Uppföljning av energikartläggningar

Transkript

1 Bilaga 1 Uppföljning av energikartläggningar utförda ansvarig energiexpertis: theresa palo, nenet och hassan salman, hks energy consulting 31

2 Sammanfattning Den svenska elmixen, som baseras på stora andelar tidigt utbyggd och därmed förhållandevis billig vattenkraft och kärnkraft, var länge en garant för att Sveriges företag hade relativt låga energipriser i förhållande till situationen i många andra länder. Den allt mer integrerade nordiska och europeiska elmarknaden har dock förändrat förutsättningarna. Olja och bränslepellets är exempel på handelsvaror vars prissättning sker på en internationell marknad. När elmarknaden inom EU öppnats helt och överföringskapaciteten byggts ut kommer även el att säljas till de konsumenter som betalar mest. Det skapar en prispress uppåt i länder som tidigare haft låga energipriser. Det här är något som de svenska företagen redan fått känna av. Företagare som vant sig vid att räkna elpriset i ören ser nu hur elpriserna succesivt närmar sig 2 kronor per kwh. Energieffektivisering i små- och medelstora företag har varit ett av huvudmålen i Nenets arbete sedan Den primära målgruppen har varit just de små och medelstora företagen i Norrbotten. Till de sekundära målgrupperna hör potentiella och intresserade konsulter och aktörer som erbjuder energikartläggningar och andra typer av energitjänster till små och medelstora företag, liksom de kommunala energi- och klimatrådgivarna i regionen vilka bland annat har i uppdrag att ge opartiska energiråd till företag startade Nenet projektet IESN (Insatser för ett energieffektivt och starkt näringsliv). Ett viktigt mål i IESN har varit att följa upp energikartläggningarna i norrbottensföretag som utfördes under IESN har även arbetat med: 1. Identifiering av orsakar till att företag satsar på energieffektivisering. 2. Aktivering av kommuner med flera i arbetet med att stärka de lokala företagens lönsamhet och miljöprofil genom energieffektivisering. 3. Spridning av information om resultaten från uppföljningen i syfte att inspirera fler företag att arbeta med, och investera i, energieffektivisering. 4. Aktivering av nya företag i arbetet med energieffektivisering. Tabellen på sidan 34 är en sammanställning av de ekonomiska samt energi- och miljömässiga resultaten av arbetet med energieffektivisering i de under perioden energikartlagda företagen (totalt 17 företag och en företagsfastighet. Ett av företagen, LLT, delades på grund av sin storlek upp i två olika energikartläggningar). Den visar tydligt att företagen sparat stora summor pengar genom att satsa på att effektivisera sin energianvändning. Flera företag har sparat in hundratusentals kronor per år i minskade energikostnader. Ofta med korta återbetalningstider på de investeringar som gjorts. Det är enbart investeringar relaterade till energieffektivisering som redovisas i tabellen. I vissa fall har investeringar, reinvesteringar eller planerat underhåll i företagens produktion resulterat i energibesparingar. Det kan till exempel ha rört sig om en investering i en ny, energieffektiv produktionslinje. Vissa företag har tagit energianvändningen i beaktande när de genomfört planerade underhållsåtgärder som varit nödvändiga för den fortsatta verksamheten. I dessa fall har endast den del som resulterat i energieffektivisering tagits med i beräkningarna. Tabellen visar att de tidigare energikartlagda företagen sammantaget har investerat nära 8 miljoner kronor i energieffektivisering. Investeringarna i varje enskilt företag varierar mellan noll och några miljoner kronor. Skillnaderna i investeringsnivå hänger delvis ihop med skillnaderna i företagens storlek och verksamhet. En investering som skiljer sig från de övriga är Ripans investering på 5 miljoner kronor. Återbetalningstiden för den är åtta år. Merparten gick till att konvertera värmesystem från direktverkande el till fjärrvärme (4,5 miljoner kronor). Den ses som en långsiktig investering inom ramen för Ripans profileringsarbete för att bli en miljöanpassad turistanläggning. De övriga investeringarna ligger under eller omkring en miljon kronor per företag. Återbetalningstiden är oftast under tre år. Vissa företag har kunnat minska sin energianvändning med tusentals kilowattimmar per år utan att göra någon ekonomisk investering. Dessa företag har istället satsat på att ändra på personalens beteenden 32

3 Bilaga 1 samt driftoptimerande insatser som till exempel att ta bort icke nödvändiga energianvändare, förbättrad processreglering eller minskade drifttider för ventilation och belysning. Beräkningsinformation Det är inte alltid enkelt att uppskatta värdet av energibesparingar direkt utifrån fakturor och loggad information från energibolagen. De ingående företagen har utvecklats under åren. Vissa företag har fördubblat sin produktion. Andra har ökat sin omsättning. Några har till och med introducerat nya produktionsmetoder. I företag som genomgått den typen av förändringar är det klokt att använda nyckeltal - vilka anger den specifika energianvändningen per produktionsenhet, kvadratmeter eller liknande - om man vill utvärdera effekten av genomförda energieffektiviseringsåtgärder. Elpriserna, inklusive skatter och nätavgifter, variera för olika små och medelstora företag beroende på dels energimängden som används i företaget, men även på vem som är energi- och nätleverantör. I denna studie har vi antagit ett medelpris på el baserat på SCB:s och Energimyndighetens statisk. Elanvändningen i de ingående företagen ligger i alla fall utom två under MWh per år. Det viktade elpriset inklusive avgifter för dessa företag ligger, vid tidpunkten för denna studie, på 82 öre per kwh. Den miljömässiga effekten av genomförda åtgärder uttrycks här främst i form av minskade CO 2 -utsläpp. Dessa utsläpp kan beräknas på olika sätt beroende på hur man ser på elen som sparas. Många anser att all el som sparas ska betraktas som marginalel producerad av kolkraftverk så länge koleldade kraftverk ingår i det integrerade europeiska elnätet. Det innebär att varje minskad kwh el motsvarar en minskning av koldioxidutsläppen motsvarande ett kilogram. IVL Svenska miljöinstitutet tog 2009 fram en rapport om rekommendationer för beräkning av miljöeffekter i projekt. Den finansierades av Energimyndigheten, Miljömålsrådet och Naturvårdsverket. Där rekommenderas att projekt räknar med marginalel vid beräkning av miljöpåverkan vid ökad eller minskad elanvändning. Det beror, enligt rapporten, på att Sverige i dag inte har tillförlitliga och säkra system för elmärkning. Ett annat sätt att beräkna miljöeffekten på är att använda el som produceras i Norden, så kallad nordisk elmix. Då antas att all el som används i Sverige är producerad i Norden. Koldioxidutsläppen minskar då med en tiopotens, till 100 gram per sparad kilowattimme el, jämfört med marginalel. I denna studie redovisas koldioxidutsläpp beräknat såväl utifrån marginalel som nordisk elmix. Tabellen visar att det minskade CO 2 -utsläppet uppgår till över ton per år, alternativt över 200 ton per år, beroende på vilken metod som används. Den minskningen motsvarar koldioxidutsläppen från drygt 200 eluppvärmda villor. 33

