Mötesplats Bibliotek 3.0 Medarbetarutveckling och verksamhetsöversyn Slutrapport

Transkript

1 Mötesplats 24-7 Bibliotek 3.0 Medarbetarutveckling och verksamhetsöversyn Slutrapport Stefan Backius Kultur- och föreningsförvaltningen Rapport Bibliotek 3.0 dnr

2 MÖTESPLATS 24-7 Bibliotek 3.0 Medarbetarutveckling och verksamhetsöversyn Slutrapport Språkligt reviderad april

3 April 2014 Stefan Backius Projektledare Innehåll Förord Inledning... 5 Uppdraget Omvärld Kultur- & bibliotekspolitik Karlskoga Biblioteken och "det nya" Projektets genomförande Förutsättningar Katalog Medborgardialogen Mötesplats Slutsatser utifrån uppdraget Vision Mötesplats Att gå vidare Referenser

4 Förord En vacker höstdag 2011 steg bibliotekschefen Helesine Taylor och biträdande bibliotekschefen Maria Lobell in på mitt rum. De hade en idé. Möjligen skulle den kosta lite pengar, så därför blev jag inblandad redan på idéstadiet. Man ville göra något åt biblioteksrummet eftersom det snart blir 40-årsjubilem av biblioteket i dess nuvarande lokaler och 20 år sedan en radikal renovering gjordes. Det var dags nu att se över rummet, tyckte de. Vad ska ni ha rummet till? undrade jag. Kommer biblioteket att arbeta med samma saker om 20 år som idag? Eller vad ska ni ha lokalerna till? Ett bollande av idéer och tankar tog vid under några hektiska veckor. Som gammal bibliotekarie - även om det är som en dinosaurie från pre-internet-tiden - hade jag hjälpligt följt med i biblioteksdebatten, såväl den nationella som den internationella. Jag tyckte därför att jag möjligen kunde ha något lite att bidra med. Vad Helesine och Maria tyckte om det var de nog för finkänsliga och väluppfostrade för att säga. Samtidigt satt jag och filade på en projektbeskrivning av ett utvecklingsprojekt för kulturskolan. Vi hade en bra kulturskola i Karlskoga, men det gällde att inte stagnera, att riskera att bli självgod och tycka att det var bra som det var. Samma sak gällde för biblioteket. Att smörja lite framtidsolja i biblioteksmaskineriet var något jag hade funderat på länge, men inte riktigt vetat hur det skulle gå till. Och så står där helt plötsligt Helesine och Maria. Och vill framåt. Hitta nya vägar för biblioteket. Vi blev snart överens om att lokalens utformning självklart är en konsekvens av vilken verksamhet som bedrivs i lokalerna. Och vilken verksamhet är det? Och vilken blir det på några decenniers sikt? Det kräver sin man, eller kvinna, att måla upp den bilden! Vi behövde alltså en resurs som helhjärtat kunde jobba med den processen. Det var från början klart att det inte skulle vara en bibliotekarie, eftersom bibliotekskompetensen fanns i förvaltningen. Då hittade vi Stefan Backius i grannkommunen. Stefan var fil dr i historia och hade ganska nyligen disputerat på en avhandling om kulturen i lokalsamhället. Visserligen med fokus på teatern, men i alla fall. Det var bingo att hitta denna projektledare. 3

5 Helesine gick i pension och Maria tillträdde som bibliotekschef. Stefan började sitt arbete och en styrgrupp bildades. Den leddes av kultur- och föreningsnämndens 1e vice ordförande Lasse Sjöberg och ledamoten Kristina Borén. Maria, Stefan och undertecknad ingick också. En blandning av politiker, förvaltningsledning och biblioteksfolk och projektledning, således. Parallellt med utvecklingsarbetet omorganiserades kultur- och föreningsförvaltningen. En ABM-avdelning bildades. (ABM = Arkiv Bibliotek Museum.) Dessutom inleddes en kompetensväxling, med en uppmärksamhet som inte var rakt igenom positiv för biblioteket. Den rapport över utvecklingsprojektet Bibliotek 3.0 som du nu håller i din hand, kommer att utgöra fundamentet för utvecklingen av Karlskoga bibliotek under ett ganska stort antal år framåt. Nästa steg blir en verksamhetsplan, baserad på rapporten samt att påbörja arbetet med att revidera den kommunövergripande biblioteksplanen. Rapporten är en intressant läsning för alla som är intresserade av biblioteksfrågor. För den som är intresserad av kommunernas utveckling under andra halvan av 1900-talet och fram till idag, finns det också mycket intressant att fundera över, sett genom de biblioteksglasögon som rapporten bär. Trevlig läsning! Hans Lundell Förvaltningschef Kultur- och föreningsförvaltningen 4

6 1 Inledning Biblioteket är utformat för att användas av alla. Det är en av de få avgiftsfria mötesplatser i vårt samhälle där ett brett kulturutbud samt en kunnig och engagerad personal finns för besökarnas behov av förströelse, upplevelse eller bildning. Precis som exempelvis gator, vägar och torg är biblioteken offentliga utrymmen som skattefinansieras och som ska kunna användas av alla. Biblioteket är också en lågintensiv mötesplats. Människor med olika bakgrund och erfarenheter möts. Tankar, idéer och perspektiv på livet och samhället som kan ha formulerats i olika tidsepoker och på olika geografiska platser möts. Biblioteken ses också alltmer som en viktig verksamhet för stadsutveckling, och social integration. Även om bibliotekens uppdrag är relativt etablerat så är dess funktion ständigt i omprövning. Betydande omvärldsförändringar kräver en omprövning också av bibliotekets roll i Karlskoga. Innehållet i framtidsoljan behöver utformas. Bibliotekens tradition är lång och relativt kontinuerlig vilket också helt naturligt präglar utbud och arbetsätt. Samtidigt har stora förändringar skett runt mediekonsumtion, informationsnyttjande och kulturskapande, förändringar som bekräftar, utmanar och ifrågasätter utbud och arbetssätt. Morgondagens innehåll och samhällsuppdrag för folkbiblioteken är en brännande dagsaktuell fråga. Vilka tjänster ska finnas på ett folkbibliotek? Vilka resurser skulle behöva tillhandahållas för att alla medborgare på 2000-talet ska kunna leva ett utvecklande och rikt liv? Vilka informationstekniska innovationer har kommit för att stanna och vilka digitala distributionsformer ska tillhandahållas? Om gårdagens folkbildning satte sina förhoppningar till bokläsande, muntliga samtal och organiserade förenings- och fritidsaktiviteter, hur ser vi då på morgondagens förutsättningar för mänsklig utveckling och bildning? Kommer behovet av nöje och förströelse att ändra karaktär? Vad innebär digitaliseringen i praktiken? Hur kan biblioteket bidra till en utveckling av staden Karlskoga? Hur ökar vi läsförståelsen bland de unga? Det övergripande uppdraget för projektet Bibliotek 3.0 är att manövrera i dessa framtidsfrågor och ta ett bredare grepp om hur morgondagens bibliotek kan komma att se ut i Karlskoga. Detta kräver enligt uppdragsbeskrivningen en omprövning av folkbibliotekets uppdrag och funktion i lokalsamhället. Behovet av omprövningen understryks också av projektets namn som signalerar uppfattningen att biblioteken, som en följd av viktiga samhällsförändringar, nu befinner sig i en ny tredje fas. Projektets namn, Bibliotek 3.0, anspelar på dataprogrammens utveckling och nya Versioner och dels på den tredje fas som folkbiblioteken är på 5

7 väg in i. De första moderna, kommunala folkbiblioteken uppstod för exakt 100 år sedan som en konsekvens av de förändrade statsbidragen för folkbildningen Uppdelningen mellan studieförbunden och folkbiblioteken blev ett faktum. Man kan kalla detta för Bibliotek 1.0. En successiv kommunalisering skedde under de följande decennierna, vilken i princip var genomförd vid 1950-talets slut. Utvecklingen mot Bibliotek 2.0 var inledd. Under 60- och framför allt 70-talet skedde en stark expansion av folkbiblioteken. Filialer växte fram, arbetsplatsbibliotek startades och eftersatta gruppers behov tillgodosågs även genom Boken Kommer och andra uppsökande former. En tydlig prioritering av barn och ungdomar och - framför allt datoriseringen av utlånings- och katalogfunktionen kännetecknade 80-talet. I samband med den ekonomiska krisen på 90-talet inleddes en successiv avveckling av filialer och uppsökande verksamhet, parallellt med att informationssökningen blev ett naturligt inslag i biblioteksmiljön. Kännetecknande för Bibliotek 2.0 är också den sociala funktionen som samhällets vardagsrum, vilket har blivit 2000-talets första decenniums adelsmärke. Vi står nu inför en omprövning av folkbibliotekens roll och funktion i lokalsamhället; hur ska uppdraget se ut i framtiden? Vad vill vi våra uppdragsgivare - brukare och medborgare med folkbiblioteket? Hur kommer uppdraget att se ut och hur ska vi organisera oss och använda våra krympande resurser för att klara uppdraget och tillfredsställa behoven i framtiden. Det uppdrag som kommer att gälla för nästa fas i folkbibliotekens utveckling; Bibliotek 3.0" 1 Uppdraget Uppdraget Bibliotek 3.0 Medarbetarutveckling och verksamhetsöversyn är politiskt beslutat. Det är också en del i Kultur- och föreningsförvaltningens utvecklingsarbete som under projektperioden även inbegripit flera andra utvecklingsprojekt. De är Kulturskolan i framkant 2013 medarbetarutveckling och verksamhetsöversyn 2 och Mobilisering av civilsamhället i Karlskoga 3. Grunden till uppdragen för dessa utvecklingsprojekt finns i samtidens förändringar och morgondagens utmaningar för kultur- och fritidsverksamheten i Karlskoga. Dessa utmaningar inrymmer också viktiga utvecklingsmöjligheter som därmed identifieras och tas tillvara. Projekt Bibliotek 3.0 har handlat om att utveckla biblioteket i Karlskoga genom att stimulera insikter och att utarbeta förslag. Uppdraget började formuleras redan under 2011 dels utifrån förutsättningarna att biblioteksrummet behövde utvecklas och dels utifrån insikten att biblioteksvärlden var stadd i förändring. Dessutom signalerade kommunens ekonomi att framtida ramar knappast skulle utvidgas. Utvecklingen måste i huvudsak ske inom dessa men med en högre grad 1 Karlskoga kommun (2012a) Uppdrag: Bibliotek 3.0 Medarbetarutveckling och verksamhetsöversyn. Kultur och föreningsförvaltningen. Antaget av Kultur och föreningsnämnden KFN Karlskoga kommun (2013a) Kulturskolan i framkant 2014 Projekt om medarbetarutveckling och verksamhetsöversyn. Kultur och föreningsförvaltningen. Rapport dnr /Per Sjöberg 3 Karlskoga kommun (2012b) Mobilisering av civilsamhället i Karlskoga, Projektdirektiv KFN

8 av samverkan. Projektuppdraget 4 innehöll nedanstående formuleringar kring syfte, mål och målgrupp: Uppdragets syfte: Svensk biblioteksförening ger årligen ut rapporten Fakta om bibliotek. I rapporten från 2010 kan man läsa att biblioteken är den samhällsinstitution som svenska folket har mest förtroende för. Samtidigt visar statistik från mitten av 1990-talet att antalet besökare på svenska folkbibliotek sakta men säkert sjunker, likaså boklånen. Svenska skolbarn visar allt sämre resultat när det gäller läsning och läsförståelse. Nöjesläsningen för tioåringar har sedan 2001 sjunkit kraftigt och biblioteken har en viktig roll att spela för det fria barnet. Projektet är ingen utredning utan en process. Syftet är att finna former för en positivutveckling av biblioteket. Utan att nya ekonomiska medel tillförs ska processen dels bidra tillmåluppfyllelsen av Kulturvision för Karlskoga och dels fastställa vad som i Karlskoga kännetecknar en öppen, modern och proaktiv biblioteksmiljö och mötesplats. För att kunna göra det måste projektet bland annat finna former för - hur Karlskoga bibliotek ska kunna följa med i omvärldens och samhällets snabba förändringar; -samarbetsformer med verksamheter som inte traditionellt tillhör bibliotekssfären; - brukardelaktighet och medskaparanda hos våra medborgare; - hur den rumsliga biblioteksmiljön och det digitala/nätbaserade biblioteket kan bidra till och stimulera till läsning, fantasi, kreativitet och personlig utveckling; - hur biblioteket ska möta barn och unga och stimulera dessa till läsning och läsförståelse; - att säkerställa att biblioteket inte blir ett hus fyllt av böcker som ingen använder; - hur man säkerställer att beslutsfattare och biblioteksmedarbetare analyserar ovanstående fakta, andra förändringar i omvärlden samt definierar vilken roll Karlskoga bibliotek ska spela i lokalsamhället i framtiden. Uppdragets mål och målgrupp: Mål Karlskoga bibliotek och dess medarbetare har under årens lopp vunnit ett antal utmärkelser: Årets bibliotek 1994, Årets barnbibliotekarie 1996 och 2000, Lätta priset 1998, Årets Daisybibliotek 2009, Årets kulturkommun Utan att nya ekonomiska resurser tillförs ska Karlskoga bibliotek fortsätta att utvecklas på ett sådant sätt att man 2018 ska omtalas som ett av Sveriges mest attraktiva och framgångsrika folkbibliotek. Den fysiska och digitala mötesplatsen på Karlskoga bibliotek ska locka, framförallt barn och unga, till inspiration, utveckling, kreativitet och nytänkande. 4 Karlskoga kommun (2012) Uppdrag: Bibliotek 3.0 Medarbetarutveckling och verksamhetsöversyn. Kultur och föreningsförvaltningen. Antaget av Kultur och föreningsnämnden KFN

9 Målgrupp Primär målgrupp: brukare och medborgare. Sekundär målgrupp: Bibliotekets personal. Uppdragets resultat: Hitta former för hur följande områden kan utvecklas: * Samarbete över de traditionella gränserna * Den rumsliga biblioteksmiljön/mötesplatsen * Brukardialog * Det digitala/nätbaserade biblioteket * Barn och ungas läsning och läsförståelse * Framtida kompetens hos personalen. Uppdraget handlar alltså om att arbeta omvärldsorienterat med bibliotekets framtida utveckling på lokalplanet utifrån några på förhand identifierade resultatområden. Det verkar vara relativt ovanligt i Sverige med liknande biblioteksutvecklingsprojekt, men några jämförbara exempel kan vara värt att nämna. Projektet Framtidens bibliotek i Linköping har en liknande målbild, att bli ett modernt folkbibliotek som ligger i framkant nationellt år Linköpingprojektet tillkom som en konsekvens av en ny kommunal organisationsstruktur I samband med att projektet avslutades fick biblioteket en ny ledningsgrupp med ny bibliotekschef, man tillsatte en verksamhetsutvecklare och reviderade biblioteksplanen. Projektet riktade sig enbart mot personalen som själva formulerade olika utvecklingsområden och sedan jobbade i fokusgrupper. 5 En liknande satsning är gjord av företaget Medborgaranalys, tillsammans med Svensk biblioteksförening, som också ställer frågan vilken roll biblioteken ska ha i framtiden. Här har man haft ett tydligt brukarperspektiv och jobbat med fokusgrupper bestående av både vana och ovana biblioteksbesökare i Huddinge, Kista-Akalla, Botkyrka, Umeå, Borås, Lund, Älvdalen, Säter och Perstorp. 6 Ytterligare ett relevant utvecklingsprojekt beskrivs i skriften Biblioteket i samhället - en gränsöverskridande mötesplats? 7 Det initierades av regionbiblioteket i Skåne och byggde på intervjuer med bibliotekspersonal under 5 De var 1) omvärldsanalys 2) team-work 3) tillgänglighet 4) närbibliotek 5) ledning och medarbetarskap. Linköpings stadsbibliotek (2012) Framtidens bibliotek. Ett utvecklingsprojekt på Linköpings stadsbibliotek 6 De utvecklingsområden som identifierades var Biblioteken som mötesplats Litteraturen i en postdigital tid och Dialog istället för envägskommunikation samt även Bibliotekariernas kompetens, Föränderlig rumslighet och Kommunikation internt och externt Medborgaranalysen (odaterad) Medborgardialog om framtidens bibliotek 7 Stigendal, Mikael (2008) Biblioteket i samhället - en gränsöverskridande mötesplats? BTJ förlag 8

