Jag har bostad, familj och arbete! Varför tar de det ifrån mig?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jag har bostad, familj och arbete! Varför tar de det ifrån mig?"

Transkript

1 Jag har bostad, familj och arbete! Varför tar de det ifrån mig? En genomlysning av Katrineholms Beroendecentrums underhållsbehandling genomförd av RFHL och Metadonpatientföreningen. 1

2 Inledning Under det senaste halvåret har RFHL, Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende och Metadonpatientföreningen kontaktats av patienter från Katrineholms Beroendecentrum (BC). Man har berättat för oss att man känner sig rädd för personalen som hotar patienterna med utskrivning. Man upplever sig illa bemött, godtyckligt behandlad och man anser att Katrineholms Beroendecentrum inte följer de föreskrifter som reglerar läkemedelsassisterad behandling. Det finns även många klagomål på att Katrineholms BC regelmässigt övergått från att behandla patienter med läkemedlet Suboxone istället för Subutex. Man menar att det har lett till en ökad mängd utskrivningar ur programmet. Patienter upplever även att det är svårt att få en dialog med ansvariga för verksamheten vad gäller dessa frågor. RFHL och Metadonpatientföreningen har gemensamt beslutat att genomföra en undersökning av förhållandena på Katrineholms BC för att delge politiker och ansvariga tjänstemän i Sörmlands landsting och berörda kommuner patienternas erfarenheter. Bakgrund läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende Patienter i underhållsbehandling för heroinmissbruk behandlas med Metadon eller Buprenorfin. Preparaten fungerar så att de helt eller delvis tar bort suget efter heroin. Suget är mycket starkt och uppträder både fysiskt och psykiskt. Det upplevs ofta med smärta, ångest och rädsla. I Sverige behandlas nu c:a 3400 personer med underhållsbehandling för sitt beroende. Suboxone ersätter Subutex I oktober 2008 fattade Jonas Borgman, verksamhetschef för underhållsbehandlingen i Sörmlands läns landsting, ett principbeslut att man skulle ersätta Subutex med Suboxone. Suboxone innehåller förutom buprenorfin, även naloxon som ska förhindra injektionsmissbruk. Naloxon är en s.k. opiatantagonist och är det läkemedel som används för att häva överdoser. Subutex innehåller ingen antagonist, ej heller Metadonet. Läkemedelsverket rekommenderar att Suboxone, (buprenorfin och naloxon) skall användas som förstahandsval till nya patienter, dock med tre undantag: (I)Vid graviditet, (ii)när man har väl fungerande behandling med Subutex (iii) när det behövs istället behövs Metadon vid kraftigt beroende Suboxone är ett läkemedel som ger upphov till många klagomål, då många patienter upplever biverkningar som bl.a. illamående, krypningar och värk i benen, huvudvärk, nedstämdhet, rinnande ögon mm. Alltså samma symptom som vid opiatabstinens. Hos apotekets läkemedelsupplysning har vi fått informationen att de känner till problemen med Suboxone och dess biverkningar. De bekräftar också att små mängder naloxon går ut i blodomloppet och att det då kan kännas på det sätt patienterna uppger. Vi har talat med patienter vid Beroendecentrum som fått sin Subutex utbytt trots att den fungerat väl. Samtliga har haft stora problem med sin Suboxone. Från beroendecentrums sida har inget gjorts, och patienterna har valt att inte klaga då de är rädda för repressalier. Efter att ha talat med många patienter verkar denna rädsla, samt en rädsla för läkarens nycker vara mycket vanliga. Dåligt bemötande Parallellt med medicinbytet har en generell försämring bemötandet på Katrineholms BC skett. Patienter upplever sig godtyckligt behandlade och hotade med utskrivning av orsaker man inte förstår, av påhittade orsaker eller av orsaker som helt enkelt inte kan ligga till grund för utskrivning enligt Socialstyrelsens föreskrifter. Vad säger Katrineholms Beroendecentrum? Vi har vid ett flertal tillfällen försökt få kontakt med Jonas Borgman, men han har inte svarat. Varken per telefon eller e-post. Personalen på beroendecentrum hänvisar bara till Borgman och vill inte besvara några frågor. 2

3 Vad säger polisen? Per Askerlund, narkotikapolis i Katrineholm, berättar att vad heroin beträffar så har det varit lugnt några år, men att en ökning har skett under vintern. Även om det gått tillbaka lite, så är det något mer än vanligt. Vad säger apoteket? På frågan om apoteket märkt någon skillnad får vi svaret att den förändring som är tydligast för dem är att knappt någon hämtar själv sin medicin längre. Vad säger patientnämnden? Patientnämnden har sedan 1/1-08 haft åtta anmälningar som gällt Katrineholms BC. Vad säger Socialstyrelsen i Örebro? Socialstyrelsens tillsynsenhet uppger att en tillsyn av Beroendecentrum pågår och beräknas vara klar under hösten. De uppger att det från Beroendecentrum i Katrineholm inkommit mer enskilda klagomål från patienter än från något annat team i Sverige. Vad säger patienterna? Vi har det senaste året fått många samtal som gällt beroendecentrum i Katrineholm från patienter som känt sig felbehandlade, ovärdigt bemötta och känt oro och rädsla. Det har varit skilda anledningar till samtalen från att läkarens telefonnummer är hemligt för patienten, personal som hotat patienter i föräldrars sällskap till självmord p.g.a. att man nekats hjälp. Detta illustreras i de följande fallbeskrivningarna: M B - man c:a 45 år. Micke hävdar att sedan man fick ny läkare på mottagningen så har det blivit obehagligt att gå dit, då man inte vet från dag till dag vad som kommer att hända. Han uppger att läkaren medvetet provocerar fram konflikter och helt godtyckligt anklagar och bestraffar patienterna samt att övrig personal inte agerar professionellt, utan osäkert och oansvarigt. Han hävdar att: -Läkaren i enrum sagt till honom att "du är obekväm och ska skrivas ut". -Han alltid, i flera års tid, erhållit sitt metadon i omärkta flaskor utan dosstyrka, namn och bruten säkerhetskork, dvs tidigare använd, omärkt och öppnad flaska. -Personalen helt synligt ordnar rätt dos genom att suga upp metadon ur originalflaskorna med hjälp av sprutor för att sedan fylla upp till olika styrkor i omärkta flaskor. -När polis kom till plats vid trafikolycka där han var inblandad beslagtog de hans helgdoser som fanns i bilen då de trodde att det var illegalt inköpt metadon pga flaskornas utseende. -Beroendecentrums personal hotade med att tillgripa våld om han inte omedelbart "pallrade sig därifrån" då han var där i sällskap med två andra patienter och deras föräldrar för att försöka få ett samtal med personalen ang öppettiderna. Detta avslogs. Det bör påpekas att M vid detta tillfälle gick på kryckor med ett flertal frakturer efter bilolycka. -Personalen vid ett flertal tillfällen inte kunnat enas om huruvida tagna urintester visar positivt eller negativt. Stor okunnighet visas både vid provtagning som avläsning. Resultatet har ibland ändrats både en och två gånger. -Patienterna har många gånger fått vänta på sin medicin då ingen vet vem som har medicinrumsnyckeln, eller var den finns. -Han anklagades för att vara våldsam och hotfull, men på helt falska grunder. Läste sin journal då den sändes till vårdcentralen och där fanns inte ett ord om våld eller hot. -Han skrevs ut, utan nedtrappning, på helt falska grunder som var ett påstått hot mot läkaren då han var där i sällskap med de andra. Dessa intygar - och har så gjort hela tiden - att det enda hot som förekom var från BC:s personal och att M var den som blev hotad. -Han hela tiden känt en påtaglig rädsla för läkaren som han säger; kan ställa till med vadsomhelst, och man går med en ständig oro för vad som ska hända idag. -Har begärt remiss ang förflyttning till Nyköpings metadonteam dit han hälsats välkommen av personalen, men har förvägrats detta av både läkare och kontaktperson. 3

4 J L - man c:a 35år. Kom till teamet i K-holm från Mörbyteamet i samband med en familjehemsplacering. På det första mötet i K-holm, ett s.k. vårdplaneringsmöte deltog både avgående manlig läkare och tillträdande kvinnlig läkare och där beslutades att behandlingen skulle fortgå som vanligt och det innebar att Johan fortsatte: studera vardagar, arbeta helger, genomföra lång, välplanerad nedtrappning av bensodiazepiner. Istället erhöll han strax efteråt besked att han var tvungen att komma dagligen i tre månader Detta medförde att han förlorade arbete och studier, vilket negligerades. Vid ifrågasättande förlängdes de dagliga besöken till 6 månader. Han blev med tiden deprimerad, håglös och livstrött och var tvungen att medicinera för att kunna gå ur sängen. Benznedtrappningen nedkortades avsevärt och avslutades med abstinenssymptom som följd. Han var en av de som var med andra patienter och sin mamma vid besöket då Mikael blev hotad. Hans mamma och brukarföreningens rep. Försökte nå verksamhetschef J. Borgman, men han vägrade svara i telefon/ta emot besök, men Johans mamma lyckades få svar på telefon efter att Borgman kollat upp henne. Johan var ständigt rädd för läkaren och att utsättas för repressalier, fick också sin medicin i omärkta flaskor och saknade tilltro till personalen som han tyckte agerade oprofessionellt, godtyckligt och nonchalant. Han anser att han fått sitt liv och sin framtid förstörd och valde att skriva ut sig efter att ha hotats med LVM som krav för att inte skrivas ut. A man i års åldern. Han uppger att: han sökte metadon, men fick subutex och har haft det i ett år. Den dosen han har har hela tiden varit för låg men han har nekats höjning. Det sades att Subutex var tillfällig och han skulle erhålla metadon efter ett år, och varför det var så har han aldrig fått någon förklaring till. Han nekades sedan det utlovade metadonet och uppger att detta var det enda som fått honom att bita ihop och klara den alltför låga dosen av subutex. Nu nekas han alltså både höjning av subutex och metadon och är av den anledningen livrädd att inte klara behandling och återfalla, men av rädsla för repressalier vågar han inte anmäla. J man i års åldern. Han uppger att: Han är rädd för läkaren som han upplever som hemsk och godtycklig. Har haft problem med att få rätt dos metadon, och han är mycket orolig att inte klara sig på vad han har och återfalla i missbruk. Vid avgiftning inför behandlingsstart fysiskt säger han sig ha blivit misshandlad på den slutna psykavdelningen av en vårdare vid namn Janne. Denna Janne är också samma person som arbetar åt beroendecentrum och där hotade Mikael. Även Jonas pappa var med vid tillfället. Jonas har nu, utan att förstå varför, fått ultimatumet att gå in på en veckas sluten psykvård eller bli utskriven. Han är orolig att bli utsatt för våldsövergrepp igen, vilket han anser vara en hämnd för att de kom till teamet och ifrågasatte. Han är så rädd att mista metadonet att han gått med på psykvården, men är rädd för den också. Han vågar inte anmäla pga. rädsla för repressalier. N kvinna i 30 årsåldern. Hon uppger att hon har arbete men att hennes subutexdos är alltför låg så hon har svårt att klara dagarna som fylls av abstinenssymptom. Hon vägras höjning och när hon ifrågasätter detta så sänks dosen ytterligare. Vid ifrågasättande av detta så drar man in den medicinering hon får vid tandläkarbesöken, då hon har en utpräglad tandläkarskräck. Hon har nu tvingats avbryta tandbehandlingen. Hon har svårt att klara arbetet och har vid flera tillfällen ringt gråtande då hon är rädd för repressalier och för att återfalla samt för läkarens grymhet. Hon vågar inte anmäla något av rädsla för mer repressalier. K man i 50 års åldern. Detta rapporterades av en annan patient och vän till Kurt som uppgav hans namn som Kurt Lundin. Detta var fel, men händelsen har bekräftats av flera patienter och av verksamhetschefen, men patientens rätta namn har jag ej erhållit. Kurt rånades en fredag på sin helgdos, fick låna vännens telefon och ringde teamet som vägrade hjälpa. Kurt var desperat och sade. Jag orkar inte det här, om ni inte hjälper mig tar jag livet av mig. Då får du väl göra det då, blev svaret. Kurt gick senare och kastade sig framför ett tåg och tog på så sätt sitt liv. Patienterna ville sedan på teamet sätta fram ett ljus och en bild till hans minne men nekades av 4

5 personalen med orden: det har vi inget behov av. Detta upprörde och chockade många av patienterna. Verksamhetschefen Borgman kommenterade händelsen i Katrineholmskuriren på följande sätt: Det händer ju att folk blir lite missnöjda och några kan ju komma lite i kläm i vården. Han ansåg att hans huvudansvar var att se till att eventuella piller inte kom ut på den svarta marknaden. De enda som vågade anmäla var Mikael och Johan, och det för att de var utskrivna. Resten var livrädda. Det ringde också fler, c:a 5-6 st, från samma team som också ville prata av sig, men inte vågade anmäla. Igor, 38, Har bostad, familj och arbete. Han tjänstgjorde i stridande förband i Bosnien och började där använda heroin i små mängder. Han flydde till Sverige och Katrineholm och fortsatte sitt heroinanvändande med stigande doser. Första kontakten med beroendevården i Katrineholm tog han 2002 där han berättade att han var opiatberoende. Man diskuterade en behandling med Temgesic och nedtrappning av detta läkemedel. Efter vidare samtal med beroendevården kam man fram till att han inte skulle få detta läkemedel då det hade missbrukspotential och att risken för att han skulle försälja det var för stor. Han nekades behandling och använde under tiden heroin, och illegalt metadon eller subutex. Hösten 2008 gav Igor fru honom ett ultimatum, antingen sluta med heroinet eller så skulle hon ta ut skilsmässa. Igor tog kontakt med sociala myndigheter i Katrineholm och senare, med Katrineholms Beroendecentrum. Han var inställd på att bli fri från heroinet utan metadon eller Buprenorfin. I december träffar han en behandlingsassistent samt en doktor vid namn Anders Welander. Igor uppger för dessa att han tar emot den hjälp de kan erbjuda honom att han lägger sig platt bara han får hjälp. Läkaren säger till Igor att han ska ringa honom måndagen efter men han ringer inte. Igor väntar, försöker hänga på men får inget svar. I januari 2009 har Anders Welander slutat på Katrineholms BC och Igor får en ny läkare. Den nya läkaren vägrar träffa Igor med motiveringen att han redan pratat med Anders Welander. Under perioden januari till maj 2009 fortsätter Igor att envist kontakta Katrineholms BC då hustruns ultimatum ligger kvar. Upprepade gånger ringer han BC för att få en tid. En dag stiger han upp på BC för att få behandling. Han tas inte emot. Trots upprepade påstötningar får han inte se sin journal. Nu i juni 2009 har Igor slutat att försöka kontakta BC. Han har gett upp. Igor riskerar nu att mista sin familj, sitt boende och arbete. Albert 40 Har varit med i programmet i ca 4 år och har ätit Subutex. Det fungerade för Albert på alla sätt med boende, sociala livet, arbete osv, tills nuvarande läkaren Anna Marzec kom byts medicin till Suboxone. Albert mår inte bra på den nya medicinen vilket han säger till om ett antal gånger. Han blir då erbjuden metadon vilken han helst inte vill ha eftersom han fungerar på Subutex. Han förstår inte varför det ska bytas medicin överhuvudtaget. Konsekvensen av att han prövade ta Suboxone blev att han mådde dåligt, svullnade upp och fick huvudvärk och illamående. Han tackar till slut ja till metadon, men får då börja om från ruta ett trots att Albert gått i nästan 3 år i programmet. Detta medför att Albert måste hämta medicinen varje dag vilket gör att han förlorar sitt arbete. Hans sociala liv raseras, är tvungen att söka hjälp ekonomiskt och höll även på att mista sin lägenhet. I dagsläget fortsätter Albert hämta sin dos metadon varje dag, även lördag och söndag. Han upplever sin dos som altför för liten. Han mår inte alls bra och suget efter Heroin har inte försvunnit. Hans liv fungerar inte. Alberts kontaktperson på Katrineholms BC säger att han inte är densamma idag som han har varit innan. Albert, som många andra patienter på beroendecentrum, är rädd för Anna och vad hon är kapabel till att göra. Han menar att hon inte är där för att hjälpa utan för att stjälpa patienterna. Han är även rädd för att göra en anmälan och gå ut med sitt riktiga namn. 5

6 Karin och Karl Har varit med i underhållsprogram sedan Dock på annan ort än Katrineholm. De svarade bra på behandlingen. Började studera, fick fast jobb. De började åkta på semestrar med barnen och fungerade bättre och mer harmonisk som familj. - De började få ett bättre ekonomiskt och socialt liv, de orkade gå på föräldramöten, uppvisningar osv. - När de blev överflyttade till Katrineholm, så bestämdes det att deras behandling skulle fortlöpa precis som den gjort, detta kom de även överens om med den manliga läkare som fanns då i Katrineholm De har under sina år i programmet haft 4 st. överläkare som alla mer eller mindre har arbetat som det står i lagar och regler att man ska göra, tills dr. Marzec kom April/Mars beslutar Anna, helt plötsligt att de inte längre får hämta sina mediciner på apoteket en gång i veckan vilket det står i föreskrifterna att man ska få göra. Karin och Karl ifrågasätter detta men får aldrig några riktiga svar på sina frågor. De anses bara som besvärliga och svåra att samarbeta med. Karin och Karl menar att sen dr. Marzec kom så började hela beroendecentrum i Katrineholm att försämras för patienterna. - Vi var inte patienter längre utan brottslingar som ska bestraffas. Som patient så vågar du inte säga hur du mår, för du får då en bestraffning, antingen så skrivs man ut eller så tas det från din dos, eller så får du hämta din medicin varje dag även om du gått en längre tid. Dr. Marzec använder vår medicin som ett maktmedel november så bestäms att Subutex ska bytas till Suboxone. Efter många klagomål, samtal, och vårdcentralsbesök slutar det med att Karl hamnar på akuten med ett mycket högt blodtryck. En stor undersökning görs, där man konstaterar att han inte tål Suboxone. Dr. Marzec tänker inte byta preparat för det är ett principbeslut som är taget av verksamhetschefen Jonas Borgman. Hela historien slutar med att Karl blir uppringd av sin kontaktperson som talar om att han inte längre är välkommen upp på BC, utan kan betrakta sig som utskriven. Tiden går och Karin är fortfarande inskriven: - Jag törs inte berätta hur jag mår. Jag är livrädd för att dr.marzec ska ge sig på mig med, men Karl är utskriven, och får ingen hjälp någonstans ifrån. Efter ett tag så blir Karin kallad till ett möte med personalen. Där framkommer det, att nu så ska även Karin ut ur programmet, trots att hon inte haft några återfall, inga positiva urinprov, inte gjort nått kriminellt, utan bara skött sig. Man hävdar att hon skrivits in i programmet på felaktiga grunder. Hon berättar; - Jag har försökt fått fram journalerna som finns i det förra programmets dokumentation men konstigt nog så är 100 sidor bortstädade. En anledning till att jag ska ut nu är att jag inte har den dokumentationen som dr. Marzec tycker, men den finns på dom här 100 sidorna som jag inte får tag i och det är ändå information om hur jag kom in i programmet för snart 5 år sedan. - Här står vi idag Familjen som vart tajtare och harmonisk är inte längre det. All tid går åt att prata om vad kommer att hända i vår familj. Vi har abstinenssymptom, mår dåligt av behandlingen som Anna och co utsätter oss för. 6

7 Katrineholms Beroendecentrum bryter mot lagar och förordningar Underhållsbehandling regleras av flera olika lagar och förordningar. Underhållsbehandlingen som tillhandahålls av Beroendecentrum i Katrineholm står i konflikt med socialstyrelsens föreskrifter gällande underhållsbehandling, läkemedelshantering och sjukvårdslagen. Socialstyrelsens föreskrifter 2004:8(M) / gällande från jan kap. Verksamheten Inriktning och mål 1 Underhållsbehandling skall syfta till att den som är beroende av opiater skall upphöra med sitt missbruk samt få en förbättrad hälsa och social situation. Socialstyrelsens föreskrifter 2000:1 4 kap. Iordningställande och administrering av läkemedel 7 Ett iordningställt läkemedel skall på förpackningen eller behållaren vara märkt med uppgifter om patientens identitet och läkemedlets namn, styrka och dos samt de övriga uppgifter som behövs för en säker hantering. Direktiv om märkning skall finnas i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. Sjukvårdslagen (1982: 763) Mål för hälso- och sjukvården 2 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Lag (1997:142). Krav på hälso- och sjukvården 2 a Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall särskilt 1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, 2. vara lätt tillgänglig, 3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, 4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, 5. tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Olika insatser för patienten skall samordnas på ett ändamålsenligt sätt. 3 a När det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet skall landstinget ge patienten möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Landstinget skall ge patienten den valda behandlingen om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat. I fallbeskrivningarna framträder patienter som berättar att: de hotats, de tvingats avsäga sig arbete och studier, de upplever en ständig oro och rädsla, de nekas vård, de nekas adekvata doser, de påtvingas läkemedel som ger jobbiga biverkningar, de helt godtyckligt skrivs ut ur behandling utan att förstå varför. Större delen av vad som berättas i fallbeskrivningarna tycks strida mot sjukvårdslagen 2, 2a 1-5. Metadon i omärkta flaskor strider mot SOSFS 2000:1, föreskrifter om läkemedelshantering 4 kap 7. Att nekas remiss till Nyköping strider mot sjukvårdslagen 3a. Beslutet om att sätta över patienter som behandlas med Subutex på Suboxone som fattats av Jonas Borgman strider mot läkemedelsverkets rekommendationer om hur Suboxone ska användas. 7

8 Slutsatser På Katrinholms beroendecenters underhållsbehandling är patienterna missnöjda med bemötandet och den vård de erbjuds. De har försökt att kommunicera detta med personal och ledning. Detta har inte lett till förändring hos verksamheten utan att klagande patienter har blivit utskrivna. Detta sänder tydliga signaler och gör att patienterna är rädda. Vi ser att antalet utskrivningar också har ökat sedan Katrineholms Beroendecentrum programmatiskt valt att ersätta ett läkemedel (Subutex) som fungerar för många patienter, med ett läkemedel som inte fungerar på alla, Suboxone. Detta förfarande gör att personer med arbete, familj och boende tvingas in i brottslighet och ett utanförskap med betydande risker för liv och hälsa. Opiatberoende i behandling har 7 ggr högre dödlighet än andra jämnåriga. Det beror på skador och infektionssjukdomar de ådragit sig under missbrukstiden och inte av behandlingen. De som står utanför behandling har 60 ggr högre dödlighet. Som ett exempel kan nämnas att JL sedan han blivit utan underhållsbehandling smittats av HIV. Syftet med behandlingen är att komma ur missbruk och förbättra hälsa och social situation. I Katrineholm ser vi det motsatta. På Katrineholms BC har det funnit mellan patienter inskrivna för underhållsbehandling. Detta antal minskar nu snabbt på grund av utskrivningar och är nu enligt våra informanter nere i mellan Exakt antal vet vi inte då verksamhetsledningen inte vill tala med oss. Att fler personer tvingas in i brottslighet och missbruk bekräftas av polisen som ser en ökning av heroin i Katrineholm sedan årsskiftet. Apoteket märker att patienter i lägre utsträckning än förr är betrodda att hämta sina doser. Patienterna har prövat de rättsliga vägar som finns att gå i form av anmälningar till patientnämnd och Socialstyrelsen utan att situationen förändrats eller förbättrats. För många som är utskrivna ur programmet eller håller på att bli det är situationen desperat. Verksamhetsledningen vägrar hårdnackat att förändra sig eller verksamhetens innehåll. Makten att förändra Den enda vägen patienterna nu upplever är öppen är den som går via huvudmannen, vill säga Sörmlands läns landsting. Man kan välja att bortse från patienterna och deras upplevelser och berättelser. Det tror vi inte att man kommer att göra. Landstinget i Sörmland har en gång valt att satsa på och finansiera denna vårdform för denna grupp patienter, med lyckat resultat. Vårdresultatet håller i skrivande stund på att drastiskt försämras. För Katrineholms kommun och kommunerna runt omkring riskerar kostnaderna för behandling och försörjningsstöd att skena när väl fungerande medborgare och skattebetalare genom att inte släppas in i, eller genom utskrivning, riskerar att bli arbetslösa, bostadslösa socialbidragstagare. Patienterna kräver inte mycket. Tvärtom, det enda man kräver är att verksamheten på Katrineholms Beroendecentrum drivs i enlighet med gällande lagar, rekommendationer och förordningar. Man vill också bli bemött på ett vanligt hyggligt sätt. Så är inte fallet nu. Alla vägar utom den som ni representerar är prövade eller stängda. Ni utgör patienternas sista hopp. 8

9 Genomförare Denna rapport har tagits fram av Janne Wallin, Per Sternbeck och Conny Höjd med hjälp av patienter på Katrineholms BC. För ytterligare information: Janne Wallin, Per Sternbeck, Conny Höjd mob Vi kan sätta intresserade personer i kontakt med patienter som kan och vill berätta sina historier 9

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Bilaga Göteborg. Kön, ålder och klinik

Bilaga Göteborg. Kön, ålder och klinik Bilaga Göteborg Kön, ålder och klinik Antal och fördelning av män och kvinnor Antal Andel Män 18 38 % Kvinnor 25 53 % Okänt 4 9 % Alla 47 100 % Ålder och kön Antal 21-25 26-30 31-40 41-50 51-64 Totalt

Läs mer

Bilaga Skåne. Kön, ålder och klinik. Antal och fördelning av män och kvinnor. Ålder och kön. Lokal fördelning

Bilaga Skåne. Kön, ålder och klinik. Antal och fördelning av män och kvinnor. Ålder och kön. Lokal fördelning Bilaga Skåne Kön, ålder och klinik Antal och fördelning av män och kvinnor Antal Andel Män 46 53 % Kvinnor 35 41 % Okänt 5 6 % Alla 86 100 % Ålder och kön Antal 21-25 26-30 31-40 41-50 51-64 Totalt Män

Läs mer

SVENSKA BRUKARFÖRENINGENS BRUKARUNDERSÖKNING 2010

SVENSKA BRUKARFÖRENINGENS BRUKARUNDERSÖKNING 2010 SVENSKA BRUKARFÖRENINGENS BRUKARUNDERSÖKNING 2010 ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- En undersökning om substitutionsbehandling

Läs mer

Antal 21-25 26-30 31-40 41-50 51-64 Totalt Män 0 14 36 63 37 150 Kvinnor 1 7 14 19 12 53 Okänt 1 2 Alla 1 21 50 82 50 205

Antal 21-25 26-30 31-40 41-50 51-64 Totalt Män 0 14 36 63 37 150 Kvinnor 1 7 14 19 12 53 Okänt 1 2 Alla 1 21 50 82 50 205 Bilaga Stockholm Kön, ålder och klinik Antal och fördelning av män och kvinnor Antal Andel Män 150 73 % Kvinnor 53 26 % Okänt 2 1 % Alla 205 100 % Ålder och kön Antal 21-25 26-30 31-40 41-50 51-64 Totalt

Läs mer

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2013-04-30 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: shantering Sida 2 (9) Innehåll REGEL FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Sex berättelser från oss som verkligen vet vad vi talar om SUBSTITUTIONSBEHANDLING RÄDDAR LIV

Sex berättelser från oss som verkligen vet vad vi talar om SUBSTITUTIONSBEHANDLING RÄDDAR LIV Sex berättelser från oss som verkligen vet vad vi talar om SUBSTITUTIONSBEHANDLING RÄDDAR LIV JAG HAR UNDER HELA MITT LIV LIDIT AV FLERA DIAGNOSER och min största problematik har varit ångest i olika former.

Läs mer

NIO ÅR MED SUBUTEX. (Publicerat i Narkotikafrågan nr 1 2009)

NIO ÅR MED SUBUTEX. (Publicerat i Narkotikafrågan nr 1 2009) 1 NIO ÅR MED SUBUTEX (Publicerat i Narkotikafrågan nr 1 2009) Under 90-talets sista år introducerades Subutex i den svenska narkomanvården. Läkarkåren var entusiastisk, men knappast polisen. Så här är

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Har du synpunkter på vården?

Har du synpunkter på vården? Har du synpunkter på vården? Patientnämnden Patientnämnden ska verka för goda kontakter mellan patienter och personal samt stödja och hjälpa enskilda patienter. När du vänder dig till oss får du kontakt

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

2014-09-22. Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge. Stefan Borg. Umeå 2014-09-17. Symtom vid bensodiazepinutsättning

2014-09-22. Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge. Stefan Borg. Umeå 2014-09-17. Symtom vid bensodiazepinutsättning Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge Stefan Borg Umeå 2014-09-17 Symtom vid bensodiazepinutsättning Rebound anxiety beskriven efter veckor I terapeutiska doser Akuta abstinensbesvär

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Första operationen september 2010

Första operationen september 2010 Första operationen september 2010 Oliver Vår son föddes med total dubbelsidig LKG-spalt. Första operationen som vi nu har genomfört gjordes när han var nästan 7 månader och då slöt de den mjuka gommen

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Riktlinjer för vårdgivare

Riktlinjer för vårdgivare Riktlinjer för vårdgivare Policy Gömda flyktingar I vårt land finns det troligtvis över tiotusentals gömda flyktingar. Med gömda flyktingar menas personer som sökt och fått avslag på sin asylansökan och

Läs mer

Utbildningsmaterial kring delegering

Utbildningsmaterial kring delegering Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

LARO-mottagningen Kristianstad

LARO-mottagningen Kristianstad Patientinformation LARO-mottagningen Kristianstad LäkemedelsAssisterad Rehabilitering vid Opiatberoende Innehållsförteckning Kontakta LARO-mottagningen 3 Socialstyrelsens föreskrifter och intresseanmälan

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad

Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad 1 SOCIALFÖRVALTNINGEN Bilaga 16 Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad Bakgrund och syfte Människor som bor och

Läs mer

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Informationshantering och journalföring Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 1. Målet för hälso- och sjukvården 2 HSL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor

Läs mer

Gunnar Dahlberg, Elma Tajic, Anders Wickberg, Annika Olsson

Gunnar Dahlberg, Elma Tajic, Anders Wickberg, Annika Olsson 1 (5) 1 Syfte Syftet med instruktionen är att tydliggöra samverkan och ansvarsfördelning mellan kommuner och landsting avseende akutläkemedelsförråd inom hemsjukvård och särskilda boenden i Västmanland.

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism. Kalle växer upp med mor, far och en yngre broder. Tidigt märker man att Kalle inte är som alla andra, han är överaktiv, har svårt i kontakten med andra barn, lyssnar inte på föräldrarna, rymmer och försvinner.

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen,

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Iff'\ Inspektionen förvårdochomsorg BESLUT it'rs/ 2015-12-01 Dnr 8.5-8059/2015-71(9) Avdelning mitt Ylva Grahn ylva.grahngi vo.se Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping Vårdgivare Landstinget i Sörmland

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Tvångs och skyddsåtgärder

Tvångs och skyddsåtgärder Bilaga 8. 1 Tvångs och skyddsåtgärder På Socialstyrelsens hemsida finns att läsa om upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder (SOSFS 1980:87 och SOSFS 1992:17) (http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/foreskrifteromtvangs-ochskydds

Läs mer

Karl är sedan flera år sambo med Viktoria. De har två gemensamma barn. Klamydiatest togs på Viktoria vid första graviditeten. Testet visade negativt.

Karl är sedan flera år sambo med Viktoria. De har två gemensamma barn. Klamydiatest togs på Viktoria vid första graviditeten. Testet visade negativt. Fallbeskrivning 1 Karl Andersson född 1980 Lilla gatan 32 i Nyköping Är provtagen för klamydia och är positiv. Karl är sedan flera år sambo med Viktoria. De har två gemensamma barn. Klamydiatest togs på

Läs mer

Nr. 1. Hänvisning till nr 17 där kastellet motsäger sig och att Bup i halmstad avd chef Kristina säger att det ej var fullt på avd

Nr. 1. Hänvisning till nr 17 där kastellet motsäger sig och att Bup i halmstad avd chef Kristina säger att det ej var fullt på avd Nr. 1. Hänvisning till nr 17 där kastellet motsäger sig och att Bup i halmstad avd chef Kristina säger att det ej var fullt på avd Nr 3. Felicias personlighet har kränkts bla. läst hennes dagbok alla har

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

En del läkare letar på Internet.

