Årsrapport Redovisning av projektstöd från Arvsfonden

Transkript

1 Årsrapport Redovisning av projektstöd från Arvsfonden Så här fyller du i årsrapporten: 1. Besvara frågorna som finns under rubrik 1 3. De fält som du ska fylla i är gråmarkerade. 2. Årsrapporten bör inte vara längre än tio sidor, exklusive bilagor. 3. Skicka den ifyllda årsrapporten till: Arvsfondsdelegationens kansli Box STOCKHOLM Skicka även en kopia via e-post till din handläggare. Glöm inte att bifoga genomförda utvärderingar av projektet, filmer, kopior på pressklipp och/eller annan dokumentation. Projektnamn: Projektnummer: Olika avtryck 2012/147 Projektägare: Organisationsnummer: Ingesunds folkhögskola Redovisningsperiod (ååmmdd - ååmmdd): Huvudsaklig målgrupp för projektet: (För att kryssa i en ruta, dubbelklicka (med höger musknapp) på den ruta som du vill kryssa i, och välj sedan markerad (under rubriken standardvärde) i den dialogruta som då kommer upp). Barn 0-11 år (med eller utan funktionsnedsättning) Ungdomar år (med eller utan funktionsnedsättning) Personer över 25 år (med funktionsnedsättning) 1 (11)

2 1. Genomförande 1.1 Beskriv hur ni har uppnått målen för året. Vilka aktiviteter ni har genomfört? Vad har fungerat bra? Vad har fungerat mindre bra? Finns det något som ni har behövt förändra mot vad ni ursprungligen hade planerat? Perioden som redovisas nedan sträcker sig Kommentar: i all text nedan använder vi följande begrepp: primär målgrupp = person över 18 år med intellektuell funktionsnedsättning sekundär målgrupp = personer som arbetar med eller på annat sätt är nära primär målgrupp Vi har under året genomfört de aktiviteter vi preciserat i projektspecifikationerna: Se bilaga nr 1 a och 1 b För primär målgrupp kurser, workshops, studiecirklar, föreställningar och deltagande i aktiviteter som synliggjort målgruppen och gett dem möjlighet att bidra med tankar och delge sin begreppsvärld. Allt detta sammantaget har bidragit till ett ökat utbud och fler valmöjligheter av aktiviteter för primär målgrupp, till att synliggöra målgruppen, öka förståelsen hos allmänhet och beslutsfattare och har gett primär målgrupp möjlighet att utveckla och använda sina funktionsförmågor, dels för den personliga utvecklingen men också för samhällets berikande. Man har fått möjlighet att såväl tillhöra som tillföra, på flera plan. Se bilaga nr 2 För sekundär målgrupp: seminarier, workshops, fortbildning, konferenser, mässor som spridit kunskap och höjt medvetenheten i samhället i stort. Se bilaga nr 2 Vi har under åren upplevt att allt fler känner till projektet och våra verksamheter. Vi har fått bekräftelse på att vi bidragit till att öka förståelse för och kunskap om målgruppen och att vi blivit en självklar part när det gäller verksamheter och nätverk kring primär målgrupp. Vi har också haft lättare att träffa rätt att vår kunskap, och även vårt nätverk, förfinats och att vi på så sätt förenklat vägarna fram till rätt person/instans med våra frågor och ärenden. 2 (11)

