Staten och den privata försäkringen
|
|
- Ann-Christin Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mats Larsson och Mikael Lönnborg Staten och den privata försäkringen Begreppet den svenska modellen har främst fått karaktärisera relationen mellan arbetsmarknadens parter. Men termen kan också användas för att beskriva situationen på andra områden där stat och marknad samverkat för att nå kompromisser och samförståndslösningar. I mitten på 1900-talet växte en specifik svensk försäkringsmodell fram, där marknaden delades mellan privat och offentlig verksamhet och där privata bolag blev en del av den ekonomiska politik som fördes av den socialdemokratiska regeringen. Under och 1990-talen upplöstes modellen. Vilka blev konsekvenserna för privat försäkring? Försäkring har spelat en viktig roll för framväxten av det moderna industri- och tjänstesamhället, bland annat för att värdesäkra tillgångar men även för att öka tryggheten för enskilda individer. Genom att försäkring har varit och är en angelägenhet som berör i stort sett samtliga medborgare har statsmakterna visat ett särskilt intresse. I flertalet industriländer finns i dag en blandning av offentlig och privat försäkring till skydd för individer och för att trygga deras överlevnad vid sjukdom och ålderdom, medan sakförsäkring traditionellt hanterats av privata bolag. I Sverige började en blandning av kollektiv och individuell försäkring diskuteras politiskt i slutet av talet, men det var egentligen inte förrän under mellankrigstiden som kollektiva lösningar organiserade av statsmakterna blev politiskt viktiga. Socialdemokraterna tog successivt över frågor som drivits av socialliberala intressen och utvecklade de statliga sociala åtagandena till ett mer homogent system av socialförsäkringar. För ett stort antal människor innebar socialförsäkringssystemet att de för första gången omfattades av ett försäkringsskydd för olycka och ålderdom. Detta innebar emellertid inte att det saknades privata försäkrings alternativ. Dessa hade ofta tillkommit för att tillgodose efterfrågan på för säkringsskydd från över- och medel klass, men successivt inbegreps även arbetarklassen i dessa privata initiativ. INFÖRANDET AV en ny billigare typ av personförsäkring (folkförsäkring) från slutet av 1800-talet gjorde det möjligt även för mindre bemedlade att skaffa sig liv- eller pensionsförsäkring, och från mellankrigstiden var det inte ovanligt att arbetsgivarna löste sjukoch arbetsskadeförsäkringar för sina anställda. Detta gav inte bara en säkerhet för individen utan bidrog också till att den försäkrade fick en säkrare ställning och kunde arbeta mer effektivt, det vill säga bidrog till att företagets ekonomiska utfall blev bättre. Bakom statens framträdande roll på personförsäkringsområdet låg unge- 14 Framtider 2/2006
2 fär samma tankegång. Det sociala skydds nätet skapade en grundtrygghet som var viktig för att underbygga den ekonomiska tillväxten. Satsningar på det socialpolitiska området betraktades som investeringar i framtida ekonomisk utveckling. Organiseringen av det offentliga försäkringssystemet byggde på politiska beslut, men förutsatte nära kontakter med företrädare för försäkringsbranschen likaväl som med arbetsmarknadens parter och andra intresseorganisationer. Inom systemet fanns grunden för en motsättning mellan offentliga och privata intressen på grund av konkurrens om samma marknader men också möjligheten att skapa komplementära lösningar mellan privat och offentlig verksamhet. UNDER DE SENASTE dryga femtio åren har det svenska försäkringssystemet genomlevt två avgörande förändringsperioder. Den första inträffade i slutet av 1940-talet och början av 1950-talet i samband med att försäkringsmarknaden blev föremål för omfattande reglering samtidigt som den offentliga försäkringen byggdes ut. Den andra inleddes under 1980-talet då delar av den reglering som styrt försäkringsmarknaden avvecklades samtidigt som den offentliga försäkringen delvis försämrades. Denna omvandling har fortsatt in på 2000-talet. Mellan det sena 1940-talet och 1980-talet var försäkringssystemet ställt under statlig kontroll. Politiken visavi den privata försäkringsbranschen grundades på en tydlig statlig maktutövning, där lagstiftning och politiskt motiverade styråtgärder utgjorde verktyg för staten. FOTO: JEPPE WIKSTRÖM/PRESSENS BILD. Statens maktutövning visade sig även i den så kallade riksbanksregleringen som infördes på 1950-talet. Syftet var att styra räntesättning och kreditgivning på finansmarknaden. Framtider 2/
3 Utgångspunkten för statens stärkta position var hotet om en nationalisering av de privata bolagen. Frågan väcktes redan under 1930-talet men avvisades då av riksdagen, men genom tillsättningen av en politiskt sammansatt försäkringskommitté 1945 fick förstatligandet ny aktualitet. I uppdraget ingick bland annat att se om ett statligt ägande kunde effektivisera branschen och ge billigare försäkringar för allmänheten, men även underlätta statens mobilisering och fördelning av kapital. I det slutgiltiga förslaget från 1949 avvisades vis serligen sådana åtgärder, men ho tet hade förmått de privata bolagen att på egen hand genomföra rationaliseringar. En annan effekt av hotet om nationalisering var att införandet av en ny försäkringsrörelselag 1948 underlättades. I lagen utvecklades den offentliga kontrollen av det privata försäkringsväsendet påtagligt. Styrningen utgick från flera nya principer som låg till grund för tillsynsmyndighetens försäkringsinspektionens övervakning av marknaden. Bland annat infördes en mer restriktiv etableringskontroll (behovsprincipen) och en kon troll av försäkringsbolagens premiesättning (skälighetsprincipen). Målet med detta var framför allt att effektivisera privat försäkring, genom att administrativa åtgärder och statlig tillsyn ersatte marknadens självreglerande förmåga. EN NATURLIG FRÅGA är varför branschen så enkelt accepterade denna ökade statliga inblandning. Förklaringen var att lagstiftningen innehöll en blandning av piska och morot. Moroten låg i att lagstiftningen i viss utsträckning tillät en utvecklad verksamhet, bland annat vidgades bolagens möjligheter att placera kapital i aktier. Särskilt för större, redan etablerade bolag innebar Pensionsförsäkringar har de senaste drygt tio åren varit ett starkt växande affärsområde för försäkringsbolagen. dessutom behovsprincipen ett skydd mot konkurrens från nya bolag. Piskan utgjordes av att tidsandan i samhället verkade för en ökad statlig kontroll av privat verksamhet och att hotet om nationalisering fanns i högsta grad levande. Mot denna bakgrund framstod dessa lagändringar som relativt enkla att acceptera. Den offentliga maktutövningen kom också till uttryck i den så kallade riksbanksregleringen. Denna infördes i början av 1950-talet och syftade till att styra räntesättning och kreditgivning på finansmarknaden. Styråtgärderna tillkom ursprungligen genom informella diskussioner mellan riksbanken och marknadens aktörer, där riksbanken kunde utnyttja sin starka ställning genom en kombination av förmaningar, hot och order. Försäkringsbolagen berördes framför allt av införandet av den så kallade placeringsplikten, vilken innebar att riksbanken efter politiska prio ri tering ar kunde styra bolagens kapi talförvaltning i önskad riktning, främst mot lågförräntande bostadsobligationer. Placeringsplikten genomfördes med hjälp av en frivillig överenskommelse, där riksbanken hotade med formell lagstiftning om bolagen inte följde direktiven. Sammanfattningsvis kan konstateras att den svenska försäkringsmodellen inte byggde på samförstånd utan på statens starka maktställning. UNDER och 1950-talen tillkom flera socialförsäkringsreformer tack vare politisk konsensus mellan riksdagens partier. Det var först i samband FOTO: STIG HAMMARSTEDT/PRESSENS BILD. 16 Framtider 2/2006
4 med införandet av ATP som de grundläggande skillnaderna mellan partierna tydliggjordes. Efter flera misslyckade försök att nå en kompromiss om en ny offentlig pensionsförsäkring, växte tre alternativ fram som visade klyftorna mellan olika samhällsgrupper. Till skillnad från andra reformer drevs denna genom folkomröstning till sin politiska spets. Högern och folkpartiet såg en möjlighet att slå in en kil mellan regeringskoalitionens partier, socialdemokraterna och centerpartiet, medan socialdemokraterna om deras pensionsalternativ segrade skulle vinna en omfattande goodwill hos fackliga organisationer och löntagare. Det senare visade sig också bli fallet. Införandet av ATP bidrog sanno likt till att stärka socialdemokraternas makt innehav för lång tid framöver, och ATP blev också en skiljelinje för utformningen av den framtida socialförsäkringen. Det system som utvecklades framför allt under 1950-talet kom att styra den privata försäkringen i Sverige fram till 1980-talet. Konsekvenserna för försäkringsmarknaden var också omfattande. Statlig styrning i kombination med osäkerhet om hur nya regler och Avreglering av försäkringsmarknaden. marknadssituationer skulle tolkas uppmuntrade det kartellsamarbete som redan fanns mellan bolagen. Eftersom den svenska marknaden präglades av oligopoltendenser sökte sig många större bolag också ut på den internationella marknaden för att utveckla sina försäkringsrörelser. Den potentiella marknad som hade funnits på de områden där socialförsäkringssystemet utvecklades var åtminstone för en tid förlorade för privat försäkring. Men samtidigt öppnade tillkomsten av offentliga försäkringar möjlighet för privata kompletterande försäkringslösningar, i första hand genom olika arbetsmarknadsförsäkringar. Allt eftersom tillväxten i den svenska ekonomin avtog och inflationen ökade kom även tilltron till ATP-systemet att minska, vilket öppnade marknaden för nya privata lösningar. Gradvis underminerades den svenska försäkringsmodellen genom försämrad ekonomisk tillväxt och internationell avreglering av finansmarknaden. De institutionella förändringarna skedde emellertid relativt långsamt, åtminstone jämfört med bankmarknaden, och hade en tydlig koppling till medlemskapet i EU (faktaruta) avskaffades den etableringskontroll som fanns inbyggd i behovsprincipen avskaffas placeringsplikten tilläts försäkringsmäklare etablera sig på den svenska marknaden introducerades även fondförsäkringar blev det möjligt för försäkringsbolag att bedriva annan verksamhet än försäkringsrörelse inleddes även införandet av EU:s försäkringslagstiftning infördes EU:s solvensregler för försäkringsverksamhet; samtidigt tillkom principen om en enda auktorisation och hemlandstillsyn för försäkringsbolag på EU-marknaden vilket öppnade den svenska marknaden för utländsk konkurrens avskaffades skälighetsprincipen. Avregleringen av finansmarknaden och anslutningen till EU medförde i praktiken en avveckling av den svenska försäkringsmo dellen. Vi ska här kort sammanfatta de vikti gaste tendenserna. DEN MEST OMFATTANDE förändringen av den offentliga försäkringen var pensionsreformen på 1990-talet som förutom att den återupprättade den svenska samförståndsandan även gav banker, försäkringsbolag och fondbolag möjlighet att konkurrera på en marknad som tidigare varit förbehållen AP-fonderna. Detta har gett försäkringstagarna större valfrihet. Vi menar att denna utveckling kom mer att bli än tydligare i framtiden. Valfrihet och kombinationer av privat och offentlig försäkring blir vanligare även inom andra personförsäkringsområden, vilket ytterligare kommer att befästa det ömsesidiga beroendet mellan offentligt och privat. De privata försäkringstjänsterna kan också förväntas ändra karaktär. Den stora gruppen tjänster utgörs liksom tidigare av standardiserade produkter, men specialsydda försäkringar efter kundernas önskemål blir antagligen allt vanligare en effekt av att datorisering gjort riskbedömning betydligt enklare. Redan i slutet på 1980-talet börja de svenska försäkringsbolag efter omfattande förluster dra sig tillbaka från utländska marknader. Denna utveckling var särskilt förvånande med tanke på att i stort sett alla institutionella hinder för utlandsverksamhet för svunnit. Detta antyder att de svenska bolagen inte var särskilt väl rustade att mö ta konkurrens utifrån. Fokuseringen kom mer sannolikt i framtiden att ligga på den inhemska marknaden, men det finns också möjlighet till närmare samarbete mellan nordiska ömsesidiga bolag för att möta konkurren- Framtider 2/
5 sen från kapitalstarka internationella aktörer. Efter avregleringen har konkurrensen ökat även på hemmamarknaden, samtidigt som bolagen fått allt större möjlighet att utveckla sina verksamheter i nya riktningar. Inlåsningseffekterna som följde av den tidigare statliga styrningen har ersatts av en ny tilltro till marknadslösningar. De svenska försäkringsbolagen har emellertid inte visat sig vara särskilt konkurrenskraftiga, varken i relation till utländska aktörer eller till de svenska bankerna. Detta demonstrerades bland annat av SE-bankens köp av Trygg-Hansa och försäljningen av Trygg-Hansa sakförsäkring till den danska försäkringskoncernen Codan. Ett annat exempel var ägarförändringen i Sveriges största försäkringskoncern Skandia där sakförsäkringsrörelsen ombildades till If, som numera ägs av finska försäkringsbolaget Sampo, och där det kvarvarande Skandia kontrolleras av sydafrikanska Old Mutual. För de båda ömsesidiga ägda av sina försäkringstagare storbolagen Länsförsäkringar och Folksam är möjligheten till liknande strukturaffärer mindre, och man kan därför förmoda att de i ett längre perspektiv har större överlevnadsförmåga som självstän diga aktörer än försäkringsaktiebolagen. MED DESSA strukturella förändringar har en ny period inletts för privat försäkring, där svensk försäkringsverksamhet allt mer kommer att integreras med globala försäkringsrörelser. Detta innebär en koncentration till stora internationella bolag samtidigt som verksamheter som inte passar in i deras koncept säljs. Vi får således en parallell fragmentisering av privat försäkring där det även finns utrymme för specialbolag. Den svenska marknaden kommer därigenom att allt mer likna Trygg-Hansa och Skandia var tidigare stora inom sakförsäkringar. Dessa verksamheter är numera sålda till ett danskt respektive finskt bolag. de vi finner i andra västeuropeiska länder. En del av svensk privatförsäkrings problem kan sannolikt återkopplas till den inlåsning som branschen upplevde Statens försök att genom administrativa åtgärder skapa en konkurrenssituation verkar mot denna bakgrund ha varit tämligen misslyckade. Inte heller det ömsesidiga beroendet mellan privat och offentlig försäkring förefaller ha skapat tillräcklig grund för att utveckla och konsolidera de svenska försäkringsbolagen. Mats Larsson är professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och Mikael Lönnborg är forskare i samma ämne vid Södertörns högskola. LITTERATURTIPS Grip, Gunvall (1991), Fondförsäkringsfrågan. Om livförsäkringar med anknytning till värdepappersfonder. Stockholm: Assurans. Kuuse, Jan och Kent Olsson (2000), Ett sekel med Skandia. Stockholm: Skandia. Larsson, Mats, Mikael Lönnborg och Sven- Erik Svärd (2005), Den svenska försäkringsmodellens uppgång och fall. Stockholm: Svenska Försäkringsföreningens Förlag. Lundberg, Urban (2003), Juvelen i kronan. Socialdemokraterna och den allmänna pensionen. Stockholm: Hjalmarsson & Högberg. Palme, Joakim, red. (2001), Hur blev den stora kompromissen möjlig? Politiken bakom den svenska pensionsreformen. Stockholm: Pensionsforum. FOTO: LENNART HYSE/PRESSENS BILD. 18 Framtider 2/2006
Staten, försäkringsbolagen och marknaden svensk försäkring efter andra världskriget
Staten, försäkringsbolagen och marknaden svensk försäkring efter NFT andra världskriget 4/2005 Staten, försäkringsbolagen och marknaden svensk försäkring efter andra världskriget av Mats Larsson, Mikael
Läs merFRÅN SKANDIA TILL SKANDIA
FRÅN SKANDIA TILL SKANDIA HUR SKYDDAR VI FÖRSÄKRINGSTAGARNAS INTRESSE? Folksams konferens Ömsesidighet Historiska museet, 20 maj 2014 Per Johan Eckerberg, Advokatfirman Vinge The information contained
Läs merÖmsesidig försäkringsverksamhet i den svenska försäkringsmodellen
NFT 1/2007 Ömsesidig försäkringsverksamhet i den svenska försäkringsmodellen av Mats Larsson och Mikael Lönnborg Mats Larsson mats.larsson@ekhist.uu.se Ömsesidig försäkring har en lång tradition och spelar
Läs merSödertörns högskola Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomi C Vårterminen Figurförteckning och Bilaga
Södertörns högskola Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomi C Vårterminen 2013 Figurförteckning och Bilaga Solvens II Hur påverkas Svenska försäkringsbolag av de ökade
Läs merKommittédirektiv. Finansmarknadsråd. Dir. 2006:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.
Kommittédirektiv Finansmarknadsråd Dir. 2006:44 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget Ett råd bestående av ledamöter - kunniga i finansmarknadsfrågor - från akademi,
Läs merBolagets firma Org nr Inst nr År AFA Livförsäkringsaktiebolag 502000-9659 21014 2011
AFA Livförsäkringsaktiebolag 502000-9659 21014 2011 - förmånsbestämd Alecta pensionsförsäkring, ömsesidigt 502014-6865 21002 2011 - förmånsbestämd Allmänna Änke- och Pupillkassan i Sverig 502000-5202 21010
Läs merSvarsmall, tentamen den 13 januari 2010
Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010 Fråga 1 Socialförsäkring På socialförsäkringsområdet administreras försäkringarna av myndigheter och ansvaret för försäkringarna kan ytterst härledas till svenska
Läs merKommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009
Kommittédirektiv Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten Dir. 2009:5 Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009 Sammanfattning av uppdraget En utredare ska närmare analysera förutsättningarna
Läs merStatistik för ålderspension ITPK
Antal premiedragande val per försäkringsbolag och åldersgrupp Antal val Andel Ålder 18-24 Andel Ålder 25-29 Andel Ålder 30-34 Andel Ålder 35-44 Andel Ålder 45-54 Andel Ålder 55-64 Andel Ålder >=65 Andel
Läs merutmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen
Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på
Läs merFRÅN FOLKSAM TILL FOLKSAM
FRÅN FOLKSAM TILL FOLKSAM HUR SÄKERSTÄLLER VI FÖRSÄKRINGSTAGARNAS INFLYTANDE? Folksams konferens Ömsesidighet Historiska museet, 20 maj 2014 Per Johan Eckerberg, Advokatfirman Vinge The information contained
Läs merStatistik för ålderspension ITPK
Antal premiedragande val per försäkringsbolag och åldersgrupp Antal val Andel Ålder 18-24 Andel Ålder 25-29 Andel Ålder 30-34 Andel Ålder 35-44 Andel Ålder 45-54 Andel Ålder 55-64 Andel Ålder >=65 Andel
Läs merAnsökan om delägarskap för Luleå kommun i Svenska Kommun Försäkrings AB
Kommunstyrelsen 2009-03-16 62 144 Arbets- och personalutskottet 2009-02-23 53 111 Dnr 09.113-10 marskf11 Ansökan om delägarskap för Luleå kommun i Svenska Kommun Försäkrings AB Bilagor: Bolagsordning Aktieägaravtal
Läs merUtvecklingspotential för Personriskförsäkringar på individmarknaden
Utvecklingspotential för Personriskförsäkringar på individmarknaden Yrkesförberedande Praktik Pol-kand i nationalekonomi och statsvetenskap Sofia Karlsson 880307-1961 1 Praktikrapport Arbetsgivare: Folksam,
Läs merFörlängd övergångsperiod för understödsföreningar
Promemoria Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Förlängd övergångsperiod för understödsföreningar Fi2017/00532/FPM Februari 2017 1 Innehållsförteckning 1 Lagtext... 4 Förslag till lag om ändring
Läs merAtt prissätta olika risker är inte diskriminering
2011-11-22 Ståndpunkts-PM: Att prissätta olika risker är inte diskriminering 1 (9) Sammanfattning Privat försäkringsverksamhet handlar om att identifiera och prissätta risker. Riskbedömning är en metod
Läs merPresentation av: Elisabeth Sasse
Folksam Presentation av: Elisabeth Sasse Stockholm, 28/8-2012 1 Folksam presentation 2012-08-28 Folksam det här är vi Folksam är ömsesidigt Det betyder att vi ägs av våra kunder 10 försäkringsbolag 33
Läs merVälkommen! Kvartalsträff Folksam med dotterföretag. Stockholm, 10 maj 2016
Välkommen! Kvartalsträff Folksam med dotterföretag Stockholm, 10 maj 2016 1. Våra marknader Nr 1 på livförsäkringsmarknaden Nr 3 på sakförsäkringsmarknaden Folksam 16,6% LF 30,1% Skandia 13,8% If 18,2%
Läs merArbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92
2013-09-27 R.52.13 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92 Sveriges Akademikers Centralorganisation har beretts
Läs merBegreppsröran. Lektion 6 Begreppsröran Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015. Föreläsare: Per Johan Eckerberg pje@vinge.
Begreppsröran Lektion 6 Begreppsröran Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015 Föreläsare: Per Johan Eckerberg pje@vinge.se Disposition 1. Grundläggande begrepp 2. Företagsformer 3. Försäkringstyper
Läs merSVENSKT KVALITETSINDEX. Försäkring 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se
SVENSKT KVALITETSINDEX Försäkring 2014 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterliga information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta; Johan Parmler, Projektledare
Läs merINFLATIONSRAPPORT 2002:3
LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGEN I samband med den kraftiga nedgången på världens börser de senaste åren, har livförsäkringsbolagen och deras allt mindre värda aktietillgångar hamnat i fokus. Frågor har rests om
Läs merAlla regler i LAS krockar med vår verklighet!
Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet
Läs merLagen om anställningsskydd
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd
Läs merFolksam med dotterbolag
Folksam med dotterbolag Finansmarknadsträff Stockholm, 5 november 2014 Q1-Q3 2014 Fortsatt stark premietillväxt och kundnöjdhet 2 Tite l på Stark efterfrågan inom alla områden Total premievolym miljarder
Läs merDet svenska politiska systemet. Svensk modell i förändring
Det svenska politiska systemet Svensk modell i förändring Uppläggning Kärnkraftsfrågan Striden om löntagarfonderna EU-medlemskapet Reformer av välfärdsstaten Kärnkraftsfrågan Kärnkraften central i svensk
Läs merFacket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin
Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga
Läs merKlicka på loggan för att se flyttinformation
Klicka på loggan för att se flyttinformation För att flytta krävs att du har på din nuvarande pensionsförsäkring. Innan du gör en flyttbegäran är det bra om du kontaktar ditt försäkringsbolag och frågar
Läs merSolvens II - Nulägesanalys
Solvens II - Nulägesanalys Kontributionsprincipen - Hur påverkas den av regelverksförändringar? 28 april 2016 Håkan Ljung, Skandia hakan.ljung@skandia.se Daniel E Eriksson, Folksam daniel.e.eriksson@folksam.se
Läs merDirektivet om ett ökat aktieägarengagemang. Förslag till genomförande i svensk rätt. (DS 2018:15); Ju2018/03135/L1
Svensk Försäkring Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Yttrande Stockholm 2018-08 30 Direktivet om ett ökat aktieägarengagemang. Förslag till genomförande i svensk rätt.
Läs merHistorik för Ägarföreningen ProSkandia. Det här är ett utdrag ur Programförklaringen mars 2015.
Historik för Ägarföreningen ProSkandia Det här är ett utdrag ur Programförklaringen mars 2015. Inledning Skandia är ett kundägt ömsesidigt bolag med ett fullmäktige som högsta instans. Detta ger 1.4 miljoner
Läs merFlexLiv Den nya pensionsprodukten
FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.
Läs merYttrande över Livförsäkringsutredningens betänkande "Förstärkt försäkringstagarskydd"
HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Arbetslivsenheten Renée Andersson 2013-02-18 20120462 ERT DATUM ER REFERENS Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över Livförsäkringsutredningens betänkande
Läs merAvtalspension SAF-LO Innehåll - Statistik Q1 2014
Innehåll - Statistik Q1 2014 Sid 1 Antal försäkrade per bolag Sid 2 Försäkrade per bolag med överförd premie > 0 kr Sid 3 Överförda pensionspremier per bolag Sid 4 Antal val som gjorts t.o.m. 2014-03-31
Läs merKommittédirektiv. Ökad frihet för universitet och högskolor. Dir. 2007:158. Beslut vid regeringssammanträde den 22 november 2007
Kommittédirektiv Ökad frihet för universitet och högskolor Dir. 2007:158 Beslut vid regeringssammanträde den 22 november 2007 Sammanfattning av uppdraget En utredare ska lämna förslag till en eller flera
Läs merFlexLiv Den nya pensionsprodukten
FlexLiv Den nya pensionsprodukten 2 Den nya pensionsprodukten FlexLiv ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring. Via ett antal förvaltade portföljer med
Läs merAvtalspension SAF-LO Antal försäkrade per bolag per 2013-03-31 Sid 1(7)
Antal försäkrade per bolag per 2013-03-31 Sid 1(7) Sparform Försäkringsbolag Val Totalt antal % Antal ÅS % Antal FS 1 % Antal FS 2 % Antal FS 3 % Antal FS 4 % Trad Alecta Aktivt 191 0,01 96 0,00 Icke upphandlade
Läs merAvtalspension SAF-LO Antal försäkrade per bolag per 2013-06-30 Sid 1(7)
Antal försäkrade per bolag per 2013-06-30 Sid 1(7) Sparform Försäkringsbolag Val Totalt antal % Antal ÅS % Antal FS 1 % Antal FS 2 % Antal FS 3 % Antal FS 4 % Trad Alecta Aktivt 192 0,01 98 0,00 Icke upphandlade
Läs merBeskrivning av Carnegie Pension & Försäkring
Beskrivning av Carnegie Pension & Försäkring Allmänt Carnegie Pension & Försäkring är en enhet inom Carnegie Investment Bank AB (publ) ( Carnegie ). Vi verkar på den svenska pensionsmarknaden med målsättningen
Läs merEn fullmatad rapport
En fullmatad rapport Kapitel 1 förklarar framväxten av kollektivavtalsmodellen. Vad är det som gör arbetets marknad unik? Vilka är kollektivavtalens förutsättningar? Kapitel 2 handlar om löner och avtal.
Läs merMeddelandet är kommissionens uppföljning av grönboken om kompletterande pensionsskydd, som var ett debattunderlag. Någon rättslig grund anges inte.
Faktapromemoria 2000-01-31 Finansdepartementet Försäkringsenheten Johan Lundström Hovrättsassessor Telefon 08-405 13 67 Telefax 08-796 90 98 E-post: johan.lundstrom@finance.ministry.se Faktapromemoria
Läs merSammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.
Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när
Läs merFörsäkrings AB Avanza Pension Försäkringstekniska riktlinjer
Försäkrings AB Avanza Pension Försäkringstekniska riktlinjer Gällande fr. o m 2011-05-02 1 Innehållsförteckning Försäkringstekniska riktlinjer... 3 1 Övergripande... 3 1.2 Omfattning... 3 1.3 Försäkringstekniskt
Läs merRemissyttrande över Promemoria om en ny Försäkringsrörelselag (Ds 2009:55)
TJÄNSTESTÄLLE HANDLÄGGARE DATUM DOKUMENT ID Kansliet Westerlund/Pow 2010-02-05 HUVUDMOTTAGARE Finansdepartementet BIMOTTAGARE 103 33 Stockholm Remissyttrande över Promemoria om en ny Försäkringsrörelselag
Läs merSvar på frågor från SKL beträffande avtal om pensionsförsäkring
Svar på frågor från SKL beträffande avtal om pensionsförsäkring med fortlöpande premieinbetalning och om partiell inlösen av pensionsutfästelse Inledning Det finns ett behov av ökad kunskap om de alternativ
Läs merFöreläsning, 15 februari 2013 Tom Petersson
Företagsfinansiering från sparbankslån till derivat Föreläsning, 15 februari 2013 Tom Petersson 1 Företagsfinansiering igår, idag och imorgon Konkreta exempel på hur företag och företagare löst sina finanseringsbehov
Läs mer2009-04. Välj din pension själv
6 2009-04 Välj din pension själv Välj din pension själv När du så småningom går i pension kommer den ålderspension som betalas ut till dig att komma från två håll: Allmän pension och avtals-/tjänstepension.
Läs merKonsumentskydd i samband med pensionsprodukter inom den tredje pelaren. Consumer protection in third pillar retirement products
Dokument Sida SAMRÅDSDOKUMENT 1 (6) TCO Datum Referens: Lena Orpana 2013-07-16 Direkttel: 08-782 92 94 E-post: lena.orpana @tco.se TCOs svar på kommissionens frågor Konsumentskydd i samband med pensionsprodukter
Läs merSvar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Svar 2 Genomlysningsprincipen (4p) Garantibelopp
Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Garantibelopp Enligt 2 kap. 10 FRL skall ett försäkringsföretag (oavsett associationsform), ha en kapitalbas när rörelsen påbörjas som minst uppgår till det
Läs merBNP = konsumtion + investeringar + export - import
Sverige är i recession nu. BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige började ha en ekonomisk kris från år 1960. Sverige hade 7 497 967 invånare 1960 och idag finns det 9 256 347. Stockholmlän
Läs merVälkommen till Max Matthiessen. Max Matthiessen är specialister på försäkringar, pensioner och kapitalplaceringar. Men det är trygghet vi levererar.
11-05-13 Välkommen till Max Matthiessen Max Matthiessen är specialister på försäkringar, pensioner och kapitalplaceringar. Men det är trygghet vi levererar. 2 Kort om Max Matthiessen 2011 Sveriges ledande
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs
Läs merKonjunkturutsikterna 2011
1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider
Läs merEtt starkt entreprenörskap i en bransch full av utmaningar
Ett starkt entreprenörskap i en bransch full av utmaningar Efter en lång karriär inom läkemedelsindustrin tog Roger Tapper klivet från att vara anställd till att starta ett eget företag. Med hjälp av kunskapen
Läs merAgenda. Välkomna. Bank- och försäkring en bransch i kraftig omvandling. Innovation inom bank parallellt med regelverkstryck
Agenda Välkomna Bank- och försäkring en bransch i kraftig omvandling Innovation inom bank parallellt med regelverkstryck Hur och varför driver Skandia samhällsutveckling Ca 15.30: Bensträckare Skandia
Läs merYrkanden Gruventreprenadavtalet
Yrkanden Gruventreprenadavtalet Maskinentreprenörerna IF Metall Flexiblare kollektivavtal - ett framtidskrav 1 (5) Avtalsrörelsen 2017 Gruventreprenadavtalet Maskinentreprenörerna IF Metall Maskinentreprenörernas
Läs merInstitutionernas fastighetsägande
Institutionernas fastighetsägande Fastigheter fortsätter att vara en bra investering i institutionernas portföljer med höga avkastningsnivåer. Fastighetsnytt har för tionde gången sammanställt fastighetsägandet
Läs merDs 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer
Näringsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 STOCKHOLM Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Sammanfattning Stiftelsen Ackordscentralen kan inte tillstyrka promemorians
Läs merNya föreskrifter och allmänna råd om information som gäller försäkring och tjänstepension
BESLUTSPROMEMORIA Datum: 2011-06-13 FI dnr 10-2144 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Nya föreskrifter
Läs merKan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme
Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme Bakgrund Utvecklingen av de europeiska välfärdsstaterna Historiskt perspektiv Bismarck och den korporativa kontinentaleuropeiska modellen
Läs merRAPPORT FRÅN FOLKSAM ÖMSESIDIG LIVFÖRSÄKRINGS DOTTERBOLAG
RAPPORT FRÅN FOLKSAM ÖMSESIDIG LIVFÖRSÄKRINGS DOTTERBOLAG 2006-04-20 Rapporten omfattar följande bolag: Förenade Liv Livförsäkrings AB (publ) Förenade Liv Gruppförsäkring AB (publ) Folksam Service AB Folksam
Läs merRörelseregler. Lektion 7 - Rörelseregler Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015. pje@vinge.se. 6555768-v1
Rörelseregler Lektion 7 - Rörelseregler Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015 Föreläsare: Per Johan Eckerberg, pje@vinge.se Disposition 1. Regelverk 2. FRL - översikt 3. FRL:s avtalsrättsliga
Läs merVem betalar inte i tid?
RAPPORT Vem betalar inte i tid? EN UNDERSÖKNING OM BETALNINGSTIDERNAS UTVECKLING BETALNINGSTIDER Innehåll Inledning... 1 Bakgrund... 2 Svenska Teknik&Designföretagen tycker... 3 Resultatredovisning och
Läs merAvtalspension SAF-LO. Innehåll - Statistik Q2 2019
Avtalspension SAF-LO Innehåll - Statistik Q2 2019 Sid 1 Antal försäkrade per bolag Sid 2 Försäkrade per bolag med överförd premie > 0 kr per 2019-06-30 Sid 3 Överförda pensionspremier per bolag 2019-01-01-2019-06-30
Läs merInför en modell för korttidsarbete
Socialdemokraterna Stockholm 2012-10-16 Inför en modell för korttidsarbete Regeringens passivitet riskerar jobben ännu en gång Hösten 2008 inleddes en våg av varsel som fick stora effekter på Sveriges
Läs merSVENSKT KVALITETSINDEX
SVENSKT KVALITETSINDEX Försäkring 2010 Dr. Johan Parmler Översikt 1 2 3 4 Introduktion SKI Kundnöjdhet Resultat Diskussion Svenskt Kvalitetsindex 2 INTRODUKTION Svenskt Kvalitetsindex 3 Svenskt Kvalitetsindex
Läs merHFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)
HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam
Läs merPTK Rådgivningstjänst funktion och hur råden tas fram
Datum 2010-04-08 PTK Rådgivningstjänst funktion och hur råden tas fram 1. Bakgrund PTK Rådgivningstjänst hjälper dig att säkerställa att du har ett pensionssparande och ett försäkringsskydd som motsvarar
Läs merSara, 32 år informatör. Adam, 41 år undersköterska. Louise, 52 år avdelningschef
Sara, 32 år informatör Adam, 41 år undersköterska Louise, 52 år avdelningschef Fotograf: Mehrdad Modiri. Vi tackar Thomas och Annika (Adam, Louise) för medverkan på bild i arbetet med broschyren Om du
Läs merAvtalspension SAF-LO Innehåll - Statistik Q1 2015
Innehåll - Statistik Q1 2015 Sid 1 Antal försäkrade per bolag Sid 2 Försäkrade per bolag med överförd premie > 0 kr Sid 3 Överförda pensionspremier per bolag Sid 4 Antal val som gjorts t.o.m. 2015-03-31
Läs merNordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen
Den glömda försäkringen Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen,
Läs merAvtalspension SAF-LO Innehåll - Statistik Q1 2019
Avtalspension SAF-LO Innehåll - Statistik Q1 2019 Sid 1 Antal försäkrade per bolag Sid 2 Försäkrade per bolag med överförd premie > 0 kr per 2019-03-31 Sid 3 Överförda pensionspremier per bolag 2019-01-01-2019-03-31
Läs merVår syn på lönebildning
Unionens lönepolitiska plattform 2016-2019 Vår lönepolitik uttrycker våra gemensamma värderingar om löneökningarnas storlek, hur dessa ska fördelas och hur vårt inflytande ska gå till. Lönepolitikens syfte
Läs merAvtalspension SAF-LO Innehåll - Statistik helår 2013
Innehåll - Statistik helår 2013 Sid 1 Antal försäkrade per bolag Sid 2 Försäkrade per bolag med överförd premie > 0 kr Sid 3 Överförda pensionspremier per bolag Sid 4 Antal val som gjorts t.o.m. 2013-12-31
Läs merAvtalspension SAF-LO. Innehåll - Statistik Q1-Q2 2018
Avtalspension SAF-LO Innehåll - Statistik Q1-Q2 2018 Sid 1 Antal försäkrade per bolag Sid 2 Försäkrade per bolag med överförd premie > 0 kr per 2018-06-30 Sid 3 Överförda pensionspremier per bolag 2018-01-01-2018-06-30
Läs merAvtalspension SAF-LO. Innehåll - Statistik Q1-Q4 2018
Avtalspension SAF-LO Innehåll - Statistik Q1-Q4 2018 Sid 1 Antal försäkrade per bolag Sid 2 Försäkrade per bolag med överförd premie > 0 kr per 2018-12-31 Sid 3 Överförda pensionspremier per bolag 2018-01-01-2018-12-31
Läs merSVENSKT KVALITETSINDEX. SKI om Försäkring. 2015-11-09, Stockholm
SVENSKT KVALITETSINDEX SKI om Försäkring, Stockholm Vad gör Svenskt Kvalitetsindex? Svenskt Kvalitetsindex Inte bara rubriksättare! SVENSKT KVALITETSINDEX 3 Svenskt Kvalitetsindex Vad gör Svenskt Kvalitetsindex?
Läs merAvtalspension SAF-LO Antal försäkrade per bolag per Sid 1(7)
Antal försäkrade per bolag per 2012-12-31 Sid 1(7) Sparform Försäkringsbolag Val Totalt antal % Antal ÅS % Antal FS 1 % Antal FS 2 % Antal FS 3 % Antal FS 4 % Trad Alecta Aktivt 194 0,01 97 0,00 Icke upphandlade
Läs merSamla dina försäkringar. Välkommen att flytta till Handelsbanken
Samla dina försäkringar Välkommen att flytta till Handelsbanken Samla dina försäkringar på ett och samma ställe Har du ett pensionssparande eller sparande i kapitalförsäkring på annat håll? Flytta dem
Läs merTill Statsrådet och chefen för Finansdepartementet
R 3944/1998 1998-03-26 Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 januari 1998 beretts tillfälle att avge yttrande över Försäkringsgarantiutredningens
Läs merKostnadsutvecklingen och inflationen
Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan
Läs merPartssamverkan för effektiva produktionssystem
Partssamverkan för effektiva produktionssystem Göran Brulin, Helix Per-Erik Ellström, Helix Lennart Svensson, Helix Kommentatorer Patrik Karlsson och Mikael Sten Stenqvist IFMetall Den svenska partsmodellen
Läs merA-kassan är till för dig som har arbete
A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras
Läs merBåda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi.
I processens inledning genomfördes ett längre seminarium där regionens och Nätverket för social ekonomis representanter diskuterade vilken typ av organisationer den kommande överenskommelsen skulle handla
Läs merAvtalspension SAF-LO. Innehåll - Statistik Q1-Q3 2018
Avtalspension SAF-LO Innehåll - Statistik Q1-Q3 2018 Sid 1 Antal försäkrade per bolag Sid 2 Försäkrade per bolag med överförd premie > 0 kr per 2018-09-30 Sid 3 Överförda pensionspremier per bolag 2018-01-01-2018-09-30
Läs merVerksamhets- och branschrelaterade risker
Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och
Läs merEn modern svensk ekonomisk historia
En modern svensk ekonomisk historia Tillväxt och omvandling under två sekel LENNART SCHÖN Fjärde upplagan iw) Studentlitteratur INNEHÅLL Förord till första upplagan 7 Förord till andra upplagan 9 Förord
Läs merPRESSINFO FÖRSÄKRING 2012 Datum: 2012-11-05 Release: Kl. 05.00
PRESSINFO FÖRSÄKRING 2012 Datum: 2012-11-05 Release: Kl. 05.00 PRESSMEDDELANDE FÖRSÄKRING 2012 SKI Svenskt Kvalitetsindex Vi visar vad som driver kunder att bli och förbli kunder. www.kvalitetsindex.se
Läs merJanuari Mars 2015 1:4 2:4 3:4 4:4. Folksam
Januari 1:4 2:4 3:4 4:4 Folksam 1 Förberedd för framtiden Folksam fortsatte att bygga sin ekonomiska styrka under årets tre första månader. Det är särskilt viktigt i dessa tider där vi, och många med oss,
Läs merVad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.
Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på
Läs merMeddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:
EU KOMMISSIONENS STANDARDISERINGSPAKET: MEDDELANDE OCH FÖRORDNING HUVUDINNEHÅLL Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem
Läs merInnehåll. Sammanfattning 2. Forsikringsselskabet Danica SFCR 1/5
Innehåll Sammanfattning 2 Forsikringsselskabet SFCR 1/5 Sammanfattning Denna sammanfattning är en översättning till svenska av sammanfattningen i -koncernens gemensamma solvens- och verksamhetsrapport.
Läs merSÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.
SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7
Läs merKommittédirektiv. Investeringsfondsfrågor. Dir. 2009:94. Beslut vid regeringssammanträde den 22 oktober 2009
Kommittédirektiv Investeringsfondsfrågor Dir. 2009:94 Beslut vid regeringssammanträde den 22 oktober 2009 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till hur ett nytt EG-direktiv om samordning
Läs merFastighetsbolagen och ekonomin
Sammanfattning Fastighetsbolagen ser nu mer optimistiskt på framtiden än vid den senaste undersökningen. Inget av de intervjuade bolagen räknar med en minskning av vare sig hyresintäkter, försäljningspriser
Läs merAvtalspension SAF-LO. Innehåll - Statistik Q1 2018
Avtalspension SAF-LO Innehåll - Statistik Q1 2018 Sid 1 Antal försäkrade per bolag Sid 2 Försäkrade per bolag med överförd premie > 0 kr per 2018-03-31 Sid 3 Överförda pensionspremier per bolag 2018-01-01-2018-03-31
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005 Så planerar småföretagen skära sina kostnader Nära vartannat småföretag planerar skära i sin kostnadsmassa under det närmaste året. Vart åttonde företag räknar
Läs merKampen för kvinnors rösträtt i Sverige
Det korta 1900-talet HITTA HISTORIEN Elevuppgift 4:4 Grundboken s. 89, 110 111 Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige Demokratins framväxt är en process som pågått under lång tid. Från slutet av 1700-talet
Läs merSammanfattning av uppföljningsrapport 2012/13:RFR6 Civilutskottet. Riksdagens uppföljning kontraheringsplikt vid tecknandet av barnförsäkringar
Sammanfattning av uppföljningsrapport 2012/13:RFR6 Civilutskottet Riksdagens uppföljning kontraheringsplikt vid tecknandet av barnförsäkringar Sammanfattning av forskningsrapport 2012/13:RFR6 3 Förord
Läs merEkonomi behandlar beteende i förhållande till mål och knapphet på resurser som har en alternativ användning.
F1 ekonomiskt perspektiv Ekonomi behandlar beteende i förhållande till mål och knapphet på resurser som har en alternativ användning. Rationalitetsantagande Knapphetsbegreppet Alternativkostnad: kostnaden
Läs mer