Internationalisering vid Norrköpingsskolor Utvärdering av effekter från transnationellt arbete

Transkript

1 Författare Handledare Simon Tibell Nelson Eufémia Epost: Tel: Tel: Internationalisering vid Norrköpingsskolor Utvärdering av effekter från transnationellt arbete 1 1 Karta över Norrköpingsskolors samarbetspartners inom EU , för detaljerad webbversion se:

2 Innehåll Inledning... 2 Syftet med utvärderingen... 3 Frågeställning... 3 Metod... 4 Begreppsdiskussion... 5 Resultat... 6 Verksamhets- och organisationsutveckling... 7 Individuell Kompetensutveckling Konklusion Utmaningar Bilaga

3 Inledning Globalisering och internationalisering är två begrepp som används allt oftare för att förklara Sverige och dess relation till omvärlden. Det förra innebär en global integrering i vilken nationsgränsernas betydelse försvagas eller rent av upphävs. Det senare innebär ett ökat samarbete mellan nationer och över nationsgränser. Globalisering är en av vår tids stora samhällsförändringar. Sverige inte bara påverkas av omvärlden utan utövar också påverkan på en rad olika områden. Det gäller såväl svensk ekonomi som kultur, livsstil, kunskapsöverföring och rörlighet över nationsgränser. Den ökande symbiosen länder emellan leder oundvikligen till ett ökat behov av förståelse och anpassning till en ständigt föränderlig omvärld. Sverige och dess medborgare måste rustas med kunskap, erfarenhet och insikt i globala förhållanden för att kunna hålla jämna steg med omvärlden, fylla sin roll som medlemmar i den Europeiska Unionen, och för all del i det internationella samfundet. Transnationellt samarbete ska därmed ses som ett verktyg ämnat skörda frukterna av den pågående globaliseringen. Kompetens och kunskap produceras inte enbart i Sverige och kunskapsöverföring och transnationella utbyten har identifierats som två framgångsfaktorer för tillväxt inom den Europeiska Unionen. 2 Det är utbildningsväsendets uppgift att förbereda individer för den globala omvandling som pågår runt omkring oss. Skolan ska dessutom bidra till att alla i Sverige får en identitet som kan relateras till det svenska, nordiska, europeiska och globala, vilket fastslagits i läroplanerna för förskolan, grundskolan och för de frivilliga skolformerna. 3 I uppdragsplanen för Norrköpings kommuns internationella arbete 2012 fastslås att de stora utmaningar som kommunen står inför måste bemötas med en vidgad bas för lärande och omvärldsorientering. Kommunen är en del i ett större sammanhang, och transnationell samverkan är en förutsättning för att bemöta dessa utmaningar. Barn och ungdomar är en prioriterad målgrupp i det internationella arbetet och utbildningsväsendet är därmed motorn som ska bidra till att de internationella strategierna förverkligas. Transnationellt arbete i skolan kan bedrivas med en rad olika metoder och utifrån vilt skilda perspektiv. Ett ofta förekommande arbetssätt, vilket denna utvärdering fokuseras på, är de projekt, partnerskap, internationella konferenser, jobb skuggning eller andra kompetenshöjande insatser som Norrköpings skolor och pedagoger deltagit i sedan Mellan åren 2007 och 2012 beviljades skolorna i Norrköpings kommun extern finansiering på närmare 17 miljoner 4 kronor genom programmet för livslångt lärande som i Sverige administreras av Internationella Programkontoret, IPK 5. 2 Se Lissabonfördraget 3 Se läroplanerna för de olika skolformerna 4 För översikt av beviljad verksamhet bland Norrköpingsskolor , se bilaga. 2

4 PLL är uppbyggt på ett antal subprogram vars syfte är att ge aktörer såsom skolor, myndigheter, organisationer och individer möjligheten att komma i kontakt med och upprätthålla samarbete med andra aktörer i Europa, kandidatländerna och f d EFTA-länder. I artikel 1.2 av programmets deklaration fastslås att PLL skall: genom livslångt lärande bidra till utvecklingen av den Europeiska unionen som ett avancerat, kunskapsbaserat samhälle med hållbar ekonomisk utveckling, fler och bättre arbetstillfällen och större social sammanhållning, samtidigt som ett gott miljöskydd för kommande generationer garanteras. Utöver PLL och dess subprogram som möjliggör transnationell samverkan inom Europa, finns det andra svenska initiativ (Atlas och Athena) som riktar sig till skolor som vill ingå partnerskap med aktörer utanför Europa. Skolor som väljer att samarbeta med antingen nordiska eller baltiska länder kan göra det inom ramen för programmet Nordplus. Syftet med utvärderingen Som påpekades inledningsvis, har skolor och andra utbildningsaktörer i Norrköpings kommun sökt extern finansiering för olika typer av transnationell samverkan samt för kompetenshöjande insatser. Medlen har beviljats för både decentraliserade och centraliserade projektinitiativ inom utbildningsområdet och denna utvärdering avser enbart decentraliserade projektinitiativ. Utvärderingen av centraliserade projekt har skett kontinuerligt och resultaten har redovisats till Europeiska Kommissionen via de GD som beviljat projektmedlen. Det är alltså känt hur mycket internationaliseringsinsatserna i Norrköping har genererat i form av externa medel men någon utvärdering av effekterna på deltagande individer och enheter har dock aldrig gjorts. Frågeställning Syftet med denna utvärdering är att med utgångspunkt i läroplanerna för de olika skolformerna och styrdokumenten för den svenska skolan, samt Norrköpings kommuns vision och uppdragsplan för internationellt arbete, utvärdera delar av det internationaliseringsarbete som bedrivits i kommunens utbildningsväsende under Vilken/vilka, effekter ger transnationellt arbete på verksamheter, pedagoger och elever? Finns det några påtagligt positiva effekter att urskilja, och finns det några återkommande problem som behöver belysas? 5 Se Från och med 2013 är IPK en del av Universitets- och Högskolerådet 3