3 Den unika situationen med planeringen av att verksamheter som riktar sig direkt till primär målgrupp övergått i organisationens reguljära verksamhet redan under projekttiden, har inneburit fördelar, men också vissa problem: När kursen Konstnärligt skapande startade i folkhögskolans regi fungerade projektet som ett skyddsnät och vi kunde bidra med våra erfarenheter och vara en naturlig diskussionspart, men vi kunde också bidra med viss ekonomiskt bistånd. Vi kunde, i en uppkommen situation med ett tillbud med en kursdeltagare, bidra genom att omdisponera resurser inom projektet så att en person under en begränsad till engagerades som assistent i klassen. Folkhögskolan hade i den givna situationen begränsad möjlighet att ta den extra kostnad som detta inneburit. När rekrytering av personal till kursen skedde i övergången till folkhögskokan, kunde inte all den personal som varit engagerad på kursen under projekttiden anställas. Vi insåg att detta blev oerhört känsligt och fick uttryckt i en utvärdering att vi borde varit ännu tydligare med att förklara förutsättningarna när man jobbar i ett projekt: att det innebär en tidsbegränsning. Vi projektledare är av uppfattningen att vi varit tillräckligt tydliga. Större beredskap borde också funnits (hos folkhögskolan) med att hantera de starka känslor av besvikelse som uppstod, enligt utvärderingen. Vi upplever att primär målgrupp har haft lätt att gett upp : har man en gång fått nej på en ansökan till exempelvis en kurs, så söker man inte igen. Trots att vi upplevt att vi haft lättare att träffa rätt (se ovan), så ligger i botten en allmän problematik med att sekundär målgrupp inte alltid förmedlar vidare information till primär målgrupp. Studiefrämjandet har under projekttiden ibland haft svårt att nå måluppfyllelse. Till viss del har detta berott på personalomsättning, och även på att man haft en annan organisationskultur. Därför har man haft svårt att utreda/bekräfta förutsättningarna för fortlevnad efter projektets avslut. 1.2 Vilka föreningar, organisationer och/eller myndigheter ni har samarbetat med under året? Förutom mellan projektets organisationer sker samverkan/samarbete med följande: Arvika kommun, LSS, Daglig verksamhet, Gruppboenden, Studie- och yrkesvägledare, Gymnasiesärskolan, Arbetsmarknadsenheten, AME, Yrkesvux utskott för vård och omsorg, Stadsbiblioteket, Mässa Eda kommun, Särvux, Daglig verksamhet, Gymnasiesärskolan, Arbetsmarknadsenheten, AME Årjängs kommun, Särvux, Daglig verksamhet, Gymnasiesärskolan FUB i Värmland för rådfrågning och som sakkunniga Ala-stiftelsen, föredragshållare och sakkunniga Cecilia Olsson och Lars Thorsell Svenska kyrkan, informationsspridning till församlingsmedlemmar 3 (11)

4 Landstinget i Värmland, LiV, Vuxenhabiliteringen Franstorps verkstäder Solna Ateljé Inuti Stockholm Karlstad Universitet, personalen på Ingesunds Musikhögskola har fått information om projektet. Idéer om samverkan diskuteras. Information till prorektor, deltagande i mångfaldsdagarna ALOBIS forskningscirkel på Karlstad Universitet Flexibelt lärande, Ipad-projekt Ingesunds folkhögskola och Folkbildningsrådet. Intresseorganisationer och studieförbund Share Music Sweden Region Värmlands övriga verksamheter Försäkringskassan Kils Kommun, daglig verksamhet och skola Forshaga Kommun, daglig verksamhet Musikteaterföreningen Volt Expand Karlstad, ett nationellt forum för öppenhet, mångfald och tillväxt. Glada Hudikteatern Grön Arena, externt upphandlad daglig verksamhet i Kil Karlstads Kommun 1.3 Beskriv hur ni har arbetat med att öka förutsättningarna för långsiktig överlevnad av projektet efter projekttiden. Strategin för utfasningen av projektets verksamheter hos de olika projektorganisationerna fortsatte under våren 2015, sjösattes under hösten: - Kursen Konstnärligt skapande ingår i Ingesunds folkhögskolan ordinarie kursutbud från och med hösten 2015, och HT 2015 VT 2016 går 8 personer kursen. Se bilaga 3 - Workshops och guideutbildning/storytelutbildning har genomförts på Rackstadmuseet under hösten 2015 i egen regi - Studiefrämjandet har under hösten 2015 med fortsatt stöd av projektet utvecklat sin cirkelverksamhet genom metoden Riggen. För ändamålet har projektet även bekostat den tekniska utrustning som behövs. Se bilaga 4 - Kyrkeruds folkhögskola har påbörjat planerandet av att permanenta den kortkurs man gav i maj Projektets verksamheter har fortsatt att öka efterfrågan på ett större utbud av aktiviteter, från såväl primär som sekundär målgrupp. De erfarenheter som genererats ur projektet efterfrågas allt oftare, och vi ombeds sprida information om våra metoder och arbetssätt. 4 (11)

5 Den mediabevakning och informationsspridning som genomförts genom bland annat föreläsningar och semiarier, har ökat förståelsen för primär målgrupps förutsättningar och villkor. Under perioden har viktiga kontakter knutits med politiker på såväl regional- som riksnivå. Boken Olika avtryck Konstnärligt kreativt skapande oavsett funktionsförmågor kommer fortsättningsvis att spridas till verksamheter kopplad till primär målgrupp och är även tänkt som kurslitteratur i kurser och i fortbildning. se bil 5 Musikhögskolan Ingesund, Arvika (Karlstad Universitet) planerar att starta upp en fristående högskolekurs (15 HP) i estetiska uttrycksformer, uppbyggd på projektets metod och erfarenheter och med Olika avtryck Konstnärligt kreativt skapande oavsett funktionsförmågor som en del av kurslitteraturen. se bil 6 En planeringsfas har inletts för att undersöka möjligheten av att starta Idécenter, Olika avtryck i Värmland, en idé som framkom på vår Open space-konferens under finalveckan i november. se bil 7 Ett samarbete med det nystartade Särvux i Arvika har inletts, i ett samverkansprojekt mellan LSS, skola, studieförbund och folkhögskola. Under perioden kommer projektets resultat att spridas ytterligare, det opinionsbildande arbetet att fortsätta och förutsättningar för startande av Idécenter, Olika avtryck Värmland att utredas, enligt ett förslag på nyttjande av kvarvarande medel som godkänts av Arvsfonden och se bil 8 a och 8 b Som en av aktiviteterna under projektets finalvecka november, arrangerade projektet en Open space-konferens där vi brett bjöd in till diskusison under rubriken: Tillhöra Tillföra, hur skapar vi ett öppet och inkluderande samhälle som låter personer med intellektuell funktionsnedsättning utveckla och använda sina förmågor för samhällets berikande? se bil Vilka aktiviteter återstår för detta projektår? (Kostnader för dessa aktiviteter anges i prognos i avsnitt 3. Ekonomi) Under perioden kommer projektets resultat att spridas, det opinionsbildande arbetet att fortsätta och förutsättningar för startande av Idécenter, Olika avtryck Värmland att utredas, enligt ett förslag på nyttjande av kvarvarande medel som godkänts av Arvsfonden och se bil 8 a och 8 b 5 (11)

6 2. Målgrupp 2.1 Nyckeltal Ange antal aktiva deltagare i projektet: (med aktiva deltagare avses sådana som har kunnat ha inflytande över projektet) 277 personer Primär målgrupp: Andel kvinnor/flickor i projektet: 70 % Andel män/pojkar i projektet: 30 % Andel annan könskategori i projektet: 0 % Sekundär målgrupp: Andel kvinnor/flickor i projektet: 58 % Andel män/pojkar i projektet: 42 % Andel annan könskategori i projektet: 0 % Ange hur många personer som projektet totalt har nått under året: (inklusive eventuell spridning av film, bok eller liknande) Utöver de redovisade personerna i våra verksamheter, se bil 2, har vi nått ett mycket stort antal personer: Spridning av boken Olika avtryck konstnärligt kreativt skapande oavsett funktionsförmågor Av tryckta böcker har vi till dags dato delat ut och sålt 512 böcker. Ett stort antal av de böckerna fungerar som referenslitteratur i olika verksamheter, varför antalet personer som nås av boken kraftigt överstiger antalet exemplar som distribuerats. Boken har också presenterats på Bokmässan i Göteborg den 24 september, och den Värmländska bokmässan den 28 november med ett stort antal besökare. Facebook: ca personer har nåtts av vår facebooksida, 367 personer har gillat, personer har tittat på vår film om projektet via facebook, inläggsklick, gillamarkeringar, kommentarer och delningar Hemsidan: Antal besökare under projekttiden personer, antal visningar Fortlöpande information om projektets aktiviteter har publicerats på Arvsfondens community. Youtube: Vår film har visats vid 68 tillfällen direkt via youtube. 6 (11)

7 Annonsering Under perioden har vi annonserat i Nya Wermlandstidningen (upplaga ) vid två tillfällen i Värmlands Folkblad (upplaga ) vid tre tillfällen och i Arvika Nyheter (upplaga 9 600) vid sju tillfällen se bil 10 Artiklar i samband med vår finalvecka: Arvika Nyheter vid två tillfällen under finalveckan Nya Wermlandstidningen vid ett tillfälle Värmlands Folkblad vid ett tillfälle se bil 11 Vårt nätverk bestående av 362 personer har vi kommunicerat med vid 10 tillfällen via mejl, under den redovisade perioden. Region Värmland, totalt 320 anställda, har marknadsfört projektet på sin hemsida som vänder sig till alla Värmlands medborgare, som: pågående projekt, med 133 visningar kalenderhändelse: totalt 15 visningar nyhet: 7 visningar Sveriges Radio P4 Värmland sände i november en intervju med projektledarna och en kursdeltagare. Ljudklippet har utöver alla som lyssnade på radio, nåtts gånger via vår facebooksida. Filmen om Olika avtryck rullade i 4 monitorer under två dagar på Expand oktober. Totalt 200 personer var besökare under dagarna. Totalt hur många personer vi nått kan vi bara gissa oss till: mellan och personer torde ha nåtts, i någon mån, av projektet. 2.2 Beskriv projektets huvudsakliga målgrupp (ålder, kön, etnisk bakgrund, funktionalitet, eventuell problembild, etc). Primär målgrupp: vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning Sekundär målgrupp: personer som arbetar tillsammans med eller på annat sätt är närstående primär målgrupp 2.3 Hur och i vilken omfattning har ni nått målgruppen? Vi har nått den primära målgruppen genom de aktiviteter vi arrangerat eller deltagit i: kurser, cirklar, workshops mm, genom vårt eget och våra samverkansparters nätverk, genom marknadsföring och personliga kontakter. Totalt räknar vi med att vi nått ca 700 personer ur primär målgrupp, något som överstiger våra förhoppningar. Den sekundära målgruppen har vi nått genom de semiarier, workshops och konferenser samt via media, nätverk, hemsida och Facebook, bara för att nämna några kanaler. Även här har antalet vi nått överstigit våra förhoppningar. 7 (11)

8 2.4 På vilka sätt har målgruppen varit delaktig i projektets genomförande? Vi har genom hela projektet jobbat med utvärderingar och analyser. Vi har varit öppna och lyhörda för deltagarnas åsikter, reaktioner och vilja. Kursdeltagarna på folkhögskolan har medverkat i utformandet av de föreställningar som getts, med manus, förslag på rekvisita mm, och de har valt bildningskurs som ett delmoment i kursen, något som skolans alla deltagare gör. Två kursdeltagare har varit aktiva i redaktionen på skolans web-baserade skoltidning. Vi har även tagit del av andras erfarenheter, när vi gjort studiebesök i liknande verksamheter. De studiecirklar som Studiefrämjandet hållit inom projektet har utgått ifrån och byggt på deltagarnas intresseområden. 2.5 Beskriv målgruppens upplevelser av projektets insatser. Vi har fortsatt att göra utvärderingar efter våra aktiviteter, men har efter hand lärt oss att primär målgrupp många gånger svarar det de tror att vi vill höra. Vi har därför i större utsträckning gått på vad ledaren av aktiviteten sett av rektioner och uttryck hos deltagarna. Vi känner oss säkra på att de verksamheter vi skapat och erbjudit uppskattats och varit till nytta och glädje, genom ökad kunskap och i personlig utveckling hos deltagarna. Vi ser att primär målgrupp genom våra aktiviteter har fått möjlighet att tillhöra - och tillföra. Vi har kunnat se utveckling hos de deltagare vi kunnat följa under projektet. Ett exempel är en kursdeltagare som efter att ha gått vår kurs Konstnärligt skapande på Ingesund, tagit steget och förverkligat en dröm genom att sätta upp en musikal, där han själv agerar regissör live i föreställningen. Ett annat exempel är en annan deltagare som har lärt sig säga nej tack till verksamhet hon inte tycker är stimulerande. Och ett tredje är en deltagare som fick tips om - och tog mod till sig! - och sökte till Sjöviks folkhögskola, efter att har gått vår kurs på Ingesunds folkhögskola. När det gäller sekundär målgrupp har projektets insatser naturligtvis ökat förståelsen och höjt medvetenheten kring primär målgrupp, men det kanske viktigaste har varit att man/vi alla fått ta del av nya perspektiv. Detta för hela samhällets berikande. 8 (11)

9 3. Ekonomi OBS! Vi har fått godkänt av Per Lindmark, Arvsfonden, att för den ekonomiska redovisningen använda mallen för slutrapporten i stället för mallen som hör till årsrapporten. Så här fyller du i den ekonomiska redovisningen: 1. Beviljat belopp från Arvsfonden Ange det beviljade beloppet per budgetpost (se ert beslutsmeddelande från Arvsfonden) samt summa. Om ni har gjort omdisponeringar under redovisningsperioden ska det nya godkända beloppet anges. 2. Faktiska kostnader och intäkter Ange faktiska kostnader och intäkter för redovisningsperioden. Kostnaderna ska vara granskade och godkända av godkänd eller auktoriserad revisor. 3. Ej förbrukade pengar Återbetalning Om de beviljade medlen är högre än de intygade kostnaderna ska en återbetalning till Arvsfonden göras. I de fall där en återbetalning blir aktuellt kommer vi att informera om det exakta belopp som ska betalas tillbaka och hur man återbetalar. 4. Utfall för prognosperioden föregående projektår Ange faktiska kostnader och intäkter för den period som ni prognostiserade för under föregående år. Glöm inte att revisorn också ska intyga de kostnader och intäkter från projektets tidigare år (prognos) som ännu inte har redovisats och intygats. Revisorns granskning ska följa de anvisningar som Arvsfondsdelegationen anger (se det särskilda dokumentet Anvisningar för revisorer ). Sist i detta dokument (Bilaga 1) finns det en bild som illustrerar tidslinjen för beslut, rapport, revision och fortsättningsansökan i ett arvsfondsprojet. 9 (11)

10 10 (11)

11 Ekonomisk redovisning Kostnadsslag 1. Beviljat belopp från Arvsfonden enligt beslut 2015 och omdisponering juni 2015 se bilaga Faktiska kostnader och intäkter för perioden 1 jan jan Utfall för prognosperioden föregående projektår (okt-dec 2014) Lönekostnader för fast/tillfälligt anställd personal inom projektet Externa tjänster Lokalhyra Informationsspridning och marknadsföring Resor Utrustning Andra verksamhetskostnader Revision Intäkter avgår Summa De kvarvarande medlen kommer användas i en fortsättning av projektet. Beslut och budget för detta bifogas 8a och 8b (Beviljat belopp minus faktiska kostnader och intäkter) Ideellt arbete (timmar), utfall 328 Egen/annan finansiering, utfall (11)