Samarbete och marknadskontroll. Framgångsfaktorer för samarbeten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samarbete och marknadskontroll. Framgångsfaktorer för samarbeten"

Transkript

1 Samarbete och marknadskontroll Framgångsfaktorer för samarbeten

2

3 Samarbete och marknadskontroll Framgångsfaktorer för samarbeten 1

4 2

5 Förord Teknikföretagen och Svensk Handel anser att marknadskontrollen 1 är av central betydelse för en fungerande inre marknad och för säkerhet, hälsa och miljö. Att lagstiftningen verkställs och övervakas på ett korrekt och effektivt sätt anser vi är fundamentalt för varors fria rörlighet. Detta måste förstärkas både på gemenskapsnivå och i medlemsstaterna. Marknadskontrollens syfte är att säkerställa att alla ekonomiska aktörer som sätter produkter på marknaden efterlever nuvarande uppsatta regler. Den bör därför stärkas och effektiviseras. Medborgarna har rätt till ett likvärdigt och bra skydd, oberoende av produkt eller varifrån den kommer. Dessutom är denna övervakning viktig för företagen då den bidrar till att säkerställa konkurrens på lika villkor. En effektiv kontroll är också central för marknadens förtroende för ett obyråkratiskt system för produktreglering. Erfarenhet har visat att den flexibilitet som Nya Metoden innebär är en fördel för europeiska företag, medan brist på marknadskontroll är ett stort problem. Den enda åtgärd som ytterligare kan förbättra säkerheten är att stärka genomförandet av lagstiftningen, det vill säga övervakningen av att lagstiftningen efterlevs. Det är EU:s medlemsstaters ansvar att svara för marknadskontrollen, dess utformning, ambition, resurser och effektivitet. I dag skiljer sig dessa faktorer mellan olika länder. Rådet och Europaparlamentet har nyligen beslutat om en förordning om bl.a. marknadskontroll. Denna förordning ger en bra grund för effektivisering och samordning, givet att medlemsstaterna tillför resurser. Genom ett utökat samarbete såväl inom medlemstater, mellan medlemsstater samt mellan myndigheter och näringslivet kan marknadskontrollen effektiviseras. Därför är syftet med denna rapport att lyfta fram framgångfaktorer som kan leda till ett ökat samarbete på alla de nivåer som nämns ovan. I rapporten ges också en översiktlig beskrivning av hur samarbeten huvudsakligen sker idag. Studien har genomförts av Arkitraven AB på uppdrag av Teknikföretagen och Svensk Handel. Stockholm i september 2009 Dag Klackenberg Svensk Handel Anders Narvinger Teknikföretagen 1) Marknadskontroll innebär övervakning av att produkter som säljs på den inre marknaden uppfyller relevanta direktiv och förordningar. 3

6 Sammanfattning Nuläge Fokus för studien är marknadskontroll och samarbetet mellan olika aktörer inom marknadskontrollen. En utgångspunkt har varit att samarbete inom marknadskontroll, både mellan myndigheter och mellan myndigheter och företag, är viktigt för att uppnå en effektiv marknadskontroll och för den inre marknadens funktionssätt. En annan utgångspunkt har varit att ett ökat samarbete inom marknadskontroll leder till likriktning mellan medlemstater inom området utan att ansvaret för marknadskontrollen flyttas upp till en överstatlig nivå. Studien har i stor utsträckning bekräftat att samarbete ger effekter i en harmoniserande riktning. Studien har också visat att samarbete kan vara ett sätt att effektivisera utnyttjandet av begränsade resurser. Trots detta kan det konstateras att det finns ett utrymme för förbättring inom ett antal områden: Generellt finns det ett stort behov av ökade resurser på flera nivåer inom marknadskontrollen. Studien har dock visat att det inom ramen för befintliga resurser och genom marginella justeringar finns förbättringsmöjligheter som skulle leda till bättre samarbete både mellan myndigheter och mellan företag och myndigheter och därmed en effektivare marknadskontroll. Det finns främst bland de intervjuade företagen en oförståelse varför produkter som överensstämmer med olika EU-direktiv kan säljas inom hela EU samtidigt som marknadskontrollen av samma varor sker på nationell basis. Marknadskontroll ses av myndigheter fortfarande till stor del som en ren nationell angelägenhet, trots att samarbeten poängteras allt mer. Samarbete med andra länder ses ofta inte som en del av den ordinarie verksamheten utan snarare något som görs om tid och resurser finns. De samarbeten som finns mellan myndigheter avser främst olika typer av informationsutbyte och förberedelse inför marknadskontroll och är i långt mindre utsträckning konkret och praktiskt inriktade, dvs. en del av själva genomförandet av marknadskontrollen. Samarbete om information och förberedelse är viktigt bl.a. för likriktningen av marknadskontrollen mellan medlemsstater. Detta innebär dock att myndigheternas samarbeten dels inte syns för företagen, och dels inte leder till direkta effektiviseringsvinster. Samarbetet inom informationsutbyte etc. behöver därför fullföljas genom att det sker ett ökat och intensifierat samarbete också om genomförande av marknadskontroll. Framgångsfaktorer för samarbete mellan myndigheter spänner från kulturella faktorer till organisatoriska aspekter där det finns ganska stora skillnader i möjligheten att påverka aspekterna. Det är därför viktigt att åtgärder för att 4

7 förbättra samarbeten mellan myndigheter och därmed marknadskontrollens funktionssätt riktas mot rätt saker. Studien visar att marknadskontrollen i flera fall är bristfällig utifrån företagens perspektiv. Marknadskontrollen fokuseras ofta på säkerhetsfrågor och mindre på egenskaper, som t ex energi- eller miljömärkning. Detta ger upphov till obalanser där privata aktörer ser sig tvungna att ta på sig marknadskontrolliknande uppgifter genom t ex frivilliga samarbeten. Utvecklingen är olycklig ur flera perspektiv det är egentligen inte företagens roll, samtidigt som myndigheternas övervakande roll eroderas. Dessutom får detta konsekvenser för konkurrensförutsättningar där företag som står utanför privata samarbeten kan utnyttja den bristande marknadskontrollen. Förbättringsområden Utifrån studien har förbättringsförslag identifierats i syfte att göra samarbeten och marknadskontrollen effektivare. Studiens förslag till hur samarbeten mellan myndigheter och därmed även marknadskontrollen som helhet kan förbättras är: Överväg en snabbare utveckling mot harmoniserad marknadskontroll. I dagsläget innebär direktiv enligt Nya Metoden i praktiken i stor utsträckningen en harmonisering av säkerhets- och egenskapskrav på EU-nivå, medan marknadskontroll är en nationell angelägenhet. Detta upplevs som inkonsekvent av framförallt företag. Möjligheterna till en effektivare marknadskontroll begränsas, både för myndigheter och företag. Inom andra tillsynsområden som historiskt varit nationellt reglerade utreds för närvarande om dessa helt eller delvis kan lyftas upp till EU-nivå. En sådan utredning bör initieras även för den typ av marknadskontroll som avser produkters egenskaper och säkerhet. Ett sätt att uppnå dessa effektivitetsvinster skulle t ex kunna vara att låta olika länder specialisera sig inom ramen för en EU-övergripande marknadskontroll. Detta innebär att ett eller ett par länder skulle inrikta sig på marknadskontroll kopplat till vissa direktiv eller typer av produkter. Genom detta skapas en möjlighet att bygga upp kompetens inom ett eller ett par områden där de förutsättningar som passar bäst finns, istället för som idag där varje medlemsland i princip måste ha kompetens inom alla områden. Säkerställ större enhetlighet i informationssystem. De system som finns idag räcker till för att föra ut den information som är en förutsättning för att samarbete och marknadskontroll ska fungera. Däremot behöver medlemsstaterna till exempel göra enhetliga tolkningar av vilken information som ska läggas in i systemet för att på så sätt effektivisera det. Arbetet har redan startat genom en revidering av riktlinjerna för RAPEX-systemet. Även ICSMS kommer att spela en viktigare roll framöver, det är därför viktigt att på ett tidigt stadium slå fast en enhetlig terminologi för den information som skall läggas in i systemet. Effektivisera fördelningen av resurser. Finansieringen är en kritisk del för att samarbeten och marknadskontroll ska fungera. Det är därför viktigt att resurser för marknadskontroll ingår redan i beslutet om ett nytt direktiv. 5

