Den lokala DIGIDEL-kampanjen i Botkyrka

Transkript

1 1 [16] Demokrati, mänskliga rättigheter och interkulturell Referens Marie Jean-Simon Mottagare Kommunstyrelsen Botkyrka kommuns slutrapport angående kampanjen Digidel Den lokala DIGIDEL-kampanjen i Botkyrka KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Tumba Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post marie.jean-simon@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

2 2 [16] Innehållsförteckning 1. Projektbeskrivning... 3 Aktörer... 3 Projektmål och nyttomål Utvärdering och analys av resultatet....5 Aktiviteter 5 Platser och kanaler Sammanställning av erfarenheter från projektet och förslag på förbättringar... 6 För många målgrupper... 7 Särerställandet av kvalité av utbildningarna.. 7 Ansvar Val av Samarbetsparternas Planer och önskemål på framtida arbeten 8 5. Sammanställning av kursutvärderingarna...9 Utvärderingar samarbetsparterna Bilagor 12 2

3 3 [16] 1. Projektbeskrivning Den nationella kampanjen DIGIDEL 2013, för digital delaktighet startade våren Kampanjens övergripande mål var att öka den digital delaktigheten hos minst av de cirka 1,5 miljon människor som vid kampanjens start sällan eller aldrig använde datorer/internet. Våren 2011 inledde den politiska ledningen och kommunledningsförvaltningen i Botkyrka en diskussion om möjligheten för Botkyrka att delta i digidel-kampanjen. I oktober 2011 beslutade kommunstyrelsen att Botkyrka kommun skulle ansluta sig till Digidelkampanjen (Dnr KS/2011:375 ). En politisk styrgrupp bildades och kommunledningsförvaltningen fick uppdraget att leda kampanjen. Styrgruppen leddes av demokratiberedningens ordförande Jens Sjöström, kommunalråd (S), Ahmad Azizi, kommunens demokratiutvecklare, representerade kommunledningsförvaltningen. Därutöver ingick representanter för alla sammarbetspartners (se nedan) i styrgruppen. Under januari april 2012 genomförde Digidel Botkyrka en rad aktiviteter, bland annat en enkätundersökning och en kick off. Enkäten genomfördes för att kartlägga vilka målgrupper som finns i Botkyrka och för att få en helhetsbild av utbildningsbehovet. I mars 2012 beviljades Botkyrka kommun kronor från Internetfonden till den lokala Digidelkampanjen i Botkyrka. Dessa pengar finansierade projektets första etapp. I den andra etappen var ambitionen att fortsätta att möta upp viktiga målgrupper. Fokus skulle vara på äldre men även infatta så kallade glömda grupper, framför allt nyinflyttade utan datorvana och svaga kunskaper i svenska. Botkyrka kommun sökte med denna inriktning ytterligare resurser och beviljades då kronor varav kronor användes för att finansiera 300 gratisplatser som skulle möjliggöra för s.k glömda grupper att gå data och- internetkurser. Inga andra finansiella medel, utöver de som Internetfonden beviljat har avsatts. Inriktningen på arbetet har varit att Botkyrka kommun och dess samarbetspartners gemensamt har samordnat och mobiliserat egna resurser. Totalt, för båda etapperna, har Internetfonden beviljat Botkyrka kommun kronor. En större del av budgeten har täckt projektledarens lön och arvoden till utbildare. Medel har också använts till inköp av datorer. Den 20 maj 2012 anställdes Marita Castro på halvtid som projektledare för kampanjen. Den 30 september 2013 slutade Marita Castro som projektledare och Marie Jean-Simon tog över som ny projektle- 3

4 4 [16] dare den 1 oktober Jens Sjöström ersattes våren 2013 som styrgruppens ordförande av Mats Einarsson, kommunalråd (V). Aktörer De aktörer som ingått i Digidel-samarbetet är: Botkyrka kommun Studieförbundet Studiefrämjandet. Studieförbundet Vuxenskolan ABF Botkyrka/Salem Sensus Studieförbund SeniorNet Botkyrka Stadsnät AB PRO (Pensionärernas Riksorganisation). SPF (Sveriges pensionärsförbund) Biblioteken. Botkyrka Kvinnoresurscenter Under den sista etappen valde Studiefrämjandet och Sensus studieförbund att avbryta samarbetet. Båda organisationerna uppgav brist på resurser som orsak. Det har även funnits ett samarbete med bankerna i Botkyrka och en av bankerna, SEB, förmedlade kunder till Digidel-utbildningar. Projektmål och nyttomål Den lokala Digidel-kampanjens övergripande mål var att: 1. Se till så att fler kommuninvånare som idag, aldrig eller sällan använder datorer/internet blir mer digitalt delaktiga. 2. Få fler kommuninvånare demokratiskt delaktiga genom att stimulera digital delaktighet. 3. Underlätta för fler kommuninvånare att få kommunala- och privata tjänster och service digitalt. 4. Att minst 3000 Botkyrkabor ska ha tagit del av insatserna när projekttiden är slut. 4

