Delrapport II Ett projekt om enkelt avhjälpta hinder som förbättrar tillgängligheten i samhället

Transkript

1 Delrapport II Ett projekt om enkelt avhjälpta hinder som förbättrar tillgängligheten i samhället Christina Nyberg och Ewa Boström

2 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 3 1 BAKGRUND 4 2 STATUS VID AVSTÄMNING december Offentliga lokaler Kommersiella lokaler Allmänna platser Allmänna kommunikationer 11 3 TILLGÄNGLIGHETSGUIDE 12 4 FORTSATT ARBETE 12 Layout framsida: Josef Wårdsäter Skellefteå för alla delrapport 2 2

3 Sammanfattning Under 2006 har flera av fastighetsägarna i centrala Skellefteå kommit igång med inventeringar av enkelt avhjälpta hinder enligt Plan- och bygglagen (PBL 17 kap 21 a ) och en del åtgärder har gjorts. Ca 15 fastigheter i projektets första avgränsade område har inventerats och området har därför utökats. Fastighetskontoret har inventerat stadshuset och är på gång att upphandla inventeringen av ytterligare fyra kommunala fastigheter. De har satsat på att hitta lösningar i den dagliga projekteringen och göra passa-på åtgärder. Tekniska kontoret har inventerat området i centrala Skellefteå och gjort en prioritering på åtgärderna. De ska i första hand göra gatorna och torgen tillgängliga i samband med andra förändringar men har också avsatt pengar för att göra särskilda satsningar. En lekpark har anpassats för att kunna användas av barn och vuxna med funktionshinder. Med hjälp av två plusjobbare som anställts till projektet, Leif och Eivor, har drygt 70 offentliga lokaler på områdena Morön, Bergsbyn, Brännan, Anderstorp, Sjungande dalen, Erikslid och Norrböle samt i orterna Bureå, Kåge, Byske, Skelleftehamn, Ursviken, Boliden och Jörn inventerats. Leif och Eivor har skickat inventeringar och information om lagstiftningen till fastighetsägarna och näringsidkarna. En webbaserad tillgänglighetsguide är på gång att skapas efter ett beslut om medel i kommunstyrelsen. Tillgänglighetsguiden ska visa turister och medborgare vilken tillgänglighet som finns i allmänna lokaler för personer med synnedsättning, hörselnedsättning och rörelsehinder. Guiden kommer att baseras på gjorda inventeringar. Projektet har arbetat fram checklistor som underlättar planeringen för den som anordnar tillfälliga arrangemang inomhus, utomhus eller i tält. Genom att bocka av i listorna kan arrangören i ett tidigt skede se hur tillgängligt det är och vad som behöver åtgärdas, och slipper på så sätt akuta och dyra lösningar. Checklistorna kan också vara en hjälp i informationen till besökare som frågar efter den. Det har varit svårt att nå Handeln och köpmännen med information om enkelt avhjälpta hinder och vikten av tillgänglighetsarbetet, men projektet kommer att arbeta mer med det. I övrigt fortsätter samarbetet med fastighetsägarna, handikapporganisationerna och kommunerna. Projektet har också en förhoppning om att kunna erbjuda utbildning till projektörer och arkitekter i samarbete med bygg- och miljökontoret. Skellefteå för alla delrapport 2 3

4 1 BAKGRUND Det finns allmänna lokaler och allmänna platser som är utformade så att en del människor inte kan besöka och använda dem på samma sätt som andra. Regeringen har bestämt att tillgängligheten och användbarheten för personer med funktionshinder ska förbättras i samhället - och att det ska ske innan år Lagstiftningen som styr tillgänglighet och användbarhet i allmänna lokaler och på allmänna platser har tidigare bara gällt vid ny- eller ombyggnad. Från och med 1 juli, 2001 finns en ny paragraf som säger att mindre hinder måste tas bort även i befintliga lokaler och på allmänna platser, så att de kan användas av fler. Det är lokalens eller markens ägare som ska se till att platsen fungerar och de måste titta över vilka hinder som finns, vilka som kan tas bort och bestämma när det ska göras. För att göra det på ett bra sätt behöver de samarbeta med andra ägare och med handikappföreningarna som vet hur det fungerar i vardagen. Kommun, stat och landsting äger många lokaler och platser men det finns även många privata ägare. Kommunstyrelsen startade projektet Enkelt avhjälpta hinder för att vara ett stöd både till de egna förvaltarna och till de privata ägarna. Projektet ska informera om lagstiftning, samordna arbetet och erbjuda utbildning. När projektet startade i april 2005 var det få fastighetsägare som kände till förändringen i lagen och vilket ansvar de har. Ingen fastighetsägare hade inventerat alla sina allmänna lokaler men några enskilda verksamheter hade gjort det. Endast något enstaka hinder var åtgärdat. För att hantera projektet i början gjordes en geografisk avgränsning i centrala Skellefteå och vid avstämningen i december 2005 hade en del av ägarna inom området kommit igång med inventeringen, en del var i startgroparna och en del var klara och skulle börja göra planer för att åtgärda hindren. Christina Nyberg är projektledare och i delrapport 1 kan du läsa mer om bakgrunden till projektet och begreppen funktionshinder och tillgänglighet. Där beskrivs också lagstiftningen och projektorganisationen mer ingående. Skellefteå för alla delrapport 2 4