8 I dagsläget går ofta endast en liten del av ett lands budget för marknadskontroll till samarbetsprojekt. Kommissionen bör initiera en dialog med de enskilda länderna om att ett ökat fokus på samarbete från deras sida också måste innebära att en större del av medlen sätts av för samarbeten. På så vis kan samarbete bli en del av den ordinarie verksamheten, istället för något som sker vid sidan av ordinarie verksamhet. Det är också viktigt att hitta system för att fördela resurser och därmed säkerställa marknadskontrollens effektivitet även på lång sikt. Detta gäller till exempel finansiellt svagare länder som idag har svårt att finansiera internationella marknadskontrollsamarbeten men också länder som idag tar en oproportionerligt stor del av kostnaden för marknadskontroll t ex på grund av sitt geografiska läge. Marknadskontrollen av egenskaper upplevs av många företag som svag i dagsläget. Som ett led i att stärka marknadskontrollen av egenskaper bör det säkerställas att resurser öronmärks för marknadskontroll inom detta område. Rutiner för att söka samarbetsprojekt inom EU är för omständliga, det tar för lång tid och för mycket resurser i anspråk för de nationella myndigheterna. Processerna behöver ses över och effektiviseras. Samarbeten mellan myndigheter behöver bli mer konkreta. Se till att öka samarbeten mellan myndigheterna i genomförandefasen (dvs. samarbeten vid faktiskt genomförande) av marknadskontrollprojekt. Detta ökar den direkta och synliga effekten av samarbeten mellan myndigheter genom att aktiviteter som urval av produkter, tester, kontakter med företag etc. effektiviseras och endast genomförs en gång även vid gränsöverskridande samarbeten. Studiens förslag till hur samarbeten mellan myndigheter och företag och därmed även marknadskontrollen som helhet kan förbättras är: Öka myndigheternas kompetens kring de områden de är satta att övervaka. Se till att myndigheterna i än högre grad än idag deltar i standardiseringsarbetet. Genom detta ökar förståelsen för företagens vardag och därmed även en kvalitetshöjning av den marknadskontroll som görs. Se över påföljder kopplade till icke överensstämmelse. Påföljderna för icke överensstämmelse gällande egenskaper behöver ses över för att få ett effektivare vapen mot företag som inte följer direktiv och förordningar kring egenskaper och därmed snedvrider konkurrensen på den inre marknaden. Påföljder för icke överensstämmelse för säkerhetskrav kan skilja sig mellan länder för samma produkt. Samarbetet mellan länder bör utökas för att se till att dessa påföljder likställs. Förbättra informationen från myndigheter till företag. Informationsspridning mellan de olika aktörerna är en central del i en effektiv marknadskontroll. Säkerställ att de existerande systemen innehåller den information om resultat av marknadskontroll som är relevant för företagen. Etablera fler forum för informationsutbyte mellan myndigheter och företag. Detta ger en grund för snabbt utbyte av information mellan myndigheter och företag och förebygger att osäkra produkter släpps ut på marknaden. 6

9 Överväg att i högre grad informera om kommande marknadskontrollaktiviteter i förebyggande syfte. Detta ger en automatisk egenkontroll och potentiellt snabbare resultat än en faktiskt utförd marknadskontroll. Tester måste vara gångbara i alla länder. Säkerställ att genomförda aktiviteter, framförallt gjorda tester, går att utnyttja inom hela EU och inte längre begränsas till användning i ett land. 7

10 Innehåll 1. Inledning...9 Syfte...9 Bakgrund till studien Rapportens upplägg Samarbete mellan myndigheter hur fungerar det idag?...12 Vilka är framgångsfaktorer för samarbete mellan myndigheter?...12 Kultur...13 Struktur...13 System...14 Finansiering...15 Tidsaspekter...15 Organisation...16 Samarbete i marknadskontrollprocessens olika delar...17 Informationsfas och genomförandefas...17 Direkta och indirekta effekter av samarbeten Samarbete med företag hur fungerar marknadskontrollen idag?...19 Marknadskontrollens funktion...19 Samarbete mellan myndigheter och företag...19 Hur fungerar marknadskontrollen inom olika områden? Konsekvenser av bristen på marknadskontroll...22 Faktorer som påverkar samarbeten mellan myndigheter och företag...22 Tillgänglighet till system och informationsspridning...23 Organisation och terminologi...23 Kunskap och branschkännedom...24 Utbyte av genomförda aktiviteter och information Hur kan marknadskontrollen och samarbeten förbättras utvecklingsförslag...25 Övergripande en snabbare utvecklingen mot en harmoniserad marknadskontroll bör övervägas...25 Utvecklingsförslag för samarbeten mellan myndigheter...26 Utvecklingsförslag för samarbeten mellan myndigheter och företag...28 Bilaga 1. Metod för studien

11 1. Inledning Med marknadskontroll avses den verksamhet som bedrivs och de åtgärder som vidtas av de offentliga myndigheterna för att se till att produkterna överensstämmer med de krav som fastställs i relevant harmoniserad gemenskapslagstiftning och inte hotar hälsan, säkerheten eller andra aspekter av skyddet av allmänintresset. Marknadskontroll är således viktig för att se till att de produkter som släpps ut på marknaden uppfyller de krav som ställs avseende säkerhet men också andra egenskaper förutom säkerhet som hälsa, miljö, elektromagnetisk kompatibilitet eller energieffektivitet 2. Marknadskontrollen är också viktig för att säkerställa att alla som sätter produkter på marknaden gör detta på samma villkor. Mot bakgrund av marknadskontrollens stora betydelse och det ökade fokus på samarbete som det s.k. varupaketet 3 innebär blir frågan om samarbete inom ramen för marknadskontroll i hög grad aktuell. Därför har Teknikföretagen och Svensk Handel genomfört en studie kring hur samarbetet mellan olika aktörer som deltar i marknadskontrollen fungerar. Studien har också identifierat förslag till åtgärder som skulle kunna leda till ett ökat samarbete. Syfte Syftet med denna studie är att identifiera framgångsfaktorer och förbättringsområden för samarbeten mellan relevanta aktörer vid marknadskontroll. Mer specifikt innebär detta: Mellan EU:s medlemsstater Mellan myndigheter involverade i marknadskontrollen Mellan näringslivet och myndigheter Arbetet syftar också till att utifrån identifierade framgångsfaktorer föreslå åtgärder som kan underlätta samarbetet och därmed även förbättra marknadskontrollen. Vad som inkluderas i begreppet samarbete är inte helt entydigt. Det finns flera typer av samarbete såsom informationsutbyte, utbyte av tjänstemän mellan olika länder, tillhandahålla system för samarbete, informera kommissionen, gemensamma projekt etc. I den här studien innefattas alla dessa typer av samarbeten i begreppet. 2) Med säkerhet menas i denna rapport just säkerhetskrav, alla andra krav benämns egenskaper. 3) Under 2008 infördes ett nytt gemensamt ramverk, varupaketet, för att underlätta handeln med varor inom EU. De rättsakter som ingår i paketet ska bl.a. stärka den grundregel som finns för varuhandeln inom EU som säger att en vara som godkänts i ett EU-land även ska få säljas i övriga medlemsländer. 9

12 Bakgrund till studien I Nya Metoden-direktiven är utgångspunkten att varor som överensstämmer med direktivens väsentliga krav får släppas ut eller tillhandahållas på den inre marknaden. Överensstämmer de inte med kraven skall den som satt produkterna på marknaden vidta vissa åtgärder. Marknadskontrollen utgör en viktig förutsättning för att säkerställa att produkter överensstämmer med väsentliga krav i gällande direktiv och förordningar och för att den inre marknaden skall fungera. Nya Metoden-direktiven implementeras av varje medlemsland genom nationell lagstiftning och i legal mening är det gentemot den nationella lagstiftningen som marknadskontroll bedrivs. I sektorsdirektiv som lågspänningsdirektivet (LVD), maskindirektivet (MD) och ekodesigndirektivet (EUP)anges kortfattat vad som händer om produkter inte överensstämmer med de väsentliga kraven genom s.k. skyddsklausuler. Vidare anges vilka åtgärder som medlemsländerna skall vidta då detta inträffar. Sektorsdirektiven innehåller dock inga utvecklade skrivningar om hur marknadskontrollen skall fungera i övrigt. Det allmänna produktsäkerhetsdirektivet (2001/95/EC), kallat GPSD, trädde i kraft i december 2001 och har därefter införlivats i nationell lagstiftning. Det allmänna produktsäkerhetsdirektivet omfattar både begagnade och nya konsumentvaror som inte täcks av andra specifika EU-direktiv, och innehåller vissa skrivningar om marknadskontroll. Direktivet innehåller bestämmelser om att producenter har ansvar för att de produkter de sätter på marknaden ska vara säkra, förutsatt att de används på av tillverkaren angivet sätt. Under 2008 har Rådet och Europaparlamentet antagit en förordning om ackreditering och marknadskontroll (EC No 765/2008). Denna förordning ingår tillsammans med två andra rättsakter i det s.k. varupaketet och syftar bland annat till att slå fast en ram för marknadskontroll av produkter för att säkerställa att dessa uppfyller krav som tillgodoser en hög skyddsnivå. Kopplat till detta lyfts betydelsen av samarbete mellan olika aktörer involverade i marknadskontroll Figur 1 Väsentliga krav och överensstämmelse Marknadskontroll Grundläggande lagstiftning MD, LVD och liknande sektorsdirektiv Förordningen om marknadskontroll och accreditering GPSD, MD, LVD och liknande sektorsdirektiv Regelverk för genomförande Gemensam acceptans av regelverket genom etablerandet av standards Regelverk för genomförande av marknadskontroll upp till varje land Genomförande Tester, teknisk dokumentation, deklaration om överensstämmelse gjord i ett land gäller i samtliga länder Marknadskontroll och borttagande av produkt från marknaden gäller endast i det land som genomfört kontrollen Harmoniserar Harmoniserar ej 10

