VAR VÄXTE BEFOLKNINGEN? SVERIGE UNDER 200 ÅR. Johan Håkansson. Kulturgeografiska Institutionen Umeå Universitet

Transkript

1 VAR VÄXTE BEFOLKNINGEN? SVERIGE UNDER 200 ÅR. Av Johan Håkansson Kulturgeografiska Institutionen Umeå Universitet Under senare hälften av 1990-talet har befolkningen i Sveriges storstadsområden ökat, medan praktiskt taget alla andra områden haft en minskning. Befolkningen koncentreras således. Fruktan är att framförallt landsbygden kommer att avfolkas, och detta relativt snabbt. Betydelsen av frågor rörande den regionala befolkningsutvecklingen understryks av de regionalpolitiska målen och de återkommande regionalpolitiska utredningarna. Ett av de viktigare skälen till detta intresse för den regionala befolkningsutvecklingen är att befolkningen utgör underlag för en stor del av såväl den offentliga som den privata verksamheten. Hur stor befolkningen är, vilken sammansättning den har och hur den är fördelad geografiskt påverkar därför såväl intäkterna som kostnaderna för offentlig och privat verksamhet. Detta påverkar i sin tur möjligheterna att bedriva verksamheter av olika slag på olika platser. Därmed påverkas också levnadsbetingelserna för många människor. Huruvida den regionala befolkningsutvecklingen leder till koncentration eller spridning beror dock i hög grad på tidsperspektivet. I ett mycket långt tidsperspektiv är befolkningens omfördelning i Sverige en i huvudsak ett resultat av den goda jordbruksmarkens lokalisering. I ett kortare tidsperspektiv är befolkningens omfördelning i huvudsak ett resultat av industrins expansion och strukturomvandling och servicesektorns expansion i såväl södra som norra Sverige. I ett tidsperspektiv på några år är omfördelningen ett resultat av konjunkturer, åldersfördelning och invandring. Som huvudorsak till omfördelningen ses i allmänhet flyttningen. Den betydelsen flyttningar har på befolkningens omfördelning beror dock på tidsperspektivet. Ofta förefaller de årliga fluktuationerna i nettoflyttningarna vara stora. Över en längre tidsperiod tar dock ofta de årliga fluktuationerna ut varandra. Under lång tid har dock en dominerande trend varit att unga flyttar mot städerna, medan barnfamiljer flyttar därifrån. Detta påverkar den regionala ålderssammansättningen. Den regionala ålderssammansättningen vid en viss tidpunkt är därför till stor del ett resultat av de åldersskillnader som tidigare funnits mellan in- och utflyttarna. De regionala födelse- och dödstalen är till stor del ett resultat av skillnader i ålderssammansättning. Om dessa regionala skillnader är stora kan den naturliga befolkningsförändringen ha en stor betydelse för befolkningens omfördelning. 1

2 Såväl riktningen som omfattningen på befolkningens geografiska omfördelning påverkar människors tillgänglighet till varandra. Ett viktigt teoretiskt argument för att förklara industrialiseringen och dess koncentration av människor hänger samman med tillgängligheten av olika slag (Garner 1967, Andersson 1987, Scott 1988). Goda transportlägen ökade tillgängligheten till de marknader på vilka de producerade varorna såldes. Utbudet av och tillgängligheten till arbetskraft var dessutom större om människor bodde mera koncentrerat. Genom att många människor bodde på samma plats kunde också stordriftsfördelar utnyttjas. Att få en ökad tillgänglighet mellan människor kan därmed ses som en viktig förklaring till att befolkningen koncentreras. När det gäller människors tillgänglighet till varandra så finns det flera andra processer som också påverkar hur många människor som finns tillgängliga. En sådan process utgörs av den generella folkökningen. Befolkningen har ökat från ca 2 till ca 8.5 miljoner människor. Detta i sig gör att människor har fler människor runt omkring sig. En annan sådan process utgörs av våra ökade möjligheter att förflytta oss. När vi kan förflytta oss över en större yta når vi också fler människor, d v s fler människor blir tillgängliga. Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera befolkningens fördelning i Sverige mellan 1810 och Följande frågor besvaras: - Hur har befolkningen koncentrerats och spritts ut mellan 1810 och 1996? - Vilken betydelse har flyttning respektive naturlig befolkningsförändring haft för befolkningens omfördelning sedan Vilken betydelse har regionala skillnader i ålderssammansättning haft för befolkningsomfördelningen? - Hur mycket har tillgängligheten mellan människor ändrats som en följd av befolkningens omfördelning? Studien bygger på befolkningsstatistik för församlingar för vart tionde år under perioden 1810 till Dessa församlingsuppgifter har organiserats så att församlingsindelningen är oförändrad över tidsperioden. Studien bygger också på årliga uppgifter om kommunernas folkmängd, in- och utflyttning, födda och döda vilka är ålders- och könsindelade för perioden 1970 till Befolkningsomfördelningen 1810 till Som en kontrast till det senaste årets regionala befolkningsutveckling framgår i figur 1 den årliga procentuella befolkningsutvecklingen under de senaste 200 åren. Den visar att folkökningen har varit snabbast i Norrland, trots befolkningsminskningen de sedan 1960-talet. Vid sidan av Norrland har befolkningsökningen varit snabbast i storstadsområdena. I detta tidsperspektiv så 2