5 5 [16] 2. Utvärdering och analys av resultatet Den av de identifierade målgrupperna som främst nåddes inom projektet under etapp 1 och 2 var äldre kommuninvånare. En viktig orsak är att det redan fanns en etablerad lokal förening i Botkyrk, SeniorNet som arbetar med att öka den digitala delaktigheten hos äldre. Genom att erbjuda gratisplatser till så kallade glömda grupper har vi under projektets sista etapp till viss del nått personer som på något sätt står utanför samhället. Majoriteten av gratisplatserna har gått till personer som läser svenska för invandrare (SFI). Andra platser har gått till föreningar och studieförbund i Botkyrka. Att hitta och nå fram till personer i så kallade glömda grupper har varit en utmaning och mycket arbete återstår. Vi har nått målet för hela kampnjen under både etpperna. Målet för den första etappen (1 maj april 2013) var att nå1300 personer. Under denna period deltog 1523 personer på kampanjens kurser och informationsträffar. D v s 223 personer fler än nyttomålet. Målet för andra etappen (1 maj april 2014) var också att nå 1300 personer. Under denna period deltog drygt 1500 personer varav 300 personer från den s k glömda gruppe i Digedel utbildningar. Aktiviteter Inom ramen för projektet har en rad olika aktiviteter genomförts. Sammanlagt har 488 olika aktiviteter anordnats under den lokala Digidel-kampanjen. Några av de aktiviteter som funnits har bland annat varit datastugor, fredagsträffar, informationsträffar, Digidelkurser och Datorhandledning. Digidelkampanjen har genomfört aktiviteter i nästan alla kommundelar och vi har använt oss av en rad olika utbildare för att tillgodose olika elevers behov. Plats och kanaler Den plats utbildningen genomförs på har visat sig ha stor betydelse. Genom att ha kurser på biblioteken har vi nått socioekonomiskt svaga kommuninvånare som tack vare kursen breddat sina digitala kunskaper. Kurserna i biblioteken har genomförts av mycket erfarna utbildare från den lokala föreningen SeniorNet. De har haft språkkompetenta ungdomar som utbildningsassistenter för att kunna ge varje elev den tid de behövt. På bibliotekskurserna har nästan varje elev haft tillgång till en egen assi- 5

6 6 [16] stent/utbildare. Detta har varit mycket fördelaktig och har uppskattats av eleverna. Botkyrkas etniska föreningar har varit de viktigaste kanalerna för att nå rätt målgrupp. Genom rekryteringen av tvåspråkiga utbildare har Digidel Botkyrka möjliggjort för personer att delta på utbildningarna, oavsett språkkunskaper i svenska. Studieförbundet ABF har varit en avgörande samarbetspartner för att nå föreningar i Botkyrka. Vi har också haft informationsmöten i kyrkor för att nå fler grupper. En annan metod har varit att erbjuda allmänna handledningstillfällen till kommuninvånarna. Dessa har erbjudits via biblioteken samt en enskild förening. Dessa mer djupgående handledningstillfällen har passat invånare som helt saknar kunskaper om data- och internetanvändning. De handledningstillfällen som gått genom föreningar har särskilt riktats tillkvinnor som är språksvaga, analfabeter eller är ovana vid lektionsformen. Handledare har varit personal i föreningen en person som kvinnorna känner sedan tidigare och som de har förtroende för. Genom att använda ett flertal olika metoder och kanaler har vi lyckats nå en bred målgrupp. Vi kan konstatera att vi lyckats nå målet även under denna sista etapp: att erbjuda så kallade bortglömda grupper, eller grupper som på annat sätt står utanför samhället, kurser i data och internet för att främja deras digitala delaktighet. 3. Sammanställning av erfarenheterna från projektet och förslag till förbättringar Det som gjort Digidel Botkyrka unikt är samarbetsformen. Digidel har lett till att kommunen har utvecklat nya metoder att arbeta lokala aktörer, tjänstemän och politiker samarbetar för att nå ett gemensamt mål. Då det har saknats en tydlig struktur för denna typ av samarbete har ett antal utmaningar som vanligtvis inte finns i projekt uppstått. Det finns mycket i samarbetet mellan de olika partnerna som varit bra, det har dock också funnit mindre bra aspekter. Styrgruppen har stått inför svåra utmaningar för att hitta ett stabilt och hållbart förhållningssätt mellan att lyssna in samtliga samarbetspartners viljor, åsikter och tyckanden, och samtidigt driva projektet framåt. Det vi kan lära av denna erfarenhet är att det är mycket viktigt att som styrgrupp lyssna in de olika aktörerna löpande för att säkra en god kommunikation genom hela 6