5 2 STATUS VID AVSTÄMNING - december 2006 Under första delen av 2006 hade de flesta av fastighetsägarna i centralaste Skellefteå (Skeppargatan till Köpmangatan, Storgatan till Kanalgatan) inventerat sina lokaler, själva eller med hjälp av handikappföreningar eller konsulter. Vid ett avstämningsmöte i juni bestämdes att området skulle utökas till Järnvägen i norr och älven i söder, E4:an mot öst och Lasarettsvägen mot väst. Se karta med markeringar på fastigheter som har inventerats i området (bilaga 1). I maj anställde kommunledningskontoret två inventerare (plusjobb) till projektet, Leif Jönsson och Eivor Nilsson. De har åkt runt på samhällena utanför Skellefteå, lokaliserat de offentliga lokaler som finns och inventerat dem. Christina har varit till byggnadsnämnden och tekniska nämnden för att informera om projektet och vad lagstiftningen innebär. I november anordnades två halvdagsutbildningar tillsammans med bygg- och miljökontoret som dels innehöll en teoretisk del med lagstiftning och råd/föreskrifter och dels en praktisk, där tjänstemännen fick besöka olika objekt i centrum med hjälp av rullstol, rollator och fingerad optik (glasögon som visar olika typer av synnedsättningar samt ögonbindel och vit käpp). På flera håll pågår ett tillgänglighetsarbete och Christina kopplas ofta in i egenskap av rådgivare eller för att lämna synpunkter. Bland annat vill arrangörerna till Trästocksfestivalen anpassa festivalområdet och hon har blivit tillfrågad om synpunkter på utformning av torget och Eddahallens ombyggnad. En kontinuerlig samverkan sker med fastighetsägare och andra aktörer genom kontakter via telefon, e-post och personliga träffar. Likaså sker en kontinuerlig samverkan med projektets referensgrupp från handikapporganisationerna. Samverkan med andra kommuner som Norsjö, Malå och på senare tid även med Vilhelmina kommun pågår. Vilhelmina har efterfrågat utbildning som troligen kommer att ske under Också inom kommunen har projektet lett till samverkan med bland annat kommunledningskontorets utredare kring stödet till samlingslokaler och ett informationstillfälle för lokalhållare ska hållas. Förvaltningar har utsett ansvariga personer för Enkelt avhjälpta hinder och Christina kommer att samla dem till information. Skellefteå för alla delrapport 2 5

6 Christina har arbetat fram checklistor för tillfälliga arrangemang tillsammans med referensgruppen. De kan användas som stöd vid planering av evenemang inomhus, utomhus eller för tältarrangemang. Syftet med checklistorna är att arrangören redan i planeringsstadiet kan se om tillgängligheten är tillgodosedd och på så sätt slippa akuta och dyra lösningar. Checklistorna kan också vara ett bra underlag för information till besökare som frågar efter dem. I december hade Västerbottensnytt en längre intervju med Christina med anledning av att Boverket uttalat att arbetet med att åtgärda Enkelt avhjälpta hinder går för långsamt. Inslaget gav bra reklam för projektet. De Handikappades Riksförbund och Sveriges kommuner och Landsting delar varje år ut ett tillgänglighetspris och i samband med utdelningen 2005 fick Skellefteå kommun ett hedersomnämnande för projektet. Det var första gången som ett hedersomnämnande delades ut och det blev ett bevis på att Skellefteå kommun gjort rätt som satsat på projektet. 2.1 Offentliga lokaler Stadshuset inventerades av en konsult våren 2006 som konstaterade att de flesta hindren beror på brister i färgsättning och i informationsskyltning. Inventarier som draghandtag, toapappershållare och tvålautomater saknas eller är felplacerade i handikapptoaletterna och huvudentrén är trång eftersom samma dörr används av både in och utgående besökare och personal. Teleslingor finns endast i två av stadshusets sammanträdesrum men kommer att kompletteras med en mobil teleslinga som kan bokas vid behov. Kostnaden för att åtgärda hindren i stadshuset beräknas till ca 300 tusen kronor utan moms och då är inte administrativa kostnader och kostnader för larm i trappor inräknat. Inventeraren noterar att utrymningsövningar bör hållas regelbundet och att varje avdelning bör ha utsett ansvariga för att utrymningar vid till exempel brand fungerar. Skellefteå för alla delrapport 2 6