10 2006. Utgångspunkten var en upplevd brist på reflekterande och teoribildning kring bibliotekens snabbt utvecklade nya arbetssätt. Man gör en massa saker men tittar för lite på hur och varför. Projektet utgår från konsekvenserna av det man kallar ett förändrat etniskt och socialt landskap där begreppen innanförskap och utanförskap används. 8 Här fördjupas detta betydligt jämfört med hur begreppen använts i den politiska debatten och inkluderar även bibliotekspersonalens självreflektion kring den egna maktpositionen. Förutom en fördjupning och problematisering av begreppet utanförskap är det framförallt två utvecklingsområden som definieras, mötet med besökaren och kunskapssynen. Dels behövs en satsning på att utveckla relationen mellan personal och besökare samt fortsätta satsningen på biblioteket som en mötesplats med låga barriärer. Man borde också i mindre utsträckning snäva in sig på särskida grupper enligt selektiva principer och istället värna den generella välfärdens principer menar författaren. När det gäller kunskapssyn så behöver biblioteket målmedvetet formulera en retorik kring den kunskapssyn man företräder i praktiken. Detta beskrivs ett behov av bibliotekens motsvarighet till grundskolans läroplan. Biblioteket behöver alltså dels mer målmedvetet arbeta med mötet med besökaren utifrån olika typer av tröskalar och dels i högre utsträckning tydligare beskriva sin samhälleliga relevans i ett bredare perspektiv. 9 Ytterligare ett exempel är projektet Mäta och väga som drevs av Regionbiblioteket i Stockholm Ur detta uppstod ett stort intresse för Taxonomier, som enkelt kan beskrivas som nivågrupperingar som metod för kvalitetsutveckling. Varje nivå beskriver vad det är tänkt att man ska uppnå och beskrivs som användbara vid exempelvis start av olika typer av samarbeten eller utformning av avtal. 10 Dessa metodiska erfarenheter är viktiga att beakta i projektets fortsatta arbete. Projekt Bibliotek 3.0 har ett brett utvecklingsperspektiv. Strävandet har varit att angripa frågan om framtidens biblioteks utifrån, i meningen att betrakta uppdraget från sidan, utanför verksamhetsområdets och kanske även professionens ramar. Därmed inte sagt att detta åstadkommits till fullo. Projektet har ur detta perspektiv delvis kopplingar till andra utvecklingsprojekt vid andra folkbibliotek, även om de genomförts på olika sätt. Denna projektrapport består av fyra kapitel. Efter detta inledande har kapitel två en mer omvärldsanalytisk ambition. Här utgår texten från de förändringar i den 8 Projektets syfte beskrivs som "att utveckla en förståelse för bibliotekets samhälleliga position i nytt sammanhang där det i lokalsamhället har uppstått gränser mellan innanförskap och utanförskap." Intervju undersökningen genomfördes med biblioteksanställda i Malmö, Landskrona och Helsingborg och projektet leddes av en styrgrupp tillsatt med företrädare från dessa bibliotek samt för regionbiblioteket i Skåne. Stigendal (2008) sid 95, 8. 9 Stigendal (2008) 10 Ögland, Malin (2013) Taxonomier verktyg för biblioteksutveckling. Regionbiblioteket Stockholm Skriftserie 13 9

11 kultur- och bibliotekspolitiska sfären som påverkar verksamheten både på nationell, regional och kommunal nivå. Kapitel tre beskriver projektets genomförande i en mer redovisande framställning. Här hanteras också de viktiga resultat från arbetet med personalen som redovisats i arbetsmaterialet Katalog liksom resultaten från den genomförda Medborgardialogen om Bibliotekets utveckling 12 i Karlskoga kommun. Kapitel fyra sammanfattar slutsatserna från projektuppdraget ovan och föreslår hur man kan gå vidare. Upplevelsen av vår samtids utmaningar skapar ett stort behov av reflektion, omprövning och utveckling. Detta är en viktig utvecklingsmöjlighet som bär på betydande potential och som alltid måste tas tillvara. Att våga prova och ständigt ompröva är utvecklingens förutsättning. Biblioteksverksamheten har en stor fördel i att vara omprövningsinbjudande. Konsekvenser av eventuella misslyckanden behöver inte bli alltför stora jämfört med annan offentlig verksamhet, exempelvis vård eller utbildningsverksamhet. Bakom varje utvecklingsprocess finns längtande och nytänkande människor, så även på biblioteket i Karlskoga. 11 Karlskoga kommun (2013b) Katalog 3.0 Arbetsmaterial KFN /Stefan Backius 12 Karlskoga kommun (2014) Medborgardialog om bibliotekets utveckling Slutrapport. Rapport bibliotek 3.0 dnr /Stefan Backius 10

12 2 Omvärld Detta kapitel är en omvärldsanalys som utgår från tre väsentliga områden som har betydelse för Karlskoga biblioteks utveckling. Det första området kultur- och bibliotekspolitik behandlar de politiska förändringar och förväntningar på biblioteken som finns ur ett framförallt nationellt perspektiv. Genom att utgå från ett historiskt perspektiv tecknas en bild av dagens förväntningar på biblioteksverksamheten i Sverige. Det andra området handlar om staden Karlskoga som är bibliotekets huvudman. Här beskrivs stadens egen bild av sina framtidsutmaningar vilket ger perspektiv på den kommunala kontexten och lokalsamhällets behov. Den tredje delen handlar om "det nya", det vill säga några av de viktigaste förändringsprocesser gällande teknikutveckling, medieutbud, förändrade användarbehov samt en bredare syn på bibliotekens roll i samhället. Slutligen sammanfattas de viktigaste aspekterna utifrån syftet med projektet Bibliotek 3.0. Tillsammans bildar dessa perspektiv en utgångspunkt för att förstå bibliotekets utmaningar och för att föreslå förändringar. Kultur- & bibliotekspolitik I moderniseringen av Sverige har folkbiblioteken nästan varit en idealtypisk företrädare för det moderna och bärare av modernitetens klassiska dygder - bland annat framtidstro, rationalitet, enkelhet, ordning och disciplin, standardisering och neutralitet. De ska vara öppna och tillgängliga för alla, och bibliotekarien leder besökaren både mot framtiden och bildningen. Nilsson, Sven (1999) Kulturens vägar, sid 207 Folkbibliotekens koppling till välfärdsamhällets framväxt och det moderna Sverige understryks återkommande. I citatet ovan är de nästan varandras förutsättningar. Åtminstone i retorik och idealiserande framställningar har folkhemmets viktigaste offentliga rum varit folkbiblioteket. Kanske är biblioteken en av de viktigaste institutionerna för att symbolisera ett rättvist och välmenande samhälle där alla har samma möjligheter till bildning, förkovran och kulturutövande. Detta kan belysa varför folkbiblioteken idag betraktas som en av det svenska samhällets mest framgångsrika och välbesökta offentliga institutioner, 13 eller mer statsvetenskapligt uttryckt; biblioteket är en av de samhällsinstitutioner som mest materialiserar den nordiska välfärdsregimens princip om en välfärd för alla Hansson, Joacim (2012) Folkets bibliotek? Texter i urval , BTJ förlag, sid Med nordisk välfärdsregim anspelas på teorier och kategoriseringar av olika västerländska välfärdsregimer. Förutom den nordiska som beskrivs som socialdemokratisk omnämns även den centraleuropeiska som beskrivs som konservativ och den anglosaxiska som beskrivs som liberal med hänvisning till Esping Andersen. Stigendal (2008) sid

13 Ett modernt samhälle har moderna bibliotek. Men vad händer med synen på bibliotekets framtida uppdrag när det postmoderna samhället framstår som relevantare än det moderna? Vilka konsekvenser får de mer dystopiska och framstegsovänliga inslag som numer gör sig gällande för synen på framtidens bibliotek? Även om detta inte är lätta frågor att besvara så pekar de ändå på att biblioteken i grunden alltid vilat på ett fundament av farhågor och förväntningar på framtiden. Detta som kan kallas samtidens politiska förhållanden behöver förstås och ses som en väsentlig del i en omvärldsanalys. Bibliotekens framväxt Bibliotekens historia är lång. I Sverige var de första knutna till kyrkan, den framväxande staten eller byggdes upp av enskilda rika adelsmän. De var inte tillgängliga för allmänheten. Biblioteken tog sin form mot det vi känner idag under 1900-talets första år inom folkrörelserna och studieförbundens ram. De kom sedan alltmer omfattas av statliga ekonomiska åtaganden även om de fortfarande drevs av folkrörelser eller andra organisationer lokalt. 15 Det första studieförbundet exempelvis bildades som en konsekvens av 1912 års biblioteksförfattning som möjliggjorde bokinköp till studiecirklar endast om böckerna överlämnades till ett bibliotek tillhörande ett riksförbund. 16 Synen på biblioteken som en naturlig konsekvens av de svenska folkrörelserna är utbredd och har varit framträdande i historieskrivningen kring bibliotekens framväxt. 17 Att folkbildningen och biblioteken på detta sätt förknippats med varandra gör också att detta samspel i ett internationellt perspektiv förstås som en unik nordisk företeelse. 18 Under femtio och början av sextiotalen, i skuggan av den relativt goda ekonomin, började biblioteksutvecklingen ta fart. Sextiotalets starka tillväxt av den offentliga sektorn med medföljande sociala reformer skapade ett viktigt utrymme för bibliotekens expansion. Kvinnor började i större utsträckning förvärvsarbeta och biblioteken blev en viktig kvinnlig arbetsplats. 19 Även stadsplaneringen och den fysiska omdaningen av många svenska städer med sanering och nybyggnation påverkade bibliotekens utveckling. Här skapades nya moderna biblioteksbyggnader centralt belägna runt om i landet. I samband med kommunreformerna och det nya skatteutjämningssystemet blev biblioteken helt 15 Frenander, Anders (2012) Statens förhållande till folkbiblioteken Styra eller stödja? Svensk folkbibliotekspolitik under hundra år, sid Heffler, Hugo (1962) Arbetarnas bildningsförbund , Krönika vid halvsekelgränsen. s Hansson (2012), Atlestam & Forsén (2010) Där människor och tankar möts bibliotek som folkbildning, BTJ Förlag; Hansson, Joacim (2005) Det lokala folkbiblioteket förändringar under hundra år, Mimer Linköpings universitet. 18 Wignell-Ryynänen, Barbro (2010) Citizenship in the knowledge society, Nordic public libraries 2.0.Danish Agency for Libraries and Media. 19 Skeendet har beskrivits som en "feminisering" av yrkeskåren". Frenander (2012) s 48. Detta beskrivs mer nedan. 12

14 en kommunal angelägenhet ekonomiskt. Staten förutsatte att nettoförstärkningen som här kom till kommunerna också skulle komma biblioteken till del. De medel som blev kvar i den statliga budgeten berörde i huvudsak biblioteksutvecklingsarbetet. Vissa menar att det var den relativt unika kommunala självstyrelsen som bäddad för denna utveckling där Sverige valde en annan väg än grannländerna. 20 Den kulturpolitik som växte fram under femtio- och sextiotalen berörde i huvudsak de kommunala folkbiblioteken. Men som bibliotekshistoriker betonar så var dessa kulturpolitiska satsningar mer av implicit karaktär då de andliga dimensionerna överskuggades av välfärdsamhällets materiella perspektiv. Inte heller fanns det någon kulturpolitisk förvaltningsstruktur att tala om. Ändå kan vi se att den kommunala biblioteksverksamheten breddades och fördjupades i hela landet. 21 Perspektiven på bibliotekens potential som allmänna kulturcentra fanns redan tidigt även om de inte alltid fick något större genomslag. Hur ser möjligheterna ut i denna expansion att biblioteken kan bli serviceorgan och kulturcentra för mer än böcker, frågade sig exempelvis Torsten Eliassons redan 1962 i boken Kultur i kommuner. Skriften fungerade som en handbok för socialdemokratiska partiarbetare och skulle bidra till aktiviseringen av kulturfrågorna i kommunerna tänkte man sig. 22 Ett inte helt oväsentligt inspel till det då maktbärande partiets kommunpolitiker som oftast hade det avgörande inflytandet på den lokala nivån. Ungefär samtidigt formulerades också från statligt håll för första gången förhoppningar på att biblioteken, vid sidan av att förmedla litteratur och andra medier, även skulle bedriva utställningar och allmänkulturell verksamhet. Bibliotekens roll i samhället diskuterades också och bibliotekens betydelse för att göra orter attraktiva ur lokaliseringssynpunkt formulerades redan under sextiotalets första år. 23 Här grundlades en bredare syn på bibliotekens potentiella och utvidgade samhällsuppdrag, men att genomföra förändringar i denna riktning skulle visa sig ta betydligt längre tid. Ny kulturpolitik 1974 Under sjuttiotalet fick Sverige en tydligare definierad och avgränsad kulturpolitik. Symptomatiskt var att biblioteken, som redan var ett viktigt 20 Denna förändring var inte oemotsagd utan motstånd gjordes av aktörer som oroade sig för bibliotekens fortsatta positiva utveckling visar Barbro Thomas i en skrift publicerad av Svensk biblioteksförening. I den så kallade skatteutjämningsdebatten lyftes statens roll för biblioteken fram liksom den ojämna kvaliteten på kommunernas biblioteksverksamhet. Thomas, Barbro (2009) Bibliotekslagstiftning - perspektiv och exempel. Svensk biblioteksförening. sid Frenander (2012) gjorde partiets kontaktkommitté för skol- och kulturfrågor en enkät till arbetarkommunerna om den lokala kulturpolitiken. Det var detta som sammanfattades. Eliasson, Torsten (1962) Kultur i kommuner. 23 Frenander (2012) s

15 kommunalt kulturpolitiskt område, spelade en undanskymd roll. Snarare handlade det om utvecklandet av ett politikområde för de estetiska uttrycksformerna, något som bättre kanske kan beskrivas som en konstpolitik. Den nya kulturpolitiken var i linje med samtidens samhälleliga syn på kultur över huvud taget. Den hade sina rötter i sextiotalets kulturdebatt och det politiska uppvaknandet som i hög grad i sig själv var ett kulturprojekt. I 1974 års kulturpolitik var de övergripande målen att nå eftersatta grupper socioekonomiskt och geografisk. Det förmodligen mest berömda målet var att motverka kommersialismens negativa verkningar inom kulturområdet. Man betonade vikten av eget skapande, konstnärlig förnyelse, yttrandefrihet och folkbildningens betydelse. En decentralisering och regionaliseringen av kulturinstitutioner följde där vi såg framväxten av regionteatrar, och regionmusikkårer vilka kompletterades med en förstärkning av statliga kultursatsningar riktade mot periferin genom Riksutställningar, Riksteatern och Rikskonserter. När utredningen kulturrådet fullföljt sitt uppdrag omvandlades den till en myndighet vilket innebar att Sverige dels fått ett nytt politikområde och dels en statlig kulturförvaltningsstruktur på nationell nivå. I samband med 1974 års kulturpolitik så fanns folkbiblioteken med i ett litet avsnitt. Man konstaterade att det fortfarande rådde stora skillnader mellan olika kommuner samtidigt som Sverige ansågs ha det mest utvecklade biblioteksväsendet i världen. Utvecklingen hade uppenbarligen gått i rätt riktning. Bibliotekens centrala plats i det lokala kulturlivet underströks. Här skapades som en del i en förstärkt övergripande statlig och nationell kulturpolitik också ett mer genomtänkt och utvecklat ramverk för folkbiblioteksverksamheten på kommunal nivå. 24 Här kan man också se en förändrad ställning för folkbiblioteken, menar forskare, som explicit kom till uttryck i anslutning till den nya kulturpolitiken. Bibliotekens uppgift beskrevs som tredelad, som "medieförmedling", som "informationscentrum" och som "kulturellt centrum". I den nästan samtidigt genomförda litteraturutredningen 1974 konstaterade man att folkbiblioteken var den viktigaste kulturinstitutionen i landet och man önskade att de skulle stå i centrum för bildningsarbetet. Det har konstaterats att folkbiblioteken nu skulle sträva efter att bli kulturhus som kunde omfatta många olika verksamheter och fungera som nav i ett allt livaktigare lokalt kulturliv, allt enligt sjuttiotalets bibliotekspolitiska idéer. Det var också i samband med den sjösatta kulturpolitiken 1974 som de statliga bibliotekskonsulenterna flyttades från skolöverstyrelsen till det nybildade kulturrådet. Biblioteksutvecklingsansvaret 24 Frenander (2012) sid 53 14