4 Tabell sammanställning av de ekonomiska och miljömässiga följderna av arbetet med energieffektivisering i de företag bland de tidigare kartlagda företagen som arbetat vidare med de åtgärder som föreslagits i kartläggningarna. tabellen innehåller de uppgifter som varit tillgängliga för projektet. Företagsnamn Composit Scandinavia sid 42 Lundbergs trä sid 44 Ripan sid 46 Kero läder sid 50 Genomförda förslag/ytterligare åtgärder Antal genomförda förslag från tidigare energikartläggning/ytterligare genomförda åtgärder Investering (kr) Återbetalningstid (år) Sparad energi (kwh/år) 3/ (el), 3 % (fjärrvärme) 4/ , (biobränsle) 4/ (tot), ökningen beror på att lokalytan ökat med 770 m 2. Den specifika energianvändningen (kwh/ m 2 och år) har dock minskat med 10%. Minskat CO 2 - utsläpp Utsläpp från el räknas på marginalel (nordisk elmix inom parentes) (kg/år) (82 000) Antingen (olja) eller (97 500) ( , pga CO 2 utsläppen från fjärrvärmen i Kiruna är 133 g/kwh) 1/ (22 000) Notis (bl a avseende sänkning av årliga energikostnader) Sänkning av de årliga energikostnaderna med ca kr/år, främst genom investering i en ny produktionslinje. Den specifika elanvändningen per producerad gasflaska minskade med 36%. Sparat m 3 flis som numera säljs externt. Det har resulterat i en inkomst på ca kr/år. Den största investeringen (ca kr) var konvertering från elvärme till fjärrvärme. Den åtgärden sänkte de årliga energikostnaderna med ca kr/ år. Det handlar inte bara om energieffektivisering utan om att lyfta Ripans anläggning och göra den attraktiv för besökare. Sänkning av de årliga energikostnaderna med ca kr/år. Planerna på att byta ut Keros olje-/ el-pannor till en flispanna har skjutits på framtiden. Energiintensiteten (kwh energi/kilo krona) har minskat med nära 11 procent. 34

5 Bilaga 1 Piteortens chark sid 52 *LLT (garage + verkstad och kontor) sid 54 JUC sid 58 Södra interiör (tidigare Gapro och innan dess Bygg- och dekorlist) sid 60 Nova industri sid 62 ICA Sörbyhallen sid 64 Polaris eyewear sid 66 2/ Ca 0, (olja) 8/ (fjärrvärme) (el) 1/ , (el + fjärrvärme) 4/ (en åtgärd) 0/ (en åtgärd) Ökning av såväl el och fjärrvärme ( el, värme) (olja) (20 000) (28 000) Ökade CO 2 - utsläpp med ca kg/år (5 500) Sänkning av de årliga energikostnaderna med ca kr/år. Den stora vinsten gjordes genom underhåll av befintlig oljepanna som resulterade i minskad oljeanvändning med m 3 /år. Sänkning av de årliga energikostnaderna med ca kr/år. Sänkning av de årliga energikostnaderna med cirka kr/år. Konvertering till fjärrvärme utgör den stora insatsen. Den specifika och totala energianvändningen har ökat. 0, (olja) Minskad oljeanvändning har gett en årlig kostnadsminskning på ca kr/ år. Företaget har byggts ut efter energikartläggningen och energianvändningen har ökat totalt sett. 2/ , (el) (8 000) 3/4 0 (nästan) (tot, när den el som ersatts med fjärrvärme räknats bort) (500) Sänkning av de årliga energikostnaderna med ca kr/år. Energiintensiteten, mätt som den årliga energikostnaden i öre/omsatt krona, har minskat med ca 25%. Sänkning av de årliga energikostnaderna med över kr/år. 35

6 Arctic falls sid 68 Finsnickeri sid 70 Polarbröd sid 72 Vuollerim brandstation sid 74 Nordchark sid 76 1/ (el) (10 000) 3/1 0 (nästan) (tot, när den el som ersatts med fjärrvärme räknats bort) (5 000) Sänkning av de årliga energikostnaderna med ca kr/år. Sänkning av de årliga energikostnaderna med ca kr/år. Främst genom ändrade rutiner och attityder. 0/ Inga åtgärder har genomförts förutom att energianvändningen beaktats vid någon enstaka investering. 1/3 0 (nästan) (4 000) 2/ ,2 Minskad elanvändning ( ), minskad oljeanvändning (96 000), ökad värmeanvändning ( ), totalt en ökad energianvändning på Summa 39/27 7,8 milj kr 0-8 Tot (el, värme och olja) ca (21 000) Beroende på om man väljer att räkna utsläppen från Lundbergs trä som olja (alt 1) eller el (alt 2) blir det totala resultatet: 1. > ( ) (olja) 2. > ( ) (olja) Sänkning av de årliga energikostnaderna med ca kr/år. Sänkning av de årliga energikostnaderna med ca kr/år. Företaget uppvisar ökad omsättning men minskad specifik energianvändning. Företaget använder mindre el och olja men mer fjärrvärme. *På LLT genomfördes två separata energikartläggningar. Tidigare energikartlagda företag som inte genomfört några energieffektiviseringsåtgärder, alternativt inte redovisat några uppgifter om sin energianvändning i uppföljningen: Textilservice: Företaget hamnade i konflikt med sin största kund efter energikartläggningen varpå företaget fick ekonomiska svårigheter vilka till slut ledde till ägarbyte. Därför har det inte gått att få in önskade uppgifter från företaget. TK bygg: Trots upprepade kontakter har företaget inte lämnat in önskade uppgifter. 36

