Sunne kommuns miljöförvaltning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sunne kommuns miljöförvaltning"

Transkript

1 Vy över södra delen av Västansjön (foto: Marcus Andersson, ALcontrol Karlstad) UNDERSÖKNING AV FYSIKALISK-KEMISK VATTENKVALITET I SJÖARNA VÄSTANSJÖN OCH APLUNGEN I MAJ 8 Sunne kommuns miljöförvaltning

2 INNEHÅLL SAMMANFATTNING.. 1 BAKGRUND.. AVRINNINGSOMRÅDET 3 METODIK.. 5 Provtagningsplatser... 5 Provtagning 5 Analys. 5 Utvärdering 6 RESULTAT... 7 Ljusförhållanden. 7 Näringstillstånd.. 8 Syretillstånd och organiska ämnen 8 Surhetstillstånd... 9 Markörer för sprängning och bergkross. 9 REFERENSER.. 1 BILAGA 1. Analysvariabler och bedömningsgrunder BILAGA. Analysresultat... 19

3 VÄSTANSJÖN OCH APLUNGEN 8 ALcontrol Sammanfattning SAMMANFATTNING På uppdrag av Sunne kommuns miljöförvaltning har ALcontrol undersökt den fysikalisk-kemiska vattenkvaliteten i sjöarna Västansjön och Aplungen i maj 8. Anledningen till undersökningen var att kommunen ville veta vad den upplevda grumlingen i sjön består av och huruvida den bergtäkt som förekommer i avrinningsområdet är bidragande. Mindre humus gav större siktdjup i Västansjön Beroende på lägre humushalt (lägre färgtal) var siktdjupet större i Västansjön jämfört med Aplungen (referens), men bedömdes som litet i båda sjöarna. Grumlingen i Västansjön orsakades troligen i jämförelsevis högre grad av alger Vattnet var grumligare i Västansjön jämfört med Aplungen (betydligt respektive på gränsen till måttligt grumligt vatten). Efter- som halterna av både klorofyll (mått på algmängd) och fosfor (ofta bundet till lerpartiklar) var högre i Västansjön bidrog troligen både alger och lera till grumligheten (turbiditeten). Även halten suspenderade ämnen var högre i Västansjön. Eftersom andelen minerogent (lera) respektive organiskt material (humus, alger) var ungefär densamma i de båda sjöarna, medan humushalten var högre i orsakades den större grumlingen i Västansjön troligen i jämförelsevis högre grad av alger. Ingen påverkan från bergtäkten Varken halterna av ammoniumkväve-, nitrit- eller nitratkväve föranledde någon oro för påverkan från bergtäkten. Halterna av sulfat och strontium, som kan fungera som indikatorer på sprängning och bergkross, var inte förhöjda jämfört med bakgrundshalter. ALcontrol AB Karlstad Ann-Charlotte Norborg (Projektansvarig) Anders Sköld (Kvalitetsgranskning av rapport) 1

4 VÄSTANSJÖN OCH APLUNGEN 8 ALcontrol Bakgrund BAKGRUND På uppdrag av Sunne kommuns miljöförvaltning har ALcontrol undersökt den fysikalisk-kemiska vattenkvaliteten i sjöarna Västansjön och Aplungen i maj 8. Anledningen till undersökningen var att kommunen ville veta vad den upplevda grumlingen i sjön består av och huruvida den bergtäkt som förekommer i avrinningsområdet är bidragande. Vid en tidigare undersökning i september 1 (ALcontrol 1) konstaterades mycket stark påverkan av sprängning, bergkross och grundvattenutflöde närmast bergtäkten i en liten bäck (benämnd lilla bäcken ), som mynnar i den västra delen av Västansjön. Vattnets halter av nitratkväve, sulfat och strontium var förhöjda liksom alkalinitet (buffertkapacitet) och konduktivitet (salthalt). Genom utspädning klingade dock effekten av nedströms i vattendraget. I Västansjöns södra del skönjdes bara en mycket svag förhöjning av nitrat-, sulfat- och salthalt samt alkalinitet och den a delen var helt opåverkad. Inte heller den bäck (benämnd stora bäcken ), som mynnar i den södra delen av sjön, var påverkad av bergtäkten i september 1. Ingen grumlighetspåverkan från bergtäkten kunde styrkas i september 1. I den lilla bäcken, som var påverkad av täkten, var det främst organiska ämnen som orsakade grumligheten, vilket avspeglades i ökade värden för färg och TOC (totalt organiskt kol) nedströms i bäcken. Vidare var grumligheten i bäcken mörkfärgad medan grumlighet från bergtäkt förväntas vara ljust färgad. De boende kring sjön och personal från Sunne kommuns miljökontor har dock även fortsättningsvis upplevt problem med grumling i bäcken och sjön.

5 VÄSTANSJÖN OCH APLUNGEN 8 ALcontrol Avrinningsområdet AVRINNINGSOMRÅDET De båda sjöarna Västansjön och Aplungen ligger båda i Sunne kommun i Värmlands län. Tillflöden till Västansjön (Figur 1) är några mindre bäckar i söder och väst, varav den sistnämnda inte syns på kartan. I tillrinningsområdet till dessa bäckar sker bergtäkt. De högre belägna delarna av avrinningsområdet utgörs av skogsmark medan områdena närmast sjön nyttjas för jordbruk. En del bebyggelse med enskilda avloppsanläggningar finns kring sjön. Utloppsbäcken rinner till Hånsjön och vidare till Rottnan, som mynnar i Mellan-Fryken vid Rottneros. som är uppskattningsvis,5 km stor, ligger 17,8 m.ö.h. och har ett maxdjup på 1 m (SMHI 1996). Sjön Aplungen (Figur ), som är referenssjö i denna undersökning, är belägen ca 5 km söder om Västansjön. Sjön får tillrinning från Norra Aplungen via Aplungsälven. Övriga tillflöden är bäckar, som på sjöns västra sida omges av skog och myr och på den nordvästra sidan av främst jordbruksmark. Även vid denna sjö finns en del bebyggelse med enskilda avlopp. Utloppet heter Aplungsälven och mynnar i Mellan-Fryken vid Västra Ämtervik. som är,8 km stor ligger 99,1 m.ö.h. och har maxdjupet 8, m (SMHI 1996). Figur 1. Provplatser i Västansjön vid fysikalisk-kemisk undersökning i maj 8. Lantmäteriverket Gävle 8. Medgivande I 8/6. 3

6 VÄSTANSJÖN OCH APLUNGEN 8 ALcontrol Avrinningsområdet Figur. Provplats i Aplungen (referens) vid fysikalisk-kemisk undersökning i maj 8. Lantmäteriverket Gävle 8. Medgivande I 8/6.

