B. PERMANENTA FÖRESKRIFTER FÖR SPECIALLÄKAR- UTBILDNINGEN

Transkript

1 B. PERMANENTA FÖRESKRIFTER FÖR SPECIALLÄKAR- UTBILDNINGEN De permanenta föreskrifterna för specialläkarutbildningen är föreskrifter som de medicinska fakulteterna/enheterna och fakulteter/enheter som har undervisning i medicin har kommit överens om gemensamt och de gäller alla fakulteter/enheter och specialområden och alla läkare under specialistutbildning. 1. FÖRORDNINGAR OM SPECIALLÄKARUTBILDNINGEN Specialläkarutbildningen enligt den gällande förordningen om specialläkarexamen (678/1998) började Förordningen medförde betydande ändringar i specialläkarutbildningen. Antalet specialområden minskade från tidigare 92 till 49. Utbildningsprogrammen är nu 5 eller 6 år långa i stället för tidigare 6 eller 8 år. Namn på specialområden ändrades och utvärdering infördes som en del av utbildningen trädde en ändring av förordningen om specialläkarexamen (1343/2002) i kraft. Tjänstgöringstiden vid en hälsocentral förlängdes från 6 månader till 9 månader, och minst hälften av denna utbildningstid ska genomföras utanför universitetssjukhuset med undantag för de specialområden som nämns i förordningen. Universitetet kan för ett specialområde bevilja undantag från den utbildningstid som ska fullgöras utanför universitetssjukhuset, om utbildningsenheterna utanför universitetssjukhuset inte kan anvisa en utbildningsplats inom skälig tid (401/2007). 2. ADMINISTRATION OCH BESLUTSFATTANDE Inom specialläkarutbildningen finns flera aktörer. Beslutanderätten innehas av Undervisningsoch kulturministeriet och utbildningsenheterna, dvs. de medicinska fakulteterna. Övriga myndigheter och organ är rådgivande och har till uppgift att utveckla och samordna utbildningen. Nedan redogörs för de olika aktörernas uppgifter och för läkarens som specialiserar sig, den utbildningsprogramansvariges, utbildarnas och handledarnas viktigaste uppgifter i samband med utbildningen. Läkare under specialistutbildning ska ta del av de permanenta föreskrifterna, fordringarna för sitt specialområde som det redogörs för i studiehandboken samt delta i uppgörandet av en individuell utbildningsplan och en loggbok över utbildningen. Läkaren ska också delta i utvärderingen av sitt lärande och i utvecklandet av utbildningen. Den utbildningsprogramansvarige är sakkunnig inom sitt utbildningsprogram och ansvarar för genomförandet av utbildningsprogrammet. Den programansvarige ska godkänna läkarens individuella utbildningsplaner samt följa upp och utvärdera hur utbildningen och lärandet framskrider. Utbildaren utses av utbildningsprogrammets programansvarige. Utbildaren ansvarar för genomförandet av utbildningen och deltar i utvärderingen. Den som vill bli utbildare vid en utbildningsplats utanför universitetssjukhuset ansöker om utbildningsrätt hos universitetet. Efter att universitetet har beviljat utbildningsrätt ansvarar utbildaren för utbildningsresurserna vid utbildningsplatsen och deltar i utvärderingen.

2 Den personliga handledaren (tutor) är stödperson för läkaren under specialistutbildning, och handleder också läkaren i arbetsuppgifter samt sörjer för att utbildningsplanen är ändamålsenlig när det gäller både den teoretiska utbildningen och den praktiska utbildningen. Handledaren deltar också i utvärderingen. Kommittén för den yrkesinriktade påbyggnadsutbildningen har till uppgift att ansvara för utvecklande och samordning av den yrkesinriktade påbyggnadsutbildningen inom Helsingfors universitets ansvarsområde. Kommittén behandlar frågor med anknytning till specialläkarexamen, leder utbildningens praktiska genomförande, och ansvarar för tilläggsutbildningen inom primärvården. De regionala delegationerna är universitetens regionala samarbetsorgan för den kvantitativa och kvalitativa utvecklingen av specialläkarutbildningen (F om specialläkarexamen 678/1998). De regionala delegationerna gör också utredningar om tillgången på utbildningsplatser och ger utlåtanden till universitetet angående undantag från den utbildningstid som ska fullgöras utanför universitetssjukhuset (401/2007). Universitetet samt universitetssjukhuset, sjukvårdsdistrikten, primärvården, munhälsovården, länsstyrelserna och de studerande inom universitetets ansvarsområde är representerade i delegationerna. Till utbildningsenheternas (dvs. universitetens medicinska fakulteter) befogenheter hör att besluta om vilka tjänster, befattningar eller uppgifter som är utbildningstjänster som lämpar sig för specialläkarutbildning. Utbildningsenheterna godkänner utbildningsavtalen med utbildningsplatser utanför universitetssjukhuset. Utbildningsenheterna antar sökande till utbildningsprogrammen, godkänner utbildningsplaner, utser programansvariga, utbildare och examinatorer, behandlar tjänstgörings- och andra studiefrågor och utfärdar examensbevis. Utbildningsenheterna övervakar specialläkarutbildningen vid sjukhus, hälsocentraler och andra enheter inom sitt ansvarsområde. Utbildningsenheterna ska samarbeta sinsemellan när de startar utbildningsprogram, fastställer utbildningskrav och ordnar därtill hörande utbildning. Utbildningsenheten fattar också beslut i frågor som gäller tilläggsutbildningen inom primärvården. Universitetssjukhusen och utbildningsplatserna, som man ingått utbildningsavtal med, väljer läkare under specialistutbildning till utbildningstjänsterna. Valet av en läkare under specialistutbildning till en utbildningstjänst ska göras i samråd den programansvarige. Undervisnings- och kulturministeriet fattar på föredragning av universitetet och efter att ha hört Social- och hälsovårdsministeriet beslut om vilka utbildningsprogram som leder till specialläkarexamen som ska finnas vid varje utbildningsenhet. Specialläkarexamen kan avläggas vid medicinska fakulteten i Helsingfors, Östra Finland, Uleåborg, Tammerfors och Åbo. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira), beviljar läkare som avlagt licentiatexamen på ansökan rätt att utöva läkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person. Efter slutförd tilläggsutbildning inom primärvården beviljar Valvira på ansökan rätt att självständigt utöva allmänläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person. Också den som har avlagt specialläkarexamen ansöker hos Valvira om rätt att utöva specialläkaryrket. Delegationen för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården har till uppgift att ge utlåtanden och ta initiativ i frågor som gäller utbildningen för yrkesutbildade personer inom hälsooch sjukvården, deras yrkesutövning och samarbetet mellan myndigheterna (L om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården 559/1994 och 1030/2000).