5 Metod För att besvara frågeställningen har studien vänt sig till pedagoger och elever som deltagit i skolpartnerskaps projekt, elev- och lärarmobilitet, fortbildningskurser, jobb skuggning, internationella konferenser och andra initiativ som finansierats med EU-medel och/eller andra externa medel. Ett urval skolledare och kommunala tjänstemän, företrädesvis från utbildningskontoret, som direkt eller indirekt berörs av transnationell verksamhet har också fått ge sin syn på mervärdet av transnationellt samarbete. Över 50 djupintervjuer har genomförts under perioden november 2012 till mars 2013 på såväl förskolor som grund- och gymnasieskolor. Syftet med intervjumetoden var att utifrån respondenternas svar om effekter och mervärden av transnationellt samarbete kunna få bekräftelse och säkerställa att sådana effekter ägt rum och satt spår både hos deltagande individer och i de verksamheter de representerar. Intervjuerna har kategoriserats efter vilken typ av transnationell aktivitet respondenten deltagit i och har omfattat både individuella stipendier och medel för verksamhetsutveckling, utbyte av erfarenheter och kunskapsöverföring. Individuella stipendier har huvudsakligen tilldelats för jobbskuggning, fortbildning, internationella konferenser och studiebesök. När det gäller verksamhetsutveckling, utbyte av erfarenheter och kunskapsöverföring har respondenterna huvudsakligen använt sig av subprogrammen Comenius och Leonardo da Vinci. Beviljade medlen har varit avsedda för förberedande besök, Comenius bilaterala/multilaterala skolpartnerskap, Leonardo da Vinci partnerskap, mobilitet och praktik och utbyten. Utöver EU-finansierad transnationell samverkan, har ett antal respondenter använt sig av Atlas- och Athenaprogrammen för samarbete med länder utanför Europa. Intervjuerna inom de kategorier som ovan redovisas har byggts på liknande frågeunderlag, men karaktären på följdfrågorna har varierat helt beroende på respondentens svar och typ av deltagande. Avgränsningen: Fokus i denna rapport har lagts på projekt och samverkan som helt eller delvis finansierats genom IPK. Anledningen därtill är att det är den vanligaste förekommande externa finansiering för transnationell samverkan. För att göra utvärderingen överskådlig och undvika att såväl utvärderaren som läsaren drunknar i mängden material, har de slumpvis valda exemplen som utvärderats varit verksamheter som pågått , vilka sammanfaller med EU: s nuvarande budgetperiod som löper ut

6 Cirka 50 slumpmässigt valda projekt som representerar samtliga subprogram, har varit föremål för utvärdering. Antalet respondenter är så omfattande och har så pass stor variation och djup att det får anses bilda tillräckligt underlag för en generaliserande utvärdering. Transnationella projekt och partnerskap är inte de enda verktygen genom vilka skolans uppdrag om internationalisering kan konkretiseras. Denna utvärdering strävar inte att bedöma internationaliseringsarbete i sig och berör därför inte hur skolan organiserar sig för att klara av sitt uppdrag. Den bedömer enbart effekterna av transnationell verksamhet där kontakter och utbyten med utländska aktörer har ägt rum. Begreppsdiskussion Studien, utvärderingen eller rapporten är alla synonymer för denna text. I studien används termen projekt, partnerskap eller skolpartnerskap synonymt och betecknar ett upprättat samarbete inom något av LLP:s delprogram. Transnationella samarbeten, samverkan eller transnationell verksamhet hänvisar i denna studie till alla aktiviteter som finansierats externt. Dessa omfattar bilaterala/multilaterala skolpartnerskap, praktik/utbyte och elevmobilitet samt individuella stipendier och fortbildningskurser. Utbildningen, utbildningsväsendet eller skolor/gymnasieskolor är alla synonymer med utbildningsorganisationer inom Norrköpings kommun och omfattar förskolan, grundskolan och de frivilliga skolformerna. Pedagoger och lärare är två begrepp som används i symmetri i denna studie och inkluderar all pedagogisk personal inom de olika skolformerna samt personalen på utbildningskontoret. GD - Generaldirektorat / Avdelning inom Europeiska Kommissionen, rådet och Europaparlamentet med ansvar för administrativa uppgifter. IPK (Internationella Programkontoret) är en förkortning för den nationella myndigheten i Sverige som fram till 2013 har administrerat EU:s utbildningsprogram. Numera heter myndigheten Universitets och Högskolerådet. PLL - är EU-kommissionens program för utbildningssamarbete i Europa och ger möjligheter till europeiskt utbyte och utveckling för utbildningssektorn. 5

7 Resultat Disponeringen av resultatet följer samma uppdelning som anges i frågeställningen, där två nivåer utskiljs. Å ena sidan har utvärderingen försökt identifiera påverkan som sker på skolan som verksamhet och å andra sidan hur anställda pedagoger/lärare och elever/barn som deltagit i transnationella aktiviteter påverkas ur ett individperspektiv. Denna uppdelning syftar till att göra utvärderingen något mer hanterbar och överskådlig. Dock ska det påpekas att många av de effekter som lyfts fram i någon av de två ovannämnda nivåerna kan äga lika stor relevans i den andra. Liknande effekter och påverkan som sker hos pedagoger och/eller elever återspeglar sig i verksamheten, och vise versa. För att ta reda på vad transnationell verksamhet har haft för påverkan på deltagande institutioner har pedagoger, skolledare och elever fått redogöra för mervärden och effekter som projektdeltagande och andra aktiviteter bidragit till. Oavsett om det är ett partnerskap, en pedagog som åkt på fortbildningskurs eller en utländsk lärarassistent som vistats på enheten, så är svaren av likartad karaktär. Responsen är överlag väldigt positiv, men fokusen på vari de stora effekterna ligger skiljer sig något. Det omfattande intervjumaterialet har också gett utvärderaren möjlighet att identifiera de mest förekommande nyckelord som refererar till mervärdet av transnationell verksamhet. Utan inbördes rangordning har respondenterna sammankopplat följande begrepp till internationaliseringsarbetet: - Marknadsföring - Kompetensutveckling - Extern finansiering - Verktyg för att uppfylla mål och kriterier - Förankring - Kontinuitet - Europeisk dimension som alla ses som redskap för verksamhetsutveckling. - Nyfikenhet - Inre motivation - Stärkt självförtroende - Spill-over / multiplikator effekter - Eldsjälar refererar i sin tur till mervärdet på individnivå och omfattar elever, lärare och skolledare. Nedan redovisas de sammanhang i vilka dessa begrepp har använts för att ge exempel på mervärdet av internationalisering. 6

8 Verksamhets- och organisationsutveckling Respondenternas svar på vari effekterna av transnationell verksamhet ligger skiljer sig något åt beroende på vem man frågar. Elevintervjuer, både grupp och individintervjuer, ger bilden av att elever framförallt märker konkreta och omedelbara effekter som länkas till upplevelser. Det är dessa som hamnar i fokus. De ser transnationell verksamhet som ett utmärkt tillfället och en möjlighet att få kontakter med omvärlden. Globaliseringen är ingen främmande företeelse för dagens ungdomar. Många är verksamma i alltmer globala sociala medier där de ständigt får se glimtar av omvärlden. Transnationell verksamhet i skolan tycks ha en tilltalande och motiverande effekt på elever just som ett unikt tillfälle att erbjuda en direktkontakt med omvärlden. Att få träffa nya människor, uppleva andra kulturer och lära känna nya verkligheter är det som eleverna anger som lockande och som ett mervärde som tillför något utöver det vanliga till skolan. Jag tror det är väldigt positivt [med internationalisering]. Skolan vill alltid att många ska söka hit. Att erbjuda den här möjligheten det lockar och det är inte alla skolor som gör så. Det är väldigt exklusivt. Ett privilegium att få åka på det här tycker jag. Det är positivt för skolan och för samhället att få en positiv bild av en skola som gör så här, tror jag. Elev Eleverna vill således beteckna internationaliseringen som en lockande företeelse. Transnationell verksamhet används därmed, medvetet eller omedvetet, som en form av marknadsföring, och detta påverkar såväl aktuella som kommande elevkullar. Ett antal av de tillfrågade enheterna anger hur de kunnat skylta med sin internationalisering. Detta gäller inte bara på gymnasienivå, där elever aktivt väljer sin skola och utbildning. Även grundskolor och förskolor stoltserar med sina transnationella verksamheter och visar gärna det utåt för allmänheten. På alla nivåer har respondenter märkt av ett ökat intresse för internationalisering från såväl allmänheten som ungdomar och deras föräldrar. Ja vi tar ju upp det när vi har öppet hus och vi informerar om våra internationella projekt och vi vill gärna visa utåt att vi är en skola som håller på med internationalisering och tycker att det är viktigt [ ]. Lärare Ja, det är ju en form av marknadsföring att kunna erbjuda internationell verksamhet på skolan i form av projekt eller praktik. Att ha kontakt med andra länder och influeras av andras skolutveckling är självklart ett marknadsföringsargument. Rektor Graden av medvetenhet gällande marknadsföring av transnationella aktiviteter varierar dock från enhet till enhet. Det har inte gått att urskilja några givna mönster på hur verksamheter väljer att synliggöra sina initiativ för allmänheten, även då krav på synliggörandet finns från bidragsgivaren. Det kan ibland 7

9 vara svårt att upptäcka vissa enheters internationella engagemang medan ett flertal andra är aktiva i offentliggörandet av sina projekt. Det är också de enheter som aktivt arbetar för att synliggöra sina projekt som uttrycker att det finns ett mervärde i att marknadsföra internationaliseringsinsatser. De som saknar denna tydlighet omnämner sällan internationaliseringen i marknadsföringstermer. Den kanske största konkreta påverkan som denna undersökning kunnat urskilja, är hur verksamhetens förutsättningar förändras därför att pedagogkollegiet ges möjlighet till en form av kompetensutveckling parallellt med internationaliseringsarbetet. Verksamheten, och i slutändan barnen/ungdomarna, påverkas starkt av dem som faktiskt står bakom själva verksamhetsutövandet, det vill säga lärare och övrig personal. Jag tycker att EU-projekten har givit oss fantastiskt mycket. Vi har bland annat kunnat kompetensutveckla många av våra pedagoger. Förskolechef Att delta i ett transnationellt projekt är i sig en utmärkt form av fortbildning. Man får tillfälle att upptäcka att ungdomar delar samma oro och förhoppningar inför framtiden oavsett var i Europa de lever. [ ] Sättet att tillgodose deras behov kan ju variera från land till land och det är i mångfalden som man ibland hittar guldkornen. Det är också i kunskapen om de olika utbildningssystemen som man får förståelse för de kontexter i vilka skolan verkar och det är kanske på detta område som den största inputen sker. [ ] Sedan finns det så otroligt mycket mer man får med sig i form av interkulturell kunskap, fördjupade ämnes- och språkkunskaper samt väldigt mycket av social kompetens. [ ] På kuppen har jag också fått vänner för livet. Lärare Kompetenshöjande insatser som sker i form av erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring kan leda till att nya idéer/metoder införlivas i verksamheten. Det är ovanligt att respondenter lyfter fram stora direkta förändringar i sin verksamhet som en följd av transnationellt samarbete, men de ser ett stort mervärde i att tvingas reflektera över det man gör innan man förmedlar det till andra. Detta innebär starten på en utvecklingsprocess som fortsätter så länge det finns input från partnerskapet. Erfarenhetsutbytet ger också bättre förutsättningar för kritisk reflektion, vilket värdesätts högt bland deltagande pedagoger. Ja, bara det här att man blir offentlig, att vår undervisning ska visas gentemot andra system och ifrågasättas av andra tvingar mig att reflektera varför gör jag så? Lärare Man lär sig av varandra, man ser hur andra jobbar, man får idéer och bara det faktum att man kan ge varandra tips om var man hittar material för att undervisa är värt en hel del. Jag har fått jättebra tips på hur man hittar material från hela världen samlat på en webbsida [ ] Så ja, man lär sig, man jobbar på ett visst sätt i ett land och vi kan påverka varandra i vårt sätt att undervisa. Lärare 8