7 Bilaga 1 Slutsatser Den här uppföljningen av tidigare genomförda energikartläggningar av företag i Norrbotten visar att energieffektivisering är ett verksamt sätt att förbättra företagens avkastning. Vinstmarginalen i ett företag definieras som kvoten mellan det ekonomiska resultatet och den totala omsättningen. Vinstmarginalen varierar med åren. I de flesta företag ligger medelvinstmarginalen, över ett antal år, på mellan 1-20 procent av omsättningen. Hos företagen som deltagit i denna studie har vinstmarginalen legat i de lägre procentnivåerna. För att öka vinstmarginalen behöver dessa företag antingen höja omsättningen eller sänka kostnaderna. Att höja omsättningen genom att öka priserna är inte alltid så enkelt för enskilda företag som konkurrerar på en marknad. Ett annat sätt att öka omsättningen är att öka försäljningen. Med det kräver ofta investeringar i ökad produktion, ökad marknadsföring och kanske även ökad personalstyrka. Då är det oftast enklare och mindre kostsamt för företag att sänka sina kostnader genom att se över och effektivisera sin energianvändning. Ett exempel är Piteortens chark i Piteå. Företaget har under åren 2008 till 2010 haft en vinstmarginal på ungefär en procent. Genom att satsa på energieffektiviseringsåtgärder sänkte företaget sina energikostnader med omkring kronor per år. För att få samma resultat hade Piteortens chark behövt öka sin omsättning med 10 miljoner kronor per år. För detta och många andra liknande företag innebär alltså en krona som sparats in via energieffektivisering 5-20 kronor i ökad omsättning. Förutom stärkt lönsamhet ger energieffektivisering minskade utsläpp av växthusgasen koldioxid. Företag kan därmed använda energieffektivisering som verktyg för att stärka sin miljöprofil. Fler och fler konsumenter efterfrågar dessutom miljöanpassade produkter och tjänster. En annan slutsats av uppföljningen är att det är möjligt att energieffektivisera utan stora investeringar. Genom att ändra attityder och införa nya rutiner har flera företag sparat många tusentals kronor och minskat koldioxidutsläppen med hundratals ton per år. Uppföljningen visar också att när företag väl börjar jobba med energieffektiviseringar hittar de många kreativa sätt att komma vidare och utveckla arbetet på. Ett sätt som visat sig mycket lönsamt för företagen är att planera inköp med hänsyn till det verkliga energibehovet. Eftersom Sverige tidigare haft generellt sett låga energikostnader, jämfört med övriga länder i Europa, har energikostnaderna länge betraktats som en obetydlig post som det inte funnits skäl att titta noggrannare på. Men Sveriges elpriser närmar sig allt mer de högre prisnivåerna inom övriga EU, vilket succesivt ökar betydelsen av en långsiktig och klok energiplanering i företagen. Kartläggningsmetodiken De 19 energikartläggningarna från utfördes enligt en metodik som utvecklats av Nenet i samverkan med expertis på ETC i Piteå och Luleå tekniska universitet. Metodiken har därefter utvecklats i takt med att nya erfarenheter gjorts. I många fall handlar det om erfarenheter gjorda i Norrbotten. Men det handlar även om erfarenheter gjorda i andra regioner och som kommit Nenet till del via Energimyndigheten, andra regionala energikontor, olika nätverk med mera. Metodiken finns bland annat beskriven på Nenets hemsida i dokumentet Vad är en energikartläggning och hur går den till?, samt i den inom IESN-projektet framtagna guiden Enklaste vägen till energieffektivt företagande. Energikartläggningarna i denna sammanställning är utförda enligt en tidig version av denna metodik. Här försöker vi göra en bedömning av hur väl metodiken visat sig fungera i praktiken, det vill säga hur väl de potentialer som beräknades för sänkt energianvändning, sänkta utsläpp av koldioxid med mera stämmer med resultaten i denna uppföljning (3-4 år senare). 37

8 Några belysande exempel Composite Scandinavia Det är svårt att jämföra elbesparing och investeringskostnader för detta företag med det som presenterades i den tidigare kartläggningen eftersom företagets investering i huvudsak skett i processen, vilken inte var inkluderad i kartläggningen. Det förklarar sannolikt varför den nu uppmätta minskningen av värmebehovet bara blivit tre procent, jämfört med den potential på 18 procent som presenterades i energikartläggningen. Den minskning av koldioxidutsläpp företaget uppvisat är dock mer än åtta gångar högre än den potential till minskning som presenterades i energikartläggning. Det är främst energieffektiviteten i den nya produktionslinjen som bidragit till detta. Lundbergs trä Uppföljningen av Lundbergs trä var färdig i början av Det innebar att energianvändningen under kartläggningsåret 2006 jämfördes med energianvändningen Företaget har genomfört ett antal åtgärder från den tidigare energikartläggningen. Det handlar främst om byte av pannpumpar till mindre och mer effektiva. De nya pannpumparna är dessutom frekvensstyrda. Även ventilationsfläktarna har försetts med frekvensstyrning. Den specifika elanvändningen är fortfarande kwh per kubikmeter sågat trä. Den förväntas dock sjunka efter att planerade energieffektiviseringsåtgärder gett resultat. Mängden flis som sparats in motsvarar kwh värme per år. Det stämmer bra överens med den uppskattade besparingen på kwh per år i den tidigare energikartläggningen. Minskningen av företagets årliga koldioxidutsläpp har blivit större än de kilogram per år (räknat på marginalel) som presenterades i energikartläggningen. Ripan Företaget har investerat 4,5 miljoner kronor i konvertering från el till fjärrvärme. Det är klart mer än de i energikartläggningen uppskattade kostnaderna på 2,5 miljoner kronor. Företaget anger att de högre kostnaderna till stor del beror på att det rådde högkonjunktur år 2008, när konverteringen genomfördes. Det innebar att kostnaderna för arbetskraft och material blev högre än förväntat. Den totala energianvändningen på företaget har ökat eftersom anläggningen byggts ut. Trots detta har energikostnaderna sjunkit eftersom fjärrvärme är billigare än elvärme. Om man tar hänsyn till energiprisutvecklingen stämmer den uppskattade återbetalningstiden på cirka 10 år i den tidigare energikartläggningen rätt bra överens med den nu beräknade återbetalningstiden på 8 år. Övriga åtgärder från energikartläggningen som genomförts har blivit dyrare än beräknat. Men det hänger främst ihop med att företaget gått längre än förslagen och satsat på byte av fönster och dörrar istället för att göra vissa isoleringsåtgärder. I den tidigare energikartläggningen beräknades koldioxidutsläppen minska kilogram per år (räknat på marginalel), när effekten av konvertering från el till fjärrvärme exkluderades. Om konverteringen inkluderades hamnade den potentiella minskningen av koldioxidutsläpp istället på över kilogram per år. Nu visar det sig att minskningen blev drygt kilogram per år. Efter energikartläggningen har företaget dessutom byggt till 770 kvadratmeter vilket ökat den uppvärmda ytan med 20 procent. Tas det hänsyn till detta har den aktuella minskningen av koldioxidutsläppen istället blivit över kilogram per år. Piteortens Chark Investeringen i en ny kompressor kostade cirka kronor. Det är mer än den uppskattade investeringskostnaden i energikartläggningen. Samtidigt har besparingarna på elsidan blivit högre än beräknat, kwh per år istället för beräknade kwh per år. På grund av minskad användning av olja och el har företagets utsläpp av koldioxid minskat med cirka kilogram per år. Tack vare detta har Piteortens chark även minskat sina utsläpp av kväveoxider och svaveloxider. I energikartläggningen föreslogs dock att företaget skulle byta ut sin oljepanna till en biobränslepanna. Enbart den åtgärden beräknades ge en minskning av koldioxidutsläppen med kilogram per år. Eftersom den åtgärden inte utförts kan resultatet sägas ligga i nivå med det beräknade. JUC Tabellen nedan är densamma som den som pre- 38