7 Kommunen startar en ny förvaltning som heter medborgarservice. I förvaltningen ska Informationsbyrån och en ny kundtjänst ingå. Det är inte klart var kundtjänsten ska placeras och hur den ska se ut men förvaltningen samarbetar med projektet och för dialog direkt med handikappföreningarna. I samband med ombyggnaden för kundtjänst planerar fastighetskontoret att bygga en toalett som uppfyller de nya kraven på tillgänglighet. Fastighetskontoret hade planerat att börja åtgärda brister i skyltningen men eftersom placeringen av kundtjänst inte är klar avvaktar man med den. Arbetet inriktas istället på att byta utrustning i stadshusets handikapptoaletter så att de blir mer användbara. Christina har tittat på de typritningar som fastighetskontoret använder när de bygger nya handikapptoaletter och lämnat förslag på förändringar som kan göra dem mer användbara i framtiden. Fastighetskontoret har bildat en projektgrupp för arbetet med enkelt avhjälpta hinder. De har tillsammans med projektet valt ut fyra ytterligare fastigheter för upphandling av inventeringar: Kontorshuset Hjorten, Tekniska kontorets lokaler på Oden, Anderstorpsskolan och Efyran (Ungdomens hus). Handikappföreningarna har under året flyttat från stadshusets tredje våning till gamla Teliahuset på Storgatan 50 och i samband med flytten har fastighetskontoret åtgärdat brister i lokalerna. Förutom större ombyggnader som att skapa en gångväg till entrén och bygga en handikapptoalett har de färgsatt lokalen för att underlätta orienteringen för personer med synnedsättning samt varningsmarkerat trappstegen. En målad vägg bakom toaletten och tvättstället underlättar orienteringen. Spegeln har flyttats ner och kompletterats med en hög spegel på väggen bredvid. Gångvägen som är fri från parkerade bilar och trafik fungerar som ramp. Den har en tydlig kant som användas som ledstråk för personer som använder vit käpp. Den vita vägmålningen vid kanten ger bra kontraster och underlättar orienteringen för den som har synnedsättningar, både regniga och soliga dagar. Skellefteå för alla delrapport 2 7

8 Skelleftebostäder AB, Skebo, tittar över sina lokaler och gör en bedömning av vilka fastigheter som är som publika, det vill säga till för allmänheten. De har många fastighetsskötarkontor som egentligen inte är offentliga men om bovärdarna uppmanar hyresgästerna att komma dit för att till exempel hämta nycklar, blir kravet på tillgänglighet högre. Skellefteå Kraft har inventerat sina offentliga delar av kontorsbyggnaden samt huset där Skatteverket hyr sina lokaler. Kommunens fastighetsbolag Polaris AB har inte påbörjat inventeringen av sina fastigheter. 2.2 Kommersiella lokaler Fastighetsägaren har det yttersta ansvaret för att byggnaden är tillgänglig och användbar men många hinder är kopplade till den verksamhet som hyresgästen bedriver. De flesta fastighetsägarna har därför inventerat entréer och de delar av lokalerna som är allmänna och låtit hyresgästerna ansvara för sin verksamhet. I bilaga 2 finns en lista på vilka entréer och kringliggande lokaler som är inventerade i centrala Skellefteå. Observera att verksamheten (butiken eller restaurangen) inte är inventerade. Nordvestor har åtgärdat några av hindren i Citykompaniet tillsammans med centrumledaren. Bland annat har skyltningen vid hissen fått större text och kundtelefonen vid utgången mot Hörnellgatan har flyttats ned. Taxi telefonen är flyttad så att kortväxta och personer i rullstol också kan använda den. Skellefteå för alla delrapport 2 8

