KVALITATIV STUDIE AV RISKERNA MED FÖRFALSKNINGAR FÖR KONSUMENTER

Transkript

1

2 2

3 Forskningen visar att förfalskade varor ofta tillverkas av kriminella nätverk 1. Företagen som sysslar med tillverkning av varor som uppsåtligen gör intrång i immateriella rättigheter brukar inte fästa avseende vid kvaliteten och än mindre vid säkerheten hos produkterna. Deras produkter kan innehålla ämnen eller komponenter som inte uppfyller europeiska säkerhetskrav och därför medför potentiellt farliga risker för konsumenternas hälsa och säkerhet. Produkterna strider alltså mot kravet att endast säkra produkter 2 får släppas ut på EU-marknaden. Europeiska observatoriet avseende intrång i immateriella rättigheter (nedan kallat observatoriet) har undersökt förhållandet mellan förfalskade och osäkra varor med utgångspunkt i såväl intrång i immateriella rättigheter som bristande överensstämmelse med de införda kraven som rör hälsa och säkerhet. I detta syfte undersöktes olika alternativ för att samla in tillgängliga kvalitativa och kvantitativa data som skulle kunna vara användbara för studien. Denna kvalitativa studie visar hur omfattande farorna med förfalskade varor är för hälsan. Detta framgår av de anmälningar som marknadskontrollmyndigheterna i EU (nedan kallade myndigheterna) har lämnat in till Rapex, som är Europeiska kommissionens system för snabbt informationsutbyte om farliga ickelivsmedelsprodukter. Rapex är det enda system som finns för att rapportera åtgärder som vidtas av myndigheterna mot osäkra produkter som hittas på marknaderna i länderna i Europa 3. Rapex-systemet avser i själva verket produkter som har den dubbla egenskapen att de är både osäkra och förfalskade, eller åtminstone misstänks vara förfalskade, och de blir märkta som sådana av den operativa marknadskontrollmyndigheten. Rapporten fokuserar på de sju vanligaste riskerna som angetts i de anmälningar som analyserats. De är följande: kemisk risk, risk för skador, strypningsrisk, kvävningsrisk, risk för elektrisk chock, risk för hörselskada och brandrisk. De står för nästan 92 procent av alla risker som konstaterats i anmälningarna. Analysen av anmälningarna som gjorts till Rapex mellan 2010 och 2017 visar följande: 97 procent av de registrerade farliga förfalskade varorna bedömdes medföra en allvarlig risk. Leksaker är den populäraste produkttypen och därefter kommer kläder, textilier och modeartiklar. Slutanvändarna av 80 procent av de varor som rapporterades vara farliga och förfalskade var faktiskt barn (leksaker, barnvårdsprodukter och barnkläder). Den vanligaste faran som rapporterats (32 procent) avsåg exponering för farliga kemikalier och toxiner som skulle kunna orsaka akuta och långvariga hälsoproblem till följd av omedelbar eller långvarig exponering. 24 procent av de farliga produkter som anmälts som förfalskade medförde mer än en fara för användare års lägesrapport om varumärkesförfalskning och piratkopiering i EU web/secure/webdav/guest/document_library/observatory/documents/reports/situation%20report%20euipo- Europol_en.pdf 2 säker produkt enligt definitionen i artikel 2 b i direktiv 2001/95/EG om allmän produktsäkerhet 3 EU-medlemsstaterna + EES-länderna Norge, Island och Liechtenstein htm 3

4 Orsakerna till de konstaterade riskerna varierade från dåligt utformade produkter, användning av utrustning och komponenter av dålig kvalitet och bristande förståelse för bestämmelser och säkerhetsmekanismer. Kina rapporterades som ursprungslandet till den största andelen farliga förfalskade produkter i EU. Mellan 2010 och 2017 kom 73 procent av dessa produkter från Kina, medan EU stod för 13 procent. Efter genomgången av dessa datakällor stod det klart att uppsättningen data inte var tillräckligt omfattande för att tjäna som underlag för en kvantitativ rapport, även om den information som fanns räckte för att kunna beskriva riskerna med de misstänkt förfalskade varorna och för att med tydliga exempel kunna visa på konsekvenserna. Meningen var att marknadskontrollmyndigheterna skulle rapportera till Rapex om alla åtgärder som vidtas mot farliga produkter och ta med indikationer på att dessa produkter är eller kan vara förfalskade. Men utifrån analysen som gjorts framgår det att rapporteringen inte omfattat alla åtgärder som vidtagits mot de produkter som även utgjorde intrång i immateriella rättigheter. Undersökningen visar därför på att det kan vara ett tillfälle att arbeta vidare tillsammans med marknadskontrollmyndigheterna för att förstå orsakerna till förfalskning och stödja myndigheterna när de träffar på produkter som kan vara förfalskade, genom att bland annat ge dem tillgång till EDB-databasen. Termen farlig har ofta använts i pressmeddelanden och i uttalanden av operativa brottsbekämpande myndigheter när vissa typer av varor kvarhållits. Men det görs sällan bedömningar av de potentiella risker som varorna utgör för konsumenter. När det gäller varor som gör intrång i immateriella rättigheter förstörs dessa kort efter att de berörda rättighetsinnehavarna har bekräftat att de är olagliga, i enlighet med bestämmelserna i förordning (EU) nr 608/ De testas alltså inte för risker som de kan medföra. Bristerna som nämns ovan visar att det inte finns någon klar bild av situationen med farliga förfalskade varor i EU och mer behöver göras för att samla in information. Studien har därför bidragit till att identifiera områden där ytterligare åtgärder kan vidtas under de kommande åren: Observatoriet skulle kunna investera i verksamhet för att få fram mer data från konkreta fall och insatser genom att analysera och testa de varor som kan vara både förfalskade och farliga, i samarbete med berörda myndigheter. Denna tvärgående information skulle möjliggöra en mer ingående analys i framtiden. Om det anses fördelaktigt skulle observatoriet kunna hjälpa marknadskontrollmyndigheterna och tullmyndigheterna att få bättre kunskaper om arbetsmetoderna hos de båda parterna. Tanken är att finna ett så smidigt sätt som möjligt att hantera båda problemen och samtidigt satsa på rapportering för att bättre förstå problemen. Slutligen är det viktigt att öka medvetenheten om situationen med organiserad brottslighet som rör försäljning av förfalskade varor som kan vara farliga för EU-medborgarnas hälsa och säkerhet. Konsekvenserna är mer långtgående än bara intrång i immateriella rättigheter. Fler insatser i samarbete med brottsbekämpande myndigheter och Europeiska kommissionen behöver göras för att få mer kunskaper om problemet. 4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 608/2013 av den 12 juni 2013 om tullens säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter och upphävande av rådets förordning (EG) nr 1383/

5 5