13 fram som en viktig faktor. Varupaketet omfattar marknadskontroll av såväl det harmoniserade som det icke-harmoniserade området. Då marknadskontrollen sätts i sitt sammanhang, från att ta fram en produkt till att tillhandahålla eller släppa ut den på marknaden, kan man konstatera att det idag finns en obalans i ansvarsfördelningen mellan sektorsdirektiven, t.ex. LVD och MD, och marknadskontrollen. Produkter som överensstämmer med kraven kan säljas i samtliga medlemsländer. Marknadskontrollen sker däremot till största delen på nationell basis. Detta innebär att ett beslut om att en vara inte lever upp till lagkrav i ett land inte behöver gälla i ett annat land. Detta illustreras i figur 1 där de gröna fälten representerar att det finns en harmonisering. Det ökade fokuset på samarbete skall bl.a. ses som en kompensation för att det inte finns en harmoniserad syn gällande hur marknadskontroll ska bedrivas. Samarbete är ett sätt att gå mot en likriktad marknadskontroll utan att genomförandet detaljregleras på EU-nivå. Därför fokuserar denna studie på olika samarbetens roll för marknadskontrollen. Rapportens upplägg Rapporten är baserad på slutsatser och observationer som har kunnat dras från det material och de intervjuer som har behandlats under studien. Studien har genomförts i två faser, en kartläggningsfas och en intervjufas. En kortfattad redogörelse för studiens metod, antal intervjuer etc. återfinns i bilaga 1 Metod för studien. Den fortsatta rapporten är uppbyggd på följande sätt: I kapitel 2 redogörs för hur samarbete mellan myndigheter fungerar i dagsläget samt vilka faktorer som påverkar samarbetet. Kapitel 3 redogör för hur samarbetet mellan myndigheter och företag ser ut idag samt beskriver de områden som företagen identifierat med störst möjlighet till förbättringar. Kapitel 4 går igenom de förslag till hur marknadskontrollen kan fås att fungera ännu bättre. Förslagen gäller både samarbeten mellan myndigheter och mellan företag och myndigheter. 11

14 2. Samarbete mellan myndigheter hur fungerar det idag? Samarbete mellan myndigheter sker i dagsläget på flera nivåer inom medlemsländerna och mellan medlemsländerna. Vad som påverkar samarbeten och möjligheterna till goda samarbeten beskrivs nedan utifrån vad som vid intervjuerna med myndigheter framkommit som framgångsfaktorer. Begreppet myndighet används här i vid bemärkelse. I begreppet innefattas såväl myndigheter och departement på nationell nivå som på EU-nivå. Även generaldirektoraten inom EU betraktas i sammanhanget som myndigheter. Vilka är framgångsfaktorer för samarbete mellan myndigheter? För att förklara vad som påverkar samarbeten och möjligheterna till goda samarbeten på alla nivåer har framgångsfaktorerna delats in i sex olika övergripande kategorier. Dessa illustreras i figur 2 nedan. Figur 2 Högre Organisation Möjlighet att påverka Tidaspekter Finansiering System Struktur Kultur Lägre De sex kategorierna innehåller i sin tur underliggande framgångsfaktorer som är av varierade art och som i vissa fall gäller enskilda samarbetsprojekt och i andra fall mer generellt. Ordningen på faktorerna speglar hur enkla de bedöms vara att påverka, där kultur och struktur bedöms vara svårare att påverka, medan tidsaspekter och organisation bedöms vara enklare. Nedan beskrivs de olika faktorerna mer utförligt. 12

15 Kultur I begreppet kultur innefattas aspekter som språk, likheter mellan länder, traditioner samt personkemi. Detta är faktorer som påvekar möjligheterna till samarbete men som är svåra att påverka. Länder med liknande eller samma språk har lättare att samarbeta med varandra. Dessa länder kan istället för att lägga tid och resurser på översättningar fokusera på innehållet. Tradition att samarbeta både nationellt och internationellt är ytterligare en kulturell faktor som spelar in för att underlätta samarbeten. Mindre länder har exempelvis varit tvungna att samarbeta med andra länder inom en rad olika områden. På detta vis skapas en tradition av samarbete, vilket även kan appliceras på marknadskontrollen. I dagsläget är många samarbeten av en mer informell natur. Detta innebär att enskilda personer får en mycket stor betydelse. Många av samarbetena byggs upp av tjänstemän inom de myndigheter eller departement som arbetar med marknadskontroll. Sådana samarbeten är starkt personberoende även i andra avseenden, då de ofta är knutna till en individ snarare än ett visst land, en viss myndighet eller en viss tjänst. Exempel Kultur: De nordiska länderna bedriver samarbeten inom marknadskontroll-området, där en viktig förklaring bakom samarbetena anses vara en liknande kultur. Dessa samarbeten kan vara både av formell art och mer informella. Ett exempel på detta är Nordic Failure Code System, som är ett system utvecklat inom ramen för Nordic Safety Co-operation för att klassificera fel på produkter som omfattas av LVD. I samarbetet ingår Danmark, Finland, Sverige och Norge. Systemet används vid laboratorietest, och består i en lista med koder för att klassificera felen samt hur allvarliga de är. Ansvarig kontrollmyndighet får därmed hjälp att utvärdera vilken risknivå felet utgör, samt vilken åtgärd som bör vidtas. Struktur I vissa fall sker samarbeten mellan myndigheter eller myndighetsrepresentanter på frivillig basis, det vill säga utan att det finns något reglerat krav på deltagande. En sådan frivillig struktur i deltagandet kan sägas vara en framgångsfaktor, eftersom de som deltar gör detta av intresse och engagemang och inte för att de måste. En stor del av de framgångsrika och etablerade samarbeten som finns inom området har startat som frivilliga samarbeten. Den frivilliga strukturen har gjort att organisationer och personer som sett fördelarna med samarbetena har engagerat sig. Ett lands geografiska läge kan också sägas vara en framgångsfaktor såtillvida att samarbeten av en viss natur kan bli nödvändiga. Ett exempel på detta är Nederländerna, där ett nära samarbete finns mellan tullen och övriga marknadskontrollmyndigheter. Eftersom en mycket stor del av importen av varor till EU 13

16 sker via Nederländerna är det av stor betydelse för hela den inre marknaden att marknadskontrollen i samarbete med tullen kan bedrivas på ett effektivt sätt. Marknadskontrollens uppbyggnad i det enskilda landet är ytterligare en faktor som påverkar samarbeten. I de länder som har en mer decentraliserad struktur för marknadskontroll, dvs. även ansvar på regional nivå, är samarbete mellan de olika regionerna ofta en förutsättning och de tenderar därmed också ha lättare att medverka i internationella samarbeten. Exempel Struktur: ICSMS, ett internetbaserat informations- och kommunikationsverktyg för marknadskontroll av tekniska produkter, är ett exempel på hur såväl frivillighet som marknadskontrollens uppbyggnad i det enskilda landet ger upphov till lösningar för samarbeten. ICSMS startade som ett sätt att samarbeta inom Tyskland mellan olika Bundesländer men kom snart att användas mellan flera EU-länder på frivillig basis utifrån att de såg behoven och fördelarna. System System, och mer specifikt IT-system, är en viktig förutsättning för samarbeten. För att system skall kunna användas på ett effektivt sätt i samarbeten behöver vissa faktorer vara uppfyllda. En faktor för att systemstöden skall kunna användas i samarbeten är att infrastrukturen finns på plats och fungerar. Intervjuerna har visat att de system som finns i dagsläget i stort bedöms vara tillräckliga, både för nuvarande och kommande behov. Det finns dock behov av att utveckla vissa aspekter. Ett system är inte bättre än den information som läggs in i dem. Därför är det av stor vikt att denna information är enhetlig och att samtliga parter som använder systemen är överens om vilken information som systemet skall innehålla. Det finns ett behov av att utveckla gemensamma kriterier och kvalitetskrav på det som läggs in så att informationen blir konsekvent mellan olika medlemsstater. Information som skickas vidare till övriga användare är bara till verklig nytta om den kan tas emot och bearbetas av mottagaren. Därför måste det finnas en möjlighet att ta hand om den information som utbyts, samt en process för att slussa den inkommande informationen vidare till samtliga berörda parter (t.ex. företag, andra myndigheter och konsumenter) på mottagarsidan. Exempel System: RAPEX-systemet, EU:s system för snabbt informationsutbyte gällande farliga konsumentprodukter, bedöms av de intervjuade myndigheterna och företagen i studien i stort vara tillräckligt, både för nuvarande och kommande behov. Det finns dock vissa svårigheter kopplat till RAPEX, genom att det ibland upplevs förekomma både tolkningsskillnader och svårigheter att ta emot och bearbeta andra länders information på ett strukturerat sätt. 14