7 7 [16] samarbetet. Det är också mycket viktigt att styrgruppen är tydlig med vilka förväntningar den har på sina samarbetspartners och att såväl styrgrupp som samarbetspartnera känner sig nöjda med upplägget. Bytet av projektledare under en kritisk period medförde att projektet avstannade under den tid den nya projektledaren behövde för att sätta sig in i projektet. Detta uppehåll påverkade projektet och samarbetet mellan kommun, föreningar och andra verksamheter negativt. För många målgrupper Kommunen har länge haft fokus på att försöka nå så många nya grupper som möjligt. Denna mycket goda idé har dock varit en för hög ambition i relation till projektets personella resurser. Ambitionen har varit att nå äldre och så kallade glömda grupper såsom språksvaga, kvinnor, nyanlända. Dessa målgrupper skiljer sig markant från varandra och deras behov är mycket olika. Att möta dessa mycket olika gruppers behov har varit, och är, mycket svårt under de förutsättningar som getts. Det har även varit betydligt svårare än väntat att hitta, engagera och motivera personer i de så kallade glömda grupperna. Det har inneburit att mycket tid har lagts på just denna grupp och resulterat i att gruppen äldre ibland blivit åsidosatt. Utbildningarnas omfattning och kvalitet Styrgruppens primära fokus har varit att projektet skulle nå resultatmålet om antal invånare som utbildats av Digidel. Det eventuella behovet att gå fler tillfällen än de avsedda tre gånger tre timmarna per kurs har inte prioriterats under projekttiden. Upplägget med antingen handledning eller kurser om tre gånger tre timmar har fungerat bra för vissa deltagare, dock inte för alla. Många, som saknar språket, eller som inte är vana vid att sitta i studieform har påverkats negativt av att kurserna inte varit längre. Att erbjuda 300 gratisplatser där utformingen är att deltagarna endast erbjuds tre tillfällen tre timmar är alldeles för lite för att utbilda nybörjare i data- och internetanvändning. Ansvar Projektets partners har haft en ojämn ansvarsfördelning. Det har inneburit att vissa föreningar har gjort mer än andra. Denna 7

8 8 [16] ojämlika arbets- och ansvarsfördelning hade behövt uppmärksammas av styrgruppen som ägare av projektets inriktning. Det har också funnits brister i ansvar att fullfölja uppdrag. Exempel på det har varit brister i inrapportering av antal deltagare, liksom närvaro på styrgruppsmöten. En lärdom är att det är nödvändigt att säkra ett jämt ansvarstagande från start i denna typ av partnerskapsprojekt. Ett kontrakt vid samarbetets början där det framgår klart och tydligt vad som förväntas av samtliga samarbetspartners hade varit önskvärt. Det är också viktigt att från början formulera spelregler i partnerskapet som samtliga samarbetspartners och styrgrupp åtar sig att följa. Syftet är att minimera riskerna för olika tolkningar som i värsta fall kan skapa osämja. Inför uppstart av ett partnerskap är det också en god idé att samtliga samarbetspartners, är tydliga i vad de kan erbjuda inom ramen för projektet, och vad respektive aktör önskar få ut av att vara delaktig i projektet. Val av samarbetsparterns I ett projekt är det självklart viktigt att välja samarbetspartners som kan tillföra projektet något konkret. I ett projekt som Digidel, där poängen är att erbjuda praktiska utbildningar harinvolverade samarbetspartners behövt ha relevanta resurser för att bidra till uppfyllandet av projektmålen och också vara villiga att erbjuda dessa till projektet. När de praktiska tillgångarna saknas bör man kunna överväga att avbryta samarbetet. 4. Fortsatt arbete Kampanjen har nått en relativt stor andel av den lokala befolkningen, men en hel del arbete kvarstår. Fler kurser behövs. Då tekniken hela tiden förändras finns ett kontinuerligt behov av läsplatte-/datautbildningar samt utbildningar i smarttelefoni. Kommunen bör beakta redan befintliga föreningar som kan möta upp rätt målgrupper. Genom att erbjuda föreningar och andra lokala aktörer finansiellt stöd kan de i sin tur erbjuda utbildningar till kommuninvånare i data/läsplatta/smarttelefoni, kostnadsfria eller till en låg kostnad. Exempel på en förening som har de resurser som krävs för att utbilda äldre är SeniorNet. Föreningen har lokaler i både Tumba och Alby, och kan nå en mycket bred skara kommuninvånare. Det ligger i kommunens intresse att ta tillvara på, stödja och utveckla de verksamheter som drivs av lo- 8