16 gick därmed över från den skol- och utbildningspolitiska sfären till den kulturpolitiska. 25 Vid sidan av den statliga kulturpolitiken 1974 hade också en litteraturutredning arbetat sedan slutet av 1960-talet. Redan här diskuterades frågor som litteraturens och läsningens villkor samt bibliotekens roll för läsandet. 26 Utifrån dessa uppstod kravet på en folkbiblioteksutredning menar Svensk biblioteksförenings utredare Barbro Thomas. Den tillsattes 1980 av efterkrigstidens första borgerliga regering och slutfördes 1984 av en socialdemokratisk regering. Trots detta syns inge större politiska skiljelinjer förutom möjligen synen på om det skall införas en bibliotekslag. 27 Här formulerades för första gången dock förhoppningar på en statlig bibliotekspolitik och man konstaterade samfällt att biblioteken hade haft och skulle framgent ha en avgörande roll för samhällets demokratiska utveckling. En viss förskjutning hade också skett under efterkrigstiden, konstaterade utredningen, där bildningsdimensionen mist sin dominans på bekostnad av informationsdimensionen. Samtidigt sattes folkbiblioteken i ett större kulturpolitiskt sammanhang helt i linje med 1974 års kulturpolitiska intentioner. 28 Reduceringar och nya styrsystem Under åttio- och nittiotalen ersattes de tidigare decenniernas offentliga expansion av den så kallade Tredje vägens politik där avregleringar, privatiseringar och marknadslösningar blev synonymt med samhällets framtida utveckling. Precis som sextiotalets politiska radikalisering påverkade kulturpolitikens framväxt och synen på välfärden som utjämnande och frigörande blev åttiotalets debattklimat präglat av synen på den offentliga sektorn som synonymt med likriktning, stagnation, inskränkthet och ekonomiska problem. Nittiotalets omfattande budgetsaneringar gjorde också att en nästan permanent kriskänsla spreds inom stora delar av den offentliga välfärdssektorn. Ofta hamnade kulturverksamheter i kläm, i meningen nedprioriterades, då de inte förknippades med "välfärdens kärna". Denna förändring, tillsammans med den politiska omorienteringen kompletterades av det så kallade New Public Management tänkandet som fick allt större genomslag. Detta har ur biblioteksforskares perspektiv beskrivits som 25 Frenander (2012) sid Även behovet av eller striden om en svensk bibliotekslag spelade en viktig roll här påpekas i biblioteksföreningens skrift om bibliotekslagstiftningens framväxt. Thomas (2009) 27 Processen medförde att socialdemokraterna sedermera ändrade ståndpunkt i frågan till att vilja ha en lag. Thomas (2009) sid I en annan framställning bekräftas att samsynen mellan borgerliga och socialdemokratiska regeringsperioder var framträdande. Utmaningarna handlade istället om hur biblioteken skulle förhålla sig till förändringar i medieutbud och synen på biblioteken som en del i ett bredare kulturutbud. Även tidens ideologiska och politiska förskjutningar i en mer nyliberal riktning passerade relativt obemärkt förbi. Frenander (2012) sid Frenader (2012) sid 60-65, Thomas (2009) sid

17 en föreställning om att offentlig förvaltning i högre grad utvecklas genom att efterlikna den privata marknadens sätt att fungera. Kommunala verksamheter kan därför konkurrensutsättas och bedrivas i andra driftsformer som en del i verksamhetsutvecklingen. Målstyrning i form av olika typer av nya styr- och kvalitetssystem är framträdande och de introducerades med förhoppningar om en effektivare administration och större flexibilitet. 29 Konsekvenserna av denna styrningsideologi beskrivs av kommunforskare som att de innehåller ett antipolitiskt drag. Med det menas att partikonkurrens och partikonflikter inte fyller några viktiga demokratifunktioner samt att kommunala särintressen inte anses som legitima utan det är allmänintresset, kommunintresset som gäller. Det sker också en förskjutning mot mål och resultatstyrning vilket innebär att den tidigare processkontrollen ersätta av efterkontroll där olika typer av produktivitets, resultat och kvalitetsmätningssystem används. Ett annat inslag är att politiker inte ska lägga sig i detaljfrågor. Detta har skapat en hel del förvirring bland fritidspolitiker och medborgare som ofta förväntar sig att politikerna ska påverka just vardagsfrågor. Med ett könsperspektiv konstateras också att målstyrningen tilltalar oftare män än kvinnor, som tenderar att engagera sig mer i vardagspolitiskafrågor. Forskningen konstaterar att detta har inneburit att politikens domän förflyttas bort ifrån produktionen. 30 Detta torde ha haft bäring på, eller snarare bristen på, den lokalpolitiska aktiviteten kring folkbibliotekens utveckling. Samtidigt har vi sett att i de fall vissa kommuner experimenterat med privatiseringar och resurstilldelningar baserade på antalet utlånade så har erfarenheterna förskräckt. En tydlig konsekvens, menar ytterligare en forskare, är att när näringslivets organisering står som modell, som i fallet med New public management, så uppmärksammas skattebetalar- och kundperspektiven starkare på medborgarperspektivets bekostnad. 31 Under 1990-talet uppstod en utbredd oro för pågående nedläggningar av filialer och bokbussar och minskade biblioteksresurser. Det diskuterades också att införa avgifter på boklån. Karlskoga genomlevde en period av sparbeting och resursminskningar i kommunen vilket påverkade ambitionerna runt uppsökande verksamhet. Filialer och arbetsplatsbibliotek lades ner och istället koncentrerades resurser och verksamheter geografiskt i kommunen. I branschtidningen Biblioteksbladet fördes vid denna tid en livlig debatt om folkbibliotekens situation. Det tidigare motståndet mot att införa en bibliotekslag minskade och som sista land i Norden införde Sverige en bibliotekslag den 1 januari Något år innan hade ett nationsövergripande biblioteksmanifest aktualiserats 29 Frenander (2012) sid Montin, Stig & Granberg, Mikael (2013) Moderna kommuner. sid Nybacka Schulz, Pamela (2013) Att hantera den dynamiska kontrasten mellan tradition och förnyelse. En studie av Projekt Kompetensen inom Regionbibliotek Stockholm, sid

18 vilket gav ytterligare skjuts åt lagens tillblivelse. 32 Det var FN organet UNESCO som aktualiserade sitt folkbiblioteksmanifest som tillkom redan på 1940-talet. Trots två revideringer har de ursprungliga principerna i allt väsentligt kvarstått, att folkbiblioteket skall vila på laglig grund, att folkbiblioteket skall bekostas av allmänna medel och att folkbiblioteket ska vara öppet för alla med avgiftsfria tjänster. 33 Folkbiblioteksmanifestet underströk bibliotekens betydelse för medborgarnas frihet och demokratins utveckling. Intressant är att trots de politiska förändringar som inträffat under åttio- och nittiotalen höll kultur-, och därmed också bibliotekspolitiken, till stor del fast vid sjuttiotalets politiska målsättningar. Målstyrning, konkurrensutsättning och driftsformer på entreprenad har därför inte heller inte haft samma genomslag inom bibliotekssektorn som inom andra offentliga sektorer. Bibliotekslag Bibliotekslagen tillkom av pragmatiska och akuta skäl, nämligen att förhindra avgiftsbeläggning av boklån. 34 I samband med bibliotekslagens införande blev folkbiblioteken den första, och hittills enda, lagstadgade kommunala kulturverksamheten. Syftet med lagens införande varförutom att säkerställa avgiftsfria boklån, garantera ett över hela landet fungerande biblioteksnätverk. I en skrift konstaterar en forskare lite syrligt att bibliotekslagens tillkomst kan ses som att den av lagstiftarna bedömdes som nödvändig för att motverka de hot den förda politiken upplevdes ha skapat. 35 Men trots detta var man inte tillfreds då lagen inte fyllde den funktion man hade hoppats på. Därför infördes 2004 en ny paragraf i bibliotekslagen om att kommuner och landsting ska anta planer för sin biblioteksverksamhet. Men även här uppstod problem. Kungliga biblioteket beskriver i en skrift hur kravet på biblioteksplaner i vissa kommuner inte passade in i den övriga planeringen. Det blev ibland en plan som levde sitt eget liv och inte alltid hade kopplingar till andra planverktyg som fanns i kommunerna. Regering hade lämnat hela ansvaret till kommunerna och landstingen att utforma dem och ur syftet att hjälpa kommunerna att inte skulle bryta mot lagen uppstod plötsligt ett nytt krav som skapade viss förvirring. Det var inte alltid så att de olika kommunala 32 Lagen infördes också tvärt emot de dominerande politiska och ideologiska ståndpunkterna att staten borde krympas till förmån för kommunala initiativ. Frenander (2012) sid UNESCO, som är FN:s organ för samarbete inom utbildning, vetenskap och kultur, hade grundats år 1946 som ett led i efterkrigstidens freds- och demokratisträvanden. Folkbiblioteksmanifest som publicerades år 1949 hade formen av deklaration. Texten översattes till flera språk och spreds till samtliga medlemsländer. Manifestet har bidragit till att skapa en internationell samsyn om folkbibliotekens roll och uppgifter Thomas (2009) sid 8, Thomas (2009) sid Frenander (2012) sid

19 förvaltningarna som berördes av biblioteksverksamheten medverkat då planen togs fram. 36 I vissa kommuner skapades planer alltså mer utifrån lagkravet att den skulle finnas, och mindre utifrån ett styr- och utvecklingsperspektiv på verksamheten. Med tanke på den initiala förvirringen är det inte heller svårt att förstå bakgrunden till nuvarande biblioteksplaners skiftande kvalitet och ambitionsnivåer. Sedan 2011 har också Kungliga biblioteket (KB) fått ett utökat övergripande ansvar. I sin roll som nationalbibliotek ska KB analysera, genomdriva och följa upp verksamheten även vid folkbiblioteken i landets alla kommuner. Detta menar vissa innebär att biblioteken förs bort från den kulturpolitiska arenan och uppgår istället i det utbildnings- och informationspolitiska arbetet. 37 Från 1 januari 2014 gäller en ny bibliotekslag. Här finns skärpta skrivningarna om folkbibliotekens uppgift för litteratur och läsfrämjande. Man betonar att folkbibliotekens utbud av litteratur, medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet och att det för detta behövs utbildad personal på biblioteken. Den nya lagen syftar till att anpassa lagen till förändringar i omvärlden som skett sedan dess. Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade efter användarnas behov. Bland annat förtydligas nu bibliotekens uppdrag att ägna särskild uppmärksamhet åt vissa prioriterade grupper, exempelvis nationella minoriteter, personer med annat modersmål än svenska och personer med funktionsnedsättning. 38 Bibliotekslagen är utformad som en ramlag som anger övergripande principer och riktlinjer för det offentligt finansierade biblioteksväsendet. Lagen ger skyldigheter för det allmänna att ge enskild tillgång till biblioteksverksamhet. Lagen är däremot inte utformad så att den ger den enskilde möjligheten att kräva en rättighet av ett visst slag. Däremot finns möjligheten att i enlighet med 10 kap. 8 kommunallagen (1991:900) begära laglighetsprövning av ett kommun- eller ett landstingsbeslut gällande biblioteksverksamheten. 39 Biblioteken är fortfarande den enda verksamhet inom det kommunala kulturområdet som är lagstadgat. I den tidigare refererade skriften från Kungliga Biblioteket ställs frågan om man skulle kunna förstärka personalens förmåga att använda dokumenten i syfte att öka bibliotekets handlingsmöjligheter, flytta fram bibliotekets position och utveckla verksamheterna. De biblioteksanställda skulle då kunna göra mer för att 36 Kungliga biblioteket (odat) Biblioteksplan Nybacka Schulz, Pamela (2013) Att hantera den dynamiska kontrasten mellan tradition och förnyelse. En studie av Projekt Kompetensen inom Regionbibliotek Stockholm, sid Kungliga biblioteket (odat) 39 Kungliga biblioteket (odat) 18

20 använda bibliotekslagen och biblioteksplanen för att positionera folkbiblioteket i lokalpolitiken och den kommunala organisationen. Nyckeln till detta, argumenterar Kungliga biblioteket, är att öka de biblioteksanställdas medvetenhet om styrdokumentens roll och möjligheter talets kultur och bibliotekspolitik I samband med 2010 års kulturpolitiska beslut påbörjades en administrativ kulturpolitisk reform som fortfarande pågår och som syftar till att ge regionerna större inflytande över den statligt finansierade kulturverksamheten. Detta har viktiga beröringspunkter också då regionen Örebro län understryker samverkan mellan kommunerna, kulturinstitutionerna, den ideella sektorn och det professionella kulturlivet. Kulturutvecklingen skall formas genom en gemensam plan mellan dessa aktörer. 41 Denna, den så kallade kultursamverkansmodellen, som började genomföras 2011, innebär en stor strukturell förändring med stora potentiella konsekvenser för såväl ansvarsfördelningen mellan olika politiska nivåer som för folkbibliotekens framtida finansiering. 42 Som en del i denna förändring har man inrättat Myndigheten för kulturanalys som ska utvärdera om kulturpolitiken når de mål som har satts upp gällande den offentligt finansierade kulturen. Man ska även komma med förslag på förändringar för att politiken ska nå målen. 43 Detta tillsamman med den regionala kultursamverkansmodellen som utgår från regionens kulturplaner skapar ett ny kulturpolitiskt flöde. Detta innebär att länsbiblioteken fokuserar mer på strategiskt arbete med starkare orientering mot lokalsamhället och kommunerna. Detta har beskrivits som att länsbiblioteken kommer att agera mer som en utvecklingsaktör och mindre som en kontrollinstans. 44 Biblioteken har ett eget utvecklingsområde i den nu gällande kulturplanen i Örebro län. Här ingår alla bibliotek, även skolbibliotek och institutionsanknutna bibliotek. De utvecklingsområden som omnämns är att minska den digitala klyftan, att stimulera barn och ungas läsning, att utveckla biblioteksregionen, att stödja utvecklingen av biblioteken som kulturhus och att stärka litteraturen som konstform. Den regionala biblioteksplanen har dessutom utmejslat fem 40 Kungliga biblioteket (odat) 41 Örebro läns landsting (2011) Det här vill vi utveckla tillsammans. Regional Kulturplan i Örebro län , sid 6 42 Johannisson, Jenny (2013) Från kulturpolitik till bibliotekspolitik? Folkbibliotek och kultursamverkansmodellen. sid Myndigheten inledde sin verksamhet i april Dess huvudsakliga uppgift är att, utifrån en bred ansats och med utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen utvärdera, analysera och redovisa effekter av föreslagna och genomförda åtgärder inom hela kulturområdet. Myndigheten ska också analysera hur olika tendenser och förändringar i samhället påverkar kulturlivet. Kulturdepartementet (2013) Pressmeddelande: Sverker Härd ny direktör på Myndigheten för kulturanalys, Nybacka Schulz (2013) sid

21 övergripande utvecklingsstrategier för länets bibliotek, där Karlskoga är en av de större: 1) Med medborgaren i centrum - folkbibliotek som garant för demokrati. 2) Stödja bibliotekens arbete för det livslånga lärandet. 3) Stödja bibliotekens utveckling som mötesplatser och arenor för kulturupplevelser. 4) Utveckla infrastrukturer för samverkan. 5) Utveckla metoder för folkbibliotekens arbete med lässtimulans. Dessa strategier styr politiska beslut som rör biblioteksutvecklingen på regional och lokal nivå hävdar den regionala kulturplanen. 45 Slutsatsen blir att de kommunalt drivna biblioteken i allt högre utsträckning påverkas av regionala politiska beslut och prioriteringar samtidigt som en statlig bibliotekspolitik i delvis ny skepnad alltmer framträder. 46 Vi närmar oss ett särskilt tydligare avgränsat bibliotekspolitikiskt område vilket också verkar innebära att biblioteksverksamheten kan komma att få ökad politisk uppmärksamhet i framtiden. Ett intressant politiskt utspel kring bibliotekens utvecklingsbehov gjorde Folkpartiet i Stockholmsregionen i maj Man antog ett tiopunktsprogram som tar avstamp i påståendet att folkbiblioteken blir allt färre och att utlåningen minskar samtidigt som läsförmågan sjunker och behovet av källkritik, förståelse för samhällelig mångfald och behovet av ett livslångt lärande ökar. Folkpartiet vänder sig emot entreprenadslösningar gällande driften då den riskerar att styra bort från kvalitet till kvantitet som enda mål då ersättningen utgår från antalet lånade böcker. Man belyser också viken av bibliotekens placering som ska vara centralt och vurmar för ökade öppettider. Även skolbiblioteken omnämns och man konstaterar att trots skolagens krav på tillgång till skolbibliotek för elever så har inte alla tillgång. Skolbiblioteken ska vara bemannade menar folkpartiet som refererar till detta krav i litteraturutredningen. Det krävs en målmedveten satsning på väcka läslust i tidiga åldrar och biblioteken ska särskilt värna att om att litteratur och läsning blir en naturlig del av barn och ungas vardag. 47 Folkpartiet är säkerligen inte ensamt bland de politiska partierna om att se på biblioteken som viktiga för prioriterade kulturpolitiska insatser. 45 Örebro läns landsting (2011) sid Frenander beskriver det som en smula ironiskt att staten, som i andra sammanhang överlämnar mer och mer makt och initiativ till andra aktörer, istället tycks bli alltmer aktiv och närvarande när det gäller bibliotekens utveckling. Frenander (2013) sid Folkpartiet (2013) Liberal bibliotekspolitik - tiostegsprogram för biblioteken, antaget av Kommunpolitiska rådet, Stockholms län