9 Bilaga 1 senteras för JUC senare i denna uppföljning, men kompletterad med de potentialer som presenterades i den tidigare kartläggningen. Tabellen visar bland annat att elanvändningen i verkligheten minskat med kwh per år, vilket kan jämföras med energikartläggningen i vilken man räknade med en minskning av elanvändningen med kwh per år. Den uppmätta minskningen av elanvändningen i förhållande till beräknat, plus en mindre uppmätt ökning av fjärrvärmeanvändningen än beräknat, har lett till att företagets totala energianvändning minskat något mer ( kwh per år) än vad som beräknades i den tidigare energikartläggningen. jämförelse av energianvändningen 2007 och 2010 Skillnad (kwh) Energislag Användning 2007 (kwh) Användning 2010 (kwh) Potentialer Beräknade i den tidigare energikartläggningen El Fjärrvärme Totalt ICA Sörbyhallen Företaget satsade på en blandning mellan egna åtgärder och åtgärder som hade förslagits i den tidigare energikartläggningen. De totala investeringskostnaderna uppgår till kronor. Den årliga besparingen på grund av minskad elanvändning har blivit större än beräknat, kronor per år jämfört med de kronor per år som presenterades i energikartläggningen. Nu beräknas återbetalningstiden bli 4 år. Miljömässigt har ICA Sörbyhallen sänkt sina utsläpp av koldioxid med kilogram per år (räknat på marginalel). Det stämmer rätt väl överens med den beräknade koldioxidminskning i energikartläggningen som uppgick till kilogram per år. Polaris eyewear Den största energieffektiviseringsåtgärden på Polaris eyeweare är konvertering från direktverkande el till fjärrvärme. Dessutom har förtaget minskat den installerde belysningseffekten med bibehållen funktionalitet. Ett nytt elavtal har förhandlats fram vilket gett en lägre eltariff. Kostnaden för fjärrvärme och översyn av ventilationen var 1,1 miljoner kronor. Övriga investeringskostnader är försumbara. Åtgärderna har resulterat i en minskning av elanvändningen på cirka kwh per år. Av detta anses kwh bero på belysnings- och ventilationsoptimering. Med detta har företagets koldioxidutsläpp minskat med kilogram per år räknat på marginalel. Det är en större minskning än de kilogram per år som beräknades bli resultatet i den tidigare energikartläggningen. Arctic falls Enligt den tidigare energikartläggningen skulle en effektivare styrning av eluppvärmningen av asfaltbanorna ge en minskning av elanvändningen med kwh per år. Företaget har sett över sitt behov och styrt uppvärmningen så att den inte behöver vara på kontinuerligt. På detta sätt har elanvändningen kunnat minskas med kwh per år. Nordchark Nordchark har minskat sina koldioxidutsläpp med drygt kilogram per år, främst tack vare att företaget bytt sin gamla oljepanna mot en nyare och effektivare. Trots att användningen av såväl el som olja minskat har dock Nordcharks energianvändning ökat med över kwh per år totalt sett, på grund av att fjärrvärmeanvändningen ökat med över kwh per år. Att användningen av fjärrvärme ökat beror på att produktionen ökat, vilket lett till ökat behov av varmvatten. Det enda nyckeltalet som gått att få fram är energianvändning (kwh) per omsatt krona. Det visar sig att den specifika energianvändningen minskat med 15 procent och att koldioxidutsläppen minskat med nästan 30 procent. Av de i energikartläggningen presenterade åtgärdsförslagen har Nordchark infört rutiner för tätning av tryckluft, samt till viss del även bytt ut gammal belysning. I kartläggningen beräknades åtgärderna ge en energibesparing på kwh (el) per år. Uppföljningen visar att minskningen i praktiken blev drygt kwh, trots att inte all belysning bytts ut. 39

10 Slutsats avseende metodiken Uppföljningen visar att kartläggningsmetodiken fungerar väl. De tydligaste avvikelserna märks på investeringarna, som ofta visat sig bli högre än beräknat. Men avvikelserna ligger inom den acceptabla felmarginalen för preliminära investeringsberäkningar som är +/ procent. Andra slutsatser Företag som genomfört energikartläggningar blir medvetna om sin energianvändning. Företagen som blivit medvetna om sin energianvändning tar egna initiativ till nya åtgärder. Många av företagen i studien har genomfört ett eller flera förslag från de tidigare energikartläggningarna. Flera investeringar i energieffektiviseringsåtgärder har gjorts (vissa i miljonklassen). Många av de investeringar som gjorts har antingen redan betalat sig eller så kommer de att betala sig inom kort. Några företag har av olika anledningar inte gjort något alls åt sin energianvändning. Totalt sett har uppföljningen visat att: - Totalt omkring kwh energi (el, värme och olja) har sparats in i de studerade företagen. Det motsvarar energibehovet i omkring 200 eluppvärmda villor. - De deltagande företagen har minskat sina utsläpp av koldioxid med drygt ton per år räknat på marginalel, eller drygt 200 ton per år räknat på nordisk elmix. 40

