Minska energiförbrukningen och öka din skörd i växthusodling

Transkript

1 Öppet brev till växthusodlare gällande energi- och produktionseffektivitet Minska energiförbrukningen och öka din skörd i växthusodling Det är möjligt att minska förbrukningen av totalenergin i växthus med över 40 % samtidigt som skördemängderna ökar. För att uppnå den ekonomiska energiförbrukningen, lönar det sig inom växthusodling inte att göra stora investeringar i alternativa bränslen, eftersom det är mer lönsamt, enklare och miljövänligare att använda olja än vad marknaden i allmänhet vill påvisa. För att åskådliggöra frågans betydelse, kan man konstatera att en minskning på över 40 % av energiförbrukningen innebär en minskning av förbrukningen på ca kilo och med en årlig besparing på ca , endast beräknat i bränslepriset, med en årlig förbrukning på kilo. För att uppnå en sådan resultatökning, måste många företag öka sin omsättning med över Den elförbrukning som produktionen kräver minskar i nästan samma takt som kapaciteten ökar, eftersom produktionshastigheten ökar. De besparingar i pengar, som sker vid elförbrukningen, kan uppgå till nästan lika mycket som besparingen från oljeförbrukningen. Genom värmesummans acceleration utformas en ännu större resultatökning, eftersom den bestående skörden är värdefullare än energin som förbrukas. I detta brev talar vi kort om varför och hur detta är möjligt Artificiellt producerad ljus och värme är betydande element vid växthusodling, med vilka man ersätter de tillväxtförhållanden som naturen erbjuder under de mörkaste och kallaste års- och dygnstiderna. En kvadratmeter skörd påverkas av flera faktorer, en av de viktigaste är värmesumman. Vid växthusodling utgörs värmesumman av värmestrålning med korta vågor från solen, artificiell värme och ljus som används i växthuset. I naturen tar växterna det ljus och de värmestrålar som de behöver från solen. Möjlighet till mer, med mindre. Sida 1

2 För att växterna ska ha så fördelaktiga tillväxt- och blomningsförhållanden som möjligt, regleras växthusets värme och fuktighet kontinuerligt. När man vädrar ut fukt ur växthuset, förlorar man under mörka och kalla perioder en betydande mängd artificiellt producerad värme, vilket utgör en betydande del av växthusodlingens kostnader. Det är viktigt att känna till att när växthuset värms upp, så upprätthåller man inte endast rätt tillväxttemperatur, utan man tillför också samtidigt växterna den värme de behöver för att växa. Värmeöverföringen till växthuset sker i två former, genom strålning och värmeledning. Värmeöverföringen med strålar är energi- och produktionsekonomiskt betydligt effektivare än den värmeöverföring som sker genom ledning. Värmestrålningens absorbering i växthuset Värmestrålningen absorberas mycket effektivt i det vatten, den jord, torv och växter som finns i växternas växtunderlag och producerar effektivare tillväxt. Ju större andel strålningsvärmeöverföring i växthusets uppvärmning, desto mindre energiförluster uppstår det i växthuset. Växthusets torra luft absorberar värmestrålning väldigt dåligt, då överlåter växthuset mindre värme genom väggytorna genom ledning och den energiförlust som orsakas av den fuktiga luft som frigörs genom taket är lägre. I bifogad figur, demonstrerar bilden(s.6) till vänster situationen där värme produceras med en värmeöverföringsmodell med mer ledning och bilden till höger visar en situation där värme produceras genom strålningsvärmeöverföring. Andelar av värmeöverföringens olika metoder som utnyttjas i växthuset beror till stor del på hur energin frigörs i värmesystemet från det bränsle som producerar värmen. Ju högre förbränningstemperatur och ju mer kolhaltigt bränsle, desto mer överförs värmen till växthuset genom strålning, vilket är den viktigaste värmeöverföringsformen för växthusets produktionseffektivitet. När värmen frigörs genom framförallt strålning ur bränslet, överförs den också till vattnet i värmesystemet och därigenom effektivare som strålning till växthuset via rörsystemet, då växterna får mer värmesumma som är nödvändig för deras tillväxt. Möjlighet till mer, med mindre. Sida 2

3 Volymen på den värmestrålning som bildas vid oljebränning har en viktig effekt på tre sätt 1. Växterna får värmesumman snabbare, vilket snabbar på tillväxten och ökar skördemängden. Om man inte vill snabba på tillväxten, kan temperaturen i växthuset sänkas. 2. När värmen överförs till växthuset huvudsakligen i form av värmestrålning, är effektiviteten gällande värmeförbrukningen mellan växterna i växthuset mycket större än i en situation där värmeledning har en viktigare roll i värmetillförseln. 3. När större delen av energin förs in som värmestrålning, minskar användningen av den värmeledda energin automatiskt vid uppvärmningen. Därigenom stiger också växthusets värmebrukseffektivitet kraftigt och energibehovet minskar. Punkt tre kan man i praktiken konstatera utifrån att det vid uppvärmning av växthus med bio-, gas- och torvbränslen går åt betydligt mer mätbara megawattimmar än vid oljeuppvärmning. Orsaken till varför investeringar i bränslebyte är olönsamma Torv, pellets, flis och gas är alternativ till oljebränsle och de leder inte till samma värmestrålning till växthus som olja som har högre förbränningstemperatur och kolhalt. Helhetseffektiviteten i ett växthus som använder brännolja som bränsle till uppvärmningen är betydligt högre än i ett växthus som använder torv, flis, pellets eller gas som bränsle. Man kan spara upp till 40 % av de ordinarie kostnaderna för brännolja genom att effektivisera brännoljans användbarhet med PARI-tillsatsämne. Dessutom ökar skörden och blomningen hos växthusets växter effektiviseras. Alla kostnadsbesparingar är ren vinst för företaget. De besparingar som uppstår genom användning av brännolja samt de ökande marginalerna i odlingsprodukternas priser möjliggör även längre odlingstider för samma bränslekostnad, som tidigare kunde odlas kortare tid med i Finlands förhållanden. När perioden för odlingsmöjligheter förlängs, effektiviseras skördemängden per kvadratmeter både på grund av den förlängda odlingsperioden och den effektivare värmesumman. Möjlighet till mer, med mindre. Sida 3

4 Verksamhetssäkerhet och trygghet utan extra investeringar genom kapacitetsökning Med PARI-tillsatsämne uppnås även större kapacitet, så att eventuell brist på värme för hela odlingsområdet eller ovanligt kalla vintrar inte belastar skörden på samma vis som förut. Samma värmesystem som fungerar med brännolja producerar större uppvärmningseffektivitet än tidigare och växthusets växter kan utnyttja den producerade värmen mycket bättre än tidigare. Ett exempel är att vid tillfällen där den totala verkningsgraden för växthusets uppvärmning inklusive värmesystemets verkningsgrad och växthusets värmeverkningsgrad är av klass 30 %, behöver denna totala verkningsgrad endast stiga med 10 % för att man ska uppnå en minskning på över 33 % av uppvärmningsbehovet. En ökning till 55 % för ett växthus vars verkningsgrad är cirka 40 % producerar en minskning av bränslekostnaden på 37,5 % osv. Samtidigt ökar också värmetillförselns maxkapacitet, eftersom man kan tillvarata en större del av värmen. På motsvarande sätt, om denna totala verkningsgrad sjunker från 30 % till 25 % på grund av ett dåligt bränsle, så ökar behovet av uppvärmningsenergin med 16 % och när den sjunker från 40 % till 30 %, så stiger bränsleförbrukningen med över 25 %. Då är också värmetillförselns kapacitet lägre. Av motsvarande skäl börjar växthuset vid en övergång från värmeproduktion med brännolja till flis, torv, pellets eller gas, att behöva mer megawattimmar per kvadratmeter samtidigt som skörden försämras. När man övergår till ett bränsle som är sämre på att producera strålningsvärme, kan man inte kompensera för förändringen i energibehovet och kostnadsstrukturen genom att utkontraktera värmeproduktionen till en värmeföretagare. Möjlighet till mer, med mindre. Sida 4

5 Referenspunkter Ett exempel på effekten av PARI-tillsatsämne på förbrukningen av brännolja vid värmeproduktion i växthus är Koivikkos Puutarha i Yläne. De har använt våra produkter sedan februari Deras förbrukning av lättbrännolja har sjunkit med över 40 % mot doseringsförhållande 1:3666. Deras värmeöverföring sker med vattenbatterinätverk. Vi rekommenderar doseringsförhållandet 1:2000 till våra användare. Vår produkt har även andra växthusreferenser och tiotals nya referenser om växthus väntas under 2012, kontakta oss för ytterligare information. Dessutom har vår produkt en anmärkningsvärd mängd referensobjekt i ång- och kondensatprocessindustrin, samt i processer där brännolja används för värmetillförsel för olika torkningsoch uppvärmningstrummor samt bassänger. En bråkdel av dessa finns med på vår webbplats på adressen Behovs- och kostnadskalkyl Om förbrukningen av brännolja är 100 ton eller 100 m 3, är behovet av tillsatsämne för en kontinuerlig och jämn dosering på 1: liter PARI-tillsatsämne, som räcker för 60 ton/m 3 brännolja. Till sin effektivitet, motsvarar denna mängd förutvarande 100 ton/m 3 brännolja. Kostnaderna för anskaffandet av PARI-tillsatsämne är då under 1000 per år. I rena intäkter uppgår detta till cirka per år enbart på grund av minskning av oljeförbrukningen. Dessutom uppnår bolagets resultat ett bättre försäljningsbidrag nästa gång på grund av den snabbare tillväxttiden, samtidigt som de undviker förlustinvesteringar. Vi tackar för Ert intresse för vår verksamhet och svarar gärna på Era frågor. Vi önskar alla växthusodlare en bättre och längre odlingsperiod 2012 samt fortsatta framgångar med företagandet! Med vänliga hälsningar, Turun Pari Oy Esa Valkama Marko Valkama Ville Valkama Möjlighet till mer, med mindre. Sida 5

6 Med flis uppkommer mer ledande värme. Stora förluster vid taket. Med olja och stenkol uppkommer mer strålningsvärme. Förlusterna vid taket minskar. Möjlighet till mer, med mindre. Sida 6