22 Tiopunktsprogrammet är ett tydligt tecken på ett större partipolitiskt intresse för biblioteksfrågorna. Kanske kan det ökande intresset för skolbibliotekens kvalitet också medföra att den politiska debatten i högre utsträckning kan komma att innesluta folkbiliotekens verksamhet och kvalitet. 48 Minskad läsförståelse Precis som kulturutredningen 1974 kompletterades av en litteraturutredning har 2009 års kulturutredning följts av en litteraturutredning. Det mest framträdande i diskussionen kring utredningens förslag har varit frågan om sjunkande läsförmåga bland unga. Det är framförallt stora skillnader mellan olika socioekonomiska grupper i befolkningen som betonas. Utredningen föreslog därför ett Läslyft för Sverige som dels riktade sig mot att öka läsfärdigheten och motivation i skolan och dels underströk behovet hos barn och unga att regelbundet ta del av både fack- och skönlitteratur. Skönlitteraturen ska vara en pedagogisk resurs i lärandet och samtliga elever borde ha tillgång till skolbibliotekarier konsteterar utredningen. 49 Behovet av läsfrämjande insatser för att förbättra ungas läsförståelse och öka lusten att läsa kan uppenbarligen inte betonas nog. 50 Här har folk- och skolbiblioteken en gemensam uppgift på lokalplanet. På det nationella planet har Kulturrådet initierad en Läsambassadör som reser runt i landet och medverkar på mässor, bokfestivaler, konferenser och andra offentliga arenor runt om i Sverige för att prata om läsning och litteratur för unga. 51 Läsambassadören Johanna Lindbäck besökte Karlskoga i november 2013 och deltog i medborgardialogen genom ett offentligt samtal om bibliotekets utveckling. Läsambassadören påpekade den stora betydelsen av att biblioteket är välkomnande och fungerar som en förlängning av ens eget vardagsrum. Det ska vara en plats att hänga på även för unga och det ska locka besökare som annars inte kommer, män i allmänhet och pappor i synnerhet. När föräldrarna inte läser signaleras att läsning inte behövs. När mobilen kom in gick läsandet ut noterades lite generaliserande vilket ringade in den nya teknikens påverkan på hur och vad man läser. Här lyftes också perspektivet på den minskade läsförståelsen bland unga som ett samhällsproblem som är betydligt mer omfattande än bara ett 48 Under bibliotekstinget i Eskilstuna genomfördes exempelvis ett samtal om biblioteket i samhällsbygget med inbjudan politiker från Riksdagens kulturutskott och regionerna. Där meddelade folkpartiets representant att partiet avsåg att införa krav på bibliotekarieutbildad personal vid skolbiblioteken i sitt partiprogram. Även vänsterpartiets representant underströk behovet av utbildade bibliotekarier i skolan. Med skolan innefattades också förskolan som numer har ett tydligare pedagogiskt uppdrag. 49 Litteraturutredningen (2012) Läsandets kultur slutbetänkande av litteraturutredningen SOU 2012:6 50 Kulturdepartementet (2012) Pressmeddelande: Litteraturutredningen föreslår läslyft för Sverige Läsambassadören (odaterad) Om läsambassadören 21

23 problem för den svenska skolan. Läsambassadörens besök breddade denna viktiga diskussion där även en del pedagogisk personal verksamma vid Karlskogas skolor deltog. Förhoppningar finns att detta kan vara ett embryo till fortsatt samverkan över förvaltningarnas gränser gällande ett brett läsfrämjande arbete i Karlskoga. 52 Alarmet om den minskande läsförståelsen riktar uppmärksamheten mot skolbiblioteken. Återkommande beskrivs de utvecklingsbehov som behövs och som av många kommuner eftersatts. Numer figurerar dessutom skobiblioteken i två lagar, skollagen och bibliotekslagen. I 2011 års nya skollag föreskrivs att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek samt understryker att ett skolbibliotek är en pedagogisk verksamhet och inte bara en samling böcker. Även den nya bibliotekslagen innehåller krav på skolbibliotek vilket innebär att biblioteksmyndigheten också har ett ansvar för detta. Lagen föreskriver alltså att den biblioteksplan som skall upprättas i varje kommun också skall inkludera skolbiblioteken. Detta innebär ett ökat tryck på skolorna att leva upp till ett ökat kvalitetskrav som också i högre utsträckning förstås utifrån bibliotekens och bibliotekariernas kompetens. Det är inte en helt orimlig gissning att också folkbiblioteken på ett eller annat sätt kommer att påverkas av ökade lagkrav och av den statliga myndigheten Kungliga bibliotekets ökade ansvar i skolbiblioteksfrågan. De skärpta lagskrivningarna kring skolbiblioteken kommer av att skolan många gånger inte tillräckligt prioriterat biblioteksverksamheten. Men i ljuset av den förändring som skett runt kultur där man i högre utsträckning betonar kulturämnenas betydelse för inlärning och språkutveckling kan man också förutse förändringar i prioriteringar gällande biblioteken. Precis som de pedagogiska landvinningarna som inryms i begreppet estetiska lärprocesser har breddat, moderniserat och kulturaliserat skolan kan man anta att biblioteken skulle kunna komma att uppvärderas. Kultur i skolan satsningen från statligt håll bör ses som en uppmaning till landets alla skolhuvudmän att använda sig av kulturskolornas kulturpedagogiska resurser. Därifrån är det inte helt orimligt att tolkade signaler kring de läsfrämjande insatserna skulle kunna innehålla en uppmaning att använda biblioteken eller utveckla skolbiblioteken kraftigt. Förståelsen av att bibliotekarierna är en unik pedagogisk resurs som bättre skulle kunna tas tillvara också inom för- grund- och gymnasieskolan kan bara öka. Kunskapsutvecklingen i skolan har under projekttiden präglat samhällsdebatten betydligt. Det fria skolvalets konsekvenser, segregation, minskade kunskapsresultat och försämring av likvärdigheten har återkommande 52 Karlskoga kommun (2014) Medborgardialog om bibliotekets utveckling Slutrapport. Rapport bibliotek 3.0 dnr /Stefan Backius 22

24 diskuterats. I december 2013 offentliggjordes PISA-undersökningen 53 där det konstaterades att Sverige under 2012 haft den sämsta resultatutvecklingen av alla OECD-länder gällande 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Man konstaterar stora skillnader mellan könen. Flickor presterar överlag bättre än pojkar. Störst är skillnaden i läsförståelse. Man konstaterar också att det framför allt är de lågpresterande eleverna som tappar mest när det gäller läsförståelse. Läget är allvarligt konstaterar Skolverkets generaldirektör och understryker att skolorna behöver långsiktiga förutsättningar för att förbättra kunskapsresultaten. 54 Även från Kulturrådet skickas signaler som uppfodrar till handling för att åstadkomma en förändring. Här betonas de socioekonomiska bakgrundsfaktorernas betydelse för situationen kring barnet samt för intresset och lusten till läsning. Kulturrådet konstaterar att deras uppdrag, precis som folkbibliotekens, handlar om att vi bidra till att utveckla metoder som ökar lusten kring läsningen på fritiden. Man måste läsa mycket för att bli bra på det. De som tycker det är kul blir också goda läsare. 55 Även från Svensk Biblioteksförening understryks sambandet mellan de kraftigt försämrade kunskapsresultaten och barns minskade tillgänglighet till bibliotek. Hälften av alla elever saknar bemannade skolbibliotek konstaterar man. Detta kräver satsningar. Man påpekar också folkbiblioteken i den nya bibliotekslagen har fått ett tydligt uppdrag att främja läsning och tillgång till litteratur med särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomars språkutveckling. De alarmerande resultaten visar på behov av bibliotekssatsningar. 56 * Sammanfattningsvis visar denna genomgång att bibliotekens mer än hundraåriga historia präglats av utbyggnad, ökad användning, starkare politisk legitimitet och ett bredare uppdrag. Biblioteksverksamheten har under de senaste hundra åren ständigt varit föremål för utvidgning och förhandling alltmer påverkade av den framväxande kulturpolitiken. I dag utgör folkbiblioteken den största ekonomiska satsningen inom kulturområdet i en majoritet av Sveriges kommuner PISA är en internationell kunskapsundersökning inom tre områden, matematik, läsförståelse och naturvetenskap. OECD-undersökning mäter 15-åringars kunskaper i dessa. I Sverige deltog nästan 4700 elever i PISA PISA består av ett prov, en elevenkät och en skolenkät. Totalt 65 länder, varav 34 OECD-länder deltar i PISA PISA har tidigare genomförts 2000, 2003, 2006 och Skolverket (2013) Kraftig försämring i PISA Pressmeddelande, Skolverket (2013) 55 Kulturrådet (odaterad) De svenska skolresultaten i PISA-undersökningen utvecklas sämst av alla OECD-länder 56 Svensk biblioteksförening (2013) PISA-resultat visar på behov av bibliotekssatsningar 57 Av statens, landstingens och kommunernas samlade utgifter för kulturverksamheten går 40 procent till folkbiblioteken. Johannisson (2013) Johannisson, Jenny (2013) Från kulturpolitik till bibliotekspolitik? Folkbibliotek och kultursamverkansmodellen. Styra eller stödja? Svensk folkbibliotekspolitik under hundra år, sid

25 Biblioteken har alltmer utmejslat sin givna plats i statens och kommunernas förvaltningsområde. Med tydligare institutionella regleringar, en framväxande kultur- och bibliotekspolitik samt en bibliotekslag och en nyinrättad statlig biblioteksmyndighet har biblioteken alltmer blivit en självklar del av den generella välfärden. Folkbiblioteken utgör kulturpolitikens hjärta i landets alla kommuner, nästan oavsett storlek. Senare tiders ökade fokus på bibliotekens viktiga samhällsfunktion har också ökat förhoppningar på verksamheten när samhälleliga problem identifierats, som exempelvis behovet av mötesplatser eller minskad läsförståelse. Den förändring som sker på det kulturpolitiska området bidrar till en otydligare framtidsbild samtidigt som en institutionell förändringsprocess medför förändrade möjligheter och ett ökat handlingsutrymme. Det finns all anledning att vidareutveckla biblioteken som viktiga kommunala kulturpolitiska satsningar med omvärldsförändrande ambitioner. Karlskoga Karlskoga är en kommun med framtidstro, redo att möta dagens och morgondagens utmaningar, ett samhälle där man vill bo, mötas och verka. Samhällets utveckling bygger på engagemang, delaktighet och samverkan. Kulturverksamheten är mångfacetterad och omfattar de sköna konsterna, kulturarvet och vårt sätt att leva. Genom en bred kulturverksamhet får invånarna tillgång till information och upplevelse samt redskap för att påverka både den egna situationen och samhället. Invånarna stimuleras även till fysisk aktivitet och görs medvetna om alla de möjligheter som kommunen och föreningslivet kan erbjuda. Den främsta anledningen till att kommunen satsar på kultur är övertygelsen om att den bidrar till personlig utveckling, skapar engagemang och därigenom stärker demokratin. Satsningen är ett led i att göra Karlskoga till en attraktiv kommun för både boende och besökare. För Karlskoga kommun gäller mottot människan i centrum. Kulturvision Karlskoga kommun. Reviderad Karlskoga kommuns kulturvision har funnits sedan Den gäller för alla nämnder och styrelse inom kommunen och är fastställd av kommunfullmäktige. Kultursatsningarna motiveras i visionen utifrån att engagemang skapas bland innevånarna vilket bidrar till personlig utveckling och en stärkt demokrati. Även kulturens betydelse för kommunens attraktivitet för nya och befintliga innevånare och företag lyfts liksom hur kulturverksamhetens offentliga rum skapar mänskliga mötesplatser för social gemenskap, utbyte och upplevelser. Biblioteket är en betydande del av Karlskogas satsning på kultur. Det råder 58 Karlskoga Kommun (2011) Kulturvision för Karlskoga. Tjänsteskrivelse KFN /Hans Lundell 24

26 utifrån kulturvisionen ingen tvekan om att Karlskoga är en kommun som inser vikten av kulturverksamheten och som är beredd att ytterligare utveckla detta. Samtidigt har staden själv identifierat betydande utmaningar gällande utflyttning och attraktivitet. Staden Karlskogas utmaningar Karlskoga är länets andra stad i storlek efter Örebro. Innevånarantalet är strax under vilket innebär en minskning med ca sedan höjdpunkten Detta innebär att Karlskoga tillhör toppskiktet i landet bland de kommuner som tappat flest innevånare nominellt sedan 1970-talet. Karlskogas historia präglas i högsta grad av Bofors historia och utveckling. Från anläggandet av stångjärnshammare vid mitten av 1600-talet som växte till ett järnbruk utvecklades Bofors under senare delen av 1800-talet och 1900-talet till att bli en världsledande leverantör av kvalitetsstål, försvarsmateriel, kemi och läkemedelsprodukter med hela världen som marknad. Senare tiders omstruktureringar i näringslivet har resulterat i en mängd olika företag kopplade till globala ägarstrukturer men fortfarande härstammande från Bofors och bruksorten Karlskoga. Samtidigt har samtidens flyttmönster och den geografiska polariseringen mot storstäderna bidragit till en betydande utflyttning. Trots stor utflyttning är Karlskoga fortfarande en relativt stor ort jämfört med Örebro läns övriga industriorter som också drabbats av kraftig befolkningsminskning. Karlskoga ligger till största delen också i Värmland rent geografiskt vilket ibland innebär ett slags identitetsmässigt och administrativa mellanläge. Vidare är det en industristad med relativt hög utbildningsnivå och epitetet ingenjörstät stad spelar en viktig roll i självbilden. Även en kulturstadsidentitet är påtaglig, en identitet som utgår från framförallt ett rikt musikliv och en välkänd kulturskola. Den betydande minskningen av antalet innevånare som är ett resultat av varsel i teknikindustrin, urbanisering och en nationell geografisk polarisering har gjort kommunens framtidsscenario aktuell. Karlskoga har, precis som många andra svenska kommuner, arbetat med att formulera och förankra en övergripande kommunal framtidsvision, Vision Här understryks betydelsen av ett medvetet strategiskt arbete med att stärka kommunens attraktivitet och skapa en tydligare kommunal identitet. En framgångsrik kommun definieras som en kommun där fler vill bo och där fler företag vill etablera sig och expandera. 59 Centralt för utvecklingsstrategin är betoningen av behovet av att utveckla evenemangs- och besöksstaden Karlskoga med motorsport, idrott, kultur- och 59 Karlskoga kommun (2009) Vision 2020, KF 16 KS , Fastställd av kommunfullmäktige

27 föreningsliv. Detta kommer att göra Karlskoga till en plats där man vill bo, mötas och verka - allt enligt visionen. 60 Med signalord som "Livskraftigt", "Dynamiskt", "Förnyelse", "Centrala", "Sjönära", "Utbildning" och Samverkan" ringas ortens övergripande framtidsvision in. Rent konkret tänker man sig att kommunen skall behålla sitt befolkningsunderlag på cirka innevånare i decennier framöver. 61 Man tänker sig alltså att den inte ska öka, men heller inte minska ytterligare. Som ett förarbete till denna vision gjordes en framtidsanalys som brukar benämnas Karlskogarapporten. 62 Där framkom en bild av att kommunen bättre har lyckats behålla sin attraktivitet som arbetsort än som boendeort. Man tappar främst högutbildade innevånare. Karlskogarapporten förordar riktade satsningar på boendemiljöer, ett fortsatt utvecklande av Campus Alfred Nobel och fortsatt erkännande av "teknikstaden" men med reservationen att man inte strävar efter att bli en mer renodlad produktionsort. Vidare omnämns mer generella attitydsorienterande utvecklingsområden som viktiga för kommunens utveckling. Här anses prestigelöshet och samarbetsanda mellan olika sektorer, decentraliserat initiativtagande, oortodoxt tänkande och stärkt interaktion med kommuner i närområdet vara utvecklingsfaktorer. Det är påtagligt att rapporten utgår från teknikföretagens perspektiv. Man söker efter något nytt men formulerar sig i väl kända och upptrampade spår där tekniksektorn och den materiella produktionen utgör norm. 63 Att behålla befolkningsunderlaget på personer är en betydande utmaning som lätt kan underskattas. Den ökade utflyttningen, som en följd av allt starkare internationella och nationella urbaniseringstendenser tillsammans med den statliga arbetsmarknads- och utbildningspolitiken som strävar efter att göra arbetskraften mera flyttbar, understryker detta. Polariseringen mellan landets storstadsregioner och övriga mellanstora och mindre kommuner ökar alltjämt. Industriorter som Karlskoga brukar definieras som förlorare medan landets residensstäder och storstäderna, alla med ett större kultur- och utbildningsutbud, brukar förstås som "vinnare" med vår tids konkurrenspräglade språkbruk. Detta illustreras av att innevånarantalet i Karlskoga sjunkit ytterligare sedan visionen antogs och nyligen spreds nyheten om relativt stora varsel inom den teknikbaserade näringslivssektorn. Karlskogarapporten och Vision 2020 understryker samfällt att befolkningsutvecklingen är en central fråga för kommunens utveckling men hur utflyttningen skall motverkas beskrivs betydligt 60 Karlskoga kommun (2009), sid Karlskoga kommun (2009) 61 Karlskoga kommun (2009) 62 Karlskoga kommun (Odaterad) Karlskoga med sikte på 2020, SWECO Eurofutures Sustainable engineering and design. KS Karlskoga kommun (Odaterad) 26

28 vagare. Det behövs ytterligare perspektiv och kanske andra verktyg för att utveckla Karlskogas attraktivitet. Karlskoga, liksom övriga industriorter som växte fram i Sverige under 1900-talet har alltid präglats av inflyttning. Efterkrigstidens arbetskraftsinvandring från våra grannländer har idag breddats av nya invånare som många har sin bakgrund och identitet i utomeuropeiska länder och kulturer. Inflyttning har alltid varit en avgörande resurs för stadens framväxt och utveckling. Karlskoga har allt att vinna på att bejaka samhällets mångfald och möta alla stadens innevånare utifrån allas självklara rätt till sin egen identitet och självbild. Alla innevånares tidigare erfarenheter och kulturuttryck är därför också viktiga att möta i biblioteksverksamheten. Karlskoga är också ett finskt förvaltningsområde. Det innebär att sverigefinländare i kommunen ska stöttas när det gäller till exempel möjligheter att tala finska, att behålla och utveckla sin kultur samt att ha inflytande i frågor som berör dem. Ungefär 12 procent av kommunens innevånare berörs av detta vilket visar att detta är en viktig målgrupp. Även andra språkgrupper som inte omfattats av förvaltningsområdet har liknande behov. Det finns ingen tydlig bild av storleken på eller behoven hos de olika språkgrupperna. Upplevelsestaden Karlskoga Det finns många nationella och internationella erfarenheter av revitalisering av industriorter. Upplevelseindustrin är ett begrepp som ofta använts där nya näringar ofta kopplade till kulturverksamhet, turism och medieproduktion växt fram. Det har också påpekats att ekonomisk tillväxt kopplade till kultur- och upplevelsesatsningar utgår från skapandet av toleranta och kreativa miljöer för innevånarna. 64 Det verkar som Bergslagens industriorter har erbjudit specifika förutsättningar för möjligheter att förankra upplevelsesatsningar i lokalsamhället. 65 Flera kommuners och regioners attraktivitet har till stor del förståtts utifrån dessa perspektiv och även i Karlskoga finns tecken på förhoppningar om en utveckling mot en slags upplevelsestad. Om nu kommunen bättre lyckats behålla sin attraktivitet som arbetsort än som boendeort så kanske det inte i första hand är skapande av arbetstillfällen som bör prioriteras. Karlskoga skulle behöva prioritera några satsningar som signalerar utveckling, bildning och livskvalitet. Utgångspunkten bör vara vad som lockar den grupp som beskrivs i Karlskogarapporten som prioriterad, hemvändande 64 Här finns en stor flora av litteratur och erfarenheter. Många utgår från ett slags klasstänkande med kulturekonomiska aspekter. Florida, Richard, (2006) Den kreativa klassens framväxt, Daidalos 65 Jakobsson, Max (2009) Från industrier till upplevelser. En studie av symbolisk och materiell omvandling i Bergslagen, Örebro Studies in human Geography 3 27

29 ungdomar med universitetsutbildning och nya innevånare med högre akademiskt utbildning. Utvecklingsstrategin betonar ett behov av att skapa en tydligare kommunal identitet. Attraktiviteten för evenemangs- och besöksstaden Karlskoga ska ökas genom satsningar på motorsport, idrott, kultur- och föreningsliv. 66 Här föreslås också en central prioritering att främja sociala kontakter, samvaro och en känsla av tillhörighet bland innevånarna. Om bilden av Karlskoga ska vara en plats där man vill bo, mötas och verka riktas fokus mot biblioteket och en utveckling av dess roll som nav i det lokala kulturutbudet. Karlskoga bibliotek Den tidigare utvecklingen vid Karlskoga bibliotek har kopplingar till de omvärldsförändringar som skissats ovan. Bibliotekets moderna historia kan sägas börja oktober 1974, då man flyttade till nuvarande, centralt placerade lokaler vid Alfred Nobels torg. Den verksamhet som bedrevs var till en början tämligen traditionell, ett huvudbibliotek, två filialer, boken kommer, arbetsplatsbibliotek och Bio 16. Som framgår ovan förändrades utbud och organisation över tid. Arbetsplatsbiblioteken och filialerna lades ner i början av 1990-talet och resurser koncentrerades till huvudbiblioteket. Bibliotekets uppdrag förändrades något över tid. Konsumentrådgivningen och klimat- och energirådgivningen flyttades till biblioteket Några år senare följdes de av budget- och skuldrådgivning. De tre utgjorde i och med det en verksamhet som fick samlingsbegreppet Rådgivarna. Från den 1 januari 2014 utgör biblioteket en av tre avdelningar inom kultur- och föreningsnämndens ansvarsområde och har fått ett utökat uppdrag. Det vidgade uppdraget innebär att en helt ny sektion har tillkommit. I den återfinns ansvar för muséer; kommunarkiv och folkrörelsearkiv; Rådgivarna; förvaltningsövergripande information, kansli och kvalitetsfrågor. Biblioteket är i och med detta i praktiken en ABM-avdelning eftersom den omfattar arkiv, bibliotek och museer. 66 Karlskoga kommun (2009) 28

30 Karlskoga bibliotek har under åren fått en rad utmärkelser uppmärksammades man som Årets bibliotek av DIK-förbundet, erhöll en av bibliotekets medarbetare Rabén & Sjögrens utmärkelse Årets barnbibliotekarie, utdelade LL-stiftelsen Det lätta priset till Karlskoga bibliotek, 69 och 2009 delade Talboks- och punktskriftsbiblioteket ut utmärkelsen Årets DAISY-bibliotek. 70 Dessutom utsåg fackförbundet SKTF Karlskoga kommun till Årets Kulturkommun Detta har varit viktiga signaler som uppmuntrat kvalitetsförbättringar och utvecklingsarbete. Det har också skapat en förväntanshorisont i organisationen som inbegriper målsättningarna som att vara en av Sveriges mest attraktiva och framgångsrika bibliotek. Skolbibliotek Karlskoga bibliotek har sedan ett par år tillbaka arbetat i nära anslutning till kommunens skolbibliotek. Detta arbete har pågått under lång tid och intensifierades efter att biblioteket 2005 initierat en kartläggning av Karlskoga kommuns skolbibliotek. Denna presenterades för barn- och utbildningsnämnden och kultur- och föreningsnämnden under Året efter fick barn- och utbildningsförvaltningen tillsammans med kultur- och föreningsförvaltningen i 67 Juryns motivering löd: "Karlskoga stadsbibliotek är ett generöst bibliotek med en vital verksamhet som är väl förankrad i kommunen och har ett utpräglat brukarperspektiv i verksamheten. Med väl tilltagna öppettider, en väl utvecklad verksamhet för grupper som ungdomar, invandrare och arbetslösa och en medveten satsning på personalens kompetensutveckling." 68 Motivering: "Med sin intensiva livsglädje, sitt starka engagemang och sin orubbliga envishet har Wiviann Wilhelmsson kämpat för barnens rätt till kunskap och upplevelser i en tid när allt kyligare ekonomiska vindar har svept över landet. Genom åren har en kvalitativ utveckling skett inom barnverksamheten i Karlskoga; stort kulturanslag, omfattande programverksamhet, väl besökta barnkulturveckor." Några år senare fick Maria Törnfeldt, som arbetat många år i Karlskoga men som precis hade slutat sin tjänst på Karlskoga bibliotek, samma utmärkelse. 69 Det Lätta Priset tilldelas den som gjort förtjänstfulla insatser för att öka begripligheten inom något område. Det kan gälla insatser i text, bild, tal, film, programverksamhet med mera, men det kan också gälla beslut som fattas för att öka begripligheten. Juryns motivering löd: "Karlskoga bibliotek har arbetar länge och väl med lättläst och därigenom blivit en föregångare för andra bibliotek. Där presenteras böcker, tidningar och andra medier på ett lätt och lockande sätt. Personalen uppmuntrar aktivt besökarna till läsning. Detta gör Karlskoga Bibliotek till ett bibliotek för alla." 70 För det aktiva arbetet med att sprida DAISY till personer som behöver talböcker genom att skapa en användarvänlig och tillgänglig miljö på biblioteket samt för en personal med hög medvetenhet. Juryns motivering var: "Biblioteket har med lyhördhet och känsla för användarnas behov och önskemål framgångsrikt utvecklat och integrerat tillgängligheten för DAISY-läsare i alla åldrar. Med en självklar och stark lokal förankring visar biblioteket genom DAISY-teknikens utveckling läsarna vägen till litteraturens mångfald." 71 Juryns motivering löd: Kultur och innovation är Karlskogas vision om ett samhälle där människans livslust, engagemang och kreativitet står i centrum. De sköna konsterna och kulturarvet är basen för en medveten och långsiktig kulturverksamhet som skapar närhet till medborgarna. Kommunens öppna attityd till samverkan med institutioner, professionella kulturutövare, amatörer, folkbildare och kulturföreningar skapar många mötesplatser för kommuninvånarna. Biblioteket är kommunens vardagsrum och kulturskolan navet för musiklivet. Kommunen visar upp en modell som leder till kulturell vitalitet som kvalificerar Karlskoga för utmärkelsen Årets Kulturkommun

31 uppdrag att arbeta utvecklande med skolbiblioteksverksamheten. Detta ledde till att en grundskolebibliotekarie anställdes på heltid i mars 2008, vilken fick i uppdrag att utveckla grundskolornas bibliotek antogs en verksamhetsplan för skolbiblioteken som sträckte sig från förskolan till årskurs nio. Den gällde fram till och med Under 2013 bytte grundskolebibliotekarien arbetsuppgifter och tjänsten återbesattes inte inför 2014 på grund av ett sparbeting. Detta innebär att grundskolan för tillfället saknar utbildade bibliotekarier. Folkbiblioteket har fortfarande en biblioteksassistent som arbetar 20 timmar i veckan på skolbibliotekscentralen med att sköta bibliotekssystemet och lägga in nya medier i katalogen. Skolbiblioteken är enbart öppna när inte lärarbibliotekarien är där någon eller några timmar i veckan eller när läraren går dit med sin klass. Det enda undantaget är Bregårdskolan som har sitt bibliotek öppet och tillgängligt för sina elever hela skoldagen. Skolbiblioteken sköts av lärare eller annan personal och på två av högstadieskolorna är lärarna bibliotekspedagoger. Skolbibliotekens bokanslag varierar, likaså hur många timmar de ansvariga har fått avsatt i sin tjänst för att sköta skolbiblioteken. Folkbiblioteket samarbetar med skolan idag endast i begränsad omfattning exempelvis skolbibliotekcentralen, vissa läsprojekt samt författarbesök. Brukarundersökningar Brukarundersökningarna är ett led ett ständigt pågående förbättrings- och utvecklingsarbete för att strukturerat och regelbundet samla in besökarnas åsikter och synpunkter om bibliotekets service och utbud. Brukarundersökningar via enkäter är idag den enda metod som regelbundet används i Karlskoga biblioteks brukar- och medborgardialog. Detta har gjorts sedan 2006 under en eller ett par veckor på senhösten. Här kan biblioteksbesökarna berätta vad de tycker om biblioteket utifrån på förhand formulerade frågeställningar. De har enbart vänt sig till användare och delats ut i bibliotekets lokaler av den tjänstgörande personalen. Man kan konstatera att det är övervägande positiva svar och nöjda besökare såväl med utbud som med service och kunnighet på biblioteket. Att formulera frågor till en enkät är inte helt enkelt. Framför allt inte när målgruppen är så komplex och varierande som biblioteksbesökarna är. Möjligheterna har dock blivit större på senare år att formulera frågor själva anpassade till vårt bibliotek. Dock är det fortfarande problematiskt med de kommungemensamma frågorna som skall ställas men som tar fokus från bibliotekets service och utbud Nyligen bytte biblioteket det system som man utarbetar brukarundersökningarna utifrån. Systemet som användes till och med 2009 hette "Kvalitetsmetoden Boken" från Compile Solution Sverige AB. Fördelen med detta var att jämförelse med andra anslutna bibliotek i 30

32 En viktigt utvecklingsfråga gällande brukar- och medborgardialoger är hur vi möter upp de som inte kommer till biblioteket eller de som slutat komma till biblioteket. Risken är överhängande att det endast de som från början har en positiv inställning till verksamheten som utgör frågeunderlaget. De med förbättringssynpunkter kommer inte till tals i lämplig ytsträckning. Likaså handlar bibliotekspersonalens arbete dessutom om att erbjuda det som besökarna inte visse att de ville ha. Att hantera dessa utvecklingsfrågor inom ramen för arbetet med enkätbaserade brukarundersökningar med på förhand formulerade svarsalternativ låter sig nog inte göras. * Sammanfattningsvis kan vi se att Karlskoga kommuns utvecklingsstrategiska arbete inkluderar både en kulturvision och en övergripande kommunvison som behandlar stadens attraktivitet för innevånare och näringsliv. Dessa är formulerade utifrån identifierade utmaningar gällande utflyttning, tillväxt och behovet av medborgerligt engagemang. Här finns ett viktigt arbete att göra genom att i ge kulturvisionen en mer framträdande position i det övergripande perspektivet. Kultursatsningar är nära kopplade till städers attraktivitet. Karlskoga bibliotek har också behandlats här, först utifrån utvecklingen sedan 1970-talet med organisatoriska förändringar och utmärkelser. Föryngringar kring samarbetet med skolbiblioteken visar på behovet av förbättrade insatser. Dagens arbete med brukarundersökningarna visar också att det här finns en viktig utvecklingsfråga där en viktig utgångspunkt bör vara hur man ska nå de grupper som idag inte använder biblioteket. Sverige kunde göras. Från 2010 används enkätverktyget Business Intelligence som Karlskoga kommun köpt in för att använda kommunövergripande utifrån SKLs nöjd-kund-index och från 2011 har nuvarande verktyg Netigate används av biblioteket och även resten av kommunen. 31

33 Biblioteken och "det nya" Biblioteken måste hänga med i medieutvecklingen, annars kommer de att hamna i historiens bakvatten. Så lyder ett antagande som finns ständigt närvarande när bibliotekens framtid diskuteras. [...]Biblioteken har del i att forma den digitala medieutvecklingen, även när de ängsligt följer de senaste trenderna. För att deltagandet ska vara aktivt behöver biblioteken formulera egna visioner. Fleischer, Rasmus (2011) Biblioteket sid 24, 42 Biblioteken är ofta föremål för uppfattningar att de måste förändras. Men till vad? Vi har noterat bibliotekens stora legitimitet som offentliga institutioner och att de brukar ses som en omistlig del av den lokala kulturpolitiken. Man är nöjd med verksamheten men den behöver likväl förändras. Förändringstrycket, ofta formulerat som en idé eller en önskan om förändringar eller utvidgning i verksamhet och utbud, skapar ibland en ängslan och osäkerhet. Vi kan samtidigt se framför oss en medie- och kommunikationsutveckling som skapat en stor mängd globala livsstilar och handlingsmönster som man kan välja att identifiera sig med. Vår tids flyktiga tidsanda uppmuntrar snabba byten mellan intressen. Idag har vi också att hantera ett mer diversifierat samhälle framförallt präglat av större ekonomiska klyftor och betydligt bredare etniska och kulturella livserfarenheter och referensramar. Biblioteken måste positionera sig utifrån samhällsförändringarna. Detta avsnitt syftar till en fördjupning kring detta. Boken och medierna Det påstås ofta att biblioteken står inför en digital revolution men det talas sällan om vad den innehåller. Ofta tas för givet att det är den framväxande digitaliseringen och det webbaserade informations och medieflödet som utgör revolutionen. Från att boken har varit det allomfattande mediet blickar vi nu ut över ett svåröverskådligt och ständigt föränderligt medielandskap där nya behov, interaktivitet och specialisering framträder allt tydligare. Detta beskrivs av initierade som en förändring vars omfattning vi inte sett sedan tryckpressens tillkomst på 1400-talet. Joachim Hansson, professor i biblioteksoch informationsvetenskap, beskriver det han kallas för det "Digitala biblioteket" som en helt ny biblioteksform, jämförbart med folkbiblioteket som växte fram och formades under 1900-talet. Samtidigt är det vanskligt att se vad exakt ett digitalt bibliotek verkligen är. Det är inte en bibliotekstyp som kan avgränsas institutionellt eller ekonomiskt, konstaterar han, utan det växer till successivt i alla nu existerande bibliotek. 73 Otvivelaktigt har vi under senare decennier sett en medieutveckling med många nya digitala dokumentformer som påverkat biblioteken betydligt. Utbudet har förändrats från enbart böcker till att omfatta även LP-skivor, videofilmer och 73 Hansson (2012) sid

34 talböcker och sedan även ljudböcker, CD-skivor och DVD-filmer samt e-böcker, TV- spel och strömmande musikfiler. Tidningar och tidskrifter digitaliseras samtidigt som smarta telefoner och läsplattor får allt fler användare. Parallellt har webben utvecklats som en informationskälla med sökmotorer som till vissa delar utmanat relationen mellan personalen och besökarna och kanske förändrat synen på biblioteket som informationssökningsresurs. De sociala medierna funktion som mötesplatser har också på senare tid ökat stort i betydelse. Genom strömmande musiktjänster har prenumeranten tillgång till betydligt större musikutbud än som tidigare erbjöds i bibliotekens LP och CD avdelningar. Musikbranschens förändrade distributionsformer har i grunden försvagat de fysiska skivornas ställning och fört frågorna om tillgänglighet och upphovsrätt långt fram i den offentliga debatten. Ett likande skifte menar många att även böckerna, som av tradition stått i centrum för bibliotekens verksamhet, samt bokdistributionen står inför. 74 En av de mest diskuterade frågorna i biblioteksbranschen just nu är konsekvenserna av E-böckerna. Den senare tidens digitala utveckling har gjort det betydligt svårare att definiera vad en bok egentligen är. E-böckerna är ett exempel på att en bok inte längre kan definieras som en inbunden publikation med pärmar utgiven av ett förlag. Men vad är den då istället? Skillnaden på en text i en e-bok och en text på en hemsida suddas nästan ut. Från bibliotekens perspektiv handlar e-boksfrågan om hur utlåning och urval ska gå till. Bibliotekens inköpsrutiner har premierat böcker med ISBN nummer, och att den listas i bokhandelskataloger. Med e-böckernas inträde står förlagen i högre utsträckning för urval och exponering. Sedan ligger också oklarheter gentemot förlagen som handlar om betalning och tillgång. Eftersom biblioteken i dagsläget betalar en summa till förlagen varje gång någon lånar en e-bok kan utgifterna skjuta i höjden och blir svåra att budgetera. De stora förlagen kan i dagsläget diktera villkoren med en prisutvecklig som är högre än samhället i övrigt. Man har under lång tids efterlyst en central överenskommelse mellan biblioteken och förlagen men detta har lyst med sin frånvaro. 75 Historikern och debattören Rasmus Fleischer, som ofta och gärna diskuterar konsekvenser och scenarier i anslutning till mediernas digitalisering, påpekar att bokbranschen på senare år översvämmats av elektroniska boktitlar som i traditionell boklig mening inte existerar. De har visserligen ett ISBN nummer men många gånger mer kan betraktats som spam eftersom innehållet genereras av robotar och innehåller texter som kopierats från nätet. Boken sammanställs och trycks sedan via "Print on demand"-tekniken först när den beställs. Om en bok inte längre definieras som en bok utifrån sin materiella form kan ju vilken text som helst vara en bok. Samtidigt kan man inte utgå från att självpublicering, 74 Fleischer, Rasmus (2011a) Boken 75 Fleischer (2011a) 33

35 näthandlare eller robotförlag per automatik betyder böcker av låg eller obefintlig kvalitet. Dessutom finns idag en mängd olika klassiker vars digitaliserade versioner inte heller är tillgängliga som e-böcker och ofta då inte tillhandahålls av biblioteken. Bibliotekspersonalen har att manövrera mellan låntagarnas önskemål på hundratusentals titlar och en begränsad inköpsbudget. 76 Vidare påpekar Fleischer hur bibliotekens nuvarande tillhandahållande av e- böcker förutsätter att låntagarna utöver sitt lånekort godkänner licensvillkor från multinationella medie- och programvaruföretag. I dessa ingår exempelvis förbud för personer under 13 år att registrera sig. Även det faktum att programvaruföretagen registrerar vilka böcker som läses och hur de läses är ett betydande problem eftersom biblioteksanvändarens läsvanor blir registrerade i databaser. 77 Detta går tvärs emot bibliotekens strävan efter integritet och anonymitet för låntagarna. Biblioteken frånsäger sig också det egna ansvaret för urval, där politiska överväganden, kvalitet eller bildningsmotiv ofta spelat en viktig roll. Ju större utbudet blir desto mer tidskrävande och kostsamt - men även värdefullt och engagerande - blir bibliotekets urvalsarbete. 78 Allt står på spel när bokbegreppet omförhandlas menar Fleischer. Det handlar om makten över vad som är tillgängligt och sökbart i katalogerna, makt över vad som sparas i arkiven och makt att kartlägga människors läsvanor. 79 Det finns flera paradoxer inneboende i e-boksfrågan som visar ett exempel på den ökade komplexiteten som biblioteken har att manövrera i. Men fastän allting nästan kan framstå som en bok genom att skapa en pdf för en läsplatta så kommer boken sannolikt att spela en fortsatt viktig roll i framtiden. Men insikten om att ett ständigt föränderligt medielandskap understryks. E-boken gör också att gränsdragningen blir otydligare, och kanske även oväsentligare, mot andra medieformer. Från samlingar till samtal Biblioteken har under en tid nu haft att förhålla sig till det digitala. Jens Thorhauge, tidigare direktör på danska Kulturstyrelsen, menar att detta skett i tre faser. 80 Först under 1980-talet handlade det om att biblioteken datoriserades när kortkatalogerna försvann och när digitala bibliografiska databaser började 76 Fleischer, (2011a) 77 Fleischer, Rasmus (2011b) Biblioteket, sid Fleischer, (2011b) sid Fleischer, (2011a) sid Han formulerar här en tredelad historieskrivning, precis som i projektuppdraget Bibliotek 3.0 även om tidsperspektivet är kortare, med syftet att tydliggöra att betydande förändringar skett. Thorhauge, Jens (2010) Agenda for the new library. Towards the knowledge society: Three waves of change in the modern library. Nordic public libraries 2.0. Danish Agency for Libraries and Media. 34

36 användas. Under 1990-talet inträdde den andra fasen där genombrottet för Internet gjorde att biblioteken på ett nytt sätt började hantera digitala medier. Tillgången för besökarna/utvecklade nya tjänster där besökarna fick tillgång till elektroniska tidningar och tidskrifter samt webbtjänster som support, webbportaler med mera. Den tredje fasen, menar han, är vi precis i början av. Framväxandet av sociala medier vars länkande, rangordnande och värderande förebådar ett helt nytt informations- och medielandskap vilket tydligt visar att bibliotekens tidigare monopol på systematiserad tillgång till information och kunskap har brutits. En ny relation är på väg att uppstå mellan tillhandahållaren av information och användaren där användaren värderar materialet och ibland själv bidrar till informationsskapandet genom exempelvis Wikipedia. 81 Även om det funnits tendenser till att man faller tillbaka i den traditionella relationen där verksamheten består av att låna ut fysiska artefakter så menar Thorhauge att de två första faserna hanterades relativt bra av biblioteken. Tendensen i Norden är att fler och fler använder det fysiska biblioteket men inte alltid för att låna. Samtidigt växer användandet av web service och digitala lån. Utöver detta finns ytterligare en förändring som kanske går djupare. Globalisering och ändrade produktionsvillkor har ökat trycket på medborgarna att vara flexibla och innovativa. Forskning och ett livslångt lärande upplevs nödvändigt, både ur ett individuellt perspektiv som ur ett samhälleligt. Trycket på medborgarnas förmåga att utvecklas och kompetensförändras framförallt för de yngre generationerna skapar behov av att använda biblioteken för att navigera i informationslandskapet. Samtidigt finns det fortfarande ett stort behov av traditionella bibliotekstjänster. Den klyfta som finns mellan dem som har tillgång till det nya informationslandskapet och dem som inte har det har man inte till fullo insett konsekvenserna av, menar Thorhauge. Problemet är stort och vi ser en så kallad digitalt klyfta växa fram som förstärks av migration och den ökande etniska och kulturella mångfalden. 82 Thorhauge avslutar sitt resonemang med att definiera tre framtida utmaningar för biblioteken sett ur ett nordiskt perspektiv. Det första är att anpassa bibliotekets serviceutbud till vardagen för medborgarna. Det nås genom hög kvalitet på utbudet, e-utbud på en dygnet runt basis. Nedladdningar ska fungera på smarta mobiler och olika typer av plattor som används idag. Speciellt de yngre som vill testa nya saker ska finna tillfredställelse i bibliotekens utbud. Den andra utmaningen handlar om att skapa förutsättningar och inspiration både i det fysiska och i det digitala rummet. Han beskriver det ungefär som att gå från bokdepå till ett lokalsamhällets kulturhus där också sociala och kulturella möten skapar livslånga bildningserfarenheter. Biblioteket som en arena för demokrati förverkligas genom debatter och aktiviteter. Den tredje utmaningen är 81 Thorhauge (2010) 82 Thorhauge (2010) 35

37 att nå ut med ett budskap att bibliotekets utbud är angeläget för hela befolkningen. Här handlar det om att skapa partnerskap med icke användarna genom att utgå från en behovsanalys för att sedan hitta ett systematiskt arbetsätt som inte bygger på att kommunikationen uppstår av en tillfällighet. Biblioteken behöver vara mer proaktiva för att erbjuda specifika saker för specifika grupper och att erbjuda utbudet där människorna befinner sig, oavsett om det är på jobbet, på nätet eller i offentliga lokaler och sammanhang. 83 Genom att beskriva dessa faser av förändring tydliggörs vissa av de framtidsutmaningar som biblioteken står inför. Kompetens När biblioteken möter det nya omprövas också bibliotekens innehåll och arbetssätt. Detta sätter fokus på personalens kompetens. I en studie av folkbibliotekariernas profession påpekas ett viktigt perspektiv nämligen att bibliotekarieyrket länge hade karaktären av deltidssysselsättning och ett kall. 84 Det är lätt att se framför sig en slags missionärsanda där läsning och bildning förmedlades som en humanistisk och medmänniskoutvecklande handling som står i bjärt kontrast till dagens teknikförändringar. Den enskilde kvinnliga bibliotekariens kompetens å ena sidan och en framrusande manligt kodad teknisk utveckling å den andra. Men det är såklart en alldeles för enkel motsättning och därmed en fördunklande dikotomi. Teknikförändringar har funnits och alltid knutits till kompetensförändringar. Ett tidigt exempel i professionsstudien är det öppna hyllsystemet som var en stor förändring för biblioteksrummets utformning i början av 1900-talet. Relationen till besökarna påverkades grundligt då de nu fick känslan av att välja själva. Även bokbusarna som startade i Sverige i slutet av 1940-talet var en teknikförändring som påverkade professionen. Men det är datorns intåg med början under 1970-talet som beskrivs som att de förändrade arbetsrutinerna rejält för förvärv, informationssökning, katalogisering och utlåningskontroll. I början av 1980-talet fördes dessutom en livlig debatt där denna utvecklig ställdes mot läsning och böcker. En debatt som man än idag kan se spår av när vår tids minskade läsförståelse diskuteras. Men det var först på 1990-talet som datoriseringen nådde användarna i hög utsträckning då Internet och sedermera utvecklandet av sökmotorer och de sociala medierna uppstod. Här öppnades en helt ny arena för biblioteken att verka på. Jämfört med farhågorna för bokens överlevnad på 1980-talet diskuterades nu frågan om biblioteken i dess fysiska form överhuvudtaget hade någon framtid. Men både boken och biblioteken 83 Thorhauge (2010) 84 Kanske är Valfrid Palmgren, den mytomspunna kvinnliga bibliotekarien från förra seklets början som brukar tillskrivas den som förespråkade amerikanska idéer som public libraries med öppna hyllor, sinnebilden för detta? Lindberg, Jenny (2012) Professionen tar form - teknik och genus i fokus Styra eller stödja? Svensk folkbibliotekspolitik under hundra år. sid 217,

38 överlevde! Den viktiga förändringen ur ett kompetensperspektiv var att framförallt webben innebar en revolution för förutsättningarna för bibliotekariernas arbete. 85 Bibliotekariernas förhållande till de nya tekniska redskapen är komplext. Detta har också präglats av ett teknikdeterministiskt synsätt det studien kallar tåget går logiken. Denna innebär en känsla av det gäller att hänga på utvecklingen annars blir man efter, vilket bör förstås som en slags maktlöshet som bidrar till känslan av ängslighet och osäkerhet. 86 Biblioteksprofessionen har också en stark könskodning. Studien påpekar att bibliotekarieyrket under 1900-talet och fick karaktär av kvinnoyrke. Under de första decennierna utgjorde den manliga bibliotekarien normen, bibliotekarien beskrevs exempelvis som en man i en folkbibliotekshistorik på 1930-talet. Männen hade oftast den högsta utbildningen och besatte de högst beslutande positionerna vid folkbiblioteken. Dessutom utgjorde män den viktigaste målgruppen. Under 1960-talet hade utbildningsnivån inom professionen höjts för att normaliseras vid kandidat- och magisternivå och då hade kvinnorna blivit branschens ryggrad. Så är det fortfarande idag var 83 procent av folkbibliotekarierna kvinnor medan endast 17 procent män. Bland biblioteksassistenterna är kvinnodominansen ännu högre än bland bibliotekarierna. 87 Men normer kring manligt och kvinnligt är fortfarande problematiska menar Jenny Lindberg vid bibliotekshögskolan i Borås. Hon refererar till amerikanska undersökningar som menar att det så sent som vid millennieskiftet var svårt att som manlig ambitiös barnbibliotekarie bli tagen på fullt allvar av sin omgivning. Samtidigt visar hon att det fortfarande nästan var uteslutande män som innehade de mer välavlönade tjänsterna som IT-bibliotekarier och liknande. 88 Professionen kännetecknas av hög utbildningsnivå och med professionella ambitioner men ett lågt löneläge. Den starka könskodningen har sannolikt bidragit till detta mönster som är svårt men viktigt att bryta. Lindberg menar dock att en låg lönenivå inte är liktydigt med en låg status för yrket och professionen. Trots att bibliotekarier ofta vittnat om att de inte uppfattar att omvärlden fullt ut känner till och drar nytta av deras professionella kompetens konstateras att gruppen ur ett användarperspektiv ändå har förtroende och legitimitet Lindberg (2012) sid , Lindberg (2012) sid Lindberg (2012) sid De studier som refereras är Harris, Roma (1992) Librarianship: The erosion of a woman's profession. Ablex samt Williams, Christine (2000) The Glass Escalator: Hidden Advantages for Men in the "Female" Professions i The Gendered Society Reader Oxford. Linberg (2012) sid Lindberg (2012), sid

39 Problematiseringen av bibliotekens framtida uppdrag och därmed framtida kompetens har blivit ett allt vanligare inslag under senare år. I en skrift från Regionbiblioteket i Stockholm 90 beskrivs biblioteksyrket som en semiprofession med formella krav på utbildning men som, till skillnad från exempelvis läkare eller advokater, saknar monopol på sin kunskap. Detta innebär en högre grad av frihet att tolka och utforma sitt uppdrag utifrån ett genuint engagemang. Detta gör att bibliotekarierna i praktiken betraktas som en blandning av profession och eldsjäl. Omvärldens krav på biblioteken har lett till en jakt på nya grunder för bibliotekens berättigande i samhället. Denna präglas av inslag av folkbildningsivran, nostalgi och management-jargong och mellan dessa utspelar sig en dragkamp om vår förståelse av biblioteket och dess roll i samhället menar man i projektrapporten från regionbiblioteket i Stockholm. 91 Hur ska man då se på kompetens, vad är det? Här finns ett intressant resonemang som utgår från att istället för att se kompetens som något man är så kan man se det som "att vara i kompetens". 92 Här breddas synen på kompetens till något mer än medarbetarens förkunskaper och förvärvade erfarenheter samt personlig motivation. 90 Projektet i Regionbibliotek Stockholms regi utgick från att omvärldens förändrade krav på biblioteken också innebär att professionens innebörd förändras. Genom samtal och intervjuer med bibliotekspersonal diskuterades det man kallar professionens inneboende motstridigheter. Nybacka Schulz, Pamela (2013) Att hantera den dynamiska kontrasten mellan tradition och förnyelse. En studie av Projekt Kompetensen inom Regionbibliotek Stockholm. 91 Nybacka Schulz (2013) sid 8-10,77 92 I och med detta refereras till organisationsforskare som analyserat och diskuterat kompetensens olika delar Nybacka refererar till Otto Granbergs PAOU Personaladministration, HRM och Organisationsutveckling från Granberg refererar i sin tur till Stockfelt Nybacka Schulz (2013) sid 19 38