7 VÄSTANSJÖN OCH APLUNGEN 8 ALcontrol Metodik METODIK Provtagningsplatser Provtagningsplatser med lägesangivelse framgår av Tabell 1 och kartor i Figur 1 och Figur. Tabell 1. Provtagningsplatser i sjöarna Aplungen (referens) och Västansjön vid fysikalisk-kemisk undersökning i maj 8. Provplats Koordinater (RT9,5 gon V) centralt söder Provtagning Provtagningen utfördes vid ovan nämnda stationer den 15 maj 8 av Hans Friberg och Marcus Andersson, ALcontrol Karlstad. Båda dessa provtagare är utbildade och godkända i enlighet med SNFS 199:11, MS:9. Proverna togs med Ruttnerhämtare (Figur 3) enligt gällande svensk standard på,5 meters djup. Dessutom upprättades på varje provplats en temperatur- och syreprofil och siktdjupet mättes. Proverna transporterades och förvarades enligt gällande svensk standard. Analys Temperatur, syrehalt/-mättnad och siktdjup bestämdes i fält. Övriga analyser utfördes på ALcontrols laboratorier (ackrediteringsnummer 16) i Karlstad och Linköping enligt metoderna i Tabell. Tabell. Analysmetoder vid fysikalisk-kemisk undersökning i sjöarna Aplungen (referens) och Västansjön i maj 8. Om inget annat anges utfördes analysen vid laboratoriet i Karlstad. Variabel Enhet Metod Temperatur C Fältmätning Syrehalt mg/l Fältmätning Syremättnad % Fältmätning Siktdjup m Fältmätning Färg mg Pt/l SS-EN ISO 7887, del Turbiditet FNU SS-EN ISO 77 Susp.substans mg/l SS-EN 87 (Munktell MGA) Glöd.rest susp. mg/l F.d. SS TOC 1) mg/l SS-EN I8 ph - SS 81- Alkalinitet mekv/l SS-EN ISO mod. Konduktivitet ms/m SS-EN 7888 Sulfat 1) mg/l SS-EN ISO 13-1 Kisel 1) mg/l SS-EN ISO Strontium 1) µg/l EPA.8 Ammoniumkväve µg/l TrAAcs Meth.NoJ-1-88B Nitrat-+nitritkväve µg/l TrAAcs ST89-NO3/ Nitratkväve µg/l TrAAcs Meth.NoJ-3-88A Nitritkväve µg/l Beräknad Totalkväve µg/l TrAAcs ST89-NO3/ Totalfosfor µg/l ST 93-PO-P Klorofyll a 1) µg/l SS ) Analys utförd av ALcontrol Linköping Samtliga analysresultat redovisas i tabelloch diagramform i Bilaga. Figur 3. Vattenprovtagare av Ruttnermodell. 5

8 VÄSTANSJÖN OCH APLUNGEN 8 ALcontrol Metodik Utvärdering Analysresultaten utvärderades med hjälp av Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 913 Sjöar och vattendrag). Vissa tillägg och avvikelser från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har gjorts (skrivelse angående bedömningsgrunder, KM Lab ). Dessa kommenteras under respektive variabel i Bilaga 1. I Rapport 913 saknas bedömningsgrunder för suspenderat material, varför denna variabel istället bedömdes i enlighet med Naturvårdsverkets Allmänna råd 9:. Bedömningsgrunder saknas även för sulfat och strontium (markörer för sprängning och bergkross). Dessa halter jämfördes med en tidigare undersökning i Västansjön (ALcontrol 1) och erfarenhet från undersökningar i andra områden. Bedömningsgrunder finns inte heller för kisel. Bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder ska egentligen grundas på medelvärden av flera provtagningar under ett år, men avser i den nu aktuella rapporten stickprov (en provtagning den 15:e maj 8). Beskrivning av analysvariabler och klassgränser återfinns i Bilaga 1. 6

9 VÄSTANSJÖN OCH APLUNGEN 8 ALcontrol Resultat RESULTAT Ljusförhållanden Större siktdjup i Västansjön beroende på lägre färgtal Siktdjupet bedömdes som litet vid samtliga provplatser (Figur ). I Västansjön var siktdjupet störst i den a delen, vilket främst kan kopplas till mindre algmängd (lägre klorofyllhalter, Figur 6). Det lägsta siktdjupet noterades i Aplungen (referens) beroende på högre färgtal (Figur 8). Grumligast i Västansjön Vid de båda stationerna i Västansjön klassades vattnet som betydligt grumligt medan det var på gränsen till måttligt grumligt i Aplungen (referens). Till grumligheten (turbiditeten) i Västansjön bidrog troligen både alger och lera. Detta eftersom halterna av både klorofyll och fosfor var högre i Västansjön (Figur 6). (Fosfor är till stor del bundet till lerpartiklar.) Grumlingen i Västansjön orsakades troligen i jämförelsevis högre grad av alger Västansjöns högre turbiditet överensstämmer med högre halt av suspenderade ämnen (Figur 5). Halten av suspenderade ämnen bedömdes som måttligt hög i Västansjön och låg i Aplungen. För att avgöra hur stor del av det suspenderade materialet som var av organiskt (t.ex. humusflockar eller alger) respektive minerogent (lermaterial) ursprung, analyserades även glödgningsrest på suspenderade ämnen. Resultatet var under metodens rapporteringsgräns (<5 mg/l). Räknat på värden under rapporteringsgränsen (utanför laboratoriets ackreditering och därför behäftat med stor osäkerhet) var andelen minerogent material marginellt högre i Västansjön jämfört med Aplungen (Figur 5). Om andelen minerogent material var jämförbar i de båda sjöarna orsakades den större turbiditeten och halten av suspenderade ämnen i Västansjön troligen i jämförelsevis högre grad av alger. Detta eftersom klorofyllhalterna var högre (Figur 6) medan humusinnehållet var mindre (Figur 8) jämfört med Aplungen., Susp.ämnen (mg/l) Susp. Glödrest susp.,5 3 1, 1,5 5% 5% 56%, 1,5 3, Siktdjup (m) Figur. Siktdjupet i sjöarna Aplungen (referens) och Västansjön i maj 8. Streckad linje anger gränsen mellan måttligt och litet siktdjup. Över heldragen linje är siktdjupet mycket litet. Figur 5. Halt suspenderade ämnen och glödgningsrest på suspenderade ämnen samt procentandel minerogent material i sjöarna Aplungen (referens) och Västansjön i maj 8. 7