17 Finansiering För att samarbetsprojekt skall kunna utvecklas från informella träffar mellan tjänstemän till ett strukturerat och varaktigt samarbete krävs finansiella resurser. De finansiella resurserna från medlemsländer eller centralt från EU bör skjutas till när projekten uppnått en kritisk nivå. Det vill säga när de har svårt att uppnå mer inom ramen för den initiala strukturen och det finns potential att utvecklas till något större och mer allomfattande. Här finns också en koppling till det som beskrivs ovan gällande frivillighet i struktur. Vissa av de mer framgångsrika samarbetena inom området har startat på frivillig bas, men har sedan fått medel tillskjutna för att övergå i en mer formaliserad och permanent fas. En annan viktig faktor kopplat till finansiering är tillgänglighet till medel. Flera av de intervjuade myndigheterna har pekat på att det både tar tid och stora administrativa resurser i anspråk att skaffa finansiering från t.ex. EU-kommissionen. I vissa fall är dessa utmaningar så stora att de som ingår i samarbeten löser finansieringen på annat vis. Det kan innebära att något av de deltagande länderna eller myndigheterna står för huvuddelen av finansieringen. Exempel finansiering: PROSAFE är en organisation bestående av myndigheter som har hand om marknadskontroll för konsumentprodukter. Organisationen hade sitt första formella möte under 1990 och bedriver idag bland annat de s k EMARS-projekten (Enhancing Market Surveillance through Best Practice). Efter att under flera års tid ha arbetat i en mer informell struktur har PROSAFE nu uppnått en kritisk nivå och EMARS-projekten erhåller finansiering från kommissionen. Genom den externa finansieringen har projekten råd att hålla sig med en viss administration vilket hjälper att driva projekten framåt. Tidsaspekter Intervjuerna har visat att tidsaspekten är en viktig framgångsfaktor, framförallt i de enskilda samarbetsprojekten. De som förväntas delta i samarbeten har normalt en ordinarie agenda som skall följas. För att samarbetsprojekt skall kunna fungera praktiskt är det viktigt att samtliga parter som ingår har möjlighet att lägga in det i sin planering så att samtliga parter både kan utföra ordinarie verksamhet och bidra i samarbetet. Tidsaspekten är också viktig för frågan om finansiering av enskilda projekt. Det gäller t.ex. i projekt som finansieras av de parter som ingår och där projekten planeras att pågå under en flerårsperiod. I många länder är finansieringen av myndigheternas verksamhet satt på årlig basis, vilket kan göra det svårt att binda upp medel och resurser i externa projekt för flerårsperioder. I vissa fall kan samarbetsprojekt behöva genomföras snabbt för att inte förlora sin relevans. Även i dessa fall kan tidsaspekten gällande finansiering vara viktig då medel behöver tilldelas tillräckligt fort för att fönstret för samarbete inte ska gå förlorat. Ett exempel kan vara när olyckor med en viss produkttyp ökat under 15

18 en tid, och ett projekt bör initieras så snart som möjligt för att snabbt komma till klarhet med vad som orsakar skadorna. Exempel tidsaspekter: LVD AdCo (Administrative Co-operation Working Group) är en arbetsgrupp för produkter under lågspänningsdirektivet (LVD). Inom ramen för LVD AdCo bedrevs under 2006 ett samarbete om belysningsarmaturer, Cross Border Market Surveillance Luminaires. I projektet ingick 15 länder. Utgångspunkten för projektet var en strikt tidplan i tre faser. Tidplanen visade sig tidigt vara en utmaning för flera länder eftersom det krockade med befintliga tidplaner och åtaganden. Organisation I de enskilda samarbetsprojekten finns ett antal framgångsfaktorer kopplat till organisation som påverkar möjligheten att lyckas. Dessa faktorer kan sägas vara allmängiltiga såtillvida att de gäller i de flesta typer av samarbeten, inklusive för marknadskontroll. Faktorerna kopplat till organisation är omfattning, ledning, administration, terminologi och metoder. De intervjuade pekar på att det erfarenhetsmässigt finns en koppling mellan omfattningen på genomförda samarbetsprojekt inom marknadskontroll och hur väl de lyckas. I projekt som är mer begränsade till sin omfattning t.ex. vad gäller antalet deltagande länder eller antal produkttyper som omfattas finns en klart större möjlighet att lyckas med det man föresatt sig. En annan viktig faktor i det enskilda projektet gäller ledningen. Eftersom samarbetsprojekt i praktiken ofta är något som äger rum vid sidan av myndigheternas ordinarie verksamhet är det lätt att de inte drivs framåt om inte en medlemsstat tar ansvar att leda dem. Det är därför viktigt att utse en ledningsorganisation för varje givet samarbete. Ytterligare en viktig faktor med koppling till att projekten i praktiken ofta äger rum vid sidan av ordinarie verksamhet är att det upplevs som mycket värdefullt att ha en administrativ funktion för projekten. Denna funktion behöver inte vara särskilt omfattande, utan avser en resurs som skickar kallelser, ordnar mötestider etcetera. Denna resurs gör stor skillnad för att projekten skall kunna genomföras. Avslutningsvis är gemensam terminologi och gemensamma metoder något som underlättar väsentligt vid samarbeten. Det underlättar kommunikationen mellan samtliga involverade parter och förebygger missförstånd och olika tolkningar. Exempel organisation: Flera av de samarbetsprojekt som ägt rum på EU-nivå, t.ex. för belysningsarmatur, tändare eller solarium har varit begränsade i sin omfattning såtillvida att de avser specifika typer av produkter. Både EMARS-projekten och LVD AdCos projekt om belysningsarmaturer som nämns i tidigare exempel har haft någon som har tagit ledning för projekten för att säkerställa att de drivs framåt. 16

19 Samarbete i marknadskontrollprocessens olika delar Informationsfas och genomförandefas Samarbeten avseende marknadskontroll kan ske på en rad olika nivåer, från att myndigheter träffas för att göra tolkningar av ett regelverk till att genomföra marknadskontroll i gemensamma projekt. Ett sätt att beskriva de olika typerna av samarbeten är att utgå från de delar som marknadskontrollprocessen består av, vilka illustreras i figur 3. Figur 3 Tolkning Information Utbyte av erfarenheter Riskbedömning Urval av kontrollobjekt Genomförande av test Åtgärd Informationsfas Genomförandefas Övergripande kan sägas att marknadskontrollprocessen består av två faser: Informationsfasen Genomförandefasen Samarbeten i informationsfasen avser gemensamma tolkningar av regelverk, informationsutbyte mellan myndigheter och utbyte av erfarenheter. Samarbeten i genomförandefasen avser riskbedömning, urval av kontrollobjekt, genomförande av test/dokumentkontroll och eventuell åtgärd. Framgångsfaktorerna för samarbete skiljer sig åt beroende på om det gäller samarbete i informationsfasen eller genomförandefasen. Generellt kan sägas att de identifierade framgångfaktorerna i högre grad är att hänföra till genomförandefasen än till informationsfasen. Anledningen till detta är främst att när ett samarbete gäller en konkret marknadskontrollinsats ställs saker på sin spets. Av de framgångsfaktorer som listas i avsnitt 2.2 bedöms samtliga vara viktiga under genomförandefasen. För informationsfasen bedöms framförallt faktorerna kopplade till tid och finansiering vara mindre kritiska. En genomgång av de samarbeten som idag finns på EU-nivå visar att de till övervägande del utgörs av just samarbeten i informationsfasen. Intervjuerna visar också att även om det pågår en rad olika samarbeten, kan dessa med fördel intensifieras. Samarbetena på EU-nivå när det gäller genomförandefasen är förhållandevis få och har avsett ganska snäva produkter. De projekt som genomförts har, även om de varit framgångsrika, haft inslag av pilotprojekt. Detta innebär att för genomförandefasen behöver samarbetena inte bara intensifieras utan även omfatta fler typer av produkter och involvera fler parter. 17

