Staten och den privata försäkringen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Staten och den privata försäkringen"

Transkript

1 Mats Larsson och Mikael Lönnborg Staten och den privata försäkringen Begreppet den svenska modellen har främst fått karaktärisera relationen mellan arbetsmarknadens parter. Men termen kan också användas för att beskriva situationen på andra områden där stat och marknad samverkat för att nå kompromisser och samförståndslösningar. I mitten på 1900-talet växte en specifik svensk försäkringsmodell fram, där marknaden delades mellan privat och offentlig verksamhet och där privata bolag blev en del av den ekonomiska politik som fördes av den socialdemokratiska regeringen. Under och 1990-talen upplöstes modellen. Vilka blev konsekvenserna för privat försäkring? Försäkring har spelat en viktig roll för framväxten av det moderna industri- och tjänstesamhället, bland annat för att värdesäkra tillgångar men även för att öka tryggheten för enskilda individer. Genom att försäkring har varit och är en angelägenhet som berör i stort sett samtliga medborgare har statsmakterna visat ett särskilt intresse. I flertalet industriländer finns i dag en blandning av offentlig och privat försäkring till skydd för individer och för att trygga deras överlevnad vid sjukdom och ålderdom, medan sakförsäkring traditionellt hanterats av privata bolag. I Sverige började en blandning av kollektiv och individuell försäkring diskuteras politiskt i slutet av talet, men det var egentligen inte förrän under mellankrigstiden som kollektiva lösningar organiserade av statsmakterna blev politiskt viktiga. Socialdemokraterna tog successivt över frågor som drivits av socialliberala intressen och utvecklade de statliga sociala åtagandena till ett mer homogent system av socialförsäkringar. För ett stort antal människor innebar socialförsäkringssystemet att de för första gången omfattades av ett försäkringsskydd för olycka och ålderdom. Detta innebar emellertid inte att det saknades privata försäkrings alternativ. Dessa hade ofta tillkommit för att tillgodose efterfrågan på för säkringsskydd från över- och medel klass, men successivt inbegreps även arbetarklassen i dessa privata initiativ. INFÖRANDET AV en ny billigare typ av personförsäkring (folkförsäkring) från slutet av 1800-talet gjorde det möjligt även för mindre bemedlade att skaffa sig liv- eller pensionsförsäkring, och från mellankrigstiden var det inte ovanligt att arbetsgivarna löste sjukoch arbetsskadeförsäkringar för sina anställda. Detta gav inte bara en säkerhet för individen utan bidrog också till att den försäkrade fick en säkrare ställning och kunde arbeta mer effektivt, det vill säga bidrog till att företagets ekonomiska utfall blev bättre. Bakom statens framträdande roll på personförsäkringsområdet låg unge- 14 Framtider 2/2006

2 fär samma tankegång. Det sociala skydds nätet skapade en grundtrygghet som var viktig för att underbygga den ekonomiska tillväxten. Satsningar på det socialpolitiska området betraktades som investeringar i framtida ekonomisk utveckling. Organiseringen av det offentliga försäkringssystemet byggde på politiska beslut, men förutsatte nära kontakter med företrädare för försäkringsbranschen likaväl som med arbetsmarknadens parter och andra intresseorganisationer. Inom systemet fanns grunden för en motsättning mellan offentliga och privata intressen på grund av konkurrens om samma marknader men också möjligheten att skapa komplementära lösningar mellan privat och offentlig verksamhet. UNDER DE SENASTE dryga femtio åren har det svenska försäkringssystemet genomlevt två avgörande förändringsperioder. Den första inträffade i slutet av 1940-talet och början av 1950-talet i samband med att försäkringsmarknaden blev föremål för omfattande reglering samtidigt som den offentliga försäkringen byggdes ut. Den andra inleddes under 1980-talet då delar av den reglering som styrt försäkringsmarknaden avvecklades samtidigt som den offentliga försäkringen delvis försämrades. Denna omvandling har fortsatt in på 2000-talet. Mellan det sena 1940-talet och 1980-talet var försäkringssystemet ställt under statlig kontroll. Politiken visavi den privata försäkringsbranschen grundades på en tydlig statlig maktutövning, där lagstiftning och politiskt motiverade styråtgärder utgjorde verktyg för staten. FOTO: JEPPE WIKSTRÖM/PRESSENS BILD. Statens maktutövning visade sig även i den så kallade riksbanksregleringen som infördes på 1950-talet. Syftet var att styra räntesättning och kreditgivning på finansmarknaden. Framtider 2/

3 Utgångspunkten för statens stärkta position var hotet om en nationalisering av de privata bolagen. Frågan väcktes redan under 1930-talet men avvisades då av riksdagen, men genom tillsättningen av en politiskt sammansatt försäkringskommitté 1945 fick förstatligandet ny aktualitet. I uppdraget ingick bland annat att se om ett statligt ägande kunde effektivisera branschen och ge billigare försäkringar för allmänheten, men även underlätta statens mobilisering och fördelning av kapital. I det slutgiltiga förslaget från 1949 avvisades vis serligen sådana åtgärder, men ho tet hade förmått de privata bolagen att på egen hand genomföra rationaliseringar. En annan effekt av hotet om nationalisering var att införandet av en ny försäkringsrörelselag 1948 underlättades. I lagen utvecklades den offentliga kontrollen av det privata försäkringsväsendet påtagligt. Styrningen utgick från flera nya principer som låg till grund för tillsynsmyndighetens försäkringsinspektionens övervakning av marknaden. Bland annat infördes en mer restriktiv etableringskontroll (behovsprincipen) och en kon troll av försäkringsbolagens premiesättning (skälighetsprincipen). Målet med detta var framför allt att effektivisera privat försäkring, genom att administrativa åtgärder och statlig tillsyn ersatte marknadens självreglerande förmåga. EN NATURLIG FRÅGA är varför branschen så enkelt accepterade denna ökade statliga inblandning. Förklaringen var att lagstiftningen innehöll en blandning av piska och morot. Moroten låg i att lagstiftningen i viss utsträckning tillät en utvecklad verksamhet, bland annat vidgades bolagens möjligheter att placera kapital i aktier. Särskilt för större, redan etablerade bolag innebar Pensionsförsäkringar har de senaste drygt tio åren varit ett starkt växande affärsområde för försäkringsbolagen. dessutom behovsprincipen ett skydd mot konkurrens från nya bolag. Piskan utgjordes av att tidsandan i samhället verkade för en ökad statlig kontroll av privat verksamhet och att hotet om nationalisering fanns i högsta grad levande. Mot denna bakgrund framstod dessa lagändringar som relativt enkla att acceptera. Den offentliga maktutövningen kom också till uttryck i den så kallade riksbanksregleringen. Denna infördes i början av 1950-talet och syftade till att styra räntesättning och kreditgivning på finansmarknaden. Styråtgärderna tillkom ursprungligen genom informella diskussioner mellan riksbanken och marknadens aktörer, där riksbanken kunde utnyttja sin starka ställning genom en kombination av förmaningar, hot och order. Försäkringsbolagen berördes framför allt av införandet av den så kallade placeringsplikten, vilken innebar att riksbanken efter politiska prio ri tering ar kunde styra bolagens kapi talförvaltning i önskad riktning, främst mot lågförräntande bostadsobligationer. Placeringsplikten genomfördes med hjälp av en frivillig överenskommelse, där riksbanken hotade med formell lagstiftning om bolagen inte följde direktiven. Sammanfattningsvis kan konstateras att den svenska försäkringsmodellen inte byggde på samförstånd utan på statens starka maktställning. UNDER och 1950-talen tillkom flera socialförsäkringsreformer tack vare politisk konsensus mellan riksdagens partier. Det var först i samband FOTO: STIG HAMMARSTEDT/PRESSENS BILD. 16 Framtider 2/2006

4 med införandet av ATP som de grundläggande skillnaderna mellan partierna tydliggjordes. Efter flera misslyckade försök att nå en kompromiss om en ny offentlig pensionsförsäkring, växte tre alternativ fram som visade klyftorna mellan olika samhällsgrupper. Till skillnad från andra reformer drevs denna genom folkomröstning till sin politiska spets. Högern och folkpartiet såg en möjlighet att slå in en kil mellan regeringskoalitionens partier, socialdemokraterna och centerpartiet, medan socialdemokraterna om deras pensionsalternativ segrade skulle vinna en omfattande goodwill hos fackliga organisationer och löntagare. Det senare visade sig också bli fallet. Införandet av ATP bidrog sanno likt till att stärka socialdemokraternas makt innehav för lång tid framöver, och ATP blev också en skiljelinje för utformningen av den framtida socialförsäkringen. Det system som utvecklades framför allt under 1950-talet kom att styra den privata försäkringen i Sverige fram till 1980-talet. Konsekvenserna för försäkringsmarknaden var också omfattande. Statlig styrning i kombination med osäkerhet om hur nya regler och Avreglering av försäkringsmarknaden. marknadssituationer skulle tolkas uppmuntrade det kartellsamarbete som redan fanns mellan bolagen. Eftersom den svenska marknaden präglades av oligopoltendenser sökte sig många större bolag också ut på den internationella marknaden för att utveckla sina försäkringsrörelser. Den potentiella marknad som hade funnits på de områden där socialförsäkringssystemet utvecklades var åtminstone för en tid förlorade för privat försäkring. Men samtidigt öppnade tillkomsten av offentliga försäkringar möjlighet för privata kompletterande försäkringslösningar, i första hand genom olika arbetsmarknadsförsäkringar. Allt eftersom tillväxten i den svenska ekonomin avtog och inflationen ökade kom även tilltron till ATP-systemet att minska, vilket öppnade marknaden för nya privata lösningar. Gradvis underminerades den svenska försäkringsmodellen genom försämrad ekonomisk tillväxt och internationell avreglering av finansmarknaden. De institutionella förändringarna skedde emellertid relativt långsamt, åtminstone jämfört med bankmarknaden, och hade en tydlig koppling till medlemskapet i EU (faktaruta) avskaffades den etableringskontroll som fanns inbyggd i behovsprincipen avskaffas placeringsplikten tilläts försäkringsmäklare etablera sig på den svenska marknaden introducerades även fondförsäkringar blev det möjligt för försäkringsbolag att bedriva annan verksamhet än försäkringsrörelse inleddes även införandet av EU:s försäkringslagstiftning infördes EU:s solvensregler för försäkringsverksamhet; samtidigt tillkom principen om en enda auktorisation och hemlandstillsyn för försäkringsbolag på EU-marknaden vilket öppnade den svenska marknaden för utländsk konkurrens avskaffades skälighetsprincipen. Avregleringen av finansmarknaden och anslutningen till EU medförde i praktiken en avveckling av den svenska försäkringsmo dellen. Vi ska här kort sammanfatta de vikti gaste tendenserna. DEN MEST OMFATTANDE förändringen av den offentliga försäkringen var pensionsreformen på 1990-talet som förutom att den återupprättade den svenska samförståndsandan även gav banker, försäkringsbolag och fondbolag möjlighet att konkurrera på en marknad som tidigare varit förbehållen AP-fonderna. Detta har gett försäkringstagarna större valfrihet. Vi menar att denna utveckling kom mer att bli än tydligare i framtiden. Valfrihet och kombinationer av privat och offentlig försäkring blir vanligare även inom andra personförsäkringsområden, vilket ytterligare kommer att befästa det ömsesidiga beroendet mellan offentligt och privat. De privata försäkringstjänsterna kan också förväntas ändra karaktär. Den stora gruppen tjänster utgörs liksom tidigare av standardiserade produkter, men specialsydda försäkringar efter kundernas önskemål blir antagligen allt vanligare en effekt av att datorisering gjort riskbedömning betydligt enklare. Redan i slutet på 1980-talet börja de svenska försäkringsbolag efter omfattande förluster dra sig tillbaka från utländska marknader. Denna utveckling var särskilt förvånande med tanke på att i stort sett alla institutionella hinder för utlandsverksamhet för svunnit. Detta antyder att de svenska bolagen inte var särskilt väl rustade att mö ta konkurrens utifrån. Fokuseringen kom mer sannolikt i framtiden att ligga på den inhemska marknaden, men det finns också möjlighet till närmare samarbete mellan nordiska ömsesidiga bolag för att möta konkurren- Framtider 2/

5 sen från kapitalstarka internationella aktörer. Efter avregleringen har konkurrensen ökat även på hemmamarknaden, samtidigt som bolagen fått allt större möjlighet att utveckla sina verksamheter i nya riktningar. Inlåsningseffekterna som följde av den tidigare statliga styrningen har ersatts av en ny tilltro till marknadslösningar. De svenska försäkringsbolagen har emellertid inte visat sig vara särskilt konkurrenskraftiga, varken i relation till utländska aktörer eller till de svenska bankerna. Detta demonstrerades bland annat av SE-bankens köp av Trygg-Hansa och försäljningen av Trygg-Hansa sakförsäkring till den danska försäkringskoncernen Codan. Ett annat exempel var ägarförändringen i Sveriges största försäkringskoncern Skandia där sakförsäkringsrörelsen ombildades till If, som numera ägs av finska försäkringsbolaget Sampo, och där det kvarvarande Skandia kontrolleras av sydafrikanska Old Mutual. För de båda ömsesidiga ägda av sina försäkringstagare storbolagen Länsförsäkringar och Folksam är möjligheten till liknande strukturaffärer mindre, och man kan därför förmoda att de i ett längre perspektiv har större överlevnadsförmåga som självstän diga aktörer än försäkringsaktiebolagen. MED DESSA strukturella förändringar har en ny period inletts för privat försäkring, där svensk försäkringsverksamhet allt mer kommer att integreras med globala försäkringsrörelser. Detta innebär en koncentration till stora internationella bolag samtidigt som verksamheter som inte passar in i deras koncept säljs. Vi får således en parallell fragmentisering av privat försäkring där det även finns utrymme för specialbolag. Den svenska marknaden kommer därigenom att allt mer likna Trygg-Hansa och Skandia var tidigare stora inom sakförsäkringar. Dessa verksamheter är numera sålda till ett danskt respektive finskt bolag. de vi finner i andra västeuropeiska länder. En del av svensk privatförsäkrings problem kan sannolikt återkopplas till den inlåsning som branschen upplevde Statens försök att genom administrativa åtgärder skapa en konkurrenssituation verkar mot denna bakgrund ha varit tämligen misslyckade. Inte heller det ömsesidiga beroendet mellan privat och offentlig försäkring förefaller ha skapat tillräcklig grund för att utveckla och konsolidera de svenska försäkringsbolagen. Mats Larsson är professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och Mikael Lönnborg är forskare i samma ämne vid Södertörns högskola. LITTERATURTIPS Grip, Gunvall (1991), Fondförsäkringsfrågan. Om livförsäkringar med anknytning till värdepappersfonder. Stockholm: Assurans. Kuuse, Jan och Kent Olsson (2000), Ett sekel med Skandia. Stockholm: Skandia. Larsson, Mats, Mikael Lönnborg och Sven- Erik Svärd (2005), Den svenska försäkringsmodellens uppgång och fall. Stockholm: Svenska Försäkringsföreningens Förlag. Lundberg, Urban (2003), Juvelen i kronan. Socialdemokraterna och den allmänna pensionen. Stockholm: Hjalmarsson & Högberg. Palme, Joakim, red. (2001), Hur blev den stora kompromissen möjlig? Politiken bakom den svenska pensionsreformen. Stockholm: Pensionsforum. FOTO: LENNART HYSE/PRESSENS BILD. 18 Framtider 2/2006

Staten, försäkringsbolagen och marknaden svensk försäkring efter andra världskriget

Staten, försäkringsbolagen och marknaden svensk försäkring efter andra världskriget Staten, försäkringsbolagen och marknaden svensk försäkring efter NFT andra världskriget 4/2005 Staten, försäkringsbolagen och marknaden svensk försäkring efter andra världskriget av Mats Larsson, Mikael

Läs mer

FRÅN SKANDIA TILL SKANDIA

FRÅN SKANDIA TILL SKANDIA FRÅN SKANDIA TILL SKANDIA HUR SKYDDAR VI FÖRSÄKRINGSTAGARNAS INTRESSE? Folksams konferens Ömsesidighet Historiska museet, 20 maj 2014 Per Johan Eckerberg, Advokatfirman Vinge The information contained

Läs mer

Ömsesidig försäkringsverksamhet i den svenska försäkringsmodellen

Ömsesidig försäkringsverksamhet i den svenska försäkringsmodellen NFT 1/2007 Ömsesidig försäkringsverksamhet i den svenska försäkringsmodellen av Mats Larsson och Mikael Lönnborg Mats Larsson mats.larsson@ekhist.uu.se Ömsesidig försäkring har en lång tradition och spelar