10 VÄSTANSJÖN OCH APLUNGEN 8 ALcontrol Resultat I Västansjön var andelen minerogent material något högre i den a delen av sjön (med reservation för att mätvärden under rapporteringsgränsen innebär stor osäkerhet). Vid en eventuell påverkan från bergtäkten kunde man förvänta sig att andelen var högst i den södra delen av sjön, som ligger närmare täkten. Kväve (µg/l) NH-N NO-N NO3-N Org.-N Näringstillstånd Mer fosfor gav fler alger i Västansjön Vid de båda stationerna i Västansjön var fosforhalterna måttligt höga medan den var strax under gränsen till låg i Aplungen (Figur 6). Den större näringstillgången i Västansjön medförde en större algtillväxt, varför även klorofyllhalterna var högre jämfört med Aplungen. Klorofyllhalterna bedömdes dock som måttligt höga vid samtliga provplatser. Överlag måttligt höga kvävehalter Halterna av totalkväve bedömdes som måttligt höga vid samtliga provplatser (Figur 7). Ammoniumkvävehalterna klassades som mycket låga. Halterna av nitratkväve var 1-19 µg/l, vilket är avsevärt lägre än gränsvärdet för brunnsvatten (5 µg/l = tjänligt med anmärkning, 11 µg/l = otjänligt). Detta innebär att Fosfor (µg/l) Fosfor Klorofyll Klorofyll (µg/l) Figur 6. Halter av fosfor och klorofyll i sjöarna Aplungen (referens) och Västansjön i maj centralt söder Figur 7. Kvävehalter, uppdelade på fraktionerna ammoniumkväve (NH-N), nitritkväve (NO-N), nitratkväve (NO3-N) och organiskt bundet kväve, i sjöarna Aplungen (referens) och Västansjön i maj 8. risken för att vattnet i Västansjön skall påverkas negativt av bergtäkten ur dricksvattensynpunkt är försumbar. Något högre kvävehalt i den södra delen av Västansjön beror främst på större andel organiskt bundet kväve, vilket överensstämmer med högre klorofyllhalt (mått på algmängd, Figur 6). Syretillstånd och organiska ämnen Syrerikt i hela vattenmassan Någon temperaturskiktning av vattenmassan med eventuellt åtföljande syrebrist i bottenvattnet var inte förväntad så tidigt på sommarhalvåret. Eftersom provtagarna var på plats upprättades ändå temperatur- och syreprofiler. Mycket riktigt konstaterades att det var syrerikt i hela vattenmassan vid samtliga provplatser i både Västansjön och Aplungen (referens). Mindre humus i Västansjön Vid båda stationerna i Västansjön var halterna av syretärande organiska ämnen (TOC) låga, men något högre i den södra delen (Figur 8). I Aplungen var TOChalten strax över gränsen till måttligt hög. De lägre halterna av organiska ämnen i Västansjön kan förklaras med ett mindre 8

11 VÄSTANSJÖN OCH APLUNGEN 8 ALcontrol Resultat Totalt organiskt kol (mg/l) Färg (mg/l) 8 6 (referens). Även ph-värdena var högre i där de klassades som nära neutrala, medan det var måttligt surt i Aplungen. Mindre sura förhållanden i Västansjön beror sannolikt bl.a. på lägre halter av sura humusämnen (Figur 8). TOC Färg Figur 8. Halter av totalt organiskt kol (TOC) och färgvärden i sjöarna Aplungen (referens) och Västansjön i maj 8. humusinnehåll, eftersom färgtalen var hälften så höga jämfört med Aplungen. I Västansjön bedömdes vattnet som måttligt färgat medan det var betydligt färgat i Aplungen. Surhetstillstånd Mindre surt i Västansjön Motståndskraften mot försurning (buffertkapacitet mätt som alkalinitet) bedömdes som god i Västansjön och svag i Aplungen Markörer för sprängning och bergkross Sulfat- och strontiumhalterna var inte förhöjda jämfört med bakgrundshalter Variablerna sulfat och strontium analyserades med anledning av att de kan fungera som indikatorer på sprängning och bergkross. Halterna var aningen högre i Västansjön jämfört med Aplungen (referens), men jämförbara med resultaten i Västansjön vid 1 års undersökning, då de inte bedömdes som förhöjda jämfört med bakgrundshalter. Kiselhalter i nivå med opåverkade referenssjöar Kiselhalterna var något lägre vid de båda stationerna i Västansjön jämfört med Aplungen (referens). Alla halterna var i nivå med dem i opåverkade referenssjöar i Värmlands län. 9

12 VÄSTANSJÖN OCH APLUNGEN 8 ALcontrol Referenser REFERENSER ALABASTER & LLOYD 198. Water quality criteria for freshwater fish. Butterworth. ALCONTROL AB 1. Utvärdering av undersökningar av bergtäkt vid Västansjö i september och oktober 1. LBC Sunne. KM LAB AB. Angående nya bedömningsgrunder för miljökvalitet (vattenkemi). Tillämpningsförslag angående bedömningsgrunder kemi. Skrivelse daterad --1. NATURVÅRDSVERKET 199. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Allmänna Råd 9:. NATURVÅRDSVERKET Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport 913. SMHI Svenskt sjöregister. Volym () SMHI Hydrologi, Nr 71,

13 VÄSTANSJÖN OCH APLUNGEN 8 ALcontrol Bilaga 1 Analysvariabler/bedömn.grunder BILAGA 1 Analysvariabler och bedömningsgrunder 11

14 VÄSTANSJÖN OCH APLUNGEN 8 ALcontrol Bilaga 1 Analysvariabler/bedömn.grunder Vattentemperatur ( C) Temperatur mäts alltid i fält. Den påverkar bl.a. den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur, kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vattenmassan skiktas i två vattenvolymer med olika fysikalisk-kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan yt- och bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. Syrehalt (mg/l) Syrehalten anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiska ämnen. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt, efter kraftig algblomning eller efter tillförsel av syreförbrukande utsläpp (organiska ämnen, ammonium). Risken är störst under sensommaren, särskilt vid förekomst av skiktning (se rubriken Vattentemperatur), och i slutet av isvintrar. Om djupområdet i en sjö är litet kan syrebrist uppträda även vid låg eller måttlig belastning av organiska ämnen (humus, plankton). I långsamrinnande vattendrag kan syrebrist uppstå sommartid vid hög belastning av organiska ämnen och ammonium. Lägre syrehalter än -5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 913) kan tillståndet med avseende på syrehalt (årslägsta värde) indelas enligt (mg/l): > 7 Syrerikt 5 7 Måttligt syrerikt 3 5 Svagt syretillstånd 1 3 Syrefattigt tillstånd < 1 Syrefritt/nästan syrefritt Syremättnad (%) Syremättnad är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid aktuell temperatur och salthalt. Vid C kan sötvatten t.ex. hålla en halt av 1 mg/l, men vid C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida 1%. Vattnets tillstånd med avseende på syre bedöms utifrån syrehalten (se rubriken Syrehalt). Siktdjup (m) Siktdjup ger information om vattnets färg och grumlighet. Det mäts genom att man sänker ned en vit skiva i vattnet och med vattenkikare noterar djupet när den inte längre kan urskiljas. Därefter drar man upp den tills man åter kan se den och noterar djupet. Medelvärdet av dessa djup utgör siktdjupet. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 913) kan en klassindelning med avseende på sjöars siktdjup (m) göras enligt följande: 1