40 Bild: Kompetensens delar. Från Nybacka Schulz, Pamela (2013) Att hantera den dynamiska kontrasten mellan tradition och förnyelse. En studie av Projekt Kompetensen inom Regionbibliotek Stockholm, sid 19 Även medarbetarens vilja och motivation samt tillfället, i meningen omgivningens tillåtelse att utöva sin kompetens, spelar här in. Kompetensens delar beskrivs som kunskaper, vilja och tillfälle och dessa tre delar behöver finnas samfällt för att en medarbetare ska befinna sig i kompetens. 93 Tillfälle kan förstås som omgivningen, arbetsplatsen, kulturen och arbetsmetoderna vilka här synliggörs som viktiga kompetensförutsättningar. Det är slående att när bibliotekspersonalens kompetens diskuteras så handlar det nästan uteslutande bara om bibliotekarierna. Den andra stora personalgruppen, biblioteksassistenterna, som också finns som en viktig personalgrupp på de flesta bibliotek, omnämns oftast i förbigående och har en väldigt undanskymd roll i diskussionen om kompetensen bland bibliotekspersonalen. Detta kan förklaras med att biblioteksassistenterna inte ingår i bibliotekariegruppens professionssfär. När biblioteket möter "det nya" ställs frågorna om kompetens på sin spets. Brukar och medborgardialoger kräver nya perspektiv och metoder. Behovet av informationssökningskompetens hos personalen påverkas av internetanvändingen. Det handlar om förändrade arbetsuppgifter när låntagarna besöker biblioteket i mindre utsträckning till förmån för digitala tjänster. Att hålla igång en mötesplats inriktad mot lokalsamhället och föreningslivet kräver 93 Nybacka Schulz (2013) sid

41 specifik komptetens. Nya språkgrupper kan innebära behov av flerspråkig personal. Att inspirera barn och unga till läsning är alltid kompetensutmanande. Dessutom är könsfördelningen hela tiden närvarande i kompetensfrågan. Detta går i linje med resten av samhället generellt. Kvinnor jobbar i offentlig sektor i högre grad än män och män jobbar med teknik i högre grad än kvinnor. Tekniken förändras snabbt medan genusstrukturer förändras obehagligt långsamt. Bibliotekets roll i samhället Folkbiblioteket har ofta en central funktion i den egna staden eller kommunen. Hit kommer en strid ström av besökare som ofta inte lockas dit av stora event eller tillställningar. Det är oftare det vardagliga behovet och kanske nyfikenhet som lockar besökaren. Man kan strosa till biblioteket och möta någon eller bara vara i närheten av andra människor utan krav eller förväntningar på någon specifik typ av interaktion. Det är därför inte konstigt att biblioteken som är viktiga inslag i staden även brukar planeras som viktiga delar i stadsbilden. De är lokalsamhällets vardagsrum. Biblioteksbyggnaderna spelar en stor roll för bibliotekens funktion och utformning i den omgivande staden. I en diskussion kring bibliotek och arkitektur beskrivs det som att biblioteken genom sin exteriör förkunnar sin plats och roll i samhället. Redan byggnadens placering i gaturummet är en markering till omgivningen om det här finns något viktigt eller inte menar Jan Ristarp i en text om bibliotekens arkitektoniska utformning. Framförallt betonas betydelsen av huvudingången, om den är dominerande i frontfasaden och om den är generös och lockande. Det gör skillnad för om bibliotekets ingång drar besökaren till sig istället för att blicken behöver irra fram och tillbaka över fasaderna innan ingången avslöjar sig. Här handlar det också om materialet i exteriören och detaljer som kan väcka nyfikenhet. Det som byggnaden rymmer bör också kunna upplevas även om man befinner sig utanför. Detta bestäms till stor del av fönstrens placering. Går det att titta in utan att känna sig tvungen att gå in? Författaren ger också exempel på hur den arkitektoniska utformningen kan visualisera den makt och överhöghet som ligger bakom byggnadens tillkomst. 94 Bibliotekens exteriör behöver eliminera föråldrade synsätt på offentliga institutioner som maktbärare och skapare av underdånighet och andakt. Eftersom biblioteken inte är inåtvända och slutna institutioner ska heller inte dess arkitektoniska utformning signalera detta menar Ristarp. Demokratin behöver synas utanpå Ristarp omnämner avskräckande exempel från franska Bibliothèque Nationale, och Det Konglige Bibliotek i Köpenhamn medan British Library i London, Linköpings stadsbibliotek och tillbyggnaden Ljusets kalender vid Malmö bibliotek är exempel på motsatsen. 95 Ristarp, Jan (2002) Syns demokratin utanpå? Bibliotek och arkitektur, byggnader, rum. samlingar. Arkitekturmuseet Skriftserie Publikation 9 40

42 Frågan om bibliotekets roll i lokalsamhället har blivit alltmer uppmärksammat. En dansk biblioteksforskargrupp har arbetat med att tydliggöra vilken funktion ett modernt bibliotek kan ha i vår tid. I den omtalade boken Biblioteket i byudviklingen: oplevelse, kreativitet og innovation definierar de tre olika områden, eller arenor, där biblioteket spelar en viktig roll i lokalsamhällets utveckling. De benämns Place - Space - Relations. Med Place inringas hur biblioteket kan spela en central roll för en strategisk stadsutveckling. Med hänvisningar till orters strävan efter att vara attraktiva genom att förknippas med kunskap, kultur och tillväxt. Här kan biblioteket fungera som en arkitektonisk ikon och exempel finns på bibliotekssatsningar som en del i att revitalisera ekonomiskt och socialt utsatta områden. Med Space fångar de upp bibliotekens betydelse som attraktiva och inkluderande offentliga utrymmen. Här beskrivs biblioteken som stadsrum som uppmuntrar till upptäckande och gör att besökarna stannar längre än tänkt. Biblioteket är den attraktiva stadens främsta frirum för kreativitet och skapande hävdar forskarna. Här inkluderas också bibliotekets funktion som spektakulär iscensättning av torg och centrala platser som lockar nya besökare. Många storstäder använder satsningar på biblioteken som ett verktyg i kampen om uppmärksamhet och som en del i stadens varumärkesbyggande. Med Relations fångas den gränsöverskridande dimensionen mellan biblioteket och det omgivande samhället. Man behöver bygga relationer där biblioteket är en naturlig arena för bildning, kultur och upplevelser. Ett aktivt arbete med att skapa möten mellan innevånare, näringsliv och det civila samhället efterlyses. Dessa samhällsektorers mest naturliga mötesplats borde vara biblioteket. 96 Avhandlingen Den nya stadens bibliotek utgår från debatten kring bibliotekens kris, förändring och sökandet efter nya roller. I undersökningen analyseras Malmö stadsbiblioteks förändringsprocess utifrån den omtalade strategin "The darling library". Även här konstateras att det finns en föreställning om ett tillstånd av kris och utmaningar för folkbibliotekverksamheten som skapat ett behov av "paradigmskifte" i form av ett "nytt" bibliotek. Krisföreställningen spåras till ett större skifte i samhället, från det moderna projektet" i meningen modernismen, välfärdsamhället med dess betoning på bildning, till det senmoderna eller postmoderna tillståndet med ökad betoning på individualism, relativism och samhällelig komplexitet. Omvandlingen sätts i relation till upplevelsen av Malmös omvandling till kunskaps- och upplevelsestad. Det understryks att denna folkbiblioteksdebatt om kris, behov av förändring och 96 Rasmussen-Hvenegaard, Jochumsen, Skot-Hansen (2011) Biblioteket i byudviklingen: oplevelse, kreativitet og innovation 41

43 sökandet efter folkbibliotekens nya roller förts både i Sverige och internationellt. 97 * Sammanfattningsvis kan vi konstatera att tankar kring en förändring i form av utvidgning av bibliotekens uppdrag har funnits sedan början av sextiotalet. Förhoppningar på och upplevda behov av biblioteken som platser för samhällservice och kultur har ständigt varit närvarande. Det egna skapandet, den konstnärliga förnyelsen, yttrandefriheten, och folkbildningen har varit viktiga noder i biblioteksutvecklingsdiskussionerna sedan sjuttiotalet då biblioteken fick en given plats i det lokala kulturlivet. Även om inte alltid dessa förändringar i praktiken förverkligades så har ändå strävanden efter en bredare samhällsfunktion för biblioteken funnits. Det nya är i den bemärkelsen inte speciellt nytt. Ändå är det uppenbart att omdefinieringen av bibliotekets roll i samhället är genomgripande. I denna internationella biblioteksutvecklingsdiskussion som pågått en tid understryks ofta behoven av att förhålla sig till biblioteket som en demokratisk samtalsarena och som en offentlig mötesplats som centrala för framtidens biblioteksutveckling. Förändringen har av vissa beskrivits lite stereotyp som en utveckling från bokdepåer till kulturhus. Även om vi vet att biblioteken aldrig varit enbart bokdepåer så är utvecklandet av kulturhusaspekten viktig. Här fångas det ökade behovet av bibliotekens fysiska utrymmen som offentliga upplevelse- och mötesplatser in, mötesplatser som bidrar till att nya samhälleliga relationer uppstår som utvecklar kreativitet och innovation. Aspekter som kulturens ökade betydelse för städers attraktivitet och identitet innebär att orters strategiska utveckling bör vara en viktig dimension i bibliotekets orientering mot lokalsamhället. 97 Carlsson, Hanna (2013) Den nya stadens bibliotek : Om teknik, förnuft och känsla i gestaltningen av kunskaps- och upplevelsestadens folkbibliotek 42

44 3 Projektets genomförande Detta kapitel behandlar det konkreta arbetet med projektet och är en redovisning av förutsättningar, arbetsformer, studiebesök, konferenser och andra utåtriktade aktiviteter som genomförts inom projektets ram. Här finns också redovisningar av innehållet i de förslag som framkommit i arbetet med personalgruppen och i arbetet med medborgardialogen om bibliotekets utveckling i Karlskoga. Förutsättningar Det första initiativet till att genomföra ett specifikt utvecklingsprojekt för biblioteket i Karlskoga kom från bibliotekspersonalen hösten När dåvarande bibliotekschefer presenterade idén för förvaltningschefen var utvecklingsbehoven formulerade utifrån framförallt rumsliga aspekter. Ganska snart blev det tydligt att en bredare ingång behövdes som även inkluderade medarbetarutveckling och omvärldsfaktorer. Projektets utformning och uppdrag formulerades sedan mellan biblioteksledningen, förvaltningsledningen och politiken. När beslutet togs att starta utvecklingsprojektet Bibliotek 3.0 av Kultur- och föreningsnämnden i Karlskoga motiverades beslutet med att finna former för att möta en negativ utvecklingstrend. Satsningens ledord var inspiration, utveckling, kreativitet och nytänkande. 98 I de politiska målen och budgeten för beskrivs projektet som en följd av det regionala kompetensutvecklingsprojektet KomboBib och syftet beskrivs där som att skapa en tydlig och förankrad målbild av bibliotekets långsiktiga uppdrag. 100 Som en annan förutsättning fanns också att förvaltningsledningen under en tid arbetat med en förändring i kultur- och föreningsförvaltningens framtida organisation. Detta har resulterat i en viktig förändring under projektets genomförandeperiod, att från och med 2014 gäller en ny organisationsstruktur där arkiv, bibliotek, och museer (ABM) inordnas under bibliotekschefens ansvar. Som ett resultat av detta har tre nya tjänster som enhetschefer inrättas inom biblioteket. Antalet personer som direkt berörs av projektets genomförande och utfall på sin arbetsplats har därmed ökat och består förutom av biblioteksmedarbetare även av arkivpersonal, teaterguide, kvalitetsledare, informatör samt rådgivare. Under projektets genomförande har två bibliotekarier pensionerats och en har flyttat till annan ort. 98 Karlskoga kommun (2012) Protokollsutdrag KFN 5 Biliotek 3.0 KFN Projektets övergripande syfte var att säkerställa att de biblioteksanställda har rätt kompetens för att kunna arbeta för och inom framtidens bibliotek. 100 Karlskoga kommun (2012) Mål och Budget Kultur och föreningsnämnden. Bilaga till protokoll KFN

45 Det finns också några förutsättningar i uppdraget som här förtjänar att omnämnas. Den första är om ekonomiska resurser. I projektuppdraget finns formulerat att inga nya ekonomiska medel skall tillföras under projektperioden. Detta har ibland tolkats av personalen som en farhåga att inga förslag kan formuleras som innebär investeringar eller utökade driftskostnader. Så har inte projektledningen tolkat detta eftersom det skulle innebära att det i princip blev omöjligt att prata verksamhetsutveckling. Vidare skulle tankar och fokus då riktas mot en oro kring vad som då eventuellt skulle försvinna eller försämras istället för att tänka utveckling. Formuleringen har tolkats som att genomförandet av projektet inte får innebära utökade kostnader utöver budgeterat under den specificerade projektperioden. Här inkluderas projektledarens lön samt löpande kostnader för resor, studiebesök, nätverk och konferenser/utbildningar. Sedan när projektet formulerar utvecklingssatsningar för framtiden så skall dessa naturligtvis prioriteras och budgeteras utifrån behov och ekonomiskt utrymme som en naturlig del i det årliga återkommande budgetarbetet. Skrivningen har alltså inte förståtts som att föreslagna satsningar inte får kosta. Den andra förutsättningen handlar om målgrupper. I projektbeskrivningen identifieras brukare och medborgare som primär målgrupp för projektet medan personalen är en sekundär. Vid en översiktlig jämförelse med likande utvecklingsprojekt som gjordes inledningsvis så verkar ofta bibliotekspersonalen spela en mer framträdande roll än brukare och medborgare. Bibliotek 3.0 har eftersträvat att i högre grad betona medborgardimensionen och försökt anta utmaningen att utgå från användarnas perspektiv. Detta är ofta lättare sagt än gjort. Det är ofta personalen som har den bästa kännedomen om brukarnas behov även om man inte alltid tydligt göra åtskillnad på upplevelser av brister i verksamheten mellan personal och besökare. Personalen är ofta bäst rustade att analysera och formulera utvecklingsbehov utifrån sin professionskunskap. En viktig del av bibliotekspersonalens arbete handlar ju dessutom om att erbjuda det som besökarna inte visse att de ville ha. Det finns en del svårigheter här men det är inga omständigheter som försvarar avsaknaden av ett allvarligt försök. Projektuppdraget betonar tydligt brukardelaktighet och medskaparanda hos våra medborgare vilket har påverkat genomförandet då ett tydligt medborgarfokus anlagts. Att projektledaren rekryterades med en annan erfarenhetsbakgrund än den vanliga bland personalgruppen kan också ha inverkat på detta perspektiv. 101 Den tredje förutsättningen som bör hållas i minnet är att projektet enligt uppdragsbeskrivningen inte skulle ha karaktären av en utredning utan mer av en process. Detta har påverkat upplägget och genomförandet genom att uppmuntra arbetsgrupper och försöka medverka till en öppnare och mer prövande attityd. Istället för att jobba utifrån tydliga mätbara mål eller deluppdrag som skall 101 Projektledare Stefan Backius var anställd för att jobba med projektet mellan 1 september 2012 till 31 mars

46 utföras innan projektledaranställningen upphör har projektetledningen försökt bidra till att det nedlagda arbetet och framtidsförslagen ska ges bästa förutsättningar i den fortsatta utvecklingsprocessen. Projektuppdraget beskriver också att en viktig uppgift är att finna former för hur man i framtiden kan säkerställa att beslutsfattare och biblioteksmedarbetare analyserar omvärldsförändringar samt definierar vilken roll Karlskoga bibliotek ska spela i lokalsamhället i framtiden. Detta kräver att både personal och politiker omvärlds spanar och analyserar som en del i det vardagliga arbetet. Arbetsformer En politisk styrgrupp för projekt Bibliotek 3.0 har funnits under hela projekttiden. Den har letts av politikerna Kristina Borén (KD) och Lasse Sjöberg (S) som är utsedda av kultur- och föreningsnämnden. Allteftersom projektet fortskridit har man sedan närmare knutit till sig förvaltningschef Hans Lundell och bibliotekschef Maria Lobell. Projektledaren har hela tiden biträtt styrgruppen och man har haft 25 möten där det förts minnesanteckningar. Diskussionerna i styrgruppen har handlat om övergripande genomförandefrågor där politikers och tjänstemännens perspektiv mötts på ett konstruktivt sätt. För projektledaren har styrgruppen också fungerat som bollplank och idégivare och styrningen har karaktäriserats av resonerande och utforskande samtal. Personalarbetsgruppen Redan tidig i projektet formades en personalarbetsgrupp. Den bestod av sex medarbetare som frivilligt anmälde intresse att jobba med projektet. Det fanns ett uppdämt utvecklingsbehov och många idéer formulerades som sedan tidigare figurerat bland personalen. Här möttes projektet också av lust och kreativitet. Under den inledande fasen arbetades mest med att dokumentera och formulera personalens idéer och projektledarens intryck. Projektledaren inbjöd även till samtal kring en biblioteksutvecklingstext samt hade samtal i de olika arbetslagen om förväntningar och förutsättningar. Detta tillsammans med studiebesöksintryck, konferenser och andra aktiviteter sammanställdes i juni 2013 i Katalog som fungerade som en slags inventering och som beskrivs mer nedan. Ytterligare en aktivitet är biblioteksvandringen. Det är en metod som utformades av personalarbetsgruppen som handlar om att vandra omkring i biblioteksrummet med en eller två personer och ställa frågor som handlar om hur man upplever rummet. 103 Biblioteksvandringen har i skrivande stund genomförts och dokumenterats med 46 personer. Fler vandringar skulle behöva genomföras med brukare och kanske även icke-besökare och svaren kan sammantaget visa 102 Karlskoga kommun (2013b) Katalog 3.0 Arbetsmaterial KFN /Stefan Backius 103 Förlagan är en metod som syftade till att få barn att uppleva konst. 45