9 9 [16] kala aktörer som har resurser och erfarenhet när det gäller digitala utbildningar. Behoven i Botkyrka ser mycket olika ut. Det är ytterst viktigt att erbjuda olika digitala utbildningsformer. Genom att erbjuda handledning möter vi upp andra grupper än exempelvis äldre. Återigen finns föreningar i Botkyrka som kan tillgodose behovet av handledning. De har resurser i form av datorer, adekvat målgrupp samt till viss del utbildare. Men de behöver stöd från kommunen för att handledningstillfällena ska bli ett permanent inslag i verksamheten. En möjlighet när projektet avslutas är att fortsätta att engagera lokala föreningar genom att till exempel köpa in datorer eller läsplattor så att de kan hålla kurser för kommuninvånare i sina lokaler. Det är mycket svårt att involvera föreningar på grundval av enbart frivilliga, obetalda insatser. För att föreningar ska kunna prioritera denna typ av aktivitet är det avgörande att de upplever att de inte går ekonomiskt eller resursmässigt minus för att de väljer att prioritera data- och internetutbildningar. Kommunen bör även se över möjligheten att erbjuda allmänheten kurser och handledningstillfällen i publika rum. Detta för att nå ut till ännu fler kommuninvånare. För att möjliggöra detta skulle ett samarbete med biblioteken, arbetsförmedlingen och kommunens arbets- och kompetencenter (AKC) i Botkyrka kunna inledas. Om utbildare rekryteras från lokala föreningar belastas inte personal. För att hitta fler seniorer är det mycket viktigt med ett uppsökande arbete. Detta kräver innovativa idéer och att man utforskar nya kanaler. Exempelvis kan ett samarbete med Svenska kyrkan och andra församlingar vara ett sätt att nå fler seniorer. Dock är det mycket viktigt att finansiellt stöd finns. Digidelkampanjen är nu avslutad och Botkyrka kommun har i nuläget inga resurser avsatta för att genomföra digitala utbildningar under De föreningar som genom kampanjen har införlivat digitala utbildningar i sina verksamheter kommer att fortsätta arbeta med dessa frågor. kommer att genomföra en utvärdering för att se över hur vi kan arbeta vidare med digital delaktighet. Under 2015 kommer ett konkret förslag att presenteras. 5. Sammanställning av kursutvärderingarna 9

10 10 [16] Alla elever som tagit del av de 300 gratisplatserna den sista etappen har svarat på frågeformulär. Majoriteten av deltagarna var nöjda med kurserna och dess innehåll. Dock yttrycktes av samtliga en önskan att ha längre kurser för att kunna utveckla ytterligare kunskaper kring data- och internet. Utvärderingen samarbetspartnerna Även våra samarbetspartner fick fylla i ett frågeformulär. För att bevara samarbetspartnernas anonymitet kommer svaren inte redovisas i sin helhet. I stället redovisas sammanställda svar tillsammans med citat. Hur nöjd har du varit med samarbetet, mellan kommun och din förening, inom ramen för DIGIDEL från en skala 1 till 5, där 1 betyder inte alls nöjd och 5 mycket nöjd? Det genomsnittliga betyget var Vad har varit bra med samarbetet mellan kommunen och din förening? På denna fråga har sammarbetsparterna svarat mycket olika, vissa ansåg att samarbetet fungerat jättebra och att det funnits mycket öppenhet medan andra ansåg att ingenting fungerat. Citat: Har varit jättebra. Att ni ordnat möten där vi träffats. Ingenting. Vad har varit mindre bra med samarbetet mellan kommunen och din förening? Gällande vad som varit mindre bra med samarbetet, mellan kommun och föreningar återfinns bland annat upplevelser av att kommunen inte uppskattat det arbete som föreningar gjort. Andra upplevde att kommunen velat driva projektet som sitt eget och inte lyssnat in samarbetspartners. Det har funnits mycket otydlighet i vad som förväntas av olika aktörer. Byte av projektledare och ordförande ansågs ha påverkat samarbetet negativt. Citat: Kommunen har velat driva detta projekt som sitt eget. Har inte lyssnat alls på hur medaktörerna skulle vilja genomföra projektet. 10

11 11 [16] [ ]. Det har varit mycket otydligt vad som förväntas av de olika aktörerna. Genom diverse personförändringar har svår tempoförlust uppstått. Hur tycker du att samarbetet mellan kommun och föreningsliv kan förbättras? Ge föreningarna mer uppmärksamhet för det arbete som de gör. Tydligare struktur där ledningsgruppen får tydligare mandat och befogenheter. Vara mer lyhörd för föreningarnas önskemål. Täta samarbetet mellan kommun och föreningsliv. Hur nöjd har du varit med samarbetet, mellan olika föreningar, inom ramen för DIGIDEL från en skala 1 till 5, där 1 betyder inte alls nöjd och 5 mycket nöjd? Det genomsnittliga betyget var 2.89 Vad har varit bra med samarbetet mellan olika föreningar? Det som fungerat bra är när det funnits gemensamma kontaktytor. Att man nyttjat varandras kompetens och kunskaper. Citat: Att vi engagerade Seniornet som redan arbetade med liknande arrangemang. har kunnat nyttja varandras kunskaper och kompetens Vad har varit mindre bra med samarbetet mellan olika föreningar? Samarbetspartnerna svarade att det inte funnits en rättvis fördelning av arbetsbelastning. Vissa föreningar har fått göra hela arbetet andra har inte gjort någonting. Det har varit för många och olika aktörer involverade. Ledningsgruppen bör ha tagit ett större ansvar och agerat länk till föreningar som vanligtvis inte har kontakt med varandra. Citat: Ledningsgruppen kunde ha varit en länk mellan föreningar som normalt inte har så mycket kontakt med varandra 11

12 12 [16] Lite för många kockar för detta projekt. Vi har inte haft någon som strukturerar upp projektet. Hur nöjd är du med din, verksamhets insats inom ramen för projektet, från en skala 1 till 5, där 1 betyder inte alls nöjd och 5 mycket nöjd? Det genomsnittliga betyget var Bilagor Enkät 1 Utvärdering DIGIDEL (Digitaldelaktighet) 1. Hur nöjd är du med kursen som helhet från en skala 1 till 5, där 1 betyder inte alls nöjd och 5 mycket nöjd? Vad har varit bra med kursen? 3. Vad har varit mindre bra med kursen? 4. På vilket sätt anser du att kursen kan förbättras? 12

13 13 [16] 5. Hur nöjd är du med kursens innehåll från en skala 1 till 5, där 1 betyder inte alls nöjd och 5 mycket nöjd. 1 6.? Har kursen motsvarat dina förväntningar? Om ja på vilket sätt? Om nej på vilket sätt? 8. Hur upplever du kursen längd? A) För kort B) För lång C) Lagom 9. Upplever du ett behov av att gå fler kurser? JA NEJ 10. Övriga synpunkter? 13

14 14 [16] Tack för era svar! Marie Jean- Simon Projektledare Digidel Enkät 2 Utvärdering DIGIDEL (Digitaldelaktighet) Samar- betspartner 11. Hur nöjd har du varit med samarbetet, mellan kommun och din förening, inom ra- men för DIGIDEL från en skala 1 till 5, där 1 betyder inte alls nöjd och 5 mycket nöjd? Vad har varit bra med samarbetet mellan kommunen och din förening? Vad har varit mindre bra med samarbetet mellan kommunen och din förening? 14

15 15 [16] Om du kryssat i en 3 eller lägre på fråga 1. Hur tycker du att samarbetet mellan kommun och föreningsliv kan förbättras? 1. Hur nöjd har du varit med samarbetet, mellan olika föreningar, inom ramen för DIGIDEL från en skala 1 till 5, där 1 betyder inte alls nöjd och 5 mycket nöjd? Vad har varit bra med samarbetet mellan olika föreningar? Vad har varit mindre bra med samarbetet mellan olika föreningar? 2. Hur nöjd är du med din, verksamhets insats inom ramen för projektet, från en skala 1 till 5, där 1 betyder inte alls nöjd och 5 mycket nöjd? 15

16 16 [16] Övriga synpunkter: 16