15 VÄSTANSJÖN OCH APLUNGEN 8 ALcontrol Bilaga 1 Analysvariabler/bedömn.grunder 8 Mycket stort siktdjup 5-8 Stort siktdjup,5-5 Måttligt siktdjup 1,-,5 Litet siktdjup < 1, Mycket litet siktdjup Färgtal (mg Pt/l) Färgtal mäts genom att vattnets färg jämförs med en brungul färgskala (platinaklorid). Färgtalet är främst ett mått på vattnets innehåll av humus och järn. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 913) kan en klassindelning med avseende på vattnets färgtal göras enligt följande: 1 Ej eller obet. färgat vatten 1-5 Svagt färgat vatten 5-6 Måttligt färgat vatten 6-1 Betydligt färgat vatten > 1 Starkt färgat vatten Suspenderade ämnen (mg/l) Suspenderade ämnen är ett mått på uppslammade partiklar i vattnet. Dessa kan vara av organiskt eller oorganiskt ursprung. Oorganiska partiklar består främst av finare jordpartiklar, som lera. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 913) innehåller inga bedömningsnormer för suspenderade ämnen. Enligt Naturvårdsverkets Allmänna råd 9:, anges tillståndet utgående från mängden suspenderat material (mg/l) enligt följande: < 1,5 Mycket låg slamhalt 1,5-3 Låg slamhalt 3-6 Måttligt hög slamhalt 6-1 Hög slamhalt > 1 Mycket hög slamhalt Genom analys av glödgningsrest på suspenderade ämnen kan den procentuella andelen minerogent respektive organiskt material beräknas. Turbiditet (FNU) Turbiditet är vattnets grumlighet och ger ett mått på vattnets innehåll av suspenderade partiklar, t.ex. plankton och mineralpartiklar. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 913) kan en klassindelning med avseende på turbiditet (FNU) göras enligt nedan:,5 Ej eller obetydligt grumligt,5 1, Svagt grumligt 1,,5 Måttligt grumligt,5 7, Betydligt grumligt > 7, Starkt grumligt TOC (mg/l) TOC (totalt organiskt kol) ger information om halten av organiska ämnen. TOChalten ligger i intervallen -5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, 5-15 mg/l för humösa sjöar och 5-15 mg/l för näringsrika sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiska ämnen kan ha värden överstigande 15 mg/l. Nedbrytningen av det organiska materialet förbrukar syre. TOChalten ger därför även information om risken för låga syrgashalter. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 913) kan en klassindelning med avseende på TOC-halt göras enligt följande (mg/l): 13

16 VÄSTANSJÖN OCH APLUNGEN 8 ALcontrol Bilaga 1 Analysvariabler/bedömn.grunder < Mycket låg halt 8 Låg halt 8 1 Måttligt hög halt 1 16 Hög halt > 16 Mycket hög halt ph-värde Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan är logaritmisk, vilket innebär att ph 6 är 1 gånger surare och ph 5 är 1 gånger surare än ph 7. Normala ph-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8. Regnvatten har ett ph-värde på,-,5. Låga ph-värden uppmäts som regel i sjöar och vattendrag i samband med snösmältning eller kraftiga regn. Höga ph-värden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt, vilket är en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. Vid ph-värden under ca 5,5 uppstår biologiska störningar, t.ex. nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter m.m. Vid värden under ca 5, sker drastiska förändringar och utarmning av organismsamhällen. Låga ph-värden ökar många metallers löslighet och därmed giftighet i vatten. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 913) kan vattnets tillstånd med avseende på ph (medianvärde) indelas enligt följande effektrelaterade skala med tillägg: > 6,8 Nära neutralt 6,5 6,8 Svagt surt 6, 6,5 Måttligt surt 5,6 6, Surt < 5,6 Mycket surt Tillägg ALcontrol: 8 9 Högt ph-värde > 9 Mycket högt ph-värde Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet är ett mått på vattnets innehåll av syraneutraliserande ämnen, vilka främst utgörs av karbonat- och vätekarbonat. Alkaliniteten ger information om vattnets buffertkapacitet, d.v.s. förmågan att motstå försurning. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 913) kan vattnets tillstånd med avseende på alkalinitet (medianvärde) indelas enligt följande effektrelaterade skala (mekv/l): >, Mycket god buffertkapacitet,1, God buffertkapacitet,5,1 Svag buffertkapacitet,,5 Mycket svag buffertkap. <, Ingen/obet. buffertkapacitet Konduktivitet (ms/m, 5 C) Konduktivitet (elektrisk ledningsförmåga) är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information om markoch berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Konduktiviteten kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Utsläppsvatten från reningsverk har ofta höga salthalter. Vatten med hög salthalt är tyngre (har högre densitet) än saltfattigt vatten. Om inte vattnet omblandas kommer därför det saltrika utsläppsvattnet att inlagras på botten av sjöar och vattendrag. 1

17 VÄSTANSJÖN OCH APLUNGEN 8 ALcontrol Bilaga 1 Analysvariabler/bedömn.grunder Sulfat (mg/l) Sulfat är en förening mellan syre och svavel som bildas då rent svavel eller sulfidbundet svavel reagerar med syre vid förbränning eller vid kontakt med bakterier, syre och vatten. Processerna leder till bildning av svavelsyra. Sulfat tillförs via nederbörd (surt regn). Sulfat tillförs också från svavelhaltiga berggrunder och jordarter. Bedömningsgrunder för sulfat saknas. I dricksvatten ges anmärkning vid halter över mg/l, eftersom halter i dessa nivåer kan ge övergående diarréer hos känsliga personer. Kisel (mg/l) Kisel förekommer aldrig i fri form i naturen, men ofta som kiseloxid i sand, lera, granit och kvarts, men även i föreningar mellan kisel, syre och en metall. Kisel har många industriella tillämpningar. Kisel är huvudkomponenten i glas, cement, keramik och de flesta halvledare. Kisel är ett viktigt grundämne inom biologin, men djur behöver endast små mängder. Kisel är däremot mycket viktigt för växternas metabolism. Kiselalger har ett skal av kisel runt sig. De olika arterna har skal med mycket olika form, många med vackra mönster. Kiselalgerna utgör en stor andel av havens och sjöarnas plankton. De är också en del av algblomningscyklerna. När förhållandena i de övre skikten av vattensamlingar (stora och små) är förmånliga för kiselalgerna kan de föröka sig mycket snabbt och bli den dominerande algtypen. Förmånliga förhållanden är god tillgång på ljus och näringsämnen (vissa mineraler) och en lagom ljummen temperatur. Sådana förhållanden råder ofta på våren. Strontium (µg/l) Strontium förekommer ofta i låga halter i yt- och grundvatten (5-3 µg/l). I starkt jordbrukspåverkade områden kan dock halterna vara något högre i ytvatten. I nyborrade bergbrunnar kan också halterna vara förhöjda. I lakvatten är halterna ofta höga och brukar ligga i intervallet 3-15 µg/l. I vatten som påverkas av sprängning i berg är också strontiumhalterna förhöjda och kan ibland komma upp i samma haltnivå som lakvatten. Bedömningsgrunder för strontium saknas. Kväve (µg/l) Totalkväve (tot-n) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten. Kvävet kan föreligga dels organiskt bundet, dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till övergödningen (eutrofieringen) av våra kustvatten. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, läckage från jord- och skogsbruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. Nitratkväve (NO 3 -N) är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs sjöar och vattendrag genom s.k. markläckage. Ammoniumkväve (NH -N) är den oorganiska fraktion av kväve som bildas vid nedbrytning av organiska kväveföreningar. Ammonium omvandlas via nitrit (NO -N) till nitrat (NO 3 -N) med hjälp av syre. Denna process tar ganska lång tid och förbrukar stora mängder syre. Oxidation av 1 kg ammoniumkväve förbrukar,6 kg syre. Bedömningsgrunder för kisel saknas. 15