20 Direkta och indirekta effekter av samarbeten Samarbete är inget självändamål, utan är ett verktyg för att uppnå en effektiv marknadskontroll. Detta betyder att de involverade parterna i ett samarbete kan förvänta sig olika typer av effektivitetsvinster. Dessa effekter kan vara antingen direkta eller indirekta. För myndigheterna ger samarbeten ofta direkta effekter, oavsett om samarbetet avser informations- eller genomförandefasen. Samtliga steg i informationsfasen, som gemensam tolkning av regelverk, framtagande av riktlinjer, informationsutbyte och utbyte av erfarenheter ger samtliga direkta effekter i termer av möjligheter till effektivisering för myndigheterna. Samarbetena leder ytterst till att varje enskild myndighet behöver lägga ner mindre resurser på tolkning eller för att skaffa sig erfarenhet av vissa aspekter av marknadskontroll. Även i genomförandefasen kan effektivitetsvinsterna för myndigheterna sägas vara direkta. Gemensamt genomförda riskbedömningar möjliggör att en och samma riskbedömning kan användas av flera myndigheter i olika länder, vilket ger en direkt effekt i termer av frigjorda resurser. Samarbeten vid urval av kontrollobjekt innebär att bara en kontakt skulle behöva tas med företag angående detta, samt att riskerna för att dubbletter samlas in minimeras. Genom att handla upp och genomföra gemensamma tester kan totalkostnaden för testerna sänkas. För myndigheterna finns det således direkta effekter av samarbete i såväl genomförandefasen som informationsfasen. För företag däremot medför samarbete mellan myndigheter i informationsfasen gällande tolkning, informations- och erfarenhetsutbyte indirekta effekter eftersom det underlättar för dem att myndigheterna är mer samordnade. Trots att effekterna är indirekta för företagen och därmed svårare att påvisa, är de viktiga och får stora positiva konsekvenser. Samarbete mellan myndigheter i genomförandefasen ger däremot direkta effekter även för företagen. Gemensam riskbedömning innebär att företagen får samma behandling oavsett i vilket land kontrollen sker. Om myndigheterna samarbetar vid urval av kontrollobjekt och vid tester behöver företagen endast lämna objekt som ska kontrolleras vid ett tillfälle, oavsett om kontrollen sker i ett eller flera länder. I implementeringsfasen innebär effekten för företagen att de minimerar dubbelarbete. Ur företagens perspektiv är det sammanfattningsvis genomförandefasen som upplevs ge mest direkt effekt och därmed det område där det blir mest tydligt att samarbete genomförs. Samtidigt kan det konstateras att det är genomförandefasen som idag har minst fokus från myndigheternas sida. Det är därför viktigt för företagens förtroende för marknadskontrollprocessen att de också upplever att samarbete mellan myndigheter sker inom denna fas. Ett ökat fokus på genomförandefasen från myndigheternas sida kommer att stärka myndigheternas trovärdighet gentemot företagen och i förlängningen också underlätta kommunikationen med företagen. 18

21 3. Samarbete med företag hur fungerar marknadskontrollen idag? Marknadskontrollens funktion Marknadskontroll innebär i korthet att myndigheterna skall kontrollera att de produkter som släpps ut på på den inre marknaden uppfyller gällande krav. Denna grundförutsättning innebär att begreppet samarbete mellan myndigheter och företag av naturliga skäl medför vissa begränsningar, då den som kontrollerar inte fullt ut kan samarbeta med den som skall kontrolleras. Det har under arbetets gång växt fram en bild eller modell av hur samarbetet mellan aktörerna skall se ut för att marknadskontrollen skall bli mer effektiv. Samtidigt har det också konstaterats att samarbetet mellan myndigheter och företag och därmed marknadskontrollens funktion inte fungerar på samma sätt inom alla områden. Det beror på ett antal skilda faktorer. Detta kapitel kommer därför först att ge en översikt av hur samarbetet mellan myndigheter och företag bör se ut, samt visa den bild som studien gett av hur samarbetet fungerar idag. Därefter görs en genomgång av de förbättringsområden som identifierats i samband med de intervjuer som gjorts med företagen. Samarbete mellan myndigheter och företag I figur 4 visas en schematisk bild av hur samarbetet mellan myndigheter och företag bör se ut för att nå en mer effektiv marknadskontroll. Bilden är baserad på de intervjuer som gjorts med myndigheter och företag. Figur 4 Marknadskontrollmyndigheter Information Ansvarar för tillsynen av regelefterlevnaden Kommunicerar information om kontrollinsatser Bestämmer om åtgärd Information Konsumenter, brukare Information Företag, organisationer Bred kontaktyta Förser myndigheter med information Föremål för tillsyn Agerar utifrån information om marknadskontroll Internt Externt 19

22 Myndigheternas huvudsakliga uppgift är att ansvara för och genomföra själva marknadskontrollen, dvs. se till att de produkter som finns på marknaden uppfyller kraven i direktiven och förordningarna. Utifrån detta bestäms också åtgärder för det fall produkter som inte överensstämmer hittas. I myndigheternas uppgift ligger också att förse övriga aktörer med information om marknadskontrollens resultat, och att se till att detta kommuniceras ut på bästa sätt. Detta kan till exempel göras genom systemlösningar som RAPEX, databaser, informationsträffar, hemsidor, informationsutskick med mera. Syftet med myndigheternas information till företagen är att de skall kunna sätta resultatet av marknadskontrollen i relation till de egna produkterna och i viss mån även till konkurrenters produkter. På så sätt ges företagen möjlighet att utöva en sorts egenkontroll och på ett tidigt stadium hitta egna produkter som potentiellt inte uppfyller kraven. Syftet med marknads-kontrollen, dvs. att få bort produkter från marknaden som inte uppfyller de väsentliga kraven, uppnås därmed tidigare och på ett effektivt sätt. Även konsumenter och brukare är viktiga aktörer för marknadskontrollen. För dessa fyller informationsgivningen från myndigheter i stor utsträckning samma syfte, det vill säga det ger dem kunskap om produkter som inte uppfyller kraven och därmed möjlighet att identifiera produkter som bör kontrolleras. Genom den breda kontaktytan som konsumenter och brukare har, och möjligheten att rapportera tillbaka till myndigheterna, fångas information om produkter som inte överensstämmer med regelverket upp på ett effektivt sätt. Detta ger också myndigheterna ett öra mot marken som man med rimliga antaganden inte skulle kunna bygga upp enbart med myndighetsresurser. Hur fungerar marknadskontrollen inom olika områden? Intervjuerna med både myndigheter och företag pekar på att hur samarbetet mellan myndigheter och företag fungerar delvis beror på vilket område som avses, till exempel säkerhet eller egenskaper. Figur 5 nedan sammanfattar hur rollerna inom marknadskontrollen kan förskjutas jämfört med rollerna som beskrivs i figur 4. Figur 5 Marknadskontrollmyndigheter Information Mindre marknadskontroll från myndigheternas sida på grund av t.ex. resursbrist, tradition, brist på standards Information Konsumenter, brukare Information Företag, organisationer Konsumentorganisationer och motsvarande tar en större roll genom bl.a. genomförda tester som inte kan sättas i relation till vad lagstiftningen kräver Företag tar över och genomför kontroller inom branscher för att kompensera för bristande marknadskontroll 20

23 Marknadskontroll bedrivs inte alltid i den omfattning som företagen upplever krävs för att den skall fungera på ett bra sätt. Det kan ha flera orsaker, till exempel resursbrist, brist på standards eller i vissa fall också tradition. Denna brist ger konsekvenser för övriga aktörer i systemet, som blir tvungna att justera eller utöka sina roller och samarbetsformer för att efterlevnaden av produktkrav ändå skall fungera på en rimlig nivå. Ett exempel på en sådan justering är att företagen tar över och genomför egna kontroller som en kompensation för myndigheternas lägre aktivitet. Det är normalt inte en roll som företagen vill ta på sig, men de ser sig ofta tvungna till det för att bl. a säkerställa att företagen i möjligaste mån konkurrerar på lika villkor. I och med att myndigheternas marknadskontroll minskar, tar också konsumenter och brukare på sig ett större ansvar för tester, ofta genom konsument- eller brukarorganisationer. Tester genomförda av dessa organisationer har inte sällan en annan ambition än att endast testa de krav som lagstiftningen sätter upp. Att tester övergår i konsument- eller brukarorganisationers regi kan därför medföra att marknadskontrollens funktion sätts ur spel. Om myndigheternas kontroll mot lagstiftarens krav minskar och delvis ersätts med organisationernas tester, ökar risken för att de facto-standarder som går utöver lagstiftningens mening etableras och därmed skapar oklarhet om vilka legala krav som gäller för produkterna. Fokus blir därmed på andra aspekter än sådana som lagstiftningen har som mål att uppnå, och det blir svårt för företagen att skilja på vad som är lagkrav och vad som snarare är konsument- eller marknadskrav. Som konstaterats ovan fungerar marknadskontrollen och samarbetet mellan aktörerna olika inom olika områden. Grovt sett kan marknadskontrollens funktion delas in efter: Konsumentprodukter (B2C) eller produkter för yrkesmässigt bruk (B2B) är produkterna riktade primärt mot konsumentmarknaden eller mot företagsmarknaden? Säkerhet eller egenskaper avser marknadskontrollen säkerhetsaspekter eller egenskaper i termer av t ex energiförbrukning? Den bild som intervjuerna har givit av marknadskontrollen avseende konsumentprodukter/ produkter för yrkesmässigt bruk och säkerhet och egenskaper sammanfattas i figur 6 nedan: Figur 6 Säkerhet B2B Oregelbunden marknadskontroll Svårhanterade produkter i liten skala ofta del av en produkt I högre grad myndighetsnärvaro i normgivningsfasen Besiktning av tredje part efter installation, t.ex. hissar B2C Mer regelbunden marknadskontroll Huvuddelen av myndigheternas resurser allokeras hit Huvudfokus för myndigheter med flera ansvarsområden Egenskaper Marknadskontroll från myndigheter mer sällsynt Mindre del av myndigheternas marknadskontrollresurser tilldelas området Mindre fokus hos myndigheter med flera ansvarsområden 21