9 Nordvestor har också förlängt ledstängerna på trappan mot Hörnellgatan så att de ger bättre stöd. Före: För korta ledstänger gör att personer med synnedsättning kan missbedöma trappan och trampa snett. Efter: Ledstängerna är dragna 30 cm förbi nedersta trappsteget. Det ger bättre stöd och underlättar orienteringen. Stella Polaris har inventerat Malmiahuset och Vintergatans Köpcentrum. De har byggt en kundtoalett som är handikappanpassad intill ICA supermarket (den är inte inventerad enligt enkelt avhjälpta hinder än). OTJ fastigheter har inventerat fastigheterna Höder 5 och 6 där bland annat Resia och Baretten finns. Dom planerar att byta ut Barettens dörr till en bredare så att den blir lättare att passera med rullstol. Lecamt AB har inventerat fastigheten Idun 5 och DAKI Förvaltning har inventerat Mimer 6 där bland annat butikerna Dellys och Nord Zoo finns. Fastighetsbolaget Stifab äger Idun 5 där Handelsbanken, Lek o hobby och Experten ligger. De för diskussioner om det går att göra om lokalerna helt så att de knyts ihop med Vintergatan, men det skulle innebära en större ombyggnad. Länsförsäkringar som har kontor i Åhlénshuset har inte inventerat sina lokaler. Christina har tillsammans med Skellefteå erbjuder och Köpmannaföreningen försökt få butiksägarna och näringsidkarna Skellefteå för alla delrapport 2 9

10 intresserade av tillgänglighetsarbetet genom att bjuda in till ett frukostmöte på försommaren och utbildningsdagar under hösten men intresset har varit så lågt att båda tillfällena fick ställas in. Fortsatta kontakter med Skellefteå Erbjuder och Svensk Handel sker med ambitionen att medvetandegöra handeln om hur de kan förbättra tillgängligheten. Bland annat har handeln fått information om tjänsten Tolken i fickan - tolkning via mobiltelefon mellan hörande och teckenspråkstalande personer. Leif och Eivor har inventerat drygt 30 lokaler utanför stadskärnan i områdena Morön, Bergsbyn, Brännan, Anderstorp, Sjungande dalen, Erikslid och Norrböle. De har också inventerat 44 fastigheter på orterna Bureå, Kåge, Byske, Skelleftehamn, Ursviken, Boliden och Jörn. Bilaga 3 innehåller lista på de objekt som de har inventerat. Inventeringarna har skickats till fastighetsägaren tillsammans med beskrivning av lagstiftningen och bilder på svårigheterna. 2.3 Allmänna platser Tekniska kontoret har inventerat gator och torg i det första avgränsade området och kartlagt hinder som felplacerade eller för höga parkeringsautomater, lutningar i gångvägar, ojämn markbeläggning med smågatsten med mera, trottoarpratare och andra hinder för att ta sig fram. Åtgärderna kommer i första hand att ske i samband med ordinarie reparationstillfällen men tekniska nämnden har också avsatt pengar för att kunna göra särskilda satsningar. Förslaget är att under 2007 börja med handikapparkeringarnas parkeringsautomater och förbättra övergångsstället vid norra Kanalgatan samt jämna ut markytan vid busshållsplatsen på linjen till Skelleftehamn. Övergångsstället vid norra Kanalgatan. Markbeläggning vid busshållsplatsen på linjen till Skelleftehamn. Skellefteå för alla delrapport 2 10

11 I september 2006 invigde tekniska nämnden Skellefteås första anpassade lekplats på Alhem. Lekparken ska ge barn och vuxna med olika funktionshinder möjlighet till lek och samvaro. Projektet har varit delaktigt i planeringen av lekparken. Tekniska kontorets egentillverkade campingbord gör att den som sitter i rullstol kan sitta med vid bordet. Genom att komplettera klätterställningen med en trappa kan fler använda den. Fallskyddsplattorna under gör att man kan komma till den med rullstol eller andra hjälpmedel. 2.4 Allmänna kommunikationer Skelleftebuss har inventerat vänthallen på busstorget och ska inventera lokalerna för biljettförsäljning och bussgods. Som på flera andra ställen är orienterbarheten bristfällig då entrédörren är svår att urskilja och skyltningen behöver ses över. Eftersom Länstrafiken också har ett ansvar för den busstrafik som bedrivs inom kommunen samt ansvarar för skyltningen ska ett möte hållas med dem under våren. Infomix har lämnat kostnadsförslag på att läsa in busstidtabellen på cd eller kassett och göra den i punktskrift och lättläst. Skelleftebuss har prioriterat att förbättra sin hemsida så att det går att läsa bussturlistorna på den med talsyntes (digital röst som läser texten). Skellefteå för alla delrapport 2 11

