Slutrapport Bibliotek 3.0

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport Bibliotek 3.0"

Transkript

1 Tjänsteskrivelse KFN Handläggare: Maria Lobell Slutrapport Bibliotek 3.0 Sammanfattning Projektet Bibliotek 3.0 har handlat om att hitta nya vägar för bibliotekets utveckling i Karlskoga. Nu går processen vidare under namnet Mötesplats 24-7 som handlar om att biblioteket ska bli en mötesplats där föreningsliv, det civila samhället och olika befolkningsgrupper på ett verkligt sätt möts. Den framtida processen innefattar en tydlig riktning som fem olika specificerade utvecklingsuppdrag. Beslutsunderlag Kultur- och föreningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 28 februari Kultur- och föreningsförvaltningens protokoll den 18 september Kultur- och föreningsförvaltningens protokoll den 16 februari Bakgrund I februari 2012 fick Kultur- och föreningsförvaltningen i uppdrag från Kultur- och föreningsnämnden att starta utvecklingsprojektet Bibliotek 3.0 för att finna former för att möta en negativ utvecklingstrend. Utan att nya ekonomiska medel tillfördes skulle en process startas som dels skulle bidra till måluppfyllelsen av Kulturvision för Karlskoga och dels fastställa vad som i Karlskoga kännetecknar en öppen, modern och proaktiv biblioteksmiljö och mötesplats. Karlskoga bibliotek ska fortsätta att utvecklas på ett sådant sätt att man 2018 ska omtalas som ett av Sveriges mest attraktiva och framgångsrika folkbibliotek menade uppdragsgivarna. Likaså ska den fysiska och digitala mötesplatsen på Karlskoga bibliotek locka framför allt barn och unga till inspiration, utveckling, kreativitet och nytänkande. En uppdragsbeskrivning togs fram och i september 2012 anställdes en projektledare, Stefan Backius på 60 % för att arbeta med projektet. c:\temp\mlol9greeq.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Centralplan MALMÖ

2 <!Skapat_datum> 2 (5) Beskrivning av ärendet Biliotek 3.0 har handlat om att manövrera i omvärlds- och framtidsfrågor för att ta ett bredare grepp om hur morgondagens bibliotek i Karlskoga kan komma att se ut. Eftersom uppdragsbeskrivningen utgår ifrån i första hand ett brukar- och medborgarperspektiv samt vill ompröva folkbibliotekets uppdrag och funktion i lokalsamhället med utgångspunkt i framtidens ekonomiska förutsättningar och Karlskogas kulturvision diskuterar därför projektrapporten biblioteksutvecklingsfrågorna i ett kanske bredare perspektiv än brukligt. I kapitel 1 redogörs för anslaget och uppdragets ramar. Kapitel 2 är en omvärldsanalys som utgår från tre väsentliga områden som har betydelse för Karlskoga biblioteks utveckling. Det första är förändringar i det kultur- och bibliotekspolitiska området i ett historiskt perspektiv framförallt på nationell nivå där även samtidens förändringar inom skolans område med ökade krav på skolbibliotek och minskat läsförståelse finns med. Den andra handlar om Karlskogas utmaningar och de framtidssatsningar samt det strategiska arbete som pågår för att göra orten attraktivare. I den tredje delen tas ett brett grepp på de förändringar som utmanar bibliotekens roll och arbetsätt där digitalisering och nya medier, personalkompetens och en förändrad syn på bibliotekens roll i det lokala samhället diskuteras. I kapitel 3 beskrivs det konkreta arbete med projektet som gjorts. Här finns också redovisningar av innehållet i det förslag som framkommit i arbetet med personalgruppen och i arbetet med medborgardialogen om bibliotekets utveckling. Det avslutande kapitel 4 handlar om implementering och genomförande av Mötesplats Här diskuteras inledningsvis resultatet av arbetet utifrån projektbeskrivningens definierade sex utvecklingsområden 1) Samarbete över de traditionella gränserna 2) Den rumsliga biblioteksmiljön/mötesplatsen, 3) Brukardialog, 4) Det digitala/nätbaserade biblioteket, 5) Barn och ungas läsning och läsförståelse, 6) Framtida kompetens hos personalen. Slutligen beskrivs förslagen på hur arbetet rent konkret skall gå vidare med tre specifika utvecklingsprocesser, tre genomsyrande perspektiv och två strategiska utvecklingsuppdrag. Utvecklingsprocesser och utvecklingsuppdrag Utvecklingsprocessen kring Karlskoga bibliotek fortsätter och föreslås hädanefter benämnas Mötesplats Projektet föreslår utifrån diskussionen kring projektets sex utvecklingsområden att tre av dessa implementeras som olika processer i personalgruppen, var och en med tydliga mål, tidsram och med ansvariga processledare. Den rumsliga biblioteksmiljön/mötesplatsen Det digitala/nätbaserade biblioteket Barn och ungas läsning och läsförståelse

3 <!Skapat_datum> 3 (5) De övriga tre utvecklingsperspektiven är genomsyrande perspektiv och hanteras på lämpligt sätt inom varje process. Samarbete över de traditionella gränserna Brukardialog Framtida kompetens hos personalen Utöver detta föreslås två ytterligare utvecklingsuppdrag som är mer av strategisk art och skall utföras av förvaltnings- och biblioteksledning: 1. Ta fram en biblioteksplan som syftar till att stärka folkbibliotekets roll i lokalsamhället. Denna bör innehålla: - Hur samarbetet för att stärka barn och ungas läsning, läsförståelse och språkutveckling kan se ut på längre sikt. - Hur kommunens alla bibliotek på ett genomarbetat sätt möter nya språkgrupper - Hur folkbibliotekets entré kan framhävas och göra biblioteket till en vitalare del av torget. - Hur folkbiblioteket i högre utsträckning kan vara hela Karlskogas mötesplats där man når nya målgrupper och det civila samhället. - Hur beslutsfattare analyserar förändringar i omvärlden och definierar vilken roll Karlskoga bibliotek ska spela i lokalsamhället i framtiden. 2. Ta fram en medarbetarutvecklingsstrategi som långsiktigt arbetar med kompetens och fortbildningsfrågor utifrån en behovs- och omvärldsanalys. Denna bör innehålla: - en tidsatt plan för bibliotekets framtida kompetensförsörjning som även inkluderar kompetensutvecklingsinsatser på individnivå. - en fördjupas analys över framtidens personalkategorier. - en plan för att säkerställa att biblioteksmedarbetare ökar sitt nätverkande och analyserarförändringar i omvärlden. En bärande utgångspunkt för Projekt Bibliotek 3.0 är att Karlskogas bibliotek ska fortsätta att utvecklas på ett sådant sätt att man 2018 ska omtalas som ett av Sveriges mest attraktiva och framgångsrika folkbibliotek. Detta mål finns redan med i projektuppdraget och detta sätter ribban för ambitionsnivåerna högt. Målet, eller visionen om man så vill, innebär att de förändringar som genomförs skall vara unika i ett nationellt perspektiv. Visionen Mötesplats 24-7 är en fortsättning för att nå detta mål. Överväganden Den fortsatta utvecklingsprocessen kommer att i högre grad kräva ökad samverkan med andra kommunala förvaltningar, civilsamhället och även näringslivet.

4 <!Skapat_datum> 4 (5) Nästa fas blir mer intensiv och kommer att beröra fler människor. Den kommer också att skapa synliga förändringar i verksamheten och kanske även möta en del kritik och oro från vissa medborgare på vägen. Konsekvensbeskrivning Brukarinflytande och medborgardialog är en viktig del i projektet och för arbetsprocessen fortsättningsvis. Allt detta som en positiv konsekvens. Det som kan innebära ev. kostnader för kommunen är viss ombyggnation för att exempelvis skapa ett café. En annan eventuell negativ kosekvens ur ett arbetsmiljöperspektiv kan vara, att det inledningsvis, kan finnas viss oro i arbetsgruppen inför förändringar och behovet av att hitta nya arbetssätt. Kultur och föreningsförvaltningens förslag till beslut 1. Att godkänna slutrapporten och därmed avsluta projekt Bibliotek Att godkänna inriktningen i vision Mötesplats 24-7 vilket innebär ett fortsatt arbete enligt de utvecklingsprocesser och strategiska utvecklingsuppdrag som formulerats ovan. Maria Lobell Bibliotekschef Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling sammanfattande bedömning Expedieras till

5 Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling - sammanfattande bedömning av förslag till beslut Aspekter Beslutsförslaget har Beskrivning av konsekvenser utifrån checklistan Sociala/ kulturella Barnkonventionen Dialog och inflytande Folkhälsa Jämlikhet och social rättvisa Jämställdhet Kulturmiljö/kulturella omgivningar x x x x x en positiv påverkan x ingen påverkan en negativ påverkan Lyft särskilt fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling. Miljörelaterad hälsa x Kan påverka arbetsmiljön negativt, inledningsvis. En oro kring förändrade arbetsuppgifter kan uppstå. Ekologiska Avfall x Biologisk mångfald x Energi x Konsumtion x Transporter x Vatten, luft och mark x Ekonomiska Kommunens ekonomi x Vissa investeringskostnader kan bli aktuella, exempelvis café och entré. Kostnadseffektivitet x Det skapas attraktivitet genom att följa med i utvecklingen och hålla verksamheten på en hög kvalitativ nivå. Detta leder i förlängningen till att fler använder sig av verksamheten och den blir därmed mer kostnadseffektiv. Tillväxt x Genom att ha ett bra bibliotek i kommunen kan Kultur- och föreningsförvaltningen bidra till att Karlskoga blir en attraktiv bostadsort.