3 framgår att det framförallt är på landsbygd i södra Sveriges som befolkningen har minskat. Det senaste årets befolkningsförändring visar således både på skillnader och likheter med detta mönster. En skillnad är att befolkningen minskar på många håll i Norrland. Likheter utgörs av storstädernas befolkningsökning samt befolkningsminskningen på södra Sveriges landsbygd. N Årlig procentuell folkändring Figur 1 Årlig procentuell befolkningsförändring mellan 1810 och 1990 mellan församlingar. Genom att följa utvecklingen för vart tionde år mellan 1810 och 1990 framgår ett mönster i befolkningsomfördelningen som visar att denna inte är någon linjär process som leder till ett allt mer koncentrerat bosättningsmönster. Istället såväl koncentreras som sprids befolkningen periodvis. Mönstren ser dessutom lite olika ut beroende på om det är lokal (ungefär församlingar och kommuner) eller regional nivå (ungefär länen) som avses. 3

4 På en lokal nivå så är befolkningen som mest koncentrerad 1960, medan den är som mest utspridd På en regional nivå är befolkningen som mest koncentrerad 1810 medan den är som mest utspridd Dessa år då befolkningen är som mest utspridd respektive koncentrerad på lokal och regional nivå kan utgöra utgångspunkt för en periodisk indelning av befolkningens omfördelning i Sverige på olika geografiska nivåer sedan 1810 (tabell 1). Tabell 1. Befolkningsomfördelningen mellan 1810 och 1990 i termer av koncentration och spridning. Geografisk nivå Lokal Spridning Koncentr. Koncentr. Koncentr. Spridning Regional Spridning Spridning Spridning Koncentr. Koncentr. Källa: Omarbetning av data ur (Håkansson 2000b) En första period utgörs av 1800-talets första del fram till Befolkningen sprids då ut såväl på lokal som regional nivå. Detta mönster stämmer överens med de dominerande spridningsprocesserna under tidsperioden som kolonisationen av Norrlands inland (se t ex Eneqvist 1960, Bylund 1956), och i anspråkstagande av nya brukningsmarker i södra Sverige (se te x Dahl 1950, Arpi 1951). Från 1840 fram till det industriella genombrottet, 1880, utgör sedan en andra period. På lokal nivå börjar befolkningen att koncentreras medan den fortsätter att spridas ut på regional nivå. Detta mönster överensstämmer med de effekter den tidiga avfolkningen av landsbygden i södra Sverige bör ha haft (se t ex Nordström 1952, Edestam 1955). På en regional nivå tilltar spridningen något. Även dessa mönster ligger i linje med de effekter som den tilltagande emigration till i första hand Nordamerika bör ha haft. Denna skedde i första hand från det mer tätbefolkade södra Sverige (Norman & Rundblom 1980), varför denna landsända bör ha förlorat befolkning relativt norra Sverige. En tredje period inleds i o m det industriella genombrottet på 1880-talet och fortgick fram till 1930-talet. Denna innebar en tilltagande lokal koncentration samt en tilltagande regional spridning av befolkningen. På en lokal nivå så innebar det industriella genombrottet en ökad flyttning från landsbygden till tätorterna som växte till kring den växande industrin, vilket koncentrerade befolkningen. Emigrationen till Amerika var som allra störst under 1880-talet för att sedan avta och under 1930-talet övergå till en nettoinvandring (Norman & Rundblom 1980). Detta bör ha påverkat den regionala spridningen. En annan faktor som troligen också har betydelse för den regionala spridningen är det faktum att en stor del av den industrialisering som ägde rum skedde i den råvarubaserade industrin som 4

5 skogs- och gruvindustrin. Till stor del togs råvaruresurserna tillvara i Norrland och den ökande befolkning som denna industriella framväxt i Norrland kunde försörja ligger också i linje med en regional spridning av befolkningen. En fjärde period inleddes under 1930-talet och pågick fram till 1960-talet. Den regionala spridningen övergick då till en regional koncentration. Att Sverige övergick från att vara ett utvandringsland till ett invandringsland överensstämmer tidsmässigt med förändringen i den regionala omfördelningen. Den invandring som skedde till Sverige under perioden hade till stor del sin destination i södra Sveriges industriorter (Hammar 1975). Samtidigt så blev strukturrationaliseringarna inom den råvarubaserade industrin i Norrland allt mer påtagliga. Utflyttningen från Norrland ökade. Även detta bör ha bidragit till den regional koncentration av befolkningen. En femte period inleddes under 1960-talet. På en lokal nivå började befolkningen att spridas ut. Denna förändring hänger tidsmässigt samman med att bilen allt mer blev var mans egendom och en begynnande utflyttning från städerna till suburbana områden. Efter att 1960-talet inneburit en intensifierad regional koncentration har från 1970 den regionala koncentrationen avmattats. Vid sidan av detta mönster som leder fram till en periodisk indelning finns ett par andra tydliga mönster i befolkningens omfördelning (Håkansson 2000b). Det första består i att den lokala koncentration av befolkningen som inleddes f o m 1840-talet över tiden allt mer övergick till att även bli en regional koncentration av befolkningen. Detta eskalerar under och 1950-talen då befolkningen koncentreras på alla geografiska nivåer. Denna lokal och regionala koncentrationsprocess bryts i o m ingången på 1960-talet då befolkningen börjar spridas ut lokalt. Denna lokal utspridning utvidgas i rummet under 1970-talet, vilket kan tolkas som ett resultat av de utvidgade pendlingsomlanden. Det finns ett annat tydligt drag, som delvis försvinner i det generaliserade beskrivningarna av omfördelningen ovan. Ett mönster är nämligen det faktum att det vanligaste tillståndet i befolkningens omfördelningen över tiden är att den samtidigt både koncentreras och sprids ut under perioden, dock på olika geografiska nivåer. Endast under tre årtionden har befolkningens omfördelning varit enhetlig på samtliga geografiska nivåer, 1840-talet då befolkningen spreds ut på alla geografiska nivåer, och 50-talen då befolkningen koncentrerades på alla geografiska nivåer. Slutresultatet av denna 200-åriga omfördelning är att befolkningen idag är mer koncentrerad lokalt medan den är mer utspridd regionalt. Följande två kartor (figur 2a och 2b) visar skillnader i det geografiska mönstret som denna omfördelning lett till. Det framgår hur befolkningen var fördelad 1810 och 1990 uttryckt som invånare per kvadratkilometer. Två strukturförändringar i det geografiska mönstret framgår tydligt. För det första har de stora områdena i södra Sverige med likvärdig 5

6 befolkningstäthet brutits upp och 1990 framgår istället ett mönster där det är stora skillnader i befolkningstäthet mellan näraliggande församlingar. För det andra har befolkningstätheten ökat så pass mycket efter norrlandskusten att denna är i paritet med vad den är i södra Sverige. En bestående skillnad är den låga befolkningstätheten i Norrlands inland. a) b) Inv per km w Figur 2 Invånare per kvadratkilometer per församling 1810 (a) och 1990 (b). Ett sätt att uppskatta omfattningen av de skillnader och likheter som framgår i de två kartorna är att beräkna den sk gini koeffiecenten. En beräkning av skillnaden i hur befolkningen var fördelad på lokal nivå 1810 och 1990 visar att det är 50% skillnad mellan dagens fördelning på församlingsnivå och den som fanns På en regional nivå är det 15% skillnad. Detta visar bara vad flera andra redan visat 6

7 (jämför t ex Hägerstrand 1988) nämligen att befolkningen framförallt omfördelas lokalt. På en regional nivå är befolkningens fördelning tämligen stabil. Dessa mått ger inte bara en bild av omfattningen i omfördelningen det indikerar också vilken betydelse processer som omfördelat befolkningen de senaste 180 åren har haft för att forma den geografiska fördelning befolkningen har idag. Ett sätt att tolka värdena är nämligen att av dagens befolkningsfördelning på församlingsnivå så skall den till 50% förklaras av faktorer och processer som omfördelat befolkningen under perioden. Detta innebär att orsaker till industrialisering och urbanisering maximalt förklarar 50% av hur befolkningen är fördelad lokalt idag. De resterande 50% av förklaringen till dagens fördelning måste sökas i förhållanden som fanns i perioden före På en regional nivå finner vi upp mot 85% av orsakerna till den geografiska fördelningen i perioden före Orsakerna till omfördelningen efter Naturlig folkändring Inflyttning Figur 3 Dominerande process för befolkningsförändringen i kommunerna under Befolkningsförändringar är orsakade av två processer, flyttning och naturlig befolkningsförändring. I figur 3 framgår vilken av de två processerna som betydde 7

8 mest för befolkningsförändringen i kommunerna under Det visar sig att i vissa kommuner är det flyttningen som betyder mest i andra den naturliga befolkningsförändringen. På en nationell nivå har det dock sedan 1970 skett stora förändringar i vilken betydelse flyttningen respektive den naturliga befolkningsförändringen haft för befolkningsomfördelningen mellan (figur 4). Framförallt flyttningens betydelse för omfördelningen har sjunkit. Det framgår att flyttningen i början på 1970-talet ledde till en omfördelning av befolkningen som motsvarade ca människor Absolute numbers Natural increase Net-migration Figur 4 Antalet människor som påverkar befolkningsomfördelningen uppdelat på flyttning och naturlig befolkningsförändring Källa: Bearbetad information från Håkansson (2000a) Denna effekt har därefter sjunkit så att effekt idag motsvarar ca ca människor. Samtidigt har effekten av den naturliga befolkningsförändringen varit tämligen stabil och motsvarar i dag ca människor. Detta innebär att den naturliga befolkningsförändringen har blivit en allt viktigare faktor i befolkningsomfördelningen. Flyttningens och den naturliga befolkningsförändringens betydelse för riktningen i befolkningsomfördelningen i ett lite längre tidsperspektiv framgår i figur 5. I diagrammet framgår befolkningens omfördelning i Sverige mellan kommuner 1970 till 1996 mätt med ett koncentrationsmåttet (Hooverindex). En ökning av indexet visar på en koncentration medan en minskning visar på en spridning. Av figuren framgår att befolkningen koncentrerats mellan kommuner under perioden. I diagrammet framgår även omfördelningen mellan kommunerna som ett resultat av 1 Omfördelningen är ett resultat av nettoflyttning och nettot mellan födda och döda i t ex kommunerna. Omfördelningseffekten är de abolut summerade nettotalen i kommunerna för flyttning och naturlig befolkningsförändring. 8

9 endast flyttning respektive naturlig befolkningsförändring. Det framgår att framförallt den naturliga befolkningsförändringen följer den faktiska utvecklingen. Det är således regionala skillnader i födelse - och dödstalen som trendmässigt under perioden leder till att befolkningen koncentreras. Flyttningen däremot påverkar variationerna över tiden. Under 1990-talet har den kommit att få större betydelse för koncentrationen Hoover index Counterfactual degree of population concentration Actual degree of that are effects only by population concentration Natural population change (1) Migration (2) Figur 5 Befolkningsomfördelning (faktisk utveckling) i Sverige mellan 1970 och 1996 och uppdelat på två kontrafaktiska scenarior i vilka betydelsen av flyttning och naturlig befolkningsförändring beräknats. Källa: Bearbetad information från Håkansson (2000a) Av tabellen (tabell 2) framgår att den stora betydelse den naturliga befolkningsförändringen har för omfördelningen är kopplad till den betydelsen den har för befolkningsutvecklingen i de allra tätast och de allra glesast befolkade kommuntyperna. Sedan 1970 är dock över 70% av folkökningen i Storstäderna är relaterad till den naturliga folkökningen, medan över 60% av folkminskningen i Norrlandsinland är relaterad till den naturliga befolkningsförändringen. Tabell 2 Befolkningsutvecklingen 1970 till 1996 i olika kommuntyper uppdelat på flyttning och naturlig befolknignsförändring. Källa: Bearbetad information från Håkansson (2000a) Municipality classes Net migration Natural population change Total population change Metropolitan areas University municipalities Medium sized municipalities Industry municipalities Inner Norrland Other municipalities

10 När man ytterligare bryter ner analysen av de faktorer som påverkar de regionala födelse- och dödstalen liksom in- och utflyttningstalen framgår en betydande skillnad mellan de två första processerna och de två senare. Medan icke åldersrelaterade faktorer (t ex regionala skillnader i sysselsättningsgrad, utbildningsnivå etc) starkt påverkar flyttningen så visar det sig att regionala skillnader i ålderssammansättning till största delen påverkar de regionala skillnaderna i födelse- och dödstalen. Eftersom det är de regionala födelse- och dödstalen som trendmässigt under perioden leder till att befolkningen koncentreras så är den viktigaste faktorn bakom denna utveckling därför de regionala skillnader i ålderssammansättning. Det visar sig att den årliga effekt ålderssammansättning har på de regionala födelseoch dödstalen är som störst redan Detta betyder att den ökade koncentration vi ser av befolkningen i stor utsträckning skapats av den omfördelning som skedde före Under perioden lever vi således med fortsatta effekterna av den snabba urbaniseringen under 1940-, 50- och 60-talen. Dessutom minskar den årliga effekten av ålderssammansättningen endast marginellt under perioden. Detta gör det därför inte troligt att vi kommer att se några större förändringar i omfördelningsmönstret under relativt lång tid framöver. Till sist, när det gäller flyttningen och glesbygden så fokuseras oftast utflyttningen. Man måste minska utflyttningen heter det ofta. Under de senaste 30 åren finns det glesbygd som har nettoinflyttning och glesbygd som har nettoutflyttning. Ett gemensamt drag för glesbygden är att utflyttningen är ungefär lika stor överallt. Vad som istället skiljer sig åt mellan olika delar av glesbygden är inflyttningen. Norrlands inland avviker från annan glesbygd som har nettoinflyttning därför att inflyttningen är för låg. Problemet för t ex Norrlands inland är därför inte utflyttningen utan istället inflyttningen. Förändringen av tillgängligheten mellan människor 1810 till 1990 Denna analys bygger på skattningar av förändringar i den dagliga rörligheten. Det har uppskattats att befolkningen i genomsnitt dagligen hade möjligheter att förflytta sig omkring 5 km mellan sin bostad och sitt arbete under tidigt 1800-tal. Idag beräknas denna rörlighet ha stigit till ca 35 km (Håkansson 2000b). Följande tabell bygger på en beräkning av hur den lokala tillgängligheten till andra människor förändrats för en genomsnittsindivid mellan 1810 och Av tabellen framgår den faktoriserade förändringen av tillgängligheten till andra människor för den genomsnittlige individen. Dessutom framgår den isolerade 2 För en detaljerad genomgång av beräkningarna bakom hänvisas läsaren till Håkansson 2000b. 10

11 betydelsen som den generella folkökningen, befolkningsomfördelningen och den ökade dagliga rörligheten haft för att ändra tillgängligheten mellan människor. Tabell 3 Förändringen av tillgängligheten mellan människor 1810 till 1990 samt betydelsen av den generella folkökningen, befolkningsomfördelningen och ökad rörlighet. How many times more people the average individual reaches locally as a result of: Periods General population growth Population redistribution Increased mobility Total increase Av tabellen framgår att den genomsnittlige individen idag i stort sett har 100 gånger fler människor omkring sig lokalt jämfört med början på 1800-talet. Ett sätt att tolka denna förändring är att förutsättningarna idag för ha en varierande produktion av varor liksom att ha arbetsplatser som är så stora att de har stordriftsfördelar är 100 gånger större än vad de var för 180 år sedan. Att möjligheterna till ett differentierat näringsliv är så pass mycket större betyder också att möjligheterna för en social differentiering av befolkningen idag också är mycket större jämfört med för 180 år sedan. Det kan vara svårt att avgöra hur omfattande omfördelningen varit. Sett i ett 200- årigt perspektiv visar det sig att det är befolkningens omfördelning som är den helt dominerande processen för att öka tillgängligheten mellan människor. Här framkommer således att när det gäller en så central förutsättning för de moderna samhällets utveckling som tillgängligheten så har omfördelningen varit den viktigaste faktorn för att öka denna. Minst betydelse i detta perspektiv har den ökade rörligheten haft. Vi kan dock se tre olika vågor då den inbördes betydelsen mellan de tre faktorerna förändras. Under 1800-talets första hälft betydde den generella folkökningen mest för att öka tillgängligheten mellan andra människor. Ökningen av tillgängligheten totalt sett under tidigt 1800-tal är dock tämligen måttlig. Den andra vågen inleds under talets senare del och pågår under ca 100 år. Det är under denna period omfördelningen påverkar tillgängligheten mellan människor mest. Det är också under denna period som tillgängligheten totalt sett ökar mest. Den tredje vågen inleds i o m att bilen allt mer blir var mans egendom. De senaste 50 åren har därigenom den ökade rörligheten påverkat tillgängligheten mellan människor mest. Den total tillgängligheten ökar dock inte lika snabbt under perioden som under de 100 åren som låg före. 11

12 Under de senaste 50 åren förefaller således sambandet mellan ökad tillgänglighet och ökad befolkningskoncentration att minska i betydelse. En tolkning av denna senare utveckling är att en ökad rörlighet förefaller ha lett till att behovet av en ökad koncentration av befolkningen minskat. Befolkningen har dock fortsatt att koncentreras något om än på helt andra nivåer än vad som var fallet före Referenser Andersson, R. (1987): Den svenska urbaniseringen. Kontextualisering av begrepp och processer. Uppsala universitet, Geografiska Regionstudier, no. 18, Kulturgeografiska institutionen Arpi, G. (1951): Den svenska järnhanteringens träkolsförsörjning , Stockholm, Jernkontorets Bergshistoriska Skriftserie, 14. Bylund, E. (1956): Koloniseringen av Pite lappmark t o m år Uppsala, Geographica no. 30. Dahl, S. (1941): Storskiftes och enskiftes genomförandet i Skåne, Lund, Scandia. Edestam, A. (1955): Dalslands folkmängd år 1880 och år 1950, SGÅ 31. Enequist, G. (1960): Advance and retreat of rural settlement in north-western Sweden. Geografiska Annaler, vol 42: pp Garner, B. (1967): Models of Urban Geography and settlement location, in R. J. Chorley, P. Hagget, (eds) Models in Geography, London, Methuen & co Ltd, pp Hammar, T. & Ko-Chih Tung, R. (1975): Invandrare och politik: finländare i Södertälje: En intervjuunderökning våren 1973 om samhällsinformation, myndigheter och politik, Informationskontoret Södertälje kommun. Håkansson, J. (2000a): Impact of Migration, Natural Population Change and Age Composition on the Redistribution of the Population in Sweden , Umeå, CYBERGEO, No 123. Håkansson, J. (2000b): Changing Population Distribution in Sweden Long term Trends and Contemorary Tendencies, Umeå Universitet, Gerum Kulturgeografi, 2000:1. Hägerstrand, T. (1988): Krafter som format det svenska kulturlandskapet, in Mark och Vatten 2010, Stockholm, Bostadsdepartementet, pp Nordström, O. (1952): Befolkningsutveckling och arbetskraftsproblem i östra Småland , Lund. Norman,. Rundblom,. (1980): Scott, A. J. (1988): Metropolis From the division of labor to urban form, Berkley, University of California Press. 12