12 3 TILLGÄNGLIGHETSGUIDE Under 90-talet drev handikapprörelsen ett projekt där de inventerade butiker och andra offentliga lokaler för att kunna skapa en tillgänglighetsguide. Guiden skulle visa turister och medborgare vilken tillgänglighet som finns till lokalen för personer med synnedsättning, hörselnedsättning och rörelsehinder. Trots ett färdigt material och flera olika försök kom den aldrig till tryckning och eftersom det idag ställs högre krav för att lokalen ska anses tillgänglig samt att de ofta byter ägare eller hyresgäster, har en stor del av materialet blivit inaktuellt. Kommunstyrelsen har gett anslag för att skapa en webbaserad tillgänglighetsguide på kommunens hemsida och Informationsbyrån arbetar med att ta fram en databas. Christina har tillsammans med referensgruppen för projektet arbetat fram kriterier och symboler som ska ligga till grund för guiden. Eivor och Leif har i samband med sina inventeringar tittat över det gamla materialet och strukit uppgifter som inte stämmer samt kompletterat dem med foto på objekten. När databasen är klar kommer de att föra in uppgifterna från gjorda inventeringar i den. Uppdateringen är viktig för att guiden ska hållas levande och kommunstyrelsen erbjöd Handikappföreningarnas samarbetsorgan (HSO) ersättning i fem år för att sköta uppdateringen. Nu har HSO upphört så det är oklart vem som ska ansvara för detta. 4 FORTSATT ARBETE Projektet fortsätter att försöka nå och informera fastighetsägare i det utökade området i Skellefteå och hjälpa dem komma igång med inventeringsarbetet. Christina samordnar och stödjer de fastighetsägare som är i åtgärdsfasen behöver konkret hjälp med val av produkter och placeringar. Leif och Eivor kommer att fortsätta inventera offentliga lokaler på orterna utanför Skellefteå och för att ta reda på om fastighetsägarna har gjort åtgärdsplaner kommer någon form av uppföljning att ske. De kommer också att börja föra in inventeringsuppgifterna i tillgänglighetsguiden som innan publicering på hemsidan ska testas av personer från handikapprörelsen. Nya grepp för att nå handeln och köpmännen ska tas. Det är av stor vikt att de får kunskap om tillgänglighetsarbetet och vilka behov som finns Skellefteå för alla delrapport 2 12

13 eftersom de genom möblering, inredning och skyltning skapar tillgängliga respektive otillgängliga miljöer. Checklistorna för tillfälliga arrangemang ska lanseras på något sätt som gör dem mer kända och blir använda mer frekvent. Samverkan inom kommunen och med Norsjö, Malå och Vilhelmina fortsätter, likaså samarbete med handikapprörelsen genom projektets referensgrupp. Eftersom det finns önskemål om utbildning till projektörer och arkitekter hoppas projektet kunna erbjuda detta i samarbete med bygg- och miljökontoret. Inventeringsarbetet som pågår och ligger till grund för åtgärder är tidsödande och omfattande. Det krävs hela tiden en dialog och en samverkan med och mellan aktörer. Åtgärderna har kanske inte skett i den omfattning som projektet önskade men det tar tid att informera så många olika parter och få dem att förstå vikten av tillgänglighetsarbetet. De ekonomiska konsekvenserna nämns ofta som bidragande orsak och mindre näringsidkare efterfrågar stöd för att klara av det. Arbetet med Enkelt avhjälpta hinder går långsamt i hela landet och Handisam (myndigheten för handikappolitisk samverkan) har uppdraget att se över hur arbetet kan påskyndas. Skellefteå kommun har trots allt kommit en bra bit längre än de flesta andra kommunerna eftersom kommunstyrelsen startade detta projekt. Skellefteå för alla delrapport 2 13