24 Marknadskontrollen avseende konsumentprodukter och säkerhet (övre högra hörnet i bilden ovan) är den som i dagsläget mest liknar den modell som beskrivs i figur 5. Detta beror på att en stor del av resurserna allokeras hit då konsekvenserna av produkter som inte överensstämmer med regelverket innebär en risk för akut skada på en individ samtidigt som många personer kan komma till skada. Säkerhetsområdet blir därmed även huvudfokus för myndigheter som idag har ett delat ansvar mellan kontroll av säkerhetsaspekter och egenskaper. När det gäller produkter för yrkesmässigt bruk och säkerhetsaspekten (övre vänstra hörnet) upplever de intervjuade företagen att marknadskontrollen inte är lika frekvent som inom konsumentområdet. Detta har delvis sin förklaring i att produkterna ofta är mer svårhanterade och kan också vara en del av en produkt. Samtidigt finns det exempel på branschorganisationer som kompenserar för myndigheternas lägre aktivitet genom att etablera samarbeten med utvalda myndigheter. Branschorganisationerna bistår då myndigheterna med expertis i samband med marknadskontrollen, och deras information utgör underlag för att kontrollera produkter. Vad gäller marknadskontroll av egenskaper, t.ex. energianvändning (högre och vänstra nedre hörnet) upplever de intervjuade företagen att marknadskontrollen bedrivs med betydligt lägre ambition än kontrollen av säkerhetsaspekter, oavsett om det gäller konsumentprodukter eller produkter för yrkesmässigt bruk. Till stor del beror det på mindre resurser samt avsaknad av fokus från myndigheterna sida. För att kompensera för bristen av kontroll finns flera exempel på företag och branschorganisationer som byggt upp frivilliga samarbeten där tester görs inom ramen för detta. Konsekvenser av bristen på marknadskontroll I ett sammanhang där resurser för marknadskontroll är begränsade är det i sig inte särskilt uppseendeväckande att en prioritering av säkerhetsaspekter sker på bekostnad av egenskapsaspekter (t ex energieffektivitet eller miljöpåverkan). Effekten i termer av skador m m på enskilda individer är uppenbar, mer allvarlig och akut för säkerhetskrav än effekterna av att en produkts egenskap inte uppfyller kraven. Trots det är det viktigt att från politikers och myndigheters sida säkerställa att även produkternas egenskaper kontrolleras genom en väl fungerande marknadskontroll. Då risken att ertappas är liten ökar incitamenten för oseriösa företag att inte följa reglerna. De kan därmed erbjuda en produkt på andra villkor än de seriösa aktörerna, villkoren för den fria konkurrensen sätts ur spel och det blir svårare att nå de uppsatta målen. De samarbeten som byggts upp av företagen kan inte ersätta en marknadskontroll genomförd av myndigheter. Företagens samarbete bygger på frivillighet och det ligger i sakens natur att de företag som inte avser att följa lagstiftningen inte heller går med i dessa samarbeten. Faktorer som påverkar samarbeten mellan myndigheter och företag De faktorer som identifierats som påverkande på samarbetet mellan företag och myndigheter har delats in i fyra undergrupper: 1. Tillgänglighet till system och informationsspridning 2. Organisation och terminologi 22

25 3. Kunskap och branschkännedom 4. Utbyte av genomförda aktiviteter Nedan görs en genomgång av respektive grupp. Tillgänglighet till system och informationsspridning Det finns i dagsläget inte något generellt behov från företagens sida vad gäller nya system. Det system som de flesta företagen känner till och har varit i kontakt med är RAPEX. Systemet som sådant upplevs av de som haft kontakt med det som relevant och fungerande utifrån sitt syfte. Det som kommit fram är dock att informationen i vissa fall kan vara svårtolkad. Det är till exempel ibland svårt att utläsa huruvida ett rapporterat fall beror på ett fel på produkten eller ett handhavandefel. Vissa länder tenderar dessutom att rapportera mer än andra, och en del av den rapporteringen upplevs inte alltid som relevant. Flera av de intervjuade företagen uppger att det finns ett mervärde i ytterligare information utöver den som idag kommer från myndigheter. Exempel på denna typ av information är resultat av genomförda tester. I dagsläget får företagen i första hand information om negativa testresultat från myndigheter, men även positiva resultat skulle vara användbara. Företagen efterfrågar inte någon allmän spridning av testresultat utan vill endast ta del av resultat som gäller deras produkter. Som ett komplement till detta efterfrågas även information om olycksfallsstatistik. Genom denna ytterligare information skulle företagen snabbt kunna se vilka typer av produkter som orsakar olyckor och därmed kunna sätta informationen i relation till det egna produktutbudet. Organisation och terminologi Som tidigare beskrivits i rapporten, är ansvaret för marknadskontrollen ofta delad mellan flera olika myndigheter inom ramen för den nationella organisationen. Företag som verkar på den inre marknaden upplever ofta att ansvarsfördelningen mellan myndigheter skiljer sig åt mellan länder. I ett land kan till exempel ansvaret för kosmetika ligga tillsammans med tillsynen av läkemedel medan det i ett annat land ligger tillsammans med livsmedelsområdet. Det delade ansvaret upplevs i sig inte som ett stort problem, men det upplevs som ologiskt och kontakter med myndigheter därav blir besvärligare. Tillsynen inom vissa områden, till exempel kemikalier, tar ofta sin utgångspunkt i ämnet snarare än produkten. Framförallt handelsföretag upplever det som ett problem att veta vilka produkter som omfattas om man inte har väldigt specifika kunskaper om alla ämnen som kan finnas i olika produkter. Företagen uppger att en viss vägledning från ansvariga myndigheter skulle underlätta och snabba upp processen att till exempel dra tillbaka en produkt från marknaden. Lokala myndigheter kan ges i uppdrag att utföra vissa delar av marknadskontrollen. Företagen anser ofta att den lokala tillsynen är okoordinerad samt att de som genomför kontrollen saknar den nödvändiga kompetensen. Ett exempel som kan nämnas är att samma marknadskontrolluppgift vid ett tillfälle lades ut på flera olika kommunala myndigheter. Koordineringen mellan dessa var dock dålig vilket resulterade i att samma produkt samlades in ett flertal gånger inom ett begränsat geografiskt område, vilket resulterade i merarbete och merkostnader för det aktuella företaget. 23

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Tillsynsplan marknadskontroll 2013

Tillsynsplan marknadskontroll 2013 Handläggare Anne Marie Lindgren Marianne Runhage marknadskontroll 2013 1 (6) Godkänd av marknadskontroll 2013 Uppdrag Ett av Sveriges åtaganden som medlem i EU är att bedriva marknadskontroll till skydd

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MARKNADSKONTROLL

HANDLINGSPLAN FÖR MARKNADSKONTROLL FÖR MARKNADSKONTROLL Marknadskontrollmyndighet: Elsäkerhetsverket, Sverige Ansvarig person för den sektoriella marknadskontrollplanen: Karl-Hugo Hult, chef, avdelningen produkter E-post adress: karl-hugo.hult@elsakerhetsverket.se

Läs mer

Uppföljning av Boverkets marknadskontrollplan 2014

Uppföljning av Boverkets marknadskontrollplan 2014 Datum 2015-04-14 Diarienummer 1203/2015 1(5) Uppföljning av Boverkets marknadskontrollplan 2014 Boverket utpekas som marknadskontrollmyndighet för byggprodukter i 8 kap. 3 plan- och byggförordningen (2011:338),

Läs mer

Boverkets marknadskontrollplan 2012

Boverkets marknadskontrollplan 2012 Datum 2011-11-14 Diarienummer 1202-4641/2011 1(9) Boverkets marknadskontrollplan 2012 Box 534, 371 23 Karlskrona Besök: Drottninggatan 18 Tel: 0455-35 30 00 Fax: 0455-35 31 00 E-post: registraturen@boverket.se

Läs mer

Dnr 14EV4508. Handlingsplan för marknadskontroll

Dnr 14EV4508. Handlingsplan för marknadskontroll Dnr 14EV4508 Handlingsplan för marknadskontroll December 2014 Dnr 14EV4508 ELSÄKERHETSVERKET Författare: Karl-Hugo Hult Sammanfattning Sammanfattning Ett av Sveriges åtaganden som medlem i EU är att bedriva

Läs mer

Rättvisare, säkrare, enklare Nya regler för tryckbärande anordningar 2014-04-24

Rättvisare, säkrare, enklare Nya regler för tryckbärande anordningar 2014-04-24 Rättvisare, säkrare, enklare Nya regler för tryckbärande anordningar 1 Introduktion PED Sen den 30 maj 2002 har direktivet för tryckbärande anordningar (PED) varit obligatorisk i hela EU PED finns där

Läs mer

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal Annika Widell, Enheten för Handel och tekniska regler Tulldagarna 21 oktober 2014 EU:s frihandelsavtal EU:s förhandlingar om frihandelsavtal Förhandlingar och avtal

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Marknadskontrollprogram för Konsumentverket - produktsäkerhet 2015-2017

Marknadskontrollprogram för Konsumentverket - produktsäkerhet 2015-2017 1 Marknadskontrollprogram för Konsumentverket - produktsäkerhet 2015-2017 Dokumenttyp: Marknadskontrollplan Dokumentnummer: 2014:10 Version: A Datum: 2014-12-22 Upprättat av: Maria Lindstedt Godkänt av:

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

Projektdirektiv för energieffektivisering i Katrineholms kommun

Projektdirektiv för energieffektivisering i Katrineholms kommun MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Kommunstyrelsens handling nr 13/2010 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Energi och klimatsamordnare Direkttfn 57083 1 (6) Projektdirektiv för energieffektivisering i

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Nationell marknadskontrollplan

Nationell marknadskontrollplan Nationell marknadskontrollplan 2014 Fastställd av Marknadskontrollrådet den 22 november 2013 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1. Allmänt om marknadskontroll... 3 1.2. Årets nationella marknadskontrollplan...

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas. Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)

Läs mer

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Jur.dr.des.(HSG), jur.kand. Magnus Schmauch Rättssekreterare Domare Páll Hreinsson EFTA-domstolen Detta föredrag uttrycker endast personliga åsikter

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Energimyndigheten Avdelningen för energieffektivisering Johanna Moberg Vår referens/dnr: Er referens/dnr: 2014-4020 2014-09-11 Remissvar Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Läs mer

KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE

KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE EG-rätten De lagar och regler som medlemsländerna antar kallas för EG-rätten och har sin rättsliga grund i EG- fördraget. Det är också främst inom EG-rätten

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om it-system, informationssäkerhet och insättningssystem;

Läs mer

Hantering av IT-risker

Hantering av IT-risker Hantering av IT-risker Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Januari 2011 Jon Arwidson Magnus Olson-Sjölander Fredrik Eriksson Eva Andlert Certifierad kommunal revisor 1 av 10 Innehållsförteckning

Läs mer

Vad är det som avgör?

Vad är det som avgör? Vad är det som avgör? Vad är det som avgör? Standarder avgör För repet gäller följande standarder: SS-EN 354 Kopplingslinor SS-EN 355 Falldämpare SS-EN 364 Provningsmetoder SS-EN 1891 Statiska kärnmantelrep

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering AUGUSTI 2015 augusti 2015 Dnr 15-7266 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Finansinspektionens tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Läs mer

Övergripande granskning av ITverksamheten

Övergripande granskning av ITverksamheten Övergripande granskning av ITverksamheten Februari 2006 (1) 1. Inledning PricewaterhouseCoopers (PwC) har på uppdrag av kommunrevisionen i Borås Stad genomfört en övergripande granskning av Borås Stads

Läs mer

Compliancefunktionen och de nya regelverken från FI om intern styrning och kontroll. Lina Rollby Claesson, Compliance Forum

Compliancefunktionen och de nya regelverken från FI om intern styrning och kontroll. Lina Rollby Claesson, Compliance Forum Compliancefunktionen och de nya regelverken från FI om intern styrning och kontroll Lina Rollby Claesson, Compliance Forum Vem är jag och varför dessa frågor? Styrelseledamot i CF sedan start Växelvis

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om informationssäkerhet, it-verksamhet och insättningssystem;

Läs mer

REACH. Hur berörs ert företag av EU:s kemikalieförordning REACH? Jönköping, 18 februari 2015. Legal#11890292v3.pptx

REACH. Hur berörs ert företag av EU:s kemikalieförordning REACH? Jönköping, 18 februari 2015. Legal#11890292v3.pptx REACH Hur berörs ert företag av EU:s kemikalieförordning REACH? Jönköping, 18 februari 2015 Agenda REACH i den dagliga verksamheten Att säkerställa REACH Comliance genom avtal Varför REACH? Öka kunskapen

Läs mer

Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och allmänna råd för ackrediterade kontrollorgan för kontroll av tryckbärande anordningar m.m.

Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och allmänna råd för ackrediterade kontrollorgan för kontroll av tryckbärande anordningar m.m. 2014-11-04 2014/2883 Avdelningen för juridik och inre marknad Åsa Wiklund Fredström Direktnr: 08-406 83 06 E-post: asa.wiklkundfredstrom@swedac.se Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

Riktlinjer om behandling av anknutna företag, inklusive ägarintressen

Riktlinjer om behandling av anknutna företag, inklusive ägarintressen EIOPA-BoS-14/170 SV Riktlinjer om behandling av anknutna företag, inklusive ägarintressen EIOPA Westhafen Tower, Westhafenplatz 1-60327 Frankfurt Germany - Tel. + 49 69-951119-20; Fax. + 49 69-951119-19;

Läs mer

Marknadskontrollplan 2015

Marknadskontrollplan 2015 EM1000 W-4.0, 2010-11-17 Datum Dnr 2014-12-09 2014-7023 1 (15) Avdelningen för energieffektivisering Enheten för resurseffektiva produkter Karolina Petersson 016-544 2065 karolina.petersson@energimyndigheten.se

Läs mer

Ökad finansiell integration - framtida utmaningar

Ökad finansiell integration - framtida utmaningar ANFÖRANDE DATUM: 2007-04-19 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Svante Öberg Konferens: Bank & Finans Outlook (Affärsvärlden), Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29)

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) 02318/09/SV WP167 Yttrande 8/2009 Om skydd av personuppgifter insamlade och behandlade av skattefria butiker

Läs mer

Revisionsnämnden beslutade den 8 april 2013 att överlämna granskningen av internkontrollplaner till kommunstyrelsen.

Revisionsnämnden beslutade den 8 april 2013 att överlämna granskningen av internkontrollplaner till kommunstyrelsen. Kommunens revisorer 2013-04-08 GRANSKNING AV INTERNKONTROLLPLANER I HÄRRYDA KOMMUN Revisionsnämnden beslutade den 8 april 2013 att överlämna granskningen av internkontrollplaner till kommunstyrelsen. Rapporten

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Gerda Lind STAFS 2013:xx Utkom från trycket den xx månad 20XX Föreskrifter om ändring i Styrelsens för ackreditering

Läs mer

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Som utgångspunkt är Svensk Dagligvaruhandel och dess medlemmar positiva till initiativet

Läs mer

Utbildningsmodul II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling. Project Transparense. www.transparense.eu

Utbildningsmodul II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling. Project Transparense. www.transparense.eu Utbildningsmodul II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling Project Transparense Översikt utbildningsmoduler I. Grundläggande om EPC II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Europeiska kommissionen Näringsliv och industri. CE-märkning öppnar dörren till EU-marknaden!

Europeiska kommissionen Näringsliv och industri. CE-märkning öppnar dörren till EU-marknaden! Europeiska kommissionen Näringsliv och industri CE-märkning öppnar dörren till EU-marknaden! Innehåll Vad är CE-märkning? Vad är CE-märkning? 3 Tillverkarens skyldighet enligt lag 4 Importörers och distributörers

Läs mer

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll LIVSMEDELSVERKET PROMEMORIA 1 (5) Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll Bakgrund Europeiska unionens kommission har den 6 maj lagt fram fyra förslag

Läs mer

EUs nya personuppgiftslagstiftning. Agnes Andersson Hammarstrand, IT-advokat Setterwalls Advokatbyrå

EUs nya personuppgiftslagstiftning. Agnes Andersson Hammarstrand, IT-advokat Setterwalls Advokatbyrå EUs nya personuppgiftslagstiftning Agnes Andersson Hammarstrand, IT-advokat Setterwalls Advokatbyrå Ny personuppgiftsförordning - en fråga för alla 2 Agenda Personuppgiftslagen idag Nya lagen - bakgrund

Läs mer

Marknadskontrollplan 2015

Marknadskontrollplan 2015 Marknadskontrollplan 2015 Godkända läkemedel Läkemedelsverket 2014-12-08 Dnr. 6.6.3-2014-065378 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.4.2014 SWD(2014) 123 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om hantering av operativa risker; FFFS 2014:4 Utkom

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun 2014-03-11 Ks 182/2013 Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun Beslutad av: Kommunstyrelsen, den 18 mars 2014 Dokumentansvarig på politisk nivå; Kommunstyrelsens ordförande Dokumentansvarig på tjänstemannanivå;

Läs mer

Nationell marknadskontrollplan SVERIGE

Nationell marknadskontrollplan SVERIGE Nationell marknadskontrollplan 2015 SVERIGE Innehåll Inledning... 3 1 Marknadskontrollmyndigheterna och deras ansvarsområden... 3 2 Samordning och samarbete mellan nationella marknadskontrollmyndigheter...