3 Den riksomfattande specialistutbildningskonferensen (fi Valtakunnallinen erikoislääkärikoulutuksen neuvottelutilaisuus) är ett samarbetsorgan för utbildningsenheterna och de övriga aktörerna (Undervisnings- och kulturministeriet, Social- och hälsovårdsministeriet, Valvira, Läkarförbundet) i frågor som gäller utvecklandet av utbildningen och det riksomfattande förhöret. 3. BEVILJANDE AV STUDIERÄTT SAMT NÄRVAROANMÄLAN En person som i Finland har fått rätt eller tillstånd att utöva läkaryrket (F 678/1998, 1343/2002) kan antas till utbildning som leder till specialläkarexamen. Rätt och tillstånd beviljas av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) med stöd av lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994 och 1030/2000). Studierätt kan inte beviljas på basis av begränsat tillstånd. Studierätt söks med en blankett som finns på fakultetens webbsidor på adressen yrkesinriktad påbyggnadsutbildning specialiseringsutbildning. Studierätt söks hos det universitet inom vars ansvarsområde specialläkarutbildningen ska genomföras. Den sökande ska beakta att examensbeviset beviljas av det universitet inom vars ansvarsområde universitetsutbildningen huvudsakligen har genomförts. Studierätt beviljas för endast ett utbildningsprogram (ett specialområde) i sänder. Studierätt beviljas alla sökande som har fått rätt eller tillstånd att utöva läkaryrket i Finland. Studierätt garanterar dock inte att utbildningen börjar och att läkaren under specialistutbildning automatiskt får tillträde till utbildningstjänster, eftersom antagningen till tjänsterna sker i sjukvårdsdistrikten. För att få en specialiseringstjänst och för att kunna sköta en specialiseringstjänst krävs lämpliga förutsättningar för specialområdet i fråga. Av den som har avlagt läkarexamen någon annanstans än i Finland krävs dessutom intyg över minst nöjaktiga kunskaper i finska eller svenska. Läkaren under specialistutbildning ska vara anmäld som närvarande studerande vid universitetet ända fram till det att han eller hon har avlagt examen. Närvaroanmälan ska göras årligen mellan 2 maj och 31 augusti. Närvaroanmälan kan göras i WebOodi eller per e-post: medilmoittautuminen@helsinki.fi (obligatoriska uppgifter är namn, studentnummer eller personbeteckning samt specialområde). Också frånvaroanmälan ska göras mellan 2 maj och 31 augusti. 4. SPECIALLÄKAREXAMEN MÅLSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR Målet för specialläkarutbildningen är att göra läkaren förtrogen med den vetenskapliga kunskapen inom det egna specialområdet samt ge färdigheter för specialläkares uppgifter inom området, för upprätthållandet av yrkesskickligheten och för verksamhet som specialläkare inom social- och hälsovårdens servicesystem. Förutom specialområdet fördjupar sig läkaren under utbildningen också i planeringen och förvaltningen av hälsovården och det yrkesövergripande samarbetet inom hälsovården. Specialläkarutbildning kan inledas genast efter att läkaren har beviljats medicine licentiatexamen och läkarlegitimation. Specialläkarutbildningen indelas i följande avsnitt:

4 Erikoislääkäritutkinnon rakenne Valtakunnallinen kuulustelu Johtamiskoulutus Teoreettinen kurssimuotoinen koulutus Säännölliset arvioinnit Toimipaikkakoulutus Erikoisalat, joissa runkokoulutus Terveyskeskuspalvelu (9kk) Runkokoulutus Eriytyvä/erikoisalan koulutus Muut erikoisalat, 5 tai 6 vuoden koulutusohjelma Terveyskeskus- Palvelu (9kk) Erikoisalan määrittelemä koulutus Vähintään puolet palvelusta tulee suorittaa yliopistosairaalan ulkopuolella, lukuun ottamatta 10 asetuksessa mainittua erikoisalaa 1. Praktisk tjänstgöring och utbildning på arbetsplatsen: Utbildningstiden är 5 eller 6 år beroende på specialområde. Den praktiska tjänstgöringen omfattar tjänstgöring på hälsocentral, en stomme av gemensamma utbildningsavsnitt (fi runkokoulutus) eller kompletterande utbildning samt den egentliga utbildningen i specialområdet. I specialläkarutbildningen ska minst hälften fullgöras vid utbildningsplatser utanför universitetssjukhuset, med undantag för de specialområden som nämns i förordningen om specialläkarexamen (förordning 1343/2002). I förordningen 401/2007 föreskrivs om möjligheten att ansöka om undantag från bestämmelserna i ovan nämnda förordning. På fakultetens webbsidor finns information om beslut om undantag som beviljats inom Helsingfors universitets ansvarsområde. 2. Utvärdering av utbildningen: Läkaren under specialistutbildning ska delta i utvecklandet och utvärderingen av sitt lärande och utbildningen. 3. Kursformad teoretisk utbildning 4. Chefsutbildning för uppgiften som närmaste chef 5. Det riksomfattande förhöret i specialområdet. Specialläkarutbildningen ska vara planerad och handledd. Läkaren under specialistutbildning deltar i det normala kliniska arbetet och förvärvar på så sätt praktiska färdigheter i sitt specialområde. 5. ATT AVLÄGGA SPECIALLÄKAREXAMEN 5.1 Praktisk tjänstgöring och arbetsplatsutbildning Tjänstgöringen vid en hälsocentral I all specialiseringsutbildning ingår minst nio (9) månader tjänstgöring vid en hälsocentral. Under tjänstgöringen vid en hälsocentral ska läkaren under en handledares ledning mångsidigt sätta sig in flera av hälsocentralens verksamhetsområden. I ett intyg över tjänstgöringens omfattning (fi monipuolisuustodistus) som ges av den som är utbildningsansvarig vid hälsocentralen ska det redogöras för innehållet i hälsocentraltjänstgöringen. I intyget anges också utbildningsperiodens längd och antalet timmar per vecka. Tjänstgöringen koordineras och godkänns av ämnesområdet allmänmedicin. För en godkänd hälsocentraltjänstgöring krävs studierätt antingen för specialläkarexamen eller för specialiseringsutbildning i allmänmedicin. Den utbildningsansvarige för ämnesområdet allmänmedicin beslutar från fall till fall om godkännande av tjänstgöring som genomförts innan studierätten beviljades.