6 MÖTESPLATS 24-7 Bibliotek 3.0 Medarbetarutveckling och verksamhetsöversyn Slutrapport Mars 2014 Stefan Backius Projektledare 1

7 Innehåll Förord Inledning... 5 Uppdraget Omvärld Kultur- & bibliotekspolitik Karlskoga Biblioteken och "det nya" Projektets genomförande Förutsättningar Katalog Medborgardialogen Mötesplats Slutsatser utifrån uppdraget Vision Mötesplats Att gå vidare Referenser

8 Förord En vacker höstdag 2011 steg bibliotekschefen Helesine Taylor och biträdande bibliotekschefen Maria Lobell in på mitt rum. De hade en idé. Möjligen skulle den kosta lite pengar, så därför blev jag inblandad redan på idéstadiet. Man ville göra något åt biblioteksrummet eftersom det snart blir 40-årsjubilem av biblioteket i dess nuvarande lokaler och 20 år sedan en radikal renovering gjordes. Det var dags nu att se över rummet, tyckte de. Vad ska ni ha rummet till? undrade jag. Kommer biblioteket att arbeta med samma saker om 20 år som idag? Eller vad ska ni ha lokalerna till? Ett bollande av idéer och tankar tog vid under några hektiska veckor. Som gammal bibliotekarie - även om det är som en dinosaurie från pre-internet-tiden - hade jag hjälpligt följt med i biblioteksdebatten, såväl den nationella som den internationella. Jag tyckte därför att jag möjligen kunde ha något lite att bidra med. Vad Helesine och Maria tyckte om det var de nog för finkänsliga och väluppfostrade för att säga. Samtidigt satt jag och filade på en projektbeskrivning av ett utvecklingsprojekt för kulturskolan. Vi hade en bra kulturskola i Karlskoga, men det gällde att inte stagnera, att riskera att bli självgod och tycka att det var bra som det var. Samma sak gällde för biblioteket. Att smörja lite framtidsolja i biblioteksmaskineriet var något jag hade funderat på länge, men inte riktigt vetat hur det skulle gå till. Och så står där helt plötsligt Helesine och Maria. Och vill framåt. Hitta nya vägar för biblioteket. Vi blev snart överens om att lokalens utformning självklart är en konsekvens av vilken verksamhet som bedrivs i lokalerna. Och vilken verksamhet är det? Och vilken blir det på några decenniers sikt? Det kräver sin man, eller kvinna, att måla upp den bilden! Vi behövde alltså en resurs som helhjärtat kunde jobba med den processen. Det var från början klart att det inte skulle vara en bibliotekarie, eftersom bibliotekskompetensen fanns i förvaltningen. Då hittade vi Stefan Backius i grannkommunen. Stefan var fil dr i historia och hade ganska nyligen disputerat på en avhandling om kulturen i lokalsamhället. Visserligen med fokus på teatern, men i alla fall. Det var bingo att hitta denna projektledare. 3

9 Helesine gick i pension och Maria tillträdde som bibliotekschef. Stefan började sitt arbete och en styrgrupp bildades. Den leddes av kultur- och föreningsnämndens 1e vice ordförande Lasse Sjöberg och ledamoten Kristina Borén. Maria, Stefan och undertecknad ingick också. En blandning av politiker, förvaltningsledning och biblioteksfolk och projektledning, således. Parallellt med utvecklingsarbetet omorganiserades kultur- och föreningsförvaltningen. En ABM-avdelning bildades. (ABM = Arkiv Bibliotek Museum.) Dessutom inleddes en kompetensväxling, med en uppmärksamhet som inte var rakt igenom positiv för biblioteket. Den rapport över utvecklingsprojektet Bibliotek 3.0 som du nu håller i din hand, kommer att utgöra fundamentet för utvecklingen av Karlskoga bibliotek under ett ganska stort antal år framåt. Nästa steg blir en verksamhetsplan, baserad på rapporten samt att påbörja arbetet med att revidera den kommunövergripande biblioteksplanen. Rapporten är en intressant läsning för alla som är intresserade av biblioteksfrågor. För den som är intresserad av kommunernas utveckling under andra halvan av 1900-talet och fram till idag, finns det också mycket intressant att fundera över, sett genom de biblioteksglasögon som rapporten bär. Trevlig läsning! Hans Lundell Förvaltningschef Kultur- och föreningsförvaltningen 4

10 1 Inledning Biblioteket är utformat för att användas av alla. Det är en av de få avgiftsfria mötesplatser i vårt samhälle där ett brett kulturutbud samt en kunnig och engagerad personal finns för besökarnas behov av förströelse, upplevelse eller bildning. Precis som exempelvis gator, vägar och torg är biblioteken offentliga utrymmen som skattefinansieras och som ska kunna användas av alla. Biblioteket är också en lågintensiv mötesplats. Människor med olika bakgrund och erfarenheter möts. Tankar, idéer och perspektiv på livet och samhället som kan ha formulerats i olika tidsepoker och på olika geografiska platser möts. Biblioteken ses också alltmer som en viktig verksamhet för stadsutveckling, och social integration. Även om bibliotekens uppdrag är relativt etablerat så är dess funktion ständigt i omprövning. Betydande omvärldsförändringar kräver en omprövning också av bibliotekets roll i Karlskoga. Innehållet i framtidsoljan behöver utformas. Bibliotekens tradition är lång och relativt kontinuerlig vilket också helt naturligt präglar utbud och arbetsätt. Samtidigt har stora förändringar skett runt mediekonsumtion, informationsnyttjande och kulturskapande, förändringar som bekräftar, utmanar och ifrågasätter utbud och arbetssätt. Morgondagens innehåll och samhällsuppdrag för folkbiblioteken är en brännande dagsaktuell fråga. Vilka tjänster ska finnas på ett folkbibliotek? Vilka resurser skulle behöva tillhandahållas för att alla medborgare på 2000-talet ska kunna leva ett utvecklande och rikt liv? Vilka informationstekniska innovationer har kommit för att stanna och vilka digitala distributionsformer ska tillhandahållas? Om gårdagens folkbildning satte sina förhoppningar till bokläsande, muntliga samtal och organiserade förenings- och fritidsaktiviteter, hur ser vi då på morgondagens förutsättningar för mänsklig utveckling och bildning? Kommer behovet av nöje och förströelse att ändra karaktär? Vad innebär digitaliseringen i praktiken? Hur kan biblioteket bidra till en utveckling av staden Karlskoga? Hur ökar vi läsförståelsen bland de unga? Det övergripande uppdraget för projektet Bibliotek 3.0 är att manövrera i dessa framtidsfrågor och ta ett bredare grepp om hur morgondagens bibliotek kan komma att se ut i Karlskoga. Detta kräver enligt uppdragsbeskrivningen en omprövning av folkbibliotekets uppdrag och funktion i lokalsamhället. Behovet av omprövningen understryks också av projektets namn som signalerar uppfattningen att biblioteken, som en följd av viktiga samhällsförändringar, nu befinner sig i en ny tredje fas. Projektets namn, Bibliotek 3.0, anspelar på dataprogrammens utveckling och nya Versioner och dels på den tredje fas som folkbiblioteken är på 5

11 väg in i. De första moderna, kommunala folkbiblioteken uppstod för exakt 100 år sedan som en konsekvens av de förändrade statsbidragen för folkbildningen Uppdelningen mellan studieförbunden och folkbiblioteken blev ett faktum. Man kan kalla detta för Bibliotek 1.0. En successiv kommunalisering skedde under de följande decennierna, vilken i princip var genomförd vid 1950-talets slut. Utvecklingen mot Bibliotek 2.0 var inledd. Under 60- och framför allt 70-talet skedde en stark expansion av folkbiblioteken. Filialer växte fram, arbetsplatsbibliotek startades och eftersatta gruppers behov tillgodosågs även genom Boken Kommer och andra uppsökande former. En tydlig prioritering av barn och ungdomar och - framför allt datoriseringen av utlånings- och katalogfunktionen kännetecknade 80-talet. I samband med den ekonomiska krisen på 90-talet inleddes en successiv avveckling av filialer och uppsökande verksamhet, parallellt med att informationssökningen blev ett naturligt inslag i biblioteksmiljön. Kännetecknande för Bibliotek 2.0 är också den sociala funktionen som samhällets vardagsrum, vilket har blivit 2000-talets första decenniums adelsmärke. Vi står nu inför en omprövning av folkbibliotekens roll och funktion i lokalsamhället; hur ska uppdraget se ut i framtiden? Vad vill vi våra uppdragsgivare - brukare och medborgare med folkbiblioteket? Hur kommer uppdraget att se ut och hur ska vi organisera oss och använda våra krympande resurser för att klara uppdraget och tillfredsställa behoven i framtiden. Det uppdrag som kommer att gälla för nästa fas i folkbibliotekens utveckling; Bibliotek 3.0" 1 Uppdraget Uppdraget Bibliotek 3.0 Medarbetarutveckling och verksamhetsöversyn är politiskt beslutat. Det är också en del i Kultur- och föreningsförvaltningens utvecklingsarbete som under projektperioden även inbegripit flera andra utvecklingsprojekt. De är Kulturskolan i framkant 2013 medarbetarutveckling och verksamhetsöversyn 2 och Mobilisering av civilsamhället i Karlskoga 3. Grunden till uppdragen för dessa utvecklingsprojekt finns i samtidens förändringar och morgondagens utmaningar för kultur- och fritidsverksamheten i Karlskoga. Dessa utmaningar inrymmer också viktiga utvecklingsmöjligheter som därmed identifieras och tas tillvara. Projekt Bibliotek 3.0 har handlat om att utveckla biblioteket i Karlskoga genom att stimulera insikter och att utarbeta förslag. Uppdraget började formuleras redan under 2011 dels utifrån förutsättningarna att biblioteksrummet behövde utvecklas och dels utifrån insikten att biblioteksvärlden var stadd i förändring. Dessutom signalerade kommunens ekonomi att framtida ramar knappast skulle utvidgas. Utvecklingen måste i huvudsak ske inom dessa men med en högre grad 1 Karlskoga kommun (2012a) Uppdrag: Bibliotek 3.0 Medarbetarutveckling och verksamhetsöversyn. Kultur och föreningsförvaltningen. Antaget av Kultur och föreningsnämnden KFN Karlskoga kommun (2013a) Kulturskolan i framkant 2014 Projekt om medarbetarutveckling och verksamhetsöversyn. Kultur och föreningsförvaltningen. Rapport dnr /Per Sjöberg 3 Karlskoga kommun (2012b) Mobilisering av civilsamhället i Karlskoga, Projektdirektiv KFN

12 av samverkan. Projektuppdraget 4 innehöll nedanstående formuleringar kring syfte, mål och målgrupp: Uppdragets syfte: Svensk biblioteksförening ger årligen ut rapporten Fakta om bibliotek. I rapporten från 2010 kan man läsa att biblioteken är den samhällsinstitution som svenska folket har mest förtroende för. Samtidigt visar statistik från mitten av 1990-talet att antalet besökare på svenska folkbibliotek sakta men säkert sjunker, likaså boklånen. Svenska skolbarn visar allt sämre resultat när det gäller läsning och läsförståelse. Nöjesläsningen för tioåringar har sedan 2001 sjunkit kraftigt och biblioteken har en viktig roll att spela för det fria barnet. Projektet är ingen utredning utan en process. Syftet är att finna former för en positivutveckling av biblioteket. Utan att nya ekonomiska medel tillförs ska processen dels bidra tillmåluppfyllelsen av Kulturvision för Karlskoga och dels fastställa vad som i Karlskoga kännetecknar en öppen, modern och proaktiv biblioteksmiljö och mötesplats. För att kunna göra det måste projektet bland annat finna former för - hur Karlskoga bibliotek ska kunna följa med i omvärldens och samhällets snabba förändringar; -samarbetsformer med verksamheter som inte traditionellt tillhör bibliotekssfären; - brukardelaktighet och medskaparanda hos våra medborgare; - hur den rumsliga biblioteksmiljön och det digitala/nätbaserade biblioteket kan bidra till och stimulera till läsning, fantasi, kreativitet och personlig utveckling; - hur biblioteket ska möta barn och unga och stimulera dessa till läsning och läsförståelse; - att säkerställa att biblioteket inte blir ett hus fyllt av böcker som ingen använder; - hur man säkerställer att beslutsfattare och biblioteksmedarbetare analyserar ovanstående fakta, andra förändringar i omvärlden samt definierar vilken roll Karlskoga bibliotek ska spela i lokalsamhället i framtiden. Uppdragets mål och målgrupp: Mål Karlskoga bibliotek och dess medarbetare har under årens lopp vunnit ett antal utmärkelser: Årets bibliotek 1994, Årets barnbibliotekarie 1996 och 2000, Lätta priset 1998, Årets Daisybibliotek 2009, Årets kulturkommun Utan att nya ekonomiska resurser tillförs ska Karlskoga bibliotek fortsätta att utvecklas på ett sådant sätt att man 2018 ska omtalas som ett av Sveriges mest attraktiva och framgångsrika folkbibliotek. Den fysiska och digitala mötesplatsen på Karlskoga bibliotek ska locka, framförallt barn och unga, till inspiration, utveckling, kreativitet och nytänkande. 4 Karlskoga kommun (2012) Uppdrag: Bibliotek 3.0 Medarbetarutveckling och verksamhetsöversyn. Kultur och föreningsförvaltningen. Antaget av Kultur och föreningsnämnden KFN

13 Målgrupp Primär målgrupp: brukare och medborgare. Sekundär målgrupp: Bibliotekets personal. Uppdragets resultat: Hitta former för hur följande områden kan utvecklas: * Samarbete över de traditionella gränserna * Den rumsliga biblioteksmiljön/mötesplatsen * Brukardialog * Det digitala/nätbaserade biblioteket * Barn och ungas läsning och läsförståelse * Framtida kompetens hos personalen. Uppdraget handlar alltså om att arbeta omvärldsorienterat med bibliotekets framtida utveckling på lokalplanet utifrån några på förhand identifierade resultatområden. Det verkar vara relativt ovanligt i Sverige med liknande biblioteksutvecklingsprojekt, men några jämförbara exempel kan vara värt att nämna. Projektet Framtidens bibliotek i Linköping har en liknande målbild, att bli ett modernt folkbibliotek som ligger i framkant nationellt år Linköpingprojektet tillkom som en konsekvens av en ny kommunal organisationsstruktur I samband med att projektet avslutades fick biblioteket en ny ledningsgrupp med ny bibliotekschef, man tillsatte en verksamhetsutvecklare och reviderade biblioteksplanen. Projektet riktade sig enbart mot personalen som själva formulerade utvecklingsområdena och sedan jobbade i fokusgrupper. 5 En liknande satsning är gjord av företaget Medborgaranalys, tillsammans med Svensk biblioteksförening, som också ställer frågan vilken roll biblioteken ska ha i framtiden. Här har man haft ett tydligt brukarperspektiv och jobbat med fokusgrupper bestående av både vana och ovana biblioteksbesökare i Huddinge, Kista-Akalla, Botkyrka, Umeå, Borås, Lund, Älvdalen, Säter och Perstorp. 6 Ytterligare ett relevant utvecklingsprojekt beskrivs i skriften Biblioteket i samhället - en gränsöverskridande mötesplats? 7 Det initierades av regionbiblioteket i Skåne och byggde på intervjuer med bibliotekspersonal under Utgångspunkten var en upplevd brist på reflekterande och teoribildning kring bibliotekens snabbt utvecklade nya arbetssätt. Man gör en massa saker men 5 De fem utvecklingsområdena var 1) omvärldsanalys 2) team-work 3) tillgänglighet 4) närbibliotek 5) ledning och medarbetarskap. Linköpings stadsbibliotek (2012) Framtidens bibliotek. Ett utvecklingsprojekt på Linköpings stadsbibliotek. 6 De utvecklingsområdens om identifierades var Biblioteken som mötesplats Litteraturen i en postdigital tid och Dialog istället för envägskommunikation samt även Bibliotekariernas kompetens, Föränderlig rumslighet och Kommunikation internt och externt. Medborgaranalysen (odaterad) Medborgardialog om framtidens bibliotek 7 Stigendal, Mikael (2008) Biblioteket i samhället - en gränsöverskridande mötesplats? BTJ förlag. 8

14 tittar för lite på hur och varför. Projektet utgår från konsekvenserna av det man kallar ett förändrat etniskt och socialt landskap och begreppen innanförskap och utanförskap används. 8 Här fördjupas detta betydligt jämfört med hur begreppen använts i den politiska debatten och inkluderar även bibliotekspersonalens självreflektion kring den egna maktpositionen. Förutom en fördjupning och problematisering av begreppet utanförskap är det framförallt två utvecklingsområden som definieras, mötet med besökaren och kunskapssynen. Dels behövs en satsning på att utveckla relationen mellan personal och besökare samt fortsätta satsningen på biblioteket som en mötesplats med låga barriärer. Man borde också i mindre utsträckning snäva in sig på särskida grupper enligt selektiva principer och istället värna den generella välfärdens principer menar författaren. När det gäller kunskapssyn så behöver biblioteket målmedvetet formulera en retorik kring den kunskapssyn man företräder i praktiken. Detta beskrivs ett behov av bibliotekens motsvarighet till grundskolans läroplan. Biblioteket behöver alltså dels mer målmedvetet arbeta med mötet med besökaren utifrån olika typer av tröskalar och dels i högre utsträckning tydligare beskriva sin samhälleliga relevans i ett bredare perspektiv. 9 Ytterligare ett exempel är projektet Mäta och väga som drevs av Regionbiblioteket i Stockholm Ur detta uppstod ett stort intresse för Taxonomier, som enkelt kan beskrivas som nivågrupperingar som metod för kvalitetsutveckling. Varje nivå beskriver vad det är tänkt att man ska uppnå och beskrivs som användbara vid exempelvis start av olika typer av samarbeten eller utformning av avtal. 10 Dessa metodiska erfarenheter är viktiga att beakta i projektets fortsatta arbete. Projekt Bibliotek 3.0 har ett brett utvecklingsperspektiv. Strävandet har varit att angripa frågan om framtidens biblioteks utifrån, i meningen att betrakta uppdraget från sidan, utanför områdets och kanske även professionens ramar. Därmed inte sagt att detta åstadkommits till fullo. Projektet har ur detta perspektiv delvis kopplingar till andra utvecklingsprojekt vid andra folkbibliotek, även om de genomförts på olika sätt. Denna projektrapport består av fyra kapitel. Efter detta inledande har kapitel två en mer omvärldsanalytisk ambition. Här utgår texten från de förändringar i den kultur- och bibliotekspolitiska sfären som påverkar verksamheten både på nationell, regional och kommunal nivå. Kapitel tre beskriver projektets 8 Projektets syfte beskrivs som "att utveckla en förståelse för bibliotekets samhälleliga position i nytt sammanhang där det i lokalsamhället har uppstått gränser mellan innanförskap och utanförskap." Intervju undersökningen genomfördes med biblioteksanställda i Malmö, Landskrona och Helsingborg och projektet leddes av en styrgrupp tillsatt med företrädare från dessa bibliotek samt för regionbiblioteket i Skåne. Stigendal (2008) sid 95, 8. 9 Stigendal (2008) 10 Ögland, Malin (2013) Taxonomier verktyg för biblioteksutveckling. Regionbiblioteket Stockholm Skriftserie 13 9

15 genomförande i en mer redovisande framställning. Här hanteras också de viktiga resultat från arbetet med personalen som redovisats i arbetsmaterialet Katalog liksom resultaten från den genomförda Medborgardialogen om Bibliotekets utveckling 12 i Karlskoga kommun. Kapitel fyra sammanfattar slutsatserna från projektuppdraget ovan och föreslår hur man kan gå vidare. Upplevelsen av vår samtids utmaningar skapar ett stort behov av reflektion, omprövning och utveckling. Detta är en viktig utvecklingsmöjlighet som bär på betydande potential och som alltid måste tas tillvara. Att våga prova och ständigt ompröva är utvecklingens förutsättning. Biblioteksverksamheten har en stor fördel i att vara omprövningsinbjudande. Konsekvenser av eventuella misslyckanden är hanterbara, jämfört med exempelvis vård eller utbildningsverksamhet. Bakom varje utvecklingsprocess finns längtande och nytänkande människor, så även på biblioteket i Karlskoga. 11 Karlskoga kommun (2013b) Katalog 3.0 Arbetsmaterial KFN /Stefan Backius 12 Karlskoga kommun (2014) Medborgardialog om bibliotekets utveckling Slutrapport. Rapport bibliotek 3.0 dnr /Stefan Backius 10

16 2 Omvärld Detta kapitel är en omvärldsanalys som utgår från tre väsentliga områden som har betydelse för Karlskoga biblioteks utveckling. Det första området kultur- och bibliotekspolitik behandlar de politiska förändringar och förväntningar på biblioteken som finns ur ett framförallt nationellt perspektiv. Genom att utgå från ett historiskt perspektiv tecknas en bild av dagens förväntningar på biblioteksverksamheten i Sverige. Det andra området handlar om staden Karlskoga som är bibliotekets huvudman. Här beskrivs stadens egen bild av sina framtidsutmaningar vilket ger perspektiv på den kommunala kontexten och lokalsamhällets behov. Den tredje delen handlar om "det nya", det vill säga några av de viktigaste förändringsprocesser gällande teknikutveckling, medieutbud, förändrade användarbehov samt en bredare syn på bibliotekens roll i samhället. I den fjärde delen sammanfattas de viktigaste aspekterna utifrån syftet med projektet Bibliotek 3.0. Tillsammans bildar dessa perspektiv en utgångspunkt för att förstå bibliotekets utmaningar och för att föreslå förändringar. Kultur- & bibliotekspolitik I moderniseringen av Sverige har folkbiblioteken nästan varit en idealtypisk företrädare för det moderna och bärare av modernitetens klassiska dygder - bland annat framtidstro, rationalitet, enkelhet, ordning och disciplin, standardisering och neutralitet. De ska vara öppna och tillgängliga för alla, och bibliotekarien leder besökaren både mot framtiden och bildningen. Nilsson, Sven (1999) Kulturens vägar, sid 207 Folkbibliotekens koppling till välfärdsamhällets framväxt och det moderna Sverige understryks återkommande. I citatet ovan är de nästan varandras förutsättningar. Åtminstone i retorik och idealiserande framställningar har folkhemmets viktigaste offentliga rum varit folkbiblioteket. Kanske är biblioteken en av de viktigaste institutionerna för att symbolisera ett rättvist och välmenande samhälle där alla har samma möjligheter till bildning, förkovran och kulturutövande. Detta kan belysa varför folkbiblioteken idag betraktas som en av det svenska samhällets mest framgångsrika och välbesökta offentliga institutioner, 13 eller mer statsvetenskapligt uttryckt; biblioteket är en av de samhällsinstitutioner som mest materialiserar den nordiska välfärdsregimens princip om en välfärd för alla Hansson, Joacim (2012) Folkets bibliotek? Texter i urval , BTJ förlag, sid Med Nordisk välfärdsregim anspelas på teorier och kategoriseringar av olika västerländska välfärdsregimer. Förutom den nordiska som beskrivs som socialdemokratisk omnämns även den centraleuropeiska som beskrivs som konservativ och den anglosaxiska som beskrivs som liberal med hänvisning till Esping Andersen. Stigendal (2008) sid

17 Ett modernt samhälle har moderna bibliotek. Men vad händer med synen på bibliotekets framtida uppdrag när det postmoderna samhället framstår som relevantare än det moderna? Vilka konsekvenser får de mer dystopiska och framstegsovänliga inslag som numer gör sig gällande för synen på framtidens bibliotek? Även om detta inte är lätta frågor att besvara så pekar de ändå på att biblioteken i grunden alltid vilat på ett fundament av farhågor och förväntningar på framtiden. Detta som kan kallas samtidens politiska förhållanden behöver förstås och ses som en väsentlig del i en omvärldsanalys. Bibliotekens framväxt Bibliotekens historia är lång. I Sverige var de första knutna till kyrkan, den framväxande staten eller byggdes upp av enskilda rika adelsmän. De var inte tillgängliga för allmänheten. Bibliotekets historia är lång och tog sin form mot det vi känner idag under 1900-talets första år inom folkrörelserna och studieförbundens ram. De kom sedan alltmer omfattas av statliga ekonomiska åtaganden även om de fortfarande drevs av folkrörelser eller andra organisationer lokalt. 15 Det första studieförbundet exempelvis bildades som en konsekvens av 1912 års biblioteksförfattning som möjliggjorde bokinköp till studiecirklar endast om böckerna överlämnades till ett bibliotek tillhörande ett riksförbund. 16 Synen på biblioteken som en naturlig konsekvens av de svenska folkrörelserna är utbredd och har varit framträdande i historieskrivningen kring bibliotekens framväxt. 17 Att folkbildningen och biblioteken på detta sätt förknippats med varandra gör också att detta samspel i ett internationellt perspektiv förstås som en unik nordisk företeelse. 18 Under femtio och början av sextiotalen, i skuggan av den relativt goda ekonomin, började biblioteksutvecklingen ta fart. Sextiotalets starka tillväxt av den offentliga sektorn med medföljande sociala reformer skapade ett viktigt utrymme för bibliotekens expansion. Kvinnor började i större utsträckning förvärvsarbeta och biblioteken blev en viktig kvinnlig arbetsplats. 19 Även stadsplaneringen och den fysiska omdaningen av många svenska städer med sanering och nybyggnation påverkade bibliotekens utveckling. Här skapades nya moderna biblioteksbyggnader centralt belägna runt om i landet. I samband med kommunreformerna och det nya skatteutjämningssystemet, blev biblioteken helt 15 Frenander, Anders (2012) Statens förhållande till folkbiblioteken Styra eller stödja? Svensk folkbibliotekspolitik under hundra år, sid Heffler, Hugo (1962) Arbetarnas bildningsförbund , Krönika vid halvsekelgränsen. s Hansson (2012), Atlestam & Forsén (2010) Där människor och tankar möts bibliotek som folkbildning, BTJ Förlag; Hansson, Joacim (2005) Det lokala folkbiblioteket förändringar under hundra år, Mimer Linköpings universitet. 18 Wignell-Ryynänen, Barbro (2010) Citizenship in the knowledge society, Nordic public libraries 2.0.Danish Agency for Libraries and Media. 19 Skeendet har beskrivits som en "feminisering" av yrkeskåren". Frenander (2012) s 48. Detta beskrivs mer nedan. 12

18 en kommunal angelägenhet ekonomiskt. Staten förutsatte att nettoförstärkningen som här kom till kommunerna också skulle komma biblioteken till del. De medel som blev kvar i den statliga budgeten berörde i huvudsak biblioteksutvecklingsarbetet. Vissa menar att det var den relativt unika kommunala självstyrelsen som bäddad för denna utveckling där Sverige valde en annan väg än grannländerna. 20 Den kulturpolitik som växte fram under femtio- och sextiotalen berörde i huvudsak de kommunala folkbiblioteken. Men som bibliotekshistoriker betonar så var dessa kulturpolitiska satsningar mer av implicit karaktär då de andliga dimensionerna överskuggades av välfärdsamhällets materiella perspektiv. Inte heller fanns det någon kulturpolitisk förvaltningsstruktur att tala om. Ändå kan vi se att den kommunala biblioteksverksamheten breddades och fördjupades i hela landet. 21 Perspektiven på bibliotekens potential som allmänna kulturcentra fanns redan tidigt även om de inte alltid fick något större genomslag. Hur ser möjligheterna ut i denna expansion att biblioteken kan bli serviceorgan och kulturcentra för mer än böcker, frågade sig exempelvis Torsten Eliassons redan 1962 i boken Kultur i kommuner. Skriften fungerade som en handbok för socialdemokratiska partiarbetare och skulle bidra till aktiviseringen av kulturfrågorna i kommunerna tänkte man sig. 22 Ett inte helt oväsentligt inspel till det då maktbärande partiets kommunpolitiker som oftast hade det avgörande inflytandet på den lokala nivån. Ungefär samtidigt formulerades också från statligt håll för första gången förhoppningar på att biblioteken, vid sidan av att förmedla litteratur och andra medier, även skulle bedriva utställningar och allmänkulturell verksamhet. Bibliotekens roll i samhället diskuterades också och bibliotekens betydelse för att göra orter attraktiva ur lokaliseringssynpunkt formulerades redan under sextiotalets första år. 23 Här grundlades en bredare syn på bibliotekens potentiella och utvidgade samhällsuppdrag, men att genomföra förändringar i denna riktning skulle visa sig ta betydligt längre tid. Ny kulturpolitik 1974 Under sjuttiotalet fick Sverige en tydligare definierad och avgränsad kulturpolitik. Symptomatiskt var att biblioteken, som redan var viktiga 20 Denna förändring var inte oemotsagd utan motstånd gjordes av aktörer som oroade sig för bibliotekens fortsatta positiva utveckling visar Barbro Thomas i en skrift publicerad av Svensk biblioteksförening. I den så kallade skatteutjämningsdebatten lyftes statens roll för biblioteken fram liksom den ojämna kvaliteten på kommunernas biblioteksverksamhet. Thomas, Barbro (2009) Bibliotekslagstiftning - perspektiv och exempel. Svensk biblioteksförening. sid Frenander (2012) gjorde partiets kontaktkommitté för skol- och kulturfrågor en enkät till arbetarkommunerna om den lokala kulturpolitiken. Det var detta som sammanfattades. Eliasson, Torsten (1962) Kultur i kommuner. 23 Frenander (2012) s