10 Denna form av individuell kompetensutveckling kan annars vara svår att tillgodose inom ramen för skolornas budget. Kompetenshöjande punktinsatser är av värde för de individer som deltar men ställer ju också krav på enheterna att tillförsäkra sig om att nyvunnen kunskap sprids i kollegiet för att den ska ha avsedd effekt. Extern finansiering ses följaktligen som ett värdefullt bidrag för dels kompetensutveckling av personalen dels för utveckling av verksamheten. Denna form av fortbildning kostar förhållandevis lite för enheten och mervärdet av erfarenhetsutbyten och kunskapsöverföring verkar ändå väga över det merarbete som internationaliseringen innebär i form av ansökningsprocedurer, deadlines som måste respekteras samt ett ständigt pyssel med att integrera projektarbetet i vardagen på skolan. Bland de enheter som denna utvärdering varit i kontakt med, finns det ingen som säger sig kunna ha möjlighet att bedriva internationaliseringsarbete med enbart egna medel. I sammanhanget har det också påpekats att extern finansiering inte bara har en avgörande betydelse för internationaliseringsarbetet utan behöver i ett vidare perspektiv ses som en resurs som behöver utnyttjas på ett mer aktivt och strategiskt sätt. I sammanhanget är det viktigt att påpeka att det kan vara stora skillnader i hur skolorna lyckas i hanteringen av ansökningar avsedda att finansiera transnationell verksamhet. En del skolor har hunnit skaffa sig internationell erfarenhet, bildat egna nätverk av transnationella kontakter och lyckas därför, helt på egen hand ge sig in i nya partnerskap. Andra saknar både erfarenhet och egna resurser och förlitar sig därför i betydande grad till kommunens internationelle samordnarens nätverk och kunskap. Det råder dock en tydlig och stark enighet bland respondenterna om att den roll som kommunens samordnare spelar är i många fall helt avgörande för att transnationell verksamhet skall kunna drivas med gott resultat. Flertalet tillfrågade enheter, där internationaliseringsarbetet kommit långt, vill också lyfta fram hur det används som ett effektivt verktyg för att uppfylla de mål och kriterier som uttrycks i såväl läroplaner som uppdragsplaner. Användandet av detta verktyg ställer förvisso krav på verksamheten och deltagande pedagoger. Ansökan om extern finansiering kräver tid och kunskap kring ansökningsproceduren, ett partnerskaps projekt skall integreras i verksamheten på skolan och en fortbildningskurs innebär oftast att någon annan måste utföra de arbetsuppgifter som den som åker på fortbildning ansvarar för. Allt sammantaget innebär det att deltagande enheter behöver hitta flexibla sätt att anpassa sin verksamhet till arbetsplanen i projektet och till de krav som eventuellt ställs av bidragsgivaren. Likväl delar nästan samtliga respondenter uppfattningen att detta är ett verktyg som är både gynnsamt och kostnadseffektivt, för det ger stark inverkan på enheternas förmåga att uppfylla läroplansoch styrdokumentens mål. 9

11 Ja det är klart att man på sätt och vis kan säga att det blir en påfrestning. Men det här har i mycket hög grad hjälpt oss att nå de mål som vi ska nå. [ ] Att jobba med internationalisering, att få en förståelse för andra människors livsvillkor och så vidare och så vidare, antingen om man går in och tittar på de mest övergripande målen, eller om man tittar på ämnesrelaterade mål eller vad vi än tittar på, så har det hjälpt oss att nå mål som vi annars inte skulle klara av att nå så väl. Och vad ska vi använda våra medel till om inte till att jobba med måluppfyllelse. Lärare Det är värt att poängtera vikten av att ett projekt, en kurs eller vilken transnationell aktivitet det nu handlar om, skall ha sin förankring i läroplanen, styrdokumenten och även i enhetens egen vision/policy. Det kan verka uppenbart att det är ett identifierat behov som styr verksamheten, men det har framkommit exempel där initiativ tagits för den roliga sakens skull. Utan en klar förankring i verksamheten finns det en överhängande risk för att både innehåll och resultat inte blir dem som avsågs initialt. Riskerna blir extra påtagliga när en verksamhet får nys om ett redan utformat projekt och hoppar på enbart för att tillfället ges. När man inte haft möjlighet att påverka och dessutom saknar erfarenhet kring hur det ska utformas riskerar hela projektet att fallera. Ett projekt som å andra sidan har genomgått en noggrann planering, har sitt ursprung i ett identifierat utvecklingsbehov och har förankrats i verksamheten har följaktligen betydligt högre potential att lyckas. Goda relationer, pedagoger som arbetar mot gemensamma mål och delar gemensamma upplevelser bidrar ju också till att en känsla av sammanhållning stärks i kollegiet vilket i sin tur påverkar hela verksamheten i skolan [ ] Lärare Vi analyserade läroplanen, dök ner i den och gjorde en arbets- och utvecklingsplan. EU-samarbetet, alla projekt vi deltagit i, personalfortbildningen och kunskapsöverföringen har gett oss en vass verksamhet [ ] Under de senaste fem åren har alla brukarundersökningar, barn- och föräldraenkäter, personalundersökningar och kvalitetsmättningar visat att vi är på rätt väg. Förskolechef I de fall där projektet förankrats hos ledningen och i verksamheten, har arbetet underlättats av det faktum att alla i kollegiet är införstådda med uppdraget. De flesta känner sig delaktiga och finner ett berättigande i att ägna tid och kraft åt något som är sanktionerat och som man tror på. Att integrera projekten i undervisningen och dra nytta av ömsesidigt erfarenhetsutbyte har varit ett sätt för deltagande enheter att berika sig själva och andra. Det är dock de enheter som lyckats utarbeta och implementera strategier för kontinuitet som tycks ha dragit vinstlotterna. Det är på dessa skolor som både elever och personal talar om mervärden av internationaliseringen i form av vidgad omvärldshorisont, fördjupade språk- och yrkeskunskaper samt en fördjupad känsla av tillhörighet med dem man samarbetar med. Det är också i ovannämnda sammanhang som man skall kunna relatera det svenska till en europeisk dimension. Detta är inte bara ett uttalat mål i läro- 10

12 planerna, det är också en av de grundläggande utgångspunkterna som den europeiska kommissionen har lyft fram via PLL. Stärkandet av en europeisk tillhörighet har även belysts i andra europeiska studier 6 som en av de starkaste påverkanseffekter som internationaliseringen har haft på verksamheter och deltagande pedagoger. Bland Norrköpingsskolor finns det en viss medvetenhet om att detta värdesätts högt av andra deltagarländer, men denna undersökning har funnit ett ganska svalt intresse för denna argumentation gällande de svenska verksamheter som deltagit i utvärderingen. Jag märker ju att EU-dimensionen är väldigt stark bland våra samarbetspartners, men jag känner inte att det är så i Sverige. När jag mötte lärare från andra länder i Europa upplevde jag att de hade en betydligt starkare känsla av att vara en del av EU, väldigt mycket starkare än vad vi gör här. Tjänsteman på utbildningskontoret EU-perspektivet som respondenterna berör refererar allt som oftast till EU som ett stort fredsprojekt. Men även när det gäller fredsprojektet kan en viss antydan till att EU är till för andra, och inte för oss utläsas. Ibland ingav respondenterna känslan av att Sverige inte riktigt tillhör detta EU, att vi på något sätt står utanför. Nä, Sverige har nog lite av det här bror duktig i sig tror jag. Vi tycker att vi är så jäkla bra på allting [ ]. Vi behöver inte lära oss något av någon [ ]. Vi är inte med i Europa på riktigt, så tror jag, [ ] och personligen tycker jag att det viktigaste med EU är att det är ett stort fredsprojekt. Lärare Visst förekommer det argumentationer att internationell samverkan ska hjälpa till att belysa vår relation till Europa, att vi är en del av Europa och dess union och att vi bör sträva mot gemensamma mål. Det råder inte en total avsaknad av medvetenhet kring de fördelar som en europeisk dimension på utbildningsområdet kan ha med sig, utan bara ett svalt intresse att gräva djupare i ett område som inte styrs av överstatlighet utan bestäms på nationell nivå. De faktorer som motverkar en känsla av europeisk identitet är svåra att ha grepp om och kommer följaktligen att inte kunna preciseras här. Det som kan konstateras är att de kan representera hinder för framtida utveckling när en anpassning till det europeiska sker utan att medborgarna känner delaktighet i processen. 6 Se bl.a. Impact of the Comenius School Partnership on the participant schools 11