18 VÄSTANSJÖN OCH APLUNGEN 8 ALcontrol Bilaga 1 Analysvariabler/bedömn.grunder Många fiskarter och andra vattenlevande organismer är känsliga för höga halter av ammonium beroende på att gifteffekter kan förekomma. Giftigheten beror av phvärdet (vattnets surhet), temperaturen och koncentrationen av ammonium. En del ammonium övergår till ammoniak som är giftigt. Ju högre ph-värde och temperatur desto större andel ammoniak i förhållande till ammonium (Alabaster & Lloyd 198). Enligt Naturvårdsverket (1969:1) är gränsvärdet för laxartad fisk (t.ex. öring och lax), mg/l och för fisk i allmänhet (t.ex. abborre, gädda och gös) mg/l. Det finns dock en del tåliga arter inom gruppen vitfiskar (t.ex. ruda, mört och braxen) som klarar högre halter. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 913) kan tillståndet med avseende på totalkvävehalt (maj oktober) i sjöar bedömas enligt (µg/l): < 3 Låga halter 3 65 Måttligt höga halter Höga halter 15 5 Mycket höga halter > 5 Extremt höga halter I Naturvårdsverkets bedömningsgrunder saknas klassgränser för ammoniumkväve. Följande indelning (µg/l) har därför föreslagits av KM Lab () med utgångspunkt i Bedömningsgrunder för svenska ytvatten (Naturvårdsverket 1969:1): < 5 Mycket låga halter 5 Låga halter 5 Måttligt höga halter 5 15 Höga halter > 15 Mycket höga halter Fosfor (µg/l) Totalfosfor (tot-p) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfat (PO -P). Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och syrebrist uppstår. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 913) kan tillståndet med avseende på totalfosforhalt (maj-oktober) i sjöar bedömas enligt efterföljande skala (µg/l). Skalan är kopplad till olika produktionsnivåer, från näringsfattiga till näringsrika vatten: < 1,5 Låga halter 1,5 5 Måttligt höga halter 5 5 Höga halter 5 1 Mycket höga halter > 1 Extremt höga halter Kväve/fosfor-kvot) Kvoten mellan halterna av kväve och fosfor (N/P-kvoten) beskriver den relativa betydelsen av dessa ämnen och visar potentialen för massutveckling av blågrönalger. Vid kväveöverskott regleras produktionen av fosfortillgången i vattnet. Ju större kväveunderskottet blir, desto större risk för massförekomst av kvävefixerande cyanobakterier (blågrönalger). Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 913) kan tillståndet med avseende på kväve/fosfor-kvot (juniseptember) i sjöar bedömas enligt följande: 3 Kväveöverskott 15-3 Kväve-fosforbalans 1-15 Måttligt kväveunderskott 5-1 Stort kväveunderskott < 5 Extremt kväveunderskott 16

19 VÄSTANSJÖN OCH APLUNGEN 8 ALcontrol Bilaga 1 Analysvariabler/bedömn.grunder Klorofyll Klorofyll a (µg/l) är ett av nyckelämnena i växternas fotosyntes. Halten klorofyll kan därför användas som mått på mängden alger i vattnet. Algernas klorofyllinnehåll är dock olika för olika arter och olika tillväxtfaser. Klorofyllhalten är i regel högre ju mer näringsrik en sjö är. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 913) görs en klassindelning med avseende på klorofyll (µg/l, treårsmedelvärde för maj-oktober) med beteckningar från låga (< µg/l) till extremt höga (>5 µg/l) halter. ALcontrol har gjort en modifiering av skalan enligt följande: Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 913) görs en klassindelning med avseende på klorofyll (µg/l, treårsmedelvärde för augusti) med beteckningar från låga (<,5 µg/l) till extremt höga (> µg/l) halter. ALcontrol har gjort en modifiering av skalan enligt följande:,5 Mycket låga halter,5-1, Låga halter 1,-, Måttligt höga halter,-, Höga halter,-1 Mycket höga halter > 1 Extremt höga halter, Mycket låga halter,-5, Låga halter 5,-1, Måttligt höga halter 1,-5, Höga halter 5,-1 Mycket höga halter > 1 Extremt höga halter 17

20 VÄSTANSJÖN OCH APLUNGEN 8 ALcontrol Bilaga 1 Analysvariabler/bedömn.grunder 18

21 VÄSTANSJÖN OCH APLUNGEN 8 ALcontrol Bilaga Analysresultat BILAGA Analysresultat 19

22 VÄSTANSJÖN OCH APLUNGEN 8 ALcontrol Bilaga Analysresultat (referens) Provtagare Hans Friberg / Marcus Andersson Provdatum Provnr Provdjup (m),5,5,5 Temperatur ( C) 15, 15,9 15,6 Syre (mg/l) 9,8 1,1 1,1 Syre (%) Siktdjup (m) 1,7 1,9,1 Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU),5 3,7 3,6 Suspenderade ämnen (mg/l),5 3,5 3, Glöd.rest på susp.ämnen (mg/l) (1,3)* (1,9)* (1,9)* Totalt organiskt kol, TOC (mg/l) 8,1 6, 5,6 ph 6, 7,1 7,1 Alkalinitet (mekv/l),8,17,18 Konduktivitet (ms/m) 3, 5, 5, Sulfat (mg/l) 3,9,,3 Kisel (mg/l),5,, Strontium (µg/l) Ammoniumkväve (µg/l) Nitrat-+nitritkväve (µg/l) Nitratkväve (µg/l) Nitritkväve (µg/l) Totalkväve (µg/l) Totalfosfor (µg/l) Klorofyll a (µg/l) 5, 8,5 7, * Resultat under rapporteringsgränsen. Resultat inom ackrediteringen < 5 mg/l.

23 VÄSTANSJÖN OCH APLUNGEN 8 ALcontrol Bilaga Analysresultat,,5 Färg (mg Pt/l) 8 6 1, 1,5,,5 Siktdjup (m) Turbiditet (FNU) 3 Susp.ämnen (mg/l) 3 Susp. Glödrest susp. 5% 5% 56% 1 1 Totalt organiskt kol (mg/l) ph-värde 8 6 1

24 VÄSTANSJÖN OCH APLUNGEN 8 ALcontrol Bilaga Analysresultat Alkalinitet (mekv/l),,15,1,5 Konduktivitet (ms/m) , Sulfat (mg/l) Kisel (mg/l) 3,,5, 1,5 1,,5, Strontium (µg/l) 15 Kväve (µg/l) 6 5 NH-N NO-N NO3-N Org.-N centralt söder Västensjön,

25 VÄSTANSJÖN OCH APLUNGEN 8 ALcontrol Bilaga Analysresultat Fosfor (µg/l) Klorofyll (µg/l)

26 VÄSTANSJÖN OCH APLUNGEN 8 ALcontrol Bilaga Analysresultat Syreprofiler Aplungen centralt, Djup Temp. Syre Syre m C mg/l %,5 15, 9, , 9,6 97 1,9 9, ,5 9, , 9, , 8, ,1 8, ,9 8, 75 Syre Temp 6 Temp 8 Syre Djup Västansjön, Djup Temp. Syre Syre m C mg/l %,5 15,9 1, ,9 9,9 1 15,7 9, ,8 9, 93 1, 8, , 8, ,3 8, , 8, 68 Syre Temp 6 Temp 8 Djup Syre Västansjön, Djup Temp. Syre Syre m C mg/l %,5 15,6 1, ,6 9,8 1 15,5 9, ,5 9,3 89 1, 8, , 8, Syre Temp 5 6 Djup Temp Syre

27 ALcontrol är Sveriges största laboratoriekedja för miljö- och livsmedelsanalyser med drygt 35 medarbetare och ca msek i omsättning. Verksamheten bedrivs med laboratorier, samtliga ackrediterade av SWEDAC. ALcontrol Laboratories är Europas ledande analysföretag med högkvalificerade laboratorier i England, Irland, Holland, Frankrike och Sverige. HÄR FINNS ALCONTROL I SVERIGE Umeå Sundsvall Söderhamn Västerås Uppsala Karlstad Stockholm Örebro Södertälje Uddevalla Linköping Jönköping Växjö Halmstad Malmö ALcontrol AB Box KARLSTAD Tel: Besöksadress: Bromsgatan A Hemsida:

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Vattenprover Innehåll: Inledning Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Förklaring -värde Alkalinitet (mekv/l) Fosfor (µg/l) Kväve halt () Inledning Vattenproverna

Läs mer

BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd

BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd 51 Metodik vattenkemi Lufttemperatur och nederbörd Data över lufttemperatur i form av månadsmedelvärden samt månadsnederbörd för år 2014 har

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa 101 Olika variablers innebörd Från och med undersökningsåret 1999 tilllämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder

Läs mer

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Sammanställning av mätdata, status och utveckling Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10

Läs mer

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: 584986 165543, RAK X/Y: 652370 156442 Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Datum Djup ph Kond_25 Ca Mg Na K Alk./Aci d SO4_I

Läs mer

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år

Läs mer

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Långtidsserier från. Husö biologiska station Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...

Läs mer

YOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN

YOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN Utskriftsdatum:7-- YOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN 90-000 00-09- LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN PÅ UPPDRAG AV MILJÖ OCH HÄLSOSKYDDSKONTORET I SOLLENTUNA KOMMUN Yoldia Environmental

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 12 års vattendragskontroll April 13 - 2 - Säveån Bakgrund Säveån har ett avrinningsområde på ca 15 km 2 och ett normalt årsmedelflöde

Läs mer

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se

Läs mer

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska

Läs mer

Vellingebäckarna 2006

Vellingebäckarna 2006 Vellingebäckarna 2006 Miljö- och Byggnadsnämnden 2007 Vellingebäckarna 2006 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning och provtagning... 3 2.1 Beskrivning... 3 2.2

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

SKOGSÖ TRÄSK. Limnologisk undersökning

SKOGSÖ TRÄSK. Limnologisk undersökning SKOGSÖ TRÄSK Limnologisk undersökning 2014 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Nacka kommun Finn Cederberg Tel: 08-431 80 46 E-post: finn.cederberg@nacka.se Utförare: Rapportskrivare: ALcontrol AB Caroline

Läs mer

Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A

Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A Ackrediterings omfattning Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer 10217 A013682-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Kalcium, Ca SS 028161, utg 2 AAS 0,5 5 mg/l Dricksvatt

Läs mer

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun. RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas

Läs mer

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502) GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll

Läs mer

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Även andra faktorer än phvariationerna skulle dock kunna spela in och påverka överlevnaden av öringungar negativt.

Även andra faktorer än phvariationerna skulle dock kunna spela in och påverka överlevnaden av öringungar negativt. Hushållningssällskapet - Alcontrol Bakgrund till undersökningsprogram öring Ålanda ström Mjörns FVOf har tillsammans med Hushållningssällskapet och Alingsås sportfiskeförening under flera år bedrivit ett

Läs mer

Vellingebäckarna 2009

Vellingebäckarna 2009 Vellingebäckarna 2009 Miljö- och Byggnadsnämnden 2010 Vellingebäckarna 2009 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Beskrivning och provtagning... 3

Läs mer

Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön

Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Lidingö stad Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Stockholm 2014-06-26 Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Datum 2014-06-26 Uppdragsnummer 1320002925

Läs mer

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Vattenföring Vattenföringen vid provtagningstillfällena har beräknats genom att tvärsnittsarean och flödeshastigheten bestämts

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1a. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

Fyrisåns avrinningsområde 2016

Fyrisåns avrinningsområde 2016 Fyrisåns avrinningsområde 2016 Vattenkvalitet 2008-2016 Ingrid Nygren SLU, Vatten och miljö: Rapport 2017:4 Omslagsfoto: Fyrisån vid Ultuna, foto Ingrid Nygren Ansvarig för rapporten: Ingrid Nygren Rådgivande

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan

Läs mer

Grundvattenkvaliteten i Örebro län

Grundvattenkvaliteten i Örebro län Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN ingående i rapport avseende 24 års vattendragskontroll April 25 1 2 Säveån GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Bakgrund Ån har ett avrinningsområde

Läs mer

BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd Vattenkemi

BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd Vattenkemi LYCKEBYÅN 204 Bilaga BILAGA Analysparametrarnas innebörd Vattenkemi 43 LYCKEBYÅN 204 Bilaga I denna rapport tillämpas bl.a. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 493 Sjöar och

Läs mer

MOTALA STRÖM 2002 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi

MOTALA STRÖM 2002 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi 87 Olika variablers innebörd Från och med undersökningsåret 1999 tillämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder för miljökvalitet

Läs mer

Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar

Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar 25-27 Del av våtmarksrecipienten. Rapport 28-5-8 Författare: Jakob Walve och Ulf Larsson, Systemekologiska institutionen,

Läs mer

BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd Vattenkemi

BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd Vattenkemi LYCKEBYÅN 215 Bilaga 1 BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd Vattenkemi 41 LYCKEBYÅN 215 Bilaga 1 Vattentemperatur ( C) mäts alltid i fält. Den påverkar bl.a. den biologiska omsättningshastigheten och

Läs mer

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder 1 Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder Bakgrund I arbetet med en åtgärdsstrategi för Växjösjöarna (ALcontrol

Läs mer

Laboratorier Örebro kommun, Tekniska förvaltningen Örebro Ackrediteringsnummer 4420 Verksamhetsstöd VA, Laboratoriet A

Laboratorier Örebro kommun, Tekniska förvaltningen Örebro Ackrediteringsnummer 4420 Verksamhetsstöd VA, Laboratoriet A Ackrediterings omfattning Laboratorier Örebro kommun, Tekniska förvaltning Örebro Ackrediteringsnummer 4420 Verksamhetsstöd VA, Laboratoriet A000101-006 Kemisk analys Provtagning Älvar och vattdrag, provtagning

Läs mer

Vattenkontroll i Mörrumsån 2011

Vattenkontroll i Mörrumsån 2011 Vattenkontroll i Mörrumsån 2011 Vattenkontrollen i Mörrumsån visade att flera sjöar och vattendrag runt Växjö och Alvesta hade så dålig status att övergödningen måste åtgärdas. På lång sikt har tillståndet

Läs mer

Referenser Bilaga 1: Analysvärden Samtliga grunddata i tabellform... 14

Referenser Bilaga 1: Analysvärden Samtliga grunddata i tabellform... 14 Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Områdesbeskrivning... 2 Provtagningspunkter... 3 Diket Dyån, Spångbro... 3 Torp-Gorran... 3 Fullbro... 3 Källsta... 3 Fituna... 3 Analyser... 3 Vattenkvalitet... 4 ph...

Läs mer

Synoptisk undersökning av Mälaren

Synoptisk undersökning av Mälaren Mälarens vattenvårdsförbund Synoptisk undersökning av Mälaren 2009-08-25 Av Christer Tjällén Institutionen för Vatten och Miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2009:18 Mälarens vattenvårdsförbund

Läs mer

Vattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje

Vattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje Vattenkemisk undersökning av Hargsån 2003-2004 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 3 Provpunkt 4 Provpunkt bro Provpunkt 2 Provpunkt 1 Figur 1.

Läs mer

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten

Läs mer

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS EN ISO 9963, del 2, utg. 1, 4 6 500 mg/l Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III, 4 0,04 0,2 mg/l Ammonium som kväve SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III, 4

Läs mer

PM- Vattenanalyser. Analysresultat, Sörfjärdens ytvatten

PM- Vattenanalyser. Analysresultat, Sörfjärdens ytvatten Uppdragsnr: 10137017-Sörfjärden VA utredning 1 (5) PM- Vattenanalyser Följande PM är en bedömning av analysresultaten från vattenprovtagning vid Sörfjärden 2010-07-12 och 2010-08-11. De numeriska analysresultaten

Läs mer

Uppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.

Uppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning. Ackrediteringens omfattning Uppsala Vatten och Avfall AB, Vattenlaboratorium Uppsala Ackrediteringsnummer 1995 A000428-001 Aktivitetsmätning Vattenanalys Analys av radon i vatten metodbeskrivning, Strålsäkerhetsmyndigh

Läs mer

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans bestämning) 97 kr 290 kr Analysspecifika

Läs mer

BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd Vattenkemi

BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd Vattenkemi LYCKEBYÅN 216 Bilaga 1 BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd Vattenkemi 39 LYCKEBYÅN 216 Bilaga 1 Vattentemperatur ( C) mäts alltid i fält. Den påverkar bl.a. den biologiska omsättningshastigheten och

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN ingående i rapport avseende 23 års vattendragskontroll April 24 1 2 Säveån Bakgrund Ån har ett avrinningsområde som är 15 km 2 och normalt årsmedelflöde är 18

Läs mer

Recipientkontroll i Umeälven och Vindelälven

Recipientkontroll i Umeälven och Vindelälven Umeälven, Obbolabron Foto: Sven Thunell, ALcontrol Recipientkontroll i Umeälven och Vindelälven 2004-2005 INNEHÅLL BAKGRUND... 1 AVRINNINGSOMRÅDET... 2 METODIK... 3 RESULTAT... 5 VATTENKEMI... 5 METALLER...

Läs mer

Laboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A

Laboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A Ackrediteringens omfattning Laboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A000078-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Hårdhet, totalt SS 028161, utg

Läs mer

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.

Läs mer

KÄVLINGEÅN 2013. Kävlingeåns vattenvårdsförbund

KÄVLINGEÅN 2013. Kävlingeåns vattenvårdsförbund KÄVLINGEÅN 213 Kävlingeåns vattenvårdsförbund Uppdragsgivare: Kontaktperson: Kävlingeåns vattenvårdsförbund Gert Andersson Tel: 46-54 63 75 E-post: gert.andersson@nordicsugar.com Utförare: Projektansvarig:

Läs mer

Recipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar

Recipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar Loobäcken Recipientkontroll Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med provtagningen

Läs mer

SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP

SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP MILJÖVETENSKAP LUNDS UNIVERSITET WWW.CEC.LU.SE WWW.LU.SE Lunds universitet Miljövetenskaplig utbildning Centrum för miljö- och

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Rapport Nr 13226656 Sida 1 (2) : Fyrbrunn Provtagningstidpunkt : 1030 : Bo Lundgren SS-EN IS 7027-3 Turbiditet FNU 0.34 ±0.05 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art

Läs mer

Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000. Sweco Environment AB

Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000. Sweco Environment AB RAPPORT KRAFTRINGEN ENERGI AB ÖRTOFTAVERKET Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000 Årsrapport november 2012 december 2013 Malmö 2014-03-24 Sweco Environment

Läs mer

VELLINGEBÄCKARNA 2004

VELLINGEBÄCKARNA 2004 Vellingebäckarna 2004 1 VELLINGEBÄCKARNA 2004 Vattenundersökningar i Vellingebäckarna 2004 Christel Strömsholm Trulsson Biolog Juni 2005 På uppdrag av Miljö- och byggnadsnämnden Vellinge kommun C. Strömsholm

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Vattenkemi Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrering 1:1, 2, 4 1-250 mg/l Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005 FIA 1:1, 2, 4 0,1-5,0 mg/l Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn

Läs mer

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN FÖRKLARING TILL ANALYSRESULTATEN Karlskrona kommuns laboratorium Riksvägen 48 371 62 LYCKEBY tel. 0455-30 33 18 e-post: va-lab@karlskrona.se - 1 - INLEDNING Detta dokument

Läs mer

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment Vallentunasjön Fosfor i vatten- och sediment Vattenresurs 2 3 1 Förord Vallentunasjön är viktig som rekreationssjö. Sjön har också ett rikt fågelliv. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många

Läs mer

Långtidsserier på Husö biologiska station

Långtidsserier på Husö biologiska station Långtidsserier på Husö biologiska station Åland runt-provtagning har utförts av Ålands landskapsregering sedan 1998 (50-100-tal stationer runt Åland). Dessutom utför Husö biologiska station ett eget provtagningsprogram

Läs mer

Bällstaåns vattenkvalitet

Bällstaåns vattenkvalitet Fakta 2013:2 Bällstaåns vattenkvalitet 1997-2012 Publiceringsdatum 2013-04-19 Granskningsperiod År 1997-2012 Kontaktpersoner Sedan 1997 har Länsstyrelsen bedrivit vattenkemisk provtagning i Bällstaåns

Läs mer

Recipientkontroll 2015 Vattenövervakning Snuskbäckar

Recipientkontroll 2015 Vattenövervakning Snuskbäckar Mellbyån Recipientkontroll 5 Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med

Läs mer

MEDDELANDE NR 2005:21. Vattenkemi i 25 kalkningspåverkade sjöar i Jönköpings län

MEDDELANDE NR 2005:21. Vattenkemi i 25 kalkningspåverkade sjöar i Jönköpings län MEDDELANDE NR 25:21 Vattenkemi i 25 kalkningspåverkade sjöar i Jönköpings län 1995-21 Vattenkemi i 25 kalkningspåverkade sjöar i Jönköpings län 1995 21 MEDDELANDE NR 25: 21 2 VATTENKEMI I 25 KALKNINGSPÅVERKADE

Läs mer

Undersökningar i Bällstaån 2004 1

Undersökningar i Bällstaån 2004 1 Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se

Läs mer

Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun

Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun Rapport 2006:4 Omslagsfoto: Jörgen Olsson Rapport 2006:4 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan Tel: 0520-49

Läs mer

Rönne å vattenkontroll 2009

Rönne å vattenkontroll 2009 Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 2018 års vattendragskontroll April 2019 Säveån Nr: Namn 2 Sävens utlopp 6 Säveån nedtröms Vårgårda 8 Svartån 10 Säveån vid Torp 14

Läs mer

Vattendragskontroll 2010-2012

Vattendragskontroll 2010-2012 Vattendragskontroll 21- Ystads kommun Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektledare: Kontaktperson: Ystads kommun Åsa Cornander Ystads kommun, Ledning och Utveckling Tobaksgatan 11 vån 2, 271

Läs mer

Undersökningar i Östra Mälaren till och med 2009

Undersökningar i Östra Mälaren till och med 2009 Undersökningar i Östra Mälaren till och med 9 1 1--3 Dnr 1SV711 Undersökningar i Östra Mälaren till och med 9 Christer Lännergren / LU Undersökningar i Östra Mälaren till och med 9 Undersökningar i Östra

Läs mer

Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer Kvalitetskontroll A

Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer Kvalitetskontroll A Ackrediteringens omfattning Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer 10120 Kvalitetskontroll A013308-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al

Läs mer

Vid väg 19 Segesholmsån SE S Gaddaröd Julebodaån. Uppstr Maglehem ARV Julebodaån JU Biflöde vid Myrestad Verkaån

Vid väg 19 Segesholmsån SE S Gaddaröd Julebodaån. Uppstr Maglehem ARV Julebodaån JU Biflöde vid Myrestad Verkaån Konduktivitet (ms/m) Konduktiviteten är ett mått på mängden salter i vattnet, och är ett indirekt mått på förorening. Därför är det bra med en låg konduktivitet, det visar på ett rent vatten. Men en hög

Läs mer

Vattenkvaliteten i Norrström

Vattenkvaliteten i Norrström Fakta 2013:15 Vattenkvaliteten i Norrström 1965 2012 Publiceringsdatum 2013-12-20 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för Miljöanalys Telefon: 08-785 51 07 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se Övervakning

Läs mer

Kontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund

Kontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund Kontrollprogram för Arbogaån 2016-2021 Arbogaåns Vattenförbund November 2015 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar...4 Vattenkemi metaller 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning

Läs mer

Dnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige

Dnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige Dnr Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet Antagen av Kommunfullmäktige 2019-06-11 2/7 Prislista 2019 Enskilt dricksvatten enligt Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning.

Läs mer

MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund

MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund ALcontrol AB 2010-05-12 Kund Foto på framsidan Projektledare Kvalitetsgranskning av rapport Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Mörrumsåns vattenvårdsförbund

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

Vattenkemiskundersökning av Edsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2006:10 Norr Malma Norrtälje

Vattenkemiskundersökning av Edsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2006:10 Norr Malma Norrtälje Vattenkemiskundersökning av Edsån 2005 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2006:10 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Figur 1. Provtagningspunkter i Edsån 2005-2006. 2 Innehåll Sammanfattning...4

Läs mer

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 212 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Provtagningar i Igelbäcken 2006

Provtagningar i Igelbäcken 2006 Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.

Läs mer

Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi

Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi LOVA, uppföljning av vattenkemi vid Hjularöd 1 (14) LOVA redovisning Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi Kävlingeåns vattenråd Län: Skåne Kommun: Eslöv LOVA, uppföljning av vattenkemi vid Hjularöd

Läs mer

Laboratorier Norrvatten Järfälla Ackrediteringsnummer 1353 Kommunalförbundet Norrvattens laboratorium A

Laboratorier Norrvatten Järfälla Ackrediteringsnummer 1353 Kommunalförbundet Norrvattens laboratorium A Ackrediteringens omfattning 208-02-2 206/2905 Laboratorier Norrvatten Järfälla Ackrediteringsnummer 353 Kommunalförbundet Norrvattens laboratorium A0002-00 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al SS

Läs mer

Inga förändringar i alkaliniteten 1996 2007

Inga förändringar i alkaliniteten 1996 2007 Alkalinitet Alkalinitet är ett mått på vattnets förmåga att tåla tillskott av vätejoner H+ utan att ph sänks, dvs. det är alltså ett mått på vattnets buffertkapacitet Ju högre alkalinitet desto större

Läs mer

Bräkneån uppströms Bräkne-Hoby i närheten av provtagningspunkt 10 (Foto: Niklas Sörensson) Bräkneån 2006. Bräkneåns vattenförbund

Bräkneån uppströms Bräkne-Hoby i närheten av provtagningspunkt 10 (Foto: Niklas Sörensson) Bräkneån 2006. Bräkneåns vattenförbund Bräkneån uppströms Bräkne-Hoby i närheten av provtagningspunkt 10 (Foto: Niklas Sörensson) Bräkneån 2006 Bräkneåns vattenförbund INNEHÅLL SAMMANFATTNING...1 INLEDNING...2 RESULTAT... 5 Lufttemperatur och

Läs mer

TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar

TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2011 2012 Samhällsbyggnadsförvaltningen i Trelleborgs kommun 2013 03 14 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Resultat... 6 3.1 Kemiska och

Läs mer

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet) Innehåll Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 2 Vattenanalyser FIAstar 5000 system (mätområde/mätosäkerhet)... 3 Vattenanalyser SEAL (mätområde/mätosäkerhet)... 4 Sedimentkemiska analyser

Läs mer

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004 Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: ef Vattenförekomst: SE66794-494 Kommun: Hällefors Vattendragsnummer: 84 Inventeringsdatum: juni 4 Koordinater: 6679 4947 Inventerad sträcka: 49 meter

Läs mer

Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0

Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Ätrans recipientkontroll 2012

Ätrans recipientkontroll 2012 Ätrans recipientkontroll 2012 Håkan Olofsson Miljökonsult/Limnolog ALcontrol AB Halmstad Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% 70%

Läs mer

VATTENRÅDET Vänerns sydöstra tillflöden. Sammanställning och utvärdering av analysresultat på fyra provpunkter

VATTENRÅDET Vänerns sydöstra tillflöden. Sammanställning och utvärdering av analysresultat på fyra provpunkter VATTENRÅDET Vänerns sydöstra tillflöden Sammanställning och utvärdering av analysresultat på fyra provpunkter MAN0036 2013 Beställare: Rapportdatum: 2013-11-30 Rapporten citeras: Projektledare: Rapportförfattare:

Läs mer

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans

Läs mer

TIDAN 2009 Tidans vattenförbund

TIDAN 2009 Tidans vattenförbund Provplats (126) för vattenkemi och -mossa i Tidan vid Baltak nedstr. fiskodling (foto: A-C Norborg, ALcontrol) TIDAN 29 Tidans vattenförbund INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND.... 11 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR...

Läs mer

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014 Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014 2015-04-27 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken,

Läs mer

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-

Läs mer