19 kommunala kulturpolitiskaområden, spelade en undanskymd roll. Snarare handlade det om utvecklandet av ett politikområde för de estetiska uttrycksformerna, något som bättre kanske kan beskrivas som en konstpolitik. Den nya kulturpolitiken var i linje med den samhälleliga syn på kultur över huvud taget. Det hade sina rötter i sextiotalets kulturdebatt och det politiskauppvaknandet som i hög grad i sig själv var ett kulturprojekt. I 1974 års kulturpolitik var de övergripande målen att nå eftersatta grupper socioekonomiskt och geografisk. Det förmodligen mest berömda målet var att motverka kommersialismens negativa verkningar inom kulturområdet. Man betonade vikten av eget skapande, konstnärlig förnyelse, yttrandefrihet och folkbildningens betydelse. En decentralisering och regionaliseringen av kulturinstitutioner följde där vi såg framväxten av regionteatrar, och regionmusikkårer vilka kompletterades med en förstärkning av statliga kultursatsningar riktade mot periferin genom Riksutställningar, Riksteatern och Rikskonserter. När utredningen kulturrådet fullföljt sitt uppdrag omvandlades den till en myndighet vilket innebar att Sverige dels fått ett nytt politikområde och dels en statlig kulturförvaltningsstruktur på nationell nivå. I samband med 1974 års kulturpolitik så fanns folkbiblioteken med i ett litet avsnitt. Man konstaterade att det fortfarande rådde stora skillnader mellan olika kommuner samtidigt som Sverige ansågs ha det mest utvecklade biblioteksväsendet i Sverige. Utvecklingen hade uppenbarligen gått i rätt riktning. Bibliotekens centrala plats i det lokala kulturlivet underströks. Här skapades som en del i en förstärkt övergripande statlig och nationell kulturpolitik också ett mer genomtänkt och utvecklat ramverk för folkbiblioteksverksamheten på kommunal nivå. 24 Här kan man också se en förändrad ställning för folkbiblioteken, menar forskare, som explicit kom till uttryck i anslutning till den nya kulturpolitiken. Bibliotekens uppgift beskrevs som tredelad, som "medieförmedling", som "informationscentrum" och som "kulturellt centrum". I den nästan samtidigt genomförda litteraturutredningen 1974 konstaterade man att folkbiblioteken var den viktigaste kulturinstitutionen i landet och man önskade att de skulle stå i centrum för bildningsarbetet. Det har konstaterats att folkbiblioteken nu skulle sträva efter att bli kulturhus som kunde omfatta många olika verksamheter och fungera som nav i ett allt livaktigare lokalt kulturliv, allt enligt sjuttiotalets bibliotekspolitiska idéer. Det var också i samband med den sjösatta kulturpolitiken 1974 som de statliga bibliotekskonsulenterna flyttades från skolöverstyrelsen till det nybildade kulturrådet. Biblioteksutvecklingsansvaret 24 Frenander (2012) sid 53 14

20 gick därmed över från den skol- och utbildningspolitiska sfären till den kulturpolitiska. 25 Vidsidan av den statliga kulturpolitiken 1974 hade också en litteraturutredning arbetat sedan slutet av 1960-talet. Redan här diskuterades frågor som litteraturens och läsningens villkor samt bibliotekens roll för läsandet. 26 Utifrån dessa uppstod kravet på en folkbiblioteksutredning menar Svensk biblioteksförenings utredare Barbro Thomas. Folkbiblioteksutredningen som tillsattes 1980 av den första borgerliga regeringen under efterkrigstiden slutfördes 1984 under en socialdemokratisk regering. Trots detta syns inge större politiska skiljelinjer förutom möjligen synen på om det skall införas en bibliotekslag. 27 Här formulerades för första gången dock förhoppningar på en statlig bibliotekspolitik och man konstaterade samfällt att biblioteken hade haft och skulle framgent ha en avgörande roll för samhällets demokratiska utveckling. En viss förskjutning hade också skett under efterkrigstiden, konstaterade utredningen, där bildningsdimensionen mist sin dominans på bekostnad av informationsdimensionen. Samtidigt sattes folkbiblioteken i ett större kulturpolitiskt sammanhang helt i linje med 1974 års kulturpolitiska intentioner. 28 Reduceringar och nya styrsystem Under åttio- och nittiotalen ersattes de tidigare decenniernas offentliga expansion av den så kallade Tredje vägens politik där avregleringar, privatiseringar och marknadslösningar blev synonymt med samhällets framtida utveckling. Precis som sextiotalets politiska radikalisering påverkade kulturpolitikens framväxt och synen på välfärden som utjämnande och frigörande blev åttiotalets debattklimat präglat av synen på den offentliga sektorn som synonymt med likriktning, stagnation, inskränkthet och ekonomiska problem. Nittiotalets omfattande budgetsaneringar gjorde också att en nästan permanent kriskänsla spreds inom stora delar av den offentliga välfärdssektorn. Ofta hamnade kulturverksamheter i kläm, i meningen nedprioriterades, då de inte förknippades med "välfärdens kärna". Denna förändring, tillsammans med den politiska omorienteringen kompletterades av det så kallade New Public Management tänkandet som fick 25 Frenander (2012) sid Även behovet eller striden om en svensk bibliotekslag spelade en viktig roll här påpekar Barbro Thomas i biblioteksförningens skrift om bibliotekslagstiftningens framväxt, dess tillskyndare och opponenter. Thomas (2009) 27 Processen medförde att socialdemokraterna sedermera ändrade ståndpunkt i frågan till att vilja ha en lag. Thomas (2009) sid I en annan framställning bekräftas att samsynen mellan borgerliga och socialdemokratiska regeringsperioder var framträdande. Utmaningarna handlade istället om hur biblioteken skulle förhålla sig till förändringar i medieutbud och synen på biblioteken som en del i ett bredare kulturutbud. Även tidens ideologiska och politiska förskjutningar i en mer nyliberal riktning passerade relativt obemärkt förbi. Frenander (2012) sid Frenader (2012) sid 60-65, Thomas (2009) sid

21 allt större genomslag. Detta har ur biblioteksforskares perspektiv beskrivits som en föreställning om att offentlig förvaltning i högre grad utvecklas genom att efterlikna den privata marknadens sätt att fungera. Kommunala verksamheter kan därför konkurrensutsättas och bedrivas i andra driftsformer som en del i verksamhetsutvecklingen. Målstyrning i form av olika typer av nya styr- och kvalitetssystem är framträdande och de introducerades med förhoppningar om en effektivare administration och större flexibilitet. 29 Konsekvenserna av denna styrningsideologi beskrivs av kommunforskare som att de innehåller ett antipolitiskt drag. Med det menas att partikonkurrens och partikonflikter inte fyller några viktiga demokratifunktioner samt att kommunala särintressen inte anses som legitima utan det är allmänintresset, kommunintresset som gäller. Det sker också en förskjutning mot mål och resultatstyrning vilket innebär att den tidigare processkontrollen ersätta av efterkontroll där olika typer av produktivitets, resultat och kvalitetsmätningssystem används. Detta resulterar i att politiker inte ska lägga sig i detaljfrågor. Detta har skapat en hel del förvirring bland fritidspolitiker och medborgare som ofta förväntar sig att politikerna ska påverka just vardagsfrågor. Med ett könsperspektiv konstateras också att målstyrningen tilltalar oftare män än kvinnor, som tenderar att engagera sig mer i vardagspolitiskafrågor. Forskningen konstaterar att detta har inneburit att politikens domän förflyttas bort ifrån produktionen. 30 Detta torde ha haft bäring på, eller snarare bristen på, den lokalpolitiska aktiviteten kring folkbibliotekens utveckling. Samtidigt har vi sett att i de fall vissa kommuner experimenterat med privatiseringar och resurstilldelningar baserade på antalet utlånade så har erfarenheterna förskräckt. En tydlig konsekvens, menar ytterligare en forskare, är att när näringslivets organisering står som modell, som i fallet med New public management, så uppmärksammas skattebetalar- och kundperspektiven starkare på medborgarperspektivets bekostnad. 31 Under 1990-talet uppstod en utbredd oro för pågående nedläggningar av filialer och bokbussar och minskade biblioteksresurser. Det diskuterades också att införa avgifter på boklån. Karlskoga genomlevde en period av sparbeting och resursminskningar i kommunen vilket påverkade ambitionerna runt uppsökande verksamhet. Filialer och arbetsplatsbibliotek lades ner och istället koncentrerades resurser och verksamheter geografiskt i kommunen. I branschtidningen Biblioteksbladet fördes vid denna tid en livlig debatt om folkbibliotekens situation. Det tidigare motståndet mot att införa en bibliotekslag minskade och som sista land i Norden införde Sverige en bibliotekslag den 1 januari Frenander (2012) sid Montin, Stig & Granberg, Mikael (2013) Moderna kommuner. sid Nybacka Schulz, Pamela (2013) Att hantera den dynamiska kontrasten mellan tradition och förnyelse. En studie av Projekt Kompetensen inom Regionbibliotek Stockholm, sid

22 Något år innan hade ett nationsövergripande biblioteksmanifest aktualiserats vilket gav ytterligare skjuts åt lagens tillblivelse. 32 Det var FN organet UNESCO som aktualiserade sitt folkbiblioteksmanifest som tillkom redan på 1940-talet och trots två revideringer har de ursprungliga principerna i allt väsentligt kvarstått, att folkbiblioteket skall vila på laglig grund, att folkbiblioteket skall bekostas av allmänna medel och att folkbiblioteket ska vara öppet för alla med avgiftsfria tjänster. 33 Folkbiblioteksmanifestet underströk bibliotekens betydelse för medborgarnas frihet och demokratins utveckling. Intressant är att trots de politiska förändringar som inträffat under åttio- och nittiotalen höll kultur-, och därmed också bibliotekspolitiken, till stor del fast vid sjuttiotalets politiska målsättningar. Målstyrning, konkurrensutsättning och driftsformer på entreprenad har därför inte heller inte haft samma genomslag inom bibliotekssektorn som inom andra offentliga sektorer. Bibliotekslag Bibliotekslagen tillkom av pragmatiska och akuta skäl, nämligen att förhindra avgiftsbeläggning av boklån. 34 I samband med bibliotekslagens införande blev folkbiblioteken den första, och hittills enda, lagstadgade kommunala kulturverksamheten. Syftet med lagens införande varförutom att säkerställa avgiftsfria boklån, garantera ett över hela landet fungerande biblioteksnätverk. I en skrift konstaterar en forskare lite syrligt att bibliotekslagens tillkomst kan ses som att den av lagstiftarna bedömdes som nödvändig för att motverka de hot den förda politiken upplevdes ha skapat. 35 Men trots detta var man inte tillfreds då lagen inte fyllde den funktion man hade hoppats på. Därför infördes 2004 en ny paragraf i bibliotekslagen om att kommuner och landsting ska anta planer för sin biblioteksverksamhet. Men även här uppstod problem. Kungliga biblioteket beskriver i en skrift hur kravet på biblioteksplaner i vissa kommuner inte passade in i den övriga planeringen. Det blev ibland en plan som levde sitt eget liv utanför och sällan hade kopplingar till de andra planverktyg som finns i kommunerna. Regering hade lämnat hela ansvaret till kommunerna och landstingen att utforma dem och ur syftet att hjälpa kommunerna att inte skulle bryta mot lagen uppstod plötsligt ett nytt krav som skapade viss förvirring. Det var inte alltid så att de olika kommunala 32 Lagen infördes också tvärt emot de dominerande politiska och ideologiska ståndpunkterna att staten borde krympas till förmån för kommunala initiativ. Frenander (2012) sid UNESCO, som är FN:s organ för samarbete inom utbildning, vetenskap och kultur, hade grundats år 1946 som ett led i efterkrigstidens freds- och demokratisträvanden. Folkbiblioteksmanifest som publicerades år 1949 hade formen av deklaration. Texten översattes till flera språk och spreds till samtliga medlemsländer. Manifestet har bidragit till att skapa en internationell samsyn om folkbibliotekens roll och uppgifter Thomas (2009) sid 8, Thomas (2009) sid Frenander (2012) sid

23 förvaltningarna som berördes av biblioteksverksamheten medverkat då planen togs fram. 36 I vissa kommuner skapades planer alltså mer utifrån lagkravet att den skulle finnas, och mindre utifrån ett styr- och utvecklingsperspektiv på verksamheten. Med tanke på den initiala förvirringen är det inte heller svårt att förstå bakgrunden till nuvarande biblioteksplaners skiftande kvalitet och ambitionsnivåer. Sedan 2011 har också Kungliga biblioteket KB fått ett utökat övergripande ansvar. I sin roll som nationalbibliotek ska KB analysera, genomdriva och följa upp verksamheten även vid folkbiblioteken i landets alla kommuner. Detta menar vissa innebär att biblioteken förs bort från den kulturpolitiska arenan och uppgår istället i det utbildnings- och informationspolitiska arbetet. 37 Från 1 januari 2014 gäller en ny bibliotekslag. Här finns skärpta skrivningarna om folkbibliotekens uppgift för litteratur och läsfrämjande. Man betonar att folkbibliotekens utbud av litteratur, medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet och att det för detta behövs utbildad personal på biblioteken. Den nya lagen syftar till att anpassa lagen till förändringar i omvärlden som skett sedan dess. Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade efter användarnas behov. Bland annat förtydligas nu bibliotekens uppdrag att ägna särskild uppmärksamhet åt vissa prioriterade grupper, exempelvis nationella minoriteter, personer med annat modersmål än svenska och personer med funktionsnedsättning. 38 Bibliotekslagen är utformad som en ramlag som anger övergripande principer och riktlinjer för det offentligt finansierade biblioteksväsendet. Lagen ger skyldigheter för det allmänna att ge enskild tillgång till biblioteksverksamhet. Lagen är däremot inte utformad så att den ger den enskilde möjligheten att kräva en rättighet av ett visst slag. Däremot finns möjligheten att i enlighet med 10 kap. 8 kommunallagen (1991:900) begära laglighetsprövning av ett kommun- eller ett landstingsbeslut gällande biblioteksverksamheten. 39 Biblioteken är fortfarande den enda verksamhet inom det kommunala kulturområdet som är lagstadgat. I den tidigare refererade skriften från Kungliga Biblioteket ställs frågan om man skulle kunna förstärka personalens förmåga att använda dokumenten i syfte att öka bibliotekets handlingsmöjligheter, flytta fram bibliotekets position och utveckla verksamheterna. De biblioteksanställda skulle då kunna göra mer för att 36 Kungliga biblioteket (odat) Biblioteksplan Nybacka Schulz, Pamela (2013) Att hantera den dynamiska kontrasten mellan tradition och förnyelse. En studie av Projekt Kompetensen inom Regionbibliotek Stockholm. sid Kungliga biblioteket (odat) 39 Kungliga biblioteket (odat) 18

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Tjänsteskrivelse 2011-10-21 KFN 2010.0079 Handläggare: Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Sammanfattning Kultur- och föreningsnämnden

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel

Ansökan om utvecklingsmedel 1 (5) Handläggare: Gunilla Ericsson 2013-10-23 GN 2013.0176 Gymnasienämnden Kommunstyrelsen Karlskoga Ansökan om utvecklingsmedel Sammanfattning Gymnasienämnden ansöker om utvecklingsmedel hos kommunstyrelsen

Läs mer

Möckelnföreningarna. Kultur- och föreningsnämndens protokoll 2012-09-13 66

Möckelnföreningarna. Kultur- och föreningsnämndens protokoll 2012-09-13 66 Tjänsteskrivelse 2014-09-02 KFN 2012.0069 Handläggare: Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Möckelnföreningarna Sammanfattning Karlskoga Folkhögskola tog 2012 initiativet till ett utvecklingsprojekt

Läs mer

Riktlinjer för Ung Peng-stöd

Riktlinjer för Ung Peng-stöd Tjänsteskrivelse 2012-11-20 KFN 2012.0063 Handläggare: Nina Simonen Kultur- och föreningsnämnden Riktlinjer för Ung Peng-stöd Sammanfattning Ung Peng är ett ekonomiskt stöd från Karlskoga kommun till ungdomar

Läs mer

Beslutsprocessen - Kommunfullmäktiges investeringsbeslut Fastighetsägare - Konstnärlig utsmyckning

Beslutsprocessen - Kommunfullmäktiges investeringsbeslut Fastighetsägare - Konstnärlig utsmyckning Tjänsteskrivelse 2015-02-18 KFN 2015.0033 Handläggare: Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Remissyttrande - Investeringspolicy Sammanfattning Kultur- och föreningenämnden har beretts tillfälle att

Läs mer

Medieplan för Karlskoga bibliotek

Medieplan för Karlskoga bibliotek Tjänsteskrivelse 1 (2) 2016-04-05 KFN 2016.0061 Handläggare Maria Lobell Medieplan för Karlskoga bibliotek Sammanfattning Biblioteket står sedan tidigare utan medieplan, varför ett skriftligt, ifrån grunden,

Läs mer

Svar på medborgarförslag - timerstyrd belysning på Kemab Arena

Svar på medborgarförslag - timerstyrd belysning på Kemab Arena Tjänsteskrivelse 2014-04-04 KFN 2014.0044 Handläggare: Maria Motin Kultur- och föreningsnämnden Svar på medborgarförslag - timerstyrd belysning på Kemab Arena Sammanfattning Kultur och föreningsnämnden

Läs mer

Handlingsplan för implementering av finskt förvaltningsområde inom socialförvaltningens verksamhetsområde

Handlingsplan för implementering av finskt förvaltningsområde inom socialförvaltningens verksamhetsområde Tjänsteskrivelse 1 (3) 2014-11-03 SN 2012.0244 Handläggare: Socialnämnden Handlingsplan för implementering av finskt förvaltningsområde inom socialförvaltningens verksamhetsområde Sammanfattning 2010 trädde

Läs mer

Bemanning i bibliotekets yttre tjänstgöring

Bemanning i bibliotekets yttre tjänstgöring Tjänsteskrivelse 2013-04-26 KFN 2010.0031 Handläggare: Maria Lobell Bemanning i bibliotekets yttre tjänstgöring Sammanfattning Biblioteket har fått i uppdrag att utreda personalsammansättningen (bibliotekarier

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Remissvar - motion om nytt system för föreningsbidrag samt kulturarvsfond

Remissvar - motion om nytt system för föreningsbidrag samt kulturarvsfond Tjänsteskrivelse 2013-04-29 KFN 2013.0017 Handläggare: Maria Motin Kultur- och föreningsnämnden Remissvar - motion om nytt system för föreningsbidrag samt kulturarvsfond Sammanfattning Kultur- och föreningsnämnden

Läs mer

Kommersiell verksamhet i offentliga lokaler

Kommersiell verksamhet i offentliga lokaler Tjänsteskrivelse 2013-12-18 KFN 2013.0103 Handläggare: Claes Åsenblad Kommersiell verksamhet i offentliga lokaler Sammanfattning Enligt uppdrag har kommersiell verksamhet i offentligt finansierade lokaler

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016-2019 Biblioteksplanen är ett politiskt beslutat styrdokument som anger inriktningen för kommunens biblioteksverksamhet och de områden som prioriteras under perioden 2016-2019. Planen

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Storumans kommun Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-04-24 49 Vision Storumans kommuns kulturpolitik bidrar till ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle präglat

Läs mer

Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela Sverige

Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela Sverige Regeringsbeslut 2 Kulturdepartementet 2015-06-11 Ku2014/01693/KI Kungl. biblioteket Box 5039 102 41 Stockholm Ku2015/00747/KI Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Fördel Solna. En Biblioteksplan för

Fördel Solna. En Biblioteksplan för Fördel Solna En Biblioteksplan för 2012-2016 Inledning Solna stads biblioteksplan är ett politiskt beslutat styrdokument som anger riktningen för bibliotekens utveckling och verksamhet under perioden 2012-2016.

Läs mer

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets

Läs mer

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom offentlig

Läs mer

Remissvar - motion om att skapa ett ungdomens hus

Remissvar - motion om att skapa ett ungdomens hus Tjänsteskrivelse 2013-04-22 KFN 2013.0035 Handläggare: Maria Motin Kultur- och föreningsnämnden Remissvar - motion om att skapa ett ungdomens hus Sammanfattning Kultur- och föreningsnämnden har beretts

Läs mer

Uppföljning Nöjd Kund Index städning skola

Uppföljning Nöjd Kund Index städning skola Handläggare: Sofie Norén Tjänsteskrivelse 2013-05-16 FHN 2012.0079 Folkhälsonämnden Uppföljning Nöjd Kund Index städning skola Sammanfattning Inför årsredovisningen 2012 mättes hur nöjda brukarna är i

Läs mer

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Biblioteksplan för Uddevalla kommun 2016-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Innehåll Inledning... 3 1. Uddevallas vision... 4 2. Omvärldens påverkan... 4 Nationell och internationell påverkan...

Läs mer

Biblioteksplan. Kramfors kommun

Biblioteksplan. Kramfors kommun STYRDOKUMENT Sida 1(6) Biblioteksplan Kramfors kommun 2016-2019 Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd BKU-nämnd 160525 63 Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2016/166 2

Läs mer

Ärende 15. Medborgarförslag om kommunala lönespecifikationer via e-post

Ärende 15. Medborgarförslag om kommunala lönespecifikationer via e-post Ärende 15 Medborgarförslag om kommunala lönespecifikationer via e-post Tjänsteskrivelse 2012-04-30 KS 2011.0227 Handläggare: Lone Atterstig Kommunstyrelsen Medborgarförslag om kommunala lönespecifikationer

Läs mer

Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige

Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige Datum 2010-09-21 Dnr FK06/15 Biblioteksplan Antagen av Kommunfullmäktige 2010-11-25 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Vad är en Biblioteksplan?... 3 Styrdokument... 4 Nulägesbeskrivning...

Läs mer

Biblioteksplan Alingsås kommun

Biblioteksplan Alingsås kommun Biblioteksplan 2017-2018 Alingsås kommun Fastställelsedatum, nämnd, paragraf: Kommunfullmäktige 2016-12-14 283 Diarienummer: 2016.212.540 KFN, 2015.646.540 KS Dokumentansvarig, befattning och namn: Bibliotekschef,

Läs mer

Uppsala. Bibliotekplan för Uppsala kommun. Kulturnämnden. Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås besluta

Uppsala. Bibliotekplan för Uppsala kommun. Kulturnämnden. Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås besluta Uppsala ^ KOMMUN KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Johanna Hansson Annika Strömberg Datum 2014-04-01 Diarienummer KTN 2015-0276 Kulturnämnden Bibliotekplan för Uppsala kommun Förslag till beslut Kulturnämnden

Läs mer

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete.

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete. BIBLIOTEKSPLAN BIBLIOTEKSPLAN INLEDNING Folkbiblioteken är en lagstadgad verksamhet som är en central del i ett demokratiskt och hållbart samhälle. Den 1 januari 2014 träder den nya bibliotekslagen i kraft.

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Kulturverksamheten ska bidra till mer jämlika och jämställda livsvillkor.

Kulturverksamheten ska bidra till mer jämlika och jämställda livsvillkor. Innehållsförteckning Trollhättans stads vision och grundläggande värderingar 3 Uppdrag 3 Styrdokument 3 Biblioteksverksamhetens vision och inriktningsområden 4-5 Stadsbibliotekets framtida utveckling 6

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016 2018 1 SVEDALA KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN Enligt bibliotekslagen 2013:801 ska varje kommun anta en biblioteksplan som visar riktning och utvecklingsområden inom biblioteksverksamheten.

Läs mer

Medieplan. Karlskoga bibliotek

Medieplan. Karlskoga bibliotek Medieplan Karlskoga bibliotek 2016-03-14 www.karlskoga.se Innehållsförteckning Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 2. Styrdokument... 4 2.1 Bibliotekslag (2013:801)... 4 2.2 FN:s

Läs mer

Återrapport om analysen av Nöjd Kund Index av måltid inom skola

Återrapport om analysen av Nöjd Kund Index av måltid inom skola Tjänsteskrivelse 2014-02-03 Handläggare: Liz Silvergrund Elfsberg FHN 2012.0082 Folkhälsonämnden Återrapport om analysen av Nöjd Kund Index av måltid inom skola Sammanfattning Enligt protokoll från FHN

Läs mer

Förhandsinbjudan till regional folkhälsokonferens 2013

Förhandsinbjudan till regional folkhälsokonferens 2013 Tjänsteskrivelse 2012-10-23 Handläggare: Cecilia Ljung Förhandsinbjudan till regional folkhälsokonferens 2013 Sammanfattning I folkhälsoplan för Örebro län står att länets fortsatta folkhälsoarbete ska

Läs mer

Ärende 8. Motion om att alla barn upp till 18 års ålder ska få glasögon gratis

Ärende 8. Motion om att alla barn upp till 18 års ålder ska få glasögon gratis Ärende 8 Motion om att alla barn upp till 18 års ålder ska få glasögon gratis Protokollsutdrag Socialnämnden Sammanträdesdatum 2012-09-10 SN 100 SN 2012.0167 Yttrande avseende motion om att alla barn upp

Läs mer

Internkontroll av kundnöjdheten på Strandbadet och Träningspasset

Internkontroll av kundnöjdheten på Strandbadet och Träningspasset Tjänsteskrivelse 2012-11-26 KFN 2011.0062 Handläggare: Maria Motin Kultur- och föreningsnämnden Internkontroll av kundnöjdheten på Strandbadet och Träningspasset Sammanfattning Under år 2005 fick kommunens

Läs mer

Redovisning och överföring av ungdomsrådet Ung Kungs medel

Redovisning och överföring av ungdomsrådet Ung Kungs medel Tjänsteskrivelse 2014-04-15 Handläggare: Josefin Sejnelid FHN 2013.0073 Folkhälsonämnden c:\temp\jsed9j7ace.doc Redovisning och överföring av ungdomsrådet Ung Kungs medel Sammanfattning Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Biblioteksplan för kommunbiblioteken 2015-2019. Antagen av Kultur- och Fritidsnämnden 2015-09-02

Biblioteksplan för kommunbiblioteken 2015-2019. Antagen av Kultur- och Fritidsnämnden 2015-09-02 Biblioteksplan för kommunbiblioteken 2015-2019 Antagen av Kultur- och Fritidsnämnden 2015-09-02 2 Bakgrund Bibliotekslagen (2013:801) sätter ramarna för verksamheten vid landets bibliotek. Lagen betonar

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016 2022 Antagen i ks 2016-12-06 198 Rättviks bildarkiv Kulturenheten Samhällsutvecklingsförvaltningen 2(9) Biblioteksplan 2016 2022 Innehållsförteckning: Inledning... sid. 3 Organisation...

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Nöjd Kund Index av måltid inom skola

Nöjd Kund Index av måltid inom skola Tjänsteskrivelse 2013-05-16 Handläggare: Sofie Norén FHN 2012.0082 Folkhälsonämnden Nöjd Kund Index av måltid inom skola Sammanfattning 2012 uppnåddes Nöjd Kund Index (NKI) 39 för matgästerna i skolan,

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Vi har en vision Denna plan uttrycker inriktningen för biblioteksverksamheten i Hallsbergs kommun. I vår framtidsbild ser vi huvudbiblioteket och de sammanslagna skol- och filialbiblioteken

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Välkommen till Sandvikens Folkbibliotek Vi gör det möjligt för alla i Sandvikens kommun att växa och utvecklas. Som människor och samhällsmedborgare. VISION

Läs mer

Kvalitetsåtagande städ förskola i Karlskoga och Degerfors

Kvalitetsåtagande städ förskola i Karlskoga och Degerfors Tjänsteskrivelse 2013-11-12 Handläggare: Birgitta Spens FHN 2013.0087 Folkhälsonämnden Kvalitetsåtagande städ förskola i Karlskoga och Degerfors Sammanfattning I de mål och styrmått som kommunfullmäktige

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Biblioteksplan för Helsingborg 2016-2019

Biblioteksplan för Helsingborg 2016-2019 DNR:KN 506/2014 SID 1(14) Biblioteksplan för Helsingborg 2016-2019 PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se SID 2(14) Helsingborgs stads

Läs mer

Sammanträdesdatum. Lena Johansson (s), ordförande Ragnar Lif (c) Monica Dahlén (s) Hans Ringberth (s)

Sammanträdesdatum. Lena Johansson (s), ordförande Ragnar Lif (c) Monica Dahlén (s) Hans Ringberth (s) Barn-, kultur- och utbildningsnämndens 2013-03-15 Blad 1 (6) Plats och tid Kommunkontoret Strömsund, sammanträdesrum Almen kl 10.00-11.00 Beslutande Lena Johansson (s), ordförande Ragnar Lif (c) Monica

Läs mer

Kulturen i Bohusläns hjärta. Förslag till kulturplan

Kulturen i Bohusläns hjärta. Förslag till kulturplan Kulturen i Bohusläns hjärta Förslag till kulturplan 2016-2020 Alla förvaltningar är med i arbetet Arbetsgrupper: Barn- och utbildning Regionteater väst/bohusläns museum Socialtjänsten/Avd Kultur Samhällsbyggnad/Avd

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

DIVISION Kultur och utbildning

DIVISION Kultur och utbildning Kultursamverkansmodellen i Norrbotten Nyheter i kulturpolitiken efter beslut 16.12 2009 om kulturpropositionen Tid för Kultur 2009/10:3 Nya nationella kulturpolitiska mål Ny analysmyndighet för uppföljning

Läs mer

Biblioteksplan för Skinnskattebergs kommun

Biblioteksplan för Skinnskattebergs kommun 1 Biblioteksplan för Skinnskattebergs kommun 2015-2018 Antagen av Kommunstyrelsen i Skinnskattebergs kommun 2015.11.03 2 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Underlag 1.2 Regional kulturplan, regional biblioteksplan

Läs mer

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom

Läs mer

REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN

REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN 2016-2019 olkbiblioteken bidrar till det öppna, demokratiska samhället genom kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning där bibliotekens särskilda uppgift är att främja litteraturens

Läs mer

Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs

Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs Vision, mål, inriktning, prioriteringar och handlingsplan för att Spela samman! Visionen Spela samman! Vår vision för vår verksamhet är att den ska bidra till

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015

BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015 BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015 Biblioteksplan för Svedala kommun 2012 2015 Svedala kommuns biblioteksplan är ett politiskt styrdokument som anger riktning och ramar för den övergripande utvecklingen av folk-

Läs mer

Strandbadets olika verksamheter

Strandbadets olika verksamheter Tjänsteskrivelse 2012-10-30 KFN 2012.0092 Handläggare: Maria Motin Strandbadets olika verksamheter Sammanfattning På strukturgruppen i september 2012 diskuterades Strandbadets olika verksamheter - målgrupper,

Läs mer

Biblioteksplan. för Eslövskommun 2015-2018 ESLÖVS KOMMUN

Biblioteksplan. för Eslövskommun 2015-2018 ESLÖVS KOMMUN Biblioteksplan för Eslövskommun 2015-2018 ESLÖVS KOMMUN Innehåll Inledning 3 Vad säger bibliotekslagen? 4 Varför en biblioteksplan? 4 Vad är ett bibliotek? 5 ViIka är bibfiotekets målgrupper? 5 Utmaningar!

Läs mer

Foto: Mattias Johansson

Foto: Mattias Johansson Foto: Mattias Johansson Kulturpolitiskt program 2013-2015 Förord Kultur frodas och finns där människor möts i studiecirkeln eller kören, på teatern eller biblioteket. Kultur påverkar oss. Det är i möten

Läs mer

Projektplan hälsosamt åldrande 2014

Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Tjänsteskrivelse 2014-02-10 Handläggare: Birgitta Spens FHN 2013.0067 Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har tecknat samverkansavtal med Örebro läns landsting

Läs mer

Handlingsplaner för Idrott och föreningsliv för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015

Handlingsplaner för Idrott och föreningsliv för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Tjänsteskrivelse 2011-10-21 KFN 2010.0079 Handläggare: Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Handlingsplaner för Idrott och föreningsliv för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Sammanfattning Kultur-

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Biblioteksplan för Örkelljunga kommun 2015-2017

Biblioteksplan för Örkelljunga kommun 2015-2017 Biblioteksplan för Örkelljunga kommun 2015-2017 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Uppdraget... 3 3. Lagar och riktlinjer... 4 4. Verksamhet och organisationen... 5 4.1 Folkbibliotek... 5 4.2 Skolbibliotek...

Läs mer

Statens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129)

Statens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Statens kulturråd SWEDISH NATIONAL COUNCIL FOR CULTURAL AFFAIRS Utbildningsdepartementet 04-05-26 Dnr KUR 2004/388 103 33 Stockholm 1(4) YTTRANDE KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Kulturrådet

Läs mer

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Tjänsteskrivelse 2013-04-15 Handläggare: Cecilia Ljung Dnr: 2013.0048 Folkhälsonämnden Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Sammanfattning Folkhälsonämnden bjuder in till den årliga folkhälsokonferensen

Läs mer

I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet.

I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN JÖNKÖPINGS LÄN 2015 2017 I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Vår

Läs mer

Ärende 5. Motion om att skapa en idrotts- och föreningsdag i Karlskoga

Ärende 5. Motion om att skapa en idrotts- och föreningsdag i Karlskoga Ärende 5 Motion om att skapa en idrotts- och föreningsdag i Karlskoga Protokollsutdrag Kultur- och föreningsnämnden Sammanträdesdatum 2012-05-24 KFN 51 KFN 2012.0054 Motion om att skapa en Idrotts- och

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-13 5. Dnr BUN 2012007 012 Innehållsförteckning... 2 Gemensamma mål... 3 Övergripande fokusområden...

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119 Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Kultur- och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 1 576 80 Sävsjö telefon: 0382-152 00 mejl: biblioteket@savsjo.se

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) fick år 2005 ett tillägg som säger att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Yttrande över motion angående IT-hjälpmedel i undervisningen

Yttrande över motion angående IT-hjälpmedel i undervisningen 1 (4) Handläggare: Gunilla Ericsson 2013-01-21 GN 2013.0020 Gymnasienämnden Yttrande över motion angående IT-hjälpmedel i undervisningen Sammanfattning Sverigedemokraterna genom Fredrik Molin motionerar

Läs mer

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande.

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande. Tanums kommun Biblioteksplan Tanums bibliotek 2014-2016 Kommuner är skyldiga enligt bibliotekslagen att anta en plan för sin biblioteksverksamhet. I denna biblioteksplan finns strategier för kommunens

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Upphandling av biblioteksdrift

Upphandling av biblioteksdrift 2016-05-25 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KUN 2016/41 Kulturnämnden Upphandling av biblioteksdrift Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar att upphandla driften av kommunens samtliga bibliotek. Sammanfattning

Läs mer

Bibliotekens arbete med nyanlända

Bibliotekens arbete med nyanlända Bibliotekens arbete med nyanlända 2015 kom över 160 000 asylsökande till Sverige. Under hösten såg vi hur flyktingkrisen ställde stora krav på mottagandet på många platser i landet. En institution som

Läs mer

Biblioteksplan. Kalix kommun

Biblioteksplan. Kalix kommun Biblioteksplan Kalix kommun 2 Innehåll 1. Inledning 3 2. Bibliotekslagen 3 2.1 Styrdokument 3 2.2 Biblioteksplan 4 2.3 Omvärlden 4 3. Biblioteksvision 2010 5 3.1 Exempel på verksamhetsmål 5 3 1. INLEDNING

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

För det demokratiska samhällets utveckling. Bibliotekslagen enligt lagstiftaren

För det demokratiska samhällets utveckling. Bibliotekslagen enligt lagstiftaren För det demokratiska samhällets utveckling Bibliotekslagen enligt lagstiftaren 1 April 2015 Grafisk form: A. Olas Foto: Fredrik Hjerling ISBN: 978-91-976012-6-9 2 För det demokratiska samhällets utveckling

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé Strategisk verksamhetsplan för Kulturförvaltningen Kompletterar Kulturpolitiska mål för Värnamo kommun 2011 2014 och Biblioteksplan för Värnamo kommun 2011 2014. Kn 2014-02-19 19 Bilaga 3 1. Mission Kulturnämnden

Läs mer

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Dokumentnamn : Biblioteksplan Dokumenttyp : Plan (Benämning efter bibliotekslagen) Beslutad av: Kommunfullmäktige 2013-02-11, 3 Diarienummer: KS2012/438 Giltighetstid:

Läs mer

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Vikarieanskaffning Internkontroll II 2014

Vikarieanskaffning Internkontroll II 2014 Tjänsteskrivelse 2014-11-27 KFN 2013.0086 Handläggare: Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Vikarieanskaffning Internkontroll II 2014 Sammanfattning Ett av områdena i internkontrollplanen för 2014

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen.

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen. Bibliotekslagen slår fast att alla kommuner skall upprätta biblioteksplaner för samtliga verksamheter inom biblioteksområdet. Den är ett strategiskt dokument som beskriver verksamheterna och dess framtida

Läs mer

Anders Frenander. Professor, Biblioteks- och informationsvetenskap Högskolan i Borås

Anders Frenander. Professor, Biblioteks- och informationsvetenskap Högskolan i Borås Anders Frenander Professor, Biblioteks- och informationsvetenskap Högskolan i Borås Målsättningarna 2009 Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla

Läs mer

NKI-undersökningar inom vård och omsorg 2012 samt 2013 och framåt

NKI-undersökningar inom vård och omsorg 2012 samt 2013 och framåt Tjänsteskrivelse 1 (7) 2012-09-12 SN 2011.0089 Handläggare: Patrik Jonsson, 22. socialkansliet Socialnämnden NKI-undersökningar inom vård och omsorg 2012 samt 2013 och framåt Sammanfattning NKI (nöjd kund

Läs mer