Läs mer

Bolagets firma Org nr Inst nr År AFA Livförsäkringsaktiebolag 502000-9659 21014 2011

Bolagets firma Org nr Inst nr År AFA Livförsäkringsaktiebolag 502000-9659 21014 2011 AFA Livförsäkringsaktiebolag 502000-9659 21014 2011 - förmånsbestämd Alecta pensionsförsäkring, ömsesidigt 502014-6865 21002 2011 - förmånsbestämd Allmänna Änke- och Pupillkassan i Sverig 502000-5202 21010

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009 Kommittédirektiv Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten Dir. 2009:5 Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009 Sammanfattning av uppdraget En utredare ska närmare analysera förutsättningarna

Läs mer

Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010

Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010 Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010 Fråga 1 Socialförsäkring På socialförsäkringsområdet administreras försäkringarna av myndigheter och ansvaret för försäkringarna kan ytterst härledas till svenska

Läs mer

Utvecklingspotential för Personriskförsäkringar på individmarknaden

Utvecklingspotential för Personriskförsäkringar på individmarknaden Utvecklingspotential för Personriskförsäkringar på individmarknaden Yrkesförberedande Praktik Pol-kand i nationalekonomi och statsvetenskap Sofia Karlsson 880307-1961 1 Praktikrapport Arbetsgivare: Folksam,

Läs mer

Förlängd övergångsperiod för understödsföreningar

Förlängd övergångsperiod för understödsföreningar Promemoria Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Förlängd övergångsperiod för understödsföreningar Fi2017/00532/FPM Februari 2017 1 Innehållsförteckning 1 Lagtext... 4 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Ansökan om delägarskap för Luleå kommun i Svenska Kommun Försäkrings AB

Ansökan om delägarskap för Luleå kommun i Svenska Kommun Försäkrings AB Kommunstyrelsen 2009-03-16 62 144 Arbets- och personalutskottet 2009-02-23 53 111 Dnr 09.113-10 marskf11 Ansökan om delägarskap för Luleå kommun i Svenska Kommun Försäkrings AB Bilagor: Bolagsordning Aktieägaravtal

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX. Försäkring 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se

SVENSKT KVALITETSINDEX. Försäkring 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX Försäkring 2014 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterliga information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta; Johan Parmler, Projektledare

Läs mer

Välkommen! Kvartalsträff Folksam med dotterföretag. Stockholm, 10 maj 2016

Välkommen! Kvartalsträff Folksam med dotterföretag. Stockholm, 10 maj 2016 Välkommen! Kvartalsträff Folksam med dotterföretag Stockholm, 10 maj 2016 1. Våra marknader Nr 1 på livförsäkringsmarknaden Nr 3 på sakförsäkringsmarknaden Folksam 16,6% LF 30,1% Skandia 13,8% If 18,2%

Läs mer

Att prissätta olika risker är inte diskriminering

Att prissätta olika risker är inte diskriminering 2011-11-22 Ståndpunkts-PM: Att prissätta olika risker är inte diskriminering 1 (9) Sammanfattning Privat försäkringsverksamhet handlar om att identifiera och prissätta risker. Riskbedömning är en metod

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Presentation av: Elisabeth Sasse

Presentation av: Elisabeth Sasse Folksam Presentation av: Elisabeth Sasse Stockholm, 28/8-2012 1 Folksam presentation 2012-08-28 Folksam det här är vi Folksam är ömsesidigt Det betyder att vi ägs av våra kunder 10 försäkringsbolag 33

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Svensk modell i förändring

Det svenska politiska systemet. Svensk modell i förändring Det svenska politiska systemet Svensk modell i förändring Uppläggning Kärnkraftsfrågan Striden om löntagarfonderna EU-medlemskapet Reformer av välfärdsstaten Kärnkraftsfrågan Kärnkraften central i svensk

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Begreppsröran. Lektion 6 Begreppsröran Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015. Föreläsare: Per Johan Eckerberg pje@vinge.

Begreppsröran. Lektion 6 Begreppsröran Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015. Föreläsare: Per Johan Eckerberg pje@vinge. Begreppsröran Lektion 6 Begreppsröran Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015 Föreläsare: Per Johan Eckerberg pje@vinge.se Disposition 1. Grundläggande begrepp 2. Företagsformer 3. Försäkringstyper

Läs mer

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92 2013-09-27 R.52.13 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92 Sveriges Akademikers Centralorganisation har beretts

Läs mer

Klicka på loggan för att se flyttinformation

Klicka på loggan för att se flyttinformation Klicka på loggan för att se flyttinformation För att flytta krävs att du har på din nuvarande pensionsförsäkring. Innan du gör en flyttbegäran är det bra om du kontaktar ditt försäkringsbolag och frågar

Läs mer

INFLATIONSRAPPORT 2002:3

INFLATIONSRAPPORT 2002:3 LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGEN I samband med den kraftiga nedgången på världens börser de senaste åren, har livförsäkringsbolagen och deras allt mindre värda aktietillgångar hamnat i fokus. Frågor har rests om

Läs mer

FRÅN FOLKSAM TILL FOLKSAM

FRÅN FOLKSAM TILL FOLKSAM FRÅN FOLKSAM TILL FOLKSAM HUR SÄKERSTÄLLER VI FÖRSÄKRINGSTAGARNAS INFLYTANDE? Folksams konferens Ömsesidighet Historiska museet, 20 maj 2014 Per Johan Eckerberg, Advokatfirman Vinge The information contained

Läs mer

Svar på frågor från SKL beträffande avtal om pensionsförsäkring

Svar på frågor från SKL beträffande avtal om pensionsförsäkring Svar på frågor från SKL beträffande avtal om pensionsförsäkring med fortlöpande premieinbetalning och om partiell inlösen av pensionsutfästelse Inledning Det finns ett behov av ökad kunskap om de alternativ

Läs mer

Vår syn på lönebildning

Vår syn på lönebildning Unionens lönepolitiska plattform 2016-2019 Vår lönepolitik uttrycker våra gemensamma värderingar om löneökningarnas storlek, hur dessa ska fördelas och hur vårt inflytande ska gå till. Lönepolitikens syfte

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Meddelandet är kommissionens uppföljning av grönboken om kompletterande pensionsskydd, som var ett debattunderlag. Någon rättslig grund anges inte.

Meddelandet är kommissionens uppföljning av grönboken om kompletterande pensionsskydd, som var ett debattunderlag. Någon rättslig grund anges inte. Faktapromemoria 2000-01-31 Finansdepartementet Försäkringsenheten Johan Lundström Hovrättsassessor Telefon 08-405 13 67 Telefax 08-796 90 98 E-post: johan.lundstrom@finance.ministry.se Faktapromemoria

Läs mer

Kommittédirektiv. Ökad frihet för universitet och högskolor. Dir. 2007:158. Beslut vid regeringssammanträde den 22 november 2007

Kommittédirektiv. Ökad frihet för universitet och högskolor. Dir. 2007:158. Beslut vid regeringssammanträde den 22 november 2007 Kommittédirektiv Ökad frihet för universitet och högskolor Dir. 2007:158 Beslut vid regeringssammanträde den 22 november 2007 Sammanfattning av uppdraget En utredare ska lämna förslag till en eller flera

Läs mer

Föreläsning, 15 februari 2013 Tom Petersson

Föreläsning, 15 februari 2013 Tom Petersson Företagsfinansiering från sparbankslån till derivat Föreläsning, 15 februari 2013 Tom Petersson 1 Företagsfinansiering igår, idag och imorgon Konkreta exempel på hur företag och företagare löst sina finanseringsbehov

Läs mer

Beskrivning av Carnegie Pension & Försäkring

Beskrivning av Carnegie Pension & Försäkring Beskrivning av Carnegie Pension & Försäkring Allmänt Carnegie Pension & Försäkring är en enhet inom Carnegie Investment Bank AB (publ) ( Carnegie ). Vi verkar på den svenska pensionsmarknaden med målsättningen

Läs mer

Avtalspension SAF-LO Innehåll - Statistik Q1 2014

Avtalspension SAF-LO Innehåll - Statistik Q1 2014 Innehåll - Statistik Q1 2014 Sid 1 Antal försäkrade per bolag Sid 2 Försäkrade per bolag med överförd premie > 0 kr Sid 3 Överförda pensionspremier per bolag Sid 4 Antal val som gjorts t.o.m. 2014-03-31

Läs mer

Folksam med dotterbolag

Folksam med dotterbolag Folksam med dotterbolag Finansmarknadsträff Stockholm, 5 november 2014 Q1-Q3 2014 Fortsatt stark premietillväxt och kundnöjdhet 2 Tite l på Stark efterfrågan inom alla områden Total premievolym miljarder

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Avtalspension SAF-LO Antal försäkrade per bolag per 2013-03-31 Sid 1(7)

Avtalspension SAF-LO Antal försäkrade per bolag per 2013-03-31 Sid 1(7) Antal försäkrade per bolag per 2013-03-31 Sid 1(7) Sparform Försäkringsbolag Val Totalt antal % Antal ÅS % Antal FS 1 % Antal FS 2 % Antal FS 3 % Antal FS 4 % Trad Alecta Aktivt 191 0,01 96 0,00 Icke upphandlade

Läs mer

Avtalspension SAF-LO Antal försäkrade per bolag per 2013-06-30 Sid 1(7)

Avtalspension SAF-LO Antal försäkrade per bolag per 2013-06-30 Sid 1(7) Antal försäkrade per bolag per 2013-06-30 Sid 1(7) Sparform Försäkringsbolag Val Totalt antal % Antal ÅS % Antal FS 1 % Antal FS 2 % Antal FS 3 % Antal FS 4 % Trad Alecta Aktivt 192 0,01 98 0,00 Icke upphandlade

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX. SKI om Försäkring. 2015-11-09, Stockholm

SVENSKT KVALITETSINDEX. SKI om Försäkring. 2015-11-09, Stockholm SVENSKT KVALITETSINDEX SKI om Försäkring, Stockholm Vad gör Svenskt Kvalitetsindex? Svenskt Kvalitetsindex Inte bara rubriksättare! SVENSKT KVALITETSINDEX 3 Svenskt Kvalitetsindex Vad gör Svenskt Kvalitetsindex?

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX

SVENSKT KVALITETSINDEX SVENSKT KVALITETSINDEX Försäkring 2010 Dr. Johan Parmler Översikt 1 2 3 4 Introduktion SKI Kundnöjdhet Resultat Diskussion Svenskt Kvalitetsindex 2 INTRODUKTION Svenskt Kvalitetsindex 3 Svenskt Kvalitetsindex

Läs mer

Historik för Ägarföreningen ProSkandia. Det här är ett utdrag ur Programförklaringen mars 2015.

Historik för Ägarföreningen ProSkandia. Det här är ett utdrag ur Programförklaringen mars 2015. Historik för Ägarföreningen ProSkandia Det här är ett utdrag ur Programförklaringen mars 2015. Inledning Skandia är ett kundägt ömsesidigt bolag med ett fullmäktige som högsta instans. Detta ger 1.4 miljoner

Läs mer

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Verksamhets- och branschrelaterade risker Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och

Läs mer

Remissyttrande över Promemoria om en ny Försäkringsrörelselag (Ds 2009:55)

Remissyttrande över Promemoria om en ny Försäkringsrörelselag (Ds 2009:55) TJÄNSTESTÄLLE HANDLÄGGARE DATUM DOKUMENT ID Kansliet Westerlund/Pow 2010-02-05 HUVUDMOTTAGARE Finansdepartementet BIMOTTAGARE 103 33 Stockholm Remissyttrande över Promemoria om en ny Försäkringsrörelselag

Läs mer

Försäkrings AB Avanza Pension Försäkringstekniska riktlinjer

Försäkrings AB Avanza Pension Försäkringstekniska riktlinjer Försäkrings AB Avanza Pension Försäkringstekniska riktlinjer Gällande fr. o m 2011-05-02 1 Innehållsförteckning Försäkringstekniska riktlinjer... 3 1 Övergripande... 3 1.2 Omfattning... 3 1.3 Försäkringstekniskt

Läs mer

Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige

Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige Det korta 1900-talet HITTA HISTORIEN Elevuppgift 4:4 Grundboken s. 89, 110 111 Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige Demokratins framväxt är en process som pågått under lång tid. Från slutet av 1700-talet

Läs mer

Konsumentskydd i samband med pensionsprodukter inom den tredje pelaren. Consumer protection in third pillar retirement products

Konsumentskydd i samband med pensionsprodukter inom den tredje pelaren. Consumer protection in third pillar retirement products Dokument Sida SAMRÅDSDOKUMENT 1 (6) TCO Datum Referens: Lena Orpana 2013-07-16 Direkttel: 08-782 92 94 E-post: lena.orpana @tco.se TCOs svar på kommissionens frågor Konsumentskydd i samband med pensionsprodukter

Läs mer

PRESSINFO FÖRSÄKRING 2012 Datum: 2012-11-05 Release: Kl. 05.00

PRESSINFO FÖRSÄKRING 2012 Datum: 2012-11-05 Release: Kl. 05.00 PRESSINFO FÖRSÄKRING 2012 Datum: 2012-11-05 Release: Kl. 05.00 PRESSMEDDELANDE FÖRSÄKRING 2012 SKI Svenskt Kvalitetsindex Vi visar vad som driver kunder att bli och förbli kunder. www.kvalitetsindex.se

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Försäkringsmarknaden 2015-11-04. Mats Galvenius Vice vd Svensk Försäkring mats.galvenius@insurancesweden.se

Försäkringsmarknaden 2015-11-04. Mats Galvenius Vice vd Svensk Försäkring mats.galvenius@insurancesweden.se Försäkringsmarknaden 2015-11-04 Mats Galvenius Vice vd Svensk Försäkring mats.galvenius@insurancesweden.se Försäkringsmarknaden - innehåll 1. Översikt av försäkringsbranschen 2. Livförsäkringsmarknaden

Läs mer

Yttrande över lagrådsremiss om Ändringar i premiepensionssystemet

Yttrande över lagrådsremiss om Ändringar i premiepensionssystemet 2009-06-08 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm Till Finansdepartementet (Fi2005/5690) Yttrande över lagrådsremiss om Ändringar i premiepensionssystemet Fondbolagens förening

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Januari Mars 2015 1:4 2:4 3:4 4:4. Folksam

Januari Mars 2015 1:4 2:4 3:4 4:4. Folksam Januari 1:4 2:4 3:4 4:4 Folksam 1 Förberedd för framtiden Folksam fortsatte att bygga sin ekonomiska styrka under årets tre första månader. Det är särskilt viktigt i dessa tider där vi, och många med oss,

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:258 av Ali Esbati m.fl. (V) Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

RAPPORT FRÅN FOLKSAM ÖMSESIDIG LIVFÖRSÄKRINGS DOTTERBOLAG

RAPPORT FRÅN FOLKSAM ÖMSESIDIG LIVFÖRSÄKRINGS DOTTERBOLAG RAPPORT FRÅN FOLKSAM ÖMSESIDIG LIVFÖRSÄKRINGS DOTTERBOLAG 2006-04-20 Rapporten omfattar följande bolag: Förenade Liv Livförsäkrings AB (publ) Förenade Liv Gruppförsäkring AB (publ) Folksam Service AB Folksam

Läs mer

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar: EU KOMMISSIONENS STANDARDISERINGSPAKET: MEDDELANDE OCH FÖRORDNING HUVUDINNEHÅLL Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem

Läs mer

Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Svar 2 Genomlysningsprincipen (4p) Garantibelopp

Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Svar 2 Genomlysningsprincipen (4p) Garantibelopp Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Garantibelopp Enligt 2 kap. 10 FRL skall ett försäkringsföretag (oavsett associationsform), ha en kapitalbas när rörelsen påbörjas som minst uppgår till det

Läs mer

Remiss: Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49)

Remiss: Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49) Handläggare: Frida Lundberg Datum: 2013-11-14 Dnr: PU2-2/1314 Remiss: Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49) Sveriges förenade studentkårer (SFS) har fått möjlighet

Läs mer

Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn. Construction Management

Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn. Construction Management Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn Innovationsbegreppet Innovationsprocess Idé/uppfinning + Utveckling + Implementering = Innovation Innovationer Brett spann på vad innovationer är Radikala

Läs mer

Inför en modell för korttidsarbete

Inför en modell för korttidsarbete Socialdemokraterna Stockholm 2012-10-16 Inför en modell för korttidsarbete Regeringens passivitet riskerar jobben ännu en gång Hösten 2008 inleddes en våg av varsel som fick stora effekter på Sveriges

Läs mer

Avtalspension SAF-LO Innehåll - Statistik Q1 2015

Avtalspension SAF-LO Innehåll - Statistik Q1 2015 Innehåll - Statistik Q1 2015 Sid 1 Antal försäkrade per bolag Sid 2 Försäkrade per bolag med överförd premie > 0 kr Sid 3 Överförda pensionspremier per bolag Sid 4 Antal val som gjorts t.o.m. 2015-03-31

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

2009-04. Välj din pension själv

2009-04. Välj din pension själv 6 2009-04 Välj din pension själv Välj din pension själv När du så småningom går i pension kommer den ålderspension som betalas ut till dig att komma från två håll: Allmän pension och avtals-/tjänstepension.

Läs mer

Välkommen till Max Matthiessen. Max Matthiessen är specialister på försäkringar, pensioner och kapitalplaceringar. Men det är trygghet vi levererar.

Välkommen till Max Matthiessen. Max Matthiessen är specialister på försäkringar, pensioner och kapitalplaceringar. Men det är trygghet vi levererar. 11-05-13 Välkommen till Max Matthiessen Max Matthiessen är specialister på försäkringar, pensioner och kapitalplaceringar. Men det är trygghet vi levererar. 2 Kort om Max Matthiessen 2011 Sveriges ledande

Läs mer

BNP = konsumtion + investeringar + export - import

BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige är i recession nu. BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige började ha en ekonomisk kris från år 1960. Sverige hade 7 497 967 invånare 1960 och idag finns det 9 256 347. Stockholmlän

Läs mer

Juridikseminariet - nyheter inom försäkringsreglering!

Juridikseminariet - nyheter inom försäkringsreglering! Published on Svenska Försäkringsföreningen (http://forsakringsforeningen.se) Hem > Juridikseminariet - nyheter inom försäkringsreglering! Juridikseminariet - nyheter inom försäkringsreglering! Juridikseminariet

Läs mer

Avtalspension SAF-LO Innehåll - Statistik helår 2013

Avtalspension SAF-LO Innehåll - Statistik helår 2013 Innehåll - Statistik helår 2013 Sid 1 Antal försäkrade per bolag Sid 2 Försäkrade per bolag med överförd premie > 0 kr Sid 3 Överförda pensionspremier per bolag Sid 4 Antal val som gjorts t.o.m. 2013-12-31

Läs mer

Agenda. Välkomna. Bank- och försäkring en bransch i kraftig omvandling. Innovation inom bank parallellt med regelverkstryck

Agenda. Välkomna. Bank- och försäkring en bransch i kraftig omvandling. Innovation inom bank parallellt med regelverkstryck Agenda Välkomna Bank- och försäkring en bransch i kraftig omvandling Innovation inom bank parallellt med regelverkstryck Hur och varför driver Skandia samhällsutveckling Ca 15.30: Bensträckare Skandia

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning. Dir. 2011:25. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011

Kommittédirektiv. Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning. Dir. 2011:25. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Kommittédirektiv Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning Dir. 2011:25 Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur patientens

Läs mer

Partssamverkan för effektiva produktionssystem

Partssamverkan för effektiva produktionssystem Partssamverkan för effektiva produktionssystem Göran Brulin, Helix Per-Erik Ellström, Helix Lennart Svensson, Helix Kommentatorer Patrik Karlsson och Mikael Sten Stenqvist IFMetall Den svenska partsmodellen

Läs mer

Avtalspension SAF-LO Antal försäkrade per bolag per Sid 1(7)

Avtalspension SAF-LO Antal försäkrade per bolag per Sid 1(7) Antal försäkrade per bolag per 2012-12-31 Sid 1(7) Sparform Försäkringsbolag Val Totalt antal % Antal ÅS % Antal FS 1 % Antal FS 2 % Antal FS 3 % Antal FS 4 % Trad Alecta Aktivt 194 0,01 97 0,00 Icke upphandlade

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Europaparlamentets och Rådets förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation

Europaparlamentets och Rådets förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Europaparlamentets och Rådets förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om information som gäller försäkring och tjänstepension

Nya föreskrifter och allmänna råd om information som gäller försäkring och tjänstepension BESLUTSPROMEMORIA Datum: 2011-06-13 FI dnr 10-2144 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Nya föreskrifter

Läs mer

Sara, 32 år informatör. Adam, 41 år undersköterska. Louise, 52 år avdelningschef

Sara, 32 år informatör. Adam, 41 år undersköterska. Louise, 52 år avdelningschef Sara, 32 år informatör Adam, 41 år undersköterska Louise, 52 år avdelningschef Fotograf: Mehrdad Modiri. Vi tackar Thomas och Annika (Adam, Louise) för medverkan på bild i arbetet med broschyren Om du

Läs mer

Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme

Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme Bakgrund Utvecklingen av de europeiska välfärdsstaterna Historiskt perspektiv Bismarck och den korporativa kontinentaleuropeiska modellen

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2012/13:RFR6 Civilutskottet. Riksdagens uppföljning kontraheringsplikt vid tecknandet av barnförsäkringar

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2012/13:RFR6 Civilutskottet. Riksdagens uppföljning kontraheringsplikt vid tecknandet av barnförsäkringar Sammanfattning av uppföljningsrapport 2012/13:RFR6 Civilutskottet Riksdagens uppföljning kontraheringsplikt vid tecknandet av barnförsäkringar Sammanfattning av forskningsrapport 2012/13:RFR6 3 Förord

Läs mer

Fiberreglering hotar Bredbandsutbyggnaden. Jörgen Sandström

Fiberreglering hotar Bredbandsutbyggnaden. Jörgen Sandström Fiberreglering hotar Bredbandsutbyggnaden Jörgen Sandström Därför äger och bygger kommunerna bredband Hindra inte kommunerna att fortsätta bygga Se till att Att kommunerna får bygga utanför kommungränsen

Läs mer

Länsförsäkringar ABs förvärv av Länsförsäkringar Fondliv från Länsförsäkringar Liv klart satsning för att bli företagarnas bästa pensionspartner

Länsförsäkringar ABs förvärv av Länsförsäkringar Fondliv från Länsförsäkringar Liv klart satsning för att bli företagarnas bästa pensionspartner Stockholm den 27 oktober 2011 Sida 1 (5) PRESSINFORMATION Länsförsäkringar ABs förvärv av Länsförsäkringar Fondliv från Länsförsäkringar Liv klart satsning för att bli företagarnas bästa pensionspartner

Läs mer

Rörelseregler. Lektion 7 - Rörelseregler Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015. pje@vinge.se. 6555768-v1

Rörelseregler. Lektion 7 - Rörelseregler Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015. pje@vinge.se. 6555768-v1 Rörelseregler Lektion 7 - Rörelseregler Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015 Föreläsare: Per Johan Eckerberg, pje@vinge.se Disposition 1. Regelverk 2. FRL - översikt 3. FRL:s avtalsrättsliga

Läs mer

Folksam. Människor ska känna sig trygga i en hållbar värld

Folksam. Människor ska känna sig trygga i en hållbar värld Folksam Människor ska känna sig trygga i en hållbar värld Anders Sundström Koncernchef Daniel Eriksson Produktdirektör Stockholm, 17 april 2012 Vad vill jag säga idag? Regleringarna är värdelösa Sverige

Läs mer

Kommittédirektiv. Användarna i delningsekonomin. Dir. 2015:136. Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015

Kommittédirektiv. Användarna i delningsekonomin. Dir. 2015:136. Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015 Kommittédirektiv Användarna i delningsekonomin Dir. 2015:136 Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015 Sammanfattning Den s.k. delningsekonomin har många fördelar såväl för enskilda individer

Läs mer

Ekonomi behandlar beteende i förhållande till mål och knapphet på resurser som har en alternativ användning.

Ekonomi behandlar beteende i förhållande till mål och knapphet på resurser som har en alternativ användning. F1 ekonomiskt perspektiv Ekonomi behandlar beteende i förhållande till mål och knapphet på resurser som har en alternativ användning. Rationalitetsantagande Knapphetsbegreppet Alternativkostnad: kostnaden

Läs mer

Hur påverkas Skandia av IMD2

Hur påverkas Skandia av IMD2 Hur påverkas Skandia av IMD2 Louise Sander, Försäljningschef och VD Skandia Försäljning 2012-08-27 1 Skandia försäljningsorganisation idag Ca 400 personer totalt i försäljning och säljsupport Vår egen

Läs mer

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:73

Regeringens proposition 2008/09:73 Regeringens proposition 2008/09:73 Överlåtelse av aktier i Venantius AB till AB Svensk Exportkredit samt åtgärder för förstärkt utlåning från AB Svensk Exportkredit och Almi Företagspartner AB Prop. 2008/09:73

Läs mer

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen Den glömda försäkringen Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen,

Läs mer

Motion till riksdagen 1985/86:L269

Motion till riksdagen 1985/86:L269 Motion till riksdagen 1985/86:L269 Agne Hansson (c) De små aktieägarnas ställning De små aktieägarnas ställning på aktiemarknaden måste stärkas. Den självsanering bland aktiemarknadens aktörer som länge

Läs mer

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-11-18 LS 2015-1121 Landstingsstyrelsen Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

Pensionsskolan. Pensionsinformation kring vårens omval av tjänstepension ITP (privatanställda tjänstemän)

Pensionsskolan. Pensionsinformation kring vårens omval av tjänstepension ITP (privatanställda tjänstemän) Pensionsskolan Pensionsinformation kring vårens omval av tjänstepension ITP (privatanställda tjänstemän) Pensionsskolan Introduktion I vår är det dags för de privatanställda tjänstemännen att göra ett

Läs mer

Solvens II senaste nytt från utredningen

Solvens II senaste nytt från utredningen Solvens II senaste nytt från utredningen Terminsstart pension 2011-09-07 Daniel Barr särskild utredare INNEHÅLL Solvens II direktivet i översikt Förslag tjänstepensionsreglering Förslag på reglering små

Läs mer

DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag

DN DEBATT: Farligt försvaga riksbanken. Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag Valutapolitiska utredningen föreslår att regeringen ska ta över ansvaret för valutapolitiken

Läs mer

Nordisk försäkringstidskrift 3/2014. Barnförsäkringens tillkomst och framväxt i Sverige. www.nft.nu. Barnförsäkring i ett historiskt perspektiv

Nordisk försäkringstidskrift 3/2014. Barnförsäkringens tillkomst och framväxt i Sverige. www.nft.nu. Barnförsäkring i ett historiskt perspektiv Barnförsäkringens tillkomst och framväxt i Sverige Att sjuk - och olycksfallsförsäkra barn har en gammal tradition i Sverige. Det finns många skäl till detta men tidigt spelade en medvetenhet in om att

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Marknadsstaten och valfrihetssystemen

Marknadsstaten och valfrihetssystemen Marknadsstaten och valfrihetssystemen Projektet utgångspunkter och relevans Under de senaste 30 åren har samhället i stor utsträckning ändrat karaktär genom en utveckling från den s.k. välfärdsstaten mot

Läs mer

Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet

Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet R 3944/1998 1998-03-26 Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 januari 1998 beretts tillfälle att avge yttrande över Försäkringsgarantiutredningens

Läs mer