47 någon slags tendens som är till hjälp i det fortsatta arbetet med att utforma rummet. Förutom ovan nämnda aktiviteter har personalarbetsgruppen haft 16 möten där det förts minnesanteckningar. Från och med hösten 2013 minskade personalarbetsgruppen sin aktivitet och projektets fortskridande har presenterats i högre utsträckning på arbetsplatsträffarna, ofta kombinerat med gruppövningar. Diskussionen om kompetensväxling har pågått och en oro bland personalen för reduceringar av biblioteksassistenter har funnits under projektet sista månader vilket minskat utrymmet för de utvecklingsdiskussioner som projektet strävat efter. Studiebesök Under projektperioden har några väl valda studiebesök genomförts. Nedan finns en sammanställning över dessa som även redovisar syftet med varje specificerad resa. deltagare besöksmål syfte datum Projektledare, bibliotekschef Katrineholms bibliotek Få en bild av processen kring omvandlingsarbetet Personalarbetsgruppen, politiker Eskilstuna Stadsbibliotek Studera utformningen av barn- och ungdomsavdelningen Personalarbetsgruppen, politiker 52:an i Baronbackarna Örebro Se hur man jobbar med en filialverksamhet i nära samarbete med andra verksamheter Personalarbetsgruppen, politiker Lidköping Att lära mera om den folkomröstningen och diskussionen kring det nya biblioteket Personalarbetsgruppen, politiker Varberg Att få en inblick i omvandlingen av Varbergs bibliotek Personalarbetsgruppen, politiker Göteborg 200 m2 Att se hur man i en större stad kan göra biblioteket tillgängligare Projektledare Malmö Stadsbibliotek Att studera utformningen av biblioteksrummet och det dagliga utbudet Konferenser Under projektperioden har projektrepresentanter deltagit i ett antal konferenser. Framförallt är det projektledaren men även delar av personalen och styrgruppen har deltagit. Syftet har varit orientering i viktiga omvärldsfrågor och att gemensamt inhämta erfarenheter som diskuterats. 46

48 deltagare evenemang innehåll arrangör datum Projektledare, styrgrupp Biblioteksting Läsning och demokrati Länsbiblioteket i 3 län Projektledare, personal KompoBib Konferens Om folkbibliotekens pedagogiska ambitioner och kunskapssyn Länsbiblioteket i 3 län Projektledare Formatdag KompoBib Länsbiblioteket i 3 län Projektledare Föreläsning Var femte barn FH Karlskoga Projektledare KompoBib Workshop biblioteksrummet Länsbiblioteket i 3 län Projektledare, personal KompoBib slutseminarium Erfarenhetsutbyte, sammanfattning. Länsbiblioteket i 3 län Styrgrupp Biblioteksdagarna tema framtiden Svensk biblioteksförning Projektledare Årsmöte och verksamhetsplanering Biblioteksutveckling Svensk biblioteksförning Styrgrupp NextLibary Århus Internationell branschorientering samt en mängd olika seminarier NextLibary Århus Styrgrupp Bok & Biblioteks mässan. Branschorientering Seminarium Biblioteket i motljus om bibliotekens framtida roller Svensk biblioteksförening Projektledare Konferens E-boken en gräddtårta för biblioteken? Länsbiblioteket i 3 län Projektledare Seminarium om Örebroregionens framtida kulturpolitik Fokus på kultur som tillväxtfaktor Länsmuseet Live at Heart Projektledare, styrgruppen Biblioteklagen, biblioteket i samhällsbygget Biblioteksting Länsbiblioteket i 3 län Projektledare Att störa homogenitet: Språkliga förskjutningar Om språkbruk och exkludering och inkludering i det offentliga samtalet. Länsstyrelsen i Örebro län mfl Projektledare Att störa homogenitet: Platsen och det offentliga rummet Om skapandet av öppna och inkluderande platser med utrymme för människors olikheter Länsstyrelsen i Örebro län mfl Projektledare Att störa homogenitet: När rättigheterna krockar Om hur vi arbetar för att vara konsekventa och skapas allas lika rätt utifrån mänskliga rättigheter, yttrandefrihet, religionsfrihet och HBTQ personers rättigheter. Länsstyrelsen i Örebro län mfl

49 Nätverk Under projektperioden har projektledaren deltagit och bidragit i följande externa nätverk: nätverk initiativtagare tema datum Bibliotekschefsnätverket Länsbiblioteket Örebro, Västmanland och Sörmland län. Strategiska och övergripande utvecklingsfrågor. Kontaktnät Utvecklarnätverket Informellt av personal från Örebro Västmanlands län. Träffar i Karlskoga, Västerås, Eskilstuna, Örebro Utbyte av erfarenheter som verksamhetsutvecklare i biblioteksorganisationer Kultur och föreningsförvaltningens utvecklingsgrupp Kultur och föreningsförvaltningen Karlskoga kommun Utbyte av erfarenheter i Kultur och föreningsförvaltningens utvecklingsprojekt Folkbiblioteken i Örebro län Länsbiblioteket Samordning, omvärldsspaning och erfarenhetsutbyte utifrån olika lokala förutsättningar Utåtriktade aktiviteter Projekt 3.0 har återkommande presenterats externt. Berättandet om projektet har förutom att det skapat uppmärksamhet kring Karlskoga kommuns utvecklingssatsning även fungerat som viktiga sammanfattningar av den egna processen. Det har inte varit några färdiga lösningar som presenterats utan fokus har varit projektets arbetsmetoder och omvärldsanalys. En viktig del i att genomföra ett förändringsprojekt är också att beskriva förändringssträvanden och möta uppskattning och kritik liksom att jobba med bilder och uppfattningar om slutresultatet. Detta har medfört att projekt Bibliotek 3.0 presenterats i följande utåtriktade organisationsexterna sammanhang under projektperioden: 48

50 tillställning presentatörer arrangör datum Bokbordsamtal Styrgrupp, projektledare Karlskoga bibliotek Slutseminarium Kompobib Projektledare, enhetschef Länsbiblioteken i de tre länen Biblioteksdagarna Styrgrupp, projektledare Svensk biblioteksförening Kulturkalaset Styrgrupp, projektledare, personal Karlskoga Folkhögskola Bibliotekschefsinternat Projektledare, bibliotekschef Länsbiblioteken i de tre länen Dela & Lär Projektledare Länsbiblioteken i de tre länen Föreläsning om Bibliotek 3.0 Projektledare Karlskoga humanistiska förening Katalog 3.0 Katalog 3.0 är ett arbetsmaterial som i huvudsak innehåller personalens perspektiv och synpunkter på utvecklingen av Karlskoga bibliotek. Detta är en sammanställning av olika synpunkter, reflektioner och funderingar som framkom i personalgruppens möten och aktiviteter från september 2012 fram till juni Detta sammanställdes i Katalog 3.0 och är en slags inventering som omfattar stora och små förslag, vissa återkommande och vissa framförda vid enstaka tillfällen. På 18 sidor redovisas olika synpunkter som bygger på viktiga erfarenheter från det dagliga praktiska arbetet. Med tanke på projektets i övrigt ganska övergripande och mera strategiska ansats är detta material oerhört viktigt för det fortsatta utvecklingsarbetet. 104 Här finns inte utrymme att redovisa alla förslag i detalj men översiktligt kan man säga att förslagen rör sig inom fyra olika utvecklingsområden. 1) Biblioteket i omvärlden. Här finns förslag på bibliotekets funktion som mötesplats och offentligt rum i samhället Karlskoga med fokus på bibliotekets roll i lokalsamhället och i relation till omvärlden. Förslagen handlade bland annat om entré, kommunikation av biblioteket utåt, nya målgrupper, nya uppgifter. 104 Källor i kronologisk ordning ur vilka nedanstående sammanställning bygger på: Stefans första intryck september 2012, Oktobersamtalen , Arbetslagssamtalen , Stefans reflektioner inför APT , Möte Peter Alsbjer , Brukarundersökning hösten 2012, Studiebesök Katrineholm Maria och Stefan , Bokbordsamtal , Studiebesök Eskilstuna , Studiebesök 52:an i Baronbackarna Örebro , Synpunkter insamlade vid Kulturkalaset , Synpunkter APT all personal , Slutsatser av post- it övning APT. Stefan , Studiebesök Lidköping , Studiebesök Varberg , Jans tankar , Konferensanteckningar NextLibrary juni Här ingår inte material som kan vara relevant men som producerades innan projektets start 1 september 2012, exempelvis APT sammanställningar från framtids- och utvecklingsdiskussioner eller SWOT-analysen som gjordes i anslutning till KompoBib projektets uppstart. Karlskoga kommun (2013b). 49

51 2) Rum och exponering handlar om funktion och estetik gällande lokalernas innehåll, inredning, möblering och tillgänglighet. Här fanns förslag kring inredning och placering, nya målgrupper, skyltning, café. 3) Utbud handlar om vad besökarna kan ta del av på biblioteket och hur de når resurser som finns. Tryckta och digitala medier samt programverksamhet och webbtjänster. Förslagen kretsade kring öppettider, café, att tydliggöra utbudet, målgrupper, personalkompetensutbud, IT och evenemang. 4) Bemötande, kompetens och organisation berör hur vi organiserar vi oss på bästa sätt och vilken kompetens som behövs för det vi vill göra samt hur förändringsprocesser initieras och förverkligas. Här fanns synpunkter kring personalkompetens, värdegrund, policyarbete och struktur på arbetsformer. Medborgardialogen För projektet har brukare och medborgare varit den primära målgruppen. Med brukare menas bibliotekets besökare, de som använder biblioteket idag. Med medborgare inkluderas även de som inte använder biblioteket. Detta är två helt olika grupper som var för sig kräver egna insatser. Generellt kan man nog säga att de som i stort sett är nöjda med bibliotekets utbud och utformning är de som kommer dit, brukarna, medan de som inte vill använda bibliotekets tjänster finns i medborgargruppen. Ur det utvecklingsperspektiv som projektet formulerat, att ompröva det framtida uppdraget och bibliotekets funktion i lokalsamhället, har medborgarperspektivet varit det viktigaste att prioritera. I anslutning till projektet genomfördes en medborgardialog om bibliotekets utveckling som pågick från 23 oktober till 8 december Denna dialog var en fortsättning på Karlskoga kommuns tidigare medborgardialogsatsning som genomfördes under våren 2013 och berörde torget. Under biblioteksdialogen genomfördes olika aktiviteter för att få en bild av hur karlskogaborna vill se sitt framtida bibliotek. Aktiviteterna bestod i seminarier och torgmöten som syftat till samtal med människor som vanligtvis inte besöker biblioteket. Medborgardialogen genomfördes med seminarier och aktiviteter på torget där politiker samtalade med medborgare. De tre olika seminarierna hade olika perspektiv och målgrupp. Den 23 oktober var den tidigare kultur- och utbildningsministern Bengt Göransson inbjuden för att specifikt prata om folkbibliotekens roll i Sverige och framtida utmaningar på lokalplanet. Hans föredrag Biblioteket - boklager för fattiga eller källa för 105 Karlskoga kommun (2014) 50

52 tankeutveckling? berörde bland annat hur biblioteken kan möta behovet av mötesplatser och behovet av intellektuella vattenhål i samhället. Utifrån sin bakgrund i folkrörelserna diskuterade Göransson biblioteket utifrån kultur- och bildningsfrågor på ett tankeväckande och han berörde även behovet av ökad samverkan mellan folk- och skolbibliotek. 106 Efteråt genomfördes ett samtal där styrgruppens Lasse Sjöberg och Kristna Borén var samtalsledare. Seminariet besöktes av ett 20-tal åhörare. Den 19 november genomfördes nästa seminarium. Sveriges läsambassadör Johanna Lindbäck pratade om att främja läslust och att sprida medvetenhet om hur viktigt det är med litteratur och läsning för unga. Det handlade mycket om skolbibliotek och om läsandets betydelse för ungas utveckling. Minskad läsförståelse är inte bara skolans problem utan hela samhällets. Läsambassadören är ett projekt som bedrivs av kulturrådet. Besöket i Karlskoga berörde alltifrån pedagogiska perspektiv till bibliotekets viktiga roll i samhället. Under det efterföljande samtalet med åhörarna, som var ett 20-tal, diskuterades bland annat skolbiblioteken i Karlskoga och behovet av ett läslyft lokalt. Det sista seminariet, den 28 november som genomfördes som ett panelsamtal med nio deltagare från Karlskoga hade temat Bibliotekets roll i framtiden. Samtalsledare var Catarina Forsberg, chefredaktör Karlskoga tidningen. Paneldeltagarna 107 lyfte frågor som konsekvenser av den nya nationella bibliotekslagen, erfarenheter av att själva starta och driva en bokklubb för jämnåriga på biblioteket i Karlskoga, vikten av mötesplatser och källkritik, det kreativa läsandets betydelse för elevers totala måluppfyllelse, behovet av attraktiva rum för samtal, studier och samvaro, gärna runt ett café. Även publiken deltog i samtalet som också präglades av önskemål om att utveckla biblioteket som mötesplats, informationspunkt och läxläsningsplats. Även ny entré och ökade öppettider var önskningar som framkom. En viktig erfarenhet som förtjänar att lyftas här är att en del pedagogisk personal som är verksamma inom Karlskoga skolor deltog i seminarierna. Detta kan vara ett embryo till fortsatt samverkan över förvaltningarnas gränser gällande ett brett läsfrämjande arbete. Seminariet besöktes av ett 30-tal åhörare. Den 26 oktober och 30 november genomfördes aktiviteter på Alfred Nobels torg. Fem politiker från kultur- och föreningsnämnden deltog i och inledde samtal med de människor som just då befann sig på torget och i dess närhet genom att 106 Föredraget är dokumenterat på film och finns tillgängligt på Panelen bestod av den tidigare barnbibliotekarien Wiviann Wilhelmsson, mellanstadieeleverna Jonna Borg och Astrid Eriksson, projektledaren för utvecklingsprojektet Mobiliseringav civilsamhället i Karlskoga Emil Lundkvist matte och NO läraren Rose-Marie Spets, ungdomsrådets Maria Winter, Mathilda Gustafsson och Erik Kahl och bibliotekschefen Maria Lobell. Karlskoga kommun (2014) 51

53 ställa frågor om biblioteket idag och vad man skulle vilja se i framtiden. Utöver detta fanns möjligheten att lämna skriftliga förslag från medborgarna via en enkel förtryckt enkät med uppmaningen att skriva ner: Mitt förslag på framtidens bibliotek. Det fanns två förslagslådor utplacerade, en på Nya Folkets hus och en på biblioteket under hela medborgardialogperioden. Totalt inkom 77 skriftliga förslag. Förslagen analyserades efteråt med hjälp av en Word Cloud funktion som skapade en bild av ett ordmoln där storleken på orden bestäms av hur vanligt förekommande de är. Bild: Resultatet från medborgardialogen om bibliotekets utveckling i form av ett ordmoln. Karlskoga kommun (2014) Medborgardialog om bibliotekets utveckling Slutrapport, sid 8. Resultatet visar en tydlig önskan att man vill se biblioteket ännu mer som en mötesplats där bland annat ett café och ny entré betonas. Förslagen handlar om allt från skyltning på bokhyllor till ny entré mot torget. Bättre datorer och ett mer digitalt utbud finns med liksom synpunkter på driftsform. En mängd olika förslag inkom som rör möblering, gallring och hyllor. Ord som tillgänglighet och orienteringstavla signalerar också tydligt att det finns önskemål om att fysiskt förändra biblioteksrummets utformning. Det som framkommit i samband med 52