11 Bilaga 1 Ingående företag 41

12 Composite Scandinavia AB, Piteå (ett av tre pilotobjekt) Slutrapport 2006 Bakgrund: Energikartläggningen av företaget genomfördes som en pilotstudie i syfte att utveckla en användbar modell för energikartläggning av små och medelstora företag med efterföljande avrapportering. Allting anpassat till dessa företags förutsättningar och behov. Energikartläggare: Hassan Salman, HKS Energy Consulting (tidigare ETC), och Jan Dahl, LTU Rapporten klar december Kort om företaget: Composite Scandinavia AB var vid kartläggningstillfället ett verkstadsindustriellt företag som tillverkade gasflaskor i kompositmaterial. Gasflaskorna tillverkades genom injektion av glasfiber i vinylester (resin) under högt tryck i två flaskhalvor. De två halvorna slipades sedan och monterades ihop med en patenterad metod. I processen ingick inblandning av vissa kemikalier, bland annat aceton. Det förekom slipning med dammutsläpp som krävde effektiv ventilation. Företagets lokaler var byggda mellan åren 1982 och Resultat av energikartläggning: Företaget köpte all energi som behövdes för processen och komforten i form av el och fjärrvärme. Totalt köpte företaget år 2005 in kwh el och kwh fjärrvärme. Det gav en specifik elförbrukning per producerad gasflaska på cirka 15 kwh el/flaska samt en specifik värmeförbrukning på cirka 250 kwh per m 2 och år. Den speciella tillverkningsprocessen gjorde det svårt att hitta jämförbara nyckeltal avseende företagets elförbrukning. Det konstaterades dock att företagets värmeförbrukning var hög i förhållande till nyckeltalet för övrig tillverkningsindustri som då låg på cirka 170 kwh per m 2 och år. Förslag på energieffektiviseringsåtgärder El Bara genom att använda en checklista för avstängning av strömbrytare inför helger uppgavs företaget kunna göra en elbesparing på kwh per år, till en kostnad av några arbetstimmar. Det skulle ge en ekonomisk besparing av kronor per år. Tätning av tryckluftssystemet uppgavs kunna ge en energieffektivisering motsvarande kwh per år. Kostnaden för detta beräknades till kronor, och skulle ge en ekonomisk besparing på kronor per år. Sammantaget gav de föreslagna åtgärderna på elsidan en energieffektivisering motsvarande kwh el per år. Det skulle sänka den uttagna effekten till ett värde som låg under den kontrakterade effekten, som var 200 kw per år. För företaget skulle effektminskningen innebära en besparing på kronor per år. Värme På värmesidan uppgavs företaget med enkla medel, som balansering av ventilationssystemet och skapandet av en luftridå vid porten, kunna effektivisera värmeförbrukningen med kwh per år, vilket i så fall skulle minska uppvärmningskostnaderna med minst procent eller kronor per år. Procentuell minskning av energianvändningen via föreslagna åtgärder: El: 9 %. Värme (fjärrvärme): %. Uppskattad besparingspotential: Sammanlagt kronor per år. Möjlig CO 2 -reduktion: Med de föreslagna åtgärderna skulle företaget kunna sänka sina CO 2 -utsläpp med cirka kilogram per år, räknat på marginalelanvändning från europeiska kolkraftverk. (Beräknat på den nordiska elmixen blir utsläppen av CO 2 cirka 10 gånger lägre.) 42

13 Bilaga 1 Resultat av uppföljning Uppgifterna samlades in i början av Exempel på genomförda förslag 1. Fortsatt användning av checklistan. 2. Kontinuerlig bevakning av tryckluftssystemet. 3. Ventilationssystemet åtgärdat i samråd med fastighetsägaren. Andra åtgärder som genomförts En av de viktigaste åtgärder som genomförts är att företaget i sin nya produktionslinje satsat på direktverkande elmotorer istället för hydraulpumpar. Pressning av kompositmaterial i särskilda formar utgör ett viktigt produktionsmoment. I den gamla produktionslinjen användes hydraulpumpar för att leverera det tryck som behövs. Arbetsmomentet sker under väldigt kort tid, men hydraulmotorerna står och går under hela arbetspasset. Direktverkande elmotorer är bara i drift vid pressningsmomentet. Slutsats Eftersom produktionen ökat sedan kartläggningstillfället 2006 går det inte att jämföra den absoluta energianvändningen i företaget då med energianvändningen några år senare. Tabellen nedan visar dock att den specifika elanvändningen per producerade gasflaska minskat med 36 procent under perioden Det betyder att företaget sparat kwh el per år genom att energiplanera sin investering, vilket i sin tur sänkt företagets energikostnader med cirka kronor per år. Dessutom har företagets användning av fjärrvärme under samma period minskat med cirka 3 procent. effektiviseringar i energianvändning vid composite scandinavia År Produktion (antal flaskor/år) Elanvändning (kwh/år) Specifik elanvändning 15 9,5 (kwh/flaska) Fjärrvärmeanvändning (kwh/m 2 och år) ,5 Beräknad miljöeffekt Miljömässigt har företaget minskat sina CO 2 - utsläpp med cirka 820 ton per år beräknat som marginalel. (Räknat på den nordiska elmixen blir utsläppen cirka 82 ton koldioxid per år.) 43

14 Lundbergs trä AB, Arvidsjaur (ett av tre pilotobjekt) Slutrapport 2006 Bakgrund: Energikartläggningen av företaget genomfördes som en pilotstudie i syfte att utveckla en användbar modell för energikartläggning av små och medelstora företag med efterföljande avrapportering. Allting anpassat till dessa företags förutsättningar och behov. Energikartläggare: Jan Dahl, LTU, och Hassan Salman, HKS Energy Consulting (tidigare ETC) Rapporten klar december Kort om företaget: Sedan 1939 har Lundbergs trä AB sågat och hyvlat virke. I många år var Lundbergs trä AB ett familjeföretag. Men mellan åren ingick företaget i Akila AB koncernen (Älvsbyhus). År 2002 blev företaget åter i familjen Lundbergs ägo. Årsproduktionen år 2005 var m 3 sågat virke och m 3 hyvlat virke. Lundbergs trä AB arbetade då med norrländsk råvara. Bolagets specialitet var att såga gran och furu i små och stora poster enligt speciella önskemål avseende speciella dimensioner. Kunderna utgjordes bland annat av snickerier och hyvlerier över hela Europa. Resultat av energikartläggning: År 2005 använde Lundbergs trä AB kwh el, som främst användes för att driva motorer för fläktar, sågar, huggar, kompressorer och belysning. Elanvändningen ansågs stor. Energikartläggningen identifierade elva enheter med en betydande elanvändning (> kwh el per år) vilka sammantaget stod för ungefär kwh, eller omkring 66 procent, av den totala elanvändningen. Samma år producerades kwh värme i två förugnseldade biobränslepannor. Dessa pannor förbrukade cirka ton spån och bark vardera. Värmen användes i huvudsak till virkestorkarna, men också för uppvärmning av industribyggnader, kontor och förbrukningsvarmvatten. Den specifika energianvändningen vid en årsproduktion på m 3 sågat virke var cirka 300 kwh per m 3 virke, varav värmeandelen utgjorde cirka 75 procent och andelen el utgjorde resterande 25 procent. Förslag på energieffektiviseringsåtgärder El Varvtalsreglering av motordrifter, vilket uppgavs minska elanvändningen med ungefär kwh per år och ge en ekonomisk besparing på kronor per år. Minskad tomgångsdrift, som beräknades minska elanvändningen med kwh per år och ge en ekonomisk besparing på kronor per år. Renovering av elmotorer, som enligt kartläggningen skulle minska elanvändningen med cirka kwh per år och ge en ekonomisk besparing på kronor per år. Värme Företagets överskuggande problem uppgavs vara den kapacitetsbrist som företaget tidvis hade i torkanläggningen samt begränsningar i pannanläggningen. Därför föreslogs en separat studie av effektiviteten i pannanläggningen, bland annat mot bakgrund av att den utnyttjade medeleffekten i pannorna bara motsvarade cirka hälften av den tillgängliga nominella panneffekten, samt även en utredning av behovet av en ny vandringstork på företaget i syfte att undvika bolagets virkestransporter till Fjällbonäs. De övriga förslagen för en effektivare värmeanvändning var: Förbättrat effektutnyttjande i den befintliga pannanläggningen genom att bland annat installera nya cirkulationspumpar med högre kapacitet, minska de termiska förlusterna i pannrummen, installera utrustning för automatisk O 2 -styrning samt regelbunden sotning av pannanläggningen. Dessa åtgärder uppgavs kunna höja pannverkningsgraden med cirka 10 procent och pannkapaciteten med 50 procent. De uppgavs ge en ökad effektivitet motsvarande kwh värme per år, vilket innebar en årlig besparing för företaget på ungefär kronor. Minskat effektbehov i den befintliga torkanläggningen genom att bland annat utreda och installera en värmeåtervinningsanläggning i vandringstorkarna samt reducera de termiska förlusterna i torkanläggningen. Det bedömdes ge en ökad effektivitet i värmeanvändningen med kwh per år, vilket i så fall skulle spara in cirka kronor per år åt företaget. Procentuell minskning av energianvändningen via föreslagna åtgärder: El: %. Värme (biobränsle): % Uppskattad besparingspotential: Sammanlagt kronor per år Möjlig CO 2 -reduktion: En minskad elanvändning på omkring kwh per år motsvarar en minskning av företagets årliga CO 2 -utsläpp med cirka kilogram per år, räknat på marginalproduktionsförhållanden för el i europeiska kolkraftverk (cirka 10 gånger mindre om CO 2 -utsläppen räknas på nordisk elmix). 44

15 Bilaga 1 Resultat av uppföljning Uppgifterna samlades i huvudsak in i maj Vissa kompletterande uppgifter samlades in i början av Exempel på genomförda förslag 1. Optimerad drift i lokalerna, bland annat genom installation av ny styrutrustning för fläktar i samtliga lokaler. 2. Utbyte av gamla pannpumpar till mindre och mer effektiva. De nya pumparna är frekvensstyrda och reglerar vattenflödet till pannan istället för ha ett kontinuerligt, fast flöde. 3. Vid nyinköp eller byte av motorer väljer företaget numera motorer med hög verkningsgrad. (I den tidigare standarden kallas dessa motorer för EFF1 och i den nuvarande standarden heter de IE3.) 4. Hela anläggningen har fått ny belysning, med närvarostyrning i vissa utrymmen. Andra åtgärder som genomförts Inga andra åtgärder har genomförts. Slutsats Företaget investerade cirka en halv miljon kronor i åtgärder som gett en besparing av m 3 flis som numera säljs externt. Det har resulterat i en årlig inkomst på cirka kronor. Återbetalningstiden på investeringen blir drygt ett år. Företaget planerar nu ännu större effektiviseringsåtgärder, bland annat en uppgradering av virkestorkarna. Tabellen nedan visar elanvändningen på Lundbergs trä under Den specifika elanvändningen verkar stabil och ligger på kwh per kubikmeter sågat trä. En viss minskning förväntas när planerade effektiviseringsåtgärder genomförts. produktion och specifik energianvändning vid lundbergs trä År Nyckeltal (kwh/m 3 ) Sågat m Beräknad miljöeffekt Den miljömässiga vinsten som gjorts tack vare åtgärderna på Lundbergs trä kan beskrivas på följande sätt. När det gäller resultaten för företagets elanvändning kommer de nog inte att visa sig förrän elanvändningen rapporterats för ett normalt produktionsår. Om vi dock antar att de m 3 flis som sparats in internt och numera säljs externt ersatt värmeproduktion från el eller olja hos köparen har CO 2 -utsläppen minskat med antingen kilogram per år (olja) eller kilogram per år (el, räknat på marginalel). (Om den ersatta elanvändningen istället beräknas på den nordiska elmixen har utsläppen minskat med kilogram per år. ) 45

16 Ripan, Kiruna (ett av tre pilotobjekt) Slutrapport 2006 Bakgrund: Energi- och miljökartläggningen av företaget genomfördes som en extra pilotstudie. Den genomfördes i samarbete med det av Centek ledda projektet Design och arkitektur för anläggningsägare inom turistindustrin som totalt samlade 14 norrbottniska turistföretag. Förutom en studie av anläggningens eloch värmeförsörjning innehåller rapporten ett försök till redovisning av energi- och miljöeffekterna av Ripans transporter och mathantering. Transportstudien genomfördes på initiativ av Trafikverket region nord (då Vägverket region norr), som även finansierat den delen av studien. Energikartläggare: Marcel Berkelder, Exergi B(y)rån Rapporten klar juni Kort om företaget: Turistanläggningen Ripan ligger på gångavstånd från Kiruna centrum. Gästerna erbjöds vid kartläggningstillfället mat, boende, samt sommar- och vinteraktiviteter. Anläggningen hade stugor med hotellstandard, fyrbäddsstugor, campingplats för husvagnar och tält, samt vintertid även iglos för övernattning. Bland sommaraktiviteterna nämndes utomhusbassäng med vattenrutschbana, minigolf, boule, gångstig och fiske. Bland vinteraktiviteterna nämndes sparkåkning, skidåkning utför och på längden, hundspann, snöskoter och isfiske. Resultat av energikartläggning: Energianvändningen baserades vid studien i huvudsak på el då byggnaderna i stor omfattning värmdes med direktverkande el. Utomhusbassängen värmdes dock med fjärrvärme. Anläggningens fordon drevs till övervägande del med diesel. El Den beräknade energianvändning 2005 uppgick till kwh för radhusbyn samt kwh för husvagnsparkeringen (varav den senare inte omfattades av studiens energianalys). Den totala elkostnaden (exklusive husvagnsparkeringen) för 2005 var kronor (beräknad på ett elpris, inklusive skatter och avgifter, på 64,7 öre per kwh). Fjärrvärme Utomhusbassängen använde kwh fjärrvärme. Den totala kostnaden för detta var cirka kronor per år. Dessutom värmdes servicebyggnaden med kwh fjärrvärme till en årskostnad på omkring kronor. Vatten Tekniska verken i Kiruna uppgav att Ripan använde kubikmeter vatten (inklusive egen vattenanläggning på 256 m 3 ) till en årskostnad av kronor. Transporter (exklusive mat och dryck) Studien omfattade främst företagets och personalens egna transporter (i huvudsak persontransporter). Gästernas resor till och från anläggningen togs inte med i studien. För företagets och personalens egna transporter användes liter bränsle (diesel, bensin och flygbränsle). Mat Generellt handlades Ripans dagligvaror på en butik i Gällivare. Renkött och fisk köptes lokalt i Kiruna (men kunde ändå komma från annat land). Bröd bakades till mer än hälften självt. Potatis och rotsaker köptes i Tornedalen. Carlsberg (med huvuddepå i Stockholm) levererade läsk, lättöl, vatten och starköl. Vin och starka drycker köptes på Systembolaget, förutom Muddus hjortronlikör. Förslag på energieffektiviseringsåtgärder: Värme Åtgärd Eff pot (kwh/år) Inv kost (kr) Avbet tid (år) Vindsisolering (el) < 5 Fönsterisolering (el) < 5 Sockelisolering (el)?? Ventilationsåtg (el) < 5 Varmvattenåtg (el) < 5 Byte av uppvärmingssystem: - till värmepump (el) 4,0 milj ca 8,5 - till biobränsle ,6 milj ca 6 (pellets) (el) - till fjärrvärme (el) 2,5 milj ca 10 Effektivisering av utomhusbassäng (fjärrv)? ca 15 Fasadisolering bedömdes bara vara intressant när det finns ett större underhållsbehov. Avbetalningstiden för åtgärden bedömdes vara mer än 15 år. 46

17 Bilaga 1 Transporter Åtgärder inom Ripans transporter bedömdes ge små ekonomiska vinster på kort sikt. Däremot var potentialerna för miljövinster höga. Olika åtgärder på transportsidan bedömdes kunna reducera Ripans årliga CO 2 - utsläpp med över kilogram. Mat För Ripans mathantering konstateras att där är svårt att uppnå några kortsiktiga, ekonomiska vinster. De miljöoch klimatpåverkande effekterna uppgavs dock kunna minskas drastiskt. Procentuell minskning av energianvändningen via föreslagna åtgärder: El (för annat än uppvärmning): -. Värme (el): 45 %. Värme (fjärrvärme): 27 %. Uppskattad besparingspotential: Sammanlagt omkring kronor per år. Konvertering av värmesystem: (från el till biobränsle eller fjärrvärme) minus kwh el per år. Möjlig CO 2 -reduktion: Genom föreslagna energieffektiviseringar bedömdes Ripans CO 2 -utsläpp kunna minskas med cirka kilogram per år, räknat på marginalelanvändning från europeisk kolkraft (cirka 10 gånger mindre om CO 2 -utsläppen räknas på nordisk elmix). Byte av uppvärmningssystem gav en ytterligare minskning med: Fjärrvärme: kg CO 2 /år. Biobränsle: kg CO 2 /år. Värmepump: kg CO 2 /år, räknat på marginalel. Utsläppen blir mindre (se ovan)om de beräknas på basis av nordisk elmix. Dessutom tillkommer de positiva effekterna av ändrade transporter och mathantering. Övrigt: Det som är speciellt med energi- och miljökartläggningen av turistanläggningen Ripan i Kiruna är att där gjorts ett försök till helhetsgrepp där såväl el, värme och varmvatten som transporter och mathantering studerats. Resultat av uppföljning Merparten av uppgifterna samlades in under sommarmånaderna Vissa data har därefter uppdaterats i början av Exempel på genomförda förslag 1. Konvertering från direktverkande el till fjärrvärme. 2. Byte av fönster (istället för isolering). 3. Byte av dörrar i gäststugorna (istället för isolering). 4. Byte av fläktar i stugorna för att minska drag och överventilation. Andra åtgärder som genomförts 1. Byte av spotbelysning från halogen till lysdioder. 2. Centralstyrning av temperaturen i stugorna. Temperaturen sänks i de obokade stugorna. 3. Installation av värmepumpar i servicehuset som ersatt den tidigare uppvärmningen med direktverkande el. 4. Personalen har fått information om energifrågor. åtgärder som utförts under renoveringen och delvis bidraget till energieffektivisering. Åtgärder Total kostnad (kr) Kostnad för energieffektivisering (kr) Byte av dörrar Kallrasskydd Nya blandare och dusch Ny fog för fönster Konvertering till fjärrvärme Totalt Slutsats Ripan genomförde ett omfattade renoveringsarbete mellan 2007 och Målet var inte enbart energieffektivisering utan det ingick i ett långsiktigt arbete för att lyfta anläggningen och göra den mer attraktiv för besökare. Den största investeringen på cirka kr var konvertering från elvärme till fjärrvärme. Ett styrsystem installerades vid konverteringen så nu kan personalen styra temperaturen i stugor- 47

18 Ripan, Kiruna Bilaga 1 na centralt. Dessutom är numera temperaturen i stugor som inte används inte högre än +15 grader Celsius. Styrsystemet kostade kr. Dessa åtgärder utfördes under högkonjunktur, vilket troligen medfört förhöjda kostnader på material och arbetskraft jämfört med om investeringen gjorts vid ett senare tillfälle. Företaget har kombinerat planerat underhåll med energieffektiviserande åtgärder. Därför antas kostnaderna för energieffektiviserande åtgärder uppgå till cirka 50 procent av de redovisade investeringskostnaderna. Tabellen (på föregående sida) visar en lista på dessa underhålls- och energieffektiviseringsåtgärder, samt deras kostnader. Åtgärderna anses ha gett goda resultat. Det är dock svårt att göra jämförelser med tidigare års energianvändning eftersom Ripan dels konverterat från el till fjärrvärme samt dessutom byggt ut lokalerna med 770 kvadratmeter. I den utbyggnaden ingår bland annat en restaurang med stora fönsterpartier. Den totala energianvändningen har stigit med cirka kwh per år. Den specifika energianvändningen vid Ripan, mätt som kwh per kvadratmeter och år, sjönk dock med cirka 10 procent. Skillnaden mellan företagets fjärrvärmekostnader och de kostnader företaget annars (utan den genomförda konverteringen) skulle ha haft för inköpt el för uppvärmning beräknas till kronor år Den skillnaden, och därmed också den ekonomiska vinsten, beräknas stiga de kommande åren eftersom prisskillnaden mellan el och fjärrvärme förväntas fortsätta öka. Med dessa antaganden kan återbetalningstiden för åtgärderna sättas till mindre än 8 år. Ripan uppger att företaget planerar fler energieffektiviserande åtgärder. En åtgärd som planeras är konvertering av ett servicehus som ligger avskilt från resten av anläggningen. En annan planerad åtgärd är införskaffande av elbil för städning och interna transporter. Det finns även intresse för att börja använda grön el. Företagsledningen ser ett klart värde i att investera i miljövänliga alternativ, bland annat av profil- och marknadsföringsskäl. Beräknad miljöeffekt Räknat på marginalel har åtgärderna minskat företagets utsläpp av koldioxid med närmare kilogram per år. Räknat på den nordiska elmixen har dock utsläppen ökat med kilogram per år, på grund av att CO 2 -utsläppen från fjärrvärmen i Kiruna är 133 gram per kwh. 48

19 TK bygg, Kalix Slutrapport 2007 Energikartläggare (under utbildning): Erik Svedjehed, Kalix, och Ulf Zakrisson, Pajala Handledare: Jan Dahl, LTU Rapporten klar maj Kort om företaget: TK bygg AB i Kalix konstruerade och tillverkade vid kartläggningstillfället takstolar i trä. Företaget hade 30 anställda och produktionen bedrevs i egna lokaler från 1981, via skiftgång vardagar klockan Resultat av energikartläggning: Energianvändningen uppgick till kwh el per år som fördelades på processmaskiner, lokalvärme och stödprocesser. Räknat som elenergi per anställd och år var energianvändningen kwh per anställd. Med den föreslagna övergången till ved-/fliseldning (se nedan) skulle detta nyckeltal kunna sänkas till cirka kwh per anställd och år. Förslag på energieffektiviseringsåtgärder: El Utbyte av belysningsarmaturer i produktionshallen beräknades ge en reduktion på kwh el per år, vilket i så fall skulle minska företagets energikostnader med cirka kronor per år. Utbyte av kompressorer i syfte att bland annat kunna ta tillvara spillvärme för lokaluppvärmning beräknades ge en energieffektivisering på cirka kwh per år och en ekonomisk besparing på cirka kronor per år. Styrning av motorvärmare skulle, enligt kartläggningen, kunna minska effektuttaget med 20 kw. Minskningen av effektuttaget beräknades ge en ekonomisk besparing på kronor per år. Värme Bygga vägg för att hålla kvar takvärme i produktionshallen ansågs kunna ge en energieffektivisering på kwh per år och en ekonomisk besparing på cirka kronor per år. Byta ut trasiga takfläktar mot två stycken nya, vilket grovt räknat kan minska energianvändningen med cirka kwh per år. Det skulle i så fall minska energikostnaderna med ungefär kronor per år. Halverade öppettider av portar beräknades ge en energieffektivisering på cirka kwh per år med en kostnadsminskning för företaget på omkring kronor per år. Konvertering från uppvärmning med el ( kwh per år) till annan uppvärmning: Alternativ Energikostn (kr/år) Investering (kr) Återbetalningstid (år) Nuvarande Fjärrvärme ,5 Pelletspanna ,3 Värmepump ,0 Ved-/flispanna* ,4 *För förbränning av företagets virkesspill på 180 m 3, vilket motsvarar kwh värme per år. Procentuell minskning av energianvändningen via föreslagna åtgärder: El: 27 %. Värme (el): 45 %. Uppskattad besparingspotential: Sammanlagt omkring kronor (inklusive konvertering från elvärme till uppvärmning med egen ved-/flispanna). Konvertering av värmesystem (från el till biobränsle): minus kwh el per år. Möjlig CO 2 -reduktion: Kartläggningen resulterade i följande potentialer för reduktion av CO 2 -utsläpp (räknat på marginalel från europeisk kolkraft). Utbyte av belysningsarmatur (el) kg/år Bygga vägg (värme) kg/år *Halverade öppettider av portar (värme) ( kg/år) Konvertering till ved-/fliseldning (värme) kg/år * Effekten av halverade öppettider av portar kan inte adderas till konvertering till ved-/flisledning eftersom energibehovet vid portöppningar redan tagits med i beräkningen av den potentiella CO 2 -reduktionen vid konvertering till ved-/fliseldning. Total CO 2 -minskning blir cirka kilogram per år räknat på marginalel från europeisk kolkraft el eller kilogram per år beräknat på nordisk elmix. Bilaga 1 Resultat av uppföljning Trots upprepade kontakter med företaget har det inte gått att få fram information om vilka åtgärder som vidtagits eller eventuella förändringar av energianvändningen. 49