13 Individuell Kompetensutveckling Det nämns inledningsvis i Verksamhets- och Organisationsutveckling hur internationalisering lyfts fram som en lockande företeelse bland elever. Transnationell verksamhet anses således ge en positiv marknadsföringseffekt eftersom den tycks väcka ett intresse och framförallt nyfikenhet hos individen. Just att få upptäcka nya kulturer och få besöka nya länder är ju väldigt populärt. Jag hade väldigt många i min klass som sökte men som inte fick följa med på detta projekt, så ja, jag upplever att det finns ett stort intresse. Elev Globaliseringen har krympt vår jord och omvärlden har kommit allt närmare inpå oss. Internationalisering är således inte bara en nödvändighet utan också ett uttryck för ett genuint intresse att se och förstå den värld inom vilken vi verkar. Många ungdomar ger exempel på hur deras förståelse för andra kulturer ökade och lärare bekräftar att det är mötet mellan människor som haft störst påverkan. [ ] när de är på plats väcks en viss nyfikenhet. [ ] att få ställa sina frågor, att få den här kontakten och inse att [ ] ungdomar i samma ålder som råkar bor i Japan [ ] så lika de är. Lärare Det är inte enbart elevers nyfikenhet och intresse som väcks med transnationella projekt. Även deltagande lärare har beskrivit hur fortbildningskurser, jobbskuggning eller projekt påverkar dem. Initiativen medför inte bara ny kunskap eller nya perspektiv, de bidrar ju också till nya insikter och väcker ett ökat intresse för specifika ämnesområden. Jag vill att mina elever ska uppleva språket och då måste jag använda alla tillgängliga metoder. Jag måste använda digitala media och på fortbildningskursen fick jag en cocktail av precis allt. [ ] Jag är inte så bra på konst, och så var jag på en workshop om hur man kan utgå från en tavla för att jobba med grammatik, något som jag aldrig ens täkt på att man kunde göra. Jag tycker att det synd att bara utgå från en bok utan att ha andra strategier för att lära ut därför att alla lär sig olika. Lärare Det är inte nyfikenheten i sig som är det viktiga i detta sammanhang, utan den inre motivation som den leder till. När såväl pedagoger som elever får upptäcka behovet av kunskap utanför klassrummet, väcks motivationen för inlärning. När inlärningen lyfts fram utifrån nya perspektiv kan det medverka till att elever hanterar språk, kommunikation, sociala kontexter och praktiska göromål utifrån andra premisser än dem som råder i klassrumssammanhang. Kunskap om abstrakta företeelser, seder och bruk, kultur och levnadsvillkor och mycket annat blir resultatet av samverkan med människor från andra länder i givna situationer. Det väckte nyfikenhet, och så tyckte de att det var spännande och det märktes i språkanvändningen. Alltså, i många lägen är man lite blyg i klassrummet. När våra partners kom hit intervjuades våra elever av våra utländska 12

14 kollegor som var med i projektet. Jag satt i samma rum och hörde när barnen försökte hitta strategier för att kommunicera. När de inte kunde orden, började de hämta lexikon och försökte förklara med omskrivningar. Detta, som jag länge hade tjatat om att de skulle göra i klassrummet, utan synbart resultat, blev plötsligt verklighet när de stod inför en situation där de behövde göra sig förstådda. Lärare Det var det som var själva syftet, att öka intresset och motivationen för engelska, att få eleverna mer motiverade under engelskundervisningen. [ ] När det gäller yrkesprogrammen har det varit till direkt nytta för eleverna såklart. Lärare Ja jag tänker så här att om elever och lärare får möjlighet att se andra delar av världen, eller får kontakt med andra elever i Europa, så påverkar det skolan som helhet. [ ] Den blir mer öppen, den blir mer tillåtande [ ]. Man kan fördjupa sina värderingar, få en bredare värdegrund [ ] det är det som är fördelen. [ ] Det påverkar enheten positivt då man ser och förstår varandras olikheter. Rektor Vad gäller internationaliseringens påverkan på elever kan det vara värt att notera att informationen som utvärderingen tagit del av är tvådelad. Dels har elever själva fått ge sin syn på vad projekten som de deltagit i har bidragit med, dels har lärare och pedagoger redogjort för hur de anser att deras elever har påverkats. Det är absolut relevant att låta elever få lyfta fram sina egna redogörelser, men denna utvärdering har kunnat konstatera att elever inte alltid är fullt medvetna om påverkan som de själva ställts inför. Lärare å sin sida, verkar ha större förmåga att uppfatta synbara förändringar hos eleverna och materialet som denna utvärdering kunnat ta del av är just lärarnas delgivna information. Utvärderingen har funnit att graden av påverkan hos deltagande elever tycks variera med hur man internt förankrar, utvärderar och bearbetar projekten efter dess genomförande. Hur elever har fått redovisa, reflektera och bearbeta sina intryck varierar mellan projekt och skolor. Elever som har tvingats reflektera över sina upplevelser från arbetsplatsförlagd utbildning i utlandet, globala insatser i utvecklingsländer eller samverkan med andra ungdomar uti världen, tycks ju också värdesätta sina erfarenheter högre än dem som inte utsatts för liknande möjligheter till reflektion. Sammantaget kan det utan tvekan påstås att transnationell verksamhet leder i väldigt hög grad till ett stärkt självförtroende och en djupare insikt och trygghet i yrkesrollen. Pedagoger framhäver ju också att deras undervisning kommit upp i ett annat ljus. De får andra perspektiv på sina metoder och ges möjlighet att utbyta erfarenheter på ämnesspecifika områden. Att få träffa kollegor från andra länder, att få betrakta sitt yrke utifrån, lyfter många lärare som ett av de stora värdena av internationaliseringsarbete. 13