En del läkare letar på Internet. En del läkare letar på Internet. Jag har också varit med om att inta tas på allvar vid en addisonkris, samt blivit nekad av sos att åka ambulans. Här i småland och Kalmar skulle personalen verkligen behöva

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är

Läs mer

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,

Läs mer

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad PLAN Stadskontoret Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad Lättläst Den här planen är skriven på lättläst av Centrum för lättläst. Innehållsförteckning Så ska det vara i Malmö stad... 1 Om LSS och FN-konventionen...

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:

Läs mer

------------------------------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------------------------------ Till: För kännedom sändlista: ------------------------------------------------------------------------------------------ Överklagan gäller den ofrivilliga avstängningen av Anton Ericsson ur Kalmars substitutionsbehandling.

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas.

Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas. Beslut Miljöförvaltningen förelägger God Bostad AB org. nr 556677-8899, såsom ägare till fastigheten Lugnet 100:2 att genom provtagning och analys utreda orsak till och omfattning av fukt och mikroorganismer

Läs mer

Rutin m m i samband med transport av avlidna

Rutin m m i samband med transport av avlidna Rutin m m i samband med transport av avlidna Bakgrund Bakgrund till denna rutin är cirkulär 2005:52 från Sveriges Kommuner och Landsting Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna. I hälso-

Läs mer

Kan patienter ta ansvar för e- tjänster som erbjuds?

Kan patienter ta ansvar för e- tjänster som erbjuds? Benny.Eklund@lul.se Kan patienter ta ansvar för e- tjänster som erbjuds? Vi beslutade om några tjänster Boka, avboka tider Lista sig i primärvården Begära förnyelse av recept Begära förlängning av sjukskrivning

Läs mer

Tandvårdslag (1985:125)

Tandvårdslag (1985:125) Tandvårdslag (1985:125) SFS nr: 1985:125 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 1985-03-14 Ändrad: t.o.m. SFS 2008:346 Inledande bestämmelse 1 Med tandvård avses i denna lag åtgärder för

Läs mer

BESLUT. 2011-01-21 Dnr. Stora Långared 447 94 Vårgårda

BESLUT. 2011-01-21 Dnr. Stora Långared 447 94 Vårgårda jl Socialstyrelsen T/Region SydvästlSek2 Maria Björklund maria.bjorklund@socialstyrelsen.se BESLUT 2011-01-21 Dnr 1(14) Arken Vård och Behandling AB Stora Långared 447 94 Vårgårda Huvudman Arken Vård och

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 24 mars 2011 KLAGANDE 1. AA 2. BB Ombud för båda: Advokat Kjell Bastling Advokatfirman Bastling & Partners HB Box 3518 103 69 Stockholm

Läs mer

Resultat från Apotekets kundpanel

Resultat från Apotekets kundpanel Resultat från Apotekets kundpanel värkundersökning oktober 2010 Apoteket AB Varför en undersökning om värk? Ta reda på svenska folkets preferenser och beteenden kring receptfria mediciner mot värk samt

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

5.5.2 Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende

5.5.2 Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende 5.5.2 Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende Utredningens förslag: Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende ska genom regeländring möjliggöras som ett behandlingsalternativ i hela landet.

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria; Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket Den x månad 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;

Läs mer

Vård för papperslösa Rosengrenska/Röda Korset HELDAG 131012 VÄRLDSKULTURMUSEET

Vård för papperslösa Rosengrenska/Röda Korset HELDAG 131012 VÄRLDSKULTURMUSEET Vård för papperslösa Rosengrenska/Röda Korset HELDAG 131012 VÄRLDSKULTURMUSEET TACK!!! Lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd lag från

Läs mer

IVO har getts möjlighet att lämna synpunkter genom att besvara ett antal frågor som Socialstyrelsen har ställt. Svaren redovisas nedan.

IVO har getts möjlighet att lämna synpunkter genom att besvara ett antal frågor som Socialstyrelsen har ställt. Svaren redovisas nedan. 2015-10-23 Dnr 10.1-28186/2015 1(5) Avdelningen för verksamhetsstöd och -styrning Jonas Widell jonas.widell@ivo.se socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Svar på frågor från Socialstyrelsen med anledning av

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar

Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar 1(8) LSS Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar i Hylte kommun Verksamhetstillsyn genomförd av Arbetsmiljöverket, Länsstyrelsen i Hallands län och Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem

Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem Riktlinjer antagna av Socialnämnden den 20 december 2012 Reviderade 25 mars 2014 26 Innehållsförteckning Inledning...3 Målgrupp...3 Lagstiftning...3 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Citat och kommentarer som framkommit vid inspektioner på akutmottagningar (AKM)

Citat och kommentarer som framkommit vid inspektioner på akutmottagningar (AKM) Citat och kommentarer som framkommit vid inspektioner på akutmottagningar (AKM) AT-läkare tvingas arbeta för självständigt på AKM Fel patienter och ökad tillströmning på AKM Brist på vårdplatser leder

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer