en möjlighet? Därför behövs beröring Soundtrack till operationen 14 Hyrläkarfritt De tränar mot trädstam 2 /13

Transkript

1 2 /13 en tidning för dig som arbetar inom Landstinget Blekinge 3 Därför behövs beröring 4 Hyrläkarfritt en möjlighet? De tränar mot trädstam 18 Soundtrack till operationen 14 5 Sår no more

2 Omslagsbild: Sofie Vigälv delar ut energirika mellanmål till patienter för att förebygga trycksår Akuellt: Fysisk kontakt med patienten viktigt i vården Kände författaren och föreläsaren Tomas Sjödin föreläste för landstingets hygienombud. Aktuellt: Hyrläkarfritt landsting är det möjligt? Landstingen i Sverige har startat samverkan för att minska beroendet av hyrläkare. Aktuellt: Sår no more! Trycksåren minskar i rask takt på Blekingesjukhuset, inte minst vid medicinklinikens avdelning 9. Aktuellt: Miriam i rutan Miriam Månsson syns i tv-serien 112 på liv och död och tycker att landstingets medverkan fyller en viktig funktion. Aktuellt: Anhöriga i fokus Två psykiatriavdelningar i Karlshamn har drivit ett projekt som förbättrat kontakterna med anhöriga. Profilen: Chefläkare började livet bakom järnridån Peter Valverius, ny chefläkare för psykiatrin och habiliteringen, föddes i ett kommunistland mitt under kalla kriget. en dag på...: Robin och Therese på rätt plats Robin Tulestedt och Therese Gunnarsson har fått jobb i landstinget via en särskild satsning på ungdomar. Klubbat och klart: Blekingesjukhusets ekonomi följs noga Notiser om beslut fattade av landstingsstyrelsen och landstingsstyrelsens arbetsutskott. aktuellt: Med hjärta för hjärt- och lungräddning Landstinget behöver fler utbildare som kan hjälpa till att göra verksamheterna hjärtsäkra. Aktuellt: Soundtrack till operationen Josefine Ritzman hjälper patienter att välja lugnande musik. Aktuellt: Nytt samverkansavtal Det nya samverkansavtalet mellan arbetsgivaren och fackförbunden sätter dialogen i centrum. FORSKNING: EKG kan ge mer Genom att studera EKG-kurvan kan man läsa ut mer om patienter med hjärtinfarkt än vi gör i dag, visar Blekingeläkares forskning. AKTUELLT: Miljövänligare folktandvård Folktandvården i Karlshamn har fått miljöcertifikat. Snart ska alla tandvårdskliniker bli lika miljövänliga. må BRA: Naturen bästa träningsplatsen Att träna i och med hjälp av naturen är konceptet för crossnature, landstingshälsans senaste friskvårdsaktivitet. Anslagstavlan: Journalgrodor Krönikören: Emma Svensson Möt städerskan och medlemmen i ungdomsrådet som vill agera i stället för att gnälla.. En låt för varje tillfälle I vänsterspalten på mitt Spotify ligger de, alla spellistorna med namn som Here comes the sun, Grillparty påskdagen 2013 och Farmor. Minnen. Musik. Sinnesstämningar. Jag har dj:at ett fåtal gånger och under några år i yngre dagar var jag musikläggare vid Lunds studentradio. Men mitt eget liv lägger jag soundtracket till under nästan alla dygnets vakna timmar. Det kan min hustru intyga. Särskilt gillar hon att påminna mig om den gång hela familjen hade bråttom iväg men jag stod kvar vid datorn för att jag ville dra igång en bra låt att ta på sig ytterkläderna till. Det finns en låt för varje tillfälle. Nej förresten, det finns tusentals. Men vad skulle jag plocka fram när dagen kommer då jag ska operaras? Det har jag märkligt nog inte tagit ställning till ännu. Kanske blir det Bill Evans, mitt universalmedel för att dämpa oro. Eller kommer jag att knasa till det och göra en lista med The Knife, Fancys Slice Me Nice och rentav Weird Al Yankovics Madonnaparodi Like a Surgeon? Om jag inte kan bestämma mig är jag glad att det finns proffs i bygget på Blekingesjukhuset. Operationssjuksköterskan Josefin Ritzman är van vid att välja musik till patienter som vill ha något skönt i lurarna när de opereras i vaket tillstånd. Läs mer om henne och vad patienterna oftast vill lyssna på i artikeln på sidan 14. En riktigt bra låt kan kännas som en kram när man bäst behöver den. Och kramar och beröring behövs hela tiden, inte minst i vården. Det menar författaren Tomas Sjödin, som du träffar redan på nästa sida. Möt också läkaren som inte varit sjukfrånvarande en enda dag i nästan 40 år, läs om det nya, viktiga samverkansavtalet och häng med på såväl cross training som jakten på att förebygga trycksår. Och du, varför inte sätta på lite musik medan du läser? Jens Lindell Redaktör för Puls Tidningen Puls är producerad av Landstinget Blekinge och distribueras till samtliga anställda inom Landstinget. Ansvarig utgivare: Madeleine Flood, kommunikationsdirektör Redaktör: Jens Lindell, informationsavdelningen Produktion: Informationsavdelningen, Landstinget Blekinge Tryck: Lenanders Grafiska AB, Kalmar E-post: nyhetsredaktionen@ltblekinge.se Adress: Landstinget Blekinge, Karlskrona Telefon: Internet: Kontakta oss om du vill ha tidningen inläst på cd. 2 Puls 2/13

3 Visst ska vi hålla patienten i handen! Vården är inte en apparat utan miljoner ögonblick där små saker i mötet med andra människor gör stor skillnad, menar Tomas Sjödin som i mars föreläste för landstingets hygienombud. Vågar vi hålla en patient som är ledsen och rädd i handen med hänsyn till hygienrutinerna? Många svarar direkt ja på den frågan, men om du tvekar gör du det kanske inte när du mött Tomas Sjödin. Alla i vården som ska in i våra liv en kort stund bör ställa sig två frågor. Den första är självklar: Vad ska vi göra? Den andra är inte lika självklar men minst lika viktig: Vilka ska vi vara som människor? Papparollen viktigast Thomas Sjödin talar med den vana föreläsarens röst på hygienombudens utbildningsdag i Ronneby. Han är också författare och präst. Kanske är det ändå rollen som pappa som är viktigast i berättelsen för de hundratals samlade. Två av hans tre söner dog unga i en obotlig hjärnsjukdom. Tomas Sjödins liv som förälder är fullt av ömtåliga möten med vården. Jag minns väldigt lite kring frågan vad ska vi göra men väldigt tydligt hur personerna jag mötte var som människor. Tomas Sjödin återkommer till ögonblicket då han och hans fru skulle få beskedet att deras yngsta son hade samma dödliga hjärnsjukdom som deras äldsta. Han berättar fängslande om hur läkaren först överger sitt skrivbord, hämtar en stol och sätter sig rakt framför dem. Hon sitter precis framför oss och mycket nära. Så fattar hon våra händer och säger dessa ord: Det här är så svårt. Aldrig helt maktlös Mötet levde kvar och betydde mycket, till och med hjälpte till att bära dem i sorgen, menar Tomas Sjödin och pekar ut tre viktiga lärdomar. Ett: var varsam med ord. Två: Ha modet att stanna i känslan av att vara fullkomligt maktlös. Tre: Betydelsen av fysisk kontakt, att läkaren fattade deras händer. Det som gör skillnad i riktigt trängda lägen är så små saker som enkla ord och vidrörning, säger Tomas Sjödin och fortsätter: Vi är förresten aldrig helt maktlösa. Själva närvaron är en verksam kraft. Den som inget annat kan göra än att sitta en stund hos den som är ledsen och rädd gör något viktigt. Hygienombud Landstinget har i dag drygt 130 hygienombud i primärvården, psykiatrin och vid Blekingesjukhuset. I folktandvården finns inga hygienombud. I stället ansvarar 1:a-sköterskorna för hygienbevakningen. Hygienombudens uppgift är bland annat att bistå chefer och medarbetare med kunskap fånga upp och lösa frågor inom vårdhygien delta i hygienutbildningar för ny personal bevaka utvecklingen inom området och fånga upp ny kunskap göra observationer om följsamheten till hygienrutiner Viktigt att komma nära men inte för nära Kroppskontakt med patienten är viktig och inte särskilt svår, bara man känner av patienten och inte kommer för nära. Det menar några av landstingets hygienombud. Det är inget konstigt eller farligt att lägga en hand på axeln eller klappa lite extra på handen, men man måste känna av vad patienten känner sig bekväm med, säger Ulrika Holgersson, undersköterska och hygienombud för Bräkne-Hoby vårdcentral. Hon får medhåll från anestesisjuksköterskan Carina Mårtensson och undersköterskan Gudrun Svensson, som har samma roll som Ulrika Holgersson fast på anestesiklinikens intensivvårdsavdelning på Blekingesjukhuset i Karlskrona. Vi vårdar ofta människor som ligger i respirator och inte kan prata. Närhet och kroppskontakt är mycket viktigt. Det motsäger inte våra hygienrutiner, poängterar Carina Mårtensson. Ulrika Holgersson, Gudrun Svensson och Carina Mårtensson tycker att det är inspirerande att vara hygienombud. Det finns massor att uträtta och en stor vilja hos medarbetarna att göra ett bra jobb, säger Ulrika Holgersson. Puls 2/13 3

4 Användningen av hyrläkare ska minska Sveriges landsting och regioner har fattat ett gemensamt beslut om att minska användningen av hyrläkare. Alla landstingsdirektörer och regiondirektörer i landet har ställt sig bakom en strategi för att minska användningen av hyrläkare. Det långsiktiga målet är att landstingen och regionerna inte ska anlita hyrläkare under längre, sammanhängande perioder senast år Det finns också ett mål om att halvera kostnaderna för hyrläkare under en treårsperiod. Under 2012 år hade Landstinget Blekinge kostnader för hyrläkare motsvarande 90 miljoner kronor. Den främsta orsaken till att minska hyrläkarberoendet handlar dock om patienterna. Med många hyrläkare får de inte den kontinuitet i mötet med vården de önskar och som gynnar patientsäkerheten. Öka attraktiviteten Strategin innehåller en rad åtgärder. Bland annat ska landstingen och regionerna satsa mer på att vara attraktiva arbetsgivare genom att erbjuda goda utvecklingsmöj- ligheter och bra arbetsmiljö. När hyrläkare anlitas ska de komma från ett upphandlat bemanningsföretag och om bemanningsföretagen vill ha mer betalt än vad som står i avtalet ska landstingen avvisa detta. Vidare ska alla anställningar av hyrläkare tecknas av förvaltningscheferna. Landstinget Blekinge har bildat ett särskilt råd som ska diskutera alla strategiska frågor kring läkarförsörjning. I rådet, som leds av personaldirektören, finns förvaltningscheferna för psykiatrin och habiliteringen, Blekingesjukhuset och primärvården. Önskvärt men svårt Ingen mer än jag skulle önska att det lyckas. Det säger primärvårdens förvaltningschef Anders Rehnholm, men tillägger att han tror att det blir svårt att nå målet för 2016, att inte anlita hyrläkare under längre perioder. I primärvården utfördes förra året 33 procent av alla arbetade läkartimmar av hyrläkare. Många ordinarie allmänläkare saknas och läget blir enligt Anders Rehnholm inte bättre av att pensionsavgångarna ökar de närmaste åren. Därefter blir det stabilare, men ingen vändning som innebär att vi kan klara läkarbemanningen med bara landstingsanställda läkare. Niels vill träffa många patienter Han hade karriär som överläkare och medicinsk direktör inom läkemedelsindustrin såväl som forsknings- och sjukhuschef. När Niels Riewerts Eriksen ville tillbaka till patienterna var valet självklart: hyrläkare före tjänst i landsting. Jag vill träffa många patienter och ge dem ett bra möte där de får hjälp med sina problem, säger den rutinerade danske läkaren, som tar emot 20 till 25 patienter per dag vid Sölvesborgs vårdcentral. Där har han nu arbetat i fem år, en evighet med hyrläkarmått mätt. Hur fungerar det att tillhöra en arbetsplats där nästan alla andra är landstingsanställda medan din arbetsgivare är ett bemanningsföretag? Kan du trots det vara en i gänget? Alla här är bra människor, och jag känner verkligen tillhörighet. Det är viktigt för mig. Jag är inte bara läkare utan också människa, säger Niels Riewerts Eriksen, som pendlar från sitt hem i Köpenhamn varje arbetsdag. Hur mycket betyder det faktum att hyrläkare tjänar mer än landstingens egna läkare? I mitt fall har det inte påverkat alls eftersom jag har höga resekostnader. Det är helt och hållet alla mina kollegors förtjänst att jag vill arbeta här. Vad tycker du om landstingens ambition att minska hyrläkarberoendet? Jag kan förstå den ambitionen. Om det ska lyckas måste politiker på riksnivå verka för att fler utbildningsplatser för läkare skapas. Men då ska man också veta att det tar cirka 20 år att få Landstingens ambition att minska hyrläkarna oroar inte Niels Riewerts Eriksen. Det dröjer många år innan sådana insatser kan ge stor effekt, menar han. en färdig specialist. På landstingsnivå måste politikerna verka för att skapa en attraktiv arbetsplats. Det betyder att man måste erbjuda inte bara läkare utan alla medarbetare goda möjligheter att utvecklas, bland annat genom utbildning. Påverkar hyrläkare patientsäkerheten negativt? Nej. Det handlar om hur bra läkaren är och det finns bra och dåliga hyrläkare på samma sätt som det finns bra och dåliga landstingsanställda läkare. 4 Puls 2/13

5 Trycksår leder till smärta, lidande, mindre fysisk aktivitet och nedsatt aptit. I allvarliga fall finns risk för amputation. På Blekingesjukhusets avdelning 9 i Karlshamn samarbetar Tina Hermansson, Sunisa Lövberg, Kristina Nilsson, Marie-Louise Pettersson och Sofie Vigälv för att Börje Jarl Nilsson och alla patienter ska slippa få sår. Börje ska slippa trycksår Nu löper Börje och andra patienter 27 procent mindre risk att få trycksår. Det visar den senaste statistiken. Bakom siffrorna ligger intensivt och medvetet arbete. Vi arbetar tillsammans, sjuksköterskor och undersköterskor, engagerat och nära patienten, säger Kristina Nilsson. Hon är avdelningschef vid medicinkliniken i Karlshamn. Avdelning 9 är en av de sjukhusavdelningar som varit särskilt framgångsrika i arbetet med att förebygga trycksår. Färre får trycksår Den senaste nationella mätningen som publicerades i april visar att förekomsten av trycksår vid Blekingesjukhuset minskat med 27 procent sedan år 2011 års mätning. Det innebär att 15,75 procent av alla som är inlagda på Blekingesjukhuset har trycksår. De allvarliga trycksåren har minskat med hela 36 procent. Trots minskningen kan siffran tyckas hög. Mellan en och två av tio patienter har trycksår. Vi ska komma ihåg att många har sår redan när de läggs in. Då är vår uppgift att arbeta för att såret inte förvärras, påpekar sjuksköterskan Tina Hermansson. Målmedveten metodik Arbetet med varje patient inleds inom 24 timmar efter inläggning. Då riskbedöms alla som är över 60 år. Vid risk vidtas åtgärder som att patienten får en särskild, tryckavlastande madrass och att liggläget ändras ofta. Men näring är också viktigt. Undernärda personer löper högre risk för trycksår och därför får patienterna energirik kost och energirika mellanmål. Nya och bättre tryckavlastande madrasser behövs för att fortsätta den positiva utvecklingen. Det intygar såväl personalen vid avdelning 9 som sjukhusets verksamhetsutvecklare, Ros-Marie Strömblad. Vi har bara hälften så många sådana madrasser som svenska sjukhus i medeltal. Studier av hög kvalitet visar att bra madrasser kan Så här mycket minskar trycksåren ,5 procent ,6 procent 2013: 15,75 procent. minska förekomsten av trycksår med 60 procent, säger Ros-Marie Strömblad. Bekväm vila uppskattad En som tillbringat tre veckor på sjukhus med tryckavlastande madrass är Börje Jarl Nilsson från Sölvesborg. Han berömmer möjligheten till bekväm vila. Det här är en mycket fin madrass, recenserar Börje. Här är trycksår vanligast Baken 39 % Hälen 30 % Resten av fötterna 13 % Puls 2/13 5

6 Viktigt att avdramatisera vården Vården behöver berätta om sin verksamhet och avdramatisera den. Det menar ambulanssjuksköterskan Miriam Månsson, som nu kan ses i tv-rutan i Sjuans dokumentärserie 112 på liv och död. Många som behöver ambulans tror att deras sista stund är kommen. Därför är det viktigt att vi visar öppet hur vi arbetar, säger Miriam Månsson. Övertalades av familjen Att hon skulle vara med i tv var ingen självklarhet när det stod klart att Blekingesjukhuset och För Miriam Månsson har det blivit vardag att både se sig själv på tv och bli filmad i arbetet. Jag tänker inte på att filmteamet är med, de ger mig alltid samma utrymme att jobba som vanligt, säger ambulanssjuksköterskan. just hennes arbetsplats skulle skildras i den populära tv-seriens sjunde säsong. Men lite övertalning från familjen fällde avgörandet, och att ha ett inspelningsteam omkring sig blev snart en vana. Värre var det när hon för första gången skulle se sig själv på tv. Det var den 25 februari i år. Jag var jättenervös och satt och gömde mig i tröjan. Inte blev det bättre av att släkt och vänner hade bänkat sig hemma hos oss för att de ville se det tillsammans med mig, ler Miriam Månsson och medger att hon blev positivt överraskad av de färdiga programmen. Det var klippt och berättat på ett sätt som gjorde mig och mitt arbete rättvisa. Utvecklande att reflektera Förutom de vårdfall som skildras får tv-tittarna höra henne berätta om den aktuella händelsen i en intervju, en så kallad synk, som spelas in efteråt. Miriam Månsson menar att det varit utvecklande för henne att i efterhand reflektera över vad som hände, vad hon gjorde och varför. Måste gå rätt till Om det är rätt att filma patienter och personal i akuta situationer är också något Miriam Månsson reflekterat över, inte minst sedan landstinget anmälts till justitieombudsmannen på grund av medverkan i 112 på liv och död. Det är viktigt att allt går rätt till, vilket jag tycker att det gör. Produktionsbolaget filmar bara patienter som säger ja till att vara med. Många vill vara med och då tycker inte jag att man ska sätta sig över det. Det finns en grundinställning att inte lämna ut de medverkande. Från första tagning till JO-anmälan Följande har hänt kring landstingets medverkan i 112 på liv och död: September 2012 Landstinget Blekinge blir tillfrågat av produktionsbolaget Titan Television om medverkan i 112 på liv och död, en dokumentär tv-serie om arbetsvardagen i Sveriges 112-verksamheter. 17 oktober 2012 Landstingsdirektören Peter Lilja meddelar att han efter noga övervägande beslutat om medverkan, med motiveringen att det ger landstinget en möjlighet att visa upp vården och engagerade medarbetare. Landstingsdirektören säger också att han är medveten om risker kring patienternas rätt till sekretess men att landstinget tecknat ett avtal som värnar om sekretessen. 24 oktober 2012 Inspelningen inleds på akutmottagningen och ambulansenheten vid Blekingesjukhuset i Karlskrona. Kort därefter startar inspelning även på thoraxcentrum i Karlskrona. 20 december 2012 Det står klart att även förlossningsavdelningen vid Blekingesjukhuset medverkar i tv-serien. 28 januari 2013 Landstinget Blekinge är ett av tolv landsting som anmäls till justitieombudsmannen (JO) av den ideella föreningen Centrum för rättvisa. I Blekinge är orsaken att 112 på liv och död filmar personal och patienter i akuta situationer. Medverkan försvaras av landstinget som menar att de sekretessavtal som finns är tillräckliga. 25 februari 2013 Säsong 7 av 112 på liv och död, med inslag från Blekingesjukhuset, har premiär. 28 februari 2013 Landstingsdirektören Peter Lilja beslutar om medverkan även i säsong 8. 3 mars 2013 Det blir klart att även ambulansenheten i Karlshamn deltar i inspelningen. 5 mars 2013 Inspelningen av säsong 8 startar. 16 april Centrum för rättvisa anmäler på nytt Landstinget Blekinge till justitieombudsmannen, denna gång eftersom landstinget inte lämnat ut patienternas avtal med Titan. Landstinget har inte funnit anledning att begära ut avtalen men kan göra det om det behövs, till exempel om någon medverkande skulle klaga. Vad händer kring anmälningarna? Landstinget ska först erbjudas möjlighet att yttra sig. Därefter fattar justitieombudsmannen ett beslut. Om landstinget agerat felaktigt uttalar justitieombudsmannen kritik som kan rikta sig såväl mot landstinget som mot enskilda tjänstemän. 6 Puls 2/13

7 Avdelning 21 och mellanvården har arbetat i projekt enligt ett förbättringsverktyg PDSA-hjulet. Ur projektgruppen: Carola Friberg, Krystyna Elofsson, Ida Thomasson och Heidie Svensson. - Vi mäter ständigt så att vi vet vad vi uppnår. Det är viktigt att vi vågar syna oss själva i sömmarna, säger skötaren Ida Thomasson. Bättre samverkan med anhöriga Bättre medverkan av anhöriga i vården och strukturerade anhörigsamtal. Det blev resultatet när vårdavdelning 21 och mellanvården inom vuxenpsykiatrin i västra Blekinge deltog i ett nationellt projekt. Vinsterna har radat upp sig för både patienter och anhöriga. Vi trodde att vi var bra på att involvera anhöriga i vården men vi var inte så bra som vi trodde. Vi har arbetat med anhörigperspektivet under en längre tid på avdelning 21 redan innan projektet men givetvis kan saker alltid utvecklas. Det säger Heidie Svensson avdelningschef för avdel ningen 21, som finns på sjukhusområdet i Karlshamn och vårdar patienter med olika psy-kiatriska diagnoser dygnet runt. Tillsammans med mellanvår- den, en form av dagsjukvård, har avdelningen nyligen medverkat i ett nationellt projekt med namnet Bättre vård, mindre tvång. Här finns inte så mycket tvång, så vi valde att titta på andra saker, framför allt anhörigkontakterna, fortsätter Heidie Svensson. Konkreta förbättringar Vetskapen om att det fanns förbättringar att göra sattes på pränt genom en enkät. Det ledde till nya målsättningar: Kontakt med anhöriga inom 24 timmar efter inläggning och inbjudan till anhörigsamtal inom 3 dygn. Dessutom utvecklades checklistan för anhörigsamtalen. Vården ska vara lika för alla och alla ska få möjlighet att komma till tals. Att se till att de anhöriga mår bra är av värde för dem själva och patienten. Särskilt viktigt är det att fånga upp barn som anhöriga och som inte mår bra menar psykiatrisjuksköterska Carola Friberg. Att se de anhöriga som en del av vården och även att se barnen som anhörig är viktigt. Att träffa både barn och vuxna ger möjlighet att uppmärksamma om det behövs stödinsatser. En viktig funktion med samtalen är att skapa förlösande aha-upplevelser kring sådant som är svårt att prata om, allt från självmordsförsök till skuld och skam. Positiva effekter Effekterna av bättre samverkan med anhöriga har visat sig i form av uppskattning från både patienter och anhöriga men också genom att anhöriga har blivit bättre på att upptäcka tidiga tecken på sjukdom, vilket bidrar till att inläggning kan undvikas eller ske under mindre dramatiska förhållanden. Ny personaldirektör Jonas Kullberg är ny personaldirektör i Landstinget Blekinge. Det är en förmån att, tillsammans med medarbetarna, få utveckla personalfrågorna i en organisation som gör stor skillnad i människors liv, säger Jonas Kullberg. Han har en universitetsexamen inom personalområdet och har arbetat med personalfrågor i cirka 15 år, bland annat inom tillverknings- och fordonsindustrin och som personalchef vid Ikea. Det finns självklart skillnader mellan privat och offentlig sektor och jag är ödmjuk inför det faktum att jag inte tidigare arbetat inom offentlig sektor. Samtidigt är grunduppdraget detsamma oavsett om man arbetar inom privat eller offentlig verksamhet. Det handlar om att skapa förutsättningar för en attraktiv arbetsplats där människor kan utvecklas, säger Jonas Kullberg. Rätt ifyllda intyg ger pengar 57,6 procent av Landstinget Blekinges läkarintyg är godkända enligt en granskning av kvaliteten i intygen inom ramen för Sjukskrivningsmiljarden Det gör Blekinge till ett av de fem bästa landstingen i landet och ger drygt 5 miljoner kronor av sjukskrivningsmiljarden till Landstinget Blekinge. Andelen läkarintyg som håller godkänd kvalitet har på nationell nivå ökat med nästan tio procentenheter sedan 2010, från 45 till närmare 55 procent. De största bristerna i läkarintygen finns liksom tidigare år i frågorna om aktivitetsbegränsning och när det gäller att motivera varför man har frångått det medicinska beslutsstödet. Blekingebor talar gärna om livsstil Blekinges invånare har inget emot att diskutera kost, motion, tobak och alkohol när de besöker vården. De är dessutom positiva till att sjukvården kan kräva rökstopp inför operationer, för att minska risken för komplikationer. Det visar Vårdbarometern, en undersökning som varje år mäter befolkningens syn på vården. Puls 2/13 7

8 Peter och vägen från andra sidan järnridån Peter Valverius kommer till Blekinge för att han brinner för patientsäkerhet och vill vara en del av det goda arbete som redan pågår här. Psykiatrins och habiliteringens nya chefläkare började sin livsresa på andra sidan järnridån. I Bratislava, intill gränsen mot Österrike i det forna Tjeckoslovakien, föddes Peter Valverius år Det var mitt under kalla kriget och Tjeckoslovakien var en kommunistisk diktatur. Minnen av en lycklig barndom fylld av mor- och farföräldrar, gudföräldrar och kusiner, samsas med upplevelsen av att som tioåring lämna allt och flytta till ett helt nytt land. Pappan, som var läkare, erbjöds en gästprofessur i Stockholm. Det kunde ha blivit ett jobbigt uppbrott men mina föräldrar var noga med att göra mig delaktig i beslutet. Jag tyckte att det var intressant att komma till Stockholm en tid, minns Peter. Ganska snart efter flytten till Sverige invaderades Tjeckoslovakien av Sovjetunionen, vilket gjorde slut på diskussion i familjen om att möjligen återvända. Jag brukar säga att vi, inom citationstecken, glömde att flytta tillbaka, ler Peter Valverius. Hans tydligaste minne av den första tiden i det nya landet var att han plötsligt kunde säga vad han Att gå till psykiatrin ska varken framkalla skam eller rädsla. ville och tyckte. I en hårt kommunistisk stat lär man sig från barnsben att vakta sin tunga och välja sina ord. Nu blev jag en fruktansvärd pratkvarn en tid, säger Peter. Han erkänner utan omsvep att det pratglada i mångt och mycket sitter kvar i vuxen ålder. Den forne tjeckoslovaken kunde flytande tyska tack vare Bratislavas geografiska och kulturella närhet till Österrike. Därför hamnade han i tysk skola i Stockholm och stod så småningom med både tysk och svensk studentexamen. Vägen till alla högre utbildningar låg öppen och läkarlinjen blev ett äpplet faller inte långt från trädet-val. Att det skulle bli en framtid inom psykiatrin leddes Peter in på under utbildningens psykiatritermin. Jag blev lockad av en psykiatridocent som ställde frågan hur kommer det sig att en så liten molekyl som alkohol ställer till så stora medicinska och sociala problem för människor. Efter 24 år som läkare och forskare i Stockholms läns landsting tröttnade Peter Valverius på vad han beskriver som en Mammutorganisation och att han fick för lite tid för sin forskning. Lösningen blev en anställning som överläkare och universitetslektor i psykiatri i Umeå. Året var Att han nu tio år senare styrt kosan till Blekinge beror från början på att hans sambos pappa känner förvaltningschefen Tina Möller. Via den kontakten har Peter Valverius vikarierat i Blekinge under fyra somrar och fått smak på länet och verksamheten. Det var en förutsättning för att jag skulle ta tjänsten som chefläkare, att jag visste att jag inte kom till ett vrak. Det pågår mycket gott arbete här. Peter Valverius brinner för patientsäkerhet och har som mål att verka för god patientsäkerhetskultur och färre vårdskador. Visionen är att psykiatrin ska bli sedd som en stor och viktig specialitet, både inom landstinget och hos befolkningen. Att gå till psykiatrin ska varken framkalla skam eller rädsla. I stället ska snacket i folkmun handla om hur mycket bättre man mår efter behandling. Vägen dit går bland annat via samverkan med så väl primärvård som sjukhusvård och socialtjänst. Att arbetet är mycket långsiktigt bekymrar inte Peter Valverius. Jag ger aldrig upp, det är en av mina egenskaper, inte bara av godo. Många tycker jag är jobbig och pushig, men det innebär också att jag är beredd att arbeta många år för att uppnå ett resultat, oavsett om det gäller en enskild patient eller hela verksamheten. 8 Puls 2/13

9 Kort om Peter Valverius Ålder: 56 år. Yrke: Chefläkare och psykiatri- överläkare Bor: I ett hus i Ronneby. Familj: Sambo och tre barn i åldern 17 till 22. Gör på fritiden: Fotograferar i naturen varje söndag. Plåtar allt, men hellre djur än stenar. Läser: Gärna på morgonen eftersom jag alltid vaknar tidigt. Historia, science fiction och biografier är tre favoritgenrer. Fascineras av: Historiska personer som ställt till det. Ondska är ett fascinerande ämne. Är människor onda av naturen sedan födsel eller är det en egenskap som uppstår under livets gång? Nej, jag har inte kommit fram till något svar. Talang: Bygger mina datorer själv. Hushållets datorer är varken Mac eller PC utan av märket Valverius. Puls 2/13 9

10 Landstinget hittade rätta platsen 100 nya möjligheter Projektet 100 nya möjligheter genomförs av Landstinget Blekinge i samarbete med arbetsförmedlingen. Totalt kommer ungdomar och personer med funktionshinder att anställas under sex månader år 2013 och De får lön enligt kollektivavtal men en del av lönen betalas av bidrag som varje person har med sig från arbetsförmedlingen. Landstinget har avsatt knappt 2,5 miljoner kronor per år till projektet. Dessutom bidrar Finsam, samordningsförbundet i Blekinge för kommuner, landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Båda var arbetslösa men hittade en visstidsanställning inom 100 nya möjligheter, Landstinget Blekinges projekt för att minska ungdomsarbetslöshet. Robin Tulestedt och Therese Gunnarsson är säkra de vill fortsätta att jobba med det de håller på med nu. Som arbetslös 25-åring fick Robin Tulestedt via sin handläggare på arbetsförmedlingen höra talas om projektet 100 nya möjligheter. Han skickade in ansökan med cv till tre av platserna och fick den 7 januari börja som tekniker vid Blekingesjukhusets medicintekniska avdelning i Karlskrona. Efter två provveckor fick han grönt på att vara kvar till projekttidens slut i juli. Sedan dess har han även hunnit med att få ett sommarvikariat. Tiden går fort när man har roligt och det här är den klart bästa arbetsplatsen jag varit på. Kollegorna är trevliga och framför allt känner jag att jag bidrar med något till samhället i mitt arbete. Min insats gör skillnad för någon som behöver hjälp att bli frisk, kanske till och med överleva, resonerar Robin. Välja för framtiden Han beskriver träffsäkert sig själv som en som kan pladdra på om det mesta. Bakom den ordrika fasaden finns en analytisk kille som funderat länge på sin plats i tillvaron och nu säger sig ha hittat ett svar. Jag vill plugga tekniskt basår på högskolan, därefter något inom medicinteknik. Det bestämde jag efter en tid här. Anställningen har hjälpt mig att fatta vad jag vill göra med mitt liv. Arbetsdagen denna torsdag i april började som vanligt vid inhyllan där Robin och hans kollegor hämtar jobb som ska göras under dagen. Apparater som används i vården ska servas eller felsökas. På förmiddagen är det infusionspumpar som står på programmet. Serviceprotokollet följs noga och arbetet bevakas av inga mindre än kronprinsessan Victoria och prins Daniel, vars foto hänger på skärmen ovanför arbetsbordet. Det är inte jag som hängt bilden där. Jag är emot monarki men har inget emot dem som människor så de får hänga kvar, informerar Robin, och berättar att han däremot är ansvarig för att Ronnebys stadsvapen hänger ovanför dörren till verkstaden. Vi är två Ronnebybor här på 10 Puls 2/13

11 Therese Gunnarsson och Robin Tulestedt har snabbt kommit in i landstingsvardagen via ungdomsjobbssatsningen 100 nya möjligheter. De har blivit viktiga kuggar på sina arbetsplatser. Jobbet är så intressant och kul att jag lärt mig mycket på kort tid, säger Robin Tulestedt. för Robin och Therese avdelningen och det hör till jargongen att skoja en del om saker som var man kommer ifrån. Dignande förråd Robin upptäcker att det saknas en fot på pumpen och vi går iväg för att hämta en ny i förrådet. Vägen dit går genom en korridor där truckar, pallar och lådor står uppställda. I förrådet dignar lådorna av sladdar, kablar, allehanda verktyg och reservdelar. På med byxorna nu Ola, ropas det plötsligt ute i korridoren. Typisk kommentar man hör på den här avdelningen, kontrar Robin blixtsnabbt. Nu väntar en runda till medicinavdelning 57 för att hämta ett par pumpar som behöver service. Innan arbetsdagen är slut ska Robin åter besöka in-hyllan, i ett helt annat ärende. Ingen vet hur det började men någon gång satte sig någon vid in-hyllan i stället för i fikarummet och nu har det blivit en tradition eftermiddagsfikat tar vi där, ler Robin. Ungefär samtidigt som Robin Tulestedt sitter med eftermiddagskoppen har det blivit dags för Therese Gunnarsson att centrifugera ännu ett blodprov i labbet på Jämjö vårdcentral utanför Karlskrona. Alla prov måste genom centrifugen innan de analyseras och att ta prover på patienter och analysera dem är en del av hennes arbetsvardag som undersköterska. Trivs på vårdcentralen Precis som Robin kom hon i kontakt med 100 nya möjlighetet via arbetsförmedlingen. Hon hade tidigare arbetat som timanställd bland annat på just Jämjö vårdcentral och när möjligheten dök upp var det hit hon ville i första hand. Jag kunde ju redan hur det fungerar här så jag behövde ingen upplärning. Dessutom trivs jag jättebra här. Jag känner att jag hamnat helt rätt, ler den 21-åriga tjejen från grannbyn Ramdala. På morgonen i dag satt hon först i receptionen och välkomnade patienter, tog betalt och visade rätt. Därefter tog hon prover och hjälpte en patient att fylla i ett formulär om förnyelse av läkemedel. Ingen dag är den andra lik, konstaterar hon. Det råder det en stunds stiltje i patientflödet. Inne på labbet spelar radion musik i P4-lunk medan Therese analyserar några prover med hjälp av det hon kallar min lilla svarta. Det är en anteckningsbok där jag skrivit ner allt jag behöver veta om mitt jobb, hur man tar EKG, gränsvärden för olika prover, med mera. Det är min hjälp i vardagen. Samtidigt har Lilian Pira tagit plats i stolen utanför provrummet. Hon är en rutinerad kvinna som fått nålen i armvecket många gånger förut. Jag har åldern inne, säger hon och upplyser om att hon är lika svårstucken i båda armarna. Men det dröjer inte länge förrän Therese hittat rätt med nålen och tre rör är fyllda med blod. Hon sköter provtagningen med samma stillsamma trygghet som när hon hanterar provrör. Det gjorde du bra, konstaterar Lilian Pira sakligt och får hjälp upp ur stolen. Man känner igen många av patienterna, de är återkommande besökare. Kontakten man får med dem är bland det roligaste med jobbet, säger Therese. En framtid inom vården När visstidsanställningen och det efterföljande sommarvikariatet är slut väntar sannolikt fortsatt timanställning. Therese är medveten om att det är ont om fasta underskötersketjänster. Hon är inte säker på om vill vara undersköterska för resten av yrkeslivet, men utifrån vad hon vet nu vill hon fortsätta att arbeta inom vården. Helst på en vårdcentral eller på sjukhuset! Puls 2/13 11

12 Notiser om beslut fattade vid landstingsstyrelsens sammanträde den 8 och 17 april och hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 18 april. Nämnd begär förstärkt sjukhusbudget Ja till ny strategi för Blekinge Landstinget Blekinge ställer sig bakom en ny, långsiktig strategi för hur Blekinge ska utvecklas. Initiativtagare är Region Blekinge och strategin har fått namnet Attraktiva Blekinge. Den ska gälla från och med nästa år till och med år 2020, och fokusera på god uppväxtmiljö, rikt arbetsliv, korta avstånd, öppenhet och attraktion hos besökare. Landstinget säger ja till strategin men menar i ett remissvar att vissa saker behöver justeras och förtydligas. Bland annat behövs en tydligare beskrivning för hur strategin ska införas, vilka kostnader den medför och hur den ska finansieras. Extra pengar till pedagogisk behandling Hälso- och sjukvårdsnämnden har beslutat att begära utökad budget för att kunna erbjuda främst barn och ungdomar med neurologiska funktionsnedsättningar behandling med konduktiv pedagogik. Bedömningen är att det behövs ytterligare kronor, utöver de kronor som finns budgeterade för behandlingarna. Behandlingarna genomförs i Göteborg, och syftet är att lära barnen att kontrollera sin motorik. Projekt ska ge avtal för flygambulans Ambulanstransporter med flyg ökar nationellt och i Blekinge. Därför har Landstinget Blekinge för avsikt att delta i ett projekt tillsammans med andra landsting för att skapa ett nationellt avtal för ambulansverksamhet med flygplan. Syftet är att hålla nere kostnaderna för de ökande transporterna. För de senaste politiska besluten, se intranätet. Blekingesjukhuset bör få en förstärkt budget i år. Det anser hälso- och sjukvårdsnämnden, som vill att landstingsfullmäktige förstärker Blekingesjukhusets budget med 45 miljoner kronor. Ett skäl till att Blekingesjukhuset fått ökade kostnader är att nästan fler patienter har varit inlagda på sjukhuset jämfört med Det har lett till att sjukhuset på olika sätt utökat Landstinget Blekinge har löpande under året följt upp Blekingesjukhusets ekonomi. Det framgår av det svar som landstinget ger till revisorerna Ernst & Young, apropå anmärkningar i 2012 års revisionsberättelse. Enligt landstingets revisorer har det under 2012 funnits brister i styrning, ledning, uppföljning och kontroll av Blekingesjukhusets kostnader. Dock anser revisorerna att räkenskaperna är rättvisande och att landstingsstyrelsen ledamöter liksom hälso- och sjukvårdsnämndens ledamöter ska beviljas ansvarsfrihet. Enligt landstingets svar har landstinget löpande under året följt upp ekonomin på sjukhuset, till exempel i samband med månadsbokslut, delårsbokslut och dialogmöten. Vid sitt senaste sammanträde beviljade landstingsfullmäktige såväl landstingsstyrelsen som hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarsfrihet för Samlokalisering av ambulanser utreds Det finns ett behov av mer ändamålsenliga lokaler för ambulansverksamheten i Karlshamn, Sölvesborg och Olofström. I dag finns ambulansverksamheten i Karlshamn i egna lokaler strax intill Blekingesjukhuset, men i Olofström och Sölvesborg delar man lokal med Räddnings- Många av målen helt uppyllda Över hälften av Landstinget Blekinges mål för 2012 uppfylldes helt. Det visar landstingets årsredovisning. Landstinget nådde 8 av totalt 15 mål till 100 procent. Bland dessa finns mål om nöjda patienter i primärvården, goda resultat i jämförelser med andra landsting och få infektioner som uppstått på grund av vård. Som tidigare sina vårdplatser och därmed också behövt mer personal. En annan förklaring är att fler blekingar remitteras till högt specialiserad vård som bland annat finns i Lund och Malmö. Utöver utökad budget behöver personalkostnaderna minska med 20 miljoner kronor. Blekingesjukhuset har tidigare visat en prognos på 80 miljoner kronor i underskott vid årets slut. Blekingesjukhusets ekonomi följs löpande tjänsten. Landstingsdirektören Peter Lilja ska nu tillsammans med räddningstjänsten i västra Blekinge utreda om det är möjligt att samlokalisera ambulansverksamheten i Olofström, Sölvesborg och Karlshamn. rapporterats nådde landstinget även målet om ett positivt ekonomiskt resultat. Det slutgiltiga resultatet för år 2012 blev ett plus på 169,1 miljoner kronor. Bland de mål landstinget inte nått märks registrering av levnadsvanor i journalsystemet i samband med besök i primärvården. 12 Puls 2/13

13 Peter Lilja om Vården behöver bli mer jämlik En hjärtans god tårta bjöds landstingets instruktörer på i samband med en inspirationsträff tidigare i år. Vill du göra landstinget hjärtsäkert? Lära sig nytt, möta entusiasm, göra nytta och rentav rädda liv. Låter det lockande? Då kanske du vill bli instruktör i hjärtoch lungräddning. Alla landstingsanställda ska ha utbildning i hjärt- och lungräddning och alla platser i landstinget ska vara säkra att vistas på om du får en hjärtinfarkt, säger Ann Sjöberg Johansson, sjuksköterska på thoraxcentrum. Instruktörer som utbildar medarbetare Organisationen kring hjärt- och lungräddningsarbetet i landstinget leds av två koordinatorer, Ann Sjöberg och kollegan Kerstin Persson i Anna-Lena Gäransson, Ulla-Britt Blom, Kerstin Goos, Pernilla Gustavsson och Emelie Nordin är instruktörer i hjärt och lungräddning. Karlshamn. Deras uppgift är att utveckla och kvalitetssäkra verksamheten och se till att det finns tillräckligt med instruktörer. Och det är här du kanske kommer in i bilden. Vi behöver fler instruktörer, slår Ann Sjöberg Johannson fast. Personal med patientkontakt först I första hand måste alla som är anställda på arbetsplatser som tar emot patienter prioriteras, men på sikt ska alla i landstinget kunna ge livräddning till någon som fått hjärtstillestånd. Alla som är intresserade kan bli instruktörer. Arbetet som instruktör ska ske på planerad arbetstid och därför inte bli en extra arbetsbörda. Ann Sjöberg Johansson rekommenderar instruktörsrollen som rolig, intressant och livsviktig. Du vet aldrig när du får nytta av din kunskap. Jag har själv räddat livet på en kvinna som fick hjärtstopp på ett café i Malmö, där jag råkade befinna mig. Det kan man leva på länge. Intresserad? Kontakta: Kerstin Persson, anknytning 2419 Ann Sjöberg Johansson, anknytning 6899 I mars hade vi besök av socialminister Göran Hägglund. Socialdepartementets högsta ledning, antingen socialministern eller hans statssekreterare, besöker varje år landstingen och regionerna. I år var det Göran Hägglunds tur att komma hit och vi var också det första landstinget han besökte. Vi fick bland annat möjlighet att redovisa hur vi arbetar för att trygga en säker vård. Dessutom redovisade Göran Hägglund regeringens syn på svensk hälso och sjukvård, hur vi står oss vid en internationell jämförelse och vilka utmaningar vi har. Att vården inte påverkas av sociala och ekonomiska förhållanden, kön, etnicitet, geografi och så vidare, var ett av de utvecklingsområden Göran Hägglund lyfte fram under sitt besök. Ett annat område, som Landstinget Blekinge måste fokusera betydligt mer på, är e-hälsa. Vi kan till exempel bli betydligt bättre på att erbjuda blekingarna möjlighet att komma i kontakt med oss via nätet. Det sparar tid för patienterna och för oss när de själva enkelt kan boka tid för besök. Medan socialministern nu fortsätter att hälsa på hos övriga landsting pågår här ett intensivt arbete med utredningen Framtidens hälso och sjukvård. För närvarande håller vi på och tar fram ett underlag där vi beskriver konsekvenserna av fyra alternativ: bedriva sjukhusvård i Karlskrona och Karlshamn ungefär som i dag, men med vissa mindre förändringar. lokalisera all sjukhusvård till Karlshamn lokalisera all sjukhusvård till Karlskrona bedriva all sjukhusvård på en annan ort i länet. I detta nummer av Puls vill jag slå ett extra slag för artikeln om vårt nya samverkansavtal. Grundtanken är att utforma samverkan mellan arbetsgivare och fackförbund så att de som berörs direkt också är de som ges störst inflytande över besluten. Läs gärna mer på sidan 15. Hälsningar, Peter Lilja Puls 2/13 13

14 Musiken är en viktig del av att må bra under operationen för många patienter. Josefin Ritzman står beredd att välja något som passar just dig. Puls reporter drömmer sig bort med hjälp av Roy Orbison. Toner under den vassa eggen Josefin hjälper patienter att välja musik att opereras till Josefin Ritzman är inte bara anestesisjuksköterska. På jobbet är hon även dj och musikläggare. Hon hjälper patienter att hitta bra musik som får dem att slappna av under operationen. Jag är bättre på att välja låtar till andra än till mig själv, konstaterar hon. Patienter som kan vara vakna under operationen får om de vill lyssna på musik i hörlurar under ingreppet, något som många vill. Majoriteten av dem som opereras på Blekingesjukhusets centraloperationsavdelning är äldre, men Josefin Ritzman sticker hål på fördomen att det främst är yngre som vill lyssna på musik under operationen. Det är nog lika, oavsett ålder. Många äldre vill dock inte vara till besvär och säger kanske först å, det behöver jag inte. Söker ärligt svar Men då skrapar Josefin Ritzman lite på ytan och sanningen kommer fram, att det vill de nog ändå. Sedan gäller det att ringa in vad patienten vill höra. Josefin går metodiskt tillväga. Alla känner sig inte bekväma med att prata om sin musiksmak. Det finns många föreställningar om bra och dåligt, fint och fult. Därför frågar jag inte vad gillar du. Om jag i stället frågar vad brukar du lyssna på hemma har jag lättare att få ett ärligt svar. Ett skåp fyllt av musik Ibland händer det att patienter själva har med sig musik till operationen. Men de allra flesta har inte ens tänkt tanken på att det skulle vara en möjlighet. Det är då Josefin tar till musikskåpet som står i ett förråd på centraloperationsavdelningen. Där finns backar med cd-skivor, bärbara cd-spelare och mp3-spelare. Det är lite huller om buller i backarna och en lapp på utsidan av skåpet vittnar om att hon ibland får påminna kollegor om att hålla ordning. Hur blev just hon musikansvarig på avdelningen? Jag har ett stort intresse som grundar sig i att jag på fritiden är spinninginstruktör. Det är där jag har förstått kraften i musik och lärt mig att hitta låtar som lämpar sig för olika tillfällen. Lugnande effekt Pumpande träningsmusik skiljer sig radikalt från de toner som är vanligast under en operation. Josefin Ritzman berättar om forskning som visat att 60 BPM (slag per minut), alltså mycket lugn musik, är optimalt för att skapa välbefinnande under operationen. För det är just den lugnande effekten nästan alla vill åt, något som hjälper dig att slappna av under det som kan kännas obehagligt och utanför din kontroll. Tre genrer dominerar stort bland önskemålen och därför också i musikskåpet: dansbandsmusik, klassiskt och lugna pop och rocklåtar. Dansband är kanske inte alltid rofyllt men många patienters favoritmusik, och det man tycker om är det man blir man lugn av, resonerar Josefin Ritzman. När förberedelserna är klara och hörlurarna kommer på, strax före själva operationen, märker hon tydligt hur patienten slappnar av. Det syns säkert också på puls och blodtrycksmätarna även om Josefin inte kollat så noga. Många vittnar också efter operationen om det stöd de hade av musiken. Jag ser den som en viktig del av behandlingen och skulle önska att fler förstod hur viktig den är. Min önskan är att det ska stå i informationen som skickas till patienterna om musikens lugnande verkan och att de gärna får ta med egen musik. Från C 90 till mp3 Josefin Ritzman har arbetat som operationssjuksköterska sedan När hon började var det fortfarande kassettformatet och gammaldags walkman som gällde. Ganska snart kom bärbara cd-spelare som fortfarande lever kvar parallellt med mp3-spelare. Nästa steg i utvecklingen, streamad musik, väntar runt hörnet. 14 Puls 2/13

15 Nytt samverkansavtal inspirerar till dialog Efter många månader av förhandlingar är Landstinget Blekinges nya samverkansavtal nu beslutat av landstingsstyrelsen. Det nya avtalet, som fokuserar på dialog och delaktighet, ska ge medarbetare större möjligheter till direkt inflytande på sin arbetsplats och över sin arbetssituation. Samverkansavtalet är ett avtal mellan Landstinget Blekinge och de fackförbund som har medlemmar anställda i landstinget. Målet med avtalet är att förena en väl funger-ande verksamhet med ett lång-siktigt hållbart arbetsliv för landstingets medarbetare. Skillnaderna jämfört med det förra samverkansavtalet är först och främst förhållningssättet till samverkan, som bör ske via dialog på arbetsplatsen. Det ska ge medarbetarna möjlighet till mer direkt inflytande. Om det fungerar kommer det även att gå mycket smidigare att genomföra förändringar, säger Carin Hedqvist, personalstrateg i Landstinget Blekinge och en av dem som har varit med och utformat det nya avtalet. Tidig dialog ger inflytande Det tidigare samverkansavtalet, som skrevs redan 1994, var tidigt ute med direkt inflytande på arbetsplatsträffar, men alla fackliga organisationer skrev inte på avtalet. Därför kom det istället att handla mycket om representativt inflytande via fackliga representanter. Tidigare har det hänt att chefer och fackliga representanter satt sig för att diskutera ett färdigt förändringsförslag tillsammans med medarbetare. Men då har det redan gått för långt. Det absolut bästa är att starta dialogen redan på idéstadiet när det första förslaget har väckts, för att få med alla synpunkter och risker med en eventuell förändring, säger Carin Hedqvist. Puls har talat med företrädare för de stora fackförbunden Kommunal, Vision och Vårdförbundet, som samtliga uttrycker optimism inför avtalet. Det är nyttigt för hela landstinget med en metod där vi på riktigt för en dialog. Vi tror på det här, säger Vårdförbundets Gunilla Månsson. Informationsträffar Nu ska avtalet steg för steg införas i det dagliga arbetet. På din arbetsplats kommer det att märkas genom att din chef med hjälp av utbildningsmaterial arbetar med klimat och struktur tillsammans med dig och dina kollegor. Större informationsträffar ska också hållas för alla medarbetare. Samverkansavtalet grundar sig på FAS 05, som står för förnyelse, arbetsmiljö och samverkan. FAS 05 är ett centralt avtal mellan Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer. Det är viktigt att man välkomnar dialogen och inte räds den, säger Christer Wihlborg, Kommunal, omgiven av Ewa Jansson, personalstrateg, Gunilla Månsson, Vårdförbundet, Carin Hedqvist, personalstrateg och Camilla Olsson, Vision. Kultur ska leda till bättre hälsa Människor med psykiska funktionsnedsättningar ska bli friskare såväl fysiskt som psykiskt. Det är syftet med projektet Kultur och hälsa som nu startar i Blekinge. Sambandet mellan kultur och hälsa är bevisat enligt flera vetenskapliga studier och kulturaktiviteter kan vara ett värdefullt komplement till rehabilitering och behandling. Projektet Kultur och hälsa inriktar sig särskilt på vuxna människor med psykiska funktionsnedsättningar, till exempel schizofreni och andra psykossjukdomar. Personal inom landstingets psykiatri och kommunens socialpsykiatri ska få höjd kompetens inom kultur och hälsa och kunna motivera människor med en psykisk funktionsnedsättning till hälsosammare levnadsvanor. Personalen ska också kunna inspirera till att delta i aktiviteter som stimulerar alla sinnen. Det är ett treårigt projekt där Landstinget Blekinge samarbetar med samtliga kommuner i länet, Region Blekinge och Blekinge läns bildningsförbund. Projektet finansieras av Finsam, som är förbundet för finansiell samordning i Blekinge. Folkhögskolan föreslås bli centrum för kultur och hälsa Blekinge folkhögskola i Bräkne- Hoby ska utvecklas och få en tydligare profil mot hälsa och kultur. Det föreslås i en utredning om folkhögskolans framtid som nu är klar. Enligt utredningen behöver också folkhögskolans lokaler anpassas så att studie och boendemiljön blir attraktiv för eleverna. Bland annat föreslås en koncentration av verksamheten till huvudbyggnaden och en tillbyggnad. Kostnaden för att ändamålsenliga lokaler beräknas till 150 miljoner kronor. Landstingsfullmäktige förväntas ta ställning till utredningen vid sammanträdet den 17 juni Puls 2/13 15