15 Det är en självkänsla som växer. Jag som pedagog får åka och berätta i Italien vad vi gör och se med egna ögon vad mina kollegor i Italien gör. Att sedan få redovisa det här hemma är jättestort för mitt självförtroende. Detta sätter ju också ringar på vattnet i organisationen [ ] Jag hade en jättehärlig upplevelse, så andra pedagoger blev sugna och nu är vi många som har provat på. Lärare Jag vet att några av yrkeslärarna som var med fick kraftigt ökat självförtroende i att använda engelska. Det var en som sade - Nej, jag kan inte, det går inte. Hon skulle vara dödstyst, tänkte inte säga ett ord, men det tog bara en kvart och sedan var hon igång. Hon höll lektioner på engelska när vi hade besökare här och det gick otroligt bra. Nu peppar hon eleverna med att säga - Kan jag så kan ni också. Jag var ju värdelös på engelska, men nu vågar jag göra det här. Lärare Andra effekter av att pedagoger deltar i partnerskap eller åker iväg på fortbildningskurser behöver inte stanna vid individuell kompetensutveckling. Med rätta uppföljningsåtgärder kan en spill over effekt ske i verksamheten. Med det menas att de kunskaper, intryck och lärdomar som ett transnationellt arrangemang ger sipprar över till andra delar av verksamheten. Spridningseffekterna bidrar i mångt och mycket till att öka intresset för transnationell verksamhet och till verksamhetsutveckling. Multiplikatoreffekten har betydelse även för elevpopulationen som är de slutliga förmånstagarna. Strategier för fortbildning och spridning är därför nödvändiga för att transnationell verksamhet ska få avsedd effekt i form av kompetens- och verksamhetsutveckling. Mycket av internationaliseringsarbetet som bedrivs på Norrköpings skolor sker tack vare det stora engagemang som finns hos ett antal människor som brinner för internationella frågor. Engagemanget hos dessa eldsjälar kan inte underskattas, men behöver ses mot bakgrunden av att en så pass viktig verksamhet kräver strategier, kontinuitet och långsiktighet för att kunna ha avsedd effekt. Som tidigare påpekats ligger det ett ganska omfattande arbete bakom varje partnerskap eller utbyte. Ansökningar ska fyllas i, protokoll skall föras, redovisningar ska göras, kontakter ska upprättas och bibehållas. Alltför ofta görs detta parallellt med det vanliga lärararbetet och internationella projekt får därför drivas i mån av kraft, utöver den ordinarie arbetsbördan. Medvetenheten om att transnationellt arbete borde omfattas av samma föresatser som i övrigt gäller för all annan skolverksamhet, det vill säga, ett identifierat utvecklingsbehov, en analys av nödvändiga resurser kontra de befintliga, en strategi för att nå målet och en kvalitativ utvärdering av insatserna, finns bland respondenterna. En betydande majoritet av tillfrågade lärare medger att tidsaspekterna i kombination med en brist på mänskliga resurser oftast innebär att arbetsbördan blir alltför betungande, men att resultatet oftast gör arbetet mödan värd. 14

16 Konklusion Norrköpings skolor har under perioden erhållit extern finansiering för internationaliseringsinsatser på närmare 17 miljoner kronor. Medlen har beviljats genom Internationella Programkontoret och avser transnationell verksamhet som till övervägande del ägt rum inom ramen för Programmet för Livslångt Lärande. De slutsatser som utvärderaren kunnat dra från ett omfattande intervjumaterial är att transnationell verksamhet uppfattas av en överväldigande majoritet av dem inblandade som startpunkten i en utvecklingsprocess som uppstår när man reflekterar över sin egen verksamhet för att förmedla den till andra. Påverkan av transnationell verksamhet finns att hitta på tre skilda nivåer, nämligen, individnivån, verksamhetsnivån och det pedagogiska tillvägagångssättet. Inputen från erfarenhetsutbytet bidrar till att man tvingas byta glasögon för att förstå de kontexter i vilka ens partner arbetar. Processen som uppstår när egna reflektioner möter inputen från ett partnerskap bidrar oundvikligen till en form av kompetensutveckling som berör både individer, metoder och system. Man tvingas sätta ord på det man gör och identifiera det som kan bibringa ett mervärde till den egna verksamheten. Språklig, social och multikulturell kompetensutveckling bidrar därför till ett eget växande. En stärkt självkänsla, både yrkesmässigt och personligt, är bieffekter som respondenterna inte hade förutsett och transnationellt samarbete bidrar i de flesta fall till en större förståelse för andra länders arbetssätt och förutsättningar och skapar en lyhördhet och ödmjukhet inför kulturella skillnader och pedagogiska tillvägagångssätt. Ny kunskap som ackvireras via fysiska möten kommer eleverna tillgodo genom pedagogers ökade insikter och kunskaper på specifika ämnesområden. Detta inspirerar i sin tur pedagoger till att anamma andras beprövade erfarenheter, prova ny metodik och nya material och anpassa dem till den egna verkligheten. Det är dock varje verksamhets förmåga att hitta och implementera spridningsstrategier som inbringar de största vinsterna. Att våga segla på okänt vatten ger också en bredare kunskap och en förståelse för en europeisk dimension på utbildningsområdet. Att få träffa kollegor och bekräfta varandra i yrkesrollen är ett första steg mot en samsyn som kan leda till förändring. Sist men inte minst har utvärderaren funnit att det är i mötet människor emellan som man får möjlighet att identifiera utvecklingsområden, utveckla idéer, hitta referensramar, utöka sitt professionella nätverk och bilda nya konstellationer för framtida samarbete. Det mänskliga mötet är förutsättningen för hållbarhet i transnationella sammanhang. 15

17 Utmaningar Den nuvarande projektperioden avslutas i och med Alla detaljer kring de nya programmen är i nuläge inte kända och det är därför omöjligt att förutse eller spekulera kring de förändringar som kommer att äga rum inom ramen för de utbildningsprogram som stöds av EU. Ett varningsfinger kan dock höjas när det gäller bristen på klara och långsiktiga strategier för hur transnationell verksamhet implementeras och bedrivs på skolorna. Det må gälla pedagogers fortbildning, projektpartnerskap eller elevers arbetsplatsförlagdutbildning i utlandet. Utvärderingen har funnit att mycket få enheter har välutarbetade nätverk med utländska partners som är användbara i olika transnationella sammanhang. Om internationaliseringen skall kunna vara hållbar och långsiktig krävs det att skolorna arbetar medvetet med att identifiera utvecklingsbehov, tillsätta adekvata resurser för genomförande av nödvändiga insatser och hitta finansieringskällor för desamma. Internationalisering kan inte alltid luta sig mot en förhoppning om att kamma hem högsta vinsten i konkurrens med alla andra skolor i landet när det är känt att projektmedlen räcker enbart till att finansiera hälften av alla ansökningar som behandlas. Det måste finnas en medvetenhet och en vilja att inkludera internationaliseringen i vardagen på skolan och en marknadsföringsstrategi som använder internationaliseringen som ett medel att väcka intresse hos elevpopulationen och deras föräldrar. Ett tydligt bevis på detta är att de enheter som har utsett en samordnare att koordinera internationaliseringsinsatserna också är dem som är mest framgångsrika. De vinster som skulle kunna uppstå genom att kommunens skolor i högre grad nätverkar med varandra är en annan aspekt att ha i åtanke. Det är möjligt att man skulle behöva ha fler nätverk som omfattar de olika utbildningsnivåerna, och det finns vinster att göra då den samlade kunskapen på området inspirerar och hjälper andra att också skörda frukterna av transnationell verksamhet. Förskolan är i detta sammanhang underrepresenterad även om ett antal försök gjorts för att i större utsträckning få med denna del av utbildningsverksamheten. Ungefär hälften av alla grundskolor har varit involverade i transnationella projekt och samtliga kommunala gymnasieskolor har ett starkt engagemang i transnationell verksamhet. Det finns därför en klar potential i att låta fler ta del av det mervärde som transnationell verksamhet hittills inbringat till dem som haft förmånen att få delta. 16

18 Bilaga Lista av transnationella verksamheter i Norrköping beviljade av IPK, tagen från IPK:s hemsida under Sverigekartan - internationellt samarbete i våra kommuner. Norrköping År Skola Ort Projekt Belopp SEK 2012 Bråviksskolan Norrköping Comenius fortbildning BRÅVIKSSKOLAN Norrköping Comenius multilateralt partnerskap Degeergymnasiet Norrköping Comenius fortbildning Djäkneparksskolan Norrköping etwinning Djäkneparksskolan Norrköping Comenius bilateralt partnerskap Ebersteinska Gymnasiet Norrköping etwinning Ebersteinska Gymnasiet Norrköping etwinning Ebersteinska gymnasiet Norrköping Comenius assistant Ebersteinska gymnasiet Norrköping Leonardo praktik och utbyte (IVT) Ektorpsskolan Norrköping Comenius fortbildning Ektorpsskolan Norrköping Comenius multilateralt partnerskap Förskola Nyckelpigan Norrköping Comenius fortbildning Förskolan Nyckelpigan Norrrköping Comenius fortbildning Hagagymnasiet Norrköping Atlas partnerskap Hagagymnasiet NORRKÖPING Atlas praktik Hagagymnasiet / Second Chance School Norrköping Leonardo praktik och utbyte (IVT) Himmelstalundsgymnasiet Norrköping Comenius fortbildning Himmelstalundsgymnasiet Norrköping Atlas praktik Himmelstalundsgymnasiet Linköping Atlas praktik Hultdalsskolan Norrköping etwinning Johannesskolan Norrköping etwinning Johannesskolan - Norrköpings Kristna Skola Norrköping Comenius multilateralt partnerskap John Bauergymnasiet i Norrköping Norrköping etwinning Jurslaskolan Åby etwinning Kungsgaardsgymnasiet Norrkoeping Comenius förberedande besök Kungsgårdsgymnasiet NORRKÖPING Comenius fortbildning Linköpings universitet Norrköping Comenius fortbildning Lärande i Sverige AB Realgymnasiet Norrköping Leonardo praktik och utbyte (IVT) Mikael Elias Teoretiska gymnasium Norrköping etwinning Mikael Elias Teoretiska Gymnasium Norrköping Comenius multilateralt partnerskap Mikael Elias Teoretiska Gymnasium Norrköping Comenius assistant Navestadsskolan Norrköping Comenius förberedande besök Norrköpings kommun, Hagaskolan Norrköping Comenius fortbildning Norrköpings kommun, Näringslivskontoret Norrköping Comenius fortbildning Skogsgläntans förskola / Norrköpings kommun Norrköping Comenius fortbildning Svanen Förskola-Skola Norrköping Comenius fortbildning Svanen Förskola-Skola Norrköping Comenius fortbildning Önnemo förskola / Norrköpings kommun Vikbolandet Comenius fortbildning Borgsmoskolan Norrköping etwinning BRÅVIKSSKOLAN Norrköping Comenius förberedande besök BRÅVIKSSKOLAN NORRKÖPING Comenius förberedande besök De Geergymnasiet Norrköping Comenius fortbildning De Geergymnasiet Norrköping Atlas förberedande besök Djäkneparksskolan Norrköping Atlas förberedande besök Ebersteinska gymnasiet Norrköping Athena Utbyte Hagagymnasiet Hantverk Norrköping Comenius fortbildning Hantverkgymnasiet Hantverk Norrköping Comenius fortbildning HHagagymnasiet Hantverk Norrköping Comenius fortbildning Himmelstalundsgymnasiet Norrköping Atlas praktik Himmelstalundsgymnasiet Norrköping Atlas praktik Himmelstalundsgymnasiet Norrköping Leonardo elevpraktik (IVT) Himmelstalundsgymnasiet Norrköping Leonardo förberedande besök Himmelstlundsgymnasiet Norrköping Atlas praktik Jurslaskolan NORRKÖPING Comenius förberedande besök

19 2011 Kungsgardsgymnasiet Norrköping Leonardo partnerskap Kungsgårdsgymnasiet Norrköping Comenius fortbildning Kungsgårdsgymnasiet Hantverk Florist Norrköping Norrköping Leonardo utbyten (VETPRO) Lärande Östergötland AB Norrköping Atlas praktik Navestadsskolan Norrköping Atlas förberedande besök Rytmus musikergymnasiet Norrköping Norrköping Comenius fortbildning Stationsgärdets Förskola Åby Comenius fortbildning Svanen Förskola Norrköping Comenius fortbildning Tåby skola Söderköping Comenius förberedande besök Vikbolandsskolan Vikbolandet Comenius multilateralt partnerskap Åbymoskolan Åby Comenius fortbildning Djäkneparksskolan Norrköping Atlas förberedande besök Ebersteinska gymnasiet Norrköping Norrköping Comenius multilateral partnerskap Ektorpsskolan Norrköping Comenius fortbildning Film- och Musikgymnasiet Norrköping Comenius fortbildning Förskolan Armbandet Norrköping Comenius multilateral partnerskap Förskolan Dragspelet Norrköping Comenius fortbildning Hagagymnasiet Norrköping Leonardo elevpraktik (IVT) Hagagymnasiet Norrköping Comenius fortbildning Hagagymnasiet Norrköping Comenius fortbildning Hagagymnasiet Norrköping Comenius fortbildning Hagagymnasiet Norrköping Comenius fortbildning Hagagymnasiet Norrköping Atlas partnerskap Hagagymnasiet Norrköping Atlas partnerskap Hagagymnasiet Norrköping Atlas partnerskap Hagagymnasiet Norrkoping NORRKOPING Comenius fortbildning Hagagymnasiet Barn & Fritid Norrköping Leonardo elevpraktik (IVT) Hagagymnasiet Hantverk Norrköping Atlas praktik Himmelstalundsgymnasiet Norrköping Atlas praktik Himmelstalundsgymnasiet Norrköping Atlas praktik Himmelstalundsgymnasiet Norrköping Atlas praktik Himmelstalundsgymnasiet Norrköping Atlas praktik Himmelstalundsgymnasiet Norrköping Atlas förberedande besök John Bauergymnasiet Norrköping Atlas förberedande besök Jurslaskolan NORRKÖPING Comenius multilateral partnerskap Kungsgårdsgymnasiet Norrköping Leonardo elevpraktik (IVT) Kungsgårdsgymnasiet Norrköping Leonardo partnerskap Kungsgårdsgymnasiet Norrköping Atlas partnerskap Kungsgårdsgymnasiet Norrköping Atlas partnerskap Silverdansens Förskola Norrköping Comenius fortbildning Svanen förskola och skola NORRKÖPING Comenius fortbildning Tåbyskolan Söderköping Comenius multilateral partnerskap Utbildningskontoret (MUNICIPAL DEPARTMENT OF 2010 EDUCATION) Norrköping Studiebesöksprogrammet Borgsmoskolan Norrköping Comenius multilaterala partnerskap Borgsmoskolan Norrköping etwinning Bråviksskolan Norrköping Comenius multilaterala partnerskap De Geergymnasiet Norrköping Nordplus Junior De Geergymnasiet NORRKÖPING Comenius fortbildning De Geergymnasiet Norrköping Comenius fortbildning De Geergymnasiet Norrköping Comenius bilaterala partnerskap Djäkneparksskolan Comenius multilaterala NORRKÖPING partnerskap Djäkneparksskolan Norrköping etwinning Ebersteinska gymnasiet Norrköping Atlas förberedande besök Ebersteinska gymnasiet Norrköping Comenius multilaterala partnerskap Ebersteinska gymnasiet Norrköping Athena, utbyte Ebersteinska gymnasiet Norrköping etwinning Ebersteinska school NORRKÖPING Leonardo partnerskap

20 2009 Ebersteinska school NORRKÖPING Leonardo partnerskap Ektorpsskolan Norrköping Comenius multilaterala partnerskap Förskolan Svanen Norrköping Comenius multilaterala partnerskap Hagagymnasiet Norrköping Atlas förberedande besök Hagagymnasiet Norrköping Atlas, konferens Hagagymnasiet Norrköping Atlas, praktik Hagagymnasiet - college for floristry Norrköping Leonardo partnerskap Hagagymnasiet Hantverk Norrköping Leonardo utbyten (Vetpro) Hagagymnasiet, norrköping Norrköping Nordplus Junior Hagagymnasiet, Norrköping Norrköping Comenius multilaterala partnerskap Himmelstalundgymnasiet Norrköping Den globala resan Himmelstalundsgymnasiet Norrköping Atlas, konferens Himmelstalundsgymnasiet Norrköping Atlas, praktik Himmelstalundsgymnasiet Norrköping Atlas, praktik Himmelstalundsgymnasiet Norrköping Leonardo elevpraktik (IVT) Kungsgårdsgymnasiet Norrköping Comenius multilaterala partnerskap Navestadsskolan Norrköping Comenius multilaterala partnerskap Preschool Svanen Norrköping Comenius fortbildning 0 Barntraumateamet,Vrinnevisjukhuset, Landstinget 2008 Östra Östergötland Norrköping Leonardo utbyten VETPRO Borgsmoskolan Norrköping Comenius förberedande besök De Geergymnasiet Norrköping Comenius fortbildning De Geergymnasiet Norrköping Comenius fortbildning De Geergymnasiet Norrköping Comenius fortbildning De Geergymnasiet,Hotell och Restaurangprogrammet Norrköping Comenius fortbildning Ebersteinska gymnasiet Norrköping Comenius förberedande besök Ebersteinska gymnasiet Norrköping Athena, planeringsresa Ebersteinska school NORRKÖPING Leonardo elevpraktik (IVT) Folkparksskolan Norrköping Comenius fortbildning Hagagymnasiet i Norrköping Norrköping Comenius fortbildning Hagagymnasiet, Marielund Norrköping Comenius fortbildning Hagagymnasiet/Second Chance School Norrköping Leonardo elevpraktik (IVT) Himmelstalundsgymnasiet Norrköping Leonardo förberedande besök Kungsgårdsgymnasiet Norrköping Comenius fortbildning Olofsson Auto AB Norrköping Leonardo elevpraktik (IVT) Painters' association in Eastern Sweden Norrköping Leonardo elevpraktik (IVT) Råsslaskolan Kolmården Comenius fortbildning Swedish Building and trade union Norrköping Leonardo elevpraktik (IVT) Swedish Buildingindustries Norrköping Leonardo elevpraktik (IVT) Swedish paintingassociation and trade union Norrköping Leonardo elevpraktik (IVT) Söderbergs Personbilar Norrköping Leonardo elevpraktik (IVT) Vrinneviskolan Norrköping Comenius multilaterala partnerskap Workers' union in Norrköping Norrköping Leonardo elevpraktik (IVT) Borgmoskolan Norrköping Comenius fortbildningsstipendier De Geergymnasiet Norrköping Comenius fortbildningsstipendier De Geergymnasiet Norrköping Studiebesöksprogrammet De Geergymnasiet Norrköping Studiebesöksprogrammet De Geergymnasiet Norrköping Comenius partnerskap, förnyelse Diamanten Lek och Inlärning Norrköping Programkontorets skolstipendier, planering Ebersteinska gymnasiet Norrköping Leonardo förberedande besök Ektorpsringen Norrköping Programkontorets skolstipendier, planering Förskolan Armbandet/Kättsätter Norrköping Programkontorets skolstipendier, planering Hagagymnasiet Norrköping Programkontorets skolstipendier,