5 Hälsocentraltjänstgöringen fullgörs vid hälsocentraler som har godkänts av ämnesområdet allmänmedicin vid de medicinska fakulteterna/enheterna, och som uppfyller de kvalitetskrav som fastställs i utbildningsavtalet. Ämnesområdet allmänmedicin vid varje fakultet ingår utbildningsavtal inom sitt ansvarsområde. En godkänd utbildningsplats ska uppfylla åtminstone följande kriterier: Hälsocentralen har en utbildningsansvarig och läkarna under utbildning för loggbok Hälsocentralens utbildningsansvariga utser en personlig handledare för varje läkare under utbildning. Handledaren ska vara anställd vid kommunen eller samkommunen. Det har reserverats tillräckligt med tid för handledningen i arbetsordningen. Det är säkerställt att hälsovårdscentralen har tillräckligt kunnande när det gäller samarbetet mellan det folkhälsoarbete som kommunen ansvarar för och primärvården, specialsjukvården och socialvården. I arbetet vid hälsovårdscentralen ingår de viktigaste uppgifterna inom primärvården. Vid hälsovårdscentralen måste det ordnas minst 100 timmar arbetsplatsutbildning, av vilken en del ska vara multiprofessionell och läkarna under utbildning ska ha rätt att delta i denna utbildning. Läkare under utbildning ska ha möjlighet att minst en gång i månaden delta i utbildning utanför arbetsplatsen. De ovan nämnda kriterierna gäller läkare under specialistutbildning som har erhållit studierätt eller senare och genomför hälsocentraltjänstgöringen efter Tidigare genomförd praktik godkänns enligt de fordringar som gällde tidigare. Utbildningshälsocentraler som är godkända av Helsingfors universitet finns på adressen (> koulutusterveyskeskukset) och motsvarande hälsocentraler i hela landet finns på adressen Utbildning utanför universitetssjukhuset och det gemensamma utbildningsavsnittet I utbildningen i vissa specialiteter som ligger nära varandra ingår en stomme av gemensamma utbildningsavsnitt (fi runkokoulutus). De gemensamma utbildningsavsnitten genomförs i regel på utbildningsplatser utanför universitetssjukhuset. Syftet är att säkerställa att utbildningen är tillräckligt omfattande och ändamålsenlig med tanke på hälso- och sjukvårdssystemet och att läkaren har de färdigheter som bl.a. behövs i jourverksamhet. En särskild utbildningsansvarig kan utses för det gemensamma utbildningsavsnittet. På en utbildningsplats utanför universitetssjukhuset leds arbetet av en utbildare som har godkänts av utbildningsenheten, en personlig handledare och de övriga specialläkarna. En förteckning över de godkända utbildningsplatserna finns på fakultetens webbsidor ( Det gemensamma utbildningsavsnittet ska i regel genomföras innan man inleder den differentierade utbildningen. Efter den gemensamma utbildningen övergår man till den differentierade utbildningen inom det område som specialläkarexamen avläggs i. När den gemensamma utbildningen har genomförts går man igenom den individuella utbildningsplanen och kontrollerar att utbildningens mål har uppnåtts. Tjänstgöring vid universitetscentralsjukhuset och den differentierade utbildningen Under den differentierade utbildningen, dvs. utbildningen i specialområdet, fördjupar sig läkaren i specialområdet och specialläkarens uppgifter. Tjänstgöringen under detta utbildningsavsnitt

6 fullgörs i regel vid ett universitetssjukhus, men beroende på specialiteten kan delar av tjänstgöringen genomföras vid andra undervisningssjukhus som det har ingåtts utbildningsavtal med. En förteckning över de godkända utbildningsplatserna finns på fakultetens webbsidor ( Av utbildningen ska åtminstone hälften genomföras utanför universitetssjukhuset, med undantag för de specialområden som nämns i förordningen. Utbildningsenheterna för ett specialområde kan bevilja undantag från kravet på utbildningstid utanför universitetssjukhuset, om centralsjukhusen eller andra sjukhus inte kan anvisa en utbildningsplats inom skälig tid. Vid universitetssjukhuset leds arbetet av den programansvarige, andra utbildare, den personliga handledaren, universitetets undervisningspersonal och specialläkare som är anställda vid sjukhuset. Utbildning på arbetsplatsen Det praktiska arbetet kompletteras av regelbundna handledda utbildningstillfällen på arbetsplatsen som är avsedda att fördjupa kunskaperna i specialområdet. Arbetsplatsutbildningen som ordnas på utbildningsplatsen under arbetstid ska omfatta 2 5 timmar per vecka. Utbildningstillfällena kan vara seminarier, demonstrationer eller tillfällen där man systematiskt går igenom centrala frågor inom specialområdet och hälso- och sjukvården som helhet. 5.2 Allmänna bestämmelser som gäller utbildning och tjänstgöring För fordringarna som gäller tjänstgöringen inom de olika specialområdena redogörs i beskrivningarna av utbildningsprogrammen som finns på fakultetens webbsidor ( Tjänstgöring som genomförts efter medicinelicentiatexamen och efter examen beviljad legitimation kan godkännas och ingå i specialläkarexamen. I fråga om godkännande av tjänstgöring vid hälsocentral se kapitel 5.1. En läkare under specialistutbildning som avlagt läkarexamen utomlands måste ha gällande tillstånd att vara verksam som läkare i Finland. Tjänstgöringstider Enligt förordningen genomförs specialläkarutbildningen i första hand som heltidsarbete. Den programansvarige kan enligt prövning också godkänna deltidstjänstgöring, om deltidstjänstgöringen per vecka är minst 50 procent av heltid. Om över hälften av utbildningen är deltidstjänstgöring måste man komma överens på förhand om deltidstjänstgöringen med den utbildningsansvarige. Den kortaste tjänstgöringstid som godkänns som specialistutbildning är en månad (en kalendermånad eller 30 dagar). Ifall tjänstgöringen uppfyller de uppställda målen, är det möjligt att fullgöra tjänstgöringen delvis på deltid. Deltidstjänstgöringen ska dock per vecka vara minst 50 procent av heltidstjänstgöring (minst 18,5 timmar/vecka). I så fall förlängs utbildningstiden i motsvarande omfattning. Hur avbrott inverkar på tjänstgöringen I fråga om tjänstledighet på grund av sjukdom eller annat giltigt skäl, moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet eller studieledighet för tentläsning kan sammanlagt en månad (30 dagar) per utbildningsår (kalenderår) räknas till utbildning om tjänsteförordnandet är i kraft. Av en moderskaps-,

7 faderskaps- eller föräldraledighet i anslutning till ett barn kan sammanlagt endast en månad räknas till utbildning även om ledigheten infaller under olika år. Tjänstledighet på grund av privata angelägenheter förlänger tjänstgöringen med motsvarande tid. Avbrott som inverkar på tjänstgöringen finns på fakultetens webbsidor Avbrott som inverkar på tjänstgöringen i sammandrag: Som avbrott räknas inte bl.a. följande: 1. semesterdagar 2. ledighet i utbyte mot semesterpenning 3. sparad ledighet (med lön) 4. kompensationsledighet 5. jourledighet 6. fortbildning (som arbetet kräver/med lön) 7. utbildning utomlands (med lön) När det sammanlagda antalet dagar av bl.a. följande typ överskrider 30 dagar under ett kalender år, dras den överskridande tiden direkt av från tjänstgöringen: 1. sjukledighet (med lön) 2. tillfällig vårdledighet (med lön/utan lön) 3. tvingande familjeskäl 4. moderskapsledighet, faderskapsledighet, föräldraledighet 5. studieledighet enligt lagen om studieledighet 6. studier (utan lön) 7. ledighet för tentläsning 8. reservövningar Följande dagar dras direkt av från tjänstgöringen: 1. ledighet för privata angelägenheter (utan lön) 2. tjänstledighet/arbetsledighet (med lön/utan lön) 3. sjukledighet/utan lön 4. vårdledighet (utan lön) 5. alterneringsledighet (utan lön) 6. frivillig ledighet p.g.a. arrangemang på arbetsplatsen (fi sopeuttamisvapaa) Tjänstgöring som beväringsläkare/civiltjäntsgöring Tjänstgöring som beväringsläkare, eller arbete som läkare på heltid som ingår i civiltjänstgöring vid en utbildningsplats som godkänts av fakulteten, godkänns från fall till fall som en del av utbildningen beroende på befattningsbeskrivningen. Arbete som forskare Högst sex (6) månader som forskare på heltid (med lön) kan godkännas som specialistutbildning, om forskningen har anknytning till specialområdet och den programansvarige ger sitt bifall. Forskning anses höra till den del av utbildningen där forskningsarbetet har utförts (centralsjukhus/universitetssjukhus eller annan forskning som bedrivits utanför universitetssjukhuset, t.ex. vid universitetet). Om den programsansvarige bedömer att forskningen stöder specialistutbildningen, kan av särskilda skäl ytterligare sex (6) månader forskningsarbete godkännas, om de mål som uppställs för kliniskt arbete i utbildningsprogrammet uppnås. När det gäller läkare under specialistutbildning som har antagits till en forskarskola, kan högst ett år av forskningsarbetet godkännas enligt den utbildningsplan som den programansvarige för den differentierade/specialistutbildning har uppgjort på förhand.

8 Högst ett år forskningsarbete kan ingå i en specialläkarexamen. Tjänstgöring i olika uppgifter Tjänstgöring i en tjänst, befattning eller uppgift som kräver specialläkarkompetens och som har godkänts av den programansvarige, godkänns som specialistutbildning under förutsättning att läkaren som specialiserar sig också deltar i den utbildning som är avsedd för dem som tjänstgör i egentliga utbildningstjänster och att han eller hon har en utbildare. Av tjänstgöring som biträdande lärare/klinisk lärare eller timlärare i huvudsyssla godkänns högst två år som specialistutbildning, förutsatt att tjänstgöringen anknyter till en bitjänst eller klinisk verksamhet i den aktuella specialiteten vid ett universitetssjukhus. Tjänstgöring i en specialiseringstjänst vid vilken som helst av utbildningsenheterna godkänns av alla utbildningsenheter som tjänstgöring enligt fordringarna för det aktuella specialområdet. Tjänstgöring utomlands En del av den tjänstgöring som ingår i specialläkarexamen kan genomföras utomlands. Fakulteten beslutar om godkännande av tjänstgöringen på basis av innehållet i tjänstgöringen efter att har hört den programsansvarige. Ett villkor för att klinisk tjänstgöring i ett annat land ska godkännas är att läkaren har rätt att utöva läkaryrket i det aktuella landet. Tjänstgöring i ett annat land innan specialistutbildningen inleddes kan räknas till godo i specialläkarexamen. En förutsättning är att läkaren har rätt att utöva läkaryrket i det aktuella landet. Beslutet om godkännande av sådan tjänstgöring fattas av utbildningsprogrammets programansvarige. Den som specialiserar sig ska på begäran lämna in ett utlåtande om tjänstgöringens innehåll från utbildaren i det andra landet. När prestationer föråldras Den obligatoriska hälsocentraltjänstgöringen på 9 månader som gäller alla specialområden samt utbildningen som ger kompetens för uppgiften som närmaste chef föråldras inte. Ifall det ingår mer än 9 månader hälsocentralstjänstgöring i utbildningen, föråldras den efter 10 år. Tjänstgöring som ingår i den övriga utbildningen samt den kursformade teoretiska utbildningen föråldras efter tio (10) år. Det riksomfattande förhöret föråldras efter fyra (4) år. Reglerna för när prestationerna föråldras gäller också dem som avlägger en andra eller tredje examen: en tidigare specialläkarexamen innebär inte att tjänstgöringar godkänns automatiskt om de var över 10 år gamla när ansökan om examensbevis lämnades in. Även om en läkare under specialistutbildning har fått ett interimistiskt beslut, får prestationerna inte vara föråldrade när han eller hon ansöker om examensbevis (ett interimistiskt beslut är inte ett hinder för att tjänstgöringen föråldras). Av särskilda skäl kan man få förlängd giltighetstid för sina prestationer (t.ex. på grund av moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet, beväringstjänst). I fråga om vårdledighet kan tid med föräldrapenning beaktas (cirka ett år). I fråga om annan frånvaro (t.ex. forskning) förlängs tjänstgöringens och de övriga prestationernas giltighetstid enligt den programansvariges prövning. Byte av utbildningsprogram och utbildningsenhet Byte av utbildningsprogram sker det enligt samma förfarande som när man för första gången ansöker om studierätt för avläggande av specialläkarexamen. Den som byter utbildningsenhet ska informera både den tidigare utbildningsenheten och ansöka om studierätt vid den nya utbildningsenheten.

9 Att avlägga flera specialläkarexamina Utgångspunkten är att man avlägger en specialläkarexamen. Av särskilda skäl får en läkare avlägga fler än en specialläkarexamen. I så fall ska examina avläggas efter varandra, dvs. examina får inte avläggas samtidigt. Utbildning som hör till olika specialläkarexamina ska genomföras endast till den del som examensfordringarna och utbildningsprogrammen skiljer sig från varandra. Reglerna för när prestationerna föråldras gäller också i dessa fall. 5.3 Kriterier för godkännande av utbildningsplatser utanför universitetssjukhuset De medicinska fakulteterna övervakar specialläkarutbildningen. För att säkerställa att läkare under specialistutbildning får tillräckliga färdigheter kan fakulteten godkänna hälsovårdsenheter utanför universitetet som uppfyller vissa kriterier som utbildningsplatser. Antalet utbildningsplatser utanför universitetet har också påverkats av arbetskraftspolitiska omständigheter som reglerar antalet specialläkare. Universitetssjukhusens specialstatsandel (evo-finansiering) och statens ersättning till hälso- och sjukvårdsenheterna för kostnaderna för läkarutbildningen inverkar också på möjligheten till att ordna extern utbildning. Förändringar i arbetsfördelningen mellan sjukhusen har i väsentlig grad förändrat universitetssjukhusens möjligheter att erbjuda ett lämpligt och tillräckligt antal patienter för specialläkarutbildningens behov. Den rådgivande kommittén (ACMT) inom EU rekommenderar dessutom att utbildningen förläggs till olika typer av enheter också utanför universitetssjukhusen (rotation). Kriterier som beaktas när det beviljas utbildningsrättigheter och utbildningstid: Utbildaren -måste vara specialläkare i det aktuella specialområdet -ska helst vara docent i specialområdet -ska helst ha pedagogisk utbildning Resurser på utbildningsplatsen: -sjukdomsspektrumet ska vara tillräckligt mångsidigt och komplettera undervisningen vid universitetssjukhuset -enheten ska ha jourverksamhet när det gäller områden där jourverksamhet är väsentlig, och det ska finnas bakjour -enheten ska ha ett bibliotek med litteratur och tidskrifter som ingår i tentamensfordringarna för specialområdet samt elektroniska system för mottagande av information -arbetsplatsutbildningen (bl.a. regelbundna möten) ska omfatta 2 5 timmar/vecka, under terminerna ska det dessutom ordnas annan utbildning som baserar sig på de behov som läkarna som specialiserar sig har och som definieras i utbildningsavtalet. Läkarna ska också ha möjlighet att delta i utbildning utanför arbetsplatsen (med evo-finansiering eller stöd som betalas till arbetsgivarna via regionförvaltningsverken). Utbildningsavtal En enhet som ansöker om utbildningsrättigheter ska ta kontakt med den programansvarige för respektive utbildningsprogram (den professor eller docent som har utsetts till uppgiften) och komma överens om utbildningsavtalet och dess innehåll. I utbildningsavtalet anges godkänd utbildningstid, antal utbildningstjänster samt vilka färdigheter en läkare som specialiserar sig ska

10 förvärva under tjänstgöringen. För en läkare som specialiserar sig ska det utses en personlig handledare. Ett uppföljningssystem (loggbok eller regelbunden utvärdering) måste användas för bedömning av hur utbildningen framskrider. Om det sker väsentliga förändringar i verksamheten på utbildningsplatsen, omprövas utbildningsrätten. Den programansvarige för det aktuella specialområdet fattar beslut om godkännande av externa utbildningsplatser. Ett sjukhus eller en hälsocentral som har godkänts ska delta i den evaluering som universitetet ordnar (kostnader täcks med evo-medel eller statens ersättning för specialläkarutbildning). Utbildningsavtalsblanketten finns på fakultetens webbsidor Individuella utbildningsavtal I de fall som det inte är ändamålsenligt att ingå ett utbildningsplatsavtal, kan man vid behov ingå ett individuellt utbildningsavtal för en läkare som specialiserar sig. Avtalet innebär att den programansvarige och utbildaren vid sjukhuset eller hälsocentralen tillsammans med den läkare som ska specialisera sig ingår ett utbildningsavtal, i vilket man fastställer utbildningstid och vilka kunskaper och färdigheter som ska förvärvas under utbildningen. Ett individuellt utbildningsavtal ska godkännas av den programansvarige. Antalet externa utbildningsplatser Det regionala och nationella behovet av specialläkare inom varje specialområde ska beaktas när man bestämmer antalet externa utbildningsplatser. Antalet utbildningsplatser ska dimensioneras så att det inte uppstår köer till utbildningen vid universitetssjukhusen. Specialläkarutbildning i företagshälsovård När utbildaren på grund av verksamheten vid en utbildningsplats inom företagshälsovården inte arbetar vid samma enhet som den läkare som ska specialisera sig, kan man undantagsvis och från fall till fall komma överens om distansutbildning. Det innebär att man på förhand och skriftligen kommer överens med den programansvarige, läkaren som specialiserar sig, utbildningsplatsen och den externa utbildaren om ett arrangemang så att målen för utbildningen i specialområdet uppnås. Specialläkarutbildning i allmänmedicin Vid en hälsocentral med specialistutbildning i allmänmedicin som har godkänts av medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet måste det finnas handledande läkare som är specialläkare i allmänmedicin. Handledningen ska ske regelbundet under arbetstid enligt en utbildningsplan som gjorts upp på förhand. Som hjälp används de målbeskrivningar som gäller utbildningen och en loggbok/portfolio, som också används när man gör upp en utbildningsplan för sjukhustjänstgöringen som gäller olika specialområden och bedömer måluppfyllelsen. Vid hälsocentralen måste det finnas arbetsplatsutbildning för de anställda, som också läkare som specialiserar sig kan delta i under arbetstid, och som den programansvarige har godkänt. Vid en hälsocentral eller ett sjukhus som godkänns för specialläkarutbildning i allmänmedicin ska den litteratur som för tillfället hör till fordringarna för specialläkarförhöret finnas tillgänglig, liksom också möjlighet till elektronisk informationssökning och informationsmottagning. Läkare som specialiserar sig i allmänmedicin vid hälsocentraler och sjukhus ska ha möjlighet att delta i extern teoretisk utbildning i ett specialområde som man kommit överens om i

11 utbildningsplanen och som finansieras med den ersättning som regionförvaltningsverket betalar till arbetsgivaren av statens medel. 5.4 Utvärdering och handledning Den individuella utbildningsplanen och loggboken Läkaren som ska specialisera sig gör upp en individuell utbildningsplan för specialiseringsutbildningen när han eller hon ansöker om studierätt, och den utbildningsansvarige eller en utbildare som den ansvarige har bemyndigat går igenom planen i början av utbildningen. Läkarens tidigare arbetserfarenhet och individuella mål ska beaktas i planen. Av planen ska det framgå vilka mål som ställs för utbildningen, samt vilka tjänstgöringsperioder som godkänns som olika avsnitt i utbildningen och vilka utbildningsplatser som tjänstgöringen ska fullgöras vid. Senast i slutet av den gemensamma utbildningsperioden måste man rapportera om hur utbildningen framskrider, eller vid behov redan tidigare. Den programansvarige svarar för uppföljningen av utbildningen. Utbildningsenheten måste ställa det aktuella specialområdets loggbok till läkarens förfogande i början av utbildningen. Specialområdet ansvarar för innehållet i loggboken, men läkaren som specialiserar sig ansvarar för att anteckningarna i boken uppdateras. Anteckningarna i loggboken visar vilka delar av utbildningen som genomförts och vilka delområden som utbildningen ännu inte täcker. Personlig handledare/tutor För läkare som specialiserar sig utses en personlig handledare som handleder läkaren i arbetet på utbildningsplatsen. Handledaren kan vara densamma under hela utbildningen, alternativt kan separata handledare utses för det gemensamma utbildningsavsnittet och det differentierade avsnittet, eller det kan finnas en handledare vid varje utbildningsplats. Handledaren ska också delta i utvärderingen av utbildningsprocessen. Utvärderingen av specialläkarutbildningen Utvärderingen av inlärningen och utbildningen utgår från de på förhand uppställda målen som prestationer och uppnådda mål regelbundet ska jämföras med. Utbildningsprogrammet och också de olika avsnitten inom programmen ska ha tydligt formulerade och adekvata mål. Vid utvärderingen kan man använda färdiga utvärderingsblanketter. Den programansvarige ansvarar för uppföljningen av utbildningen. Den programansvarige och läkaren som specialiserar sig bedömer vid behov flera gånger under processen om de mål som uppställdes i början har uppnåtts, och gör minst en gång om året en sammanfattning av hur utbildningen framskrider. Läkaren som specialiserar sig och utbildaren kontrollerar tillsammans när de olika avsnitten inleds vilka mål som gäller varje avsnitt, anpassar dem till läkarens individuella mål och utvärderar inlärningen under och efter avsnitten mot bakgrund av målen och utbildningsprogrammen. Det rekommenderas att läkaren som specialiserar sig också får utvärdera utbildarens verksamhet. Denna utvärdering gagnar också utbildaren och utvecklandet av utbildarens arbete. Mer detaljerade anvisningar för utvärderingen finns i specialområdenas utbildningsprogram. Handboken Erikoistuvan lääkärin ohjaaminen som riktar sig till handledare och utbildare och också de programansvariga kan skrivas ut från fakultetens webbsidor. 5.5 Kursformad teoretisk utbildning Mål

12 Den kursformade teoretiska utbildningen består av undervisning som fördjupar grundstudierna och behandlar ämneshelheter som är viktiga med avseende på specialområdet. Kurserna ska bilda en med tanke på specialiseringen ändamålsenlig helhet. Vilka delområden som den kursformade teoretiska utbildningen ska behandla planeras på förhand i samband med den individuella utbildningsplanen. Planen ska godkännas av den programansvarige. Genomförda kurser visas med ett separat intyg eller anteckning i loggboken. Ifall den kursformade teoretiska utbildningen sker under arbetstid, ska läkaren som specialiserar sig vara tjänstledig (med lön eller utan lön) eller förordnas till utbildning. Utbildningsenheterna ansvarar för de godkända utbildningsprogrammens nivå och kvalitet. Målet är att utbildningsenheten själv eller tillsammans med någon annan inrättning ska erbjuda hela den kursformade utbildning som ingår i fordringarna. Utbildningsenheten kan godkänna kurser som t.ex. ordnas av en specialområdesförening, läkarförening eller motsvarande. Undervisningen ska uppfylla samma krav som ställs på den teoretiska undervisningen. Privata företag måste förbereda och ordna utbildningen så att det alltid finns en medicinsk utbildare eller motsvarande som medarrangör, t.ex. universitetet, en klinik som har utbildningsrätt eller en specialområdesförening. Externa arrangörer ska tydligt rapportera att de samarbetar med en medicinsk inrättning. Den person eller förening som ansvarar för innehållet (t.ex. en specialläkar- eller läkarförening) ska representera något av de specialområden som utbildningen gäller. Utbildningen kan godkännas som teoretisk utbildning också för andra specialområden. Vidare rekommenderas att handelsnamn eller varumärken inte sätts ut i rubrikerna i utbildningsprogrammet. Omfattning Om ett specialområde inte har studieavsnitt som ingår i stommen av gemensamma utbildningsavsnitt ska den teoretiska utbildningen omfatta minst 80 timmar. Inom vissa specialområden omfattar utbildningen fler än 80 timmar (se specialfordringarna för de olika specialområdena). Inom specialområden som har en gemensam stomme av utbildningsavsnitt, ska de kursformade teoretiska studierna också under detta avsnitt genomföras enligt de bestämmelser som gäller för varje specialområde. Utbildningen ska också omfatta utbildning som gäller det aktuella specialområdet. Den differentierade utbildningen ska fortsättningsvis omfatta minst 40 timmar, men omfattningen kan variera när det gäller vissa specialområden. Kriterier och omfattning Stora helheter rekommenderas, t.ex. årligen återkommande kurser som de olika ämnena ordnar i egen regi. Inom små specialområden kan den kursformade utbildningen ordnas i samarbete med andra. En undervisningstimme motsvarar en 45 minuters föreläsning eller någon annan form av undervisningstillfälle. Enstaka utbildningstillfällen som inte räcker längre än 3 timmar godkänns inte. Undantagsvis är det möjligt att godkänna flera minst två timmar långa utbildningstillfällen som bildar en meningsfull helhet. Förutom föreläsningar ska det också ingå aktiverande undervisningsmetoder (undervisning i smågrupper, uppgifter m.m.) i utbildningen. Undervisningens omfattning ska anges tydligt i programmet för utbildningstillfället. Utöver uppgifter kan det också ingå förhör i kurser som är mer omfattande. Undervisningsmaterialet ska finnas tillgängligt före utbildningstillfället. Deltagarna måste få kopior av visuellt material som används i undervisningen. Utbildning utomlands

13 Kurser som ordnas utomlands godkänns genom beslut av den programansvarige. Också kurser som ordnas i andra länder ska uppfylla de kriterier som det redogörs för ovan. Om en kurs omfattas av systemet för överföring av meriter, kan den också vara lämplig och godkännas inom ett specialområde i Finland. Administrativ utbildning I specialläkarexamen ingår antingen 20 timmar administrativ utbildning (om man erhållit studierätt senast ) eller fr.o.m utbildning för uppgiften som närmaste chef. Den teoretiska utbildning (16 timmar) som ingår i tilläggsutbildningen inom primärvård (numera särskild allmänläkarutbildning) kan inte räknas till godo i en specialläkarexamen där kravet är 20 timmar administrativ utbildning. Den teoretiska utbildning som hör till tilläggsutbildningen inom primärvården kan dock fr.o.m räknas till godo i utbildningen för uppgiften som närmaste chef som ingår i specialläkarexamina. Den administrativa utbildningen (20 timmar) som ingår specialläkarexamen kan ersättas med praktisk administrativ tjänstgöring i högst 10 timmar med längre perioder i följande tjänster, befattningar eller uppgifter: - överläkare eller ansvarig läkare - klinikens äldsta läkare under specialiseringsutbildning, under förutsättning att han eller hon har fått följa klinikledningens arbete - förtroendeman för läkarna på arbetsplatsen. Utvärdering och kvalitetssäkring Den som ordnar utbildningen förutsätts samla in kursutvärderingar av deltagarna. Kursutvärderingar kan samlas in på en strukturerad blankett eller med frågor som får besvaras fritt. Syftet med respons och utvärdering är att hjälpa kursarrangörerna att utveckla påbyggnadsutbildningen och samtidigt utveckla och förbättra kvaliteten på den kursformade teoretiska utbildningen inom specialläkarutbildningen. Utbildningsarrangören ska på begäran överlämna ett sammandrag av kursutvärderingarna och uppgifter om antalet deltagare i kurserna till fakulteten för utvärdering. Ansökan och godkännande av kurs och nödvändiga uppgifter Ansökan om godkännande av kurser som kursformad teoretisk utbildning görs på förhand av den utbildningsenhet som ansvarar för planering och genomförande av kursen. Externa arrangörer ansöker om godkännande hos den närmaste utbildningsenhet som ordnar utbildning i den aktuella specialiteten. Av ansökan ska det framgå vem eller vilka som ordnar kursen, antalet timmar och vem som ansvarar för kursen. Dessutom ska syftet anges, för vem kursen är avsedd, pris och eventuella krav på förhandsmaterial och förberedelser. Vidare ska det informeras om litteratur, ifall det rör sig om en större helhet, som det ges uppgifter ur eller som det ordnas förhör i. Ett detaljerat program ska fogas till ansökan. Målgruppen för utbildningen ska framgå av ansökan. Vid Helsingfors universitet används ett elektroniskt ansökningssystem. Ansökningsblanketten finns på adressen - Specialisering teoretisk utbildning. När en kurs har godkänts som kursformad teoretisk utbildning, meddelas den som ansökt per e- post om vilka specialområden och antal timmar som godkänns. En kurs som godkänts vid en utbildningsenhet, godkänns som kursformad teoretisk utbildning vid alla utbildningsenheter. Information om kurser och utbildningstillfällen ska publiceras i god tid på förhand t.ex. i Duodecims och Pro Medicos utbildningskalendrar och i Lääkärilehti (Finlands Läkartidning).

14 Utbildningsplatsens stöd till utbildningen En arbetsgivare som får statligt understöd för specialläkarutbildning, måste ge läkare som specialiserar sig möjlighet att under arbetstid årligen delta i kursformad utbildning. Också arbetsgivaren ska delta i kostnaderna för utbildningen. Det ska vara möjligt att genomföra utbildningen under hela den tid som reserverats för specialiseringen (t.ex. hela den obligatoriska utbildningen delad med antalet år som specialiseringen kräver). 5.6 Chefsutbildning som en del av specialläkarexamen Helsingfors universitet har utgående från förslagen från en arbetsgrupp som undervisningsministeriet tillsatte 2003 planerat en gemensam chefsutbildningshelhet för läkare och tandläkare som specialiserar sig. I specialistutbildningen ingår sedan 2009 en chefsutbildning som ger kompetens för uppgiften som närmaste chef. Utbildningen omfattar 30 studiepoäng (sp) och förbereder för uppgiften som närmaste chef vid enheter inom social- och hälsovården. Chefsutbildningen är obligatorisk för alla som får studierätt för specialiseringsstudier fr.o.m Chefsutbildningen gäller dock inte den som har gällande studierätt för specialiseringsstudier antingen vid Helsingfors universitet eller vid något annat universitet och byter universitet/specialitet efter Också den som har fått studierätt tidigare kan dock delta i utbildning som ger kompetens för uppgiften som närmaste chef under sin specialistutbildning. Den administrativa utbildningens andel i den kursformade teoretiska utbildningen har varit 20 timmar. Detta 20 timmars avsnitt ströks i fordringarna när chefsutbildningen började. Utbildningen för uppgiften som närmaste chef ingår som ett separat avsnitt i varje utbildningsprogram. En genomförd chefsutbildning antecknas i examensbeviset. Utbildningens mål och innehåll Målet för utbildningen och innehållet i utbildningen följer gemensamma nationella riktlinjer. En utgångspunkt för planeringen av utbildningen är att chefskompetensen utvecklas bäst när chefsutbildningen genomförs parallellt med att arbetserfarenheten ökar. Utbildningen är praktisk och grundar sig till stor del på samma lära i arbetet-modell som tillämpas inom den kliniska utbildningen. I utbildningen försöker man i så stor utsträckning som möjligt utnyttja det praktiska chefsarbetet inom hälso- och sjukvårdssystemet. Utbildningen byggs upp kring en chefsportfolio där man antecknar sina personliga mål, observationer som man gjort på arbetsplatserna och vilka tankar de väckt, anteckningar från mentormöten samt studieprestationer som hör till utbildningsprogrammet. I utbildningen tillgodoräknas den administrativa utbildning som ingår i tilläggsutbildningen för läkare inom primärvården. I utbildningen ingår dessutom tre för alla specialiteter gemensamma tvådagars närundervisningsperioder samt två närundervisningsdagar för varje specialitet (sammanlagt 10 sp), självständiga utvecklingsuppgifter och litteratur samt portfolioarbete. Utbildningen kan genomföras under 2-6 år. 10 närundervisningsdagar = 10 sp Utvecklingsuppgifter 10 sp Litteraturuppgifter 5 sp Portfolio 5 sp Utbildningen administreras och genomförs i lärplattformen Moodle.

15 Ytterligare information: och Det riksomfattande förhöret För den nationella samordningen av förhöret ansvarar en nationell kontaktperson vid studiebyrån vid Helsingfors universitets medicinska fakultet. Kontaktpersonen har också till uppgift att föra register och statistik över förhören och att vid behov bistå examinatorerna i deras samarbete. Den nationella specialistutbildningskonferensen samordnar och behandlar ärenden som gäller förhöret. Aktuell information om förhören (bl.a. tider, anmälan, fordringar, gamla frågor) finns på adressen Mål Syftet med det riksomfattande specialläkarförhöret är att mäta läkarnas teoretiska kunskaper och kunnande, samt deras förmåga att verka ändamålsenligt i olika situationer som en specialläkare ställs inför. Examinatorer Utbildningsenheterna är skyldiga att utse en examinator för var och en av de specialiteter som finns representerade vid fakulteten och meddela namnet till kontaktpersonen. Om förhören belastar en specialitet särskilt mycket, kan utbildningsprogrammens programansvariga komma överens om att utse fler examinatorer från samma utbildningsenhet. Varje utbildningsenhet betalar en ersättning för förhöret till sina examinatorer. Utbildningsenheten ser till att det utses en ny examinator när en examinator t.ex. går i pension. Om examinatorn inte kan vara examinator som avtalat (t.ex. på grund av en utlandsresa eller tjänstledighet) måste kontaktpersonen och utbildningsenheten informeras. Fordringar Utbildningsenheterna fastställer fordringarna för förhöret på gemensam framställan av utbildningsprogrammens examinatorer. Fordringarna granskas med två års mellanrum samtidigt vid alla utbildningsenheter. Examinatorerna inom de olika specialiteterna lämnar in ett gemensamt förslag till fordringar till kontaktpersonen, som granskar fordringarna innan de fastställs. I förhöret tillämpas alltid de senaste fordringarna oberoende av vilket år läkaren har erhållit studierätt för specialiseringsstudierna. Tidpunkt och plats för förhöret Det riksomfattande specialläkarförhöret ordnas tre gånger om året samtidigt vid alla utbildningsenheter: två gånger under vårterminen och en gång under höstterminen. Utbildningsenheterna ordnar förhöret på sina respektive orter. Det är möjligt att delta i förhöret på vilken förhörsort som helst, om det finns plats på det andra universitetets förhörsort. Anmälan till förhör Anmälan till förhöret görs elektroniskt till den utbildningsenhet där man är inskriven som studerande senast fem veckor före förhöret. Den som deltar i förhöret ska vara anmäld som närvarande och inskriven vid universitetet. Den som tenterar patologi kan anmäla sig till separat till förhörets olika delar (essä- och preparatförhöret). Den som önskar kan också delta i både delarna vid samma förhörstillfälle. Den som tenterar radiologi deltar i essäförhöret och bildförhöret vid olika tillfällen så, att essäförhöret ska först vara godkänt innan man kan anmäla sig till bildförhöret.

16 Förhörsturer Inom varje specialitet, med undantag för några specialfall som man kommer överens om särskilt, arbetar turvis två examinatorer tillsammans. När det gäller de stora specialiteterna informeras examinatorerna om förhörsturerna i början av året så att de kan förbereda sig för uppgiften. När det gäller s.k. små specialiteter kommer man inte överens om förhörsturer på förhand, utan man ber examinatorerna om frågor före förhöret, ifall det finns examinander som tänker tentera ämnet. Man försöker välja examinatorer så, att de inte behöver bedöma sina egna studerande. Förhörsfrågorna De examinatorer som är i tur skriver frågorna tillsammans och sänder dem senast två veckor före förhöret till kontaktpersonen/det elektroniska tentamenssystemet. Förhöret kan t.ex. bestå av essäfrågor och också flervalsfrågor, enligt vad examinatorerna bestämmer. Frågorna i förhöret är på finska, eller på svenska, om den som deltar i förhöret har bett om att få frågorna på svenska när han eller hon anmälde sig. Förhöret grundar sig, förutom på litteratur, tidskrifter och lagstiftning som nämns i utbildningsprogrammet, också på de praktiska kunskaper i varje specialitet som läkaren förvärvat under specialiseringen. I förhöret används koder för examinanderna. När resultaten är klara har examinanderna rätt att få veta vem som bedömer förhöret. Granskningen av förhöret Kontaktpersonen överlämnar provsvaren till den första examinatorn. Den första examinatorn bedömer självständigt alla svar och överlämnar sedan provpappren för bedömning till den andra examinatorn. För varje examinator reserveras i regel tre veckor för genomgången av provsvaren. Den andra examinatorn ger de bedömda svaren till kontaktpersonen. Examinatorerna ska överlägga om resultaten och meddela ett enda, slutligt poängtal till kontaktpersonen. Svaren ska åtelämnas inom sex veckor från det att förhöret ordnades. Bedömningen av förhöret Förhören bedöms med skalan godkänd/underkänd och svaren poängsätts. Examinatorerna ska sinsemellan diskutera vilka examinander som är godkända och vilka underkända. När ett förhör underkänns måste examinanden få en skriftlig redogörelse, antingen i form av en lista över vilka helheter som fordras, eller individuell, skriftlig respons. Proven sparas i minst ett halvt år vid Helsingfors universitets medicinska fakultet. Examinanden kan på egen bekostnad få en kopia av sina svar. Den som underkänts får utan avgift kopior av sina svar. Om någon blir underkänd i tre gånger, får både examinanden och den programansvarige ett meddelande om underkännandet. Examinanden och den programansvarige uppmanas diskutera problem som har lett till underkännandena. Examinanden kan inte efter tre underkända förhör delta i nästa förhör. Denna bestämmelse tillämpas retroaktivt från och med det förhör som ordnades i april Karens till följd av underkännanden räknas fr.o.m. det förhör som ordnades i september Alla underkända förhör räknas in i de tre underkännandena oberoende av om man har gjort uppehåll mellan förhören. Meddelande om resultaten av förhören När kontaktpersonen får resultaten från förhören sänder han per e-post ett personligt, skriftligt meddelande om resultatet till examinanden. Utbildningsenheterna får information om resultaten elektroniskt genom det elektroniska tentamenssystemet.