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Handbok för avtalsarbete mellan polis och kommun

Handbok för avtalsarbete mellan polis och kommun Handbok för avtalsarbete mellan polis och kommun Utgivare Polismyndigheten i Stockholms län, 2014 Produktion Kommunikationssektionen Foto Lars Hedelin Guide för avtalsarbete Sedan hösten 2012 har Polismyndigheterna

Läs mer

Innehåll. 3 Förord av koncernchefen. 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas. 5 Midsonas 6 grundläggande principer. 6 Respekt för mänskliga rättigheter

Innehåll. 3 Förord av koncernchefen. 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas. 5 Midsonas 6 grundläggande principer. 6 Respekt för mänskliga rättigheter CODE OF CONDUCT 1 Innehåll 3 Förord av koncernchefen 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas 5 Midsonas 6 grundläggande principer 6 Respekt för mänskliga rättigheter 6 Miljö 7 Respekt för lagstiftning 7

Läs mer

EU-översättning i ett nötskal. Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen

EU-översättning i ett nötskal. Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen EU-översättning i ett nötskal Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen SFÖ Gävle 4.5.2012 Innehåll Kort om språk och översättning i EU Översättning vid EU-kommissionen Kommissionens

Läs mer

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision Vårt uppdrag Det här är Finansinspektionen FI FI är en myndighet som övervakar företagen på finansmarknaden. Riksdag och regering har gett oss i uppdrag att bidra till att det finansiella systemet fungerar

Läs mer

Utbildningsmodul 1. Grundläggande om Avtal om energiprestanda. Project Transparense Juni 2015. www.transparense.eu

Utbildningsmodul 1. Grundläggande om Avtal om energiprestanda. Project Transparense Juni 2015. www.transparense.eu Utbildningsmodul 1. Grundläggande om Avtal om energiprestanda Project Transparense Juni 2015 Översikt utbildningsmoduler I. Grundläggande om Avtal om energiprestanda II. Processen från projektidentifiering

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13-05-2003 C(2003)1471fin Ärende: Statligt stöd N 591/2002 - Finland CIRR - system för finansiering av fartyg Herr Minister, (1) Efter att ha granskat de upplysningar

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25

23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25 23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 284/2011 av den 22 mars 2011 om fastställande av särskilda villkor och närmare förfaranden för import av köksredskap

Läs mer

Genomförande av tjänstedirektivet

Genomförande av tjänstedirektivet NÄRINGSLIVSKONTORET 2008-11-21 Reviderad 2008-12-03 Ann-Charlotte Gjöthlén Näringslivschef 08-550 224 05 Ann-charlotte.gjothlen@sodertalje.se Kommunstyrelsen Genomförande av tjänstedirektivet KS 2008:75

Läs mer

Kommissionens förslag till ändring av direktiv 2011/16/EU i fråga om automatiskt informationsutbyte för skatteändamål, KOM(2015) 135

Kommissionens förslag till ändring av direktiv 2011/16/EU i fråga om automatiskt informationsutbyte för skatteändamål, KOM(2015) 135 REMISSYTTRANDE Vår referens: 2015/03/012 Er referens: Fi2015/1644 1 (7) 2015-04-16 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Att. Linda Bolund Thörnell Via e-post till: fi.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin OHSAS 18001.2007 Av Benny Halldin Revision av OHSAS 18001 Ny standard klar juni/juli 2007! Mer lika ISO 14 001.2004 Mer tonvikt på Hälsa även psykisk sådan. Anläggningssäkerhet borttaget. Nytt avsnitt

Läs mer

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2015-09-14 1 (6) Dnr 2015/633 Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap 103 33 Stockholm Kopia: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Remissvar

Läs mer

Grönbok om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag på den inre marknaden

Grönbok om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag på den inre marknaden Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm E-post: registrator@finance.ministry.se Grönbok om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag på den inre marknaden (Aktiespararna)

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinje för internationellt arbete

RIKTLINJER. Riktlinje för internationellt arbete RIKTLINJER Riktlinje för internationellt arbete POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då

Läs mer

Anteckningar från Vervas seminarium med samtliga samverkansgrupper den 29 augusti 2007

Anteckningar från Vervas seminarium med samtliga samverkansgrupper den 29 augusti 2007 PM 1 (5) Utvecklingsstöd 2007-08-29 ÄNDRAD Anteckningar från Vervas seminarium med samtliga samverkansgrupper den 29 augusti 2007 Syfte med dagen Syftet med detta möte är att skapa gemensamma utgångspunkter

Läs mer

Europeiska kommissionens grönbok om elektronisk upphandling 2010/4794

Europeiska kommissionens grönbok om elektronisk upphandling 2010/4794 KKV1007, v1.1, 2010-05-05 YTTRANDE 2011-01-04 Dnr 644/2010 1 (6) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Europeiska kommissionens grönbok om elektronisk upphandling 2010/4794 Sammanfattning Konkurrensverket

Läs mer

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS Det är våra medarbetare som gör Addtech. De är vår absolut främsta resurs. Ansvar och frihet är två av Addtechs kärnvärden och sammanfattas som "Frihet under ansvar",

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor. till utskottet för ekonomi och valutafrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor. till utskottet för ekonomi och valutafrågor EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för rättsliga frågor 2009 2007/2238(INI) 29.5.2008 YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor till utskottet för ekonomi och valutafrågor över hedgefonder och private

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag

Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag En utveckling av till Energimyndighetens ER 2013:04 Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Bakgrund Energimyndigheten

Läs mer

Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter

Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter Inledning Inom landstingen/regionerna upphandlas centralt kemikalier och kemiska produkter som används i stora volymer.

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4 samhällsskydd och beredskap REMISSVAR 1 (5) Ert datum 2015-07-03 Er referens Ju2015/05400/L4 Avdelning för risk- och sårbarhetreducerande arbete Farliga ämnen Shulin Nie 010 2404211 shulin.nie@msb.se Regeringskansliet

Läs mer

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-05-14 Dnr 761/2013 1 (7) Försvarets materielverk 115 88 Stockholm Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar Beslut Konkurrensverket avskriver ärendet.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer. Dir. 2013:81

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer. Dir. 2013:81 Kommittédirektiv Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer Dir. 2013:81 Beslut vid regeringssammanträde den 22 augusti 2013 Sammanfattning Nuvarande bestämmelser

Läs mer

2010-04-18 Gemensamberedning med

2010-04-18 Gemensamberedning med Ståndpunkt i EU-fråga Utkast/Arbetsutgåva Näringsdepartementet 2010-04-18 Gemensamberedning med Trafik Ståndpunkt i frågan om införandet av Infrastrukturregister enligt art 35 i Driftskompatibilitetsdirektivet

Läs mer

Reglemente för internkontroll

Reglemente för internkontroll Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Reglemente för internkontroll "Dubbelklicka - Infoga bild 6x6 cm" Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för internkontroll

Läs mer

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål EIOPA(BoS(13/164 SV Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål EIOPA WesthafenTower Westhafenplatz 1 60327 Frankfurt Germany Phone: +49 69 951119(20 Fax: +49 69 951119(19 info@eiopa.europa.eu

Läs mer

CE-märk nu! Obligatorisk CE-märkning av byggprodukter den 1 juli 2013

CE-märk nu! Obligatorisk CE-märkning av byggprodukter den 1 juli 2013 CE-märk nu! Obligatorisk CE-märkning av byggprodukter den 1 juli 2013 Krav på CE-märkning av byggprodukter 1 juli 2013 Från den 1 juli 2013 måste byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

KYL- OCH VÄRMEPUMPSTEKNIK

KYL- OCH VÄRMEPUMPSTEKNIK KYL- OCH VÄRMEPUMPSTEKNIK Att kyl- och värmepumpsanläggningar är installerade på ett riktigt sätt är väsentligt ur miljösynpunkt och för effektiv energihushållning. Ämnet kyl- och värmepumpsteknik behandlar

Läs mer

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag 2 (6) Innehållsförteckning Policy för internkontroll... 1 för Stockholms

Läs mer

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm över EU-kommissionens konsekvensanalys avseende förslag [COM (2013) 627 final] om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer