Kontakten till mejerisektorn är stark och man försöker se hela kedjan från mark till bord. Som exempel huruvida man via vallen kan påverka mjölkens hälsobefrämjande egenskaper. Den senaste doktorsavhandlingen gjord på Röbäcksdalen behandlar helsädsensilage åt mjölkkor. På webben kan resultat och publikationer sökas på Vad som specifikt sker vid Röbäcksdalen hittar man på Efter en allmän presentation av verksamheten delade vi in oss i grupper så att en del besökte den nya forskningsladugården, en del bioenergianläggningen och en del fältförsöken. Intressanta saker var bl.a. brikettering av biobränslen och odling av bondböna. Rådgivningen bolagiserad Hushållningssällskapen i Västerbotten och Norrbotten har fört över sin rådgivning till ett gemensamt ägt aktiebolag med ett klart avkastningskrav. Trots att bolaget inte erhåller något direkt statsbidrag är nog den offentliga finansieringsandelen tämligen hög. Olika projekt och tjänster som Länsstyrelserna upphandlat står för en betydande del av omsättningen. Verksamheten är bred och omfattar såväl fiske som turism. Rent lantbruk har nog en mer undanskymd roll än i Österbotten. Henrik Ingo Direktör för Lantbrukssällskapet mobil Ett gäng växtodlingsrådgivare på väg ut till försöksfälten.

6 6 BONDEFÖRETAGAREN Artrik kantzon mellan åker och skog. Artrik åkerkant eller åkerren. Om blanketten och guiden inte hittas kan nya fås från kommunens landsbygdsmyndighet eller från > Svenska > Odlarstöd > Elektroniska tjänster (längst uppe till höger) > Blankettjänst > Odlarstöd > Sök: blankett 219. Guiden hittar du via -> Svenska -> Odlarstöd -> Ansökningsguider.. -> Miljöstödets bas- och tilläggsåtgärder -> Kartläggning av... ProAgria Lantbrukssällskapets rådgivare står också till tjänst med kartläggningen. Kartläggning av naturens mångfaldsobjekt på den egna gården Det varierande landskapet och naturens mångfald på landsbygden är ett resultat av det arbete som befolkningen på landsbygden uträttat under århundraden. Det finns öppna odlingslandskap, naturliga betesmarker, kantzoner mellan skogsmark och åkermark, välskötta dikesrenar och även många fina åkerholmar. En jordbrukare har goda möjligheter att bevara dessa ifall han eller hon är medveten om vilka objekt som är viktiga på den egna gården. På så vis kan kommande generationer få ta del av den natur som är utmärkande för de olika gårdarna och samtidigt skapas en positiv image av jordbruket och landsbygden. I basåtgärden som gäller bevarandet av naturens mångfald och landskapet i miljöstödet för jordbruket ingår kartläggning av olika mångfaldsobjekt på gården. Denna kartläggning skall göras före utgången av det andra förbindelseåret. Ifall förbindelsen, som i de flesta fall, är gjord år 2007 betyder det att kartläggningen bör göras före För detta ändamål finns en särskild blankett; nummer 219, vilken tillsammans med guiden Kartläggning av naturens mångfald på gården blev utskickad till alla odlare våren På blanketten antecknas ur mångfaldssynvinkel viktiga objekt som innehas av jordbrukaren och som finns i närheten av gårdens produktionsbyggnader samt på och i närheten av åkrarna. även mångfaldsobjekt som ligger på arrenderade områden som innehas av jordbrukaren noteras i kartläggningen gårdens skogsmarker ingår inte i denna kartläggning Kartläggningsobjekten skall märkas ut på karta (t.ex. basskifteskartan). Blanketten sparas på gården och visas upp vid en eventuell övervakning. I guiden Kartläggning av..., kapitel 3, finns exempel på vad som beaktas vid kartläggningen. Exempelvis bäckar på åkerområden, landskapsträdor, stenrösen, gamla lador, artrika grönträdor, ängar, åkerkanter, vägrenar och kantzoner mellan åker och skog är lämpliga objekt. Jan-Erik Back sektoransvarig växtodling mobil Odlare! Jag står till Din tjänst Vår kund trodde knappt sina öron Dra den största nyttan av spannmålshandeln i samarbete med Avena Vi kan alltid erbjuda dig ett konkurrenskraftigt pris Du kan även använda dig av vår pålitliga transporttjänst Vi meddelar alla avtalsvillkor redan då vi gör upp om affären Allt flere odlare väljer Avena då det gäller spannmålshandel Jag diskuterar gärna spannmålshandel med dig. Tag kontakt! Bror Staffas Avena Nordic Grain Oy Handelsesplanaden Vasa Tel eller när han hörde hur yrkeskunnigt och smidigt Sparbanken sköter jordbruksärenden. Sparbanken kan hjälpa t.ex. med att starta gårdsbruk, göra generationsväxling samt finansiera investeringar. Titta in hos oss. Din pålitliga affärspartner inom spannmålshandel Ta en titt på våra konkurrenskraftiga priser! Aktia, Kristinestad, Kvevlax, Närpes, Vörå, Yttermark, Övermark

7 BONDEFÖRETAGAREN 7 Möjligt att bekämpa mjöldagg i gurkodling? För många gurkodlare och speciellt i den traditionella säsongsodlingen är mjöldaggen det enskilt största bekämpningsproblemet. Mjöldagg leder till en försvagad produktion och om inget görs så innebär det ofta ett slut på gurkkulturen. I följande artikel skall vi därför ta upp de möjligheter som i dagsläget finns till bekämpning och vilka förebyggande åtgärder som kan vidtas. Förebyggande åtgärder: Sortval Valet av sort är naturligtvis av stor betydelse för uppkomsten av mjöldagg. Genom val av en mjöldaggstolerant sort minskar eller fördröjer man uppkomsten, tyvärr innebär också ett sådant sortval ett visst avkall på produktionen. För att öka eller hålla en hög produktion skulle det därför vara önskvärt att kunna odla medel- eller icke toleranta sorter, men då ställs också genast högre krav på kontrollen och bekämpningen av mjöldagg. Klimat Det klimat som gynnar mjöldagg är en växling mellan torrt och fuktigt. Ofta börjar mjöldaggsangreppet vid ingången till växthuset eller under vädringsluckorna. På en sådan plats kommer mjöldaggssporerna in utifrån och luftdraget bidrar till en upptorkning av klimatet och svampens spridning. Det torra klimatet får mjöldaggen att spridas men det behövs också en period av hög luftfuktighet för sporerna att gro. Växthusklimatet bör därför styras så att det hålls möjligast jämnt. Perioder med låg luftfuktighet mitt på dagen bör undvikas genom att dimma eller duscha växtligheten samt skuggning av växthuskonstruktionen. För att förhindra svampsporernas grodd så bör perioder med kondensbildning på plantan motarbetas; lufta ordentligt på morgonen och försök hålla övergången till dagtemperatur så långsam att kondens inte uppstår. Bekämpningsmetoder: Mjöldagg. Svavelbrännare Traditionellt har förbränning av svavel varit den huvudsakliga metoden att motverka mjöldagg. Men eftersom svavelbränningen har en kraftig påverkan på plantan och skörden så vill många gärna undvika metoden. Om svavel används i en gurkkultur är det bästa att begränsa användningen till max 12 h per natt i en veckas tid och sedan hålla upp en vecka. Då hinner plantan återhämta sig något mellan behandlingarna. Trots denna metod slipper man inte helt en påverkan på plantan och mjöldaggen kvarstår om än dämpad. Nimrod Ett nytt preparat som i dagsläget är det mest effektiva kemiska bekämpningsmedlet mot mjöldagg. Bekämpningsmedlet kräver att man som medlem i ÖSP eller Handelsträdgårdsförbundet söker om försökstillstånd för preparatet via dessa. Besprutning med Nimrod görs direkt på växtligheten och användningen är begränsad till max två bekämpningsblock per kultur för att undvika resistensbildning. Till Nimrods fördel är att preparatet har en kurativ och lokalsystemisk verkan och karenstiden endast är 1 dygn på gurka. Preparatets dödlighet för de vanligaste Allvarligt angrepp av mjöldagg. bekämpningsorgansimerna är dock närmare 50 %. Enzicur + fästmedel Ytterligare ett nytt bekämpningsmedel mot mjöldagg som till skillnad från övriga medel baserar sig på ett enzym. Preparatet är godkänt på försökstillstånd via ÖSP eller Handelsträdgårdsförbundet. Vid användning sprutas preparatet på växtligheten under sådana förhållanden att det inte snabbt torkar upp d.v.s. på kvällen eller under en mulen dag. Medlet har ännu inte prövats särskilt mycket i våra odlingar men en klar fördel med preparatet är att det inte finns risk för resistensbildning. Karenstiden på gurka är ett dygn och Enzicur skadar inte den biologiska bekämpningen. Amistar/Ortiva Det är ett så kallat off-label preparat vilket får användas mot mjöldagg på gurka trots att det inte finns upptaget i bruksanvisningen. Preparatet har under längre tid fått användas för bekämpning av mjöldagg i gurka och preparatets effekt börjar därför vara svag p.g.a. resistensbildning. Om medlet används så rekommenderas därför endast en behandling per kultur och då genast i början av angreppet. Preparatet bör sprutas ut på förmiddagen. Karenstiden är 3 dygn för gurka och medlet endast något skadligt mot nyttoorganismer. Fungazil Det är också ett så kallat off-label preparat som blev godkänt för drygt ett år sedan. Preparatet har en däm- pande effekt i början av mjöldaggsangreppet men det används inte i större utsträckning bland odlarna. En fördel med preparatet är att i paraply-kultur kan det kalldimmas även om bättre resultat fås vid besprutning. I nedläggningsgurka är risken stor att bränna topparna om det kalldimmas så denna metod rekommenderas inte där. Karenstiden är 3 dygn och medlet endast lindrigt skadligt mot den biologiska bekämpningen. Carbonkick Assimilator + booster eller fästmedel Ett alkoholbaserat bladgödselmedel som positivt påverkar plantans tillväxt samt förhindrar spridning och uppkomst av mjöldagg. Blandning med fästmedel ger preparatet en bättre effekt. Fördelen med karbongödsel är att det inte har någon karenstid och resistansbildning inte uppkommer. Däremot är medlet skadligt för både skade- och nyttoorgansimer. Vid användningen av preparatet bör det sprutas ut och för att ha en ihållande effekt så upprepas behandlingen kontinuerligt med 1 2 veckors mellanrum. Kombinera förebyggande åtgärder och bekämpning Metoderna till bekämpning av mjöldagg är således många men ensam är ingen metod så effektiv att den helt skulle lösa bekymret. För en lyckad bekämpning bör därför förebyggande arbete kombineras med olika bekämpningsåtgärder. Vid rengörning av växthuset mellan plantkulturer är det också viktigt att så snabbt som möjligt tömma växthuset på gamla plantor och annat dött och levande växtmaterial eftersom mjöldaggssporerna inte klarar sig utan värdväxt under längre tid. Sporerna kan klara sig upp till 8 dagar utan värdväxt och under noll grader dör de genast. Mikael Dahlqvist Trädgårdsrådgivare mobil Farmari på hemmaplan Nästa års lantbruksutställning, Farmari, ordnas i Karleby den Arrangör är ProAgria Keski-Pohjanmaa som även firar 100-årsjubileum nästa år. Utställningen ordnas i centrala Karleby i och kring idrottshallarna. Huvudtema för utställningen är Livsmedelkedjans lönsamhet. Lantbrukssällskapet är denna gång med som samarbetspartner i utställningen. Det betyder att det kommer att finnas svenskspråkig service och att besökarna kan träffa en del av våra rådgivare och bekanta sig med våra tjänster. I samband med utställningen ordnar vi ett svenskspråkigt seminarium kring mjölkproduktion. Åtminstone till någon del kan utställningens innehåll ännu påverkas. Kontaktperson för lantbrukssällskapets del är undertecknad. Förhandsintresset för utställningen, som ordnas i landets aktivaste lantbruksregion, är stort. Eftersom utställningsområdet är begränsat är det sannolikt att utställningsplatserna säljs slut. Redan idag är det uppenbart att övernattningskapaciteten i Karleby inte kommer att räcka till. De senaste utställningarna har haft mellan 70 och besökare, dessutom kommer det samtidigt att pågå några andra större tillställningar i Karleby. För hugade uthyrare av välutrustade stugor i nejden finns möjlighet att förtjäna något på det. Henrik Ingo Direktör för Lantbrukssällskapet mobil köp och sälj lokalt - annonsera gratis! Tjäna pengar på prylar du inte längre behöver eller hitta köpare till sådant du tillverkat själv genom att annonsera på

8 8 BONDEFÖRETAGAREN Lantbrukssällskapets utbildningsprojekt kör igång med full fart Pris för alla dessa projektsubventionerade kurser är 20 euro/kursdag, om kursen innehåller studieresor tillkommer avgift för dem. Lunch och kaffe ingår inte i kursavgiften. Hela kursdagar i dessa kurser uppfyller villkoren för jordbrukarnas studiepenning. Kurs om stöd för djurens välbefinnande på nötgårdar Innehåll En genomgång hur man uppfyller grundvillkoren som garanterar djurens hälsa och trygghet, samt tilläggsvillkoren för en bättre djurmiljö. Kursstart: 20 november 2008, kl Omfattning: Kursdagen är en del av större kurs (3,5 dag) som sträcker sig över nästa år. Föreläsare: Experter i nötdjurens välbefinnande Plats: Anmälan: Pedersöre senast till ProAgria Lantbrukssällskapets kansli, tfn Kursinfo ger Magnus Blässar, tfn Lönsam växtodling Innehåll Aktuellt om förutsättningar för en lönsam växtodling, frågor om arrondering, dränering, kalkning, gödsling, olika grödors täckningsbidragskalkyler. Användning av olika verktyg t.ex. ProAgrias Skiftesdatabank och Tilakunto. Diskussion om mellangrödor, direktsådd kontra konventionell sådd samt försöksresultat, växtskydd. Fördjupad diskussion om markkarteringsresultat, offerttagning på bekämpningsmedel och handelsgödsel, jämförelse av köpta maskintjänster och egna maskiner. Kursstart: 26 november 2008, kl Omfattning: 2 hela kursdagar, 3 halva kursdagar och 1/2 dag gårdsvis konsultation. Föreläsare: växtodlingsrådgivarna samt också sakkunniga från Berner, Yara, Nordkalk, Hortilab och ProAgria. Plats: Svenska Yrkesinstitutet, Anmälan: senast till Magnus Långskog, tfn Ett mer detaljerat program, datum och klockslag för respektive kurs läggs ut på Lantbrukssällskapets hemsida varefter kursprogrammen blir klara. Kurs i utfodring av mjölkkor och nötdjur i januari 2009 Innehåll: Mjölkkors och nötdjurs fysiologiska krav på utfodringen, aktuella strategier för utfodringen och teknik för att underlätta - utfodringen. Föreläsare är experter inom utfodring till nöt. Ett kursdag speciellt riktad till mjölkkor och en kursdag till nötdjur. Kursinfo: Jan-Olof Johnsson, tfn Kurs för mjölkgårdar med investeringsplaner i februari 2009 Innehåll: Planering av ladugården; insikt i olika byggnadslösningar, funktionsplanering, byggsätt. Projektupphandling, byggande samt ibruktagande av ladugården. Målgrupp: Gårdar som står i beråd att investera i mjölkproduktion. Omfattning: 2 kursdagar, samt studiebesök 2 dagar. Kursinfo: Hans Östman, tfn Hur tolka kors beteende? Innehåll Under kursen lär man tolka kors beteende. Hur kan man läsa kon för att förstå djurets välmående och hur analyserar och tolkar man sin kobesättningen. Teori och praktiska övningar i ladugård. Kurstart: 4 december 2008, kl Omfattning: 2 hela kursdagar och 1 halv kursdag samt 1 dag gårdsvis konsultation Föreläsare: Expert på kors beteende Plats: Lannäslund skolor Anmälan: senast till Monica Nygård, tfn Lönsam ekoväxtodling Innehåll Aktuellt om förutsättningar för en lönsam ekoväxtodling, frågor om arrondering, dränering, kalkning, gödsling, växtföljder. Exempel på olika växtföljder och deras täckningsbidragskalkyler. Användning av olika verktyg E-Wisu, ProAgrias skiftesdatabank, och Tilakunto samt tolkning av resultat. Fördjupad diskussion om markkarteringsresultat, gödselplanering och sortval, försäljningskanaler och tidpunkter, samtransporter. Omfattning: 2 hela kursdagar, 3 halva kursdagar och 1/2 dag gårdsvis konsultation. Kursstart: januari 2009 Föreläsare: växtodlingsrådgivare från ProAgria och sakkunniga inom den ekologiska odlingen Kursinfo: Ulrika Wikman, tfn Grundkurs i ekologisk odling planeras starta i januari Kursen omfattar 5 kursdagar och förläsare är Ulrika Wikman, Bertel Riska m.fl. Under kursen går vi igenom bl.a. omläggningsstrategi och planering av växtföljder, näringsförsörjningen och gödselplanering, odling av klövervallar och gröngödslingsgrödor och mycket mera. Vi går igenom direktiven för ekologisk odling och ansökningskraven för ekoavtalet. Kursarrangör är Yrkesakademin i Österbotten (fd. SYI) och kursplats är deras utrymmen i Gamla Vasa. Preliminär kursanmälan görs till Martina Uthardt tfn Mer info om kursens innehåll ger Ulrika Wikman tfn Kursprogram, datum och kursavgift annonseras på Yrkesakademins hemsida, och kortkurser, samt på ProAgria Lantbrukssällskapets hemsida, i december Ulrika Wikman mobil

9 BONDEFÖRETAGAREN 9 Vad skall vi som växtodlare ta fasta på inför nästa odlingssäsong? Solig vår mulen höst, så kan man beskriva odlingssäsongen 2008 ur flera olika synvinklar. Efter ett turbulent år ute på bondvischan får vi nu tillsammans försöka reda ut möjligheter inför ny säsong som gör att vi kan se ljusare mot våren igen. Alternativ finns, men det gäller att kunna kalkylera och se vilka som passar gården bäst. Svårkalkylerat Eftersom vi under det senaste året har sett väldigt snabba förändringar både på inkomst- och utgiftssidan kan man inte göra några säkra kalkyler. Man kan antagligen ännu också förvänta sig stora kast. Sedan förra hösten har spannmålen sjunkit i pris med % samtidigt som t.ex. konstgödseln har stigit med över 100 % och blivit en betydligt större kostnadspost i våra kalkyler än tidigare. Någon garanti för hur framtiden ser ut har man aldrig, men i vissa lägen är det lättare att spå än i andra. Nu verkar vi vara inne i en svårare period, dessutom har vi som enskilda personer just ingen annan påverkningsmöjlighet än att planera och försöka styra gårdens ekonomi åt rätt håll. Varken jordbrukare eller rådgivningen har några enkla och klara svar på hur vi ska lösa denhär situationen, vi sitter i samma båt. Därtill kan svaren vara olika från gård till gård, var och en måste själv försöka räkna och sätta målsättningar. Men tillsammans kan vi fundera över vad vi eventuellt kan, och borde, göra åt situationen. Utgående från täckningsbidragskalkyler som vi sammanställt som exempel ska vi se vidare på vad man nu borde ta i beaktande när man planerar nästa års odling. Många faktorer bör beaktas Noggrann planering är naturligtvis alltid A och O. Långsiktighet är att eftersträva, liksom på aktiebörsen kan snabba klipp snabbt bytas ut till förlust. Sprid riskerna, odla olika grödor i den mån det går, och räkna på hela odlingens lönsamhet. Av TB-kalkylerna kan man utläsa att t.ex. kumminodling med enbart ett skördeår kan ge bättre täckningsbidrag än havre fastän man också väger in insåningsåret hos kummin. Insåningsårets TB 2 för kummin ligger på ca. 160 /ha, vilket ger ett medeltal enligt exemplet på 465 /ha. Detta i jämförelse med havrens 315 /ha med priserna idag. Men det är att komma ihåg att kummin är en krävande gröda att odla med stora krav både på marken och odlingskunskapen. Väg också in fördelar som förfruktsvärde, förbättrad markstruktur, minskade maskinkostnader och mindre krav på lagringsutrymme i era resonemang. Både rybs- och kumminkalkylen visar klara fördelar då man ser till skördehanteringen TÄCKNINGSBIDRAGSKALKYLER C1-OMRÅDET Enhet a-pris Mängd euro FODERKORN INTÄKTER Foderkorn kg 0, Miljöstöd (+ växttäcke vintertid och näringsbalans) ha Övriga stöd ha SUMMA intäkter 1056 RÖRLIGA KOSTNADER Utsäde kg 0, Gödsel Y3 kg 0, Kalk ton 36 0,25 9 Ogräsbekämpning euro Traktor och skörderel. kostnader euro SUMMA rörliga kostnader 503 Täckningsbidrag utan stöd 17 TB Arbete h TB HAVRE INTÄKTER Havre kg 0, Miljöstöd (+ växttäcke vintertid och näringsbalans) ha Övriga stöd ha SUMMA intäkter 976 RÖRLIGA KOSTNADER Utsäde kg 0, Gödsel Y3 kg 0, Kalk ton 36 0,25 9 Ogräsbekämpning euro Traktor och skörderel. kostnader euro SUMMA rörliga kostnader 492 Täckningsbidrag utan stöd -52 TB Arbete h TB RYBS INTÄKTER Rybs kg 0, Miljöstöd (+ växttäcke vintertid och näringsbalans) ha Övriga stöd ha SUMMA intäkter 1206 RÖRLIGA KOSTNADER Utsäde kg 4, Gödsel Y3 kg 0, Kalk ton 36 0,25 9 Växtskydd euro Traktor och skörderel. kostnader euro SUMMA rörliga kostnader 420 Täckningsbidrag utan stöd 105 TB Arbete h TB KUMMIN, skördeår INTÄKTER Kummin kg 0, Miljöstöd (+ växttäcke vintertid och observation av skadedjur) ha Övriga stöd ha SUMMA intäkter 1335 RÖRLIGA KOSTNADER Gödsel Y6 kg 0, Kalk ton 36 0,25 9 Växtskydd euro Traktor och skörderel. kostnader euro SUMMA rörliga kostnader 432 Täckningsbidrag utan stöd 153 TB Arbete h TB jämfört med spannmål just tack vare att hektarskördarna är lägre. Därtill beräknas deras förfruktsvärde ligga på i bästa fall 20 kg kväve/ha. Sprid gärna också riskerna när skörden skall säljas, bind priset på den skörd som exempelvis inte kommer att rymmas i lager. Vilka skiften skall man odla avsalugrödor på? I samband med planeringen kan man ju också fråga sig att vilka skiften lönar sig att odla egentligen? Och med vilka växter? Har alla skiften de grundförutsättningar som krävs för att få ekonomi i odlingen av den växt man planerat? Exempelvis har de flesta gårdar arrendeskiften - med bättre och sämre villkor, i vissa fall så pass dåliga att man endast från år till år vet om man får fortsätta eller inte. Dessa åkrar brukar ha en tendens att inte vara i bästa skick, redan ph kan avslöja att det inte kanske lönar sig att odla dem. Då kan det vara mer ekonomiskt att träda sådana åkrar. Nettot för åkrarna kan på det sättet bli högre. Stödet för icke odlad åker som sköts (träda) ligger idag på ca. 410 /ha, vilket är rätt konkurrenskraftigt med havrens TB 2 på 315 /ha då man egentligen enbart har två kostnadsposter på trädan insådd och slåtter. Tankegången är kanske ovanlig då man tidigare har fått betalt för det man producerat, men idag kan man få större intäkt om man inte odlar. Detta resonemang behöver ju naturligtvis inte bara gälla arrendemark, det kan lika gärna handla om sämre skiften som man äger. En helt annan fråga är till vilket pris man överhuvudtaget skall arrendera mark? På en del håll börjar nog arrendepriserna vara på en sådan nivå att man får fundera om arrendatorn betalar för att få jobba. Om man ser till storleken på TB 2, som ännu skall täcka de fasta kostnaderna, ser man att arrendepriserna i vissa fall är högre än denna summa. Hur skall man odla? Odlingsplaneringens nästa skede är att se över gödslingen och kalkningen. I dagens läge när gödslingskostnaderna stigit så pass mycket blir marker med god bördighet bara mer värda. Kalk ökar lösligheten hos de flesta näringsämnen och hjälper på så vis växten att ta tillvara näringsämnena. Att därför kraftigt gödsla marker med lågt ph är ingen god affär. Har man högt ph kan man däremot börja fundera på fosforfria gödselämnen på de marker där fosfortillgängligheten enligt markkarteringen är god. Här kan finnas stora inbesparingar att göra, t.o.m. upp till 50 /ha enbart för gödslingen. Glöm inte heller stallgödseln! Satsa 100 % på de åkrar som har en bra skördepotential och försök nå en hög skörd. Skillnader i maskinkostnaderna, vilka oftast är odlingens största kostnader, är inte märkbara mellan en skörd på 3000 kg/ha och 5000 kg/ha. Maximera inkomsterna och minimera utgifterna, utred gärna samköp eller köp av entreprenadtjänster för att sänka de egna fasta kostnaderna. Vi inom växtodlingssektorn på Lantbrukssällskapet arbetar dagligen med dessa frågor, vi gör odlingsplaner och försöker i samråd med jordbrukarna komma fram till lämpliga lösningar. Ta gärna kontakt du också, och glöm inte att ta stöd och lärdom av varandra! Magnus Långskog mobil Dra nytta av det kväve som en gröngödslingsgröda ger En kraftig klövervall ger en kvävegiva på kg/ha till följande gröda. En klöverrik vall är en utmärkt gröngödslingsgröda i våra odlingsförhållanden. Den ger kväve, ökar tillgängligheten på annan växtnäring och förbättrar strukturen. Stödnivån för gröngödsling är den samma som för foderspannmål. Anläggnings- och skötselkostnaderna rör sig kring euro/ha. Gröngödslingsår i växtföljden Gröngödslingsgrödan skördas inte, utan syftet är att öka markens näringsinnehåll och bördighet. Gröngödslingen kan vara ett- eller flerårig. Det behöver vara en blandning av kvävefixerande baljväxter och gräs. Baljväxterna binder och ger kväve medan gräset fångar upp kvävet och minskar risken för kväveförluster. För att bekämpa ogräsen bör gröngödslingen slås av under sommaren. Baljväxter som röd-, alsike- och vitklöver, perser- och subklöver tål många avslagningar medan åkerböna, ärt, vicker, blodklöver och lupin tål endast en tidig avslagning. Endast en viss procent av den mängd kväve som fixeras av gröngödslingsåret kommer följande gröda till godo. Hur stor kvävemängden är i praktiken är oftast en bedömningsfråga. Mängden beror på val av gröngödslingsgröda och vilka blandningar som används. Andra mycket viktiga aspekter som påverkar hur snabbt kväve frigörs ur gröngödslingsgrödan är markförhållandena, jordbearbetningen och tidpunkten. Ettåriga gröngödslingsgrödor med mycket växtmassa ovanjord och ett grunt rotsystem avger snabbare kväve än en flerårig gröngödslingsvall och borde därför brukas ner först på våren eller så sås skiftet in med höstsäd som fångar upp kvävet. I regel lämnar mest kväve kvar till följande gröda om jorden och klimatet tillåter vårplöjning men på tyngre jordar där vårplöjning inte går bör gröngödslingen brukas ner så sent som möjligt på hösten. Effekten av en klövervall Foto: Bertel Riska En klöverrik vall binder en stor mängd luftkväve. Klöverhalten i vallen borde vara över 40% för att få en märkbar effekt på skördenivån. En rödklöver vall som såtts in med skyddssäd och legat 1 2 år har också största delen av kvävet i rötterna. Rötterna bryts långsammare ner än växtmassan ovanjord. Det sänker risken för kväveförluster under höst och vinter. Undersökningar i norra Sverige visade att en nedbrukning sent på hösten just innan markytan fryser gav den bästa gödslingseffekten på efterföljande gröda. Finska forskare har dock rekommenderat vårplöjning. Vilken tidpunkt som är bäst för det egna skiftet väljs dock alltid efter den åkerns jordart, de lokala klimatförhållanden och arbetssituationen under höst och vår. Ulrika Wikman mobil

10 10 BONDEFÖRETAGAREN Vad är stallgödseln värd? Den dramatiska prisstegringen på konstgödsel har, naturligt nog, ökat intresset för stallgödseln även på renodlade växtodlingsgårdar. Två aktuella frågor är 1. Vad kostar stallgödsel att producera och använda samt 2. Vad är stallgödsel värd spridd på åkern? Båda frågorna är svåra att besvara enkelt. För att förenkla kan man utgå ifrån att gödselpriset inte ännu är så högt att vi kan se på stallgödselproduktionen som en egen, i sig själv, lönsam produktion. Vi utgår då ifrån att kostanden för hantering och lagring vid djurstallet är en kostnad för husdjursproduktionen. Kvar blir då kostnaderna för stallgödselspridningen, vilka skall jämföras med nyttan/intäkten i växtodlingen. Dessa kostnader är: Maskinkostnad (traktor, vagn med utrustning, bränsle etc) Arbetskostnad Läglighetskostnad Eventuell jordpackning Kvalitetssänkning pga hygieniska orsaker eller ojämn spridning Maskin och arbetskostnaden fås för vart skifte antingen genom att begära offert av en entreprenör eller genom att göra en egen kostnadsberäkning. Avståndet mellan stallgödsellagret och åkern kommer att spela en stor roll i hur stor den kostnaden är. Läglighetskostnaden uppkommer ifall man inte kan utföra något arbetsmoment på optimal tidpunkt, utan tvingas välja en för växtodlingen sämre tid. Jordpackning är ett reelt problem. Undvik körning med tunga kärror på blöta marker! Kvalitetsproblemen känner åtminstone mjölkproducenterna till. Sporer i mjölken härstammar ofta från stallgödsel spridd på vall. Med tanke läglighetskostnad, jordpackning och kvalitetsproblem kan stallgödsel inte anses vara något perfekt substitut till konstgödsel. Dessa kostnadsposter kan förbises ifall man som växtodlare tar emot/ sprider stallgödsel endast vid läglig tidpunkt och med rätt teknik. Sådana är t.ex. slangspridning i brodd, spridning med nedmyllningaggregat i vall (det måste hinna regna ordentligt på gräset före nästa skörd!) samt nedplöjning/myllning före sådd av höstgröda. Lämplig tidpunkt och teknik är helt beroende av gröda, avstånd, jordart och gödselslag. För info om hur olika förhållanden inverkar på lämpligheten för spridning gå till Det är en svensk webbsida som är helt koncentrerad på näringsämnen och bl.a. har ett beräkningsprogram för gödselvärde och kostnad. Vad är gödseln värd? Ca-priser för näringen i konstgödsel är för tillfället: N 1,5 e/kg P 4,0 e/kg K 1,5 e/kg (källa Maatilan Pellervo oktober 08) Det finns inget detaljhandelspris på enskillda näringsämnen. Ovanstående priser är framprövade via priserna på sammansatta gödselmedel. I praktisk planering på en gård är det enklast att göra flera kalkyler med Wisuprogrammet och jämföra utfallet dels med köpt konstgödsel och dels vid användning av stallgödsel. Förutom gödselvärdet bidrar stallgödsel på en renodlad växtodlingsgård med humus och mikrober som höjer åkerns bördighet på sikt. Använder man ovanstående värden och multiplicerar med genomsnittliga näringsämnesinnehåll får stallgödsel ett värde mellan 5 och 15 euro/m 3. Om man undviker olämpliga spridningstidpunkter samt felaktig teknik borde då transport och spridning kosta mindre än 5 15 e/ m 3 för att det skall vara lönsamt att ta emot stallgödsel. Är avståndet inte så långt är det sannolikt lönsamt att ta emot stallgödsel och själv betala transport och spridning. För att kunna avgöra vad som lönar sig bör odlingen och gödslingen basera sig på en skiftesvis gödslingsplan, en korrekt stallgödselanalys och en offert från spridningsentreprenör/ egen kostnadsberäkning. Sannolikt lönar det sig inte att låsa sig vid det nya stallgödselstödets rigida krav. Att t.ex. köra med inmyllningsaggregat vid gödsling före höstsådd där harv kan användas tredubblar kostnaden för spridningen. Henrik Ingo Direktör för Lantbrukssällskapet mobil Viljo-benmjöl ett alternativt att beakta Viljo-gödselmedlen har blivit ett efterfrågat alternativ till handelsgödsel. De odlare som prövat det i odlingen har varit nöjda med resultatet. Det är också godkänt i ekologiska odling. Cereals 2008 Växtodlingsrågivare Rickard Rex besökte Cerealsutsällningen juni i Lincolshire i England. Utställningsområdet var 65 ha med 380 utställare. Utställningen besöktes under de två dagarna av cirka besökare. Nedan några plock från Cereals. Viljo ett N-P-K gödselmedel Viljo-gödselmedel tillverkas av slakteriernas biprodukter och melassmjöl. Det är ett helt organiskt gödselmedel och näringsinnehållet är Gödselmedlets efterverkan är hög både för fosfor och kväve. Av totalfosforn 5 % är endast 0,15 % vattenlösligt, vilket beaktas helt i miljöstödet. Viljo-gödselmedel finns i mjölform och sprids som kalk och i pelleterad form. Den rekommenderade mängden är kg/ha för åkergrödor. Eftersom det är ett organiskt gödselmedel är karenstiden minst 21 dygn efter gödsling före produktionsdjur får släppas på skiftet. Viljo-produkterna är mest lämpliga på spannmålsskiften och vid anläggning av vall i skyddssäd. Eftersom halten totalfosfor är 5% är den mest lämplig på fosforsvaga skiften. Våren 2008 var priserna euro/ton för Viljo i mjölform och euro/ton för pelleterat. Enligt Honkajoki Oy räcker deras produktionskapacitet till en försäljning för gödsling av ha. Inför 2009 är också ny formulering på gång som gör att gödselmedlet kan användas i vanlig såmaskin. Viljo-benmjölsgödseln säljs till ekoodlare av Elosato, som är Honkajoki Oy:s marknadsföringsbolag. A-Rehu sköter försäljningen till konventionella odlare. Ulrika Wikman mobil I England odlas mest höstsäd. Skördenivåerna ligger kring kg/ha av höstvete, ca kg/ha av höstkorn och kg/ha av hösthavre. Klimatet är gynnsamt för höstsäd i England, eftersom vädret är som kallast cirka 5 C. I Hardis monter presenterades en demoversion av en sprutramp som själv anpassade höjden efter endera grödan eller marken. Det underlättar besprutningen på åkrar med lutning. Det underlättar också bekämpning av sjukdomar i olika höga växtbestånd. Naturligtvis kan föraren själv ställa höjden manuellt ifall han vill. Nya och stora fina maskiner presenterades flitigt på mässan. På bilden är en Massey Fergusson- fyrkantbalare som man balade rörflen med. De stigande energipriserna och gödselpriserna var ett populärt tema på utställningen. Växtskyddssprutorna och dess tillverkare hade ett ca 5 ha område där de flesta europeiska märken hade sina montrar. På bilden är en självgående tecnomaväxtskyddsspruta och en vanligt buren spruta. Bredden på sprutorna som presenterades var mellan meter. Alla bearbetningsformer presenterades på utställningen. Allt från konventionella plogar till alla typer av tallriksharvar och kultivatorer till direktsåmaskiner. Lätt bearbetning skulle i alla fall ske med rätt stora maskiner som på bilden.

11 BONDEFÖRETAGAREN 11 Foto: Mikael Manderbacka Söderby Entreprenad kan genom sina lösningar stå till tjänst med effektiva tjänster som ger en bättre ekonomi för kunderna som inte själva behöver skaffa sig dyrbara maskiner som används bara en kort tid under året. Söderby Entreprenad Samarbete inom jordbruket är inget nytt och inte heller maskinringar. Historiskt sett har jordbrukarna ofta hjälpt varandra i bråda tider. Efter en tid då många ville vara sin egen herre med egna maskiner, lever vi nu i nya tider där man igen börjar uppskatta samarbete allt mer. Söderby Entreprenad bildades kort efter en skördesäsong då de blivande delägarna slog sig samman och skapade ett företag med en intressant framtid. Mårten Krokfors, Tommy Flöjt och Johan Björklund har haft ett givande samarbete under många år men för cirka tre år sedan bestämde de sig att satsa gemensamt och bilda ett företag som också kan stå till tjänst för andra jordbrukare. Med Söderby Entreprenad satsar de på allt som berör spannmålsodling och det ger dem full sysselsättning från våren till hösten. Vi börjar på våren med sådd och nästan direkt då arealerna är insådda får vi fortsätta med växtskyddet. Eftersom vi har utsädet och medlen med oss behöver våra kunder inte betala för mera än det som blir använt. Inget blir kvar i lager och allt räcker till, säger Mårten Krokfors. Kapitalkrävande maskiner Med en rätt dimensionerad maskinpark går arbetet smidigt och den moderna tekniken maximerar också skörden. Genom samarbete har man helt andra möjligheter att satsa i kapitalkrävande maskiner än om man skulle vara ensam. För kunderna blir det förmånligare att köpa tjänster istället för att köpa egna maskiner och dessutom behöver de inte göra jobbet själva. Bland företagets kunder finns exempelvis stora enheter, som inte har tid att göra allt arbete på gården själva utan som väljer att istället satsa sin tid och energi på det som de själva är bra på. Enligt Mårten Krokfors är det de stora enheterna som kommer att bli den absolut viktigaste kundgruppen för Söderby Entreprenad i framtiden. En annan kundgrupp är mindre lantbruk som inte är beredda att satsa i ny teknik utan istället vill köpa tjänsterna. Alla enligt samma taxa Mårten Krokfors säger att de har valt en förmånlig timtaxa för sina tjänster och alla betalar enligt samma taxa, oberoende av om man har stora skiften eller små. Gällande tankarna kring kostnaderna finns det ett och annat som han gärna vill rätta till, saker där den allmänna uppfattningen Foto: Mikael Manderbacka Tanken är att vi skall kunna erbjuda allt från sådd till skörd. Det finns helt klart ett behov av de här tjänsterna i våra nejder, säger Mårten Krokfors. inte nödvändigtvis överrensstämmer med verkligheten. Det sägs ofta att det blir dyrt om man har små skiften men det ha inte en så stor betydelse. Det som mest påverkar kostnaderna är hur jämna eller ojämna fälten är. Är fälten ojämna måste vi sänka farten och då tar det längre tid. Dåliga vägar och avsaknaden av vägtrummor kan också vara till förtret för ett entreprenadföretag som ibland kan hamna att hugga sig fram för att nå ett skifte. Om jordbrukaren har sett till att man lätt kommer till fälten och de är jämna går det snabbt att utföra jobbet och det blir billigare. Import och försäljning En intressant del av Söderby Entreprenads verksamhet är import och försäljning av flytande gödselmedel. Mårten Krokfors berättar att han länge sökte efter lämpliga produkter men hittade inte något som kändes riktigt rätt. Då han fick kontakt med Microplan såg han direkt att saker och ting föll på sina platser och efter att ha provat medlen på egna marker har de nu import och försäljningstillstånd av det svenska företagets produkter. I våra nejder sköter vi om försäljningen själva men vi söker också återförsäljare i övriga delar av landet, vilket är ett måste om man skall få fart på försäljningen. Mangan och koppar är de mest sålda medlen men till nästa år får vi in specialprodukter för potatis, spannmål och oljeväxter. Krokfors ser den här sektorn som väldigt intressant för företaget även om maskinentreprenaden kommer att förbli den största och viktigaste delen i företagets verksamhet även framdeles. Verksamheten utökas I dagsläget har ingen av de tre delägarna Söderby Entreprenad som huvudsyssla, men det är inte omöjligt att det kan bli ändring på det i framtiden eftersom de har planer på att utveckla företaget ytterligare. Nästa säsong utökas verksamheten då de planerar att bygga en torkanläggning och i framtiden kommer de också att utföra tröskning för kunders räkning. Tanken är att vi skall kunna erbjuda allt från sådd till skörd. Det finns helt klart ett behov av de här tjänsterna i våra nejder. Delägarna i bolaget kommer antagligen att bygga torkanläggningen själva och det innebär att de kommer att behöva en anställd chaufför till sommaren. Men det är inte det lättaste att hitta kunnig personal. Det finns kunnig utländsk personal men då saknas lokalkännedomen och det kan bli ett problem. Inhemsk arbetskraft är svår att hitta, säger Mårten Krokfors. För Söderby Entreprenad är det full rulle under såningstiden och något utrymme för nya kunder finns det inte i kalendern för tillfället. Företagarna har valt att sköta om deras nuvarande kunder på ett så bra sätt som möjligt och det vill de inte rubba genom att åta sig alltför mycket jobb. På vintern är det lugnt med företagets sysslor och då kan de koncentrera sig på inköp och försäljning av nästa sommars produkter vilket sker till största delen under den kalla årstiden. Mikael Manderbacka/ Kustmedia Ab

12 12 BONDEFÖRETAGAREN Åtgärdsplan för näringsbalansen Det finns en del jordbrukare som har valt tilläggsåtgärden Näringsbalans inom jordbrukets miljöstöd. Med hjälp av den följer vi upp näringsämnesflödena i gödsling och skörd. Hur räknar man? Kort sagt kan sägas att vi räknar ut skillnaden mellan de näringsmängder som har tillförts åkern och de som har bortförts från den. TILLFÖRD NÄRING BORTFÖRD NÄRING = NÄRINGSBALANS Tillförd näring = handelsgödsel + stallgödsel. Bortförd näring = skörden. Vi analyserar alltså hur väl växtnäringen i gödseln har utnyttjats. Ifall vi tillför mera växtnäring till åkern än vad som bortförs via skörden ökar riskerna för växtnäringsläckage och utlakning. Odlingens lönsamhet blir också sämre. Näringsbalanser räknas ut för åkerväxter men inte för trädgårdsväxter och frökryddor (t.ex. kummin). Balanser behöver inte heller räknas ut för trädor och åkrar som inte producerar någon skörd. Näringsbalansen skall skiftesvis årligen före utgången av respektive förbindelseår uppgöras gällande kväve (N) och fosfor (P). Näringsbalansen kan variera från år till år beroende på odlingsväxt, gödslingsnivå, skördenivå och väderleksförhållanden. En åtgärdsplan för näringsbalansen uppgörs efter det andra (och fjärde) förbindelseåret. Eftersom de flesta gjorde ny miljöstödsförbindelse år 2007 betyder det att det nu efter skörden 2008 är dags att jämföra näringsbalanserna för 2007 och Det går till så att förhållandet (kvoten) mellan näringsbalansen och gödslingen jämförs på alla basskiften för de två senaste åren. NÄRINGSBALANS GÖDSLING x 100 = KVOT (%) Åtgärdsplanen får man behändigt via t.ex. Wisu-dataprogrammet efter att gödslings- och skördeuppgifterna är inmatade. Man kan också använda sej av de uppgifter som finns i guiden Näringsbalans eller använda uppgifter från egen skördeanalys och själv räkna ut balansen, ifall man inte räds en del räkneoperationer. Ifall du inte har guiden i behåll kan du hitta den via > Välj: Svenska > Odlarstöd > Ansökningsguider > Miljöstödets bas- och... > Näringsbalans. Hur påverkas gödslingen? Om förhållandet mellan N-balansen och N-gödslingen (=kvoten) har ökat med minst 20 procentenheter under de två första förbindelseåren skall jordbrukaren minska N-gödslingen på skiftet med 10 kg/ha under det tredje förbindelseåret (i praktiken år 2009 för de flesta). På motsvarande vis görs med P-gödslingen, men så att minskningen där är 2 kg/ha ifall kvoten har ökat med minst 20 procentenheter. Ifall förhållandet ökat med minst 40 procentenheter är man tvungen att minska N-gödslingen på skiftet med 20 kg/ha och P-gödslingen med 4 kg/ha år Minskningarna görs från de maximigivor för kväve och fosfor som finns gällande basåtgärden Gödsling av åkerväxter eller tilläggsåtgärden Reducerad gödsling ifall man valt den. Ifall man tillämpar stallgödselundantaget sker eventuell minskning utgående från den största gödslingsmängd som är tillåten enligt detta. Om fosforutjämningen på skiftet inte är slutförd det tredje året behöver fosforgödslingen inte minskas på basis av näringsbalanskalkylen. Om ingen näringsbalans har behövt räknas ut behöver ingen åtgärdsplan utarbetas för det tredje året. Om näringsbalansen visar ett underskott (är negativ) det andra året behöver gödslingen inte minskas det tredje året. Likaså om näringsbalansen visar ett underskott det första året kompenserar underskottet det följande årets eventuella överskott. T.ex. år 2007: - 10 kg/ha, år 2008: + 30 kg/ha = + 20 kg/ha för år Inledningsvis konstaterade vi att insatserna vissa år och i vissa fall inte behöver ge önskat skördeutfall. Det kan vara obalans i grundgödslingen, spårämnesbrist, otillräcklig dränering, försummad kalkning eller låg mullhalt på grund av ensidig växtföljd som inverkar på skörden. Det här är även inför kommande växtodlingsår aktuella faktorer och de bör beaktas då man funderar på Åtgärdsplanen för näringsbalansen. Åtgärdsplanen för näringsbalansen efter det andra förbindelseåret skall alltså innehålla åtminstone följande uppgifter för varje basskifte: kvoten mellan kvävebalans och kvävegödsling (%) kvoten mellan fosforbalans och fosforgödsling (%) hur kvoterna förändrats mellan det första och det andra förbindelseåret (%) hur kvotförändringen kommer att inverka på gödslingsmängderna det tredje året Jan-Erik Back sektoransvarig växtodling mobil NÄRMASTE PARTNERN FINNS ALLTID TILL HANDS Sten Häggblom Foderrepresentant Karleby nöt, höns, köttfjäderfä GSM Johnny Heikkilä Foderrepresentant Karleby svin GSM Kenneth Vikman Fodersäljare Karleby nöt, svin, höns, köttfjäderfä GSM fax (06) Läs mera om din partner:

13 Foto: Susanne Johansson Kent Bonn får råd av rådgivare Monica Nygård. BONDEFÖRETAGAREN + 20% ökad produktivitet på fyra år för mjölkgårdar ProAgria och Valio har intensifierat sitt samarbete för att förbättra mjölkgårdarnas produktivitet. Med det för hela ProAgria gemensamma Plus 20-programmet skall den finländska mjölkproduktionens konkurrenskraft stärkas. Delområden i programmet är investeringar i ladugårdar, mjölkens produktionskostnad och produktivitet, hemmaproducerade foder, djurens välbefinnande, målinriktad verksamhet och gårdens ledning samt tillgång och kvalitet på rådgivningstjänster. Som en del av Plus 20-programmet förnyas programvaran för produktionsplanering inom nötsektorn. I den programhelhet som döpts till KoKompassen ingår planering och optimering av utfodring, uppföljning av utfodring, produktionsprognoser, produktionskostnadskalkylering för foder, mjölk och kött samt lagerbokföring. Utfodringsdelen av Ko- Kompassen baserar sig på de nyaste forskningsresultaten från MTT. Vid prognostiseringen av produktionen utnyttjas den samnordiska avelsbedömningen. Bakom KoKompassen ligger ett brett samarbete där förutom ProAgria deltar Finlands mejeriförening, MTT, Helsingfors universitet samt Arbetseffektivitetsföreningen. Projektet med att förnya programvaran pågår ända till våren Den första delen i det nya programmet är Foderrespons-tjänsten som kommer att presenteras redan i november. Med Foderresponstjänsten kan man jämföra inverkan på produktion och ekonomi mellan tre olika kraftfoderalternativ. Med Foderresponsen får man en prognos på mjölkmängden och ett ekonomiskt resultat mjölkintäkter foderkostnader. Förbättrad produktivitet i produktionen Produktiviteten mäts utgående från den produktion som man åstadkommer genom användning av vissa bestämda insatser. Produktiviteten förbättras om man vid användning av samma insatsmängd åstadkommer större produktion. Produktiviteten förbättras också om man kan åstadkomma samma produktion med mindre insatser. Insatsernas kvalitet har betydelse om man skall förbättra produktiviteten. Ofta antas, att man genom att spara på eller helt avstå från en insats t.ex. ensileringsmedel eller gödsling av andra skörden, skulle förbättra produktiviteten. I själva verket kan det gå tvärtom, ifall mjölkproduktionen minskar med mer än användningen av insatserna. I mjölkproduktionen är foderkostnaden den största rörliga kostnaden och arbetskostnaden den största fasta kostnaden. Genom att minska på foder- och arbetskostnaden minskar mjölkens produktionskostnad och effektiviteten förbättras. Om vi tar ett exempel från foderproduktionen skall vi uppmärksamma skördad mängd ensilage och dess kvalitet. Att höja ensilageskörden från fe till fe/ha och ensilagets D-värde till 68 % är bland de mest centrala förbättringsområdena på de flesta mjölkgårdar. Köpfoderkostnaden kan sänkas genom att precisera utfodringen, köpa fodret i större partier och genom att konkurrensutsätta uppköpen regelbundet. Att precisera utfodringen betyder i praktiken att utfodringen planeras och effekten på produktion följs upp tillsammans med en rådgivare. En mätare för arbetets produktivitet är producerad mjölk per arbetstimme. I medeltal produceras på en finländsk mjölkgård 70 liter mjölk per timme. I Danmark är motsvarande nyckeltal 200 liter/timme. Arbetets produktivitet kan höjas genom att ersätta arbetskraft med teknik t.ex. automatiserad utfodring. Investeringen förbättrar produktiviteten, ifall arbetsmängden minskar och mjölkmängden stiger. Man bör dock också noggrant beräkna investeringens inverkan på lönsamheten. Arbetsmängden kan också minskas genom att gallra bland improduktivt arbete och genom att låta entreprenörer sköta vissa arbetsskeden. Ledarskapet är en del av konkurrenskraften Varje producent borde bestämma vad som är gårdens vision och utgående från det välja en strategi för hur gården skall utvecklas. Ifall de framtida målsättningarna är oklara saknas ofta motivation att göra något Anna-Riitta Leinonen Sektoransvarig husdjur mobil eller så blir utvecklingsåtgärderna ineffektiva och förbättrar inte produktiviteten. Resultatstyrning är ett sätt att förbättra produktiviteten. Det är viktigt att gårdens produktionssiffror, ekonomiska nyckeltal samt verksamheten analyseras regelbundet och att nya målsättningar ställs upp samt planer görs för hur produktiviteten kunde höjas. En förutsättning för resultatstyrningen är att gårdens produktion mäts och produktionskostnaderna beräknas regelbundet. ProAgrias rådgivning till mjölkproducenterna stöder ledningen av gården genom de tjänster som Att höja skördenivån från fe till fe är ett effektivt sätt att förbättra produktiviteten. står till buds. Grunden för ProAgria mjölkrådgivningen borde vara en utvecklingssamtal (framtidssamtal) med producenten. I framtidssamtalet funderar rådgivare och producent tillsammans på gårdens framtid och förbättringsområden. Gårdens verksamhet analyserar utgående från produktionens och ekonomins nyckeltal, mål ställs upp och vägar att uppnå målen stakas ut. En del av Plus 20-programmet är att varje mjölkgård skall erbjudas ett framtidssamtal med analys av resultaten. Utmaningar vid utfodringsplanering för mjölkkor i höst Det finns stora variationer i kvaliteten på ensilaget som skördats denna växtsäsong och detta kan på många gårdar medföra problem vid utfodring av mjölkkor. De analyser som inkommit från första skörden har överlag hög smältbarhet, men råproteinhalten är låg och någon egentlig förtorkning blev det tyvärr inte på ensilaget denna säsong. På grund av den låga torrsubstanshalten (ts) kan det finnas foder som har mycket dålig ensileringskvalitet. Låt därför analysera fodret och planera utfodringen så att rätt ensilage styrs åt rätt djurgrupp: mjölkande kor, sinkor och kvigor. Kvaliteten Det finns dels ensilage med mycket god ensileringskvalitet och hög smältbarhet, men med låg råproteinhalt och fiberandel, dels ensilage med dålig ensileringskvalitet med låg smältbarhet och råproteinhalt. Ifall gården har ett ensilage med hög smältbarhet (D-värde 70 % i ts eller högre), men med låg råproteinhalt (under 12 % i ts) och låg Rådgivare Jonas Löfqvist tar ett foderprov ur rundbal. fiberhalt (under 50 % i ts) borde det i foderstaten ingå hö eller halm för att höja andelen fiber. Den låga råproteinhalten i ensilaget kan åtgärdas med tillskott av rybs, soja, urea eller med en ärt-havre blandning. Rätt foder åt rätt djurgrupp Vid utfodring av ensilage med hög smältbarhet är tumregeln att andelen kraftfoder borde ligga runt 40 %. Stärkelsehalten i foderstaten borde ligga kring 15 % i ts när smältbarheten är god. Ensilage med hög smältbarhet borde ej utfodras åt sinkor eller kvigor, därför är det nog så viktigt att analysera alla foderpartier nu på hösten så att rätt foderparti kan styras åt rätt djurgrupp. Ifall man på gården har ett ensilage med låg smältbarhet (D-värde under 65 % i ts) och ensileringskvaliteten är god, bör mjölkkornas foderstat kompletteras med mera kraftfoder. I sådana fall ligger kraftfoderprocenten på ca 50. När smältbarhetsprocenten ligger under 65 % i ts innehåller fodret vanligen rikligt med fiber och i sådana fall är hö eller halm inte nödvändigt. Ensilage med smältbarhet under 65 % i ts är lämpligt foder åt sinkor och kvigor. Har gården foder i rundbalar är det mycket lätt att styra de olika foderpartierna åt rätt djurgrupp på basen av foderanalyserna. Det är också möjligt att utfodra med olika balar samtidigt och på så vis utfodra de olika djurgrupperna med rätt slags foder. Har gården lagrat ensilaget i plansilos eller stukor är det svårare, men ifall dagsförbrukningen är stor kan man åtminstone vintertid samtidigt öppna flera silos eller stukor ifall kvaliteten avviker bland dessa och på så sätt styra foderpartierna rätt. Mineralanalyser När Ni tar analys på ensilagepartierna är det bra att även ta mineralanalys på några partier, åtminstone K (kalium), P (fosfor) och Ca (kalsium) borde analyseras. Denna växtsäsong har varit väldigt regnig och därför kan mineralhalterna avvika från normvärdena. Det foder som utfodras åt sinkor får ej innehålla rikliga mängder av kalium och kalsium. Klöver höjer kalsiumhalten och ensilage som innehåller stora mängder klöver passar inte i sinkornas foderstat. Vissa foderpartier kan ha väldigt dålig ensileringskvalitet och gården bör ej utfodra ensilaget åt mjölkande kor ifall vitsordet är under 7. Risken för smörsyrasporer i mjölken är i sådana fall väldigt stor. Ifall Ni behöver råd kring utfodringen och tolkningen av ensilageanalyserna kan Ni kontakta lantbrukssällskapets mjölkgårdsrådgivare. Vi står till tjänst med planering av utfodringen inför kommande inneutfodringsperiod. Magnus Blässar Mjölkgårdsrådgivare mobil

14 14 BONDEFÖRETAGAREN Omläggning till ekologisk odling - något för dig? Priset på ekologisk spannmål har stått sig rätt stabilt och efterfrågan ser ut att hålla i sig. En hög skördenivå och bra kvalitet ger möjlighet till bättre ekonomiskt resultat. Efterfrågan på ekoprodukter ökar I västvärlden finns det en ökad efterfrågan på ekoprodukter. Konsumtion av ekoprodukter är störst i Sverige, Danmark, Tyskland, Stor-Brittanien och Österrike, vilka också importerar ekoprodukter. Även i Finland har efterfrågan ökat. Ekoarealen i Finland är 6,5 % av den totala jordbruksarealen. Eftersom efterfrågan här ännu är mindre än produktionen exporteras en stor del av den finländska ekospannmålen. Orsakerna till ökade efterfrågan kan vara det gemensamma klimattalkot och förändrade matvanor för att förbättra hälsa och välbefinnande. Hittills har också konsumenterna i västvärlden haft en bra ekonomisk situation. Vad är lönsamheten i ekologisk odling? Den ökade efterfrågan på ekospannmål har höjt priserna. Senaste vinter steg priset för ekohavre till över 300 euro/ton. Vecka 41 i år låg priset på ca 250 euro/ton, men för ekobrödvete var priset uppe i 380 euro/ton. Förutom ett rejält högre pris för produkten förbättras lönsamheten på ekogården av sänkta kostnader för gödsling och växtskyddsmedel samt av ekostödet på 141 euro/ha (2008). Ekostödet fås redan under de två omläggningsåren. Genom en jämförande täckningsbidragskalkyl på t.ex. en 40 Ekoavtalet i korthet Följande dokument skall vara med vid ansökan om miljöspecialstödet ekologisk produktion till Österbottens TE-central: 1. Ansökningen i 2 exemplar 2. Ekoplan 3. En växtföljds- och gödselplan som omfattar alla skiften. 4. Arrendeavtal, som gäller för hela avtalsperioden. 5. Lista på de skiften som ekoavtal söks på. I praktiken 102B-blanketten. 6. Ansökan för anslutning till ekokontrollsystemet vid EVIRA. 7. Kursintyg från ekogrundkurs (5 dagars kurs). Det finns ett stort behov av ekologiskt protein till ekohusdjur i Finland. ha stor ekogård som har hälften av arealen i gröngödsling och hälften i havre, samt med höstens prisnivå på produkter och rörliga kostnader får man fram den ekonomiska skillnaden mellan att odla konventionellt eller ekologiskt. I kalkylen beräknas ekohavrens skördenivå vara 75% av den konventionella havrens skördenivå. TB blir i snitt på hela arealen ca 100 e/ha bättre under de två omläggningsåren och 250 e/ha bättre under ekoåren som följer än om gården fortsätter konventionellt med 20 ha korn och 20 ha havre. Räkna över och gör upp en växtföljdsplan Starta i god tid och ta utförligare reda på vilka krav den ekologiska odlingen har på gården och fundera igenom vilka dina egna krav är. Grunden för den ekologiska odlingen är den fleråriga växtföljden, som innehåller t.ex. spannmål, oljeväxter, ärt, åkerböna, klövervall och olika gröngödslingsgrödor. De sistnämnda är baljväxter som binder luftens kväve till marken. Det kvävet finns till godo för nästa års gröda. I planen funderas också på behovet av tilläggsgödsling som stallgödsel eller andra gödselmedel som är godkända i eko, t.ex. Viljo-benmjöl. Egen eller konventionell stallgödsel från granne kan användas. En balanserad gödslingen ger både resultat i skörd och kvalitet samt håller bättre ner ogrästrycket. Växtodlingsrådgivarna Ulrika Wikman och Bertel Riska, vilka har ekologisk odling som specialområde, står till tjänst med att räkna över täckningsbidraget i ekologisk odling jämfört med konventionell odling på din gård, och också med uppgörande av eko- och växtföljdsplaner. Ulrika Wikman mobil Foto: Bertel Riska Vad betalar andra för köpfodret? Foderprisjämförelsen på Proagrias webbtjänst är ett bra verktyg. Att veta vad andra betalar för fodret hjälper köparen att välja foder och ger en bättre förhandlingsposition. Foderhandeln har traditionellt varit ganska sluten. Det är vanligt att man skriver långa avtal som innehåller någon form av bonus eller återbäring efter en viss tid. Problemet med systemet är att det är svårt att veta vad man egentligen betalar för fodret. Dessutom är det svårt att jämföra olika tillverkare, då man inte kunnat få fram priserna direkt utan att först förhandla med varje försäljare. I ett färskt exempel hade en jordbrukare bytt till ett något starkare foder och då prutat litet per telefon vid beställningen. När det överenskomna priset jämfördes i nättjänstens prisjämförelse kunde vi konstatera att han betalade 30 /ton mera än medeltalet trots att allmänna prisnivån har varit på sjunkande. Vilket foder? Det råder nog inget tvivel om att det är av stor betydelse hur mycket man betalar för köpfoder. På mjölkgårdarna utgör det inköpta fodret vanligen närmare 30 % av de rörliga kostnaderna. Att noggrant optimera mängden kraftfoder utgående från produktionsnivå och grovfodertillgång är grunden för en lönsam utfodring. Om man sedan kan köpa kraftfodret redan ett par procent billigare kan man genast räkna hem tusenlappar per år i inbesparing. Partistorleken har även en betydande inverkan på priset och speciellt på frakten. Billigaste fodret har därför gårdar som tar stora leveranser och tar offerter från flera firmor när foderbyte är aktuellt. Nu på hösten när man har årets foder i förråden har man en bra möjlighet till långsiktig planering av utfodringen. Många gör felet att först beställa fodret och sedan fundera på utfodringsplan. Genom att välja rätt foder utgående från utfodringsplanen kan man spara mycket. Fodrens energinivå är oftast det som avgör priset men man bör också beakta proteinnivån i fodret. Här kan vi också ta ett exempel. En gård hade avtal på ett av de dyrare halvkoncentraten med den högsta energinivån. När man började utfodra med årets ensilage sjönk ureahalten och produktionen. När vi gjorde upp en utfodringsplan konstaterades att de egentligen borde använda detta dyra halvkoncentrat som allfoder för att uppnå rätt förhållande av energi och protein. Om de istället hade valt ett svagare halvkoncentrat med tanke på energi, skulle det ha behövts i mindre mängd och därtill varit billigare. Priset finns på webben! Prisjämförelsetjänsten (på finska rehukunto) har redan tidigare varit i funktion men då det kommit litet jämförelsematerial har inte heller nyttan varit så stor. Tack vare en pågående kampanj, där även MTK och Valio deltar, har användningen kommit i gång på allvar. Rådgivaren kan spara gårdens prisuppgifter i nättjänsten vid rådgivningsbesök. Då kan man också se hur man ligger till jämfört med andra. Vem som helst kan gå in på där man hittar en begränsad version av tjänsten. Uppgifterna där är bara för vissa områden bl.a. Eteläpohjanmaa. De som har Ammu eller Elmer programmen har tillgång till hela materialet genom att logga in med programkoderna på proagrias webbtjänst. Adressen är verkkopalvelut. Inloggningsnamn är alltså besättningssignum med en bokstav före och lösenordet är 8 tecken. I tjänsten kan man välja om man söker på hela landet eller något område. Tidsperioden för sökningen kan också begränsas liksom vilken fodertyp eller vilket foder som är av intresse. Det går också att välja om man vill ha ett sammandrag med medeltalen för olika foder eller om man vill se uppgifterna för enskilda partier. Jonas Löv Mjölkgårdsrådgivare mobil Webbadresser: Vi har ett verktyg på TB 1-nivå med vilket vi kan göra en första grov jämförelse över lönsamheten före och efter övergång till ekologisk odling på en enskild gård. Ring Ulrika Wikman eller Bertel Riska så gör vi den jämförelsen gratis. Du behöver ange arealer samt nuvarande grödor och skördenivåer. För eventuell fortsatt planering fakturerar vi normalt. Exempel på utskrift från webbtjänsten. Vissa foder varierar bara ett fåtal euro medan andra varierar med upp till 90 euro/ton

15 BONDEFÖRETAGAREN 15 Djurregistreringarna påverkar stöden Att registreringarna påverkar stöden är ju ingenting nytt. Nötkreatursregistret togs i bruk 1995 och från och med början av 2005 ingår märkning och registrering av djur i tvärvillkoren. Brister i registreringen kan leda till en del sanktioner av stöden. Registrering av nötkreatur Registreringar så som födslar, utmönstringar, köp och flyttningar ska alltid ske inom 7 dagar från händelsen. Hittills har man inte fått några sanktioner ifall ett enskilt djurs anmälning varit försenad om gårdens samtliga anmälningar inom en 12 månaders period haft ett medeltal på högst 7 dagar. Enligt ett nytt förslag på förordning är ett djur stöddugligt om alla anmälningar som berör djuret är gjorda inom 7 dagar. Det här förslaget gäller tjur- och stutbidraget. Om förordningen godkänns träder den retroaktivt ikraft från Mera information om detta fås då förordningen blivit godkänd. Fastsättning av öronmärken på en kalv ska ske senast när kalven är 20 dagar gammal, eller om den innan dess flyttas från födelsegården. Då man söker det nationella husdjursstödet för dikorna och dikokvigorna ska det i nötkreatursregistret stå diko på djurets användningssätt. Men om man istället tänker föda upp kvigan till slakt, så lönar det sig att registrera den till köttproduktion. Då kan man istället söka slaktstöd för den. För de dikokvigor som har betalats djurenhetsstöd betalas inget slaktstöd. Djurhållningsplats En gård kan ha flera djurhållningsplatser. Betesmark som är avskild från driftscentrum registreras som en separat djurhållningsplats om färdvägen till betet sker genom allmänna vägar eller genom någon annans ägor. Då djuren flyttas mellan djurhållningsplatserna ska flyttningsanmälan göras inom 7 dagar. Får- och getregistret Numera finns också ett får- och getregister. Den som har får eller getter måste registrera sig hos kommunens landsbygdssekreterare som djurhållare. De som är registrerade har fått sig tillsänt en djurförteckning där uppgifterna om djuren finns. Till detta register ska djurhållaren anmäla då fåren har lammat och getterna fått killingar. Också utmönstringar, köp och flyttningar ska anmälas till Eviras får- och getregister. Anmälningarna kan göras med: 1. Dataprogrammet på Internet. Inloggningsrättigheter kan sökas från kommunens landsbygdssekreterare 2. Per post med blankett till Datacentralen eller per fax Kundtjänsten tel Denna är främst för korrigering av uppgifter samt i specialsituationer Också beställning av öronmärken och ersättningsmärken görs via dessa kanaler. Anmälningarna ska göras senast den sjunde dagen efter händelsen. Undantag från detta är anmälan om födda individer (anmälan om moderns lamning), då man anmäler med vilket EU-signum avkomman/avkommorna registreras och framöver också är märkta. Ett djur ska registreras senast vid sex månaders ålder. Om ett djur flyttas från födelsebesättningen före den åldern måste det registreras och märkas före det flyttas. De får och getter som är födda eller senare ska märkas enligt det nya systemet med två öronmärken (huvudmärke och hjälpmärke) som Evira godkänt. Märkena måste fästas innan djuren flyttas från den djurhållningsplats där de fötts, eller senast vid sex månaders ålder, men det räcker med ett märke (huvudmärket) om man slaktar djuret före ett års ålder. Om djuret ändå hinner fylla ett år innan det slaktas, måste det märkas med båda märkena. Lantbrukssällskapet ger gårdsrådgivning också inom modulen djurregistrering. Ta kontakt om du vill veta om din gård klarar en granskning. Monica Nygård Kontrollassistent mobil Yrkesakademin i Österbotten, Lannäslundskolan Optima och ProAgria Lantbrukssällskapet ordnar Sprutförarkurser våren 2009 Tid: kl Kursavgift 45, lunch ingår ej. Sprutförarintyget bör förnyas vart femte år. OBS! Tag med Dig Ditt lägenhetssignum till kursen! Datum Plats Lannäslundskolan Optima Anmälan till kursen tas emot av: Leena Svenlin, tfn eller e-post: Datum Plats Yrkesakademin i Österbotten, Enheten i Gamla Vasa Yrkesakademin i Österbotten, Enheten i Gamla Vasa Anmälan till dessa kurser tas emot av: Martina Uthardt, tfn eller e-post: Yrkesakademin i Österbotten ägs av Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur skn

16 16 BONDEFÖRETAGAREN Norra distriktet: Katarina Härmälä Kontrollassistent mobil Bertel Riska mobil Anna-Riitta Leinonen Sektoransvarig husdjur mobil Jonas Löv Mjölkgårdsrådgivare mobil Johanna Laakso Husdjursrådgivare Jonas Löfqvist mobil Henrik Ingo Direktör mobil Ann-Lousie Söderlund Ekonom Magnus Blässar Mjölkgårdsrådgivare mobil Jan-Olof Johnsson Vall- och mjölkgårdsrådgivare mobil Gunice Hellqvist Kontrollassistent mobil Anders Salo mobil Ingeborg Nordberg Kontrollassistent mobil Jan-Ove Nyman Tjänstledig Christian Nylund Sekreterare mobil Södra distriktet: Österbottens Svenska Lantbrukssällskap r.f. Kansli: Handelsesplanaden 16 D, VASA Tel , fax (06) e-post: Tor-Erik Asplund Ledande rådgivare mobil Per-Erik Järn Ekonomirådgivare mobil Rickard Rex mobil Monica Nygård Kontrollassistent mobil Mikael Dahlqvist Trädgårdsrådgivare mobil Ulrika Wikman mobil Jan-Erik Back Sektoransvarig växtodling mobil Hans Östman Byggnadsingenjör mobil Bennäs kontor: Mjölvägen 2, BENNÄS Fax: (06) Våra tjänster Kontakta oss! Växtodlingsrådgivning; Odlingsplanering/gödslingsråd/näringsämnesbalanser: Rickard Rex, Jan-Erik Back, Stefan Nordman (K:stad), Anders Salo, Magnus Långskog, Jonas Löfqvist, Ulrika Wikman - trädgård: Mikael Dahlqvist - ekologisk odling: Bertel Riska, Ulrika Wikman Potatis: Stefan Nordman, Jan-Erik Back Sockerbetor: Jan-Erik Back Grovfoder: Jan-Olof Johnsson, Anders Salo Rörflen: Bertel Riska Kummin: Magnus Långskog Spruttester: Christian Nylund Dräneringsplaner: Rainer Rosendahl Avloppsplanering: Roger Brännäs, Rainer Rosendahl Stödansökningar: Richard Rex, Magnus Långskog, Anders Salo, Inga Roos, Stefan Nordman Produktionskostnadskalkyler: Rickard Rex, Magnus Långskog, Anders Salo Jan-Olof Johnsson, Stefan Nordman Utbildning: Jan-Erik Back Gårdsrådgivning (enligt EU-system): Richard Rex, Jan-Erik Back, Anders Salo, Stefan Nordman Roger Brännäs Byggmästare mobil Magnus Långskog mobil Rainer Rosendahl Dräneringstekniker mobil Inga Roos Ekonomirådgivare mobil Husdjursrådgivning; Produktionskontroll för mjölk: Mjölkgårdsrådgivare, kontrollassistenter Utfodringsplaner: Mjölkgårdsrådgivare, kontrollassistenter Produktionskostnadskalkyler, mjölk: Magnus Blässar, Gunice Hellqvist, Ingeborg Nordberg, Monica Nygård Hälsovårdsplanering: Mjölkgårdsrådgivarna Stallmiljöanalyser: Hans Östman, Roger Brännäs Mjölkmätartest: Gunice Hellqvist, Ingeborg Nordberg Stödansökningar: Anders Salo, Magnus Blässar, Jonas Löv Gårdsrådgivning (enligt EU-system): Magnus Blässar, Monica Nygård, Anders Salo Fårrådgivning: Milla Alanco Nina Ohlis Sektoransvarig företagsledning mobil Milla Alanco Fårrådgivare mobil Stefan Nordman Potatisrådgivare Kristinestad mobil Ingmar Bäckström SLF, Ingenjör Växthusteknik mobil Fredrik Ek Bioenergirådgivare SLF mobil Företagsledning; Lantbrukarnas företagshälsovård: Kvalitetsledning: Ekonomiplaner: Lönsamhetsbokföring: Resultatanalyser: Värderingar: Gårdssekreterartjänster: Byggnadsplanering: - huvudplanering - konstruktionsritningar - kostnadskalkyler - miljö- och byggnadslov Bioenergirådgivning: Projektledning: Skattebokföring: Generationsväxlingar: Framtidssamtal: Bolagsbildningar: Nina Ohlis Ulrika Wikman Tor-Erik Asplund, Inga Roos, Per-Erik Järn, Nina Ohlis, Tomas Mattus Inga Roos, Per-Erik Järn Tor-Erik Asplund, Per-Erik Järn, Nina Ohlis Tor-Erik Asplund Nina Ohlis Hans Östman, Roger Brännäs, Ingmar Bäckström Fredrik Ek Henrik Ingo, Ulrika Wikman Per-Erik Järn, Inga Roos Jan-Ove Nyman Magnus Blässar, Per-Erik Järn Nina Ohlis

Täckningsbidragkalkyler -begrepp och modeller Krister Hildén, NSL TÄCKNINGSBIDRAGSKALKYLENS UPPBYGGNAD INTÄKTER - RÖRLIGA KOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG A - ARBETSKOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG B - MASKINKOSTNADER

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING. En gårds miljöplan. Anvisning för rådgivare

SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING. En gårds miljöplan. Anvisning för rådgivare SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING En gårds miljöplan Anvisning för rådgivare 1. Inledning I de här anvisningarna för en miljöplan i systemet för jordbruksrådgivning presenteras i koncentrerad form anvisningar

Läs mer

Vad är herbicidresistens?

Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte

Läs mer

30 januari Inveon, Borgå 1 februari Lärkkulla, Karis HENRIK LASSAS. Nylands Svenska Lantbrukssällskap Direktör 2011-> Generationsskiften sedan 2001

30 januari Inveon, Borgå 1 februari Lärkkulla, Karis HENRIK LASSAS. Nylands Svenska Lantbrukssällskap Direktör 2011-> Generationsskiften sedan 2001 30 januari Inveon, Borgå 1 februari Lärkkulla, Karis HENRIK LASSAS Nylands Svenska Lantbrukssällskap Direktör 2011-> Generationsskiften sedan 2001 Tel 0400 860 633 NSL/HL/2013 1 Vi erbjuder Dig rådgivning

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Cecilia Blomkvist, Lassegårdens

Läs mer

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Ett stöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2013 www.jordbruksverket.se Vem ska använda blanketten Företagsstöd - affärsplan? Söker du tagsstöd måste du i

Läs mer

Följ alltid etikettens anvisningar. * Varumärke Dow Agro Sciences LLC

Följ alltid etikettens anvisningar. * Varumärke Dow Agro Sciences LLC * Varumärke Dow Agro Sciences LLC Dow AgroSciences Sverige AB Norra Vallgatan 70 SE-211 22 Malmö Tel: 040-97 06 40 Fax: 040-97 06 55 www.dowagro.se Anmärkning: Information och fakta i denna skrift är såvitt

Läs mer

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion Samrådsunderlag inför planerad ansökan för kläckäggsproduktion Övraby Lantbruk AB Övraby 110 385 50 Söderåkra Hushållningssällskapet Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar beate.leggedor@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Ogrässkäraren CombCut hjälper dig och din ekologiska växtodling.

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsinnovation. Namn på förslaget: Årets miljövänliga ogräsjägare Journalnummer: 2007-2265 Namn

Läs mer

Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad

Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad Avtalsbilaga 4 Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad Diarienummer för ursprunglig ansökan: 457-4377/2004 Projektets nummer och namn: nr 18. Biobränslepannor Husa och Fituna gårdar

Läs mer

Vinst för er vinst för Sverige!

Vinst för er vinst för Sverige! Stockholm/Östersund i april 2011 Vinst för er vinst för Sverige! Undersökning om energisystem för föreningar anslutna till Bygdegårdarnas Riksförbund och Riksföreningen Våra Gårdar Bygdegårdarnas Riksförbund

Läs mer

Råd 2020 systemet för jordbruksrådgivning

Råd 2020 systemet för jordbruksrådgivning Råd 2020 systemet för jordbruksrådgivning Utbildning för förvaltningen om ansökan om stöd till jordbrukare Våren 2015 Merja Uusi-Laurila Mavi, enheten för djur- och specialstöd Sida 1 Presentationens innehåll

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Stöd till unga jordbrukare (EU), bakgrundsmaterial för utbildningen våren 2015

Stöd till unga jordbrukare (EU), bakgrundsmaterial för utbildningen våren 2015 1 (8) Stöd till unga jordbrukare (EU), bakgrundsmaterial för utbildningen våren 2015 1. Stödvillkor Stöd betalas till en aktiv jordbrukare som för första gången etablerar jordbruk som huvudsaklig företagare

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar)

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar) Ändringar i IP SIGILL Mjölk_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Mjölk, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Skaraborg Rapport 2_215 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Bakgrund På Hushållningssällskapet Skaraborgs försöksgård Logården,

Läs mer

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Noter till Kalkyler för energigrödor 2015 Författare: Håkan Rosenqvist Höstvete, foder Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Utsäde;

Läs mer

Till läraren. Avbytarservice (rubrikbild 1) Syftet med avbytarservicen är (bild 2)

Till läraren. Avbytarservice (rubrikbild 1) Syftet med avbytarservicen är (bild 2) 1 Till läraren Avbytarservice (rubrikbild 1) Syftet med avbytarservicen är (bild 2) Lantbrukets avbytarservice är ett unikt system i världen. Lantbruksföretagarna är de enda företagare som får avbytarservice!

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

25Fh. bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna

25Fh. bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna Information om bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna lokaler Nu kan du få bidrag om du byter från elvärme till annan individuell uppvärmning

Läs mer

Information om stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem

Information om stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem Information om stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i småhus Vem kan få stöd? Om du har ett småhus med ett oljeuppvärmningssystem och genomför någon av de åtgärder som räknas upp här kan du

Läs mer

Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05

Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05 Svampproblematik i integrerat växtskydd Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05 Svampgissel i gurka och tomat Gråmögel tomat och gurka Mjöldagg gurka och

Läs mer

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering:

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering: Ändringar i IP SIGILL Frukt Grönt_tillvalsregler klimat_111215.doc Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering Sida Nummer Befintlig regeltext/verifiering 1 K Rubrik: 1K

Läs mer

Tvärvillkor, fodersäkerhet på en djurgård. Katja Korkalainen Fodersektionen

Tvärvillkor, fodersäkerhet på en djurgård. Katja Korkalainen Fodersektionen Tvärvillkor, fodersäkerhet på en djurgård Katja Korkalainen Fodersektionen Neuvo 2020 December 2014 Allmänt om foderkontroll på djurgårdar Foder Ämnen och produkter som är avsedda för utfodring av djur

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Höglunds Blommor AB Journalnummer:

Läs mer

Stoker Boken. Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp. Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader

Stoker Boken. Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp. Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader Stoker Boken Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader Inledning Sonnys svensktillverkade stoker går att koppla till de flesta i dag förekommande

Läs mer

Lantbrukets energiprogram 2010-2016 21.1.2010

Lantbrukets energiprogram 2010-2016 21.1.2010 Lantbrukets energiprogram 2010-2016 21.1.2010 Vad är det frågan om? Lantbukets energiprogram är ett energieffektivitetsavtal inom ramen för jord- och skogsbruksministeriets verksamhetsområde under perioden

Läs mer

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Ändringar i IP SIGILL Gris_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA I KUMMIN seminariet 23.11.2011 Hyvinge, 24.11.2011

Läs mer

Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2015

Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2015 Bilaga 3 2015-08-31 Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2015 Målgrupp Rådgivningen ska riktas till nuvarande eller blivande lantbrukare och trädgårdsodlare

Läs mer

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet 1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar

Läs mer

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor 3 olika sätt att göra Yara N-Sensor för kvävespridning (olika driftslägen) N-gödsling (Yara standard) Kalibrering görs före spridning Föraren bestämmer kvävenivån vid kalibrering Föraren bestämmer kvävenivån

Läs mer

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Norups gård AB Journalnummer: 2009-6220 Namn på länsstyrelse

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde

STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde BÄCKENS GÅRD BÄCKENS GÅRD Vad gör vi på Bäckens Gård för att förhindra packningsskador? Strävar efter så lätta traktorer som möjligt

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 23 december 2014 1187/2014 Lag om ändring av lagen om strukturstöd till jordbruket Utfärdad i Helsingfors den 19 december 2014 I enlighet med riksdagens

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

GÅRDSSTÖD OCH MODULERING 2009

GÅRDSSTÖD OCH MODULERING 2009 GÅRDSSTÖD OCH MODULERING 2009 Anna Myréen / Mavi Helsingfors 17.2.2009 Obs. Bara gällande rättsakter och författningar är officiella källor. PRESENTATIONENS INNEHÅLL Huvudpunkterna i presentationen Stödberättigande

Läs mer

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Politiska reformerna MacSharry 1992 från prisstöd till direkt inkomststöd Agenda 2000 bl.a. slaktbidrag, extensifieringsersättning

Läs mer

Företagsstöden i Landsbygdsprogrammet 2014 2020 yritystuet

Företagsstöden i Landsbygdsprogrammet 2014 2020 yritystuet Företagsstöden i Landsbygdsprogrammet 2014 2020 yritystuet Maria Konsin-Palva NTM-centralen i Nyland Sivu 1 Företagsstöden Målet är att öka försörjningsmöjligheterna och arbetstillfällena på landsbygden

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

STÖD TILL UNGA JORDBRUKARE (EU) ÅTERBETALNING AV FINANSIELL DISCIPLIN

STÖD TILL UNGA JORDBRUKARE (EU) ÅTERBETALNING AV FINANSIELL DISCIPLIN STÖD TILL UNGA JORDBRUKARE (EU) ÅTERBETALNING AV FINANSIELL DISCIPLIN Våren 2015 Seinäjoki. Allmänt Direktstöd Definitionen av aktiv jordbrukare Finansiell disciplin Tvärvillkoren Direktstödens nedre gräns

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Energisatsningar på gårdsnivå

Energisatsningar på gårdsnivå Energisatsningar på gårdsnivå Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad. Starta om datorn och öppna sedan filen igen.

Läs mer

Dagordning 2015-04-29

Dagordning 2015-04-29 Dagordning 2015-04-29 Bakgrund till projektet Presentation av resultaten: energieffektivisering potentialen energinyckeltal utbildning och kalibrering av energikartläggare På gång inom Greppa Näringen

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Maxim representerar morgondagens betningsmedel mot svampsjukdomar!

Läs mer

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling TM Vad är de största hoten mot en hög skörd med god kvalitet, Magnus? Gråmögelsbekämpning Infektion av gråmögel sker oftast i den öppna blomman.

Läs mer

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L

Läs mer

Miljöersättning 2015

Miljöersättning 2015 Miljöersättning 2015 1 Maarit Solla och Markku Äijälä, NTM-centralen i Egentliga Finland, enheten för landsbygdstjänster Uppdaterad 2.4.2015 Tidigare och nya jordbruksstöd 2 Miljöersättningssituationen

Läs mer

Från vatten- eller luftburen. 6 000 kr 6 000 kr. Till kamin. Till bränslepanna. 8 000 kr. 8 000 kr. 6 000 kr 6 000 kr.

Från vatten- eller luftburen. 6 000 kr 6 000 kr. Till kamin. Till bränslepanna. 8 000 kr. 8 000 kr. 6 000 kr 6 000 kr. Information om bidrag till konvertering från elvärme till annan individuell uppvärmning i småhus Nu kan du få bidrag om du helt eller delvis byter från elvärme till annan individuell uppvärmning. För att

Läs mer

Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser

Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser Den här informationen innefattar uppgifter om bränslens värmevärden, typiska verkningsgrader

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Temperaturtest på vårtäckningsdukar

Temperaturtest på vårtäckningsdukar 1 Temperaturtest på vårtäckningsdukar INLEDNING Inom diverse grönsaksodlingar har man under en längre tid använt sig av växthus eller s.k. groningsdukar för att skapa de bästa förutsättningar för olika

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Ola Petersson ägare till

Läs mer

Att beställa och genomföra energikartläggningar

Att beställa och genomföra energikartläggningar Datum 1 (10) Att beställa och genomföra energikartläggningar Lantbruk EM4500 W-4.0, 2010-11-22 Datum 2 (10) Att beställa och genomföra energikartläggning lantbruk Här presenteras information om vad som

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Hällnäs Handelsträdgård Journalnummer: 2009-4992 Kontaktperson,

Läs mer

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet 1 (7) Juli 2011 Detta dokument gäller i: Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Information om stöd för konvertering. elvärme i småhus

Information om stöd för konvertering. elvärme i småhus Information om stöd för konvertering från direktverkande elvärme i småhus Vem kan få stöd? Om du har ett småhus med direktverkande elvärme och genomför någon av nedan uppräknade åtgärder kan du få stöd.

Läs mer

Ekologisk odling på Logården 1992-2002

Ekologisk odling på Logården 1992-2002 Ekologisk odling på Logården 1992-2002 HS Skaraborg rapport nr 2/02 Karl Delin Carl-Anders Helander Johan Lidberg Denna skrift har delfinansierats av EU 1 Uthålliga växtodlingssystem På Hushållningssällskapets

Läs mer

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Innehåll Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Yara i korthet Yara är världens största leverantör av mineralgödsel. Det enda gödselbolaget,

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Annie Johansson Kyllesjö

Läs mer

Så fyller du i blanketten!

Så fyller du i blanketten! Så fyller du i blanketten! På Stödrättsbörsen behöver du bara genom bifogad blankett anmäla hur mycket du vill köpa respektive sälja och till vilket pris. Efter att du placerat din order sköter Stödrättsbörsen

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Information om stöd för konvertering. elvärme i bostadshus

Information om stöd för konvertering. elvärme i bostadshus Information om stöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus Vem kan få stöd? Om du har ett småhus, ett flerbostadshus eller en bostadsanknuten lokal med direktverkande elvärme och genomför

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Så fyller du i blanketten!

Så fyller du i blanketten! Så fyller du i blanketten! På Stödrättsbörsen behöver du bara en blankett för att anmäla hur mycket du vill köpa respektive sälja och till vilket pris, därefter sköter Stödrättsbörsen resten. Vi letar

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om strukturstöd till jordbruket PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om strukturstöd

Läs mer

Det osynliga goda FRÅN SVERIGES EKOLOGISKA BÖNDER. Riv ut och spara mittuppslaget

Det osynliga goda FRÅN SVERIGES EKOLOGISKA BÖNDER. Riv ut och spara mittuppslaget Det osynliga goda FRÅN SVERIGES EKOLOGISKA BÖNDER Riv ut och spara mittuppslaget Till Sveriges matlagare När tiden och lusten finns är det få saker som är så njutbara som att laga en god måltid. En god

Läs mer

Sprutjournal. År:... Företag:... Odlare:...

Sprutjournal. År:... Företag:... Odlare:... Sprutjournal År:... Företag:... Odlare:... Syfte Att föra sprutjournal är ett verktyg för egenkontroll genom att medvetenheten i och omkring bekämpningsarbetet ökar i och med att mått och steg antecknas.

Läs mer

foder, utom ningen. 3 Växtskyddsmedel (Tukes) preparat1/) måste göras. tillåtna

foder, utom ningen. 3 Växtskyddsmedel (Tukes) preparat1/) måste göras. tillåtna 3 Växtskyddsmedel Vid övervakningen av tvärvillkor övervakas För växtskyddet har endast använts sådana växtskyddsmedel som är godkända i Finland. Växtskyddsmedlen har använts korrekt, enligt anvisningarna

Läs mer

Så fyller du i blanketten!

Så fyller du i blanketten! Så fyller du i blanketten! 1 På Stödrättsbörsen behöver du bara genom bifogad blankett anmäla hur mycket du vill köpa respektive sälja och till vilket pris. Efter att du placerat din order sköter Stödrättsbörsen

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Om din ansökan om slututbetalning kommer in till oss senare än tre månader efter klardatum kan det hända att du inte får några pengar alls.

Om din ansökan om slututbetalning kommer in till oss senare än tre månader efter klardatum kan det hända att du inte får några pengar alls. Allmänna villkor för företagsstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla företagsstöd. Du ska följa de allmänna villkoren. Om du inte gör det kan du få avdrag på ditt företagsstöd. Bilaga 1

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Repetition. Inför prov 1 i Energiteknik

Repetition. Inför prov 1 i Energiteknik Repetition Inför prov 1 i Energiteknik Värme i hus 1. Vattenburet 2. Direktverkande el 3. Luftburet värmesystem 1. Vattenburet system Vattnet värms En cirkulationspump pumpar runt vattnet i värmesystemet,

Läs mer

ANVISNING FÖR UPPGÖRANDET AV ANSÖKAN OM UTBETALNING AV FÖRETAGSSTÖD

ANVISNING FÖR UPPGÖRANDET AV ANSÖKAN OM UTBETALNING AV FÖRETAGSSTÖD ANVISNING FÖR UPPGÖRANDET AV ANSÖKAN OM UTBETALNING AV FÖRETAGSSTÖD Inledning Denna anvisning är avsedd att vara till hjälp vid uppgörandet av ansökan om utbetalning av företagsstöd (Landsbygdsverkets

Läs mer

Så fyller du i blanketten!

Så fyller du i blanketten! Så fyller du i blanketten! På Stödrättsbörsen behöver du bara genom bifogad blankett anmäla hur mycket du vill köpa respektive sälja och till vilket pris. Efter att du placerat din order sköter Stödrättsbörsen

Läs mer